KRIMINOLOGISKA INSTITUTIONEN

KRIMINOLOGISKA INSTITUTIONEN Våldtäktsoffret i pressen C-uppsats i kriminologi Vårterminen 2006 Emina Jukovic

Sammanfattning Högst aktuell är den nya sexualbrottslagen som trädde i kraft 1 april 2005. Syftet med införandet av denna lag var att öka skyddet för sexuella kränkningar och att förstärka den sexuella integriteten samt självbestämmanderätten. Detta innebär att definitioner av våldtäkter har utvidgats så att fler gärningar bedöms som våldtäkt, t.ex. en situation där gärningspersonen har sex med ett berusat offer mot dennes vilja. Detta leder till att förmildrande omständigheter för gärningspersonen inte ska finnas samt att fler personer som utsätts för våldtäkt accepteras som offer. Syftet med denna uppsats är att analysera tidningarna Dagens Nyheter och Expressens framställning av våldtäktsoffer i sina artiklar (polisanmälda våldtäkter). Analysen har gjorts i förhållande till Christies idealiska offer och Lindgrens beskrivningar av tre olika offerroller, det medskyldiga offret, det passiva offret och det motsträviga offret. Analysen görs också med utgångspunkt från den nya sexualbrottslagen samt Brottsförebyggande rådets (Brå) rapport Våldtäkt en kartläggning av polisanmälda våldtäkter. Frågeställningen lyder därför: Hur framställs våldtäktsoffret i pressen i förhållande till Christies idealiska offer respektive Lindgrens tre offerroller och hur skildras dessa i tidningarna jämfört med vad som står i den nya sexualbrottslagen?. För att granska frågan genomförs en mix som bygger på dels Foucault, dels kritisk diskursanalys, där fokus ligger på maktperspektivet samt på hur texter produceras, distribueras och konsumeras. Min teoretiska utgångspunkt är poststrukturalistisk, vilket innebär att man fokuserar på språkets betydelse för verkligheter. Vad som framgår av de 22 undersökta artiklarna i resultat- och analysdelen är att tidningarna Dagens Nyheter och Expressen tenderar att skriva om betydligt fler överfallsvåldtäkter än andra våldtäktskategorier, vilka stämmer in på Christies idealiska offer respektive Lindgrens passiva offer. Detta trots att den nya sexualbrottslagen innebär en ny form av våldtäktsoffersdiskurs och att Brå:s rapport visar att de flesta våldtäkter inte är överfallsvåldtäkter, utan snarare våldtäkter där offer och gärningsperson är bekanta med varandra.

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 5 1.3 DISPOSITION... 6 2. TEORI... 6 2.1 GENUS OCH MAKT... 7 2.2 TEORI OM OFFRETS ROLL I MEDIA OCH MEDIAS INBLANDNING I DETTA... 8 3. DEFINITIONER AV OFFER... 9 3.1 DEFINITIONER AV BROTTSOFFER I SVERIGE... 9 3.2 LINDGRENS DEFINITION AV OFFER... 10 3.3 CHRISTIES DEFINITION AV DET IDEALA OFFRET... 10 3.4 DEFINITIONER AV GÄRNINGSPERSONER I FÖRHÅLLANDE TILL OFFRET... 11 4. METOD... 12 4.1 MATERIAL... 12 4.1.1 Dagens Nyheter och Expressen... 13 4.2 METODVAL... 13 4.2.1 Kritisk diskursanalys och Foucault-inspirerad diskursanalys... 13 4.2.2 Varför inte innehålls- och idéanalys?... 15 4.3 RELIABILITET OCH VALIDITET... 16 5. RESULTAT... 16 5.1 GENOMGÅNG AV TIDNINGARNAS ARTIKLAR SAMT JÄMFÖRELSE MED BILDER AV BROTTSOFFER HOS CHRISTIE OCH LINDGREN... 16 5.2 SAMMANFATTNING AV RESULTATET... 27 6. ANALYS/SLUTDISKUSSION... 28 6.1 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS RAPPORT... 28 6.2 DISKURSANALYS/SLUTDISKUSSION... 29 6.3 PERSONLIGA REFLEXIONER OCH REKOMMENDERAD FORSKNING... 33 7. REFERENSER... 35 PUBLIKATIONER... 35 FÖRELÄSNINGAR... 35 BILAGOR... 35 A. BILAGOR... 36 A.1 PROPOSITION 2004/05:45... 36 A.2 DEN NYA SEXUALBROTTSLAGEN... 37 A.3 ARTIKLAR FRÅN DAGENS NYHETER OCH EXPRESSEN... 38 2

3

1. Inledning Denna uppsats handlar om hur våldtäktsoffret framställs i pressen. Media behöver inte nödvändigtvis spegla verkligheten av händelser, men de kan påverka hur dagordningen för vissa händelser ska förmedlas, framställas och tolkas, varför pressen kallas för den tredje statsmakten där de andra två är regeringen och riksdagen. Medias roll när den fungerar som bäst är att kritiskt granska och rapportera om olika händelser i samhället för att bidra till allmänhetens ökade förståelse. Kriminologen Henrik Tham (2003) förklarar de officiellt accepterade konstruktionerna och värderingarna om lagar genom att hänvisa till att det har varit moderaterna och deras anhängare som har stått för den hårda kriminalpolitiken i Sverige trots att det inte är denna målgrupp, d.v.s. överklassen, som utsätts för brotten i lika stor skala som medel- och underklassen. En av förklaringarna ligger i tanken om att brotten ökar. Detta argument förs fram av politikerna, trots att det inte går att se denna brottsutveckling på kort sikt. Människor kan inte på ett okomplicerat sätt få en bild av vad statistik över brottsligheten betyder likt t.ex. forskare. Källorna för allmänhetens kunskap verkar därmed vara politiker, journalister och professionella (exempelvis forskare). Därför kan man ifrågasätta om människor skulle se brottslighet som ett stort problem om inte problemet först blev definierat av de högre (politiker, journalister, den högre klassen etc.). För att se vilka bilder av våldtäktsoffren media förmedlar görs det i denna uppsats en resultatredovisning samt en diskursanalys av 22 artiklar från Dagens Nyheter och Expressen. 1.1 Bakgrund Bakgrunden till synen på offer beror delvis på vad pressen ger allmänheten för tolkningar kring ett idealiskt offer. Därför har jag gjort valet att skriva en uppsats om hur våldtäktsoffrets beskrivs i pressen. Högst aktuell är den nya sexualbrottslagen som trädde i kraft 1 april 2005 (Se bifogad lag i bilaga A.2). Syftet med införandet av denna lag var att öka skyddet för sexuella kränkningar och att förstärka den sexuella integriteten samt självbestämmanderätten. Detta innebär att bestämmelser om och definitioner av våldtäkt har utvidgats där fler gärningar numera bedöms som våldtäkt, t.ex. en situation där gärningspersonen har sex med ett berusat offer mot dennas vilja. Detta bedömdes tidigare som sexuellt utnyttjande, men ska enligt den nya lagen rubriceras som våldtäkt. Sex med barn under 15 år ska också ses som våldtäkt, då kravet om tvång tagits bort (Se bifogad sammanfattning av proposition i bilaga A.1). Lagstiftningen ska påverka samhälleliga 4

attityder och värderingar, samtidigt som folkets värderingar ska spegla och påverka vår lagstiftning. Det är vanligt att människor i allmänhet förknippar våldtäkter med överfallsvåldtäkter som sker utanför hemmet av en för offret okänd gärningsman eftersom detta har blivit relativt väletablerat via exempelvis media 1. Men hur vi uppfattar ett avvikande beteende (brott) växlar med tiden. Det är den ideologiska synen som dominerar den tid man lever i och de föreställningar som då finns påverkar även människor i utredande och dömande instanser 2. Det betyder att ett begrepp, som t.ex. brottsoffer kanske inte är väletablerat idag, men blir det om några år. Nils Christie talar om ett idealiskt offer som måste vara på ett visst sätt för att passa som offer 3. Även Magnus Lindgren tar upp offrets tre olika roller (det medskyldiga offret, det passiva offret och det motsträviga offret) och det är dessa författare jag kommer att utgå ifrån vid undersökningen av pressens beskrivning av offer 4. Intressant är att dessa teorier som författarna har om offer inte längre stämmer överens med vad som sägs i den nya sexualbrottslagen då denna snarare beskriver ett icke idealiskt offer. Det är bl.a. detta som kommer att diskuteras i analysen. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med den här uppsatsen är att analysera tidningarna Dagens Nyheters och Expressens framställning av våldtäktsoffer i sina artiklar, vilka berör polisanmälda våldtäkter. Detta sker i förhållande dels till Christies idealiska offer, dels beskrivningar av de tre olika roller offer kan ha enligt Lindgren. Analysen görs också med utgångspunkt från den nya sexualbrottslagen som trädde i kraft 1 april 2005 för att kunna se hur pressen i förhållande till lagen beskriver våldtäktsoffer. Det blir alltså en sorts jämförelse mellan de valda forskarnas bild av offer och tidningarnas beskrivning, samt slutligen en jämförelse av vad som sägs i den nya sexualbrottslagen och vad som framkommer i tidningarna. Jag kommer även att ta med vinklingen av gärningspersoner som ett sorts bihang till offret då Christie talar om dessa personer som viktiga aktörer för definitionerna och uppfattningarna kring brottsoffret. Frågeställningen lyder därför: Hur framställs våldtäktsoffret i pressen i förhållande till Christies idealiska offer respektive Lindgrens tre offerroller och hur skildras dessa i tidningarna jämfört med vad som står i den nya sexualbrottslagen?. För att kunna stärka resultat- och analysdelen kommer jag också att diskutera hur pressen förhåller sig till vad som 1 Brå Våldtäkt en kartläggning av polisanmälda våldtäkter 2005:07, s. 24 och 28 2 Larsson Den onda cirkeln (red. Granström) 2004, s. 133 3 Christie Det idealiska offret 2001 4 Lindgren Brottsoffer: från teori till praktik 2001 5

står i Brottsförebyggande rådets (Brå) rapport Våldtäkt en kartläggning av polisanmälda våldtäkter. 1.3 Disposition Ovanstående har skrivits för att läsaren ska kunna sätta sig in i uppsatsens syfte samt bakgrunden till frågeställningen. Jag har som sagt valt att utgå från Nils Christies artikel Det idealiska offret från år 2001 och Magnus Lindgrens bok Brottsoffer: från teori till praktik från år 2001. Vidare har jag valt böckerna Brottsoffer skriven av Bo Nilsson 2003 och Den onda cirkeln med Görel Granström som redaktör 2004 för att de diskuterar dels utifrån offrets perspektiv, dels offrets roll i samhället. Brottsförebyggande rådets rapport (Brå) Våldtäkt en kartläggning av polisanmälda våldtäkter 5 inkluderas även i denna studie. Jag kommer utöver detta att använda annan litteratur för att styrka metod- och analysdelar. Artiklarna om våldtäktsoffer från Dagens Nyheter och Expressen finns med som bilagor. Slutligen finns propositionen om den nya sexualbrottslagstiftning samt den nya lagen i bilagorna. De kapitel som följer berör mitt teori- och metodval samt en resultatdel som åtföljs av en diskursanalys. Där beskrivs mina reflektioner och resultaten diskuteras. Slutligen finns ett avsnitt om rekommenderad forskning. 2. Teori Vetenskapsteori försöker förklara vad som är vetenskap. Vetenskap kan vara en bevisad kunskap enligt Chalmers 6. Men man kan också se det som att vetenskap bekräftar tidigare sanningar, samtidigt som den överskrider detta och skapar nya betydelser av meningar 7. Min teoretiska utgångspunkt är poststrukturalistisk. Epistemologin enligt denna är konstruktionalistisk. Med detta menas att vissa tankeriktningar betonar hur vi som människor själva skapar den sociala världen genom våra idéer och att vi inte bara är en produkt av den 8. Kausalitet är det som vi ser upprepas, vilket tycks vara orsak-verkan, men det är vi som påverkar detta. Orsak-verkan fungerar inte när man undersöker människors sociala liv då dessa reflekterar och tolkar. Människor är hela tiden inkluderade i en tolkningsprocess, vilken vi måste förstå 9. Utgår man från poststrukturalism tror man att verkligheter konstrueras genom språket. Utifrån denna syn är kunskapen relationell, d.v.s. att kunskapen skapas genom 5 Brå Rapport 2005:7 6 May Samhällsvetenskaplig forskning 2001, s. 17 7 Lenz Taguchi In på bara benet 2004, s. 88 8 May Samhällsvetenskaplig forskning 2001, s. 24 9 May Samhällsvetenskaplig forskning 2001, s. 25 6

interaktioner. Enligt detta sätt kan t.ex. lagstiftningen reflektera officiellt accepterade konstruktioner och värderingar 10. 2.1 Genus och makt Begreppet genus är något som görs, det är inte något givet eller naturligt att ett biologiskt kön styr om en individ är man eller kvinna utan det är de socialt konstruerade kategorierna som styr detta 11. Genusperspektivet synliggör även hur biologiskt kön blir till socialt kön och hur kroppar blir avgörande för hur vi ska och bör vara. Det analyserar dessutom hur våra kroppar blir avgörande för vårt handlings- och tankemönster. Genus handlar alltså om hur könsskillnader konstrueras och symboliseras samt hur de präglar och uttrycks i relationer, institutioner, lagar etc 12. Eftersom genus är ett relativt nytt begrepp och skiftar i tid och rum samt mellan kulturer och samhällen, kan det finns skiftningar i förståelsen av vad genus är varför jag kort förklarat denna ovan. Anledningen är att begreppet återkommer i analysen. Begreppet makt kan ses utifrån olika synvinklar. Mitt perspektivval utgår dock från den poststrukturalistiska. Här blir språket det avgörande genom att själva orden studeras. Om man tar ordet kvinna som exempel, är detta ord beroende av mäns makt att kunna tilldela sig själva vissa kulturellt önskvärda egenskaper, för att sedan definiera kvinnor som motsatsen av dessa egenskaper. I det här fallet blir en kvinna en icke-man. Fokus ligger alltså på hur ett begrepp ges mening och på vilket sätt det ges mening. Det är detta som också skapar världen 13. Ur ett Foucault-perspektiv är vetandet en praktik, det är kontextuellt (placerat i en situation). Via vetandet kan man också skaffa sig en överblickbarhet. Det är denna överblickbarhet som förutsätts för att man ska kunna erhålla makt. För Foucault blir makt och kunskap beroende av varandra 14, något som politiker, journalister, forskare och högre klasser oftast innehar. När det gäller våldtäktsfall och synen på våldtäktsoffer har det nästan uteslutande varit män som både stiftat och tillämpat lagar. Det är de som har avgjort när och hur kvinnlig sexualitet ska vara tillåten. Det är dessutom männen som länge har haft makten att definiera vad som är normal sexualitet. Idag riktas det kritik mot att se på våldtäktsförövare som sjuka eller att leta 10 Larsson Den onda cirkeln (red. Granström) 2004, s. 111 11 Föreläsning 7/11 Konstruktioner av genus Ingrid Lander där hänvisningar görs till Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet 2003 12 Ibid 13 Lander, Petterson & Tiby Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet 2003, s. 11 14 Föreläsning 8/2-06 Robert Andersson 7

förklaringar till brottet hos offren, eftersom det leder till att ansvarsfrågan förflyttas från förövare till offer. Kritiken kommer företrädesvis från forskare och inte från samhället i sig 15. Det har länge funnits myter om kön och sexualitet. En av dessa handlar om att kvinnor egentligen njuter av att bli utsatta för tvång och våld i samband med sex. Enligt myten skulle mannen ha ett behov av att ha makt och kvinnan ett behov av att underkasta sig. En annan myt är att mannens sexualitet är okontrollerbar, varför kvinnor hålls ansvariga för att denna drift inte väcks vid fel tillfälle. Det blir därför kvinnornas egna fel om de blir våldtagna 16. Kvinnans sexualitet framstår därmed som en tillgång för mannen och inte en del av kvinnans egen integritet. Mot denna bakgrund kan det förstås som att den nya sexualbrottslagen har kommit till i påverkan och utvecklingen av kvinnors situation. Det ovan skrivna har jag tagit med i uppsatsen för att belysa problematikens orsaker som återfinns i våldtäktsfall än idag. Detta kan öka insikten för läsaren och mig själv vad gäller denna problematik samtidigt som det visar på vad som kan påverka vårt sätt att tänka idag. 2.2 Teori om offrets roll i media och medias inblandning i detta Enligt Bo Nilsson finns det en tendens att se offret som en förlorare därför att världen uppfattas som en någorlunda rättvis plats varför var och en får vad de förtjänar. Människor vill inte gärna se sig själva som offer då detta innebär en förlust av möjligheten till kontroll. I medier är det populärt att tala om slumpmässigt och omotiverat våld därför att det utmanar vårt grundläggande antagande om social ordning. Det slumpmässiga våldet utesluter även problematiska orsaker till brott så som kön, klass, sexualitet och etnicitet 17. Enligt Nilsson förstärks offerpositionerna genom att media bygger på en uppdelning av befolkningen: de onda brottslingarna och de vanliga hederliga människorna. En mer ond gärningsperson gör det lättare att förtydliga offrets oskuld 18. Nilsson hänvisar även till offren som beskrivs som hjältar i media, hans exempel var en gammal dam som lyckades avvärja ett rånförsök i sitt hem. Detta väcker sensation i media då det går emot den klassiska bilden av offret som svag och förövaren som stark 19. Att beskriva offren som lidande och svårt ärrade stärker bilden av 15 Larsson Den onda cirkeln (red. Granström) 2004, s. 141 16 Larsson Den onda cirkeln (red. Granström) 2004, s. 144-145 17 Nilsson Brottsoffer 2003, s. 91 18 Nilsson Brottsoffer 2003, s. 93 19 Nilsson Brottsoffer 2003, s. 95 8

tudelningen de normala och de onda. Skildringarna av offrens väg tillbaka till det vardagliga livet stärker likaså denna bild och gör det möjligt att använda brottsoffer som bakgrund för samhällskritik 20. Jag tror detta kan påverka pressens val och sätt att beskriva våldtäktsoffren. 3. Definitioner av offer Det finns olika sätt att definiera vad ett brottsoffer är. Nedan följer en definition som används i Sverige och definitioner från Christie och Lindgren samt en definition av gärningspersonen i förhållande till brottoffret. 3.1 Definitioner av brottsoffer i Sverige Det finns egentligen ingen allmänt accepterad definition av vem eller vilka som kan betraktas som brottsoffer i Sverige. I vår lagstiftning finns det inte heller något närmre definierat begrepp, men den juridiska termen av en person som har utsatts för ett brott kallas målsägande. Den mest grundläggande definitionen av brottsoffer begränsar sig till enskilda fysiska personer som direkt utsatts för brott, men det kan också inkludera anhöriga eller personer som har ingripit för att förhindra brott. Det spelar ingen roll om gärningsmannen har identifierats, gripits, åtalats eller dömts för att en person ska kunna anses som brottsoffer. Relationen mellan brottsoffer och gärningsman ska inte heller ha någon betydelse. Viktigt att komma ihåg är att offerkategorier kan ligga i statens eller andra gruppers intressen, varför offrens status påverkas av dessa. Ett exempel på detta är våldtäktsoffer: dessa lyckades inte bli erkända som offer förrän under slutet 1960-talet därför att sexualiserat våld och övergrepp länge betraktades som privata angelägenheter. Med detta inte sagt att våldtäkt inte alltid har varit ett allvarligt brott, men tack vare den feministiska kvinnorörelsen kamp för kvinnor, erkändes gruppen kvinnor som blivit våldtagna av sina män som brottsoffer i lagen 21. 1976 lades ett betänkande fram om sexualbrott. I detta betänkande föreslogs en uppdelning av våldtäktsbrottet i tre nivåer där den lindrigaste formen skulle omfatta fall där offret på ett medvetet sätt uppmuntrat till sexuella närmanden. Detta möttes av kritik och debatten uppmärksammade rättsväsendets representanters kvinnosyn. Under slutet av 1970-talet bildades de första kvinnojourerna. Under 1980-talet kom dessa jourer att öka och utvecklas och på 1990-talet fick vi i Sverige Brottsoffermyndigheten och Rikskvinnocentrum, där den 20 Nilsson Brottsoffer 2003, s. 102 21 Lindgren Brottsoffer: från teori till praktik 2002, s. 27-30 9

senare är en enhet specialiserad inom hälso- och sjukvården för kvinnor som utsatts för misshandel och våldtäkt 22. Inriktningen på att hjälpa offer har alltså ökats och förbättrats, varför offrets status är högre idag än för t.ex. 30 år sedan. 3.2 Lindgrens definition av offer Lindgren delar upp offrets roll i tre: det medskyldiga offret, det passiva offret och det motsträviga offret. Det medskyldiga offret utgörs av att denne t.ex. har provocerat gärningsmannen. Detta ska inte ses som något rättfärdigande för den brottsliga handlingen, men offrets agerande kan påverka hur rätten ser på situationen. Om ett brottsoffer t.ex. har varit provokativt kan det inverka på brottsrubriceringen och straffmätningen. Intressant här är att vad som anses vara provocerande inte tas upp i lagen, utan det är något som tas upp under rättegångar. Det passiva offret reagerar däremot på ett sådant sätt att denna vid t.ex våldtäkt tycks gå med på det eller avskärmar sig. Detta i strävan att överleva, men hos polisen finns det en offerskala där den som verkar mest hjälplös och oskyldig får flest poäng. Dock finns det ett problem, offret får inte vara för passivt för då riskeras trovärdigheten. Till sist finns det motsträviga offret som av t.ex. rädsla vägrar berätta vad som har hänt. I ett kvinnomisshandelsfall utgörs det perfekta offret av en kvinna som har misshandlats av sin man, är nykter och samarbetsvillig med myndigheter, anmäler mannen och sedan håller fast vid sin berättelse under rättegången. Men verkligheten ser oftast inte ut så 23. 3.3 Christies definition av det ideala offret Nils Christie syftar med begreppet idealiskt offer på en person eller kategorier av individer som får en fullständig status som offer. Det idealiska offret ligger då på samma typ av nivå som t.ex. en hjälte. Christie beskriver fem egenskaper offret bör ha för att vara idealiskt: 1. Offret är svagt, som t.ex. sjuka, gamla eller barn 2. Offret bör vara upptagen av ett respektabelt projekt 3. Offret (som Christie beskriver är en hon ) är på en plats där denne (hon) inte kan klandras för att vara på 4. Gärningsmannen är stor och ond (som Christie beskriver som en han ) 5. Gärningsmannen är okänd och har ingen personlig relation till offret 22 Lindgren Brottsoffer: från teori till praktik 2002, s. 60, 63 23 Lindgren Brottsoffer: från teori till praktik 2002, s. 32-34 10

Vidare skriver Christie att vad gäller idealiska offer är denna en gammal och oskyldig tant på väg hem från ett besök hos sjuka släktingar då hon blir allvarligt slagen eller hotad innan hon ger upp, vilket följer de fem punkterna ovan. Christie tar även upp ett sjätte alternativ, vilket går ut på att man som idealiskt offer måste vara tillräckligt mäktig för att kunna göra sitt fall uppmärksammat 24. 3.4 Definitioner av gärningspersoner i förhållande till offret Vad som blir intressant i samband med diskussionen om det idealiska brottsoffret är bilden av gärningspersonen (jag använder mig av detta uttryck framöver för att ordet gärningsman direkt kopplar tankarna till att det automatiskt måste vara en man som begår de kriminella handlingarna, vilket är ett exempel på språkets funktion). Hos Christie framgår det att det idealiska offret behöver och skapar idealiska gärningspersoner. Det blir ett beroende mellan de två där den ena bilden förstärker den andra. Om det finns en relation mellan offer och gärningsperson utgör detta ett dåligt offer och en dålig gärningsperson. Dock menar Christie vidare att det verkliga offret snarare är motsatsen till det idealiska offret. Gärningspersonen ska ju som sagt helst vara så främmande som möjligt. Genom att ha dessa stereotypa bilder av gärningspersoner förminskar vi det vi vet om brottslingens normala sidor och om offrets status. Det gör att vi kan behålla vår bild av vår vanliga värld som är trygg och lugn 25. Journalisten Katarina Wennstam visar också likt Christie, i sin bok En riktig våldtäktsman från år 2004 att förövaren oftast inte stämmer överens med bilden av den onda och galna mannen. Förklaringarna till våldtäkter i samhället söks dock genom att antingen se orsaken som en sexuell störning som mannen inte kan kontrollera eller också att han är en invandrare som bär på en kvinnosyn som gör att han våldtar lättklädda svenska kvinnor. En vanlig gärningsperson får oss inte intresserade av motiven 26. Samtidigt beskriver Wennstam hur samhället skyller på våldtäktsoffren för att de klätt sig på fel sätt eller har lockat männen och därför får skylla sig själva när/om de blir våldtagna. Om gärningspersonen ligger högre i den sociala hierarkin än offret, så har offret svårt att bli trodd. I många våldtäktsfall ifrågasätts våldtäktsoffret först och sedan gärningspersonen av polis, d.v.s man kontrollerar först att 24 Christie Det idealiska offret 2001, s. 47-50 25 Christie Det idealiska offret 2001, s. 41 26 Undantag är dock den s.k. Hagamannen, en vanlig småbarnspappa dömd för ett flertal våldtäkter i Umeå 2006. Denne väckte stor uppmärksamhet just för sin vanlighet. 11

offret verkar trovärdigt för att sedan eventuellt ifrågasätta gärningspersonen. Detta förstås från Wennstams resonemang om våldtäktsoffrets situation. 4. Metod I detta avsnitt kommer jag att jämföra för- och nackdelar med olika metodval samt att gå igenom det egna materialet som jag har använt. 4.1 Material Först och främst har jag gjort en sökning på texter i form av nyhetsartiklar från Dagens Nyheter och Expressen som börjar samma datum som den nya lagen trädde i kraft, d.v.s. 1 april, 2005 fram till mars 2006. Valet av dessa två tidningar beror på att den ena är en morgontidning och den andra en kvällstidning och att båda tidningarna har många läsare och är bland de största tidningarna i Sverige, varför jag tror att de bäst kan motsvara makten att nå ut till samhället. Anledningen till valet av just dessa två tidningar berodde även på att sökprogrammet Presstext kunde erbjuda mig lättare information och en enklare sökningsprocess än t.ex. Mediarkivet. Jag har valt 22 artiklar från båda tidningarna. Detta p.g.a. tidsbegränsningen som finns för denna uppsats. Jag gör även detta mindre urval eftersom jag kommer att göra en diskursanalys och då är det bättre med ett mindre urval texter att analysera. Urvalet gjordes på sådant sätt att jag sökte på Presstext med sökordet våldtäkt* (stjärnan betyder trunkering, vilket innebär att ordet våldtäkt söks med olika böjningar i sökprogrammet Presstext. T.ex. våldtäkter, våldtäkterna etc) från perioden april 2005 till mars 2006. Jag är medveten om att fler sökord kunde ha använts för att få fram material, som t.ex. offer, våldtagen eller sexuellt övergrepp. Jag gjorde valet våldtäkt* för att kunna koncentrera materialet till en mindre mängd p.g.a. tidsbristen. Jag har därefter tagit de första artiklarna som sökmotorn Presstext har fått fram från varje månad, vilka är i form av nyhetsartiklar och utgår från våldtäktsoffret (ej gärningspersonen). Detta för att begränsa materialet då det kom flera artiklar om våldtäkt som bestod av nyhetsartiklar, debattartiklar m.m. Jag har som sagt valt nyhetsartiklar och då blev det i juli och mars månad två artiklar från Expressen och i december månad två artiklar från Dagens Nyheter, annars finns det två artiklar från vardera tidning varje månad. Anledningen till detta beror på att jag inte har kunnat finna artiklar som är av den typ jag har 12

sökt (nyhetsartiklar), varför jag har fått kompensera det på detta vis. Det är sammanlagt 10 artiklar från Dagens Nyheter och 12 från Expressen, vilket blir 22 artiklar totalt. 4.1.1 Dagens Nyheter och Expressen Många har nog en uppfattning om att Expressen och Dagens Nyheter skiljer sig från varandra, p.g.a. de olika sätten de lyfter fram nyheter på. Utifrån det material jag har, gick det att urskilja olika former av uttryck hos tidningarna. Expressen använder ord som griper tag i läsaren, som brutal, grov och tortyr. Expressens nyhetsartiklar framställs mer som gripande berättelser i jämförelse med Dagens Nyheter som framställer händelserna mer sakligt och neutralt. Expressen stärker även det skrivna genom att citera betydligt fler intervjuade personer som polis eller offer än Dagens Nyheter. Två av artiklarna var intressanta just därför att de beskriver samma händelse. Redan när man läste rubrikerna framgick det hur olika tidningarna beskriver samma händelse. Expressens rubrik heter Hon våldtogs i flera timmar medan Dagens Nyheter skriver Kvinna våldtagen i Haninge. Vad väcker mest uppmärksamhet? Jag skulle tro att Expressens rubrik får flest läsare. Som Bo Nilsson säger: Att talet om slumpmässigt och omotiverat våld är så populärt i medier beror på att det utmanar grundläggande antaganden om social ordning. Skildringar av övergrepp kan dramatiseras och göras samhällsrelevanta genom påståenden om att många är eller kan bli offer 27. Om man bortser från de olika sätten att berätta om händelser, så tar tidningarna upp samma fakta. Men det har för mig framstått som att det finns en skillnad mellan berättelsetekniken hos tidningarna. 4.2 Metodval Jag har valt att göra en diskursanalys på materialet. Diskurser utgörs här av en samling texter i ett bestämt socialt sammanhang. Kontexten är den miljö i vilken diskursen finns 28. Nedan följer beskrivningar av de valda metoderna och en kort genomgång av varför andra metoder inte har valts. 4.2.1 Kritisk diskursanalys och Foucault-inspirerad diskursanalys Min diskursanalys på materialet är en kombination av Foucault-inspirerad analys och kritisk diskursanalys (CDA). Diskursbegreppet uppfattar inte idéer som återspeglingar av den materiella verkligheten, utan det förutsätts ett språk som organiserar den sociala verkligheten 27 Nilsson Brottsoffer 2003, s. 91 28 Föreläsning 20/3-06 Anders Sjöberg 13

samt de språkliga uttryckens relationer. Om man följer Foucaults sätt att se på diskursanalys följer att diskurser kan vara ett regelsystem som legitimerar vissa kunskaper men inte andra och som pekar ut vilka som har rätt att uttala sig med auktoritet 29. Problemet är att diskursanalyser innehåller fler dimensioner; analysen inkluderar även sociala praktiker. Det arkeologiska angreppssättet intresserar sig för diskursernas inre former vilket ger information om synsätt och erfarenheter för en viss tid. Utifrån det genealogiska arbetssättet försöker man av det man redan vet skapa ett nytt synsätt att se på detta med. Angreppssättet är att försöka förstå nuet och inte det som har varit förr. Foucaults maktbegrepp innebär att makt är något som utvecklas i relation mellan människor. Detta innebär begränsningar för vissa och möjligheter för andra 30. Diskursanalysen betonar alltså det gemensamma i diskursen. Kritisk diskursanalys (CDA) framhåller anknytningen till samhällskritisk tradition. I Faircloughs kritiska diskursanalys får diskurserna flera olika funktioner: de konstruerar sociala identiteter samtidigt som befintliga sociala relationer vidmaktshålls. Enligt Fairclough har diskurser tre olika funktioner: 1. en ideationell funktion, d.v.s. en diskurs har en innehållslig dimension 2. en relationell funktion eftersom olika relationer etableras mellan olika grupper och 3. diskurser konstruerar olika identiteter. Modellen är därmed tredimensionell: man undersöker hur relationerna ser ut mellan diskurser och sociala strukturer. Genom att använda den diskursiva praktiken riktar man sitt intresse mot hur texter produceras, distribueras och konsumeras. Intertextualitet används för att se hur texter relaterar till varandra. Diskursen som social praktik syftar på hur diskursen relateras till ideologi och makt. Fairclough menar att en text måste relateras till andra diskurser då det blir nödvändigt för diskursanalysen att säga något om hur diskurordningarna är konstruerade 31. Även om man i CDA skiljer mellan text och social praktik betyder det inte att social praktik kan frikopplas från språket. Man vill betona språket för att kunna förstå politik men också maktutövning. När man gör diskursanalyser omfattar dessa en särskild syn på språk och språkanvändning. Diskursanalyser gör inte heller någon noggrann åtskillnad mellan vad som sägs och görs, vilket man däremot gör i idé- och ideologianalys. Med hjälp av diskursanalys rekonstruerar man sociala identiteter; diskursen är ofta inriktad på makt och till sist är man inom 29 Bergström & Boréus Textens mening och makt 2005, s. 309 30 Bergström & Boréus Textens mening och makt 2005, s. 305 & 310-311 31 Ibid, s. 321-324 14

diskursanalysen ointresserad av aktörer och bakomliggande motiv. Vad som är viktigt är istället vilka de tvingande normerna är som diskursen skapar 32. Det finns dock nackdelar med diskursanalyser. Inriktningen kan genom sitt ställningstagande mot att reducera frågor om identitet till den språkliga nivån, själv hamna i en idealistisk position (verkligheten reduceras till begrepp eller idéer om verkligheten). Ett andra problem är att om allt ses som präglat av språket finns det inga yttre kriterier att relatera en diskurs till, detta då diskursanalyser är relativistiska. Det tredje problemet innebär avsaknad för diskursanalyser att lyfta fram agenterna eller subjekten, eftersom den inte tillhandahåller en teori om enskilda människor eller grupper av människor i samhällen. Ytterligare ett problem kan finnas i var man sätter gränsen mellan det diskursiva och icke diskursiva. Det sista problemet är att diskursanalyser förutsätter flera steg, vilket innebär en risk för att man avstår att visa vad för slags metod som har använts i någon del av studien 33. 4.2.2 Varför inte innehålls- och idéanalys? Innehållsanalysen skulle ha gått att förena med diskursanalysen, men då den lätt kan glida över till att bli mer lik idéanalys tyckte jag att det var bättra att inte ha med denna. Nackdelar med innehållsanalysen är att allt inte är meningsfullt att kvantifiera. Det viktigaste kan vara hur något sägs och inte hur många gånger, vilket också är en anledning till mitt val av diskursanalys. Ytterligare en nackdel är att innehållsanalysen har en benägenhet att visa på det uttalade istället för det outtalade. Det underförstådda kan styra åt olika håll vilket inte innehållsanalysen tar upp. Detta gör att reliabiliteten riskeras 34. Ett ord kan även ha många betydelser eller vara vaga. Ordets innebörd kan också skifta och förändras över tid, vilket även påverkar validiteten. Eftersom det finns en mer öppen syn på hur analysverktygen ska se ut hos diskursanalysen men inte hos idé- och ideologianalysen, valde jag diskursanalysen då jag ser det som en fördel. Kritik som kan riktas mot alla typer av klassifikationsscheman är att det kan vara svårt att urskilja om det är en på förhand konstruerad modell eller ett resultat av studien. 32 Ibid, s. 326-328 33 Ibid, s. 349-352 34 Ibid, s. 77 15

4.3 Reliabilitet och validitet Validitet innebär att man mäter det som man har för avsikt att mäta 35. För min uppsats innebär det att det valda materialet och dess resultat bör återspegla det jag vill undersöka. Omständigheter som egna tolkningar av texter påverkar dock resultatet vid diskursanalyser, så även i denna uppsats, där tolkningarna av artiklarna är mina egna. Det betyder att läsaren skulle kunna göra en lite annorlunda tolkning och komma fram till ett annorlunda resultat. När diskursanalyser används får man försöka att uppnå validitet genom att se till sammanhanget i en analys. Jag har valt att ta med Brottsförebyggande rådets forskning för att förstärka validiteten på mitt arbete, då deras forskning berör påståenden om och problematiserar verkligheten gällande våldtäktsfall. Med detta inte sagt att jag utgår ifrån att deras resultat är den slutgiltiga sanningen, men det är en tidigare gjord forskning på våldtäkter. I diskursanalyser innebär mer utvecklade analysverktyg en ökad reliabilitet. Genom noggranna förklaringar av hur undersökningen har gått till ökar möjligheten för andra att nå samma resultat 36. Inom konstruktivismen ställer man dock inte samma krav på intersubjektiviteten (vilket är att människor sinsemellan kommer överens om en standard för bra vetenskap), eftersom man utgår ifrån sociala interaktioner och språket. För en forskare som använder diskursanalys blir det därför viktigt att förklara hur undersökningen gått till och förklara hur man kommit fram till och tolkat resultatet. 5. Resultat I denna del kommer resultatredovisning att genomföras. Jag kommer att börja med en genomgång av tidningarnas artiklar med koppling till Christies och Lindgrens beskrivningar av brottsoffer. I slutet av denna del utförs det en sorts sammanfattning av resultatet. Artiklarna är numrerade för att underlätta läsningen. Sedan kommer jag att genomföra en diskursanalys på det samlade materialet där den nya sexualbrottslagens betydelse för våldtäktsoffer tas upp. 5.1 Genomgång av tidningarnas artiklar samt jämförelse med bilder av brottsoffer hos Christie och Lindgren Den här resultatdelen går ut på att se om tidningarnas framställning av våldtäktsoffer passar in på Christies och Lindgrens beskrivningar av offer eller ej. Detta görs för att sedan kunna utföra diskursanalysen. (Artiklarna finns i bilaga A.3) 35 Frankfort-Nachmias & Nachmias Research methods in the social sciences 1996, s. 165 36 May Samhällsvetenskaplig forskning 2001, s. 117-118 16

Artikel 1 (Expressen 050428). Denna beskriver en begången våldtäkt mot en 14-årig flicka som låg och sov och misshandel av henne samt mord mot hennes mor. Vad som går att urskilja från texten är att Expressen beskriver händelsen på ett berättande vis genom att även använda sig av intervjuer med t.ex. polis. Jämför man med Christies idealiska offer uppfylls följande punkter: Våldtäktsoffret är svagt då hon är en 14-årig flicka, alltså ett barn. Hon kan inte anklagas för att ha utfört ett orespektabelt projekt då hon var hemma och sov, detta inkluderar även punkten att offret är på en respektabel plats, d.v.s. hemma. Vidare beskrivs gärningspersonen som ond och väldigt våldsam. Den sista punkten Christie har för ett idealiskt offer är att offret inte ska ha en personlig relation till gärningspersonen, det framkommer dock att modern till flickan som våldtogs kände gärningspersonen via en väninna. Trots detta framgår det klart och tydligt i artikeln vem som är offret och vem som är gärningspersonen. Jämför man artikeln med Lindgren kan man urskilja ett visst passivt offer. I denna artikel framgår det att offret har varit lagom passivt då gärningspersonen beskrivs som väldigt ond och offret som försvarslöst då hon injicerades med droger och sedan blev våldtagen. Offret verkar här passa in på det lagom passiva offret i offerskalan som polisen kan ha enligt Lindgren. Artikel 2 (Dagens Nyheter 050418) Kvinnan i denna artikel beskrivs inte direkt som svag. Vad som kan tolkas av texten är att kvinnan har varit ute sent en helg. Detta är inte ett särskilt respektabelt projekt för att vara ett idealiskt offer enligt Christie. Hon har inte heller befunnit sig på en särskilt respektabel plats (hotellrum). I denna text är det dock flera gärningspersoner inblandade, vilket därmed kan peka på att kvinnan ses mer som ett idealiskt offer. Det framgår dock inte bokstavligen att gärningspersonerna skulle vara stora och onda, utan detta krav tolkar jag utifrån beskrivningen att de var flera och blev utpekade av offret som ett tecken på att denna punkt uppfylls. Det framgår inte av artikeln att offret skulle ha haft någon personlig relation till gärningspersonerna, varför detta krav för ett idealiskt offer uppfylls. Artikeln beskriver dock inte ett offer som uppfyller alla Christies punkter. Följer man Lindgrens beskrivning av offer kan både det medskyldiga och det passiva offret urskiljas i texten. Samtidigt som kvinnan kan ha s.k. provocerat fram brottet (då det utifrån texten går att läsa att hon har varit ute sent natten till en lördag, vilket kan bero på att hon har 17

varit på fest eller liknande och sedan till synes självmant gått till ett hotellrum tillsammans med männen) så framstår hon som ett passivt offer då det var fyra gärningspersoner, vilket leder till att hon hamnar i underläge och är försvarslös. Artikel 3 (Expressen 050516) En kvinna blev överfallen och sedan våldtagen i en skog. En väktare hittade henne utanför tunnelbanan. Kvinnan stämmer någorlunda in på punkten av att vara svag, då hon blev överfallen. Offret har varit upptaget av ett respektabelt projekt då hon blivit överfallen på väg någonstans (det framgår inte tydligt om hon var på väg hem eller ej). Hon befann sig på en respektabel plats vid en lämplig tid (hon blev hittad strax innan tio på kvällen). Gärningspersonen framstår som stor och ond, då offret hittades blodig med nerdragna byxor gråtandes i svår chock och gärningspersonen framstår som okänd för offret utifrån vad som går att utläsa av artikeln. Polisen hade dock inte kunnat få några uppgifter från kvinnan då hon fortfarande var chockad. Utifrån Lindgren passar offret mest in i kategorin passiv då hon kan ha kämpat emot, men fortfarande varit tillräckligt svag för att framstå som ett bra offer. Eftersom polisen inte kunde få några uppgifter från henne p.g.a av chock, går det inte att avgöra om hon kan passa in i kategorin motsträvigt offer. Det motsträviga offret berättar inte vad som har hänt då hon är rädd att bli utsatt för brott igen, men man skulle kunna säga att hon ändå delvis passar in i denna kategori då hon var för chockad för att berätta vad som hänt för polisen. Artikel 4 (Dagens Nyheter 050514) Överfallsvåldtäkten som beskrivs här uppfyller alla Christies punkter för ett idealiskt offer. En medelålders kvinna blir överfallen på väg hem (varifrån framgår ej). Eftersom hon är en medelålders kvinna utgör hon ett svagt offer som är upptagen av ett respektabelt projekt på en plats hon inte kan bli anklagad över att befinna sig på. Gärningspersonerna var fem stycken pojkar (DN:s val att skriva pojkar istället för t.ex. unga män) i 17-18 års ålder som överföll kvinnan och drog in henne till ett buskage, våldtog henne och rånade sedan henne på personliga tillhörigheter som tidningen skriver. Detta uppfyller punkten om en ond gärningsperson. Gärningspersonerna var även okända för kvinnan. Offret som beskrivs stämmer alltså in på Christies punkter för att ses som ett idealiskt offer. I detta fall kan offret bäst beskrivas som s.k. passivt då hon har blivit överfallen. Eftersom kvinnan blev överfallen och var chanslös mot de fem pojkarna hamnar hon högre upp på 18

offerskalan. Det betyder att offret har största möjlighet att bli trodd av polis och rättsväsende. Artikel 5 (Dagens Nyheter 050627) Offret är i denna artikel en 20-årig kvinna som har blivit våldtagen av en man i 60-årsåldern på en toalett på busstationen i Uppsala vid klockan 18.00 en lördagskväll. P.g.a. mannens ålder kan det väcka sympatikänslor för offrets svaghet gentemot en äcklig gubbe. Det som går att avläsa från texten är att kvinnan har varit på väg någonstans (hon har varit upptagen av ett respektabelt projekt, d.v.s väntat på bussen, och hon befann sig på en plats som hon inte kunde klandras för att befinna sig på, som Christie beskriver). Gärningspersonen kan ses som ond p.g.a. åldersskillnaden och den sista punkten som rör relationen mellan offer och gärningsperson kan tänkas uppfyllas då artikeln inte beskriver att de skulle vara bekanta. Artikeln ger ingen information om att offret skulle kunna ha provocerat fram ett brott. Men vad som förstås är att offret även i detta fall passar bäst in i kategorin passiv. Eftersom hon har kunnat peka ut gärningspersonen för polisen verkar det som att hon har varit lagom passiv och hamnat på en bra nivå på offerskalan om man utgår ifrån Lindgrens definitioner. Artikel 6 (Expressen 050610) Informationen man får berör en flicka som Expressen skriver, i 18-årsålder vilken verkar ha blivit utsatt för en överfallsvåldtäkt. Detta gör att offret i texten kan ses som svagt. Hon blev våldtagen vid Blackebergs sjukhem, vilket jag uppfattar som att hon har befunnit sig på en bra plats för att framstå som ett mer idealiskt offer. Klockan var strax innan nio på kvällen när polisen fick in larmet om våldtäkten vilket även tyder på att hon har varit på väg någonstans vid en tid som inte kan ifrågasättas. Gärningspersonen beskrivs inte så mycket, men det framgår att kvinnan blev svårt chockad och fördes till sjukhus med ambulans. Texten indikerar en ond gärningsperson som inte har haft någon relation till offret, men eftersom det inte står i klartext går det inte att veta. Eftersom tidningen inte tydligt beskriver händelsen är det svårt att avgöra vilka punkter som är uppfyllda. Utifrån texten verkar dock kvinnan delvis uppfylla kraven för att vara ett idealiskt offer. Artikeln beskriver som sagt inte händelsen tydligt varför det är svårt att avgöra vilken av Lindgrens kategorier som passar bäst. Om jag dock utgår ifrån vad som sägs i artikeln, verkar offret ha varit lagom passivt och ligger bra till på brottsofferskalan då hon lyckades 19

ringa en väninna, trots det som hänt, som larmade polisen och gav bra signalement. Kvinnan skulle alltså enligt Lindgrens definition om passiva offer, vara på en bra nivå för att bli betrodd, där det handlar om att vara lagom chockad och skadad, men ändå kunna ge bra uppgifter till polisen. Artikel 7 (Expressen 050723) Kvinnan i artikeln beskrivs som svagt i jämförelse med gärningspersonen som var stor och vältränad. Hon gick på en gångväg för att möta sin kompis när hon blev överfallen av mannen. Offret uppfyller i denna artikel de tre första punkterna som Christie uppställer (ett svagt offer som är upptagen av ett respektabelt projekt på en plats som hon inte kan anklagas för att befinna sig på). Gärningspersonen jämfört med offret framstår som ond, stor och våldsam samt okänd för offret. Detta uppfyller Christies två andra resterande punkter. Men offret uppfyller även den sjätte punkten Christie tar upp, vilken går ut på att offret har möjlighet att göra sitt fall uppmärksammad. Detta har offret lyckats med då hon intervjuas av tidningen och blir trodd. Lindgrens passiva offer går att jämföra med offret i artikeln, då hon har gett upp när mannen har hotat henne till döden om hon skriker. Hon var dock inte för passiv utan lyckades ringa sin kompis som hörde henne skrika. I den komplexa förståelsen för hur ett offer ska uppträda för att bli betrodd har kvinnan i denna artikel uppfyllt mallen för detta om man utgår ifrån Christies definition av det idealiska offret samt det offer som Lindgren beskriver som det passiva offret. Artikel 8 (Expressen 050713) Här beskrivs en våldtäkt som har skett mot en kvinna i 40- årsåldern. Kvinnan hade träffat en yngre man ute på en restaurang på eftermiddagen som hon sedan följde med hem. (Vad som förstås av texten är att de tidigare var okända för varandra.) Där blev hon sedan drogad och våldtagen. Det framgår av artikeln att hon hölls som sexslav i ett helt dygn och flera män våldtog henne. Offret valde att gå hem till gärningspersonen, vilket strider mot Christies idealiska offer. Hon har inte heller varit upptagen av ett respektabelt projekt, som t.ex. att vara ute med hunden. Hon har dessutom befunnit sig på en plats som hon kan ifrågasättas för att vara på, eftersom sällskapet hem till mannen inte uppfyller Christies krav av ett respektabelt projekt. Vad som får offret att bli mer idealiskt i artikeln är att gärningspersonen drogade henne vilket innebar att hon inte kunde göra motstånd och sedan blev hon våldtagen av flera män. Detta gör offret till svagt och gärningsmännen som onda och våldsamma. Gärningspersonen har dessutom varit okänd för 20

kvinnan från början. Hon har även lyckats uppmärksamma polisen genom att ge bra signalement och inte vara för passiv, vilket uppfyller Christies sjätte punkt. I artikeln är det just ordet sexslav som får offrets status att höjas. Detta följer av det passiva offret som Lindgren beskriver. På offerskalan ligger offret bra till eftersom hon har varit svag då hon var drogad och flera män förgrep sig på henne. Det faktum att hon lyckades smita ut gör att hon inte var alltför passiv. I artikeln går det inte att urskilja någon anklagelse för att offret har varit medskyldig till brottet. Det medskyldiga offret anses provocera fram brottet, vilket vissa eventuellt kan uppfatta att offret har gjort då hon följde med hem till en för henne en okänd person. Men i artikeln fokuseras det på offrets påverkan av droger samt att hon blev hållen som sexslav och blev gruppvåldtagen flertalet gånger. Detta gör alltså att hon ändå lever upp till kraven på att bli betraktad som idealiskt offer respektive passivt offer. Artikel 9 (Dagens Nyheter 050815) Den här händelsen har även Expressen skrivit om. Anledningen till att jag tog båda artiklarna var för att tidningarna inte nödvändigtvis beskriver händelsen likadant. Offret kan t.ex. beskrivas mer idealiskt i den ena artikeln än den andra. Kvinnan,19 år, var på väg hem på kvällen när hon överfölls av gärningspersonen. Gärningspersonen misshandlade henne innan han släpade iväg henne till ett friluftsområde. Jämfört med gärningspersonen har offret varit svagt då hon har blivit överfallen och misshandlad, d.v.s. chansen att göra motstånd har varit minimal. Offret var på väg hem nära en pendeltågsstation när överfallet skedde, det betyder att hon även uppfyllde kraven som Christie ställer för ett idealiskt offer på att vara upptagen av ett respektabelt projekt samt varit på en plats hon inte kan klandras för. Gärningspersonen beskrivs som stor och ond med tanke på misshandeln och denne var även okänd för offret. Offret kan inte ses som medskyldig då hon blev just överfallen. Hon hade dessutom lämnat uppgifter till polisen varför hon inte kan ses som ett motsträvigt offer. Offret har i detta fall varit mer åt det passiva hållet (hon har antagligen inte kunnat göra tillräckligt med motstånd för att undgå våldtäkt p.g.a. av t.ex. hot om att dödas). Detta gör offret till svagt och gärningspersonen till ond och våldsam, vilket antagligen leder till att hon hamnar på en bra nivå på offerskalan hos polisen, som Lindgren beskriver. Artikel 10 (Expressen 050815) I denna artikel som beskriver samma händelse beskrivs offret likadant som ovan, om än mer intensivt. Offret uppfyller alltså även här Christies krav för ett 21

idealiskt offer. I den här artikeln får dock offret mer status eftersom Expressen betonar hemska inslag och uppmärksammar händelsen genom att skriva att offrets berättelse stärks av den tekniska undersökningen. Därmed kan man tillägga sjätte punkten hos Christie i denna artikel då offret lyckas få uppmärksamhet och sin berättelse stärkt. I Expressens artikel stärks bilden av Lindgrens passiva offret då man skriver att offret till slut kunde fly när gärningspersonen somnade, vilket tyder på att offret var lagom passiv. Det betyder att offret även i denna artikel ligger på en bra nivå på offerskalan. Artikel 11 (Expressen 050916) Den 43-åriga kvinnan var ute och gick med sin hund på kvällen då hon kom i kontakt med två män som våldtog henne. Offret är i detta fall en äldre kvinna vilket gör att hon passar in på punkten svagt offer. Hon var upptagen av ett respektabelt projekt på en plats hon inte kan klandras för att befinna sig på. Det framgår dock i artikeln att det var oklart om offret och gärningspersonerna var bekanta. Vad som får gärningspersonerna att framstå som onda och hemska är att de dumpade offret naken på en parkeringsplats och tog hennes hund (utöver våldtäkten). Det är oklart om offret kan sägas ha passat in i Lindgrens kategori medskyldig, då man endast får veta att hon har kommit i kontakt med männen när hon var ute och gick med hunden och inte får veta om de har känt varandra innan. Utifrån det som skrivs i artikeln hamnar offret mittemellan kategorin medskyldig och passiv, därför att man i artikeln först beskriver relationen mellan gärningspersoner och offret samt händelsen som oklar då man inte har alla fakta för detta, för att sedan mer fokusera på gärningspersonernas beteende gentemot offret. Att de stal kvinnans kläder och hennes hund stärker det passiva offrets roll och dennes nivå på offerskalan höjs. Artikel 12 (Dagens Nyheter 050907) Den här artikeln ger ett exempel på vad den nya sexualbrottslagen innebär. En man ska ha genomfört samlag med två kvinnor som låg och sov efter att mannen hade följt med kvinnorna hem efter en kväll på krogen. Gärningspersonen menar dock att kvinnorna var med på detta. Kvinnorna uppfyller inte riktigt Christies krav för ett idealiskt offer, då de inte har varit svaga på rätta grunder. Svaghet p.g.a. alkohol följer inte Christies förklaring av ett svagt offer. Vad gäller punkterna om att vara upptagen av ett respektabelt projekt samt befinna sig på en bra plats, kan dessa sägas uppfyllas då de var hemma och sov. Det står vidare i texten att det p.g.a. kvinnornas trovärdiga berättelse ledde 22