IRISH POT-STILL WHISKEY

IRISH POT-STILL WHISKEY INNEHÅLL Förord sid 2 Provningsupplägg sid 2 Föredrag sid 3-10 Whiskeys sid 11-13 Glasunderlägg etc sid 14-15

Irish Pot-Still Whiskey Whiskyspots provningsguider är en möjlighet för den lokala whiskyklubben att arrangera högkvalitativa whiskyprovningar med liten förberedelsetid och arbetsinsats. All research är gjord, från historik till produktionsmetoder. Ett batteri whiskeys har valts ut och beskrivs smakmässigt av mig. Mina noteringar är högst personliga och är till för att inspirera till egna tolkningar: fältet är fritt! Välj och vraka ur materialet och sätt ihop en oförglömlig irländsk afton. Gå på djupet eller skumma på ytan. Irländsk whiskey är en oupptäckt skatt. Glöm röken och upptäck pot-still-whiskeyn som gömmer sig i de flesta irländska blends. Tro inte för en minut att irländsk whiskey har något gemensamt med skotsk. Visst är Bushmills i norr ett maltwhiskydestilleri enligt skotsk modell, men multituden av irändsk whiskey produceras av Midleton Distillery i söder. Ett tekniskt mirakel som saknar motsvarighet någon annanstans i världen. Det är whiskeyn därifrån jag vill att ni ska ha med er hem från denna irländska upplevelse. --Henrik Aflodal, Whiskyspot.com Förslag till provningsupplägg: 1. PROVNINGENS SYFTE Hälsa alla välkomna och berätta om kvällen. Syftet är tredelat: Lära känna Irish Whiskey på djupet Förstå framväxten av irländsk whiskey (och skotsk) historiskt Hitta en eller flera favoritwhiskeys 2. PROVNINGSMODELLER STAFETT-PROVNING Ett par personer läser in sig på materialet och håller varsitt anförande. Mellan varje föredrag provas en whiskey. Kvällen avslutas med omröstning varpå bästa whiskey koras. FÖREDRAG >> PROVNING En provningsledare läser in sig på materialet och håller ett föredrag. Därefter serveras whiskeyn och provningsledaren leder provningen. Kvällen avslutas med omröstning varpå bästa whiskey koras. GRUPP-PROVNING Dela in sällskapet i grupper om 4-6 personer och tilldela varje grupp en whiskey. Gruppledaren har läst in sig på ett avsnitt i materialet. Provningen startar med att varje grupp provar sin whiskey och tillsammans beskriver den. Efter 20 minuter redovisar första gruppen sitt resultat. Gruppledaren håller sitt anförande, varpå någon ur gruppen leder provningen (samtidigt delas gruppens whiskey ut till de andra). Därefter tar nästa grupp vid och presenterar sin whiskey. Kvällen avslutas med omröstning. Gruppen vars whiskey vinner premieras med valfritt pris (kanske en whiskey).

3 1. Ursprunget Vem uppfann whisk(e)y? Av hävd britterna (kelterna). Men var på de brittiska öarna stod den första pannan? Från 1800-talet och framåt säger man: Uisce beatha upptäcktes av irländska munkar under tidig medeltid!. Munkarna springer på konsten att destillera under missionsresor österut där man funnit att alkohol var ett enkelt sätt att extrahera aromer ur växter, preparat som sedan användes som parfym. Dessa kristna pionjärer som i spillrorna efter Romarriket söker omvända de hedniska Européerna möter hårt motstånd. Förföljda och missförstådda tvingas många söka skydd i civilisationens utkanter. De kommer till Irland. St Patrick s Day den 17e mars firas till åminnelse av mannen som kristnade Irland mellan 385-461. Hans efterföljare Saint Columba som levde mellan 520-597 grep sig an gälerna. Han landsteg år 563 på ön Iona (nära Mull) längs den skotska västkusten och inledde kristnandet av Skottland. Slutsatsen blir att kristna missionärer lärde irländarna göra whiskey. Tekniken att koncentrera alkohol applicerades på lokala grödor, istället för att göra bränt vin på druvor och vin (eng. brandy ) gjordes destillat på säd av öl. Drycken kallades livets vatten (lat. Aqua vitae), på gammalkeltiska uisce beatha eller usque baugh, vilket uttalas yschke báha (sch-ljud som i kivas ). När engelskan fick tag på ordet sattes W:et dit och wuskey, blev till slut whiskey. Irländare och amerikaner stavar whiskey med e på slutet. Och det är så ordet uttalas, med engelska e (sv. i ) på slutet. Stavningen följer uttalet. Skottar och Kanadensare har kondenserat och förenklat stavningen till whisky.

4 2. Bevisningen Eftersom alla är överens om att whisk(e)y kom från de irländska öarna ropar kritiska röster efter bevis. Sanning eller legend? Faktum är att bevisning saknas, det går inte att härleda vem som var först, skriftliga källor är rudimentära och närmast obefintliga. Irländarna är whiskey på spåren tidigt: År 600 e.kr. omtalar skrivaren Jonas av Erin en ölliknande dryck: When the hour of refreshment approached, the minister endeavoured to serve about the ale which is bruised from the juice of wheat and barley. Dock rör det sig om ale, inte akvavit. Det historiska bevis som oftast åberopas när någon ifrågasätter irländarnas anspråk är ett gammalt krig. År 1172 invaderar engelske kungen Henry II Irland och Skottland, västerut dricks något engelsmännen kallar usky eller wusky, soldaterna får smak på drycken och därmed hamnar whiskytraditionen i Skottland/England. Om detta redogörs i detalj av den irländske historikern Samuel Morewood 1836 som dock tiger om sina källor. En samtida källkontroll kammar noll. Munken Giraldus Cambrensis var kung Henrys levnadstecknare, i flera volymer omtalas kungens framfart på Irland, irländarna beskrivs som ett treacherous, cruel and dishonest people. Ingenstans nämns uisce beatha eller ale, urinvånarna dricker importerat vin. Var Kung Henrys invasionsarmé whiskyapostlar? I Annals of Four Masters från 1405 står att den lokale hövdingen Richard Magrenell died at Christmas by taking a surfeit of aqua vitae it was not aqua vitae to him but aqua mortis. Aqua Vitae betecknar vid denna tid främst ett vindestillat (fra. eau de vie ). Tänkbart är dock att irländarna i brist på druvor destillerar öl gjort på korn (vi kallar ju vårt brännvin akvavit). Först 1556 dyker ett obestridligt irländsk bevis upp. Vid tinget i Drogheda nämns korndestillat (i klartext). Men då har munken John Cor, städslad hos den skotske kungen James IV, redan destillerat akvavit på malt sedan 1494, enligt en köksinventarielista. Kung Henrys levnadstecknare Giraldus Cambrensis. Pony-trekking utanför Drogheda (uttalas draháda ). Även skottarna erkänner irländarna som innovatörer men tillägger med ett leende: They may have invented it, but we perfected it. Vad tror du, vem kom på whisk(e)y?

5 3. Pot-still whiskey? Irish whiskeys hemlighet är pot-stillwhiskeyn. Först på senare år har irländarna hittat tillbaka till sin egen tradition och visar stolt upp sitt arv som inte har ett dugg med skotsk whisky att göra. Irish whiskey är påtagligt annorlunda jämfört med skotsk whisky. Den skotska maltwhiskyn (som alla talar om) görs på 100% mältat korn, destilleras i små kopparpannor vilket ger en koncentrerad smakrik och kraftfull whisky. Blended Scotch (världens bäst säljande whiskytyp) är en blandning av maltwhisky och grainwhisky. Grainwhisky görs på vete eller majs och destilleras i stora kolonnpannor vilket ger en lätt fruktig och relativt smakneutral whisky. Power s jättelika pot still på 1870-talet. Buteljering hos Powers John s Lane Distillery (juni 1897). Traditionell Irish pot-still whiskey gjordes på en mix av säd: 40% malt, 30% korn, 15% havre, 10% vete, 5% råg. Ölet destillerades i stora kopparpannor vilket gav en oljig smakrik och kraftfull whiskey. Detta recept är från slutet av 1800-talet, sedan dess har stora förändringar skett. Under 1900-talets första hälft försvann råg och vete från receptet, på 60- talet togs havre bort. Idag görs pure pot-still whiskey på 40% malt och 60% omältat korn, eller 50-50. Under 1960-talet skedde en anpassning till tidens smak för lätta spritdrycker vodka, vit rom, Canadian och Scotch whisky. Irländarna började blanda ut sin rena pot-still whiskey med grainwhiskey och skapade därmed världens första blended Irish. Och ställde samtidigt in sig i ledet bakom Scotch och Canadian (endast amerikansk straight bourbon och rye vägrar att foga sig, deras whiskey är ren och oblandad).

6 4. Första whiskeyindustrin Irländarna var först med att tjäna pengar på whiskey. En mäktig exportindustri växte fram mot slutet av 1700-talet, drygt 2000 pannor var spridda landet över, de flesta utan licens. Skottarna gjorde fortfarande whisky för husbehov på den tiden. Den irländska whiskey-explosionen drogs av en familj: Jameson. John Jameson d.y. Skotten John Jameson växer upp i Alloa, norr om Glasgow. 30 år gammal arbetar han som biträde till poliskonstapeln, ingift i Haigklanen (som gör maltwhisky). På 1770-talet emigrerar familjen till Dublin, där sönerna John och William träffar landsmanen (och destillatören) John Stein. John gifter sig med dottern Isabella. Giftermålet öppnar karriärmöjligheter för pappa John som 1780 tar över Steins Bow Street Distillery, som sonen John i sin tur ärver, broder William får Steins Marrowbone Lane Distillery. Bröderna Jameson kontrollerar emellan sig halva Dublins whiskeyreserv: 8 miljoner liter. 1823 införs en lättnad i den tuffa alkoholskattelagstiftningen från 1794. Skatten sänks och licensavgiften sätts till 10. Enda restriktionen är att pannan måste rymma minst 40 gallons (180 liter), vilket försvårar återgång till lönnbränneri. Resultat blir att småskalig laglig produktion försvåras, storskalig gynnas. Familjen Jameson spelar huvudrollen i den utveckling som följer, de har de finansiella resurserna att expandera, på 1880-talet upptar deras enorma fabrik flera kvarter i centrala Dublin. 300 män producerar årligen 4,5 miljoner liter whiskey. Spriten dubbeldestilleras i fyra jättelika pannor, två wash-stills på 110 000 liter och två low-wines-stills på 60 000 liter. Bow Street Distillery i Dublin kring 1870. Kornleverans till Jamesons Bow Street Distillery 1919.

7 5. Irish på flaska De stora irländska whiskeyfabrikörerna (med Jameson i spetsen) var grossister, de sålde whisky på fat till whiskeyhandlare och återförsäljare som själva buteljerade och satte dit etikett. I Dublins förorter har James Power ett utvärdshus med hästhåll för postskjutsar norroch västerut. 1791 startar han ett litet destilleri i pensionatdelen. Sonen John blir med kring år 1800 och verksamheten flyttas till John s Lane, årligen produceras 25 000 liter whiskey. 1823 installeras en ny panna på 2200 liter vilket möjliggör 150 000 liter per år. 1833 är man uppe i 1,5 miljoner liter. John Power adlas. Han gör en formidabel klassresa från värdshusvärd och spekulativ whiskymakare till aktad medborgare, allt detta under en livstid. 1871 uppför familjen en ny viktoriansk fabrik som upptar tre hektar inne i Dublin. Powers framgångsrecept är äkta pot-still whiskey av högsta kvalitet som absolut inte blandas med grainwhiskey (enligt skotsk modell). För att garantera kvaliteten började de John Power på toppen av sin karriär (kring 1820). 1894 sätta whiskeyn i flaska med egen gyllene etikett. Denna principfasthet varvas med nytänkande och nymodigheter. Powers är först med att ge ut miniatyrer, småflaskorna kallas i folkmun Baby Power s. Mot slutet av 1800-talet dricks Irish whiskey i hela brittiska imperiet, den fruktiga irländska pot-still-whiskeyn går hem bättre än den kraftiga skotska maltwhiskyn. Blended Scotch utmanar men ligger ändå efter globalt. Whiskeyindustrin samlas i Dublin och Cork (längst söderut). Portugiserna väljer Irish för att förskära sitt starkvin. Jänkarna älskar Irish, vid 1900-talets början säljs över 400 märken på den amerikanska marknaden. Irish står på toppen! Whiskyflaskor packas för Amerika sommaren 1897.

8 6. Problemen hopas Vad gick snett? Flera saker samverkade för att stoppa den irländska framgångsmaskinen. Käppar i hjulet var nykterhetsrörelsen, ny destilleringsteknik, imageproblem och slutligen inbördeskrig följt av amerikansk förbudstid. En fruktansvärd tid väntar. Tunnbindare på Cork Distillery i Midleton. Den irländska nykterhetsrörelsen är kanske den mest aggressiva i hela Europa (bara i USA är det värre). Den fanatiske prästen Father Matthew startar 1838 Total Abstinence Movement som på sex år lyckas reducera antalet utskänkningsställen från 21 000 till 13 000. Resultatet blir att irländarna nyktrar till och de små lokala destillerierna knäcks samtidigt som de stora styrks. För bjässarna väntar andra problem. En ny kontinuerlig och mer effektiv destilleringsteknik introduceras. Innovatörer är (var för sig) skotten Robert Stein som arbetar i ett Dublin-destilleri och franskfödde irländaren Aeneas Coffey. När Coffey försöker sälja idén till Dublin-fabrikörerna visas han dörren, varför byta bort den framgångsrika smakrika pot-still-whiskeyn mot en nymodighet? Den skotske sprithandlaren Andrew Usher (agent för The Glenlivet) ser möjligheterna. 1853 blandar han maltwhisky med grainwhisky (från en Coffey-panna) och skapar en ny whisky som är billigare och enklare att producera: blended Scotch. Efterföljarna heter Johnnie Walker (1863), Tommy Dewar (1881), Jimmy Buchanan (1885). Den nya konkurrensen bekymrar inte irländarna, kurvorna pekar uppåt, kvalitet lönar sig. Scotch är en fluga tror man, utblandad whisky likställs med låg kvalitet. Istället drabbas irländarna själva av kvalitetsproblem. Merparten av whiskeyn säljs ju via bulvaner. Somliga whiskeyhandlare blandar utan tillåtelse lågbudget-blends på pot-still och grain whiskey (ibland med bara 20 procent potstill whiskey). Dessutom börjar man tappa exportförsäljning till Scotch. Ändå ingen katastrof, Irish behåller greppet om flera viktiga marknader inom det Brittiska Imperiet och har övertaget i Amerika. Fatleverans. Jamesons tunnbinderi i Dublin.

9 7. Kraschlandningen Ett rasande inbördeskrig där britterna kastas ut och Amerikansk förbudstid stänger bryskt dörren till exportmarknaderna. Andra världskriget släcker allt hopp. År 1916 kör framgångsmaskinen fast när Irish War of Independence bryter ut. All whiskeyverksamhet avbryts. Och när Eire (the Irish free state) utropas 1922 påbörjas den längsta ökenvandring en tillverknignsindustri upplevt. Den skall pågå ända in på 1970-talet (mot slutet en självvald karantän). Irland påförs ett handelsembargo av det Brittiska Imperiet. De får inte längre sälja whiskey (eller andra varor) i Storbritannien, Australien, Nya Zeeland, Canada eller Sydafrika. I Amerika införs förbudstiden 1920. Inte en enda flaska får exporteras till USA förrän 1935. I ett slag finns ingen att sälja whiskey till. Hela industrin är formaterad efter export och världsdominans, nu har man bara hemmamarknaden kvar. Jättepannorna står tysta. Situationen förvärras av att amerikanska bootleggers under förbudstiden ger sina whiskeyfalsifikat irländska namn, namnet Irish Whiskey från Jameson på väg till USA efter förbudstidens slut 1934. Men då var det försent. whiskey dras i smutsen och får dåligt rykte, ingen kan lita på vad som är i flaskan. När spritförbudet hävs i staterna stormar Scotch och Canadian in laddade till tänderna med whisky. Efter fyra års fri handel tillstöter nya problem när Andra Världskriget bryter ut. Vid krigsslutet 1945 är Irish, Rye och Bourbon är svårt sargade, slaget är förlorat. Vem har ritat whiskeykartan av idag? Nykterhetsrörelsen!

10 8. Comeback för Irish Under efterkrigstiden heter det att Irish är underlägset Scotch i smak. 50-talsmänniskan söker ljuset efter en längre tids mörker och fasa i skuggan av krig och förstörelse. Folk söker sig bort från gamla arketyper. I garderoben ställs gammaldags whiskey som Irish och Rye och Bourbon. Canadian och Scotch går an, de smakar mindre och upplevs som nya. Men bäst går den smakfria Vodkan och den ljusa Romen. Under 1950-talet skrotas stora destillerier som Tullamore, Kilbeggan och Comber. 1964 stängs Coleraine också. 1966 återstår blott fyra destillerier (av cirka 120 före förbudstiden). På 50 år har en hel industri krossats. Irish Distillers Limited (IDL) bildas av Jameson, Powers och Cork Distilleries. 1972 ansluter sig Bushmills. Dublin och Irland reser sig efter ett tufft 1900-tal. Men monopol är aldrig bra, 1989 startas Cooley Distillery norr om Dublin av affärsmannen John Teeling. Även om uppstickaren är försvinnande liten jämfört med stora IDL så har konkurrensen skärpt sinnena på bjässen som är bättre än någonsin. Irish whiskey står inför en ny gryning. Och 2005 tvingades IDL av konkurrensskäl släppa iväg maltwhiskeyn Bushmills till brittiska Diageo eftersom moderbolaget Pernod Ricard köpt Allied Domecq. Ytterligare polarisering på den irländska whiskyscenen som är av godo. En ny gryning för irländsk whiskey? Nu är ni fullfjädrade ambassadörer för irländsk whiskey. Det är dags för det sista frihetskriget. Ut på gator och torg och lyft maltwhiskyoket från svenskens axlar!

Jameson Irish Whiskey Irlands exportsuccé är en blend gjord på lika delar pot-still-whiskey och grainwhiskey. Whiskeyn lagras till största delen på bourbonfat, cirka 15 procent kommer från sherryfat. 40 vol% alkohol. AROM: Inspirerande näsa. Sherrytema med fruktkaka och marsipan, därunder kämpar pot-still-whiskeyn om uppmärksamhet. Understundom kikar honungstoner fram. SMAK: Genomgående söt. Oljig intensiv start i munnen, i mitten träder pot-still-whiskeyn fram och skärper upp smaken åtföljd av torrare sherrytoner. EFTERSMAK: Värmande. Aningen bitter ek varvas med grainwhiskey och sherrytoner plus inslag av apelsinskal. KOMMENTAR: Obesvärad självsäker whiskey med direkt tilltal. Klart godkänt för världens mest sålda irländska whiskey. Jameson Irish Whiskey 12 år Det här är en fetare version av Jamesons 1780-märke (en tolvårig blend som kreerades 1985 på Midleton-whiskey när dåvarande 12- och 15-åringar gjorda på whiskey från Jamesons Bow Street Distillerys lager i Dublin sinat). Whiskeyn släpptes 1996 och är ett beställningsjobb till systerföretaget World Brands Duty Free. När superwhiskeyn 1780 säljs på hemmaplan får världen en lika bra whiskey fast tyngre i konstitutionen. Blenden utgörs av 75% pot still-whiskey (en hel del heavy pot ) och resten grainwhiskey. En tredjedel lagras på sherryfat. 40 vol% alkohol. AROM: Fullmatad, rik och fyllig. Oljig och smörig. Rostad malt, toffee och söt honung. Emellanåt sherry. Kryddig pot still-whiskey i kanten (inslag av kryddnejlika). SMAK: Neutral halvtorr start. Kryddavancemang, strama ektoner växer, nejlika och bittermandel. Därpå mjukare honungs- och toffeetoner. Mot slutet oljig. EFTERSMAK: Lång och orolig, ombytlig. Smörig botten, därovan rostad malt och sherry. Puder av vitpeppar biter ifrån. KOMMENTAR: Formidabelt kaxig Jameson med imponerande pot-still-tinktur. Stadig saftig näsa som lovar mycket överlastad honung-toffee-signatur på undfallande sherrybotten. Intensiv, nästan brännande ek-kavalkad i munnen med kryddtirader i eftersnacket. Jameson Irish Whiskey 18 år Jamesons hittills äldsta whiskey lanserades hösten 2002. En blend på pot still-whiskey och grain-whiskey. 23 fat (både sherry och bourbon) handplockades av Master Blender Barry Walsh och blandades samman, tappades därefter om på bourbonfat och fick ligga till sig ett extra år. Whiskeyn är mellan 18 och 23 år gammal (från 1979-1984). Från Midleton. 40 vol%. AROM: Mild, mjuk whiskeynäsa, svag honungssötma. Därunder frisk syra, citron- och äppelarom, plus lite kryddig ingefära. Maltig och smörig botten, inslag av kokos, avvaktande sherrytoner. SMAK: Halvsöt snäll sherrystart. Mjuk kryddighet från eken avancerar, mildras snart av nöttoner. Mot slutet adderas honung och toffee. EFTERSMAK: Medellång, oljig. Kokosfundament. Vanilj byts mot toffee som övergår i sherry. KOMMENTAR: De små nyansernas Jameson. Snäll och lättåtkomlig. Sofistikerad avslutning, en sömlös blend av smaker som lämnar gommen glad och rofylld. En late-night-whiskey.

Jameson Irish Whiskey 12 år Distiller s Selection Jamesons starkaste kort 12-åringen är alltid en njutning att träffa på. Här i en specialblandning för franska marknaden, förtjänstfullt överkrånglad till oss av svenska Pernod-Ricard. En blandning av lika delar Heavy Pot, Mod(erate) Pot och grain-whiskey. Tagen från mestadels 1st och 2nd fill bourbonfat med inslag av refill (3-4). Utgiven sommaren 2005 i en upplaga om 5000 flaskor, beställd av La Maison du Whisky i Paris. En mindre del säljs i Sverige på Systembolaget. 43 vol%. AROM: Medelstor ekig nos, läder och aromatiskt cederträ leder med nymalet lättrostat kaffe bakom. Emellan eksjoken pigg syra, från aprikos och nyskalad apelsin till melon. Total sammanfattning av smaken ska det visa sig. SMAK: Kakig start (Maryland Cookies), strax flörtig syra, persika och söt Florida-apelsin, samtidigt krämiga honungstoner. Halvvägs mer ansträngd pot still-whiskey, inslag av kanel, snäppet torrare mot slutet, eken kommer tillbaka. EFTERSMAK: Lång eftersmak, genomgående sötaktig. Hårda pot still-toner inleder, snart faller maltsirap och honung in, mjölkchoklad-plopp mildrar något, ekon av apelsin. KOMMENTAR: Ett riktigt gott samlarobjekt. Jameson Gold Irish Whiskey Görs exklusivt för duty free sedan 1996, anledningen är att man saknar fat för en större upplaga. Innehåller 10-13 år gammal whisky, receptet föreskriver mycket pot still-whiskey (upp till 80 procent), resten grainwhiskey. Den 10-åriga basen tas från nya bourbonfat, domineras annars av äldre sherrywhiskey. 40 vol%. AROM: Utsökt whiskeynäsa. Överst akacia-honung, på medeldistans grynigt farinsocker, därovan en blandning av brödsirap och söt ale, understundom pustar av jästig frukt, i kanten gräs. Fantastisk balans och vilket omfång! SMAK: Kornet gör en torr kall entré (påminnande om sälta), snart sötare med honung följt av söt tangerine, därpå inträder maltsirap, kryddigare inpå upploppet, inslag av apelsinskal, antydan till pepprig. EFTERSMAK: Lång värmande eftersmak. Bitterhet från kornet mjukas upp av maltsirap och honung. KOMMENTAR: Annorlunda Jameson, spännande sidospår till standard-linjen. Litet inslag av jungfrulig amerikansk ek ger whiskeyn tänder. Eggande näsa, nyskapande märklig smakupplevelse, whiskeyns textur och munkänsla motsvarar inget annat på marknaden, en oförklarlig kyla/sälta. En av världens bästa blends! Redbreast Pure Pot-Still Whiskey 12 år Irlands (nästan) enda pure pot-still-whiskey. Den traditionella whiskeytypen som var förhärskande ända fram till 1960-talet. Görs på den kraftigaste pot-still-typen heavy pot och innehåller inte en droppe grainwhiskey. Whiskeyn lagras till största delen på bourbonfat, men även på sherryfat. 40 vol% alkohol. AROM: Mångskiftande och spännande. Kryddiga pot-still-skott mjukas upp av frukt i mängder. En mörk och söt näsa; engelsk fruktkaka varvas med oljig nötighet och mustiga kryddor. SMAK: Torr start, därpå maltig och nötig. I mitten sherry och söt småcitrus (tangerine). Därefter skärps tonen av bullrande pot-still-whiskey. EFTERSMAK: Lång och kryddig. Kakig och lite torrare med inslag av honung och vanilj. KOMMENTAR: Fantastisk arom och smak. Mycket smak för pengarna. Klingar av fort i väntan på mer

Powers Gold Label Irish Whiskey Sedan början av 1800-talet Jamesons utmanare om den irländska whiskeytronen. Förlorade matchen i mitten av 1960-talet då företagen slog sina påsar ihop och bestämde sig för att lägga krutet på Jameson. Populär på hemmaplan. En blend blandad på 70 procent pot-still-whiskey och 30 procent grainwhiskey. Pot-still-whiskeyn görs enligt receptet sex delar korn och fyra delar malt. 40 vol% alkohol. AROM: En tuff näsa. Massiv pot-still-whiskey gifter sig med fruktig grainwhiskey och levererar söt honung i kamp med torr pepprighet. En whiskeynäsa det slår gnistor om. SMAK: I munnen exploderar smakerna, omedelbart kryddig, pot-still-whiskeyn jobbar frenetiskt. I mitten blommar honungen och whiskeyn blir sötare. Mot slutet avancerar en ivrig pepprighet. EFTERSMAK: Medellång och värmande. Söta syrliga toner kastas omvartannat, ibland mjölkchoklad. Whiskeyn drar sig snart tillbaka och efterlämnar en kvardröjande kryddighet. KOMMENTAR: Irlands tuffaste blend. Kraftfull, viljestark och konkret. Samtidigt komplex och nyanserad. Powers Irish Whiskey 12 år Lanserad i slutet av 1999 hemma på Irland. Går på export främst till Frankrike och Tyskland. En blandning av åtta delar pot still-whiskey och två delar grainwhiskey. Tas uteslutande från 1st fill bourbon. Pot still-whiskeyn görs på sex delar omältat korn och fyra delar malt. 40 vol% alkohol. AROM: Härligt stingslig whiskeynäsa. Frisk tuggummi-arom, Juicy Fruit förstärkt med citronkaramell. Fundament av pot stillpepprighet på honungsbas. Därunder polerad ek varvat med gammalt läder. Viril potens med finess. SMAK: Ren jämn smak. Avvaktande halvtorr start, inslag av honung. Snart kryddig, pot still-whiskeyn värmer, stickande stendamm virvlar upp efterhand, ek tillför beska övertoner. EFTERSMAK: Medellång torr eftersmak, ekig med bittermandel och hasselnöt. Värmer länge med blyg chilihetta, vänder snart, sötare toner av honung och citronkaramell mjukar upp. Gom och svalg ömmar efteråt, samma känsla som färskt nässelspad ger. KOMMENTAR: Eken lugnar ner hetsige Powers mun, dessutom större komplexitet i nos och eftersmak. Midleton Very Rare Irish Whiskey år 2005 MVR är Irlands Rolls Royce. En årgångsblend med allt från 12- till 24-årig whiskey i sin make-up. Första versionen 1984 innehöll förutom whiskey från nya Midleton Distillery från premiäråret 1975 även whiskey från gamla destilleriet. Innehåller till övervägande del pot still-whiskey, resten grainwhiskey. MVR blandar ofta ett bourbon-tema med den traditionella pot still-whiskeyn, en fascinerande syntes av det bästa från två rika whiskeytraditioner. AROM: Mjuk snäll honungssöt nos. Sega råttor och citronkaramell, torkade äppelringar. Understundom gräsig och tillochmed nötcréme, annars mest godis. I kanten vanilj. VATTNA: En ynka droppe driver upp mer ek i glaset, mjölkchoklad, spänningen ökar något överlag. Vädring lockar fram tydlig gräsighet. SMAK: Söt mun. Godissmak, honung hänger på, pot still-whiskey och ek skramlar i bakgrunden. VATTNA: Munnen får ett litet motlut, vassare pot still-whiskey biter ifrån. EFTERSMAK: Medellång avslutning, smörig med stillsamma pot still-kryddor, svagt honungseko hänger sig kvar ett tag.

IRISH POT-STILL WHISKEY whisky arom 1 smak eftersmak whisky arom 2 smak eftersmak whisky arom 3 smak eftersmak whisky arom 4 smak eftersmak whisky arom 5 smak eftersmak whisky arom 6 smak eftersmak

IRISH POT-STILL WHISKEY WWW.WHISKYSPOT.COM 1 6 2 Old Midleton Distillery, County Cork, Ireland 5 3 4