Roland Jansson. Åtgärder för a, förbä,ra trandvegeta0on i utbyggda älvar miljöanpassade va,entånd och skydd mot stranderosion

Relevanta dokument
Roland Jansson. Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar

Ekologisk potential för strandvegetation längs älvmagasin i Umeälven

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven Åsa Widén

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Vegetationsrika sjöar

Naturanpassade erosionsskydd

Naturanpassade erosionsskydd

Bedömning och utvärdering av ekologisk potential. Roland Jansson

Beräkning av kostnader och miljönytta på åtgärder i vattendrag reglerade av vattenkraft och dammar. Åsa Widen, Umeå Universitet

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

SKRA BRO - NATURMILJÖANPASSNINGAR

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Restaurering Ramsan 2017

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Växter längs vattendrag i. mångfalden?

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Sandstugan, Uttran. Objektnr: Tekniskt PM, Geoteknik

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Sårbarhetskartering vattendrag

UMEDIM-2. Projekt VATTENREGLERINGSFÖRETAGEN UMEÄLVEN UMEÄLVEN ÅNGERMANÄLVEN INDALSÄLVEN LJUNGAN LJUSNAN DALÄLVEN

PM landskapsgestaltning

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Figur 1. Karta över Harrsele älv-magasin som är 10.6 km långt meter över havet.

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Åsa Widén

Ny metod för uppföljning av strandexploatering. Exploatering av stränder. Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Ny metod för uppföljning

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn

ÖBACKA STRAND. Samrådsunderlag avseende vattenverksamhet. 1. Orientering. 2. Nuvarande förhållanden. 3. Teknisk beskrivning av åtgärderna

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Täkternas biologiska värden

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Om man kör med bil längs någon av

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

BLOMRIKA GRÄSYTOR I SOLLENTUNA

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

Marint naturmiljöprogram för Lomma kommun

Sundskogen, Uddevalla, 2008

Våtmarker som sedimentationsfällor

Bottenfauna i Västra Götalands län 2013

Stranderosion och kustskydd


Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Metapopulation: Almö 142

RAPPORT Arkeologisk utredning. Kurravaara 1:11, 1:100 och 1:102 Jukkasjärvi sn Kiruna kn Lappland, Norrbottens län

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2018

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

Detaljplan för verksamheter, ROLLSBO VÄSTERHÖJD Rollsbo 6:12, 1;32 och Ytterby-Ryr 1:1 mfl i Kungälvs kommun

36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar

Bjurfors Nedre kraftverk. Figur 1. Kartan visar älvmagasin Bjurfors Övre sydväst om byn Granö.

Kraftverken i Umeälven

13 praktiska allmänna skötselråd

Åtgärder på mindre fyllningsdammar i södra Sverige

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Gummarpsnäs, Edshult

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

fastighetsägare i Växjö kommun

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

HYDROMORFOLOGISKA TYPER

Transkript:

Roland Jansson Åtgärder för a, förbä,ra trandvegeta0on i utbyggda älvar miljöanpassade va,entånd och skydd mot stranderosion

Strandvegeta0onens ekosystemfunk0oner Livsmiljö för många arter Filter mot gijer och näringsämnen Skugga Föda åt va,endjur Erosionsskydd vårflodstopp sommar- lågva,en 5 dagar 23 dagar 60 dagar 106 dagar

Effekter av reglering Antal kärlväxtarter per strandsträcka (200 m) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Effekter av reglering 60" Vegeta:onens"" täckningsgrad"(%)" 50" 40" 30" 20" 10" 0" älvmagasin" fri4"strömmande"älvar" Typ"av"va4endrag"

Orsaker 0ll kala stränder längs reglerade älvar Stränderna ligger under va,en långa perioder under växtsäsongen Vågerosion för bort finmaterialet Iserosion: växter rycks bort, dödas av infrysning eller isen för bort finmaterial

Vad vi har gjort: Strandkartering var kan vegeta0on etablera sig? Inventering av alla älvmagasinsstränder Miljöanpassade va6enstånd kan mer naturliga va,enståndsväxlingar öka etableringen av strandvegeta0on? Skydd mot stranderosion kan stenblock i och nära strandzonen skydda stränderna mot erosion och störning och gynna strandväxter?

Strandkartering var kan vegeta0on etablera sig? Strandjordar finsediment sand grus sten hällar Strandlutning (%) flack(<10%) intermediär (10-30%) brant(>30%) ver0kal Sofi Lundbäck Marina Andersson

Älvmagasin* Stränder* Total*yta* (m 2 )* Erosions3 skadade* (%*av* längd)* Total* längd* (km)* Medel3 bredd* (m)* Lämpliga*för* vegetation* längd* yta* (%)* (%)* Harrsele* 25* 4,7* 114*000* 89* 11* 71* Bjurfors*n* 18* 4,9* 90*000* 76* 24* 45* Bjurfors*ö* 134* 2,6* 289*000* 82* 18* 54* Tuggen* 57* 4,0* 143*000* 28* 72* 86* Hällforsen** 20* 1,5* 30*000* 46* 54* 54* Betsele* 21* 5,7* 99*000* 36* 64* 61* Bålforsen* 46* 7,6* 481*000* 55* 45* 22* * Karteringsresultat: andel lämpliga stränder

Ökad utbredning av strandvegeta0on med mer naturliga va,enståndsväxlingar? 800# Fri6#strömmande#älv# Älvmagasin#med#miljöanpassade#va6enståndsväxlingar# Älvmagasin#med#dagens#va6enståndsväxlingar# 147# 700# Va#enstånd*(cm)* 146# 600# 145# 500# 144# 400# 143# 300# 1# 2# 3# 4# 142# 200# 141# j# f# m# a# m# j# j# a# s# o# n# d# Tidpunkt*(månad)*

Problemet och lösningen: översvämnings0den Översvämnings+d-(dagar/säsong)- Nivå-på-stranden-(m-över-havet)- 145& 144,9& 144,8& 144,7& 144,6& 144,5& 144,4& 144,3& 144,2& 144,1& 144& 143,9& 143,8& 143,7& 143,6& 143,5& 1& 1-2881& 30-5761& 60-8641& 90-11521& 120-14401& 150- verklig-översvämnings+döversvämnings+d-enligt-scenario- nedre-gräns-för- starrvegeta+on-

Översvämnings0der för olika vegeta0onsbälten i Vindelälven vårflodstopp sommar- lågva,en 5 dagar 23 dagar 60 dagar 106 dagar

Problemet och lösningen: översvämnings0den Översvämnings+d-(dagar/säsong)- Nivå-på-stranden-(m-över-havet)- 145& 144,9& 144,8& 144,7& 144,6& 144,5& 144,4& 144,3& 144,2& 144,1& 144& 143,9& 143,8& 143,7& 143,6& 143,5& 1& 1-2881& 30-5761& 60-8641& 90-11521& 120-14401& 150- verklig-översvämnings+döversvämnings+d-enligt-scenario- nedre-gräns-för- starrvegeta+on-

Uppska,ad ökad etablering u,ryckt som täckningsgrad (%) Vegeta:onens"" täckningsgrad"(%)" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Uppska,ad nyetablering med miljöanpassade va,enstånd 0" älvmagasin" fri4"strömmande"älvar" Typ"av"va4endrag"

Älvmagasin* Stränder* Total*yta* (m 2 )* Erosions3 skadade* (%*av* längd)* Total* längd* (km)* Medel3 bredd* (m)* Lämpliga*för* vegetation* längd* yta* (%)* (%)* Ny*vegetation* med* modifierade* vattenstånd* (m 2 )* Harrsele* 25* 4,7* 114*000* 89* 11* 71* 11*000* Bjurfors*n* 18* 4,9* 90*000* 76* 24* 45* 5700* Bjurfors*ö* 134* 2,6* 289*000* 82* 18* 54* 22*000* Tuggen* 57* 4,0* 143*000* 28* 72* 86* 17*000* Hällforsen** 20* 1,5* 30*000* 46* 54* 54* 3* Betsele* 21* 5,7* 99*000* 36* 64* 61* 8500* Bålforsen* 46* 7,6* 481*000* 55* 45* 22* 15*000* * Uppska,ad yta vunnen strandvegeta0on med miljöanpassade va,enstånd

Förändringar i utbredningen av enskilda strandarter förekomst i förhållande 0ll översvämnings0d 0.5" Sannolikhet"för"förekomst" 0.4" Bistor_viv" Ormrot Caltha"_p" Kabbeleka 0.3" Carda_pr" Ängsbräsma Coma_pa" Kråkklöver 0.2" Epilo_ad" Amerikansk dunört Filip_ulm" Älggräs 0.1" 0" 143.5" 144" 144.5" 145" 145.5" 146" Nivå"på"stranden"(m"över"havet)" (= översvämnings0d)

Harrsele, arter,i,övre, strandzonen, Harrsele, arter,i,nedre, strandzonen, 40" 40" Medelförändring,(%), 30" 20" 10" Medelförändring,(%), 30" 20" 10" 0" Mod"1" Mod"2" Mod"4" 0" Mod"1" Mod"2" Mod"4"

Slutsats Mer naturliga va,enståndsväxlingar under vegeta0onsperioden: Poten0al a, öka ytan strandvegeta0on med 50% Endast effek0v på stränder skyddade mot erosion Kostar 18,6 miljoner kr per år i produk0onsbordall för hela Umeälven

Betydelsen av strandnära erosionsskydd för strandvegeta0on

Bakom ö Vik med stenblock Grund Bakom stenkista

Jämförande studie älvmagasinsstränder med och utan block Vegeta0onens täckningsgrad Antal kärlväxtarter per provruta Vegeta&onens** täckningsgrad*(%)* 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" med"block" utan"block" Artantal%per%provruta% 12" 10" 8" 6" 4" 2" med"block" utan"block" 0" 0" 20" 40" 60" Nivå*på*stranden*(cm*under*högva<enlinjen)* 0" 0" 20" 40" 60" Nivå%på%stranden%(cm%under%högva5enlinjen)%

Jämförande studie älvmagasinsstränder med och utan block Antal kärlväxtarter per provruta Artantal'per'sträcka' 60" 50" 40" 30" 20" 10" med"block" utan"block" 0" 1" 5" 10" 20" Strandlängd'(m)'

2015: Utläggning av block längs stränder Uppföljning genom sådd och plantering av växter på sträckor med och utan block

Slutsats Mer naturliga va,enståndsväxlingar under vegeta0onsperioden: Poten0al a, fördubbla ytan av strandvegeta0on Endast effek0v på stränder skyddade mot erosion Kostar 18,6 miljoner kr per år i produk0onsbordall för Umeälven Strandnära erosionsskydd: Stor betydelse för täckning och artantal av strandväxter Kan poten0ellt användas för a, rehabilitera erosionsskadade sträckor Engångskostnad Oprövad metod