Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar Nyhetsklipp Plast i havet stort hot mot växt- och djurliv Bohusläningen 2015-10-16 2 Plast i havet stort hot mot växt och djurliv Bohusläningen 2015-10-16 01:38 4

16 FREDAG 16 OKTOBER 2015 Nyhetsklipp - Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 Plast i havet stort hot mot växt- och djurliv Bohusläningen. 2015-10-16. Sida: 16 INGVAR SPETSMARK FISKEBÄCKSKILStora mängder plast hamnar i havet varje år och hotar både växt och djurliv. Detta hot mot havsmiljön diskuterades på ett möte som Michael Klages, chef på Lovencentret i Fiskebäckskil, tagit initiativ till. Flera möten om havsmiljön planeras. LYSEKIL & SOTENÄS GOD MORGON Visste ni att det krävs 1 200 ord för att kunna konversera på svenska? Det visste inte jag heller förrän jag fick anledning att reflektera över det. Jag följer nämligen på nära håll en engelsman som mycket ambitiöst lär sig svenska just nu. Det är inte lätt vill jag lova, men jag är så imponerad. Det där med att ett ord kan ha många betydelser blir till exempel väldigt tydligt. Ni vet jul, fil Vad jag just sagt var att jag inte duschat i år - Varje år hamnar mellan fyra och tolv miljoner ton plast i världshaven och detta påverkar växt och djurlivet, säger Therese Karlsson, doktorand på Lovencentret i Fiskebäckskil. Det som händer när plast hamnar i havet är att det bryts ner och skadar många arter i havet. - Det är inte ovanligt att plast bryts ner till mycket små beståndsdelar, säger Therese Karlsson. Det innebär i sin tur att plasten kan hamna i blodomloppet både hos stora och små djur. DJUR KAN FÅ i sig plast på olika sätt. Sköldpaddor förväxlar ofta plast med blad som de brukar äta. - Plast kan leda till stopp i magoch tarmkanalen och det kan innebära stora lidanden för ett djur. Enligt Michael Klages har mängden plast som tillverkats sedan 50-talet ökat kraftigt. I år handlar det om en produktion på 250 miljoner ton plast. - En stor del av plasten hamnar på havsbotten och det tar många år innan den bryts ner, säger Michael Det går att vända utvecklingen, enligt Bangladesh förbjöd plastpåsar efter en översvämning i slutet på 90-talet eftersom plastpåsar orsakat stopp i många avloppssystem. - Det går att minska användningen av plastpåsar genom att införa höga avgifter. På Irland har skatt på plastpåsar lett till att färre plastpåsar används. Bild: INGVAR SPETSMARK SLÅR VAKT OM HAVET. Doktorand Therese Karlsson, Michael Klages, föreståndare på Sven Lovén centrum i Fiskebäckskil, och marinbiolog Marie Moestrup Jensen, har fått hjälp av ett antal elever på Skaftöskolan som samlat in plast som använts för att göra en utställning om plast i havet. Plast i havet stort hot mot växt- och djurliv FISKEBÄCKSKIL Stora mängder plast hamnar i havet varje år och hotar både växt och djurliv. Detta hot mot havsmiljön diskuterades på ett möte som Michael Klages, chef på Lovencentret i Fiskebäckskil, tagit initiativ till. Flera möten om havsmiljön planeras. Varje år hamnar mellan fyra och tolv miljoner ton plast i världshaven och detta påverkar växt och djurlivet, säger Therese Karlsson, doktorand på Lovencentret i Fiskebäckskil. Det som händer när plast hamnar i havet är att det bryts ner och skadar många arter i havet. Det är inte ovanligt att plast bryts ner till mycket små beståndsdelar, säger Therese Karlsson. Det innebär i sin tur att plasten kan hamna i blodomloppet både hos stora och små djur. DJUR KAN FÅ i sig plast på olika sätt. Sköldpaddor förväxlar ofta plast med blad som de brukar äta. Plast kan leda till stopp i magoch tarmkanalen och det kan innebära stora lidanden för ett djur. Enligt Michael Klages har mängden plast som tillverkats sedan 50 talet ökat kraftigt. I år handlar det om en produktion på 250 miljoner ton plast. En stor del av plasten hamnar på havsbotten och det tar många år innan den bryts ner, säger Michael Det går att vända utvecklingen, enligt Bangladesh förbjöd plastpåsar efter en översvämning i slutet på 90 talet eftersom plastpåsar orsakat stopp i många avloppssystem. Det går att minska användningen av plastpåsar genom att införa höga avgifter. På Irland har skatt på plastpåsar lett till att färre plastpåsar används. MICHAEL KLAGES har tagit initiativ till att skapa en mötesplats där olika krafter som arbetar inom den marina sektorn har möjlighet att delta. Under torsdagen träffades ett antal personer på Gullmarsstrand i Fiskebäckskil för att prata om olika saker. Några av deltagarna var Fredrik Norén som Havsmiljö institutet och Ulrika Marklund, miljöstrateg på ren och attraktiv kust Bohuslän. Elever från Skaftöskolan hade bidragit med att göra en utställning av föremål av plats som hamnat i havet. Vi hittade de här sakerna vid Skäddehålan och var verkligen förvånade över hur mycket skräp som hade flutit i land, berättar Hanna Åreberg. Hennes klasskompisar Emma Ragnarsson, Andre Karlsson, Fakta: Ny mötesplats * Den gemensamma satsning som nu startat är ett initiativ som har tagits av Sven Lovén centrum för marina vetenskaper och centrum för Hav och samhälle vid Göteborgs universitet. Det första mötet hölls i Fiskebäckskil på torsdag. * Satsningen har gjorts i sam arbete med Skaftö skola som skapat en utställning av plastföremål som påträffats på olika platser och Gullmarsstrands Hotell & Konferens. Enligt nuvarande planer ska det hållas två möten om åren där frågor som har med havets framtid, hot och möjligheter ska diskuteras. Greta Laurell, Ina Jonsved och Ella Engelsson konstaterar att orsaken till att det ser ut som det gör beror på att för mycket plast används. MÅLET MED TRÄFFARNA är att samla de aktörer som finns inom den marina sektorn. I dag finns det många aktörer inom det här området, säger Michael Uppsala universitet bedriver en verksamhet som heter Klubban på Skaftö. Göteborgs universitet är huvudman för Lovencentret i Fiskebäckskil. Och Havsfiskelaboratoriet hör till Det finns även ett antal företag som är verksamma inom den marina näringen, exempelvis vågkraftstillverkaren Seabased och I nuläget har vi inte så stor kontakt med varandra. Det jag vill med den här satsningen är att skapa en gemensam mötesplats där alla krafter som arbetar för havets framtid kan träffas och diskutera olika saker. Tanken är att nästa möte ska hållas till våren. Det är inte klart vad som ska diskuteras men det kan handla om fiskodling eller den framtida höjningen av havsnivån. Den förväntade höjningen av havsnivån de närmaste decennierna kommer att bli en utmaning för INGVAR SPETSMARK 0703-444215 is@bohuslaningen.se och rätt till exempel. Skillnaden mellan titta och se tycks självklar för oss. Men det är inte heller lätt. Å andra sidan kan det bli problem åt andra hållet också. Jag tycker det är väldigt svårt att kallprata på engelska, men jag blir bättre och bättre. Apropå den dåliga svenska sommaren pratade vi om det där med bad. Då sa jag I haven t bathed this year när jag skulle berätta att jag inte badat i havet i år. Då tittade samme engelsman väldigt konstigt på mig. Vad jag just sagt var att jag inte duschat i år. Rattfull hävdar att han tog fel flaska SOTENÄS Karin Carlsson 0522 992 14 kc@bohuslaningen.se Mannen hävdar att han tog fel flaska i kylskåpet. Det var inte vatten i den som han trodde, utan alkohol. Därför anser han sig inte skyldig till rattfylleri. Det hela inträffade för två år sedan i Bovallstrand, då mannen säger sig ha tagit en pet flaska i kylen och därefter satt sig i bilen. En kvinna som rastade sin hund och hon har vittnat om att hon fick kasta sig undan då bilen kom rakt emot henne. Hon sökte upp mannen, som hon kände igen, och då var han kraftigt berusad. Mannen själv menar att han blivit bländad av solen, att han var nykter vid bilfärden, men att han efter att han kört bil tagit en rejäl klunk ur den medhavda pet flaskan. Först då upptäckte han att det var alkohol i den och inte vatten som han trodde. Efter att han druckit spriten ska han bara ha kört sin bil fem meter, hävdar han. Uddevalla tingsrätt anser mannens berättelse osannolik. Han hade drygt 1,9 promille alkohol i blodet och detta motsäger att han tagit en klunk utan att upptäcka att det var alkohol, skriver rätten och dömer honom för grovt rattfylleri till fängelse i två månader. KARIN GISTEDT 0522-992 34 kg@bohuslaningen.se MICHAEL KLAGES har tagit initiativ till att skapa en mötesplats där olika krafter som arbetar inom den marina sektorn har möjlighet att delta. Under torsdagen träffades ett antal personer på Gullmarsstrand i Fiskebäckskil för att prata om olika saker. Några av deltagarna var Fredrik Norén som Havsmiljöinstitutet och Ulrika Marklund, miljöstrateg på ren och attraktiv kust Bohuslän. Elever från Skaftöskolan hade bidragit med att göra en utställning av föremål av plats som hamnat i havet. - Vi hittade de här sakerna vid Skäddehålan och var verkligen förvånade över hur mycket skräp som hade flutit i land, berättar Hanna Åreberg. Hennes klasskompisar Emma Ragnarsson, Andre Karlsson, Greta Laurell, Ina Jonsved och Ella Sida 2 av 5

Engelsson konstaterar att orsaken till att det ser ut som det gör beror på att för mycket plast används. MÅLET MED TRÄFFARNA är att samla de aktörer som finns inom den marina sektorn. framtid, hot och möjligheter ska diskuteras. Bohusläningen eller artikelförfattaren. Utgivare: Ingalill Sundhage. Databasens namn: Ingalill Sundhage / Bohusläningen / retriever-info.com - I dag finns det många aktörer inom det här området, säger Michael Uppsala universitet bedriver en verksamhet som heter Klubban på Skaftö. Göteborgs universitet är huvudman för Lovencentret i Fiskebäckskil. Och Havsfiskelaboratoriet hör till Det finns även ett antal företag som är verksamma inom den marina näringen, exempelvis vågkraftstillverkaren Seabased och - I nuläget har vi inte så stor kontakt med varandra. Det jag vill med den här satsningen är att skapa en gemensam mötesplats där alla krafter som arbetar för havets framtid kan träffas och diskutera olika saker. Tanken är att nästa möte ska hållas till våren. Det är inte klart vad som ska diskuteras men det kan handla om fiskodling eller den framtida höjningen av havsnivån. - Den förväntade höjningen av havsnivån de närmaste decennierna kommer att bli en utmaning för Fakta: Ny mötesplats Den gemensamma satsning som nu startat är ett initiativ som har tagits av Sven Lovén centrum för marina vetenskaper och centrum för Hav och samhälle vid Göteborgs universitet. Det första mötet hölls i Fiskebäckskil på torsdag. Satsningen har gjorts i samarbete med Skaftö skola som skapat en utställning av plastföremål som påträffats på olika platser och Gullmarsstrands Hotell & Konferens. Enligt nuvarande planer ska det hållas två möten om åren där frågor som har med havets Sida 3 av 5

Plast i havet stort hot mot växt och djurliv Bohusläningen. 2015-10-16 01:38. Uppdaterad 2015-10-17 03:40 Ingvar Spetsmark FISKEBÄCKSKIL Stora mängder plast hamnar i havet varje år och hotar både växt och djurliv. Detta hot mot havsmiljön diskuterades på ett möte som Michael Klages, chef på Lovencentret i Fiskebäckskil, tagit initiativ till. Flera möten om havsmiljön planeras. - Varje år hamnar mellan fyra och tolv miljoner ton plast i världshaven och detta påverkar växt och djurlivet, säger Therese Karlsson, doktorand på Lovencentret i Fiskebäckskil. Det som händer när plast hamnar i havet är att det bryts ner och skadar många arter i havet. - Det är inte ovanligt att plast bryts ner till mycket små beståndsdelar, säger Therese Karlsson. Det innebär i sin tur att plasten kan hamna i blodomloppet både hos stora och små djur. Djur kan få i sig plast på olika sätt. Sköldpaddor förväxlar ofta plast med blad som de brukar äta. - Plast kan leda till stopp i mag- och tarmkanalen och det kan innebära stora lidanden för ett djur. Enligt Michael Klages har mängden plast som tillverkats sedan 50-talet ökat kraftigt. I år handlar det om en produktion på 250 miljoner ton plast. - En stor del av plasten hamnar på havsbotten och det tar många år innan den bryts ner, säger Michael Det går att vända utvecklingen, enligt Bangladesh förbjöd plastpåsar efter en översvämning i slutet på 90-talet eftersom plastpåsar orsakat stopp i många avloppssystem. - Det går att minska användningen av plastpåsar genom att införa höga avgifter. På Irland har skatt på plastpåsar lett till att färre plastpåsar används. Michael Klages har tagit initiativ till att skapa en mötesplats där olika krafter som arbetar inom den marina sektorn har möjlighet att delta. Under torsdagen träffades ett antal personer på Gullmarsstrand i Fiskebäckskil för att prata om olika saker. Några av deltagarna var Fredrik Norén som Havsmiljöinstitutet och Ulrika Marklund, miljöstrateg på ren och attraktiv kust Bohuslän. Elever från Skaftöskolan hade bidragit med att göra en utställning av föremål av plats som hamnat i havet. - Vi hittade de här sakerna vid Skäddehålan och var verkligen förvånade över hur mycket skräp som hade flutit i land, berättar Hanna Åreberg. Sida 4 av 5

Hennes klasskompisar Emma Ragnarsson, Andre Karlsson, Greta Laurell, Ina Jonsved och Ella Engelsson konstaterar att orsaken till att det ser ut som det gör beror på att för mycket plast används. Målet med träffarna är att samla de aktörer som finns inom den marina sektorn. - I dag finns det många aktörer inom det här området, säger Michael Uppsala universitet bedriver en verksamhet som heter Klubban på Skaftö. Göteborgs universitet är huvudman för Lovencentret i Fiskebäckskil. Och Havsfiskelaboratoriet hör till Det finns även ett antal företag som är verksamma inom den marina näringen, exempelvis vågkraftstillverkaren Seabased och göra en utställning om plast i havet. Ny mötesplats Den gemensamma satsning som nu startat är ett initiativ som har tagits av Sven Lovén centrum för marina vetenskaper och centrum för Hav och samhälle vid Göteborgs universitet. Det första mötet hölls i Fiskebäckskil på torsdag. Satsningen har gjorts i samarbete med Skaftö skola som skapat en utställning av plastföremål som påträffats på olika platser och Gullmarsstrands Hotell & Konferens. Enligt nuvarande planer ska det hållas två möten om åren där frågor som har med havets framtid, hot och möjligheter ska diskuteras. Bohusläningen - I nuläget har vi inte så stor kontakt med varandra. Det jag vill med den här satsningen är att skapa en gemensam mötesplats där alla krafter som arbetar för havets framtid kan träffas och diskutera olika saker. Tanken är att nästa möte ska hållas till våren. Det är inte klart vad som ska diskuteras men det kan handla om fiskodling eller den framtida höjningen av havsnivån. - Den förväntade höjningen av havsnivån de närmaste decennierna kommer att bli en utmaning för Slår vakt om havet. Doktorand Therese Karlsson, Michael Klages, föreståndare på Sven Lovén centrum i Fiskebäckskil, och marinbiolog Marie Moestrup Jensen, har fått hjälp av ett antal elever på Skaftöskolan som samlat in plast som använts för att Sida 5 av 5