Dnr UmU 103-2193-09. Översyn av forskning inom ekologi, miljöoch geovetenskap vid Umeå universitet

Dnr UmU 103-2193-09 Översyn av forskning inom ekologi, miljöoch geovetenskap vid Umeå universitet Januari 2010

Översyn av forskning inom ekologi, miljö- och geovetenskap vid Umeå universitet Innehållsförteckning 1. Uppdraget 2. Utvärderingens genomförande 3. Ekologi, miljö- och geovetenskap vid Umeå universitet problem och utmaningar 3.1. EMG 3.2. UMF 3.3. CIRC 3.4. Styrkeområden inom teknisk naturvetenskaplig fakultet 3.5. Forskning vid EMG, UMF och CIRC 3.6. Samverkan med omvärlden 3.6.1. IceLab 3.6.2. Kemi 3.6.3. UPSC 3.6.4. SLU 4. Offensiva satsningar 4.1. Strategiska övervägningar 4.2. Motivering till föreslagna rekryteringar 4.2.1. Paleolimnologi 4.2.2. Biogeokemi 4.2.3. Teoretisk ekologi 4.2.4. Terrester ekologi 4.2.5. Evolutionär ekologi 4.2.6. Fiskekologi 4.3. Samverkan mellan EMG och andra enheter inom Umeå universitet 4.3.1. UMF 4.3.2. CIRC 4.3.3. IceLab 4.3.4. Kemi 4.3.5. UPSC 4.4. Åtgärder för att stimulera internationella kontakter och interaktivitet inom EMG 4.5. Åtgärder för att stimulera karriärer för kvinnliga forskare 4.6. Åtgärder avseende utbildning 4.6.1. Grundutbildning 4.6.2. Forskarutbildning 5. Implementering 6. Slutord Bilaga 1. EMGs självvärdering Bilaga 2. Mötesagendor 1

1. Uppdraget På initiativ från institutionen för ekologi, miljö- och geovetenskap (EMG) har den teknisknaturvetenskapliga fakultetsnämnden anhållit om att rektor ska tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utreda forskning vid EMG och andra institutioner och enheter vid Umeå universitet med forskning i EMGs gränsområden. Motivet bakom anhållan (hösten 2008) var att flera professorer vid EMG går i pension under perioden 2010-2013. För att forskningen inom EMG ska kunna behålla sin starka ställning behövs därför en mer omfattande genomlysning av ekologiområdets forskning vid Umeå universitet, följt av en genomtänkt föryngrings- och rekryteringsstrategi. Andra motiv som fördes fram i anhållan var att forskningen vid EMG är mycket vittomfattande och att den delvis utvecklas i nya gränsområden mot t.ex. kemi och matematik. Utvecklingen av verksamheterna vid Climate Impact Research Center (CIRC) i Abisko samt de förändrade förutsättningarna för verksamheten vid Umeå marina forskningscenter (UMF) med anledning av bildningen av det nationella Havsmiljöinstitutet (HMI) lyftes fram som ytterligare motiv att genomföra en utvärdering av forskningen vid EMG. Beslut Rektor beslutar: att tillsätta en extern utvärderingsgrupp med målsättningen att ge förslag på hur den ekologiska forskningen vid Umeå universitet ska kunna fortsätta att bidra till utvecklingen av den ekologiska vetenskapen på den internationella arenan. att utvärderingsgruppen ska bestå av: Anders Tunlid, Lunds universitet (ordförande), Barbara Wohlfarth, Stockholms universitet, Tom Andersen, University of Oslo, Per Lundberg, Lunds universitet, Kerstin Johannesson, Göteborgs universitet, Juha Tuomi, University of Oulu, Rupali Bhalerao, Umeå universitet (sekreterare). att kostnaderna (maximalt 250 tkr) för utvärderingen ska belastas kontot för rektors oförutsedda utgifter. att utvärderingsgruppen ska avrapportera arbetet till vice-rektor enligt plan som fastställes av vice-rektor efter samråd med utvärderingsgruppen. att fastställa direktiven för utvärderingsgruppen enligt bifogad bilaga. Ovanstående beslut fattades vid rektorsmötet 2009-09-08. Direktiv Utvärderingsgruppen ska utarbeta ett förslag på vilka inriktningar som bör prioriteras för nyrekryteringar av seniora forskare inom det ekologiska området (i vid bemärkelse) vid Umeå universitet. Utvärderingsgruppens förslag ska utgå från befintliga strukturer, tidigare och nuvarande forskning vid EMG, samt dess status och framtida utvecklingsmöjligheter i ett nationellt och internationellt perspektiv. 2

Utvärderingsgruppen ska även kommentera vilka resurser som kan komma att behövas för att dessa rekryteringar ska bli lyckosamma. Utvärderingsgruppen ska belysa och kommentera hur CIRC (Kiruna/Abisko) och UMF bäst kan utvecklas och integreras i EMGs verksamhet. Utvärderingsgruppens analyser ska utgå från självvärderingar och intervjuer med forskare vid EMG och angränsande institutioner/enheter med forskning inom ekologiområdet samt befintliga nyckeltal för EMGs tidigare och nuvarande forskning. Utvärderingsgruppen ska begränsa utbildningsfrågor till frågor rörande utbildning på forskarnivå. Utvärderingsgruppen ska beakta jämställdhetsaspekten inom hela området. 2. Utvärderingens genomförande Vid ett möte i april träffade ordförande i utvärderingsgruppen rektor Göran Sandberg, vicerektor Marianne Sommarin (med ansvar för forskningsutveckling och forskningsutvärdering), EMGs prefekt Kristin Palmqvist, samt ordförande i EMGs forskningsråd, Lennart Persson. Vi detta besök presenterades motiven bakom utvärderingen och utredningens genomförande planerades. Vidare diskuterades vilka nyckeltal och annan bakgrundsinformation som skulle förmedlas till utvärderingsgruppen i form av självvärderingar. Delar av detta material finns sammanställt i bilaga 1 i slutet av denna rapport. Under hösten har utvärderingsgruppen sammanträtt två gånger i Umeå, den 24-25 september och 19-22 oktober. Mötesagendor för dessa två besök återfinns i bilaga 2. Under dessa möten har ett antal forskare, lärare, FU- och GU studenter, samt postdocs intervjuats. Vidare har utvärderingsgruppen gjort ett studiebesök på UMF (Norrbyn) och företrädare för CIRC, kemiinstitutionen, Umeå Plant Science Center (UPSC) och Integrated Science: mathematical and computational modelling (Ice Lab) har intervjuats. Oktobermötet avslutades med att utvärderingsgruppen tillsammans med vicerektor Marianne Sommarin diskuterade gruppens förslag till rekryteringar och andra åtgärder för att stärka forskningen vid EMG. Under november sammanställdes utvärderingsgruppens rapport. Rapporten diskuterades av gruppen vid ett telefonmöte den 2 december. Utvärderingsgruppens ordförande presenterade rapportens förslag för Marianne Sommarin, Kristin Palmqvist och Lennart Persson i Umeå den 7 december. 3. Ekologi, miljö- och geovetenskap vid Umeå universitet problem och utmaningar 3.1. EMG Institutionen för ekologi, miljö- och geovetenskap bildades 2005 genom en sammanslagning av forskningsinstitutionen för ekologi och geovetenskap (EG) och grundutbildningsinstitutionen för biologi, miljö och geovetenskap (BMG). Idag är EMG en av de största institutionerna inom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet. Personalmässigt är EMG något mindre än fakultetens största institution, kemiinstitutionen. I ekonomisk omslutning är dock dessa två institutioner ungefär lika stora (tabell 1). 3

EMG har liksom andra stor-institutioner vid den teknisk- naturvetenskapliga fakulteten en platt organisationsstruktur. EMG leds av en prefekt och biträdande prefekt med stöd av en administrativ samordnare. Ledningsgruppen är utökad med de 3 rådsordförandena, samt en bemanningsgrupp och en budget- och lokalgrupp. Institutionsstyrelse saknas. De tre råden; - grundutbildningsråd, forskningsråd och forskarutbildningsråd, bereder och tar fram underlag till mer omfattande beslut. Det finns också ett operativt grundutbildningsråd där ledningsfunktioner inom grundutbildningen ingår. Utvärderingsgruppen har fått uppfattningen att EMG har en effektiv och professionell ledning. Den platta organisationsmodellen och slopandet av en avdelningsstruktur underlättar inter- och multidisciplinära interaktioner och samarbeten. EMG har en god ekonomi och visar positiva balanser inom samtliga verksamhetsområden (forskning, grundutbildning, externa medel och uppdrag). Jämförs ekonomin över de olika verksamhetsområdena, så skiljer sig EMG från flera andra institutioner inom den teknisknaturvetenskapliga fakulteten (tabell 1). För det första har EMG en betydligt större andel av sina totala inkomster från grundutbildning jämfört med t.ex. institutionerna för molekylärbiologi, kemi och fysik. EMG är den institution på den teknisk- naturvetenskapliga fakulteten som utbildar flest studenter inom det naturvetenskapliga området på grund- och avancerad nivå, dvs. magister- och masternivå. Totalt omfattar grundutbildningen vid EMG ca 440 helårsstudenter (HST). För det andra har EMG en avsevärt lägre andel fakultetsmedel i relation till externa medel för forskning. För EMG är kvoten fakultetsmedel till externa medel 0.9, att jämföra med molekylärbiologi 1.8, fysik 1.5 och kemi 1.3. Detta innebär att forskningen vid EMG är mer beroende av externa medel än den vid andra institutioner inom den teknisk- naturvetenskapliga fakulteten. Tabell 1. Några nyckeltal för EMG och några andra institutioner inom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet. Data från 2008. För jämförelse visas också motsvarande nyckeltal för Ekologiska institutionen vid Lunds universitet (Ekologi-LU). För molekylärbiologiinstitutionen redovsas enbart tek-nat delen. EMG Molbiologi Kemi Fysik Ekologi-LU Antal anställda 138 51 159 74 159 a (heltidsekvivalenter) GU medel (Mkr) 41.4 10.1 22.5 17.0 9.0 Fakultetsmedel (Mkr) 37.9 b 21.4 57.8 21.7 55.0 Externa medel (Mkr) 43.6 b 11.8 42.9 14.2 65.0 Summa omslutning (Mkr) 122.9 43.3 123.2 52.9 129.0 Kvot fakultetsmedel/ externa medel 0.9 1.8 1.3 1.5 0.9 a Antal anställda (ej heltidsekvivalenter). b Anslagen till UMF och CIRC är inte medräknade. EMG bedriver forskarutbildning inom tre huvudämnen: ekologi, miljövetenskap och naturgeografi. GU sker framförallt inom huvudområdena biologi, geografi, geovetenskaper/naturgeografi samt miljö- och hälsoskydd (MHS). Den ekologiska forskningen dominerar vid EMG. Av institutionens fyra basprofessurer är två inom ekologiska ämnesområden (växtekologi, zooekologi), en i naturgeografi och en i miljövetenskap. Det finns ytterligare tre professorer med fullmakt, en i akvatisk ekologi, en i marin ekologi och en i landskapsekologi. Basprofessuren i zooekologi är återbesatt med en professor i trofisk dynamik. Den ekologiska profilen vid EMG stärks ytterligare genom att 4

samtliga befordrade professorer (totalt 9) bedriver forskning inom det ekologiska ämnesområdet. Volymen av den ekologiska forskningen vid EMG är också stor sett ur ett nationellt perspektiv. Den största ekologiska institutionen i Sverige är den vid Lunds universitet (Ekologi-LU). Med avseende på antal anställda och i ekonomisk omslutning är EMG nästan lika stor som Ekologi-LU (tabell 1). Till skillnad från EMG så har ekologiinstitutionen vid LU ingen geovetenskaplig forskning och utbildning (denna ligger på två andra institutioner naturgeografi och geologi). Vid EMG står GU för en tredjedel av den totala omslutningen, jämfört med mindre än 10 procent vid Ekologi-LU. Totalt undervisas 440 HST vid EMG, endast 140 vid Ekologi-LU. Tydliga skillnader mellan institutionerna i Umeå och Lund framgår också när man jämför fördelningen av personal i olika kategorier (figur 1). EMG har ungefär lika många professorer, forskare-postdocs, FU studenter och Annan personal (TA) som Ekologi- LU, men fler lektorer och inte minst ett stort antal (16 stycken) ej disputerade lärare, adjunkter. Odisputerade lärare finns inte vid Ekologi-LU. En mer detaljerad analys visar också att det finns betydande skillnader mellan EMG och Ekologi-LU i vilken omfattning som professorerna deltar i GU. Vid EMG är endast tre av 16 professorers löner finansierade med medel från GU. Dessa tre personers löner är till 25 % finansierade med GU medel. På Ekologi-LU är 13 av de 21 professorerna delvis finansierade med GU medel med en andel som varierar mellan 5 till 75 %. Siffrorna visar att vid EMG utförs den största delen av GU av lektorer och odisputerade lärare. Professorerna vid EMG, inkluderande befordrade professorer, är i jämförelse med t.ex. professorer vid Ekologi-LU, lite involverade i GU. Figur 1. En jämförelse av antalet anställda i olika personalkategorier vid EMG och ekologiska institutionen vid Lunds universitet (Ekologi-LU). Statistik från juli 2009 (EMG) och januari 2009 (Ekologi-LU). Den uppdelning som finns vid EMG i forskande (professorer och några av lektorerna) och undervisande personal (lektorer och adjunkter) har delvis historiska orsaker. Innan bildandet av EMG utfördes GU av lärare från en institution som helt sysslade med undervisning. Till situationen bidrar också fakultetens nuvarande modell för friköp av lektorer och professorer, 5

det sk FFT (fakultetsfinansierad forskningstid) systemet. Detta är ett individbaserat system där lektorer/professorer söker friköp, oftast för en tre-års period. Kriterier för att få FFT medel är bl.a. att den sökande har erhållit externa anslag, främst från de statliga forskningsråden (VR, FORMAS, etc.). Den relativt skarpa gräns som finns mellan forskande och undervisande personal är ett problem för såväl forskning som undervisning. Till exempel är det stor risk att grundutbildningens forskningsanknytning blir svag och att rekryteringen av studenter till forskarutbildning försvåras. Detta är ett problem som lyfts fram i EMGs självvärdering (bilaga 1). Av figur 1 framgår också att EMG har i jämförelse med Ekologi-LU få forskarassistenter (foass) (EMG 5 stycken, Ekologi-LU 19 stycken). Ett antal nya foassar kommer dock att anställas vid EMG under slutet av 2009 och under 2010. Vid utgången av år 2010 kommer därmed antal foassar att vara ca 10. Dessa personer utgör en viktig resurs för att föryngra lärarpersonalen och att utveckla nya forskningsinriktningar vid EMG. EMG har en god och stabil extern finansiering (tabell 2). Den största enskilda anslagsgivaren är Formas, följt av VR. Variationen mellan åren 2006 till 2008 beror främst på stora utrustningsanslag. Till exempel fick institutionen (Lennart Persson) år 2007 ett utrustningsanslag på 8 Mkr från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Institutionens i särklass största anslag (5 Mkr per år) går till det sk LEREC programmet (Lake Ecosystem Response to Environmental Change, anslagsgivare Formas) som är ett femårigt tvärvetenskapligt program i samarbete mellan Umeå Universitet (PIs Lennart Persson och Mats Jansson) och Uppsala Universitet (PI Lars Tranvik). Det kan här vara intressant att notera att de EMG professorer som kommer att gå i pension under de närmaste 2-5 åren har en betydande andel av institutionens externa medel. Under 2008 har Lennart Persson, Björn Malmqvist, Lars Ericsson, Ingemar Renberg och Mats Jansson sammanlagt 12.9 Mkr i externa anslag (inkluderande 5.0 Mkr från VR och 7.1 Mkr från Formas) vilket motsvarar nästan en tredjedel av EMGs total externa medel under detta år. Tabell 2. Extern finansiering till EMG (tkr) under åren 2006-2008. Anslag till UMF är inte medräknade. För jämförelse visas anslag till Ekologiska institutionen vid Lunds universitet (Ekologi-LU) för 2008. EMG 2006 2007 2008 Ekologi-LU 2008 VR 10.7 10.1 9.1 33.8 Formas 17.4 18.1 17.3 9.9 Övriga 17.3 a 24.0 a 13.4 a 21.3 Totalt 45.4 52.2 39.8 65.0 a Inkluderar bl.a. NVV, SKB, Carl Tryggers stiftelse Den externa finansieringen vid EMG är något lägre än den vid Ekologi-LU (tabell 2). Relativt sett utgör VR anslagen en större andel av den externa finansieringen vid Ekologi-LU (52 %) än vid EMG (22 %). Skillnaden beror både på att det är fler forskare från Ekologi-LU som har VR anslag (31 forskare från Ekologi-LU jämfört med 14 vid EMG) och att ekologerna i Lund har några större VR anslag (t.ex. för ett Linnéprogram och en forskarskola). Lundainstitutionen har också betydligt fler tjänster (foassar och särskilda forskare) finansierade med medel från VR än vad som finns vid EMG. EMG har dock än större finansiering från Formas än vad Ekologi-LU har. I medeltal hade en forskare (medräknat professor + lektorer) vid EMG under 2008 0.9 Mkr i externa anslag, vid Ekologi-LU var motsvarande siffra detta år 1.2 Mkr. 6

EMG har en mycket bra infrastruktur och resurser för främst akvatisk, biogeokemisk och paleolimnologisk forskning. Dessa omfattar bl.a. faciliteter för experiment i sjöar, utrustning för mesokosm och laboratorieförsök, avancerad analytisk/kemisk utrustning (delvis i samverkan med kemiinstitutionen), och utrustning för molekylärbiologiskt arbete. Genom UMF och CIRC har forskare vid EMG tillgång till en avancerad och delvis unik infrastruktur för forskning i marina och alpina miljöer. 3.2. UMF EMGs marina aktivitet har idag en något komplicerad organisation. Den består av två delar: den regionala noden av Havsmiljöinstitutet (här benämnt Havsmiljöinstitutnoden) och den andra delen det som i denna rapport benämns Umeå marina forskningscentrum (UMF). Havsmiljöinstitutet inrättades 2008 som en nationell verksamhet och består av fyra regionala noder i Umeå, Stockholm, Kalmar och Göteborg, vilka huvudsakligen har i uppgift att utöva ett vetenskapligt ansvar för regional miljöövervakning i den marina miljön samt sprida information om miljötillståndet i havet till myndigheter och allmänhet. Utöver detta finns en syntes och samordningsfunktion i Göteborg. Havsmiljöinstitutnoden består av en föreståndarfunktion (deltid), en informatör (heltid) och en miljöanalytiker (heltid). Detta styrs av en överenskommelse med övriga delar av Havsmiljöinstitutet. UMF består av en föreståndarfunktion (deltid), ett antal tekniska tjänster (skeppare, forskningsingenjörer m.fl.), infrastruktur i form av Norrbylaboratoriet och ett antal mindre båtar. Utöver detta finns medel för att kunna hyra kustbevakningens större fartyg för provtagning, samt medel för drift. De doktorander som finansieras via fakultetens UMF- resurs har finansierats med ackumulerat myndighetskapital från tidigare års UMF medel. En viktig experimentell resurs är brackvattensystemet som också försörjer den nya mesokosmanläggningen. Mesokosmanläggningen är i världsklass och bör kunna attrahera både marina och limniska forskare som studerar pelagiala ekosystem. Ett förhållandevis litet antal forskare är idag aktiva vid Havsmiljöinstitutnoden/UMF i Norrbyn. Det handlar dels om ett par forskare och fyra doktorander med aktivitet stora delar av året på fältstationen, samt ytterligare ett mindre antal forskare från EMG och kemi med experimentell eller fältverksamhet vid Norrbyn. Sveriges lantbruksuniversitets (SLU s) verksamhet vid Norrbyn är under avveckling. Doktoranderna har dubbla kontor, både på UMF och på EMG i Umeå. Doktoranderna tillbringar dock förhållandevis lite tid i Umeå. Ekonomin är idag förhållandevis god tack vare ett särskilt fakultetsanslag till UMF på cirka 10 miljoner kronor (som härstammar från de särskilda anslagen från regeringen till de marina centra, sedan 1989). Utöver detta anslag finns betydande intäkter i form av overheads på dels föreståndarens forskningsanslag och dels de miljöövervakningsuppdrag som UMF har från Naturvårdsverket. Den goda ekonomin innebär att i dagsläget betalar forskare aktiva vid UMF (helårsaktiva och gästande forskare) ingen bänkavgift och kan utnyttja teknisk personal och båtar kostnadsfritt. UMFs ekonomi är stark beroende av de 1-åriga anslag för miljöövervakning som hittills erhållits från Naturvårdsverket. Denna verksamhet kan dock inte anses vara en permanent finansieringsbas för verksamheten, eftersom offentliga upphandlingsregler kan göra att den i framtiden hamnar hos någon annan utövare (ex. SMHI eller konsultföretag). 7

UMF utnyttjas förhållandevis lite i grundutbildningen. UMF är främst involverade i en 10 veckors kurs på avancerad nivå i brackvattenekologi. Denna kurs innehåller en veckas fältarbete på UMF. En till två masterstudenter utför sina examensarbeten på UMF per år. 3.3. CIRC CIRC startades i Abisko 1996 som ett EU finansierat projekt, men är sedan 2004 finansierat genom en regional satsning som kompensation för nedläggningen av jägarregementet I22 i Kiruna. Enligt avtal ska CIRCs personal vara bosatta i Kirunaområdet. CIRCs lokaler finns vid Abisko Naturvetenskapliga Station (ANS) som tillhör Kungliga Vetenskapsakademien. 8-10 forskare är verksamma vid CIRC. Bland dessa finns en föreståndare (lektor), ytterligare en lektor, fyra foassar, samt postdocs. Två av dessa foassar har tillsatts under 2009. Dessutom finns två doktorander och två tekniker. Forskare och doktorander är personalförteckande på EMG i Umeå men är åretruntbaserade på CIRC i Abisko. CIRCs anslag från fakulteten för 2009 är 5.1 miljoner kronor, varav ca 80 % går till löner, resten till hyra (ANS) och drift. Inom anslaget finns medel för anställningar av postdoktorer/forskarassistenter och/eller doktorander (totalt ca 6 tjänster/år). CIRC har ett relativt välutrustat laboratorium för upparbetning och analys av t.ex. kol, kväve, näringsämnen och radioaktiva isotoper. CIRC har ett aktivt samarbete med forskare på universiteten i Lund, Uppsala, och Stockholm, samt med SLU i Umeå och Uppsala. Vidare finns ett starkt kontaktnät mot forskare i andra europeiska länder, i USA, och Canada. Dessutom besöker många forskare under sommarhalvåret ANS; detta skapar naturliga förutsättningar för möten och samverkan även mot CIRC. CIRC är mycket aktiva inom grundutbildningen och ansvarar för de EMG kurser som är förlagda till Abisko; om arktiska ekosystem, arktisk geoekologi, fjällbotanik, fjällekologi, och erbjuder även examensarbeten och individuella kurser. CIRC forskare undervisar ännu inte på campus i Umeå, men tanken är att det ska ske i framtiden. Planerna är att de forskarassistenter som rekryterats under 2009 ska kunna erbjudas undervisning även på campus. Personalen vid CIRC har skrivplatser och tillgång till utrustning och laboratorier i EMGs lokaler på campus i Umeå, samt även tillgång till en övernattningslägenhet. 3.4. Styrkeområden inom teknisk naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet bedriver ett aktivt arbete för att identifiera och prioritera stark forskning. Stark forskning omfattar forskningsområden och forskare som universitetet har valt att prioritera särskilt genom långsiktig finansiering och goda utvecklingsmöjligheter. Ett uttryck för detta är rektors beslut (2006) att identifiera 12 starka forskningsområden. Urvalet baserades bl.a. på bibliometri, externfinansiering, och forskarutbildningsaktivitet. I ett av dessa områden - Ekosystem i förändring har forskare från EMG en central roll (sex av nio PIs är verksamma vid EMG). Övriga starka forskningsområden som identifierats inom den tekniska naturvetenskapliga fakulteten är Biologisk kemi och Växt- och skogsbioteknik. Satsningen på starka forskningsområden upphör från och med januari 2010. I ett nytt program kommer universitetet istället att ge stöd till starka forskningsmiljöer. Följande kriterier har satts upp för en stark miljö: Miljön har en kritisk massa av internationellt konkurrenskraftiga forskare. 8

Miljöns forskare har starka internationella forskningsnätverk. Forskningen i miljön är interaktiv mellan de ingående forskarna/ grupperna, dvs. det pågår ett ständigt erfarenhets- och idéutbyte mellan forskarna. Miljön har gemensamma övergripande mål och visioner. Inom miljön sker ett systematiskt arbete för att utveckla och stärka forskningen samt att rekrytera och karriärutveckla yngre forskare. Forskare från EMG är med i tre av nio ansökningar nominerade av teknisk-naturvetenskapliga fakulteten som nu utvärderas av universitets externa sakkunniga Ecosystem changes, Integrated Science: mathematical and computational modelling (IceLab) och The Umeå environmental biogeochemistry initiative. Preliminärt har universitet avsatt 150 Mkr för stöd till de starka forskningsmiljöerna under den kommande femårsperioden. Cirka 10 miljöer kommer att väljas ut. Umeå universitet inrättade 2008 ett program, karriärbidrag (Young Researcher Award), för att satsa på unga, framstående forskare. Anlaget kan sökas av de som är unga i sin akademiska karriär, dvs. de som har tagit doktorsexamen för ungefär två till tio år sedan. Forskarna har valts ut efter extern sakkunnigbedömning. Kriterier som användes var publicering, kvalité på forskningsplanen och självständighet. Av de totalt 70 bidragen som fördelades över hela universitetet (1 Mkr per år under 2 år), gick tre till forskare vid EMG (Pär Ingvarsson, Folmer Bokma och Roland Jansson). 3.5. Forskning vid EMG, UMF och CIRC På EMGs hemsida (http://www.emg.umu.se/) beskrivs forskningen vid institutionen i två olika dimensioner forskningsområden och forskargrupper. Fem olika forskningsområden presenteras: Biologisk mångfald, Populationsdynamik, Processer i ekosystem, Evolution och anpassningar, och Miljöpåverkan och klimatförändringar. De nio olika forskargrupperna är: Rumslig ekologi, Akvatisk ekologi, Landskapsekologi, Naturgeografi, Evolutionsekologi, Renbetesekologi, Sorkars & lämlars beståndsvariation, Närings- och klimatförändringar och Miljöförändringsanalys. I EMGs sjävvärderingsmaterial (bilaga 1) används dessa beteckningar, plus ytterligare några till vid beskrivningen av institutionens forskning. Sammantaget ger detta material en mycket splittrad och svåröverskådlig bild av forskningen vid EMG. Baserat på självvärderingsmaterialet (bilaga 1) och intervjuer av EMGs forskare har utvärderingsgruppen identifierat nio mer eller mindre väl avgränsade forskargrupper (tabell 3): Akvatisk ekologi Akvatisk biogeokemi Paleolimnologi/ miljöförändringsanalys Landskapsekologi och rinnande vatten Evolutionär ekologi Terrester ekologi/ trofiska interaktioner Rumslig ekologi Processer i ekosystem (CIRC) Marin ekologi (UMF) 9

Tabell 3. Forskningsområden vid EMG. Forskningsområde Kön Ålder Publicering Totalt 03-08 Akvatisk ekologi 10 Citeringar Totalt 03-08 H Professor M 60 108 45 4761 625 46 Professor M 50 44 18 2106 205 26 Forskarassistent M 45 27 16 571 171 13 Forskare M 43 18 9 271 71 7 Forskarassistent M 40 9 7 118 69 6 Forskarassistent K 34 13 10 89 89 5 Akvatisk biogeokemi Professor M 62 83 39 2071 439 27 Professor a M 43 69 45 755 416 18 Forskare K 40 27 14 657 265 14 Lektor M 39 24 14 269 199 10 Paleolimnologi/ miljöförändringsanalys Professor M 64 89 24 2181 210 25 Lektor M 46 42 25 806 242 17 Lektor M 50 18 3 394 2 11 Forskare M 39 16 11 276 118 8 Lektor M 37 26 17 363 132 8 Landskapsekologi, rinnande vatten Professor M 58 87 34 3012 1767 32 Professor M 63 99 29 2002 393 28 Forskarassistent M 51 23 12 1263 357 13 Lektor M 42 22 14 733 244 12 Evolutionär ekologi Forskare K 46 46 18 730 156 17 Professor M 50 54 23 808 219 16 Professor M 39 38 18 690 287 13 Professor K 57 29 7 435 63 11 Forskarassistent M 31 17 11 177 101 8 Forskarassistent (IceLab) M 35 - b - - - - a Fått tjänst på SLU i Umeå. b Inga data tillgängliga. Akvatisk ekologi är EMGs största forskargrupp (6 forskare). Gruppen bedriver världsledande forskning rörande dynamik i storleksstrukturerade populationer och samhällen, främst av fisk. På ett mycket framgångrikt sätt har gruppen kombinerat experiment på olika tids- och rumsskalor med matematisk modellering. Nyligen har en ny professor (Sebastian Diehl) rekryterats till gruppen med kompetens inom bl.a. matematisk modellering av processer i akvatiska ekosystem. Gruppen i akvatisk ekologi har en mycket stark publicering och är framgångsrika i att få större forskningsanslag. Bland dessa kan nämnas LEREC programmet i samarbete med forskare inom akvatisk biogeokemi och limnologi vid Uppsala Universitet (se avsnitt 3.1). Gruppen har varit drivande inom Umeå universitets starka forskningsområde

Ekosystem i förändring och i ansökan för en stark forskningsmiljö i Ecosystem changes. Forskare från gruppen har också varit engagerade i utvecklandet av IceLab (se 3.6.1). Gruppen i akvatisk biogeokemi är en relativt liten grupp (3 forskare) som studerar omsättning av kol och näringsämnen i sjöar. Forskningen håller mycket hög kvalité och har ett starkt internationellt genomslag. Ett mycket framgångsrikt samarbete finns via LEREC programmet med gruppen i akvatisk ekologi. En lektor som tidigare har arbetat som foass på CIRC har nyligen knutits till gruppen. Lektorn kommer att vara viktig för att ytterligare kunna utveckla kontakterna mellan EMG och CIRC. I denna forskning studeras omsättning av kol och utsläpp av växthusgaser från sjöar och rinnande vattendrag i nordliga ekosystem. Här integreras också processer i terrestra och akvatiska system. Gruppen samverkar aktivt med miljökemister vid kemiinstitutionen (se 3.6.2). En tredje forskargupp med tydlig profil är den i paleolimnologi/miljöförändringsanalys. Gruppen som har fyra forskare har en tydlig forskningsprofil med mycket hög kvalité. Gruppen är unik i Sverige och har stark internationell ställning. Gruppen utnyttjar sjösediment som historiska arkiv för att förstå hur förändringar i miljön (t.ex. försurning, föroreningar och klimatförändringar) påverkar ekosystem. Gruppen har introducerat flera nya tekniker för att följa dessa förändringar. Forskarna samarbete med CIRC och med miljökemi vid kemiinstitutionen (gemensamt laboratorium för analys av bl.a. metallföroreningar). Gruppens forskare är mycket aktiva i GU, främst inom miljö- och hälsokyddsprogrammet (MHS). Tabell 3. Forskningsområden vid EMG (forts.). Forskningsområde Kön Ålder Publicering Totalt 03-08 Terrester ekologi/ trofiska interaktioner Citeringar Totalt 03-08 H Professor M 64 89 40 1419 301 22 Professor K 51 47 11 991 118 19 Lektor M 60 39 13 1142 163 19 Lektor K 52 30 9 1097 93 18 Professor M 49 42 20 531 174 15 Professor M 56 24 8 911 154 15 Lektor M 37 28 18 402 186 11 Rumslig ekologi Professor M 52 46 23 1142 184 17 Marin ekologi (UMF) Professor M 63 71 13 1395 117 24 Lektor M 48 28 9 1014 136 18 Professor K 51 37 14 950 81 17 Processer i ekosystem (CIRC) Lektor M 55 38 16 1338 154 17 Forskare K 44 17 8 230 94 9 11

En fjärde forskningskonstellation med mycket stark internationell ställning är den i landskapsekologi/rinnande vatten ekologi. Fem av de tio mest citerade publikationerna från EMG har producerats av forskare från denna grupp (bilaga 1). Forskarna i landskapsgruppen har ett mycket stort internationellt nätverk. Gruppen arbetar med att studera hur biodiversitet i både terrestra och akvatiska system påverkas av förändrat utnyttjande av naturresurser (tex utbyggnad av vattenkraft, reglering av älvar) och vid klimatförändringar. Nyligen har gruppen också börjat arbeta inom området restoration ecology. Forskargruppen har nyligen erhållit ett strategiskt forskningsanslag från FORMAS på 20 miljoner kronor (under fyra år) inom detta område. Delar av forskningen inom gruppen är tillämpade, andra är grundforskningsinriktade. Förändringar studeras både i ekologiska och evolutionära tidsskalor. De evolutionära studierna sker delvis i samarbete med gruppen i evolutionär ekologi vid EMG. En av de yngre lektorerna inom landskapsekologigruppen har fått ett av universitetets sk karriärbidrag. Forskargruppen i landskapsekologi/rinnande vatten är relativt isolerade från andra forskare vid EMG. Ett skäl till detta är att gruppen är lokaliserad till Uminova Science Park som ligger ett par hundra meter från EMGs lokaler. Bakgrunden till flytten från EMG till Uminova var att några av forskarna i landskapsgruppen fick problem med allergier kopplat till mögel i tidigare lokaler. Utöver den fysiska separationen har vi identifierat ett annat skäl till den tydliga separationen mellan landskapsekologigruppen och andra grupper vid EMG. Denna är av mer konceptuell natur och bottnar i att det finns olika syn på vilken typ av ekologisk forskning som ska prioriteras och bedrivas vid institutionen. Denna motsättning är enligt utvärderingsgruppen olycklig. Den mer tillämpade och beskrivande forskning som bedrivs inom landskapsekologi/rinnande vatten gruppen borde kunna vara ett komplement till de mer grundvetenskapliga, mekanistiska, och ofta mer experimentella angreppssätt som används inom flera andra EMG grupper. De olika inriktningarna borde kunna berika och komplettera varandra. Forskningsområdena inom akvatisk ekologi, akvatisk biogeokemi, paleolimnologi/ miljöförändringsanalys och landskapsekologi/rinnande vatten är väl sammanhållna och grupperna kan relativt enkelt identifieras. Övrig forskning vid EMG är ganska heterogen. Sex forskare kan föras till området evolutionär ekologi. Flera av forskarna publicerar i goda tidskrifter och citeras bra, men ännu har ingen etablerat en större grupp med tydlig internationell status. Flera av de yngre forskarna har dock en stor potential att på sikt utveckla internationellt slagkraftig forskning. Två av dessa har fått universitetets karriärbidrag. En del av forskningen inom evolutionär ekologi är molekylärt/genomiskt inriktad främst mot växter. Här finns samarbeten med Umeå Plant Science Centre (UPSC) (se avsnitt 3.6.3). Forskningen inom området evolutionär ekologi omfattar mekanismer bakom adaptationer hos olika växter och djur, samt evolutionära processer bakom mer storskaliga evolutionära och fylogenetiska mönster. Forskarna har relativt begränsade samarbeten med övriga grupper inom EMG. Terrester ekologi/trofiska interaktioner innehåller rester av en tidigare mycket omfattande och stark växtekologisk forskning vid EMG. Sju forskare har placerats i denna mycket heterogena grupp. Flera av dessa har under de senaste åren haft en ganska låg forskningsaktivitet. Idag bedrivs aktiv forskning av interaktioner mellan herbivorer/parasiter och växter. Ett nytt forskningsprogram håller på att utvecklas som syftar till att förstå hur interaktioner mellan arter påverkar cykler av näringsämnen och växters näringsupptag i tundraekosystem. Programmet är relevant för klimatforskning och kommer delvis att utföras i Abisko (CIRC). 12

Rumslig ekologi är en liten, men aktiv forskargrupp med god publicering/citering. Inom forskningen utvecklas metoder för att extrapolera resultat från studier av ekologiska processer i småskaliga system (tex från försök i laboratorieuppställningar) till processer i större, mer naturliga, system. Arbetet sker delvis i samarbete med matematiker och matematiska statistiker. I ett annat projekt har gruppen sammanställt en databas för fiskforskning. CIRC:s forskning berör processer i ekosystem. CIRC:s läge i Abisko erbjuder naturliga laboratorier där man tex kan studera olika ekosystem längs klimatgradienter, samt länka processer i terrestra och akvatiska ekosystem. Forskning kring klimateffekter på sub-arktiska ekosystem står i fokus. Gruppen samverkar aktivt med flera andra forskare vid EMG (akvatisk biogeokemi, paleolimnologi/miljöförändringsanalys och terrester ekologi) och forskare vid kemiinstitutionen. Forskningen inom marin ekologi vid UMF är nationellt framstående inom planktonekologi och marin mikrobiologi, men ej ledande i Sverige inom dessa områden. Forskningen inom de närmaste åren kommer väsentligen stärkas genom att EMG/UMF fått ett s.k. strategiskt forskningsanslag Ecosystem dynamics in the Baltic Sea in a changing climate perspective (ECOCHANGE). Bakom ansökan står forskare från EMG (från UMF och gruppen i Akvatisk ekologi), kemiinstitutionen vid Umeå universitet och Marin vetenskap vid Kalmar universitet. Dessutom ingår forskare från Naturhistoriska riksmuseet och Fiskeriverket i programmet. Den planerade forskningen kommer att utöka samarbetet mellan den marina och limniska forskningen vid UMF och EMG. Figur 2. Utvärderingsgruppens försök att identifiera och visualisera relationer mellan olika forskargrupper/konstellationer inom EMG och deras samverkan med IceLab, kemiinstitutionen (Kemi) och UPSC. Sammanfattningsvis konstaterar utvärderingsgruppen att forskningen vid EMG är överlag av mycket hög kvalité. Fyra av de nio grupper/områden som utvärderingsgruppen har identifierat, bedriver en forskning med tydlig profil och en mycket stark internationell ställning. Dessa är grupperna i akvatisk ekologi, akvatisk biogeokemi, paleolimnologi och 13

landskapsekologi/rinnande vatten. Samarbeten finns mellan de tre första grupperna, mest är detta utvecklat mellan akvatisk ekologi och akvatisk biogeokemi. Gruppen i landskapsekologi är som påpekats ovan relativt isolerad från andra grupper vid EMG. Forskningen utanför dessa fyra starka grupper är heterogen och ger ett splittrat intryck. Gemensamma forskningsintressen är svårt att urskilja och forskningen sker i små grupper, i flera fall med en forskare och en till två doktorander. Samarbeten mellan flera av dessa grupper/forskare är begränsat. Detta gäller även forskare som vetenskapligt ligger nära varandra (figur 2). 3.6. Samverkan med omvärlden 3.6.1. IceLab IceLab är sprunget ur Umeå Science Modelling Center (USMC), ett initiativ som syftat till att förstärka och fördjupa modelleringsarbetet inom flera discipliner vid Umeå universitet. EMG har varit aktivt i tillkomsten av USMC och har starkt bidragit till IceLab-ansökan som Stark forskningsmiljö (se 3.4). Flera forskare från EMG har varit aktiva i uppbyggnaden av IceLab. På sikt hoppas dessa forskare att verksamheten vid IceLab ska kunna utveckla och förstärka forskningen inom främst akvatisk ekologi, adaptiva system och evolutionär genetik. Verksamheten vid IceLab är i en uppbyggnadsfas. IceLab har som målsättning att bli en tvärvetenskaplig miljö med ett 15-20 tal forskare (foassar, postdocs, doktorander) från olika discipliner (matematik, fysik, kemi, ekologi och molekylärbiologi) men med ett gemensamt intresse för matematisk modellering. IceLab har även som målsättning att bli en dynamisk mötesplats för forskare intresserade av modellering av komplexa system. 3.6.2. Kemi Flera forskargrupper vid EMG främst de i akvatisk biogeokemi och paleolimnologi/ miljöförändringsanalys har ett mycket aktivt samarbete med den kemiinstitutionen, främst med grupper inom området miljökemi och biogeokemi. Samarbete finns också mellan forskare vid CIRC och biogeokemi. Miljökemisterna har en viss aktivitet vid UMF. Dessa samarbeten sker genom gemensamma postdocs och doktorander, samt genom inköp och samutnyttjande av större och mer avancerad utrustning. I några av dessa projekt har kemisterna främst bistått EMG forskarna med kompetens i specifika analystekniker. I andra projekt tycks samarbetet innebära ett mer aktivt utbyte. Ett exempel på detta är att frågeställningar från paleolimnologi eller ekologi kan stimulera utvecklingen av nya, kemiska analysmetoder. Några av forskarna inom kemi är med på en av EMGs ansökningar till starka forskningsmiljöer (Ecosystem changes). Omvänt så deltar EMG-forskare på ansökan The Umeå environmental biogeochemistry initiative. Miljökemi deltar i det strategiska marina forskningsområdet ECOCHANGE. 3.6.3. UPSC UPSC är en internationellt ledande forskningsmiljö inom växtbiologi med verksamhet som delvis gränsar till EMG:s forskning. I UPSC:s visioner och strategiska planer ligger flera 14

forskningsområden som en eller annan mening har beröring med EMG. Det gäller forskning om effekter av klimatförändringar och evolutionär populationsgenetik. Inom det populationsgenetiska området finns idag ett aktivt samarbete med två EMG-forskare, Pär Ingvarsson och Xiao Ru Wang. Båda tillhör den forskargrupp som vi betecknat evolutionär ekologi. Det finns en stor potential i samarbetet med UPSC som ännu inte till fullo utvecklats. Det beror delvis på att den växtbiologiska forskningen vid EMG för närvarande är ganska blygsam i volym. Växters ekofysiologi och evolutionär växtekologi/genetik är exempel på forskningsområden som skulle kunna befrukta både UPSC och EMG. För att detta ska vara möjligt fordras att EMG vidmakthåller och förstärker sin egen växtbiologiska forskning. Ett fullt lika möjligt alternativ är att den forskning som Ingvarsson/Wang representerar helt flyttas över till UPSC. Det finns också anledning för EMG att överväga hur UPSC:s forskning och kompetens skulle kunna berika EMGs grundutbildning. För närvarande erbjuds mycket lite molekylära inslag och tekniker i såväl de program som de kurser EMG ansvarar för. Detta försvagar den molekylärbiologiska kompetensen hos EMG:s studenter särskilt i de fall de väljer bort att läsa mer renodlade molekylära kurser vid UPSC och/eller molekylärbiologiinstitutionen. Liksom för kemiämnet bör därför EMG aktivt verka för en ökad integrering mellan den ekologiskt inriktade biologin och det molekylära området inom grundutbildningen. 3.6.4. SLU Under lång tid har forskare vid EMG och SLU haft samarbetsprojekt och olika typer av utbyten som har varit framgångsrika. Denna nära samverkan har under senare år fått mindre betydelse. För närvarande finns en stark länk i Hjalmar Laudon som tidigare var anställd vid EMG och forskargruppen i landskapsekologi har alltjämt anknytningar till SLU. Etablerade samarbeten finns också mellan flera forskare inom terrester ekologi och ekologer och ekofysiologer vid SLU. Det är uppenbart att det finns beröringsområden mellan EMG och SLU, både inom den terrestra och den akvatiska forskningen. För att detta ska slå ut måste EMG förstärka sin forskning i terrestra ekosystem och utveckla och förstärka något mer tillämpade sidor i forskningen. Umeå har en uppenbar styrka i samlokaliseringen av två forskningsstarka universitet och de formella hindren för samarbeten är relativt små. Alternativt kan man försöka göra en bodelning mellan mer grundforskningsinriktad verksamhet vid EMG och mer tillämpad forskning vid SLU, men en sådan strategi vore sannolikt mindre lyckad för båda universiteten. 4. Offensiva satsningar 4.1. Strategiska övervägningar Som påpekats ovan bedrivs vid EMG internationellt ledande forskning inom fyra olika, tydligt identifierbara forskargrupper; akvatisk ekologi, akvatisk biogeokemi, paleolimnologi och landskapsekologi/rinnande vatten. Övrig forskningsverksamhet är splittrad och bedrivs i små 15

grupper som i flera fall har en underkritisk massa. För att stärka forskningen vid EMG föreslår vi ett antal offensiva satsningar som sammanfattningsvis kan bidra till att: Utveckla en nationellt unik och internationellt tydlig forskningsprofil inom EMG. Profilering ska ske mot forskning som rör ekologiska och biogeokemiska processer i akvatiska ekosystem. Trygga en kritisk massa i de internationellt sett starka forskargrupperna som kommer att påverkas av pensionsavgångar under kommande 1-4 års period. Rekrytera forskare inklusive gästforskare som kan bidra till att öka samverkan mellan forskargrupperna inom EMG och mellan EMG och angränsande enheter vid Umeå universitet. Dessa satsningar kan bidra till att föra samman de mindre grupperna till större, mer slagkraftiga forskningsenheter. Öka användningen av den unika infrastruktur som finns vid UMF (Norrbyn) och CIRC. Stärka kopplingen mellan forskning, forskarutbildning och grundutbildning. Rekrytera framtida forskningsledare som på en mer övergipande nivå kan ta ansvar för att EMG utvecklas till ett internationellt ledande centrum för akvatisk forskning. De forskargrupper som idag finns eller är knutna till EMG utgör en utmärkt bas för att bygga upp en nationellt unik och internationellt slagkraftig forskning inom akvatisk ekologi och relaterad miljöforskning. Vid EMG finns forskning som spänner från paleolimnologi, limnologi, över ekologi i rinnande vatten till marin (brackvatten) ekologi. Dessutom finns landskapsekologisk, akvatisk biogeokemisk forskning och angränsande biogeokemisk forskning med direkt relevans till en eller flera av dessa akvatiska miljöer. Inom ytterligare ett par områden, evolutionär ekologi, rumslig ekologi finns potential att skapa internationellt erkända och nationellt framstående forskningsmiljöer; miljöer som också har kopplingar till forskning om akvatiska system. Denna satsning försöker dessutom att dra nytta av de unika forskningsresurser i brackvattenekologi som finns vid UMF och de för arktiska miljöer vid CIRC (figur 3). Potential finns således för integrerad forskning om ett komplett akvatiskt system (från fjällsjöarna till havet som recipient), vilket gör Umeå unikt i Sverige och troligen i Europa. Hur påverkas t.ex. de marina ekosystemen av ändrade förutsättningar i sjöar och älvar, pga klimatförändringar och/eller älvreglering? Hur har de från början limniska organismerna evolverat för att klara de unga brackvattenmiljöerna de koloniserat? Och vad sker om framtida brackvattenmiljö förändras genom ökad nederbörd? Vidare är flera av de konceptuella frågeställningar som både marina och limniska forskare arbetar med gemensamma för de akvatiska systemen, såsom betydelsen av storleksstrukturerade populationer, spatialt och temporalt strukturerade populationer, bottom-up respektive top-down reglering, mm. där dock en väsentlig skillnad (och en intressant sådan) kan vara att sjöar är relativt slutna system medan hav och i synnerhet älvar är öppna system. Hur svarade akvatiska system på tidigare klimat- och miljöförändringar? Hur har arktiska/subarktiska akvatiska system påverkats av klimatförändringar under korta och längre tidsperspektiv? Här finns också en potential för integrering över land-vattengränsen; processer i de akvatiska systemen är ofta starkt påverkade av processer på land och här finns en möjlighet att ta ett samlat grepp på relevanta rumsliga och tidsmässiga skalor. 16

Figur 3. Utvärderingsgruppens förslag på sex nya rekryteringar som främst syftar till att stärka forskningsprofilen vid EMG mot ekologiska och biogeokemiska processer i akvatiska ekosystem. Förslagen kommer att bidraga till att öka samverkan mellan de nuvarande forskargrupperna vid EMG i Umeå, UMF och CIRC (pilar). Kontaktytorna mellan EMGs forskargrupper och IceLab och kemiinstitutionen kommer också att stärkas (jämför figur 2). För att denna vision ska kunna förverkligas måste ett antal nyrekryteringar göras. Vi föreslår att EMG och den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten under de kommande fem åren utlyser sex nya tjänster: Paleolimnologi (professor) med startpaket (innehållande doktorander alt. postdoc) Akvatisk biogeokemi (professor) med startpaket (innehållande doktorander alt. postdoc) Teoretisk ekologi (lektor alt. professor) Terrester ekologi (lektor alt. professor) Evolutionär akvatisk ekologi (foass, alt. biträdande lektorat) Fiskekologi (lektor alt. professor) Två av dessa förslag, den i paleolimnologi och biogeokemi motsvarar i ämnesinriktning två av de basprofessorer som går i pension under den kommande 1 till 3 års perioden. De fyra andra rekryteringarna är tjänster med nya ämnesinriktningar som kan bidra till att ytterligare integrera och stärka forskningen vid EMG. Det första två tjänsterna (paleolimnologi och akvatisk biogeokemi) har högsta prioritet (A). Tjänsterna i teoretisk ekologi, terrester ekologi och evolutionär ekologi har hög prioritet och placeras i priogrupp B. Satsning på en tjänst i teoretisk ekologi förutsätter dock att uppbyggnaden av verksamhet vid IceLab fortsätter (se avsnitt 4.2.3). Tjänsten i fiskekologi har också hög prioritet. Tjänsten borde kunna finansieras med medel från det strategiska programmet ECOCHANGE. Utvärderingsgruppen menar också att det är viktigt att EMG ökar sin synlighet på den internationella forskningsarenan. Det är därför viktigt att institutionen satsar resurser på: Internationellt gästforskarprogram. 17

Programmet har högsta prioritet (A). Dessa större satsningar bör kompletteras med mindre insatser som garanterar en ökad interaktivitet och synergi inom institutionen, samt mellan EMG och angränsade verksamhet (IceLab, UPSC, kemi) vid Umeå universitet. Vi ger också några förslag på åtgärder för att stimulera karriärer för kvinnliga forskare, samt några förslag som bör vidtas för att förbättra relationerna mellan forskning, grundutbildning och forskarutbildning. 4.2. Motivering till föreslagna rekryteringar 4.2.1. Paleolimnologi Inom EMG intar paleolimnologigruppen en särställning eftersom forskarna är länken mellan de processer som sker idag och de som har skett i historisk och förhistorisk tid. Genom olika typer av analyser av sedimentkärnor från sjöar kan paleolimnologerna rekonstruera hur ekosystem har förändrats genom tiden och på så sätt skapa en baseline för gränsen mellan naturlig variabilitet och mänsklig påverkan. Paleolimnologigruppen vid EMG är ledande i Sverige och övriga världen och har många kontaktytor mot och samarbetsprojekt med andra forskare såväl vid EMG, CIRC, kemiinstitutionen och SLU, samt med andra universitet inom och utanför Sverige. Sett från ett svenskt perspektiv finns idag enbart forskargrupper vid Lunds universitet (kvartärgeologi) som är lika framgångsrika som paleolimnologigruppen i Umeå. Verksamheten är mycket relevant inom klimat- och miljöforskning. Paleolimnologigruppen består idag av en fullmakts (bas) professor, tre lektorer (varav två relativ nytillsatta), en forskarassistent (placerad vid CIRC) och sex doktorander. I och med att en fullmaktsprofessor går i pension behöver paleolimnologi-gruppen förstärkas med en senior forskare på professorsnivån som har en bred geologisk/geovetenskaplig bakgrund och en tydlig forskningsprofil inom paleolimnologi med inriktning mot miljöförändringsanalys. En professur med denna inriktning är mycket viktig för att behålla en kritisk massa inom forskargruppen. Innehavaren av tjänsten kan ha en profil som antingen leder till utvecklingen av en ny forskningsinriktning vid EMG alternativt stärker de områden som redan finns inom den paleolimnologiska forskargruppen. Nya kontaktytor skulle kunna etableras mot populations- och samhällsekologi, evolutionär ekologi (inkluderande molekylär paleolimnologi, se 4.2.5) och biogeokemi. För att attrahera starka kandidater att söka denna tjänst bör den kompletteras med ett attraktivt startpaket i form av resurser till doktorander alternativt postdoctjänste(er). Den nuvarande professorn i paleolimnologi/miljöförändringsanalys ansvarar för forskarutbildningsämnet miljövetenskap. Ursprungligen inrättades tjänsten för att innehavaren skulle bidra med forskningsanknytning till miljö- och hälsoskyddsprogrammet. Idag sker det senare genom att paleolimnologigruppen medverkar på grundutbildningsnivå inom både biogeoprogrammet/geovetarlinjen och miljö- och hälsoskyddsprogrammet. Innan den föreslagna tjänsten ska utlysas bör institutions- och fakultetsledningen ta ställning till hur och om en ny innehavare ska ta ansvar för såväl forskarutbildningen i miljövetenskap som grundutbildningsdelarna. 18