2014-11-08 Minnesanteckningar från allmänt samrådsmöte i Gnarp TILLSTÅNDSPRÖVNING FÖR NY AVLOPPSANLÄGGNING I SÖRFJÄRDEN, NORDANSTIGS KOMMUN Ett allmänt samrådsmöte kring den nya avloppsanläggningen i Sörfjärden hölls i Blå gården i Gnarp på förmiddagen 2014-11-08. Närvarande De föredragande personerna var: Charlotta Lindberg, Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB Erik Norin, Sweco AB Thord Wannberg, Nordanstigs kommun Maria Roos, MittSverige Vatten AB Kjell Dahlqvist, MittSverige Vatten AB Hanna Östrén, Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB I bilaga 1 finns närvarolistan, där övriga deltagare på mötet redovisas. Presentation samt frågor och synpunkter från allmänheten En PowerPoint-presentation hölls av de föredragande. Under tiden men framför allt efteråt ställdes frågor och lämnades synpunkter. I kommande stycken redovisas vad som sades på mötet. Inledning och presentation av föredragshållare MittSverige Vatten hälsade samtliga mötesdeltagare välkomna och presenterade de föredragande personerna. Bakgrund till projektet och syfte med samrådsmötet Bakgrunden till projektet beskrevs, bland annat att VA-nämndens beslut år 2012 fastlade Nordanstigs kommuns skyldighet att lösa vatten- och avloppsfrågan för de boende i Sörfjärden. I beslutet står att anläggningen ska stå klar senast den 30 september 2016 och att verksamhetsområdet ska vara av motsvarande storlek som verksamhetsområdet i kommunens tidigare beslut. För anläggande av en avloppsanläggning för > 2 000 pe (personekvivalenter) krävs tillstånd enligt miljöbalken. Nordanstigs kommun har beslutat att genomföra en frivillig tillståndsprövning för den planerade anläggningen för upp till 1 500 pe och gett Nordanstig Vatten uppdraget att påbörja prövningen. Det samråd som nu hålls är en del av tillståndsprocessen. Syftena med samrådet är att: Sida 1 (8)
fånga upp synpunkter och intressen från berörda myndigheter, verksamhetsutövare och den allmänhet som bedöms kunna bli särskilt berörda kunna beakta och beskriva miljökonsekvenserna så bra som möjligt Tillståndsprocessen beskrevs kortfattat. Bland annat nämndes att de yttranden som kommer in i till MittSverige Vatten ska sammanställas i en samrådsredogörelse som skickas till Länsstyrelsen. Nuvarande avloppsförhållanden Nuvarande avloppsförhållanden beskrevs översiktligt. I vissa av avloppsanläggningarna sker endast mekanisk avskiljning, vilket innebär att näringsämnen släpps ut diffust. Eftersom anläggningarna är många och underhållsansvaret ligger hos de enskilda fastighetsägarna sker en liten utsläppskontroll. Alternativa renings- och lokaliseringsalternativ (utförd vägvalsutredning) Utförd vägvalsutredning redovisades med hjälp av en separat PowerPoint-presentation. Syftena med utredningen beskrevs, vilka bland annat är att VA-huvudmannen ska kunna välja en optimal lösning utifrån aspekter som teknik, ekonomi och miljö men även att olika alternativ måste utredas under tillståndsprocessen. Vägvalsutredningens förutsättningar och mål redovisades. De var bland annat att verksamheten inte ska ge upphov till omgivningsstörningar, ska klara rådande och framtida belastningssituation och att lösningen ska vara kostnadseffektiv. Framtida utbyggnadsplaner samt den dimensionerande belastningen på kort och lång sikt redovisades. Idag är belastningen som störst under midsommarhelgen och under sommaren är den större än under vintern. På grund av få permanentboende och många sommargäster är belastningen ojämn över året, vilket gör att det ställs en del speciella krav på reningsanläggningen. Studerade alternativa lösningar (konventionellt reningsverk, överföring till annat reningsverk, infiltrationsanläggning, markbäddar och fällningsdammar) samt de lösningar som studerats djupare (konventionellt avloppsreningsverk i tidigare föreslagen position i Sörfjärden, överföring till Gnarps avloppsreningsverk och reningsverk med kemisk rening i kombination med markbaserad rening) beskrevs översiktligt. Kartor över de tre fördjupade alternativen visades. Slutsatserna av vägvalsutredningen redovisades. Dessa är att alla metoder bedöms kunna uppfylla miljö- och hälsoskyddskraven, att ett konventionellt avloppsreningsverk öster Varpsand är dyrast att anlägga, att en samordnad rening inom närregionen bör eftersträvas och att det finns ett antal frågeställningar kring en samordnad rening med Gnarps avloppsreningsverk. Frågeställningarna är bland annat hur utvecklingen i Sörfjärden kommer att ske, hur framtiden för avloppsreningsverket i Gnarp ser ut (t.ex. passerar en tänkt korridor för Ostkustbanan avloppsreningsverket) och hur utvecklingen i kustområdet i övrigt kommer att se ut. Alternativet kemisk rening med efterföljande markbaserad rening norr om Gnarpsån, väster om Sörfjärden, förordades med anledning av att reningseffekten motsvarar övriga alternativ, att lösningen är flexibel och anpassningsbar till framtida utveckling och att delar av investeringen ingår i en framtida lösning. Lokaliseringsfrågan diskuteras för närvarande med närmast berörda. Ett antal frågor kring kostnader för olika lösningar ställdes. Det påpekades från allmänheten att teknik, miljö och kostnader ska redovisas och att många som är med på mötet framför allt är intresserade av ekonomi. De tre delarna borde ha haft samma utrymme i samrådsunderlaget och under Sida 2 (8)
presentationerna. Många bedömer de redovisade alternativen som ekonomiskt orimliga och menar att det finns fler alternativ. Svaren från föredragarna var att det i det här skedet är svårt att diskutera kostnader och att vi idag ska hålla oss till miljöprövningen. Avloppslösningen ska vara ekonomiskt rimlig men det är ingen idé att redovisa uppskattade kostnader, vilka med största sannolikhet kommer att ändras. Beskrivning av huvudalternativ De studerade platserna längs Gnarpsån och söder om bebyggelsen i Sörfjärden redovisades på en karta. Det i dagsläget förordade alternativet till avloppslösning i Sörfjärden är ett kemiskt reningsverk med markbaserad efterbehandling väster om det tätbebyggda området, i närheten av Gnarpsån vilken föreslås bli recipient för det renade avloppsvattnet. Lägena på de kända vattentäkterna i Sörfjärden redovisades på en karta. De hydrogeologiska förhållandena i området beskrevs, bland annat flödesriktningar vid naturliga förhållanden (dvs utan stora grundvattenuttag) samt vid grundvattenuttag ur den nyanlagda kommunala brunnen. Beräkningar av sandformationens area och den uppskattade grundvattenbildningen i området tillsammans med den utförda provpumpningen leder till slutsatsen att det sker ett tillskott av grundvatten till vattentäkten från nordväst eller väst via isälvsmaterialet (grus eller sand) eller den postglaciala sanden. Det är med anledning av att grundvattenmagasiner sträcker sig åt nordväst från Sörfjärden (inklusive befintliga vattentäkter och den planerade kommunala vattentäkten) som det markbaserade alternativet infiltration har valts bort. I en infiltrationsanläggning rinner det renade avloppsvattnet ner i marken och vidare till grundvattnet. I en markbädd samlas avloppsvattnet upp och släpps ut i en bestämd punkt, vilket gör att man lättare kan kontrollera utsläppet. Om det renade avloppsvattnet hamnar i Gnarpsån bedöms det inte kunna infiltrera till grundvattenmagasinet och rinna mot vattentäkterna. Risk för läckage på huvudledningsnätet förekommer alltid. För att minimera risken att det renade avloppsvattnet hamnar i grundvattenmagasiner har en lokalisering norr om Gnarpsån valts. Bedömda miljöeffekter Påverkan på recipienten Gnarpsån Gnarpsån beskrevs, bland annat nämndes att den är restaurerad efter flottningsepoken och viktig för fiskrekrytering. Förutom de nämnda arterna påpekades att även harr finns i ån. Den ekologiska statusen angavs vara måttlig på grund av näringsämnen. Efter ett påpekande om att den ekologiska statusen i den östra delen av Gnarpsån, närmare Sörfjärden, har god ekologisk status beslutades det att detta ska kollas upp igen, så att angivelsen i miljökonsekvensbeskrivningen blir rätt. SMHI:s flödesstatistik redovisades, där de lägsta flödena är de mest relevanta. Medellågvattenflödet är 0,35 m 3 /s, d.v.s. 350 l/s. Efter ett påpekande om att det i en remissversion av en detaljplan finns beskrivet att den ekologiska statusen i Gnarpsån endast är måttlig väster om Milsbrodammen och inte i den östra delen mot havet (där den är god) klargjordes att detta måste kontrolleras, så att det blir rätt i miljökonsekvensbeskrivningen. Sida 3 (8)
Den beräknade årliga belastningen av BOD 7 och fosfor på Gnarpsån, vid föreslagen behandlingsmetod, redovisades. Belastningen av fosfor motsvarar en liten del av bakgrundsbelastningen från hela avrinningsområdet. Påverkan på skyddade områden De skyddade områdena av riksintresse (för naturvård, kulturvård och yrkesfiske) samt naturreservatet Vattingsmalarna (f.d. Gnarps masugn) nordöst om bebyggelsen i Sörfjärden beskrevs. Dessa angavs i ringa omfattning komma att påverkas av planerad verksamhet. Övrig miljöpåverkan Den övriga möjliga miljöpåverkan av avloppsanläggningen beskrevs. Avloppsanläggningen kommer att ta mark i anspråk. Lokalt på platsen kommer landskapsbilden, floran och faunan att förändras. Såvitt känt finns inga fornlämningar på den aktuella platsen, men om sådana upptäcks kommer anläggandet att avbrytas omedelbart. Kulturmiljön bedöms inte påverkas. En viss påverkan på rekreation och friluftsliv bedöms ske, eftersom det finns en badplats längst ut på udden och en promenadstig längs den. På närliggande fastigheter bedöms varken buller eller lukt uppkomma. I det kemiska reningsverket kommer lukt att uppkomma, men denna bedöms inte spridas eftersom luften från reningsverket kan behandlas innan den släpps ut. Buller kan förekomma under anläggningstiden. De risker som nämndes var nödavlopp och kemikaliespill. Hushållningen med naturresurser är en viktig del i miljökonsekvensbeskrivningen och kommer att belysas närmare där. VA-systemet kommer att kräva energi, men samtidigt krävs energi för att tömma de enskilda avloppsanläggningarna idag. Vattenförbrukningen kan komma att öka något. Det sades att övrig eventuell miljöpåverkan kommer att utredas vidare och beskrivas närmare i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Möjlighet att yttra sig Hur man kan gå till väga om man vill yttra sig i ärendet beskrevs. Synpunkter och frågor under mötet beaktas och man kan yttra sig via brev eller epost till MittSverige Vatten eller Nordanstig Vatten. Tillfälle att ställa frågor och lämna synpunkter Nedan redovisas de frågor som ställdes under mötet och de svar som gavs. Hur kommer Gnarpsån att påverkas? Vi har tittat på flödesstatistik och räknat på olika utsläppsmänger men kommer att närmare utreda hur Gnarpsån kommer att påverkas. Kommunen borde starta upp en ordentlig tillsyn av avloppsanläggningar. De boende i Sörfjärden har själva fått fundera på hur de ska lösa avloppsfrågorna. En representant från Norrhälsinge miljökontor svarade att de enskilda avloppsanläggningarna som de har tillsyn över är flera tusen till antalet och miljökontoret arbetar fortlöpande med tillsyn. Oavsett Sida 4 (8)
detta är varje fastighetsägare är skyldig att underhålla sin anläggning och se till att reningen följer gällande krav. Har ni tänkt på att Gnarpsåns flöde är lågt sommartid? Det största utsläppet kommer att ske i mitten av juli, när flödet är som lägst. Har ni tänkt på det? De två sista åren har flödet varit så lågt att man kan gå över, och fisken har inte kommit. Och har ni beaktat klimatförändringarna? Vi kommer att titta mer på Gnarpsåns flöde och kommentera effekter av klimatförändringarna. Vilka fällningskemikalier kommer att användas? Kommer ett överskott att hamna i ån? Idag finns tre olika typer av fällningskemikalier som används. Järn och aluminium är dominerande. Kalk användes mer förr i tiden. Processen styrs så att doseringen blir optimal utifrån flödet.. Överskottshalter kan mätas. För att få en fullgod rening av avloppsvattnet, måste man tillsätta överskott av kemikalier? Man tillsätter en lämplig mängd, men man måste ligga på den säkra sidan. Efter den kemiska reningen ska avloppsvattnet passera en markbaserad rening. Eftersom den planerade anläggningen består av markbäddar, där avloppsvattnet samlas upp, kan man mäta vad man släpper ut. Man kan även mäta uppströms och nedströms, för att få ännu bättre koll. Ett kontrollprogram kommer att tas fram. Vad menas med nödavlopp? Med nödavlopp menas ett utsläpp av orenat avloppsvatten, om t.ex. en pump går sönder. Vattnet måste ut någonstans. Det finns möjlighet att ha en tank som samlar upp avloppsvattnet. Nödbräddning är ett annat ord för nödavlopp. Du sa tekniska utmaningen. Att se till att pumparna fungerar är lätt, så vad är utmaningen? Att utforma ledningssystemet? Utmaningen består i att få ett system som fungerar med så varierande belastning över året. Hur kommer det att fungera med pumpar o.s.v.? Det var det jag trodde att vi skulle få höra idag. Var pumpar kommer att behövas etc. kommer att visa sig vid projekteringen av ledningsnätet. Finns det alternativ till det ledningssystem man tänkt? Ledningsnät kan utformas med pumpar eller självfall. Vad som krävs och blir bäst i detta fall kommer att visa sig vid projekteringen av ledningsnätet. Görs ekonomiska kalkyler på hur avloppsanläggningen ska utformas? Ja, det görs. Framåt mars-april räknar vi med att ha kostnader framtagna. Sida 5 (8)
En representant från Naturskyddsföreningen påpekade att en stor del av befolkningen drabbas av cancer och att detta med stor sannolikhet beror på miljön. Reningen av avloppsvatten är inte bra idag. Medicinrester, t.ex. diklofenak, är inte biologiskt nedbrytbara. Hormonstörande ämnen som kommer ut i vatten har negativa effekter på fisk. Problem allmänt att läkemedelsrester går rakt igenom. Här planerar man att bygga ett system som är från början av 1900-talet. Varför har man inte sökt medel för att kunna rena bättre? Hur renar man nanoprodukter och medicinrester? Reningen av medicinrester är 2000-talets stora fråga inom avloppsbranschen. Det är ett problem i samhället och berör både enskilt och allmänt avlopp. Frågan är var man ska börja, vid sjukhus, där man vet att stora mängder läkemedelsrester går ut, eller i större städer? Svaret på frågan om det sökts allmänna medel för en pilotanläggning för rening av läkemedelsrester är nej. Finns det en strategi för VA-frågorna i området? Utbyggnadsplaner för allmänt VA finns. Strategin är att centralisera och binda ihop befintliga områden (Norrfjärden, Hårte, Mellanfjärden). Problem i Mellanfjärden har åtgärdats. Frågetecken finns ifall man ska bygga om eller ordna överföring till Stocka-Strömsbruk? Nordanstig har problem med att hitta bra vatten. Kommunen försöker styra VA-planeringen hårdare genom detaljplaner. VA-planen är bra men Sörfjärden prioriteras bara för att beslutet är fattat. Sörfjärden hade annars inte varit högst prioriterad. I Nordanstigs kommun finns en mängd vatten- och avloppsproblem. Pengarna skulle kunna användas mycket bättre. Ska det köras mer skit till Sörfjärden? Avlopp från Sörfjärden med närliggande LIS-områden avses behandlas i den planerade anläggningen. Att det görs en frivillig tillståndsprövning, betyder det att ambitionerna blir högre än vad som krävs? Skillnaden är samrådsförfarandet och att Länsstyrelsen fastställer villkor för reningen av avloppsvattnet. Hur stort har nyttjandet av Olerstäktens markbäddar varit? Är det ekonomiskt försvarbart med en ny anläggning? Olerstäktens anläggning uppfyller inte de förväntade reningskraven och måste byggas om för att nå kraven. Den räcker dessutom bara räcker till en begränsad del av Sörfjärdens fastigheter och det är inte ekonomiskt att dela upp reningen på flera olika anläggningsdelar. Visst är det så att bygglov inte kan ges, och Sörfjärden därmed inte byggas ut, om inte avloppet är godkänt? Ja, så är det. Varför tas knappt hänsyn till nollalternativet i samrådsunderlaget? Ett nollalternativ måste beskrivas, men det görs knappt. Ett beslut om ett verksamhetsområde är taget, varför nollalternativet (d v s dagens hantering) inte är relevant. Nollalternativet kommer ändå att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen. Sida 6 (8)
Är det möjligt att lösa avloppsfrågan med ett system av avloppslösningar? Det beror på vad som står i beslutet. Föredragarna kunde inte svara på vad som exakt står där. Det kommer att kollas upp. 1 En lokalpolitiker klargjorde att politikerna försöker se helheten och komma med helhetslösningar. Det räcker inte att enbart titta på Sörfjärden, utan man måste även titta på t.ex. området västerut. Har beslutsprocessen varit objektiv? En objektiv prövning har inte gjorts. Skrivningen till VA-nämnden var väldigt styrd. Man har citerat förra vägvalsutredningen. Det har t.ex. inte nämnts någonstans att Olerstäktens VA-försörjning fungerar bra. VA-nämndens beslut fattades utifrån ett bristfälligt jobb av Länsstyrelsen. Kommunens representant svarade att ärendet behandlades av kommunstyrelsen. Jurister anlitades och det togs beslut om att inte överklaga VA-nämndens beslut. Dialogen om lokaliseringen kommer att fortsätta. En kalkyl borde vara framme i mars-april, när lokaliseringen och därmed utformningen av avloppsanläggningen är bestämd. Vi närmar oss ett underlag att räkna på. Har Nordanstigs kommun råd med finansieringen av avloppsanläggningen? Ja, svarade kommunens representant. Fick kommunstyrelsen samma fullödiga information som Länsstyrelsen? Vägvalsutredningen presenterades för kommunstyrelsen och kommunen gick vidare och ville undanröja verksamhetsområdet. Kommunen tog beslutet att överklaga till VA-nämnden. Det togs beslut om att inte överklaga VA-nämndens beslut. Får jag behålla mitt dricksvatten? Vem avgör det? Information om att behålla eget vatten gavs vid sommarens informationsdagar och finns att läsa på MittSverige Vattens hemsida. Skriftlig information kommer även att skickas ut under nästa år. Eget vatten får behållas om det är av god kvalitet och i tillräcklig kvantitet. Kriterierna som gäller för enskild vattenförsörjning där gäller även här. Anslutningsavgiften reduceras med 25 % och brukningsavgiften med 40 %. Många i Sörfjärden har egna dricksvattenbrunnar och det finns några vattenföreningar, men kommunen är skyldig att ordna allmän vattenförsörjning. Vad händer med Olerstäktens ledningsnät? Ska det grävas upp eller konfiskeras? Om det finns en befintlig anläggning i ett nytt verksamhetsområde som kan vara till nytta så kan anläggningen lösas in för en skälig ersättning och göras allmän. Kommunen planerar inte att lösa in Olerstäktens ledningsnät utan i stället att ansluta fastigheterna där som grupp. Sörfjärden är ett omvandlingsområde. Idag är 44 personer mantalsskrivna där. Hur har befolkningsutvecklingen sett ut de senaste tio åren och hur tror ni att utvecklingen kommer att se ut? Kommunens representant uttalade att det är osäkert hur utvecklingen av åretruntboendet blir. Däremot kan man säkrare anta att fritidsboendet kommer att öka. Det finns en del kreativa krafter där ute och det ser kommunen med spänning fram emot. 1 Frågan har nu kollats upp och VA-tjänstlagen tar inte ställning till teknikvalet. Kommunen får lösa VAförsörjningen på valfritt sätt. När man väger samman argument och syfte landar man i att avloppsreningen bäst ordnas med en gemensam, central lösning. Sida 7 (8)
Omvandlingen till permanentboenden verkar ha varit en viktig faktor för beslutet, men befolkningsutvecklingen verkar vara den motsatta. Jag har hört att ledningsnät med LTA-stationer är känsliga för sand, stämmer det? Hur ska det fungera i Sörfjärden? Föredragaren tog ett antal exempel. Det finns självfallssystem, kombinationssystem och rena LTAsystem. Vi ska titta på om det går att anlägga självfallssystem. I Sundsvall t.ex. finns ca 1000 LTAstationer. Förmodligen kommer det att anläggas LTA-stationer i Sörfjärden men vi vet inte hur många. Man bör inte spola av sandiga stövlar direkt i avloppet med det gäller alla typer av avlopp. Om inte alla behöver få vatten pumpat blir det orättvist mot de som inte behöver. Vad kostar pumparna? Anläggningsavgiften blir inte större för en fastighetsägare som får en LTA-station jämfört med en fastighetsägare som får självfall. LTA-stationen är en del av ledningsnätet. Med anledning av detta blir det inte orättvist. Mötet avslutades och det påpekades från föredragarna att det nu fanns tillfälle att ställa ytterligare frågor. Vid pennan Hanna Östrén och Charlotta Lindberg, Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB Sida 8 (8)