Nämndens årsredovisning Nämnden för Service

Relevanta dokument
Nämndens årsredovisning 2018 Valnämnd

Nämndens årsredovisning 2017

SERVICE. Nämndbudget

Beteckning Förslag. 1. Val av justerare och tid för justering Emil Erdelius (MP) Ersättare Stefan Jägnert (SD) Digital justering

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Årsredovisning

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Budget 2018 för Tjörns Måltids AB

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Årsredovisning

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Tjörns Måltids AB BUDGET Beslutad Tjörn Möjligheternas ö

Kommunövergripande mål

Tillsammans skapar vi vår framtid

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Nämndbudget 2019 Nämnden för Service

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

2019 Strategisk plan

VALNÄMNDEN. Årsredovisning

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

Kostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur

VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Region Gotlands styrmodell

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Tillgänglighet via telefon och e-post

Vision 2030 Burlövs kommun

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Mål och inriktningsdokument för budget 2018

Nämndbudget 2018 Kungsbacka kommun. Nämndbudget Kommunstyrelsen.

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat - förslag till matstrategi för Stockholms stad

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Tjänsteskrivelse. Preliminära nämndsmål för servicenämnden 2016

Alvestas Kvalitet i korthet 2018 jmf med alla kommuner och över tid

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Handlingsplan för att nå målen i Malmös stads policy för hållbar utveckling och mat GRF

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Budget 2017 för Tjörns Måltids AB

2017 Strategisk plan

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Visioner och kommunövergripande mål

Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011

Dnr KK15/768. e-strategi för Nyköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Månadsrapport. Utgåva: Månadsrapport. Rapportperiod: Organisation: Barn och skolnämnd

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

Målarbete för mandatperioden

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 2019

Strategiska utvecklingsuppdrag Budget 2018 med plan för

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hållbara perspektiv. Etappmål

PLANETEN SKA MED Augusti Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort

Tillgänglighet via telefon och e-post

Kostpolicy Norrtälje kommun. Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016

Verksamhetsplan 2018

Guide till HELSINGBORG

Vänsterpartiet Kungsbacka 2015

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Bra måltider i skolan

Earth Week mars

Politiska inriktningsmål för integration

Verksamhetsplan 2018 i korthet. Östermalms stadsdelsnämnd

En stad medarbetare. En vision.

Hylte kommun

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

EN AV SVERIGES BÄSTA FASTIGHETSFÖRVALTARE 2020

Mål- och inriktningsdokument för miljö- och klimatnämnden inför 2019

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Remiss av strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat

Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

Innehållsförteckning Delårsrapport 2 per 31 augusti Viktiga händelser Uppföljning och analys Mål och resultat

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Delmål för att nå ett hållbart samhälle

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018

Transkript:

Innehållsförteckning 1 Året som gått... 3 1.1 Årets resultat... 3 1.2 Viktiga händelser... 4 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under... 6 3 Uppföljning mål... 7 3.1 En attraktiv kommun att bo, verka och vistas i... 7 3.2 En hållbar utveckling och en hälsosam miljö... 8 3.3 Bästa företagsklimatet i Västsverige... 12 3.4 I Kungsbacka utvecklas vi hela livet... 13 3.5 Ett medskapande samhälle och öppen attityd... 14 4 Uppföljning direktiv... 17 4.1 Vi tror att människor både vill och kan ta ansvar för sina liv... 17 4.2 Effektivt nyttjande av kommunens lokaler... 17 4.3 Utred hur Serviceområde Inköp kan användas som ett strategiskt verktyg... 18 4.4 Utred begreppet ekologiska livsmedel... 18 4.5 Skapa arbetssätt för att utveckla förvaltningens miljöarbete... 19 4.6 Inför hållbar IT med fokus på inköp... 19 4.7 Köp in livsmedel som producerats under lika goda förhållanden som vår inhemska produktion... 20 4.8 Ta fram förslag på en förtydligad inriktning av nämndens uppdrag... 20 4.9 Strategi för hur kommunens verksamhetssystem och lagring ska driftas... 21 5 Synpunktshantering... 22 6 Verksamhetsmått... 24 6.1 Analys verksamhetsmått... 24 6.2 Resursmått... 24 6.3 Prestationsmått... 25 6.4 Effektmått... 25 7 Personal... 27 7.1 Kompetensförsörjning... 27 7.2 Analys personalmått... 28 7.3 Resursmått... 29 7.4 Effektmått... 29 8 Ekonomi... 31 8.1 Uppföljning driftbudget... 31 8.2 Uppföljning investeringsbudget... 33 9 Hållbarhetsbokslut... 36 10 Verksamhet som utförs av externa aktörer... 37 2

1 Året som gått 1.1 Årets resultat srapport i miljoner kronor Miljoner kronor 2016 Intäkter 917,8 963,2 998,6 Kostnader -959,2-1 012,1-1 039,9 Netto -41,4-48,9-41,3 Budget, netto -60,1-45,5-35,6 Avvikelse 18,7-3,4-5,7 Kommentarer till verksamhet och utfall Förvaltningen redovisar ett negativt resultat på 5,7 miljoner kronor. Service har drivit ett antal kommunövergripande projektet, till exempel Bemanningscenter, tre miljoner kronor och Samordnad varudistribution, 2,7 miljoner kronor. De var planerade att ta ur nämndens resultatfond. Lokalförsörjning redovisar ett underskott på 6,5 miljoner kronor. Det beror framförallt på kostnader för att hantera föroreningar i mark i samband med etablering av Teknikens hus, rivningskostnader av Kolla Parkstads förskola samt kostnader som uppstått i samband med flytt och evakuering av till exempel Hålabäcksskolan och Stadshuset. Service resultat balanseras genom att flera verksamhetsområden redovisar överskott. Investeringar Miljoner kronor Budget Avvikelse Inkomster 17,2 17,2 Utgifter -538-217,3-320,7 Netto -520,8-217,3-303,5 Kommentar till investeringar Flera större byggprojekt så som Kungsbacka badhus, Fjärås Bräcka skolan, Teknikens hus, Hede station och Furulidskolan bidrar till höga investeringsutgifter under året. Enbart dessa fem projekt har upparbetade kostnader för 383 miljoner kronor, vilket också utgör avvikelse mot budget då flera av projekten är budgeterade året då fastigheterna tas i bruk. Resterande 138 miljoner kronor består av investeringar för övriga lokal- och inredningsprojekt (95 miljoner kronor), reinvesteringar i fastigheter (31 miljoner kronor) och investeringar i Service övriga verksamheter (12 miljoner kronor). 3

1.2 Viktiga händelser Samordning och samarbete Flera projekt med samarbete över verksamhetsgränser har pågått under året. Service har drivit pilotprojektet Vårdnära service tillsammans med förvaltningen för Vård & Omsorg. För att frigöra tid för undersköterskor på Smedjans korttidsenhet utför servicemedarbetare delar av vårdpersonals arbetsuppgifter. Projektet hoppas kunna leverera andra vinster i form av attraktiv arbetsplats där större utrymme finns för sjukvård, ökad status för både vårdpersonal och servicemedarbetaren. För kunderna kommer det också bidra till att förbättra kvalitén i den vårdnära servicen. Pilotprojektet är förlängt och pågår fram till april 2019. Ett samarbete har startat upp mellan Måltider och Vård & Omsorg kring projektet den Goda Måltiden. Den förväntade nyttan är att ge en förbättrad måltidssituation och ökad nöjdhet hos kunderna vilket ska ytterligare förstärka upplevelsen av ett attraktivt boende. Livsmedelsverket kom under våren med nya råd för bra måltider inom äldreomsorgen och i dessa poängteras vikten av helhetssyn, individanpassning och att god mat inte enbart innebär god smak det handlar även om god måltidsmiljö. I enlighet med dessa råd ska projektet leda till att man tar ett helhetsgrepp på måltidssituationen på vård- och omsorgsboendena. Utveckling och effektivisering För tre år sedan påbörjades arbetet med att se över hur vi bättre kan nyttja kommunens fordon. Dels för att kommunen ska använda sina resurser på ett klokt sätt, dels för att arbeta mot uppsatta miljömål. Med start i december samordnar nu Fordonsverksamheten administrationen av alla kommunens bilar och arbetsmaskiner. Projektet för införande av Teknikens hus har intensifierats med målet att ha organisation och nya arbetssätt på plats under våren 2019. Projekt ger möjlighet att möta ökat behov inom befintliga resurser till invånarna när det gäller kommunens tekniska driftverksamheter. Ett inriktningsbeslut om ny organisation fattades av förvaltningscheferna på Kultur & Fritid, Service och Teknik. De medarbetare som idag arbetar mest med drift och underhåll av byggnader övergår till Service och de som idag arbetar mest med markanläggningar såsom idrottsplatser, motionsspår och badplatser övergår till Teknik. Måltider har arbetat med en rad klimatrelaterade aktiviteter. Från och med höstterminen förändrades matsedeln för förskolor och skolor med mer klimatsmart mat. Syftet är att få ner vår klimatpåverkan enligt våra politiskt beslutade klimatmål. Förändringen i matsedeln innebär fler vegetariska rätter och att kött som har mindre klimatpåverkan serveras. Förändrad matsedel skapade reaktioner från elever och föräldrar. Mycket energi har lagts på att informera och bemöta frågor både från enskilda personer och grupper vilket har lett till anpassningar av menyn. Lokalförsörjning Ett antal nya verksamhetslokaler för Förskola & Grundskola har färdigställt. Exempel på nya lokaler är Lyngfjälls och Kolla Backes förskolor, Furulidskolan och en utökning av Klockargårdens förskola. Under året stängdes Gärdets förskola. Lokalförsörjning har påbörjat projektet för ombyggnation av Stadshuset, vilket påverkar flera förvaltningar och för Service del påverkas bland annat Kungsbacka direkt och vissa verksamheter inom Kundtjänst. Pågående projekt som är i produktionsfas är Kungsbacka badhus, Fjärås Bräcka skolan samt två gruppbostäder. Projektering pågår för Sommarlust förskola och Hålabäcksskolan som huvudsakligen ska byggas om. Även för Frillesåsskolan pågår projektering för både ny- och ombyggnation. Stationshuset i Hede blev klart i december exakt ett år efter att första spadtaget togs. 4

Digitalisering Införandet av Office 365 har pågått under större delen av året och har gått väldigt bra. Ett stort fokus i införandet har varit Informations- och IT-säkerhet. I och med Office 365 får kommunen en plattform för säkrare hantering av information, vilket är en förutsättning för att leva upp till GDPR, men också de ökade behov av mobilitet och flexibilitet som dagens arbetsliv kräver. Under året har investering gjorts i ny infrastruktur som medför en teknisk miljö som är bättre förberedd för att möta framtida behov inom till exempel Internet of Things, vilket är enheter av olika slag som ska kopplas upp mot nätverket. Nya e-tjänster har lanserats under året. En efterlängtad tjänst är digitalt anställningsavtal som ersätter en administrativt tungrodd pappersrutin. E-tjänsten säkerställer att det ska vara lätt att göra rätt för den som är chef. En annan ny e-tjänst är ansökan om specialkost på förskolor och skolor, vilket underlättar för vårdnadshavare till barn som behöver specialkost. Viktiga händelser inom personalområdet Utbildningsprojekt Fastigheter är först ut med att arbeta med projektet Stabilt från grunden, en utbildning som påverkar arbetskultur och bemötande. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få ökad kunskap om bemötande som inkluderar och främjar jämlikhet och jämställdhet. Ambitionen är att samtliga chefer och medarbetare på Service ska få kunskapshöjning och medvetenhet om dessa viktiga frågor. Praktiksamordning Under har den kommungemensamma praktiksamordningen tagit form med syfte att i framtiden förenkla processen att ta emot och följa upp praktikanter inom kommunens verksamheter. Arbete har pågått för att ta fram struktur och organisation, men även för att påverka kultur och inställning för att kunna ta emot alla sorters praktikanter inom kommunens verksamheter. 5

2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under Höjda livsmedelskostnader Livsmedelspriserna har ökat vilket får en direkt effekt för måltidsproduktionen. Samtidigt som kraven ökar på klimatsmarta val och ökad kvalitet på livsmedel har prisökning skett vilket medför en utmaning för måltidsverksamheten att producera måltider med rätt kvalitet inom befintliga ekonomiska ramar. Starka åsikter och synpunkter i samhället rörande en måltids innehåll och utformning skapar ibland svårigheter för den kommunala verksamheten att leva upp till olika förväntningar inom befintliga resurser. Bostäder för nyanlända Kommunens uppdrag är att ansvara för nyanlända vuxna och barn som redan har fått uppehållstillstånd och som anvisats hit av Migrationsverket. Boendesituationen för nyanlända i kommunen får en stor påverkan på Fastigheter då lokaler för tillfälligt boende måste fram. En arbetsgrupp har bildats som hanterar akuta bostäder för att säkerställa att alla skall få tak över huvudet tills de permanenta lösningarna är klara. Stora resurser används åt boendeplanering och anskaffning av bostäder samt därmed justering av organisation och arbetssätt för att klara detta uppdrag. Kompetensförsörjning Den heta byggmarknaden har påverkat Lokalförsörjning inom flera områden. Det är stor efterfrågan på kompetenta medarbetare vilket gör att verksamhetens personal är mycket attraktiva hos andra arbetsgivare. Det har visat sig genom ett antal uppsägningar och vid nyanställningar avspeglas det lönemässigt. Problem med kompetensförsörjning gäller generellt för hela förvaltningen och delas med övriga kommuner i Sverige. Rekryteringscenter och Bemanningscenter upplever att det är allt svårare att bemanna tjänster med tillräcklig kompetens. Samtliga områden inom förvaltningen för fram kompetensförsörjningen som ett problem och ett framtida orosmoln. Digitalisering Utveckling av den digitala världen sker snabbt och skapar ett ständigt behov av stora utvecklingsinsatser och investeringar i kommunens digitala plattform. Införandet av GDPR, den nya dataskyddsförordningen, har haft en stor inverkan på IT-verksamheten och hela det informations- och säkerhetsarbete som behövt göras. Nya tekniker och digitala områden får ett ökat fokus. Här finns exempelvis automatisering, artificiell intelligens och Internet of Things, uppkopplade saker av olika slag. Kraven på mobilitet ökar också. Sammantaget skapar detta ett behov förbättrad infrastruktur, nya arbetssätt och ett ökat säkerhetsmedvetande. Klimat och hållbarhet Samhällets starka intresse för hållbarhet och klimatfrågor påverkar i hög grad förvaltningens verksamheter. Det underlättar i många fall att driva miljöarbetet inom förvaltningen. Men det finns bland invånare och medarbetare ett brett spektrum av åsikter kring utveckling och förändringsarbetet i klimatrelaterade frågor. Från grupper som vill se en snabbare förändring till andra som är kritiska till resultatet. Fokus behöver därför även fortsättningsvis ligga på information och utbildning. 6

3 Uppföljning mål Kommunens främsta styrdokument är visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om kommunövergripande mål. De kommunövergripande målen har sin utgångspunkt i utvecklingsområdena som visionen lyfter fram samt de utmaningar som kommunen står inför. Målen är ett tydligt riktmärke för utvecklingen av kommunen som helhet och beskriver vad nämnderna och dess verksamheter ska uppnå. De kommunövergripande målen gäller för alla nämnder förutom Valnämnden och Överförmyndarnämnden. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de kommunövergripande målen, vilket kan göras genom nämndmål. Nämnderna kan också skapa egna mål inom sin verksamhet. Måluppfyllelse följs upp i delårsrapporten och årsredovisningen. Indikatorerna visar om våra ansträngningar leder till det resultat som vi önskar. Förvaltningarna ansvarar för att ta fram genomförandeplaner med aktiviteter för att nå målen samt följa upp dem och redovisa till nämnden. Samordning Kommunstyrelsen har en samordnande roll med ett särskilt ansvar för de kommunövergripande målen. Övriga nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse. Samordningsansvaret innebär att kommunstyrelsen tar fram underlag för utveckling och förbättring av målen. Kommunledningskontoret ansvarar för att sammanställa vad nämnderna gör för att bidra till måluppfyllelse samt att följa upp arbetet och göra en samlad analys. 3.1 En attraktiv kommun att bo, verka och vistas i Kommunfullmäktige Fokusområden - I Kungsbacka finns attraktiva bostäder med inspirerande byggnadsmiljö för olika behov, generationer och livsstilar. - Kungsbacka har välkomnande och trygga miljöer. - I Kungsbacka finns mötesplatser för samvaro, rekreation, upplevelser och kreativa utbyten. Sammanfattning av nämndens arbete med målet Under våren startades bygget av det nya badhuset med familjebad och träningsanläggning. För invånarna kommer det nya badhuset och parken utanför skapa möjligheter till träning och motion men också möjlighet till avkoppling. Badhuset beräknas stå klart våren 2020. I augusti togs den nya Furulidskolan i bruk av lärare och elever. Skolan är planerad och inredd för att vara anpassad till barn och elevers olika behov där både inne som utemiljön följer ett pedagogiskt tänk. Byggnaden är miljöcertifierat enligt nivå Silver vilket ställer särskilt höga miljö- och energikrav på befintliga och nyproducerade lokaler. Skolan får energi från både solcellspaneler på taket och via en värmestation som drivs med pellets 7

Indikatorer Trygghetsindex för hur kommuninvånarna bedömer tryggheten (SCB:s medborgarundersökning, skala 0-100) Bäst att bo, Kungsbackas placering i ranking av Sveriges kommuner enligt Tidningen Fokus. Invånarnas helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på. SCB:s medborgarundersökning, Nöjd Region-index, NRI, skala 0 100. Invånarnas uppfattning om möjligheterna till fritidsaktiviteter i kommunen (SCB:s medborgarundersökning, index i skala 0 100). 2016 Målvärde 62 63 64 64 29 28 24 29 71 72 72 72 67 66 66 68 3.2 En hållbar utveckling och en hälsosam miljö Kommunfullmäktige Fokusområden - Kungsbacka växer med en långsiktigt hållbar ekonomi. - Kungsbacka ska anpassa miljöarbetet till de nationella miljömålen och globala hållbarhetsmålen samt Borgmästaravtalet för att bli en av de främsta kommunerna inom miljö- och klimatfrågor. -Unga i Kungsbacka mår bra såväl fysiskt som psykiskt. Sammanfattning av nämndens arbete med målet I budgetarbetet inför valde nämnden för Service att fokusera på hållbarhet. I samband med det togs det fram en hållbarhetsinriktning som nämnden antog hösten. Den utgår från de globala hållbarhetsmålen samt Sveriges miljömål vilka bröts ner till nämndmål och direktiv. Eftersom att Service har stor påverkan på miljö lades mest fokus på den miljömässiga hållbarheten. Service har under året arbetat med målen och direktiven vilket bland annat resulterat i ett arbete med att sänka koldioxidutsläppen med 10 procent i de verksamheter som har störst klimatpåverkan samt att det påbörjats ett arbete för att tillhandahålla källsortering för kommunens alla verksamheter. Samtidigt har förvaltningens hållbarhetsarbete som pågått under längre tid fortsatt så som miljödiplomering av lokalvården och att använda SundaHus miljödata i nyproduktion. Under året har arbetet utvecklats och SundaHus utökats till att även inkludera underhåll av befintliga fastigheter. Indikatorer Ungas hälsa i årskurs 4 och 8. (Elevhälsan i Kungsbacka utvecklar metod utifrån hälsosamtal med elever.) Koldioxidutsläpp från övriga sektorer än industrin i ton per invånare. (Källa: Sveriges Ekokommuner) Antal resor per invånare gjorda med kollektivtrafik. (Källa: Sveriges Ekokommuner) 2016 Målvärde 2,2 2,5 66 65 68 8

Indikatorer Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken. (Källa: Sveriges Ekokommuner) Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler. (Källa: Sveriges Ekokommuner) Transportenergi i kilowattimma (kwh) för kommunens tjänsteresor med bil per årsarbetare. (Källa: Sveriges Ekokommuner) Koldioxidutsläpp från kommunens tjänsteresor med bil i ton per årsarbetare. (Källa: Sveriges Ekokommuner) Andel miljöcertifierade skolor och förskolor. (Källa: Sveriges Ekokommuner) 2016 Målvärde 47% 79% 48% 97% 98% 614 505 915 0,13 0,1 0,22 27% 16% 30% 3.2.1 Öka nyttjandegraden av kommunens befintliga lokaler Nämnd Nämndens formulering När kommunen och dess verksamheter växer och lokalbehoven ökar finns det anledning att se över hur vi använder våra befintliga lokaler på ett mer flexibelt och effektivt sätt. Till målet finns ett direktiv framtaget om att ta fram relevanta nyckeltal för uppföljning. Fokusområde Kungsbacka växer med en långsiktigt hållbar ekonomi Kommentar på nämndmål Till målet fanns ursprungligen ett direktiv kopplat om att ta fram indikatorer för att mäta och följa upp nyttjandegraden. Direktivet har omarbetats till att verksamheten ska fokusera på att upprätta arbetssätt som ökar nyttjandegraden av kommunens lokaler. Flera av kommunens verksamheter och medarbetare som haft sin arbetsplats i Stadshuset har fått flytta ut till andra lokaler för att förbereda för en ombyggnation till en aktivitetsbaserad arbetsplats. Målet är att kunna ha lokalerna färdiga i slutet av 2019 där fler medarbetare ska samsas i de nya utformade ytorna som ska användas efter vad man har för slags arbetsuppgift under dagen. 3.2.2 Begränsa klimatpåverkan Nämnd Fokusområde Kungsbacka ska anpassa miljöarbetet till de nationella miljömålen och globala hållbarhetsmålen samt Borgmästaravtalet för att bli en av de främsta kommunerna inom miljö- och klimatfrågor. Kommentar på nämndmål Måltid har sett över matsedlar och livsmedelsprodukter för att få ner klimatpåverkan för de rätter de serverar i skolan och förskolan. Måltid har bland annat bytt ut en del rätter med ris mot servering av bulgur eller couscous och en del av nötoch grisprodukterna har bytts ut mot till kyckling. Det har också tillkommit fler vegetariska recept i den nya 9

matsedeln. Matsedeln är näringsberäknad och uppfyller livsmedelsverkets rekommendationer. Under hösten har förändringen av matsedeln lett till reaktioner från elever och föräldrar. Representanter för Service har därför besökt skolmatsalar och deltagit på Matråd i skolor för att föra dialog om förändringen. Arbetet med klimatsmarta menyer har gett resultat och under var antal kilo koldioxidekvivalenter per kilo livsmedel nere på 2,24 i jämförelse med 2016 års siffra på 2,7. Utsläppen av koldioxid från kommunens fastigheter låg på 140 ton koldioxidekvivalenter, det är en minskning med 76 ton sedan 2016 vilket innebär att målvärdet uppnås med god marginal. Minskningen beror på ett målinriktat arbete med att byta ut oljepannor mot fjärrvärme eller biobränsle. I arbetet med samordnad fordonshantering byts fordon som drivs av fossila bränslen kontinuerligt ut mot fordon med fossilfria drivmedel. Arbetet har gett resultat och under gav fordonsflottan upphov till 891 ton utsläpp av koldioxidekvivalenter vilket är en minskning med 119 ton sedan 2016. Förvaltningen når även målet med att minska koldioxidutsläpp för Service övriga tjänsteresor (de som inte skett med kommunens fordonsflotta) vilket för ligger på 21 ton koldioxidekvivalenter. Indikatorer Minska förvaltningens klimatpåverkan mätt i ton koldioxidekvialenter 2016 Målvärde 6 147-6 227 5 532 Koldioxidutsläpp för kommunens fastigheter 216-140 155 Kilo koldioxidutsläpp per kilo inköpta livsmedel 2,7-2,24 2,4 Koldioxidutsläpp från Service tjänsteresor 38-21 34 Koldioxidutsläpp från kommunens fordonsflotta 1 010-891 908 3.2.3 Arbeta för slutna och giftfria kretslopp Nämnd Fokusområde Kungsbacka ska anpassa miljöarbetet till de nationella miljömålen och globala hållbarhetsmålen samt Borgmästaravtalet för att bli en av de främsta kommunerna inom miljö- och klimatfrågor. Kommentar på nämndmål Under har Fastigheter startat arbetet med att skapa förutsättningar för källsortering i alla kommunens verksamheter och under 2019 kommer källsortering att införas i verksamheterna inom Förskola & Grundskola och Gymnasium & Arbetsmarknad. Av kommunens 135 egna fastigheter, borträknat bostäder och vissa hem för vård och boende (HVB-hem), sorterar 89 procent ut matavfall och 77 procent sorterar ut förpackningar i samtliga kategorier. Eftersom att det är lagkrav på att sortera ut förpackningar, samt ett beslut i kommunfullmäktige om att alla verksamheter ska sortera ut sitt matavfall, har målet satts till 100 procent för båda nyckeltalen. Arbetet kommer att fortsätta under 2019. När det kommer till andelen ekologiska livsmedel mätt i kronor så når vi upp till målvärdet på 35 procent. Efter önskemål från nämnden har mätningen kompletterats med en indikator som mäter andel ekologiska livsmedel i vikt. År 2016 var andelen 41,5 procent och för ligger andelen på 40,2 procent. För nyckeltalet som mäter andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel för Service når vi trots en minskning inte ända fram. Det är framförallt inom Måltidsverksamheten som en del utrustning kräver 10

rengöringsmedel som inte är miljömärkt. Arbetet fortsätter under kommande år. Indikatorer 2016 Målvärde Andel verksamheter som källsorterar - %77% 100% Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel Andel inköpta miljömärkta livsmedel mätt i kilogram i förhållande till totalt inköpta livsmedel, redovisas i procent. Andel inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel (mätt i kronor) för Service 29% 33% 35% 35% 41,5% - 40,19% 41,5% 19% 13% 8% Andel verksamheter som sorterar ut matavfall - 89% 100% 3.2.4 Konsumera hållbart Nämnd Fokusområde Implementering av kemikalieplanen, ekologiska livsmedel, inköp av material som inte innehåller farliga ämnen, återanvändning av produkter och återvinning av material. Kommentar på nämndmål Andelen varor som är miljömärkta i det upphandlade sortimentet ökar och ligger nu på 14,1 procent vilket innebär att målet uppfylls. Andelen inköp av miljömärkta varor har gått ner något för kommunen som helhet jämfört med föregående år och ligger för på 18,1 procent. För Service ligger andelen inköpta miljömärkta varor på 35 procent räknat i kronor, vilket är en ökning med drygt fyra procentenheter sedan året innan. Anledningen är att verksamheterna inom Lokalvård och Måltider använder livsmedel, rengöringsmedel och hygienpapper där vi har en stor andel miljömärkta varor. Ofta saknas relevanta märkningars och det är viktigt att få ut information till beställare om att kommunen ställer miljökrav på avtalsprodukter, även om de inte är miljömärkta. För att komma till rätta med det här problemet och som ett led i att arbeta med Kemikalieplanen har alla förskolechefer informerats om det nya avtalet för lekmaterial där kemikaliekrav ställts. Antalet förmedlingar via Återvinsten ligger på 79 stycken vilket innebär att det är en bit kvar till målvärdet på 100 stycken. Det kan bland annat bero på att man behöver informera om Återvinsten på i fler forum. Viktigt att notera är att skilja på förmedlade annonser via Återvinsten och återanvändning av möbler i kommunen generellt eftersom att Magasinet och Lokalförsörjning återanvänder mycket som inte syns rent statistiskt. Indikatorer Andel varor som klarar miljökrav i det upphandlade sortimentet Andel beställda varor som klarar miljökrav, mätt i kronor 2016 Målvärde 7,9% - 14,1% 14% 18,3% - 18,1% 30% Antal förmedlingar via Återvinsten - - 79 100 11

3.2.5 Öka den sammanlagda effekten av installerade solpaneler i kommunens fastighetsbestånd Nämnd Kommentar på nämndmål Antal installerade kvadratmeter solpaneler fortsätter att öka i kommunens fastighetsbestånd och är nu uppe på 12 100 kvadratmeter. Trots det når förvaltningen inte fram till målvärdena för antalet kvadratmeter installerade solpaneler i kommunens fastighetsbestånd och för uppnådd effekt i kilowatt. Det beror på att det varit få renoveringar av tak där solceller passar att installeras och att det byggts en del tillfälliga fastigheter som kommer att vara i bruk för kort tid för att det ska bli lönsamt att installera solpaneler. Målvärdet för egengenererad energi av kommunens totala förbrukning uppnås och låg under på 6,6 procent. Service kommer kunna fortsätta en hög utbyggnadstakt av solceller eftersom att större installationer av solpaneler är planerade på tak i Fjärås Bräckaskolan, den nya simhallen och Teknikens hus. Indikatorer Total uppnådd effekt i kw genom installerade solpaneler i kommunens fastighetsbestånd Motsvarande antal kvadratmeter installerade solpaneler i kommunens fastighetsbestånd Motsvarande andel egengenererad energi av kommunens totala förbrukning 2016 7 800kvm 11 700kvm Målvärde 1 935 2 200 12 100kvm 14 000 kvm 3,7% 5,1% 6,6% 6,5% 3.3 Bästa företagsklimatet i Västsverige Kommunfullmäktige Fokusområden - Kommunen är en möjliggörare för entreprenörer och företagsamma människor. - I Kungsbacka får vi nya arbetstillfällen och snabb etablering både för individer och företag genom samverkan mellan näringsliv och utbildning. Sammanfattning av nämndens arbete med målet Många företag i kommunen var tidigare hårt belastade av förfrågningar från elever angående möjliga praktikplatser. Genom den gemensamma praktiksamordningen är det praktikutvecklare och lärare som sköter kontakten. Företag som kan erbjuda praktikplatser finns med i systemet och kan matchas mot elevernas praktikperioder. Inköp arbetar med tidiga dialoger med företag för att skapa intresse inför kommunens kommande upphandlingar. Detta har gjorts i flertalet upphandlingar och skapar genom detta både attraktion och kunskap för att kunna bygga bra förfrågningsunderlag. 12

Indikatorer Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Nöjd-kund-index utifrån sammanvägt betygsindex 0-100, för hur företag i kommunen bedömer s myndighetsutövning, vilket är en viktig del av företagsklimatet. Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners företagsklimat. Medelvärde utifrån skala 1-6, där företag bedömer företagsklimatet i Kungsbacka kommun. 2016 Målvärde 64 67 65 3,1 3 3,2 3,4 3.4 I Kungsbacka utvecklas vi hela livet Kommunfullmäktige Fokusområden - Barn och ungdomar utvecklas för att nå sin fulla kapacitet och god självkänsla. - I Kungsbacka stärks individens och familjens egen förmåga att ta hand om sitt liv. Sammanfattning av nämndens arbete med målet Rekryteringsverksamhetsen inom Service har samordnat kommunens arbete med att kunna erbjuda praktikplatser till ungdomar i skola, gymnasium och på arbetsmarknaden. Syftet är att göra det enklare att söka en praktikplats inom något av kommunens alla verksamhetsområden. Samtliga yrkesprogram i gymnasiet och alla elever i årskull 8 och 9 i grundskolan ingår i tjänsten. Arbetsmarknadsenheten och Kompetenscentrum använder webbtjänsten www.praktikplatsen.se för sina deltagare. Indikatorer Placering i ranking för grundskola av Sveriges 290 kommuner, sammanvägt resultat enligt SKL:s öppna jämförelser. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Meritvärdet utgörs av summan av de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg och kan max vara 340. Arbetslöshet för ungdomar 16 24 år i kommunen. (Källa: Arbetsförmedlingen och SCB) Självkänsla och framtidstro för gymnasieelever år 2, index med skala 0 10 enligt Skolenkäten som genomförs i samarbete med Göteborgsregionen, GR. Genomsnittligt betygspoäng för gymnasiets avgångselevers betygspoäng som kan vara max 20. 2016 Målvärde 37 88 57 35 240,6 228,8 239,8 242 2,4% 2,4% 3% 2% 7,5 8 13,8 13,9 13,9 14 13

3.4.1 Service skapar möjligheter för personer långt ifrån arbetsmarknaden att få anställning eller praktikplats Nämnd Fokusområde I Kungsbacka stärks individens och familjens egen förmåga att ta hand om sitt liv. Kommentar på nämndmål Verksamheterna har inte identifierat möjligheten att ta sociala hänsyn i de tjänsteupphandlingar som genomfördes. Förvaltningen är mån om att möjliggöra praktikplatser. Det gäller såväl studenter som personer som står långt från arbetsmarknaden, exempelvis språkpraktikanter. I dagsläget har Service skapat sysselsättning för 28 personer i någon form av anställning eller praktik. Indikatorer 2016 Målvärde Antal genomförda tjänsteupphandlingar som tagit social hänsyn med syfte att skapa sysselsättning för personer långt ifrån arbetsmarknaden. 0 Antal praktikanter och anställda under året som anställts med någon slags arbetsmarknadsinsats i Service verksamheter. 28 3.5 Ett medskapande samhälle och öppen attityd Kommunfullmäktige Fokusområden - I Kungsbacka skapar vi förutsättningar för invånare, kunder och företag att vara medskapande i att utforma det goda livet. - Invånare, företag och besökare känner sig alltid välkomna, sedda och korrekt bemötta i kontakt med kommunen. - Digitaliseringen gör att vi hittar smartare tjänster och effektivare arbetssätt. - är en attraktiv arbetsgivare med modiga och medskapande medarbetare och ledare. Sammanfattning av nämndens arbete med målet En ny e-tjänst har lanserats som underlättar för vårdnadshavare som ansöker om specialkost för sitt barn. Fördelen är att kunna göra ansökan vid önskat tillfälle och via en väg in där vårdnadshavaren får samlad information om vad som gäller vid beställning/servering/tillagning av specialkost till sitt barn. Nytt är att intyget följer med barnet genom förskoleåren och skolans alla läsår. Tjänsten ökar vårdnadshavarens trygghet genom att direkt berörda tjänstemän inom kommunen får rätt information om barnets kostbehov. Ett utvecklingsarbete har resulterat i att kommunen nu har en bättre metodik för upphandling av IT-system. Framtagen metodik kommer bland annat att användas i arbetet med att upphandla verksamhetssystem till Byggnadsförvaltningen samt till ett diarie- och ärendehanteringssystem. Metoden medför en ökad säkerhet på att det som efterfrågats är det som levereras när upphandlingen avslutats. Arbetssättet resulterar i ett effektivare upphandlingsförfarande och kortare tid för genomförandet. 14

Fastigheters interna arbete med utbildningsprojektet Stabilt från grunden har integrerat frågor som handlar om jämlikhet och jämställdhet och har som mål att skapa en värdegrund som genomsyrar alla sorters möten i arbetet. Indikatorer Nöjd-inflytande index för hur kommuninvånarna bedömer möjligheterna till inflytande. (SCB:s medborgarundersökning, 0-100). e-blomlådan, poäng enligt kriterier för framgångsrik ITstyrning från SKL med maxpoäng 24. Hållbart medarbetarengagemang, ett index för medarbetarnas samlade uppfattning om områdena motivation, ledarskap och styrning, skala 1-100 enligt Medarbetarenkäten. Jämställdhetsindex, Jämix. Antal poäng av max 180. Jämix beräknas utifrån nio nyckeltal med skala 1 20. 2016 Målvärde 42 46 47 44 21,9 20,7 22,1 22,5 79 77 76 82 88 81 93 3.5.1 Andel medarbetare som upplever Service som en omtänksam arbetsgivare Nämnd Nämndens formulering Andel medarbetare som upplever Service som en omtänksam arbetsgivare Fokusområde är en attraktiv arbetsgivare med modiga och medskapande medarbetare och ledare. Kommentar på nämndmål Service mäter och följer upp ett urval av frågor från den kommungemensamma medarbetarenkäten som har bäring på den omtänksamma arbetsgivaren. Förvaltningen visar goda resultat i enkäten och har medarbetare som trivs och som upplever att de kan påverka och göra nytta. Service förvaltningsgemensamma introduktionsdag är ett viktigt välkomnande av nya medarbetare och syftar till att skapa gemenskap kring förvaltningens uppdrag och ge kunskaper om verksamheter och tjänsteutbud inom förvaltningen. Inom förvaltningens koncept med Service management erbjuds medarbetare att ta ett större helhetsansvar för serviceleveransen och anta en ny central roll som spänner över fler av förvaltningens verksamheter. Nya arbetssätt prövas i både administrativa lokaler och inom projektet Vårdnära service, där servicemedarbetare avlastar undersköterskor och biträden på Vård & Omsorg med uppgifter som inte är vårdrelaterade. Planen för hur förvaltningen ska jobba med Heltid som norm och kompetensförsörjning fram till 2021 har formats och konkreta aktiviteter är initierade efter behov med störst fokus på Lokalvård och Måltid. Fastigheters utbildningsprojekt Stabilt från grunden, som hanterar arbetskultur och bemötande, ska bidra till att medarbetare upplever Service som en omtänksam arbetsgivare. 15

Indikatorer 2016 Målvärde Omtänksam arbetsgivare 79 80 16

4 Uppföljning direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. 4.1 Vi tror att människor både vill och kan ta ansvar för sina liv Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges formulering Vi ställer krav och möjliggör att människor kan ta sitt ansvar. I Kungsbacka är det en självklarhet att försörja sig själv. Försörjningsstöd ska enbart användas då inga andra alternativ står till buds. Det innebär också att människor som uppbär försörjningsstöd står till förfogande för arbetsuppgifter som kommunen har behov av. Vi ska alltid kunna erbjuda arbete, praktikplats eller studier. Vi ser att kommuner som har arbetat aktivt med denna fråga har en låg andel personer som uppbär försörjningsstöd. Vi har som mål att försörjningsstödet stadigt ska minska. Under och 2019 vill vi särskilt följa hur det går för de nyanlända. Kommentar Service samarbetar med Daglig verksamhet inom Individ & Familjeomsorg och erbjuder deras medarbetare att utföra vissa uppdrag inom Service management. Detta samarbete vill båda parter fortsätta utveckla. Indikatorer Status direktiv 4.2 Effektivt nyttjande av kommunens lokaler Nämnd Nämndens formulering Ta fram förslag på indikatorer som på ett rättvisande och relevant sätt kan användas för att följa upp målet kring ökad nyttjandegrad av kommunens lokaler. Nämnden har gjort följande förtydligande av direktivet: Fastighet ska få till ett arbetssätt som ökar nyttjandegraden av kommunens lokaler över hela dygnet och året. Framförallt vill nämnden att kommunens lokaler ska vara möjliga att nyttja för föreningsliv och privatpersoner på kvällar och helger. Arbetet behöver däremot inte innebära att indikatorer tas fram för att mäta nyttjandegraden. Fokusområde Kungsbacka växer med en långsiktigt hållbar ekonomi. Kommentar Förvaltningen för Service har startat ett projekt som syftar till att undersöka hur kommunen kan göra fler lokaler tillgängliga för användning av föreningar och privatpersoner under de tider lokalerna inte nyttjas av ordinarie verksamhet. För att möjliggöra detta ska andra förvaltningar bjudas in för att hitta en gemensam lösning och en modell för samordnad uthyrning ska tas fram. 17

Efter projektets avslut skall en tydlig plan för arbetssätt finnas och det ska vara klart för att övergå i ordinarie arbete senast juni 2019. Indikatorer Effektivt nyttjande av kommunens lokaler 4.3 Utred hur Serviceområde Inköp kan användas som ett strategiskt verktyg Nämnd Nämndens formulering Utred och redovisa hur serviceområde Inköp ska användas som ett strategiskt verktyg för att nå kommunens och nämndens mål Fokusområde Kungsbacka växer med en långsiktigt hållbar ekonomi. Kommentar Istället för att göra en utredning har förvaltningen valt att arbeta i projektform för att dra igång kommunens arbete med strategiskt inköp på ett effektivt och samlat sätt. Projektet kallas utvecklingsresan och startade sommaren då förvaltningen tog fram en aktivitetsplan som de arbetat med under året. Slutrapporten var klar den 22 november och innehåller målbild samt aktiviteter för 2019. 4.4 Utred begreppet ekologiska livsmedel Nämnd Nämndens formulering Förvaltningen ges i uppdrag att utreda begreppet ekologiska livsmedel. Utredningen ska ske utifrån näringsinnehåll i maten, miljöpåverkan och djurhållning. Syftet är att klargöra vad målet att öka andelen ekologiska livsmedel innebär för faktisk påverkan för konsument, producent och miljö. Fokusområde Kungsbacka ska anpassa miljöarbetet till de nationella miljömålen och globala hållbarhetsmålen samt Borgmästaravtalet för att bli en av de främsta kommunerna inom miljö- och klimatfrågor. Kommentar Utredningen av begreppet ekologiska livsmedel gjordes i form av en genomgång av våra utmaningar inom miljöområdet vilka kopplades till livsmedelsproduktionen. Skillnaden mellan konventionellt och ekologiskt jordbruks påverkan beskrevs. Slutsatser i utredningen var att livsmedelsproduktion inte bara påverkar klimatet utan också leder till annan miljöpåverkan, som övergödning, spridning av bekämpningsmedel och förändringar i artrikedomen. Att stimulera ekologisk produktion är därför centralt för att nå de nationella miljömålen om giftfri miljö, god vattenkvalitet och stärkt biologisk mångfald. Utredningen kompletterades med en dragning för nämnden. Indikatorer Utred begreppet ekologiska livsmedel Uppnått 18

4.5 Skapa arbetssätt för att utveckla förvaltningens miljöarbete Nämnd Nämndens formulering Skapa tydliga arbetssätt och ansvar för att utveckla förvaltningens arbete med miljömässig hållbarhet. Fokusområde Kungsbacka ska anpassa miljöarbetet till de nationella miljömålen och globala hållbarhetsmålen samt Borgmästaravtalet för att bli en av de främsta kommunerna inom miljö- och klimatfrågor. Kommentar Ett miljönätverk med representanter från verksamheter med betydande miljöpåverkan har startats. Syftet med nätverket är att hitta nya samarbeten och föra dialoger om vad som pågår i arbetet med miljömässig hållbarhet. En miljöutbildning för Service medarbetare håller på att tas fram och kommer vara klar under 2019. Indikatorer Antal verksamheter som har utsett en miljöansvarig Andel medarbetare som gått miljöutbildning 4.6 Inför hållbar IT med fokus på inköp Nämnd Nämndens formulering I nämndbudgeten är formuleringen av direktivet: Inför hållbar IT med fokus på inköp samt drift och användning. Men efter ett förtydligande från nämnden så innebär direktivet att förvaltningen ska fokusera på Inköp av ITprodukter. Fokusområde Miljöansvarig, miljöutbildning, arbetssätt för miljömässig hållbarhet. Kommentar Förvaltningen har primärt jobbat med direktivet i den upphandling av datorer och läsplattor som pågått under året. I kraven för upphandling framgår att leverantören ska leverera produkter enligt TCO-standarden, en oberoende global hållbarhetscertifiering i flera kategorier. Standarden omfattar miljömässiga och sociala krav under livscykelns steg från tillverkning till sluthantering. Produkterna måste också möta krav på energieffektivitet, användarvänlighet och begränsat användande av skadliga ämnen. Upphandlingen har resulterat i att sortimentet är TCO-certifierat i enlighet med kraven och bedömningen är att detta inte medfört högre kostnader. Kommande hårdvaruupphandlingar kommer att inkludera krav på certifiering enligt TCO eller annan certifiering som bedöms som likvärdig. Arbetet med kravställningen görs i samråd med sakkunnig på Inköp. 19

Indikatorer Inför hållbar IT med fokus på Inköp 4.7 Köp in livsmedel som producerats under lika goda förhållanden som vår inhemska produktion Nämnd Nämndens formulering Köp in livsmedel som har producerats under lika goda förhållanden som gäller för vår inhemska produktion, när det gäller miljö- och djurskyddshänsyn. Fokusområde Hållbar IT, energibesparingar, hållbarhetskrav i upphandling. Kommentar Direktivet som innebär att ställa krav motsvarande nivån i lagstiftning för inhemskt producerade livsmedel har följts i relevanta livsmedelsupphandlingar under året. Det har bland annat köpts in 97 procent svensk fågel och mer än 90 procent av det inköpta nötköttet har svenskt ursprung. Även för andra varor, som rotfrukter och spannmål, har krav tagits fram i nivå med nationell lagstiftning för bekämpningsmedel. Indikatorer Köp in livsmedel som producerats under lika goda förhållanden som vår inhemska produktion 4.8 Ta fram förslag på en förtydligad inriktning av nämndens uppdrag Nämnd Nämndens formulering Ta fram förslag på en förtydligad inriktning av nämndens uppdrag som speglar oss som en (intern leverantör och) möjliggörare för att tillgodose våra invånares behov. Fokusområde I Kungsbacka skapar vi förutsättningar för invånare, kunder och företag att vara medskapande i att utforma det goda livet. Kommentar I budgeten för 2019 finns direktiv om hur Service ska arbeta med sitt kundkoncept samt hur Service ska mäta och följa upp sina uppdrag. Under året påbörjades arbetet bland annat genom att ta fram ett balanserat styrkort. Indikatorer Ta fram förslag på en förtydligad inriktning av nämndens uppdrag 20

4.9 Strategi för hur kommunens verksamhetssystem och lagring ska driftas Nämnd Nämndens formulering Ta fram en strategi och en genomförandeplan för hur kommunens verksamhetssystem och lagring kan driftas på ett säkert, effektivt och hållbart sätt. Med syfte att skapa en effektivare, flexibel och framtidssäkrad IT-miljö.Ange förutsättningar och anvisningar för beslut och genomförande kring hur kommunens verksamhetssystem ska driftas. Fokusområde Digitaliseringen gör att vi hittar smartare tjänster och effektivare arbetssätt. Kommentar Under gjordes tillsammans med externa konsulter en första genomlysning av kommunens system i syfte att utreda alternativa möjligheter. Det resulterade i ett projektuppdrag med syfte att ta fram en modell och metod för bedömning av hur och var verksamhetssystemen ska driftas. Den framtagna modellen bedömer systemen utifrån fyra perspektiv - Teknik, Säkerhet, Nytta och Ekonomi. Modellen innehåller också grundläggande krav som ska vara uppfyllda innan en systembedömning kan göras. Systemet ska exempelvis vara informationsklassat enligt kommunens modell för detta. Modellen beräknas stå klar och testad under 2019. Den ska därefter användas i nya upphandlingar och för bedömning av befintliga system. Målet är att samtliga system ska bedömas. Utvecklingen på marknaden för alternativa driftformer är snabb och förändringstakten är hög. Detta leder till att systemen måste bedömas i nära anslutning till eventuella förändringar i driftform för att bedömningen ska vara relevant. Indikatorer Strategi för hur kommunens verksamhetssystem och lagring ska driftas 21

5 Synpunktshantering Kommentaren är vår kommungemensamma process för att fånga upp så många synpunkter som möjligt på vår verksamhet och snabbt åtgärda problem som uppstått för dem vi är till för. Kommentaren ska förenkla för invånarna, våra brukare och andra intressenter att lämna klagomål, förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god och kostnadseffektiv service. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar. Inkomna synpunkter Fördelning av inkomna synpunkter -01-01---12-31 Klagomål 74 Beröm 8 Förslag till förbättring 21 Totalt antal inkomna synpunkter 103 Varav anonyma 13 Varav politiska 0 Antal obesvarade 10 dgr efter besked om mottagande Flest synpunkter får vi om Under har 79 inkomna synpunkter av totalt 103 besvarats inom 10 arbetsdagar. 13 synpunkter har lämnats anonymt och därför inte kunnat besvaras och ytterligare 12 synpunkter har besvarats senare än inom 10 arbetsdagar. Under januari och början av februari kom det in 17 klagomål över brist på parkering vid Fjärås simhall. För att komma tillrätta med bristen på parkering så har Fastigheter uppmanat entreprenörer från ett byggprojekt i närheten och lärare från Norra Bräckaskolan att parkera på andra platser. En del av en närliggande parkering i området har även tidsbegränsats för att öka tillgängligheten. Under hösten har 42 synpunkter som handlar om skolmaten kommit in. De berör allt bland annat frågor om ursprung för animaliska livsmedel i bespisningen, önskemål om mer vegansk och vegetarisk kost samt önskemål om specifika rätter. En majoritet av synpunkterna är reaktioner på förändringar av matsedeln för skolor och förskolor med syfte att minska måltidernas klimatpåverkan. Många av synpunkterna är klagomål på att man inte tycker om vissa rätter och en del utrycker även att de upplever en generell försämring av skolmaten. De flesta av synpunkterna kommer från några få skolor och har skickats in under hösten. Alla skolor har genomgått liknande förändring av matsedeln men från den stora majoriteten av skolorna har det inte kommit in några reaktioner. Att det just handlar om de här skolorna kan spåras till att förändringen av matsedeln inte kommunicerats tillräckligt vilket kan ha påverkat reaktionerna. Under hösten har ett antal åtgärder satts in. Representanter för Service har kommit till matsalar och matråd för en dialog om förändringen och några av de mindre populära rätterna har bytts ut. Måltidspersonal har även blivit utbildade i miljö kopplat till måltidsproduktion för att bli vara goda ambassadörer för förändringen. För de andra inkomna synpunkterna är det inte lika lätt att hitta ett mönster men de berörde bland annat 12 22

källsortering, belysning, upphandling och lokalvård. 23

6 Verksamhetsmått 6.1 Analys verksamhetsmått Elevernas matsvinn har ökat något jämfört med föregående år. Under vecka 46 vägde merparten av kommunens skolor sitt matavfall från lunchmåltiden. Genomsnittet för alla medverkande skolor blev 5,2% av en normalportion. Resultatet av mängden tallriksavskrap varierar mellan skolorna och beror bland annat på typ av maträtt, lunch- och kötider och serveringsmetoder. Det är ofta de dagar som elevernas favoriträtter serveras som svinnet är som högst. För att minska svinnet krävs att alla på skolan, både elever och personal, är medvetna om problemet och involveras. Information om mätningen och förslag på olika åtgärder för att påverka svinnet har skickats ut till verksamheten. Arbete med ökning av andelen ekologiska livsmedel har fortgått under året och måltidsverksamheten har nu lyckats uppnå målet om 35%. Verksamhetsmåttet antal kvadratmeter per elev i nyproducerad skola är 12 kvadratmeter, jämfört med 9 kvadratmeter för. Det är den nyproducerade Furulidskolan som påverkat måttet, vilket beror på att 12 kvadratmeter var kommunens riktmärke vid planeringen av skolan. För framtida projekt planerar lokalförsörjning 10 kvadratmeter som riktmärke för både barn på förskola och elev i skola. Andel projekt av beslutad lokalplan som verkställs i tid är 57%, 8 av 14 lokalprojekt är färdigställda. Några projekt har utgått då behovet inte finns längre, ett projekt har senarelagts i tid och ett projekt har blivit försenat. Förvaltningen når inte fram till års målvärde för antalet kvadratmeter installerade solpaneler i kommunens fastighetsbestånd. Målvärdet för egengenererad energi av kommunens totala förbrukning uppnås däremot och låg under på 6,6 procent, beroende på helårseffekten av tidigare års installationer. Service kommer att ha en hög utbyggnadstakt av solceller eftersom större installationer av solpaneler är planerade på tak i Fjärås Bräckaskolan, den nya simhallen och Teknikens hus. Det kommer att ge en positiv effekt för andelen egengenererad energi under kommande år. Andel invånare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunens kundcenter fortsätter att öka och är för, 94%. Även andel besvarade samtal i kommunens kundcenter inom 120 sekunder och kontakter via telefon som leder till direkt svar på en enkel fråga har ökat, vilket visar på god tillgänglighet och ett gott bemötande med kommunens invånare. 6.2 Resursmått Namn Kostnad per skollunch (kr) - Grundskolan Kostnad per skollunch (kr) - Gymnasiet 2014 2015 2016 30,53 31,08 33,2 34,36 35,1 30,7 30,36 32,1 32,7 32,9 Underhållskostnad per kvm (kr) 55 70 84 102 101 24

6.3 Prestationsmått Namn 2014 2015 2016 Svinn per elev 5,3% 5,1% 5,3% 4,9% 5,2% Andelen ekologiska livsmedel 26,4% 27% 29% 33% 35% Antal producerade luncher per årsarbetare Genomsnittlig internhyra (kr/kvm) för kommunägda lokaler Antal kvadratmeter per barn i nyproducerad förskola Antal kvadratmeter per elev i nyproducerad skola Avverkningsgrad - Antal städade kvadratmeter per årsarbetare Tillgänglighet telefoni - Andel besvarade samtal i kommunens kundcenter inom 120 sekunder Ekonomisk rådgivning: Antal inkommande ärenden Ekonomisk rådgivning; Antal skuldsaneringar Konsumentrådgivning: Totalt antal ärenden hela verksamheten Konsumentrådgivning: Antal ärenden i Kungsbacka Personliga ombud: Antal avslutade klienter Personliga ombud: Antal klienter under året 13 109 13 803 1 103 1 107 10 10 9 12 2 067 2 072 83,47% 85,08% 249 230 256 47 2 087 1 951 1 102 672 794 42 55 60 6.4 Effektmått Namn Andel genererad solenergi av kommunens totala förbrukning Andel av beslutad lokalplan som verkställs i tid 2014 2015 2016 2% 3,7% 5,1% 6,6% 71% 57% 25

Namn Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga Andel invånare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunens kundcenter 2014 2015 2016 72% 84% 78% 80% 85% 89% 94% 26