Delårsrapport 04 Regionstyrelsen

Delårsrapport 04 Januari april 2017 Datum: 2017-06-07 Diarienummer: RS-2017-18 www.regionostergotland.se

Sammanfattning Samhällsperspektivet Samhällsperspektivet beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. och nämnderna arbetar intensivt med att stärka den regionala handlingsförmågan genom samverkan med länets kommuner och andra samhällsaktörer som länsstyrelsen, Linköpings universitet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, andra regioner och landsting samt civilsamhällesorganisationer och internationella nätverk. I arbetet med att utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet har Region Östergötlands program i Almedalen planerats och marknadsföringsmagasin har producerats i syfte att marknadsföra besöksnäringen i Östergötland. I arbetet med att stärka ett dynamiskt och robust näringsliv har ett aktivt arbete fortsatt drivits via framförallt ALMI och övriga näringslivstödjande aktörer som samlas i East Sweden Business Region (ESBR). Region Östergötland arbetar för att skapa goda och jämlika villkor för invånarna genom att lyfta och främja förutsättningarna för hälsans bestämningsfaktorer i olika arenor. Genom att fokusera på en effektiv och välfungerande kollektivtrafik samt genom främjande av energieffektiviserande satsningar i länet bidrar Region Östergötland till ett miljömässigt hållbart Östergötland. Förutsättningarna för måluppfyllelse vid årets slut inom samhällsperspektivet är generellt sett goda. Det är dock viktigt att poängtera att målen är ambitiösa och i hög grad beroende av att även andra aktörers insatser. Medborgarperspektivet Inom medborgarperspektivet förekommer det stor aktivitet för att uppnå de uppsatta målen. Inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde finns det dock utmaningar inom områdena jämlik hälso- och sjukvård, trygg och ändamålsenlig vård samt hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter. Detta relaterar framförallt till bristande möjlighet till och användning av könsuppdelad statistik vid analys av verksamheten, en hög andel patienter som drabbas av undvikbara vårdskador samt ökade köer och bristande tillgänglighet till framförallt behandling inom vissa delar av den specialiserade vården. Medborgarperspektivet relaterar, förutom till att erbjuda en god vård av hög kvalitet, även till ett tillgängligt och rikt kulturliv samt en tillgänglig kollektivtrafik samt goda res- och transportmöjligheter. Inom dessa områden är måluppfyllelsen god och insatser och verksamhet pågår i enlighet med plan. Processperspektivet Inom Region Östergötland pågår en bred verksamhet för att förbättra processerna och arbetssätten för att bidra till en mer säker och effektiv vård. Dock finns brister när det gäller tillgång till vårdplatser, och som följd av detta många utlokaliserade patienter och en hög beläggningsgrad. För att förbättra situationen görs satsningar inom bland annat nära vård, hållbar verksamhet och produktionsplanering som på olika sätt skall öka effektiviteten i vården. Som ett led i att förbättra effektiviteten intensifieras också arbetet med standardiserade vårdförlopp för cancer där fler förlopp nu inkluderas. Även inom miljöområdet finns förbättringspotential i regionens verksamhet, såväl med det systematiska arbetet på respektive enhet som övergripande inom upphandling och avtal. Inom forskningsområden finns goda strukturer men förbättringspotential finns i arbetet med innovation och forskning inom nya områden. Medarbetarperspektivet Under våren har den årliga medarbetarenkäten genomförts. De strategiska målen för engagerat medarbetarskap och tydligt chefskap har goda förutsättningar för måluppfyllelse vid året slut, där goda resultat uppvisas i medarbetarenkäten och där regionens insatser för www.regionostergotland.se

en hälsofrämjande arbetsplats är goda. Inom det strategiska målet för en strategisk kompetensförsörjning kvarstår utmaningar trots att Region Östergötland gör flera satsningar för att stärka kompetensförsörjningen. Kostnaderna för bemanningsföretag har under perioden minskat, vilket ligger i linje med tidigare beslut att inte vara beroende av bemanningslösningar. Ekonomiperspektivet Region Östergötlands samlade resultat förväntas vid årets slut uppgå till 128 miljoner kronor, vilket motsvarar budget. Årsresultatet för produktionsenheterna sammantaget förväntas avvika negativt mot uppsatt budgetmål. Åtgärdsprogram och arbetet med att nå en hållbar verksamhet bör ge goda förutsättningar för att det strategiska målet Ekonomi som ger handlingsfrihet ska kunna uppnås 2018. Viktiga pusselbitar som resulterat i den ekonomiska situation som regionen befinner sig i idag är ett ökat patientflöde inom framförallt den akuta vårdverksamheten samt rekryterings- och bemanningsproblem inom vissa yrkesgrupper vilket medfört en brist på vårdplatser och minskat operationsutrymme. Regionens samlade resultat för 2017, i förhållande till skatter och generella statsbidrag, förväntas motsvara det budgeterade finansiella målvärdet på 1,0 procent och det egna kapitalet förväntas vid årets slut uppgå till 918 miljoner kronor. Detta gör att måluppfyllelsen för det strategiska målet Långsiktigt hållbar ekonomi är tillfredsställande, trots en bekymmersam ekonomisk obalans i sjukvårdsverksamheten. Målet om en Kostnadseffektiv verksamhet är efter april delvis uppfyllt och har goda förutsättningar att uppnås på några års sikt. Under 2017 kommer insatsområdet Vårdens effektivitet och produktivitet att vara ett av de områden som ges särskilt fokus. www.regionostergotland.se

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 3 Läsanvisningar... 1 Samhällsperspektivet... 2 Utvecklad regional handlingsförmåga... 3 Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet... 5 Goda och jämlika livsvillkor... 6 Dynamiskt och robust näringsliv... 9 Östergötland ska vara miljömässigt hållbart... 10 Medborgarperspektivet... 13 Jämlik hälso- och sjukvård... 14 Delaktiga och nöjda patienter... 16 Trygg och ändamålsenlig vård... 17 Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter... 19 Ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv... 27 Goda res- och transportmöjligheter... 28 Processperspektivet... 30 Kunskapsbaserad verksamhet... 31 Effektiv verksamhet... 34 Säker verksamhet... 42 En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet... 45 Klimatneutral och giftfri verksamhet... 48 Medarbetarperspektivet... 51 Ett engagerat medarbetarskap... 51 Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar... 53 Tydligt och hållbart chef- och ledarskap... 57 Ekonomiperspektivet... 59 Ekonomi som ger handlingsfrihet... 59 Långsiktigt hållbar ekonomi... 68 Kostnadseffektiv verksamhet... 69 Resultat och balansräkning... 72 Investeringar och balanskravs-utredning... 73 Uppföljning av insatsområden... 74 www.regionostergotland.se

Bilagor 1. Basfakta processperspektivet 2. Basfakta medarbetarperspektivet 3. Resultat och eget kapital per nämnd/enhet 4. Kostnadsutveckling lön 5. Kostnadsutveckling läkemedel 6. Intäkts- kostnadsutveckling 7. Investeringar 8. Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning utfall till och med april samt helårsbedömning Region Östergötland 9. Omfördelningsärenden mm 10. Strategier och åtgärder för Region Östergötlands utmaningar www.regionostergotland.se

Läsanvisningar Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål eller en framgångsfaktor är en samlad bedömning. Utfallen för enskilda nyckelindikatorer och resultatmått får därmed nödvändigtvis inte avgörande betydelse i bedömning av måluppfyllelse, utan även genomförda och påbörjade insatser påverkar bedömningen. Insatser som påverkar måluppfyllelsen finns redovisade i rapporten. Samtliga strategiska mål och framgångsfaktorer som finns i Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument 2017 (MUD) finns med i denna delårsrapport. Dock följs, i enlighet med MUD, inte alla nyckelindikatorer och resultatmått upp. I vissa fall har mätning eller bedömning av måluppfyllelse inte heller varit möjligt i alla avseenden, exempelvis om det har inträffat problem med datafångst av underlag. Bedömning av måluppfyllese har skett enligt nedan: Strategiska mål/ framgångsfaktorer Tillfredsställande måluppfyllelse Nyckelindikatorer/resultatmått Målet är uppfyllt Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse, men utveckling sker enligt plan Otillfredsställande utveckling mot måluppfyllelse, aktiviteter är inte påbörjade eller har inte utvecklats enligt plan Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker och resultat har förbättrats Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett Inte möjlig att värdera Uppgift saknas www.regionostergotland.se 1

Samhällsperspektivet Strategiska mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bedömning Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner Utvecklad regional God samverkan och samordning handlingsförmåga med andra samhällsaktörer Strategisk omvärldsbevakning och påverkansarbete Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, besökare och företag Utveckla och ta tillvara Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötlands attraktivitet Östergötland En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Främja demokrati och delaktighet Goda och jämlika livsvillkor Främja den sociala ekonomin Dynamiskt och robust näringsliv Östergötland ska vara miljömässigt hållbart Samordning av insatser som bidrar till att förutsättningarna för tillväxt, företagande, attraktivitet och boende på landsbygd och i skärgård förstärks Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer Ett samlat utbildningsutbud i Östergötland som matchar arbetslivets behov av kompetens Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet Näringslivsutveckling med miljönytta En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser www.regionostergotland.se 2

I Region Östergötland ansvarar nämnderna och regionstyrelsen i varierande för de strategiska målen. har uppsiktsplikt, vilket bland annat innebär ansvar att övervaka att de av fullmäktige fastställda målen följs. Denna rapport innehåller därför redovisning av måluppfyllelse av strategiska mål och framgångsfaktorer inom samhällsperspektivet baserat även på nämndernas delårsrapporter. Utvecklad regional handlingsförmåga Inom Region Östergötland pågår ett stort antal aktiviteter för att stärka den regionala handlingsförmågan. och nämnderna har genomfört flera samråds- och samverkansaktiviteter med länets kommuner. Aktiviteter har även genomförts med andra samhällsaktörer som länsstyrelsen, Linköpings universitet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, andra regioner och landsting samt civilsamhällesorganisationer och internationella nätverk. Bedömningen är att det strategeiska målet sannolikt kommer bli tillfredsställande vid årets slut. Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner Under 2016 genomfördes en utvärdering av formerna för samråd mellan Region Östergötland och kommunerna. Baserat på denna beslutades inför 2017 om ett antal förändringar av samrådsstrukturen. Syftet var att tydliggöra uppdragen och arbetsformerna för samråden. Under 2017 planeras regionstyrelsen delta i två strategiska samråd med representanter mellan Region Östergötland och länets kommuner. Vid dessa samråd deltar såväl majoritetssom oppositionsföreträdare från kommunerna. Eftersom endast två strategiska samråd är planerade för året är målet att genomföra fler än fyra inte tillämpbart. Utöver de stratetiska samråden genomförs även samverkan mellan regionstyrelsen och kommuner i andra formeringar. Hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar med kommunerna i samverkansorganet Samråd vård och omsorg, SVO. Samrådet består av hälso- och sjukvårdsnämndens presidium samt socialnämndsordförande eller motsvarande i de 13 kommunerna i Östergötland. Under 2017 har samrådet hittills sammanträtt vid två tillfällen, varav ett tillfälle gemensamt med Ledningsgrupp vård och omsorg. Ytterligare fem sammanträden är planerade för året. En gemensamt framarbetad arbetsplan anger prioriterade frågor att arbeta med under året. Prioriterade frågor är nära vård samt barn och ungas hälsa. Regionutvecklingsnämnden ansvarar sedan årsskiftet för tre samråd. Inför 2017 delades samrådet för kompetensförsörjning, företagande och attraktivitet upp i två separata samråd: samrådet för näringslivsutveckling och samrådet för utbildning och kompetensförsörjning. Fokus under perioden har legat på att inhämta uppgifter från kommunerna om vilka personer som ska representera i samråden Första mötena i samråden är planerade till början av juni. Utöver dessa ansvarar nämnden även för samrådet för kultur som haft ett samråd under perioden. Trafik och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för samrådet för samhällsplanering som under perioden genomfört ett samråd. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal genomförda strategiska samråd och sakområdessamråd DÅ 04 2016 8 st (HSN:1 RUN 5, TSN:2) >4 4 (RS: 0 HSN: 2 RUN: 1 TSN: 1) www.regionostergotland.se 3

God samverkan och samordning med andra samhällsaktörer samverkar med andra samhällsaktörer i flera frågor. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), andra regioner/landsting, Linköpings universitet och länsstyrelsen är exempel på samhällsaktörer som regionstyrelsen frekvent samverkar med. Samverkan och samordning med andra samhällsaktörer har även skett inom nämndernas ansvarsområden under perioden. Hälso- och sjukvårdsnämndens har under perioden bland annat samverkat i Integrationsrådet med länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelsen med fokus på nyanländas etablering. Ett så kallat idéburet offentligt partnerskap har också etablerats med Linköpings stadsmission. Syftet är att stödja och lotsa utsatta EU-migranter att tillgodogöra sig hälso- och sjukvård i ett tidigt skede och därigenom stärka målgruppens hälsostatus. Region Östergötland, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har enats om att utveckla samarbetet inom rehabiliteringsprocessen genom en avsiktsförklaring för samverkan. Utgångspunkten är patient- och kundnytta, där huvudmännen tillsammans ska arbeta för att tydliggöra och förenkla processerna med individens perspektiv som utgångspunkt. Inom den Sydöstra sjukvårdsregionen, där Region Östergötland samverkar med Landstinget i Kalmar län och Region Jönköping, har insatser samordnats för att möta upp behov av insatser för kunskapsstyrningsområdet. Regionutvecklingsnämnden har under årets fyra första månader fortsatt att möta ett stort antal aktörer i regionen på storregional, nationell och internationell nivå. Liksom tidigare är det ämnen som exempelvis kultur, näringsliv, kompetensförsörjning och folkhälsa som varit i fokus. Nämnden har också träffat representanter för regionens företag och andra näringslivsaktörer. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har fortsatt samverka med ett stort antal aktörer, bland annat inom ramen för samarbeten i Östra Mellansverige där det transportpolitiska samarbetet i En bättre sits kan nämnas som ett exempel. Nämnden har också deltagit i Mälarrådets arbete. Inom Östergötland har fokus legat på att förändra formerna för samrådet för samhällsplanering som är regionens främsta plattform för samverkan och samordning med kommunerna i Östergötland. Region Östergötlands internationella nätverk har skapat goda möjligheter till samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande över gränserna både inom regional utveckling och hälso- och sjukvårdsområdet. Detta beskrivs närmare i respektive nämnds delårsrapport. Strategisk omvärldsbevakning och påverkansarbete Region Östergötlands internationella nätverk är en viktig plattform för erfarenhetsutbyte och strategisk omvärldsbevakning. Region Östergötland har medverkat aktivt i de nätverksmöten som ägt rum under första kvartalet, bland annat vid AER 1 :s vårmöte där Region Östergötland arrangerat ett seminarium på temat urban mobilitet. Engagemanget i flera nätverk har växlats upp vilket resulterat i en styrelsepost och mer aktivt deltagande i ERRIN 2 och dess arbetsgrupper, mer framträdande roll inom EUREGHA 3 samt ERIAFF 4. EU-kontoret är en av tre regioner som är med i en arbetsgrupp bestående av Brysseltjänstepersoner som arbetar med frågan om hur ERIAFF-nätverket kan formaliseras. Inom området bioekonomi har EUkontoret verkat för att skapa strategiska allianser med andra regioner i Europa för erfarenhetsutbyte och lärande. 1 Assembly of European Regions 2 European Regions Research and Innovation Network 3 Eureopan Regional and Local Health Authorities 4 European Regions for Innovation in Agriculture Food and Forestry www.regionostergotland.se 4

Region Östergötland har deltagit i aktiviteter på nationell nivå med fokus på EU på hemmaplan som syftar till ökad delaktighet i EU. Detta har resulterat i att Region Östergötland tillsammans med några av länets kommuner kommer att göra särskilda åtaganden under året för att bidra till ökad delaktighet och kunskap när det gäller EU-frågor. När det gäller strategiskt påverkansarbete utvecklade Region Östergötland 2016 en arbetsmodell för hur organisationen kan bedriva strategiskt påverkansarbete på ett strukturerat sätt med en påverkansplan som omfattar bland utbildningsinsatser för ansvarig nämnd, tillsättandet av en arbetsgrupp med politiker och tjänstepersoner, insatser i Bryssel och samverkan med övriga aktörer i regionen och i Bryssel. Denna arbetsmodell kan tillämpas för påverkansarbete inom andra sakfrågor framöver. Region Östergötland har även medverkat i positioner framtagna av de internationella nätverk där Region Östergötland är medlem, bland annat REVES 5 och AER. EU-kontoret har löpande bevakat och återrapporterat om Sveriges ståndpunkt och förhandlingar på EU-nivå både vad gäller strategiska frågor som EU:s kommande långtidsbudget och sammanhållningspolitiken men även specifika sakområden. EU-kontoret har även bidragit med Östra Mellansveriges ståndpunkter i dialog med nationell nivå kring EU:s framtida sammanhållningspolitik. Detta arbete har bedrivits i samarbete med Östra Mellansverige och koordinerats av Region Östergötland. Ett arbete har även genomförts kring förnybarhetsdirektivet vilket har koordinerats av Region Östergötland och genomförts i bred samverkan med bransch, kommuner, akademi i Östergötland samt svenska EU-parlamentariker. Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet Det pågår en mängd aktiviteter för att utveckla och tillvarata Östergötlands attraktivitet. Eftersom målet är långsiktigt är bedömningen att målet inte fullt ut är uppfyllt, även om aktiviteter genomförs tillfredställande. Bedömningen är att utveckling sker enligt plan och att målet kommer vara uppfyllt vid årets slut. Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, besökare och företag I Region Östergötland är det regionutvecklingsnämnden (RUN) som ansvarar för den regionala utvecklingen i syfte att utveckla faktorer som ökar medborgarnas möjligheter till ett gott liv. Utgångspunkten är att det som bidrar till ett gott liv också gör att Östergötland upplevs attraktivt. Region Östergötlands verksamhet syftar därmed i sin helhet till att på olika sätt utveckla länets attraktivitet inom olika områden. Under årets första fyra månader har RUN bland annat beslutat om följande som direkt eller indirekt bidrar till Östergötlands attraktivitet: Inventering av tysta platser längs Östgötaleden Översyn av den regionala arrangörsgarantin Utvecklingsplattform för miljöteknikföretag i Östergötland Genomförande av Östgötadagarna 2017 Kursutbud Lunnevads folkhögskola för läsåret 2017/18 Deklaration om folkhälsa i Östergötland 5 Réseau Européen des Villes & Régions de l Économie Sociale / European Network of Cities & Regions for the Social Economy www.regionostergotland.se 5

Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland I Region Östergötland är det regionstyrelsen som har det övergripande ansvaret för regionens varumärkesarbete. Regionutvecklingsnämnden (RUN) ansvarar för det praktiska genomförandet av ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland. Under 2017 har engångsmedel avsatts för att utveckla nya arbetsformer och starta om marknadsföringsarbetet. Under början av året har bland annat rekrytering av en marknadsföringsansvarig genomförts med ambitionen att personen ska börja arbeta efter sommaren. Parallellt med det har Östergötlands närvaro i Almedalen 2017 planerats. Årets satsning görs tillsammans med Linköpings och Norrköpings kommuner, Linköpings universitet och Östsvenska Handelskammaren. Gemensamt planeras två intensiva dagar med seminarier och debatter. Under veckan kommer arenan också att användas av Aerospace Cluster Sweden som arbetar för att utveckla flyg- och rymdindustrin i Sverige som bidrar i marknadsföringen av Östergötland. En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet I Region Östergötland är det regionutvecklingsnämnden (RUN) som ansvarar för arbetet att stimulera besöksnäring i länet. Detta arbete genomförs till stor del genom Visit Östergötland som under perioden främst fokusrat på att förbereda inför kommande turistsäsong. Till exempel har Magasin Visit Östergötland producerats i 50 000 exemplar för att spridas främst i Sverige. Därutöver skickas det tillsammans med magasinet #utflykta ut till 4000 arbetsplatser i Östergötland. Dessutom återfinns magasinen i alla Region Östergötlands väntrum. Nytt för i år är att #utflykta även kommer att skickas till drygt 6000 hushåll. Utvecklingsarbete har även genomförts för att stärka exportmarknaden, kvalitet och hållbarhet i länets besöksnäring samt genom start av ett pilgrimsprojekt i samverkan med Linköpings stift och Pilgrimscentrum. Goda och jämlika livsvillkor Regionutvecklingsnämnden har initierat olika aktiviteter, främst inom folkhälsoområdet, som verkar i målets riktning. Region Östergötlands bidrag till utjämning och förbättring av invånarnas livsvillkor är en ständigt pågående process och kommer så att vara under överskådlig tid. Trots detta råder fortfarande ojämlikhet i hälsa i länet och måluppfyllelsen anses inte vara helt tillfredsställande. Bedömningen är att den inte heller kommer vara helt tillfredsställande vid årets slut. Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Under perioden har Region Östergötland genomfört flera aktiviteter för att främja goda och jämlika livsvillkor. Ett exempel på det är satsningen Tobaksfri duo vars mål är att förhindra och förskjuta tobaksdebut bland ungdomar i länet. Metoden riktar sig främst till högstadieskolor där en kontraktskrivande elev lovar att vara tobaksfri genom hela högstadietiden. Metoden har erbjudits till hela länet. Satsningen har drivits som projekt men kommer övergå till förvaltning i ordinarie verksamhet. Region Östergötland deltar i en regional narkotikakartläggning i Östergötland. Kartläggningen görs i samverkan mellan Region Östergötland, polisen, Länsstyrelsen Östergötland och länets kommuner. En enkät skickades ut i slutet av februari och insamlingen pågår till och med maj månad. Resultatet kommer att redovisas i en rapport i www.regionostergotland.se 6

slutet av året samt presenteras på ett seminarium i mitten av december. Utifrån resultatet i 2016 års kartläggning planeras ett kunskapsseminarium i maj 2017, med fokus på områdena genus och narkotika samt dopning. I början av året antog hälso- och sjukvårdsnämnden strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu. Strategin syftar till ett mer fysisk aktivt Östergötland och är framtagen i samverkan med andra samhällsaktörer. Strategin har under perioden spridits bland olika samhällsaktörer och organisationer i länet. Inom hälso- och sjukvården har det inom ramen för ordinarie fortbildning varit extra fokus på fysisk aktivitet för såväl allmänläkare som för distriktssköterskor. Arbete har under perioden lagts på att presentera resultat från den ungdomsenkät Om mig som genomfördes 2016 på länsdelsvisa seminarium inom kommun och region. Resultatet visar att de två viktigaste faktorerna för en god hälsa (oavsett kön och ålder) var att ungdomarna känner att de duger som de är samt att vara fysiskt aktiv. De allra flesta ungdomar i länet mår bra, har goda relationer och är trygga. Under de tre år som undersökningen har genomförts uppgav färre ungdomar 2016 att de dricker alkohol, använder tobak eller missbrukar narkotika. Dock uppvisades ökningar av stress och psykisk ohälsa. Extra utsatta för ohälsa och otrygghet är ungdomar som uppgav annan könsidentitet eller ungdomar som uppgav en tillfällig eller konstant funktionsnedsättning. Flertalet av länets kommuner har besökts under årets första fyra månader i arbetet med att implementera den regionala ANDT-strategin (alkohol, narkotika, doping och tobak) där sambandet med hälsansbestämningsfaktorer ingått som en del. Region Östergötland och kommunerna i länet samverkar genom det Folkhälsopolitiska nätverket. Inom ramen för detta nätverk har en deklaration för jämlik hälsa tagits fram. Deklarationen är föremål för beslut i de flesta kommuner och beslutades i regionfullmäktige i april. Samverkan finns också i nätverket för folkhälsoansvariga tjänstepersoner. Status Östergötland är en interaktiv hälsorapport som visualiserar enkätdata och registerdata, och som gjordes tillgänglig för allmänheten i december 2016. Via Status Östergötland kan användaren själv ta fram information om hälsa och livsstil i länet. Under 2017 har data tillgängliggjorts från enkäten Om mig 2016 och från vårddatalagret 2016. Tjänsten används framför allt i folkhälsoarbete i Östergötlands kommuner och av tjänstepersoner inom Region Östergötland. En rad insatser med koppling till social hållbarhet pågår, exempelvis socialfondsprojektet #jagmed, som Region Östergötland leder. I arbetet för att nå en stärkt och mer jämlik hälsa hos befolkningen är det viktigt att involvera fler aktörer än endast offentliga, exempelvis civilsamhället och näringslivet. Regionutvecklingsnämndens beredning för folkhälsa har därför fått i uppdrag av nämnden att under året förbättra samverkan med civilsamhället och näringslivet samt stödja processer mellan aktörerna. Beredningen har under våren ökat sina kunskaper inom området och gjort studiebesök i Västra Götaland för att ta del av deras erfarenheter av att träffa överenskommelser om folkhälsoambitioner, med olika externa parter. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden bidrar genom sitt grunduppdrag till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa genom exempelvis insatser för invånare på landsbygden samt tillhandahållande av kollektivtrafik och infrastruktur. I arbetet med strukturbild Östergötland är samhällsplaneringens betydelse för att skapa jämlika förutsättningar för hälsa i befolkningen beskriven. Ett sätt för Region Östergötland att stärka förutsättningar för en mer jämlik hälsa är att ta hänsyn till folkhälsa i de beslut som tas. Det saknas idag rutiner för att systematiskt beakta www.regionostergotland.se 7

hälsans bestämningsfaktorer vid beslut i Region Östergötland. Under 2017 har tretton procent av de beslut som Region Östergötland fattat beaktat hälsans bestämningsfaktorer. Ett förslag till beslutsstöd gällande jämlik hälsa har tagits fram med syfte att vara ett stöd vid politiska beslut samt att underlätta framtagandet av beslutsunderlag inför beslut. Beslutsstödet är på remiss med eventuellt beslut om införande i september. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel beslut där hälsans benämningsfaktorer Ny indikator 2017 Skapa RUN:2/17 har beaktas nulägesbild TSN:4/26 HSN:6/24 RS:6/77 Totalt: 13 % Främja demokrati och delaktighet Som ett led i arbetet med EU på hemmaplan har Region Östergötlands EU-kontor i Bryssel lanserat en EU-årsöversikt ur ett östgötskt perspektiv. Syftet är att bidra till att öka kunskapen om EU-frågor inom områden som är av intresse för Region Östergötland och Östergötlands aktörer generellt. EU-kontoret har en nyckelroll i arbetet med att skapa delaktighet och insyn i EU:s arbete och svarar på frågor om EU från Östergötlands medborgare. Kommunikationen sker löpande via hemsida, nyhetsbrev och Facebook. Inom hälso- och sjuvårdnämnden genomförs under året arbete med en medborgardialog inom området delaktighet kring hälsa och levnadsvanor. Under perioden har sju dialoger hållits. Inom regionutvecklingsnämndens ansvarsområde pågår flera aktiviteter som ska stärka demokrati och delaktighet. Diskussioner har inletts om att arrangera medborgardialoger inom kultur- och fritidssektorn, men inriktning, tidplan och ambitionsnivåer är ännu ej fastställda. Regionbiblioteket är en viktig aktör inom Region Östergötlands främjande av demokrati och delaktighet där flera insatser har genomförts för bland annat integration, digital delaktighet och litteraturfrämjande. En central målgrupp för arbetet med att utveckla demokrati och delaktighet, är barn och ungdomar. Under mars genomfördes en kulturvaneundersökning för barn och unga som Myndigheten för Kulturanalys genomför på uppdrag av och i samverkan med Region Östergötland, Region Jämtland-Härjedalen, Region Skåne, Region Västergötland, Region Jönköping och Stockholms läns landsting. En enkät har skickats ut till cirka 150 skolor per region utifrån ett specifikt urval. Enligt tidplan beräknas studien att vara färdig hösten 2017. Resultatet kommer att utgöra ett kunskapsunderlag för både tjänstemän och politiker för hur demokrati- och delaktighetsaspekter tydligare kan riktas mot målgruppen. Inom trafik- och samhällsplaneringsnämnden relaterar arbetet med förstärkt digitalisering mycket till demokrati och delaktighet. Digital transformation är ett aktuellt område, vilket innebär att digitaliseringens möjligheter tillvaras genom att utveckla organisation, arbetssätt och medborgarnas digitala förmåga. Region Östergötland har stor potential inom området. Region Östergötland ansvarar för kordineringen av Regional Digital Agenda för Östergötland. Vid årsskiftet anställdes en digitaliseringsstrateg och en bredbandskoordinator för att stärka förmågan inom området. Under året har 4,5 miljoner kronor beviljats i engångsmedel för satsningar inom området. Exempel på aktiviteter är en kartläggning av mobil bredbandstäckning i hela länet och en revidering av den regionala bredbandsstrategin. Samtidigt kommer arbetet att påbörjas med att revidera den digitala agendan då en ny www.regionostergotland.se 8

nationell digital strategi ska publiceras. Detta är viktiga insatser för att stärka den digitala infrastrukturen. Främja den sociala ekonomin Regionutvecklingsnämnden arbetar för att främja den sociala ekonomin i länet. Under årets första månader har en förankringsprocess i arbetet med en överenskommelse med den sociala ekonomins aktörer påbörjats. Detta har föranlett såväl föreberedelsearbete som deltagande på möten med den sociala ekonomins partnerskap SE UPP. Region Östergötland har via tillväxtverket beviljats medel för ett projekt som ska stödja utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag. Som stöd till företagsutveckling av arbetsintegrerande sociala företag har även ett utökat uppdrag tilldelats Coompanion Östergötland som arbetar med företagsrådgivning för kooperativa företag. Projektet liksom tilläggsuppdraget bidrar till den regionala ambitionen om att få fler personer i arbete, och till att försöka öka den sociala ekonomins roll som utförare av tjänster. Samordning av insatser som bidrar till att förutsättningarna för tillväxt, företagande, attraktivitet och boende på landsbygd och i skärgård förstärks Trafik-och samhällsplaneringsnämnden ansvarar i Region Östergötland för att främja förutsättningarna på landsbygden. Under perioden har planering gjorts för en förstudie av möjligheterna till ett gränsöverskridande utvecklingsprogram i länets nordvästra del, mot Örebro län. Region Östergötland har också inom ramen för landsbygdsmedlen i trafik- och samhällsplaneringsnämndens budget beviljat medel till ett projekt i Sommenbygden som syftar till att undersöka utvecklingspotentialen i gränsområdet. Detta projekt kan vara ett bra underlag för en bedömning av hur insatser i detta område kan utvecklas. Ett sätt att främja landsbygden är de så kallade Östgötadagarna vilket innebär att det under en helg organiseras aktiviteter på och uppvisning av landsbygdens potential och näringsidkare. Östgötadagarna ska genomföras under 2017 med utgångspunkt i hur programmet tidigare sett ut. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden och regionutvecklingsnämnden har gett regionutvecklingsdirektören i uppdrag att innan årets slut återkomma med ett förslag på hur Östgötadagarna ska utformas från och med 2018. Redan under 2017 kommer ett seminarium hållas i anslutning till Östgötadagarna som ett första steg i ett breddat uppdrag i linje med nämndernas beslut. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal genomförda medborgardialoger April 2016: Samma nivå som RUN:0 HSN 3 2016 TSN:3 TSN 3 HSN:7 Dynamiskt och robust näringsliv Region Östergötland tar många relevanta initiativ för att stödja det östgötska näringslivets styrka och dynamik. Aktivt arbete bedrivs via ALMI, ESBR och kompetensplattformen. Målet bedöms nå tillfredställande måluppfyllelse vid årets slut. www.regionostergotland.se 9

Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer I Region Östergötland är det regionutvecklingsnämnden (RUN) som ansvarar för arbetet för att främja företagsutveckling och utveckling av innovationer. RUN redovisar i sin delårsrapport att en rad insatser pågår som syftar till att främja företagsutveckling och utveckling av innovationer, samt deras effekter för att skapa bättre förutsättningar för företagen i Östergötland. Bland annat sker detta genom samverkan i East Sweden Business Region och ALMI. Flera initiativ stöttas också med särskilt fokus på Smart specialisering. Sveriges Innovationsriksdag har genomförts i Östergötland där Region Östergötland var samarbetspartner. Syftet att främja matchning mellan stora bolag och små start-up bolag leder till företagsutveckling och utveckling av innovationer i regionen. Region Östergötlands EU-kontor arbetar också strategiskt med att skapa möjligheter till internationell samverkan och har påbörjat arbetet med att internationalisera regionens arbete med smart specialisering. Ett samlat utbildningsutbud i Östergötland som matchar arbetslivet behov av kompetens Region Östergötland leder projektet Smart Industri, ett projekt som finns i fem län i Östra Mellansverige. Projektet syftar till att stärka kompetensförsörjningen av industrin genom nya modeller för kompetensbehovsanalyser och dialog mellan skola och arbetsliv. Projektet har nu gått in i en genomförandefas. Ett nytt samråd har planerats för Utbildning och kompetensförsörjning där Region Östergötland möter kommunerna. Östergötland ska vara miljömässigt hållbart I Region Östergötland är det trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) som har det huvudsakliga ansvaret för det strategiska målet Östergötland ska vara miljömässigt hållbart. TSN sammanfattar i sin delårsrapport att Region Östergötland bedriver varierad verksamhet för att främja omställningen till förnyelsebara energikällor i länet. Bedömningen är att målet inte kommer vara helt tillfredställande vid årets slut på grund av att målets karaktär kräver ett brett och långsiktigt arbete tillsammans med både andra samhällsaktörer, företag och privatpersoner. Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet I Region Östergötland är det trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) som har ansvaret för framgångsfaktorn Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet. Region Östergötland har under perioden bidragit till omställning och ökad energieffektivisering främst genom medverkan i att utvecklingsprojekt kommer till stånd och drivs. Det egna bolaget Energikontoret Östra Götaland AB har flera uppdrag som syftar till detta. Flera av projekten drivs i samverkan med de övriga länen i Östra Mellansverige. Energikontoret, Cleantech Östergötland och det finspångsbaserade nätverket Energiriket bildar tillsammans ett nav utifrån vilket Region Östergötland agerar för ökad samverkan, i vilken också Länsstyrelsen, universitetet och länets kommuner ingår. Region Östergötland www.regionostergotland.se 10

har under 2017 tagit på sig ordförandeskapet för den arbetsgrupp som samordnar insatsområdet koldioxidsnål ekonomi inom europeiska regionala utvecklingsfonden. Från trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) har initiativ tagits till ett påverkansarbete för att lyfta upp de samhällsvärden som skapas genom användningen av förnybar energi. Framför allt handlar det om biogas som behöver placeras in i en systemanalys för att dess fulla potential ska förstås. I den egna verksamheten startar ett omställningsprojekt för transportsektorn i Östergötland, med syftet att samordna infrastruktur och strukturbildsplanering med insatser som är mera inriktade på drivmedelsval, beteendefrågor och val av transportslag. Näringslivsutveckling med miljönytta Både trafik- och samhällsplaneringsnämnden och regionutvecklingsnämnden ansvarar för framgångsfaktor näringslivsutveckling med miljönytta. Som en del av arbetet med strategin för smart specialisering finns styrkeområdet Miljönytta som affär vars uppdrag är att samla kunskap och affärsmöjligheter kopplade till miljöteknik, gröna näringar, energisystem, hållbara transporter och bioekonomi. Under perioden har den samordningsgrupp som bildats med representanter från universitet, länsstyrelse, Energikontor och näringslivsfrämjare fortsatt att precisera uppdraget och utveckla de nätverk som är grunden för insatserna. Den årliga samlingen Eweek, som har utvecklats till en tvådagarskonferens där aktörerna samlas kring fördjupningar av styrkeområdets olika delområden har även genomförts under våren. Under Eweek väcktes bland annat frågan om hur EU:s kommande bioenergidirektiv kan komma att påverka företagen i Östergötland och hur Region Östergötland kan agera för att påverka utvecklingen i rätt riktning. Detta har lett vidare till ett påverkansarbete på nationell och EU-nivå, där Region Östergötland tagit en tydlig ledarroll. Arbetet pågår även med uppbyggnad av Region Östergötlands interna samarbeten, eftersom det är viktigt inte minst för trovärdigheten att de frågor som drivs externt återfinns i den egna verksamheten. En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil I Region Östergötland är det trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) som genom Östgötatrafiken har ansvaret för framgångsfaktorn En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil. Syftet med ett sammanhållet kollektivtrafiksystem är att kunna ersätta resor med bil för så många invånare som möjligt. På så sätt minskar belastningen på miljön samtidigt som köer och trängsel minskar. En viktig faktor för att öka framkomligheten för busstrafiken och hålla nere restiderna i kollektivtrafiken jämfört med bil är att utveckla kollektivtrafikkörfält i städerna. Det pågår ett kontinuerligt arbete med Linköpings respektive Norrköpings kommun både vad gäller infrastrukturfrågor och tekniska lösningar som trafikljusprioritering. Från och med 2017 mäts kollektivtrafikens marknadsandel (anger hur stor del av de motorburna resorna som sker med kollektivtrafik) i Östergötland via den branschgemensamma kollektivtrafikbarometern. Medverkan i kollektivtrafikbarometern innebär att marknadsandel kommer att kunna redovisas löpande under året. Under årets fyra första månader hade kollektivtrafiken en marknadsandel på 26 procent. På grund av ny mätmetodik kan detta inte jämföras med fjolårets markandsandel som visade 23 procent. www.regionostergotland.se 11

Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser I Region Östergötland är det trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) som har ansvaret för framgångsfaktorn Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser. I december 2016 antog TSN Regional strukturbild för Östergötland. Som en del i beslutet gavs regionutvecklingsdirektören i uppdrag att organisera genomförandet av rekommendationerna i strukturbilden. En viktig del i genomförandet är att stärka rollen för Samrådet för samhällsplanering som forum för att samordna den rumsliga planeringen i länet. www.regionostergotland.se 12

Medborgarperspektivet Strategiska mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bedömning Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans Jämlik hälso- och sjukvård värdighet Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Hälso- och sjukvård där patienter är medskapare Delaktiga och nöjda Hälso- och sjukvård där patienter närstående är medskapare Personcentrerad hälso- och sjukvård God kvalitet i vårdens alla dimensioner i hela vårdkedjan Trygg och ändamålsenlig Patienter ska inte behöva drabbas vård av undvikbara vårdskador Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården God tillgänglighet till besök och Hög tillgänglighet till behandling i hela vårdprocessen Region Östergötlands Utvecklade möjligheter för verksamheter patienten att använda e- hälsolösningar God tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter för personer med funktionsnedsättningar www.regionostergotland.se 13

Ett rikt och utbrett kulturoch friluftsliv Goda res- och transportmöjligheter God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet Ett levande fritt kulturliv God tillgång till natur- och friluftsliv En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov En väl fungerande kollektivtrafik I Region Östergötland ansvarar nämnderna för medborgarperspektivet. har uppsiktsplikt, vilket bland annat innebär ansvar att övervaka att de av fullmäktige fastställda målen följs. Denna rapport innehåller därför redovisning av måluppfyllelse av strategiska mål och framgångsfaktorer inom medborgarperspektivet utifrån nämndernas delårsrapporter. Jämlik hälso- och sjukvård För att vård- och behandling ska erbjudas på lika villkor och alla patienter bemötas utifrån deras behov och förutsättningar krävs ett långsiktigt arbete inom Region Östergötland. Det är fortfarande många verksamheter som inte analyserar sina resultat utifrån jämställdhetsperspektiv och det finns ett behov av kompetensutveckling, samordning och metodstöd när det gäller arbetet med att säkerställa en jämlik vård i regionen. Samtidigt pågår utveckling av rehabiliteringen för att bättre möta olika patienters behov av stöd och satsningar har gjorts för att bättre möta patienternas behov av stöd och behandling avseende psykisk ohälsa. Utifrån framgångsfaktorernas utfall och den förväntade utvecklingen, är bedömningen att måluppfyllelsen för jämlik hälso- och sjukvård inte kommer bli helt tillfredställande vid årets slut. Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet Det finns ett ökat behov av rehabiliteringsinsatser för patienter i Region Östergötland. För att möta patienternas ökade rehabiliteringsbehov genomförs en utredning kring framtidens rehabilitering i Östergötland. En sammanställning över hur verksamheterna under 2016 arbetat med att uppnå jämlik hälso- och sjukvård presenterades i april. Kartläggningen visar på ett stort engagemang inom regionens verksamheter men även på ett splittrat arbete där det finns behov av metodstöd och ökad kunskap för att patienter inte ska riskera att behandlas olika utifrån kön, ålder, bostadsort, funktionsförmåga utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Region Östergötland vill öka möjligheten till fysisk aktivitet för personer med astma-, KOLoch hjärtsviktsdiagnos. Därför har närsjukvården i respektive länsdel fått i uppdrag att erbjuda fysisk aktivitet till dessa patientgrupper. Hbtq-personer löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Region Östergötlands vårdverksamheter behöver därför fortsätta www.regionostergotland.se 14

komptensutvecklingen i hur hbtq-personer bör bemötas. Under perioden januari-april var åtta enheter hbtq-certifierade och det finns därmed stort utvecklingspotential. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel patienter (kvinnor, män, totalt) som upplever ett respektfullt och värdigt bemötande vid: -Akutmottagningar -Vårdcentraler -Rehabilitering Ny mät-metod införd 2016: 89 % Primärvård Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården 87 % 91 % Skapa nuläges-bild Inget utfall Janapr 2017 Vid uppföljning av avtal och överenskommelser efterfrågas numera könsuppdelad statistik för ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården. Utökad uppföljning kommer ske under 2017 då kraven på att rapportera könsuppdelad statistik ökat. Andelen vårdenheter som använder könsuppdelad statistik har ökat något sedan 2016. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som 75 % Jan-apr 2017: 29 använder könsuppdelad statistik för att identifiera, analysera och åtgärda könsrelaterade skillnader i Ny formulering av indikator % bemötande, vård och behandling En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Den psykiska ohälsan ökar, framför allt hos unga människor och personer i arbetsför ålder. Psykisk ohälsa är också en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Det är därför viktigt att utforma och sätta in hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser för barn och unga och deras närstående för att undvika en fördjupad problematik i ett senare skede. Som ett led i att möta de ökade behoven hos medborgarna av tidiga insatser och behandling är internetbaserad behandling en viktig satsning inom primärvård vid psykisk ohälsa. Under årets första månader har det varit ett stort söktryck till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Även inom den specialiserade öppna vuxenpsykiatrin har patienternas behov ökat under årets första kvartal. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal personer som fått samtalsbehandling inom primärvård för personer med psykisk ohälsa fördelat på -ålder -kön Ny indikator 2017 Skapa nulägesbild Jan-apr 2017: Män: 307 st Kvinnor: 682 st 0-17 år: 18 st 18-65 år: 823 st 65 -år: 148 st www.regionostergotland.se 15

Delaktiga och nöjda patienter Att patienten får vara delaktig i sin behandling och möts utifrån sina egna unika förutsättningar är en grundförutsättning för att få en hög tillfredställelse med vården. Det påverkar också kvaliteten. Även närstående spelar en stor roll i vården. Flera strukturerade förbättringsarbeten genomförs för att öka närståendes medverkan. Bedömningen är att måluppfyllelsen för delaktiga och nöjda patienter inte kommer bli helt tillfredsställande vid årets slut. Hälso- och sjukvård där patienter är medskapare Genom att göra patienterna delaktiga i planering och genomförande av vården förbättras ofta resultatet. För att göra patienterna till medskapare behöver vårdgivaren ge information och kunskap om sjukdomen som är lätt att förstå. Patienternas upplevelse av delaktighet och involvering i Region Östergötlands verksamheter har ökat. I verksamheterna finns också en stor vilja att utveckla medverkan från patienter. Ett sätt att stärka patienternas roll som medskapare är att ge patienterna verktyg att följa sitt eget hälsotillstånd. Arbeten för att öka patientens egna möjligheter att kontrollera och följa sitt hälsotillstånd som påbörjades under 2016 har vidareutvecklats under årets första månader. Ett exempel på detta är Journal via nätet, som har gjort det möjligt för patienterna att ta del av sina journaler via internet. Ytterligare ett sätt att göra patienten delaktig och införstådd i sin vård är att upprätta en vårdplan. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel patienter (kvinnor, män, totalt) som upplever sig delaktiga i besluten om sin egen 84 % Inget utfall finns att få för jan-apr vård och behandling inom: 2017. 82% (Primärvård) -Akutmottagningar 89% (Somatisk öppenvård) Nästa resultat -Vårdcentraler 93% (Somatisk slutenvård) presenteras i -Rehabilitering DÅ08 Hälso- och sjukvård där närstående är medskapare Närstående måste ges kunskap om patientens sjukdom, behandling och vad patienten själv kan göra och ansvara för, samt vilka delar av vården och behandlingen där den närstående kan vara delaktiga. Verksamheterna har under året perioden arbetat i varierande grad med närståendemedverkan. Exempel på hur Region Östergötland arbetar med närstående i sina verksamheter är till exempel patientråd på Barnkliniken på Vrinnevisjukhuset där familjer bjudits in till ett forum för att ge återkoppling på den vård de fått. Barn och kvinnokliniken använder sig även av en enkät där vårdnadshavare till barn och ungdomar får svara på hur delaktiga de bedömer sig fått vara i beslut gällande vård och behandling. Inom närsjukvården har också flera strukturerade förbättringsarbeten genomförts, bland annat har närstående medverkat vid utvärdering av verksamhet samt vid händelseanalyser efter avvikelser och här bedöms även målet nås i samtliga länsdelar. www.regionostergotland.se 16

Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som har genomfört förbättringsarbeten med medverkan av närstående Ny indikator 2017 20 % Jan- Apr 2017: 22 % Personcentrerad hälso- och sjukvård En personcentrerad vård innebär att vården ska utgå från patienten. Det betyder att vården inte endast ska fokusera på den medicinska kvaliteten utan även sträva efter att stärka patientens upplevelse av bemötande, emotionellt stöd och involvering. Nya arbetssätt prövas i det direkta omvårdnadarbetet inom slutenvården, som exempelvis personcentrerad rond på Njurmedicin och personcentrerad rapport på Thoraxkärl kliniken avd. 6. Inom öppenvården kan exempelvis patienter på Endokrinmottagningen numera mäta sitt blodsocker utan stick och blod genom blodsockermätaren Freestyle Libre. Det har ökat patientdelaktigheten och också stabiliserat sockernivåerna på flera tidigare svårinställda diabetespatienter. Hälso- och sjukvården ska också vara lyhörd för barnens behov. Kommunikationen med barnpatienter och anhöriga ska vara anpassad till den utvecklingsnivån som barnen befinner sig på. 68 procent av Region Östergötlands vårdenheter som vårdar barn har sett över sitt kommunikationsmaterial riktat till barn och vidtagit åtgärder för att anpassa det för barnens behov. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel patienter (kvinnor, män, totalt) som är nöjda med sin vårdkontakt som helhet. -Akutmottagningar -Vårdcentraler Ny indikator 2017 84 % Inget utfall Janapr 2017 -Rehabilitering Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel vårdenheter (klinker och vårdcentraler) som Skapa nulägesbild Jan-april 2017: vårdar barn som har sett över sitt kommunikationsmaterial riktat till barn och vid behov Ny indikator 2017 68 % vidtagit åtgärder för att anpassa det för barnens behov Trygg och ändamålsenlig vård Trygg och ändamålsenlig vård innebär att patienterna ska få ett professionellt bemötande och vård på rätt nivå som utgår från deras behov. Genom ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete kan dessutom flera sjukdomstillstånd förebyggas. De medicinska resultaten för Region Östergötlands verksamheter är generellt sett goda. Inom vissa områden, till exempel sådana som rör befolkningens levnadsvanor finns dock behov av fortsatta förbättringar. Bedömingen är därför att målet inte kommer vara helt uppfyllt vid året slut. God kvalitet i vårdens alla dimensioner i hela vårdkedjan För vård av god kvalitet är olika aspekter viktiga. Den goda medicinska kvaliteten är grundläggande för att patienterna får god vård. Sjukvården behöver systematiskt värdera och utveckla den medicinska kvaliteten och säkerställa att patienterna inom alla vårdområden får god kvalitet i alla dimensioner. Region Östergötland erbjuder idag akut sjuka sköra äldre ett trygghetsskapande och personcentrerat akut omhändertagande i hemmet. www.regionostergotland.se 17

Region Östergötlands medborgare har enligt Dagens medicins utmärkelse tillgång till två av landets bästa sjukhus. Universitetssjukhuset i Linköping och Lasarettet i Motala rangordnades i år på andra plats i kategorierna bästa universitetssjukhus och bästa mindre sjukhus. Dessa utmärkelser är en god kvalitetsmarkering för invånarna i Östergötland. Vårdplan för cancerpatienter är en viktig del i vårdprocessen för att patienterna ska uppleva en trygg och god vård med hög kvalitet. Under patientens tid i cancervården förekommer ofta överlämningar mellan olika vårdgivare. För att skapa en sammanhållen vårdkedja för patient och närstående ska alla överlämningar vara aktiva. Aktiv överlämning innebär för patienten att det är vårdgivaren som har ansvaret för patienten som tar kontakt med nästa instans. För att underlätta en aktiv överlämning men även för att få patienten mera delaktig i sin vård ska patient få en skriftlig vårdplan. Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal anmälningar till socialtjänsten om oro för barn 2015 jan-apr: 63 Skapa nulägesbild Jan-apr 2017: 60 som far illa 2016: jan-apr:75 Antal patienter som genomför peritonealdialys i Augusti 2016: 31 HÅ2016: 35 Utfall för Jan-apr hemmet 26 2017 saknas Antal individer som har varit sjukskrivna över 180 Utfall saknas för 2016 Ska minska Jan-apr 2017 Män:1339 dagar Kvinnor:2668 insatser i hemmet Antal unika individer från länssjukvården som i samverkan fått insatser från närsjukvårdens mobila 2016 jan-april: 703 st Skapa nulägesbild Jan-apr 2017: 814 st Andel berörda kliniker som använder vårdplan för Augusti 2016: 80 % Jan-apr 2017: 70 % cancerpatienter 80 % Patienter ska inte behöva drabbas av undvikbara vårdskador Region Östergötland har en nollvision när det gäller vårdskador. Säker vård innebär att patienten ska få en vård utan vårdskador och inte drabbas av onödigt lidande som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. Det pågår ett aktivt förebyggande arbete i hälso- och sjukvården för att undvika att patienter drabbas av vårdrelaterade infektioner (VRI). För att komma tillrätta med vårdrelaterade infektioner krävs att alla aktörer inom vården tar ansvar. Det förebyggande arbetet mot trycksår är ett mycket angeläget område för Region Östergötland. Arbetet att minska vårdskador är högt prioriterat i vården och under 2017 ska flera aktiviteter bidra till att förbättra resultatet, bland annat har en regionövergripande riktlinje publicerats. Vid den nationella punktprevalensmätningen 2017 rapporterades 11,9 procent av de inneliggande patienterna i Region Östergötland ha en vårdrelaterad infektion. Vårdrelaterade infektioner orsakar mycket lidande hos patienterna och driver på kostnaderna i sjukvården. För hela Sverige är den siffran 9,0 procent. Vid den senaste punktprevalensmätningen som genomfördes i Region Östergötland hade 20 procent av patienterna trycksår. Detta är väldigt högt i förhållande till satt mål och starkare insatser behövs för att förebygga trycksår. www.regionostergotland.se 18

Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel vårdrelaterade infektioner (VRI) 2016: Punkt-prevalensmätning: 10,3 % <6% 11,9 % Infektionsverktyget: 8,08 % 7,83 % Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel patienter med trycksår 15,40 % 7 % 20,1 % Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten Patienter och invånare ska garanteras en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård, vilket innebär att vården integrerar riktade insatser för att förebygga och behandla sjukdom. Många av Region Östergötlands vårdcentraler erbjuder hälsosamtal till ett slumpvis urval av kvinnor och män i åldrarna 40, 50, 60 och 70 år, som är listade på de vårdcentraler som väljer att arbeta med Hälsosamtal. Målet med satsningen är att främja hälsa och förebygga sjukdom, särskilt hjärt- kärlsjukdom. Inom Region Östergötland pågår många aktiviteter för att stärka folkhälsan genom olika förebyggande insatser som till exempel att erbjuda patienter motiverande samtal (MI) inom områdena stress, sömn och tobak. Barn och ungdomars munhälsa har förbättras generellt i Sverige men den positiva trenden tycks vända för 6-åringar. Munhälsan är ojämnt fördelad mellan barn som bor i För att förbättra tandhälsan hos barn och ungdomar i socioekonomiskt svaga områden arbetar Folktandvården med att utöka preventiva insatser. Projekt pågår men mäts och utvärderas först i samband med årsbokslutet. Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel invånare som har genomgått hälsosamtal i Ny indikator 2017 Skapa Jan-apr 2017 * åldersgrupperna: nulägesbild -40 år K:3,0 %, M:2,3% -50 år K:3,4 %, M:2,8% -60 år K:4,5 %, M:4,6% -70 år K:6,5%, M: 5,4% Ny indikator 2017 Jan-apr 2017 Utfall saknas Andelen kariesfria -6-åringar -19-åringar *K = Kvinnor, M = Män 75 % 35 % Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Genom att samla de regiondrivna vårdcentralerna i en gemensam produktionsenhet har det skapat ökade möjligheter för en mer jämlik vård och effektivare införande av nya arbetssätt såsom it- lösningar. På detta sätt erbjuds patienterna en bättre primärvård som kan utgöra basen i hälso- och sjukvården. Under första kvartalet har dock andel patienter som tagits emot inom sju dagar minskat något och ligger under målvärdet. Tillgängligheten till nybesök och behandling i specialiserad vård tenderar att försämras i Östergötland. Samtidigt visar regionen den bästa tillgängligheten i landet under år 2016. Även på länet akutmottagningar har tillgänglighetet försämrats något. www.regionostergotland.se 19

Patienterna erbjuds fler och fler möjligheter att i utnyttja e-tjänster i sina kontakter med vården. Detta gäller allt ifrån att boka tider och hantera sina läkemedel till att kommunicera med vården digitalt och läsa sin journal på nätet. Tillgänglighetsuppföljningen i Östergötland avser inte enbart regionens verksamheter utan även privata verksamheter med vårdavtal eller auktorisation att bedriva vårdval. Bedömningen är att det strategiska målet Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter, inte kommer bli helt tillfredsställande vid årets slut, men utveckling sker enligt plan. En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården Primärvården ska utgöra basen i sjukvården i Östergötland. God tillgänglighet, samlad medicinsk kompetens och hälsofrämjande uppdrag är viktiga komponenter för att primärvården ska vara patienternas förstahandsval. Primärvårdens andel av alla besök i öppenvården har hittills i år varit 57 procent vilket motsvarar utfallet under 2016. I primärvård ingår bland annat verksamheterna för barnhälsa, ungdomsmottagning, kvinnohälsa och rehabilitering. Vårdcentralernas andel av alla besök i öppenvården var under perioden 43 procent. För att erbjuda medborgaren i Östergötland en förbättrad tillgänglighet och en likvärdig vård har den regiondrivna primärvården, Allmänmedicinskt centrum (AMC) och Barnhälsovårdsenheten inom Region Östergötland samlats i en gemensam produktionsenhet, Primärvårdscentrum. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Primärvårdsandel av all sjukvård: Andel av alla besök 63 % Primärvårdens ersättning (exkl. ersättning för allmänläkemedel och hemsjukvård) PV i öppenvård Kvinnor 59,3% Män 55,9% Totalt 57,8% VC i öppenvård Kvinnor 41,6% Män 47,0% Totalt 43,9% Primärvårdens ersättning: 1 218 619 tkr Ska öka Jan apr 2017: 56,7% Jan-apr 2017: Kvinnor: 58,4% Män: 54,5% Jan-apr 2017: 413 mkr Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel unika patienter inom primärvården som fått råd Ny indikator 2017 25 % 5% har eller rådgivande samtal angående alkoholvanor tillfrågats om alkoholvanor av dessa har 9% fått rådgivande samtal Antal remitteringar till beroendekliniken från Ny indikator 2017 Ska öka 67 primärvården God tillgänglighet till besök och behandling i hela vårdkedjan Tillgänglighet till hälso- och sjukvården och möjligheten att komma i kontakt med vårdgivarna är viktigt för befolkningens förtroende för vården. Region Östergötland har som mål att erbjuda god tillgänglighet till besök och behandling för patienter i hela vårdprocessen. www.regionostergotland.se 20

Telefon- och besökstillgänglighet på vårdcentraler Tillgänglighetsmålen för vårdcentralerna är att minst 95 procent av inkommande telefonsamtal ska besvaras samma dag patienten ringer. Det andra målet är att minst 95 procent ska erbjudas besök hos läkare inom sju dagar för nya medicinska problem. Besökstillgängligheten på vårdcentralerna uppvisar en svagt negativ tendens och under första kvartalet 2017 togs 91 procent emot inom sju dagar. Under första kvartalet 2017 tog 14 vårdcentraler emot mindre än 90 procent av patienterna inom sju dagar. Motsvarande siffra under samma kvartal 2016 var tolv vårdcentraler och 2015 sju vårdcentraler. Se figur 1. Två av tre patienter togs emot samma dag som de ringer till vårdcentralen. Andelen akuta patienter tenderar att minska. Det är inte uteslutet att detta kan leda till att vissa patienter i stället söker vård på akutmottagningarna. Se figur 2. Figur 1: Genomförda nybesök hos läkare inom sju dagar år 2012-2017 Figur 2: Genomförda nybesök hos läkare på vårdcentral samma dag man ringer år 2012 2017 Akutmottagningars tillgänglighet För akutmottagningarna är målet att beslutsgrundande läkarbedömning ska ske inom en timma och att den totala vistelsetiden inte ska överstiga fyra timmar. www.regionostergotland.se 21

48 procent av patienterna fick under perioden läkarbedömning inom en timma, vilket är en försämring över tid. Detta gäller även den totala vistelsetiden som visar att 64 procent av patienterna vistades mer än fyra timmar innan de lämnade mottagningen. Figur 3: Andel patienter som bedömdes av läkare på akutmottagningarna inom en timma respektive lämnade mottagningarna inom högst fyra timmar år 2013-2017 En bidragande orsak till den negativa trenden är att antalet patienter som söker vård på akutmottagningarna ökar. I april 2017 togs drygt 9 800 patienter emot på mottagningarna, jämfört med drygt 9 400 ett år tidigare. Ökningen av antalet patienter har varit betydligt större tidigare år. En annan viktig orsak till längre vistelsetid, framförallt på US, är vårdplatsbristen som innebär att många patienter måste vänta på att få komma till en avdelning. Vidare så försöker patienterna i så hög utsträckning som möjligt utredas och behandlas på akutmottagningen för att undvika inläggning om detta är möjligt. Dels är det ofta nödvändigt utifrån vårdplatsläget men det är också ofta ett mervärde att kunna undvika slutenvård. Tillgänglighet till specialiserad vård Tillgängligheten till nybesök och behandling i specialiserad vård tenderar att försämras i Östergötland. Samtidigt som Östergötland uppvisade den bästa tillgängligheten i landet under år 2016, ökar antalet patienter som väntar mer än två månader på besök eller behandling en trend som gäller flertalet övriga regioner och landsting. Andelen patienter som väntat högst 60 dagar på nybesök i specialiserad vård var i slutet av april 76 procent. Totalantalet väntande till nybesök i Östergötland ökade med 25 procent perioden april 2016 april 2017 (från cirka 10 500 till 13 200 patienter). Samtidigt ökar antalet patienter som väntat mer än 60 dagar till nybesök successivt. Det största antalet patienter som väntat över tidsgränsen återfanns april 2017 inom hudsjukvården, ögonsjukvården och öron-näsa-halssjukvården. Dessa tre specialiteter svarade för 77 procent av samtliga patienter som väntat mer än 60 dagar på besök. Se figur 4. Andelen patienter som väntat högst 60 dagar på behandling i specialiserad vård var i slutet av april 81 procent. Totalantalet väntande på behandling ökade med 11 procent perioden april 2016 april 2017 (från cirka 5 300 till 5 900 patienter). Även antalet väntande mer än 60 dagar på behandling ökar successivt. I april 2017 svarade fem specialiteter för hälften av alla patienter som har väntat mer än två månader (handkirurgi, hjärtsjukvård, plastikkirurgi, ögonsjukvård och öron-näsa-halssjukvård). Se figur 5. www.regionostergotland.se 22

Figur 4: Antal väntande på besök mer än 60 dagar inom specialiserad vård Figur 5: Antal väntande på behandling mer än 60 dagar inom specialiserad vård Tillgänglighet till psykiatriska verksamheter För vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, habilitering och beroendevård tillämpas målgränsen högst 30 dagar till nybesök, fördjupad utredning eller behandling. Samma tidsgräns tillämpas för flyktingmedicin. Det har uppmärksammats att registreringen av patienter som väntar på bland annat neuropsykiatrisk utredning inte är optimal. Översyn av registreringsrutinerna har därför påbörjats tillsammans med berörda kliniker. Redovisning av tillgänglighetsresultaten bör därför avvakta pågående översyn. Genomförda återbesök inom planerad tid i specialiserad vård En viktig aspekt i tillgänglighetsfrågan är huvudida patienter får komma på återbesök hos läkare i specialiserad vård inom den tid som planerats. Resulatet för Östergötland var det sjätte bästa i landet under årets första kvartal 2017. www.regionostergotland.se 23

Genomförda undersökningar inom radiologi, klinisk fysiologi och neurofysiologi Region Östergötland deltar i nationell uppföljning av väntetiden till elva olika öppenvårdsundersökningar inom radiologi, klinisk fysiologi och neurofysiologi (datortomografi, magnetkameraundersökning, ultraljudsundersökning med mera). Uppföljningen sker med målet att undersökningarna ska genomföras inom högst 60 dagar. Första kvartalet 2017 undersöktes 85 procent av alla patienter inom högst 60 dagar (riksgenomsnitt 79 procent). Detta motsvarade landets tredje bästa resultat. Canceroperationer Målgränsen för patienter med cancersjukdom är att behandling ska genomföras inom 21 dagar räknat från beslut om behandling. Figur 8 visar att utvecklingen är positiv, det vill säga andelen patienter som har behandlats inom tre veckor tenderar att öka. Samtidigt har antalet genomförda planerade cancerbehandlingar ökat över tid. Under fjärde kvartalet 2016 uppmättes den hittills högsta andelen behandlade inom tidsgränsen (79 procent). Se figur 6. Resultatet för första kvartalet 2017 är preliminärt, eftersom väntetidsregistreringarna inte är kompletta för samtliga patienter. Figur 6: Antal genomförda cancerbehandlingar respektive andel genomförda inom 21 dagar år 2014 2017 Cancersjukvården har infört så kallade standardiserade vårdförlopp för olika cancersjukdomar. För varje vårdförlopp har experter fastställt en tidsgräns i dagar räknat från välgrundad misstanke om cancersjukdom till första behandling. Dessa tidsgränser varierar mellan olika cancersjukdomar. Resultatet av ledtiderna för vårdförloppen kommer efterhand att ersätta nuvarande generella 21-dagarsuppföljning. Tillgänglighet handlar inte enbart om väntetider till besök och behandling utan handlar även om olika sätt att komma i kontakt med vården, såsom telefontillgänglighet till mottagningar och 1177. Vården behöver ständigt jobba med att förbättra och förnya detta. Region Östergötland har som mål att medelväntetiden från 1177 ska ligga på 5 minuter. Under perioden januari - april besvarades 16,8 % av alla samtal inom nio minuter. Den genomsnittliga väntetiden för att få kontakt med 1177 låg på 27 minuter och 26 sekunder i april 2017 år www.regionostergotland.se 24

Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel väntande patienter som väntat: - högst 60 dagar på nybesök i specialiserad vård - högst 60 dagar på behandling i specialiserad vård - högst 30 dagar inom det psykiatriska vårdområdet Andel patienter som har tagits emot av läkare inom högst sju dagar på vårdcentral (genomförda nybesök) April 2016: 88 % April 2016: 80 % Redovisas ej på grund av bristande underlag 2016 jan-apr: 92 % 85 % 85 % 85 % 95 % April 2017: 76 % April 2017: 81 % Redovisas ej på grund av bristande underlag 2017 jan-apr: 91 % Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Tillgängligheten på akutmottagningen: - Andel som har träffat läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme - Andel som har lämnat mottagningen inom fyra timmar Andel patienter med cancersjukdom som har påbörjat sin behandling inom högst tre veckor Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen (1177): -medelväntetid för besvarade samtal Telefontillgänglighet till kliniker/ enheter: - Andel som har bemannad telefontid minst fem timmar per vardag eller CallMe för återuppringning samma dag Andel patienter som inom 14 dagar från remissankomst/beslut om åtgärd har erbjudits tidpunkt för: - besök/undersökning - operation/åtgärd 2016: 50 % 2015: 50 % 2014: 55 % 2016: 64 % 2015: 66 % 2014: 69 % Canceroperation: 2016: 67 % 2015: 56 % April 2016: 58 % 2016 jan-apr: 60% 60% Jan-apr 2017: 48 % Jan-apr 2017: 67 % >80% Jan-apr 2017: 77 % Strålbehandling: 2016: Jan-Apr 2017: 99 % 97 % Ny indikator 2017 5 min April 2017 27 min 26 sekunder Sep 2016:62 % 60 % Utfall saknas för perioden Kvinnor: 50,3 % Män: 51,8 % Totalt: 51,0 % Kvinnor: 63,1 % Män: 64,8 % Totalt: 63,9 % 70 % 2017 jan-apr: Totalt: 60,5 % Kvinnor: 59,1 % Män: 62,3 % Totalt: 70,7 % Kvinnor: 70,8 % Män: 70,6 % Utvecklade möjligheter för patienten att använda e-hälsolösningar Region Östergötland har som mål att e-hälsotjänster ska nyttjas i kontakter med invånare och patienter. Tjänsterna ska uppmuntra invånarna att vara medskapande och delaktiga i sin vård och hälsa. Det pågår nu ett intensivt arbete i Region Östergötland med att öka användningen av e-hälsotjänster och för närvarande är det ett stort fokus på primärvården där vård-centralerna Mjölby och Cityhälsan är modellvårdcentraler. Arbetet med implementeringen av fler e-hälsotjänster innebär att erbjuda medborgaren ökade möjligheter till att själva boka sina tider via webbtidbok, att kunna kommunicera med vårdcentralen, nyttja formulär på 1177.se och i allt högre grad nyttja tjänsterna kring läkemedel och sjukintyg. Journalen via nätet kan också användas som ett verktyg i mötet mellan vårdgivare och patient. Implementering av webbtidbok omfattar hela Region Östergötland och här pågår också ett intensivt arbete med att öka möjligheten för invånarna att boka tid via nätet på alla www.regionostergotland.se 25

mottagningar. Hälften av Region Östergötlands mottagningar (vårdcentraler och kliniker) kan nu via 1177 Vårdguiden erbjuda medborgarna webbtidbokning direkt. Under våren har antalet webbtidbokningar ökat och ligger nu på drygt 2000 st i snitt per månad. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel mottagningar (vårdcentraler och kliniker) som Augusti 2016: 80 % Jan-april via 1177 Vårdguiden erbjuder webbtidbokning direkt, 38% 50 % kopplad till patientjournalen Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal ärenden i 1177 vårdguidens e-tjänster per 2016: 19 200 18 000 Jan-April månad totalt 19 288 Antal bokade tider via webbtidbok direkt kopplad till patientjournalen Ny indikator 2017 1500/ månad Jan- Apr 2017 genomsnitt per månad: 2258 God tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter för personer med funktionsnedsättningar I Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till samtliga vårdleverantörer förutsätts att patienterna får en vård av hög kvalitet som är säker och tillgänglig. Det innebär att Region Östergötland skall ha säkra, ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. Lokaler och utrustning skall vara utformade så att vården av patienterna kan ske med full respekt för individens behov av integritet och ostördhet. Region Östergötlands verksamheter skall vara tillgängliga för personer med alla typer av funktionsnedsättningar. Tillgänglighet relaterar även till Region Östergötlands information. Region Östergötland följer de internationella riktlinjer WCA 2.0 AA, som beskriver hur vi som offentlig verksamhet bör förehålla oss till tillgänglighet på webbplatser för att göra webbplatserna med innehåll och tjänster tillgängliga för en bred mottagargrupp, inklusive personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Ett mer tillgängligt webbinnehåll innebär ofta fördelar även för personer utan funktionsnedsättningar. Sedan 2013 ska alla kulturinstitutioner som får statligt stöd ha tillgänglighetsplaner för sina verksamheter. Alla regionala uppdragstagare i Östergötland har sådana planer. Inför 2016 kompletterades detta med planer för enkelt avhjälpta hinder och att de, som har publik verksamhet, har tillgängliga webbplatser. Ett kontinuerligt utvecklingsarbete pågår därutöver. I de uppdragsavtal som tecknas med verksamheterna regleras att handlingsplan för förbättrad tillgänglighet i verksamhet, information, lokaler och organisationen som helhet ska finnas och följas upp varje år Inom kollektivtrafiken relaterar hög tillgänglighet till såväl fordon, hållplatser som information. I samband med att ett stort antal lågeffektiva landsbygdslinjer lades ned under 2016 utgick ett stort antal hållplatser som inte var tillgänglighetsanpassade. Det påverkade utfallet i positiv riktning i procent räknat utan att det faktiska antalet tillgänglighetsanpassade hållplatser blev nämnvärt fler under 2016. De fordon som används i den allmänna kollektivtrafiken är till stor del tillgänglighetsanpassade enligt Sveriges Kommuner och Landstings definition. Hållplatsutrop med ljud, låggolv, ramp eller lift samt rullstolsplats finns i samtliga fordon. De allra flesta fordon har en informationsskärm för visuella hållplatsutrop. Det finns fortfarande några fordon som saknar detta och arbete pågår under våren 2017 med att installera detta i de kvarvarande fordonen. www.regionostergotland.se 26

För utvecklingen av Östgötatrafikens nuvarande webbplats och under det dagliga redaktionella arbetet är strävan att alltid följa E-delegationens webbriktlinjer för offentlig sektor. På www.ostgotatrafiken.se finns även möjligheten att lyssna på det redaktionella innehållet. Under perioden har även en ny webbplats lanserats med ett helt nytt grafisk utseende och med en ny enklare sidstruktur. Östgötatrafikens nuvarande webbutik är ett separat system jämfört med övrig webbplats. Möjligheterna att påverka tillgängligheten i webbutiken är begränsade och den kan i dagsläget därför inte följa riktlinjerna. Ett arbete pågår kring hur ett bra och tillgängligt alternativ i framtiden ska kunna erbjudas. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Omfattningen av regionala verksamheters webbplatser som är tillgängliga och innehåller Ny indikator 2017 Skapa nulägesbild Utfall kan ej mätas tillgänglighetsinformation för personer med funktionsnedsättning -Hälso- och sjukvård se beskrivning i text -Kultur -Kollektivtrafik Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Anpassningsgrad för hållplatser i stomtrafik eller med mer än 20 påstigande per dygn 50 % Ska öka 50 % Anpassningsgrad, fordon 70,8 % 100 % 94,4% Ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv Regionutvecklingsnämnden är ansvarig nämnd för kultur- och friluftsliv. Kultur- och friluftslivet i Östergötland är utbrett och Region Östergötland arbetar aktivt med att främja ett brett kulturutbud. Bedömningen av måluppfyllelsen är tillfredställande och bedöms vara så även vid årets slut. God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande Ett stort antal aktiviteter har under perioden genomförts för att stärka tillgången till kulturupplevelser och eget skapande. Bland annat har de fokuserat på att främja filmen i Östergötland, på att utveckla dansen som ett prioriterat område samt till att främja tillgången till kultur för äldre. Exempel på aktiviteter som genomförts under perioden är den årliga regionala konferensen om media och informationskompetens(mik), Dansens vecka samt en kulturutbudsdag för personal inom äldreomsorgen i Östergötland. En översyn av den regionala arrangörsgarantin har påbörjats för att bland annat se om den kan användas på ett mer effektivt sätt och främja mer kultur till barn och unga. Stöd till amatörteaterproduktioner har delats ut till sju amatörteaterproduktioner. De sökande var från hela regionen. Totalt delades 100 000 kr ut. Vid bedömningen av produktionerna togs hänsyn till att beviljade medel skulle bidra till en geografisk spridning, olika genrer samt målgrupper. En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet Efter fem år under kommunalt huvudmannaskap i Norrköpings kommun, är Film i Öst från och med 2017 en del av Region Östergötland. Förändringen i huvudmannaskap stärker www.regionostergotland.se 27

strukturerna på filmområdet och ökar möjligheterna att arbeta med det regionala filmuppdraget i hela Östergötland. Region Östergötland har under perioden arbetat vidare med att finna former för nätverket för främjare/utvecklare/strateger inom kulturområdet. Arbetet fokuserar under året på en samordning av utbudet för att stärka barn och ungas tillgång till kultur samt kompetensutveckling kring de horisontella målen (mångfald, jämställdhet, tillgänglighet med flera). Under perioden har en struktur kring de olika nätverk där Region Östergötland är sammankallande tagits fram. Syftet är att utifrån den sedan kunna planera var de olika nätverken dockar i varandra och hur arbetet kan drivas framåt. Danssatsningen DansARR Öst med syfte att stärka arrangörer har inträtt i en ny fas där offentliga professionella föreställningar arrangeras. DansARR Öst är ett samarbete mellan Riksteatern Östergötland, Dans i Öst och fyra riksteaterföreningar i regionen. DansARR Öst vill sprida och stärka danskonsten i regionen och få fler invånare att upptäcka den professionella dansen. Ett levande fritt kulturliv utöver institutionerna Ett av Region Östergötlands uppdrag är att stödja och stärka förutsättningarna för professionell scenkonst utanför institutionerna. Under våren har flera olika medel utlysts för att stärka detta. Andra aktiviter som genomförts i syfte att stärka strukturerna för professionella kulturskapare är fördjupat samarbete med ett antal organisationer i länet, samverkan med Linköpings kommun om tv-serieinspelning, arrangerande av dansresidens i Motala samt stöd till dansturnéer som spelat i flera kommuner i länet. God tillgång till natur- och friluftsliv Region Östergötlands landskapsled, Östgötaleden, har iordningsställts i Motala kommun. Detta är ett samarbete mellan Region Östergötland, kommunens tillväxtbolag och föreningslivet. Invigning av den första sträckan genomfördes i april. Iordningsställande ger fler personer möjlighet att idka friluftsliv för rekreation och naturkontakter. Goda res- och transportmöjligheter Ansvaret för Goda res- och transportmöjligheter ligger i Region Östergötland hos trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Förändringar inom infrastruktur är långsiktiga processer och det kan gå många år mellan satsningar och verkliga förändringar. Inom kollektivtrafiken erbjuder Östgötatrafiken genom sitt pågående arbete och utveckling av verksamheten invånarna i Östergötland goda res- och transportmöjligheter. Förutsättningarna för tillfredsställande måluppfyllelse vid årets slut bedöms som goda. En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov Region Östergötland har under året arbetat vidare med att ta fram ett förslag till ny Länstransportplan 2018-2030. Under början av året har ett brett politiskt samråd genomförts. Den politiska referensgrupp som trafik- och samhällsplaneringsnämnden utsett har bistått arbetet. På grund av att direktiven från regeringen försenats har även arbetet regionalt påverkats varför den ursprungliga tidplanen inte har kunnat hållas. Enligt plan skulle trafik- och samhällsplaneringsnämnden ha fattat inriktningsbeslut i mars. Det var dock inte möjligt, utan detta blir föremål för behandling i juni. En justerad tidplan har arbetats fram och kommer också att föreläggas nämnden i juni. www.regionostergotland.se 28

Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andelen regionala infrastrukturstråk1: -med en genomförbar2 förbättringspotential3 2016: 9 av 12 Följa 9 av 12 Andelen av ovanstående stråk som omfattas av nationella eller regionala genomförandeplaner inom: - 4år 5 av 9 Öka 5 av 9-5-12 år - inte finns i planeringen 2 av 9 2 av 9 Öka Inte öka 2 av 9 2 av 9 En väl fungerande kollektivtrafik Resandeutvecklingen i kollektivtrafiken för årets fyra första månader är svagt positiv jämfört med samma period 2016. Resandeökningen var 0,7 procent för perioden, mycket beroende på en mild vinter då resande i främst städerna väljer cykeln framför bussen. Antal resenärer i den regionala busstrafiken samt stadstrafiken i Motala har ökat något, medan det i Norrköpings stadstrafik minskat något. Linköpings stadstrafik uppvisade tillsammans med Östgötapendeln de största procentuella ökningarna. Under mars månad gjordes 366 502 resor med Östgötapendeln, vilket är det högsta uppmätta antalet resor per månad i Östgötapendelns historia. En viktig faktor för att underlätta köp av biljetter infördes under perioden. Införandet av betalsättet Swish ökade både nedladdning av Östgötatrafikens app samt biljettköp i den kanalen. Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal påstigande i kollektivtrafiken Jan-april 2016: 10 823 000 10 840 091 (ändrad officiell siffra) 2016: 29 561 000 +2,3 % 10 917 090 +0,7 % www.regionostergotland.se 29

Processperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Bedömning Tillgängliga och tillämpade kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och Kunskapsbaserad verksamhet Effektiv verksamhet Säker verksamhet En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Klimatneutral och giftfri verksamhet resultat Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Effektiva processer Optimal dimensionering av vårdplatser Standardiserade vårdflöden Nya effektiva former för yttäckande trafik Stark patientsäkerhetskultur Säkerställd kontinuitetshantering i hela organisationen Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för FoUverksamheten och det ska finnas akademisk verksamhet i alla länsdelar Konkurrenskraftig klinisk forskning Effektiv forskning inom nya områden Främjandet av innovationer och ökat utnyttjande av innovationsupphandlingar Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Upphandlingar som stödjer hållbarhetsarbetet God hushållning med energi och naturresurser www.regionostergotland.se 30

Kunskapsbaserad verksamhet har det övergripande ansvaret för Kunskapsbaserad verksamhet inom Region Östergötland. Styrelsen har ett särskilt ansvar för hälso- och sjukvårdsverksamheter. För att hälso- och sjukvårdsverksamheterna ska vara kunskapsbaserade krävs systematisk kunskapsinhämtning, implementering, uppföljning och analys. Bedömningen är att målet inte är fullt uppfyllt idag i och med att området är stort och att måluppfyllelse kräver ett väldigt systematiskt och väl implementerat arbete. Bedömningen är dock att verksamheterna med ihärdiga insatser kan röra sig mot god måluppfyllelse vid årets slut. Tillgängliga och tillämpade kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens Breddinförandet av det regionövergripande dokumenthanteringsystemet Dokumenta startades våren 2016. Syftet är att samla all styrande dokumentation i ett gemensamt IT-stöd för att underlätta för medarbetarna att hitta rätt information och därmed få en högre kvalitet i det utförda arbetet. Införandet har nått ungefär halvvägs, tre centrum är i stort sett är klara och arbetet är påbörjat inom ytterligare tre centrum. Under våren pågår ett arbete med att flytta den tidigare hanteringen av styrande dokument in i Dokumenta, vilket gör att stora delar av regionens medarbetare därmed kommer att använda systemet. Översynen av regionövergripande projekt har påverkat tidplanen för införandet av Dokumenta, vilket gör att en översyn av tidplanen kommer att ske. Under perioden har 90 procent av Region Östergötlands medicinska riktlinjer uppdaterats. Att riktlinjerna är aktuella och giltiga är en viktig aspekt för en kunskapsbaserad verksamhet. Breddinförandet av Dokumenta förväntas öka andelen. Region Östergötland inledde för ett par år sedan ett arbete med att ta fram ett kunskapsunderlag, främst för primärvården, för kliniskt beslutsstöd, kallat Östgöta-FAKTA. Faktadokumenten, tillsammans med hänvisningar till andra kunskapskällor, utgör ett regionövergripande beslutsstöd i det medicinska arbetet. Arbetet har nu blivit en del av det nationella arbetet med kliniska kunskapsstöd för primärvården där Region Östergötland kommer att ha ansvar för ett medicinskt område samt kommer att anpassa framtagna riktlinjer till regionens lokala förutsättningar och behov. Region Östergötlands internationella samverkan har genererat ny kunskap och erfarenhetsutbyte som kan omsättas och implementeras i Region Östergötlands interna verksamhet eller komma östgötska aktörer till del. Ett kontinuerligt deltagande i internationella utbyten säkerställer att Region Östergötland hämtar hem ny aktuell kunskap som kan användas för att vidareutveckla verksamheterna. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel vårdområden där det finns publicerade Ny indikator 2017 Ej relevant efter Östgöta-FAKTA-dokument 25/27 start av nationellt arbete Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel giltiga/uppdaterade medicinska riktlinjer Dec 2016: 83.5% 95 % April 2017 90 % www.regionostergotland.se 31

Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och resultat Regionsstyrelsen har det övergripande ansvaret för regionens samtliga verksamheter, vilket innebär ansvar även för att verksamheterna följs upp och analyseras systematiskt. På det sättet säkerställs att verksamheterna bedrivs med god produktivitet, effektivitet och kvalitet, samt är säkra. Verktyg för att lyckas med detta är bland annat balanserat verksamhetsstyrning som utgör en gemensam metod för politiska organ och produktionsenheter och skapar en styrningslogik från de politika målen till verksamheten. Samtliga produktionsenheter har ett uppdrag från regionstyrelsen att systematiskt arbeta med uppföljning av analys av verksamheten. På den övergripande nivån sker det bland annat i form av delårsrapporter och årsredovisning och på den mer detaljerade nivån exempelvis genom uppföljning av enskilda verksamheternas resultat, som behandlingsresultat inom hälso- och sjukvården. Inom vårdverksamheterna är vården i siffror som bygger på nationella kvalitetsregister och andra nationella uppföljningar viktiga underlag för att analysera sin verksamhet. Under år 2016 hade Region Östergötland i Socialstyrelsens kartläggning en genomsnittlig täckningsgrad i de nationella kvalitetsregisterana på 75 procent. Det innebär att vissa register har väldigt hög täckningsgrad medan vissa andra har allt för låg. En god täckningsgrad är viktig för att säkerställa att slutsatserna som dras från kvalitetsregister är valida. Region Östergötlands internationella nätverk är också en viktig plattform för kunskapsinhämtning och benchmarking med andra regioner internationellt. Engagemanget i internationella nätverk utvärderas kontinuerligt för att anpassas efter verksamheternas behov, och nya engagemang har utvecklats inom bland annat livsmedelsområdet samt EUkommissionens tematiska plattformar. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Deltagande i de nationella kvalitetstregistren: -Antal -Täckningsgrad Skapa nulägesbild 80% 2016: -Ca 140 register och andra jämförelser -74,8 % 2016: -Ca 140 register och andra jämförelser -74,8 % Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Vården ska alltid erbjudas på lika villkor till alla patienter och ska utgå från personcentrerat förhållningssätt. Region Östergötland ska arbeta efter att utveckla värdegrundsfrågor för ökad delaktighet och jämlikhet samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete. Under perioden har Region Östergötland, vid tre tillfällen, genomfört en tvådagarsutbildning för hälsokommunikatörer om tobak, stress, sömn och hur de bäst förmedlar och når ut med sin kunskap för att hjälpa patienter till en bättre hälsa (genom motiverande samtal, MI). Hälsokommunikatörerna inom Region Östergötland är utrikes födda medarbetare med sjukvårdsutbildning och yrkeserfarenhet från Sverige och några även från sitt hemland. De bidrar genom olika hälsofrämjande insatser till bättre hälsa och livskvalitet hos människor med invandrarbakgrund och använder sig av sitt modersmål och kulturkompeterns i möte med flyktingar och övriga invandrare. Kursen har genomförts vid tre tillfällen under våren. Arbetet med Hälsosamtal har under perioden fortgått enligt plan. Hälsosamtal är hälso- och sjukvårdens satsning på hälsoundersökningar med tillhörande samtal om hälsa. Målet med www.regionostergotland.se 32

satsningen är att främja hälsa och förebygga sjukdom, särskilt hjärt- kärlsjukdom. Hälsosamtal erbjuds till ett slumpvis urval av kvinnor och män i åldrarna 40, 50, 60 och 70 år på vårdcentralerna. Metodutveckling av hälsosamtalen har fortlöpt via bland annat tillämpning av webbtidbok, där cirka fem vårdcentraler ska starta upp webbtidsbokning för hälsosamtal under våren. Planeringsarbete pågår för att kunna digitalisera enkäten inför hälsosamtalet, likaså planeras införande av Hälsosamtal för alla med fokus på socioekonomiskt utsatta områden. En satsning genomförs inom hälso- och sjukvården på komplementära metoder i den kliniska verksamheten som syftar till utvecklingen av en mer integrativ hälso- och sjukvård där konventionell vård och behandling kombineras med kunskap hämtad från komplementära metoder, för att främja hälsa och förebygga sjukdom. U nder 2017 kommer flera projekt genomföras inom olika verksamheter såsom primärvård, barnhälsa, rehabilitering och geriatrik. De komplementära inslagen består bland annat av mindfulness, yoga, taktil massage samt djur och natur med målgrupper som till exempel barn och mödrar, personer med psykisk ohälsa/stress, tidigare intensivvårdspatienter, närstående till dementa och LAH-patienter. Att identifiera och omhänderta patienter som blivit utsatta för våld i nära relationer är en viktig aspekt i det förebyggande arbetet. Under våren har en större utbildningsdag kring våld i nära relation genomförts inom Region Östergötland för ett hundratal deltagare från hälsooch sjukvården. Vidare har arbetet fortgått med att sprida kunskap och kompetens genom att delta på arbetsplatsträffar och informera om våld i nära relationer. Samverkan har även skett med Linköpings kommun, Stadsmissionen, Åtvidabergs kommun, Länsstyrelsen och i referensgrupp kring människohandel och prostitution. 66 procent av Region Östergötlands enheter har fastställda lokala rutiner för hur de ska hantera våld i nära relationer. För att stärka patientens medverkan i sin vård behöver vården utveckla arbete med personcentrerad vård. Det pågår flera arbeten kring personcentrerat förhållningssätt inom Region Östergötland. Under perioden har ett nätverk startats för att stärka kunskapsutbytet kring personcentrerat förhållningssätt inom Region Östergötland. I april uppgav 81 procent av enheterna i Region Östergötland att de använder sig av så kallade PROM-mått i sin uppföljning och 78 % att de använder sig av så kallade PREM-mått. Dessa är patientrapporterade mått som relaterar till patientens skattning av sitt eget hälsotillstånd samt till patientens upplevelse av vården. Ett sätt att stärka ett jämlikt förhållningssätt är att genomgå HBTQdiplomeringar/certifieringar eller motsvarande. Dock uppger endast åtta enheter i Region Östergötland att de genomgått en sådan utbildning. Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel kliniker som använder PROM- och/eller Ny indikator 2017 75 % PROM:81 % PREM-mått i sin uppföljning PREM: 78 % Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som är HBTQ-diplomerade alt. certifierade eller som har genomgått likvärdig utbildning Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som har fastställda lokala rutiner för våld i nära relationer 6 % 25 % 5 % (8 enheter) 63 % 80 % 66 % www.regionostergotland.se 33

Effektiv verksamhet har det övergripande ansvaret för effektiv verksamhet inom Region Östergötland. Även hälso- och sjukvårdsnämnden har ett visst ansvar för det strategiska målet, utifrån de överenskommelser och avtal som nämnden tecknar med vårdleverantörer. Stor kraftsamling pågår för att stärka effektiviten i Region Östergötlands verksamheter för att bemöta utmaningarna som finns gällande dimensionering av vårdplatser och effektivisering av flöden. Trots intensiva insatser är bedömningen att måluppfyllelsen inte kommer vara helt tillfredsställande vid årets slut, även om förhoppningar finns om förbättring. Effektiva processer Produktion Den ackumulerade sjukvårdsproduktionen gällande antal läkarbesök i öppenvård samt slutenvårdstillfällen har hittills i år minskat marginellt jämfört med samma period förra året,. Medelvårdtiden var 4,5 dagar under årets första fyra månader, vilket är i nivå med motsvarande period föregående år. Antalet läkarbesök i öppenvården har jämfört med april 2016 främst minskat inom närsjukvården men samtidigt ökat motsvarande hos privata vårdgivare. Sjukvårdande behandlingar har jämfört med april 2016 ökat något. En delförklaring till minskningen av slutenvård kan vara bristen på vårdplatser då detta främst tränger undan planerad vård då intaget av patienter från akutmottagningarna i princip varit oförändrat. Samtidigt är det en strategi att öka den öppna vården och minska slutenvård som går att undvika. Ett mått som kan ge viss fingervisning om vårdens effektivetet är att värdera den genomförda produktionen i förhållande till de resurser som går åt för att genomföra den. I Region Östergötland görs den analysen med hjälp av DRG. DRG-vikten i slutenvården har minskat jämfört med samma period förra året, medan DRG-vikten i öppenvård ökat något. Mer om DRG-analysen finns att läsa under ekonomiavsnittets strategiska mål Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid som står sig väl i nationell jämförelse. Figur 7visar sjukvårdsproduktionens förändring mellan 2016 och 2017, och figur 8 visar produktionen i Region Östergötland över en längre period. Figur 7. Produktion i april 2017 jämfört med 2016 fördelat på kön www.regionostergotland.se 34

Figur 8. Produktion under januari-april 2011-2017 Hållbar verksamhet Hållbar verksamhet är ett program som initierades under 2016. Målet är att skapa effektivare (även mera kostnadseffektiva) flöden i vården. Inom ramen för arbetet gällande operationsresurser har bland annat en modell för ledning och styrning av operationssalar tagits fram i syfte att effektivisera och bättre nyttja den operationskapacitet som finns. För att uppnå en robustare vårdplatssituation krävs ett brett arbete. I detta arbete pågår diskussioner att klustra samman verksamheter som har gemensamma vårdprocesser och/eller samverkar inom ett geografiskt avgränsat område för bättre resursutnyttjande. Som ett led i att effektivisera flöden har det inom ramen för Hållbar verksamhet startats upp kortidsboenden i samverkan med Linköpings och Motalas kommuner för att minska antalet utskrivningsklara patienter som upptar vårdplatser (läs mer under optimal dimensionering av vårdplatser ). Produktionsplanering Under årets första månader har arbetet med att införa en modell för produktionsplanering fortskridit. Att systematiskt planera produktionen skapar bättre förutsättningar för att aktivt styra verksamheter både strategiskt och operativt. Målet är effektivare resursutnyttjande och en förbättrad arbetsmiljö. Implementering av arbetssätt och IT-stöd kommer ske under 2017 på flera kliniker. Sextiosex enheter uppger att de använder produktionsplanering. Detta är en stor minskning jämfört med föregående år. Eftersom stort fokus ligger på produktionsplanering är det sannolikt inte rimligt att en så stor förändring ska ha skett, utan antagligen förklaras skillnaden av skillnader i vad man definierar som produktionsplanering. Produktionsplanering är också en del av programmet Hållbar verksamhet. Tillgänglighet till vården En effektiv vård innebär även att tillgängligheten till besök och behandling är god. Det kräver i sin tur att även de diagnostiska processerna är effektiva. Många diagnostiska vävnadsundersökningar genomförs varje år för att söka efter mikroskopiska fynd som kan tyda på cancer. Region Östergötland har under längre tid haft problem att uppnå tillräcklig god tillgänglighet inom det här området, då svarstiderna för patologi- (PAD) 6 och 6 Med PAD menas patologisk-anatomisk diagnos, en diagnos som ställs av en patolog efter mikroskopisk undersökning av vävnadsprov eller obduktion. www.regionostergotland.se 35

cytologiundersökningar 7 har varit för långa. Regionen har därför särskilda krav för PAD och cytologiundersökningar. För cirka 90 procent av alla cytologiundersökningar ges nu svar inom 14 dagar. Diagnostikcentrum har i år som mål att inom en vecka klara svarstiderna för gynekologisk cytologi, vilket också har uppnåtts under de första fyra månaderna. För patologisvaren har målet varit att minst 70 procent av svaren ska levereras inom 14 dagar, vilket har visat sig vara ett för högt satt mål för samtliga vävnadspreparat. Resultaten varierar beroende på vilken typ av prov som analyseras. Sämst resultat finns fortfarande inom hudundersökningar där svar, i vissa fall, ges först efter 40 dagar. Totalt har inte svarstiderna förbättrats i önskad omfattning. Det beror dels på att lokalerna begränsar möjligheten till effektiv diagnostisk verksamhet och även att det pågår en generationsväxling inom laboratorieverksamheten. Inom tandvården ska barn och unga som söker allmäntandvård ska i varje kommun, bedömas, utredas och prioriteras av kvalificerad personal inom tre månader från kontakt med tandvården. Detta mål uppnås för samtliga barn och unga. Förskjutning av kallelser med mer än tre månader för undersökning inom tandvården för barn och unga föreligger för 103 barn och unga. Med de åtgärder som Folktandvården vidtagit är ändå bedömningen att målet kommer att nås under året. Remisser till specialisttandvård, för såväl barn och ungdomar som vuxna, skall bedömas, utredas och prioriteras inom två veckor. Folktandvården uppfyller målet inom samtliga specialiteter. Under patientens tid i cancervården förekommer ofta överlämningar mellan olika vårdgivare. För att skapa en sammanhållen och effektiv vårdkedja för patient och närstående ska den som har ansvaret för patienten ta kontakt med nästa instans. För att underlättaen effektiv vård men även för att få patienten mera delaktig i sin vård ska patient få en skriftlig vårdplan. Regionala cancercentrum (RCC) arbetar på regional och nationell nivå för att patienter ska kunna kommunicera med vården på ett så lätt sätt som möjligt samt att vara delaktiga i och välinformerade under hela sjukdomsprocessen. Det pågår därför ett nationellt arbete för att digitalisera Min vårdplan som tidigare samordnades av SKL och nu har lämnas över till 1177 Vårdguiden. I detta arbete har både patient- och verksamhetsperspektivet tagits tillvara. Den tekniska plattformen för Min vårdplan blev klar 2016 och ska från och med maj 2017 testas i en förstudie. I förstudien ingår urologmottagningarna i Linköping och Norrköping. Särskilt prioriterade områden och andra vårdprocesser Arbetet med att vidareutveckla vårdprocesserna fortsätter. Fokus ligger främst på cancerprocesser där det finns stora utmaningar med hänsyn till den nationella överenskommelsen Standardiserat vårdförlopp. I bröstprocessen har det gjorts ett utvecklingsarbete i den inledande patientkontakten och utredningsfasen som resulterat i att färre kvinnor behövde mammografieras och punkteras samt att patienterna fått en bättre upplevelse av utredningen. I prostataprocessen har utvecklingsarbetet intensifierats för att ännu bättre kunna hantera det ökade inflödet av män där det finns en välgrundad misstanke om prostatacancer. Ett verktyg för att effektivisera vården är digitaliseringen och e-hälsotjänster. Region Östergötland har en målsättning att det på sikt ska genomföras fler virtuella besök än faktiska besök i hälso- och sjukvårdsverksamheterna. Under januari-april 2017 har besök över telefon och internet ökat i jämförelse med tidigare år. Utvecklingen inom området e- hälsa är intensivt och under 2017 kommer fokus främst ligga på att öka nyttjandet av e- hälsotjänster och utvecklingen av det nya arbetssätt som det medför e-hälsotjänster genom fortsatt implementering av webbtidbok, besök via video och vårdplanering på distans. Ett sätt 7 Cytologi betyder cellprov för mikroskopisk undersökning. www.regionostergotland.se 36

att effektivisera vården är poliklinisering. Av de operationer som genomförts under januariapril var 56 procent dagkirurgiska operationer. Andra områden där hälso- och sjukvården utvecklar arbetssätt för att effektivisera vårdprocesserna är till exempel: utveckling av hälsosamtal samt direktbokningar till psykolog eller kurator direkt i CallMe utvecklade arbetssätt på vårdcentraler som till exempel multiprofessionellt team för ett effektivare flöde både för patienter och för medarbetare personcentrerad vård genom mobilt team för de mest sjuka äldre akutteam för förbättrad och mer effektiv handläggning av akuta patienter sjusköterskeledd bedömningsmottagning för att skapa en bättre logistik för patienter teambaserad vård för mångbesökare och kroniskt sjuka projekt med fokus på robotkirurgi som pågår inom Sinnescentrum Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal vårdverksamheter (kliniker och vårdcentraler) som använder produktionsplanering 2016: 109 stycken Skapa nulägesbild April 2017: 66 Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad 2016: 45% 60 % April 2017: 53 % Svarstider inom diagnostiken: - PAD inom 14 dagar - Cytologi inom 14 dagar 2016 8-65 % 81-95% 70 % 95 % Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler och kliniker) som har en funktion för koordinering för effektiv samverkan med Försäkringskassan 2016 : 59 % 75 % 45 % Andel kliniker som använder SMS-påminnelser 2016 90 % 82 % 87 % Medelvårdtid 2016: Kvinnor 4,8 Män 4,0 Totalt 4,4 Andel dagkirurgiska operationer av alla operationer 2016: Totalt 55 % Kvinnor 57 % Män 54,0% Skall vara oförändrad /minska April 2017: Cytologi 90 %* Jan-april 2017 T: 4,5 K: 4 M:5,1 Ska inte minska Jan-april 2017 T:56 % K:58 % M: 53 % Andel strukna operationer 2015: 5,1 % 2016: jan-aug 5,3 % Andel virtuella besök i förhållande till faktiska besök Jan-april 2015:1,5 % 2016:1,8 % *Underlag saknas för andelen PAD svar inom 14 dagar 4,5 % Utfall saknas för perioden Ska öka 2,4 % www.regionostergotland.se 37

Optimal dimensionering av vårdplatser Vårdplatssituationen har varit en stor utmaning hittills under året. Hos flertalet produktionsenheter finns brist på sjuksköterskor, vilket har lett till neddragningar av vårdplatser. För att kunna svara på om vårdplatser är rätt dimensionerade behöver flera olika aspekter analyseras. Viktigaste måtten som underlag för analys är antal vårddygn för utlokaliserade patienter, beläggningsgrad och återinläggningar. Dessa mått ger indikationer på hur sjukhusens processer fungerar. För att ytterligare kunna svara på om vårdplatser är optimalt dimensionerade behöver analysen fördjupas med analys av köutvecklingen, vilket ger en bild på hur många individer som väntar på att komma in till vården. Under april 2017 fanns det cirka 11 färre registrerade disponibla vårdplatserna per dag i jämförelse med april 2016, och cirka 75 färre platser per dag jämfört med april 2015. Utlokalisering av patienter Utlokaliseringen av patienter beskriver hur många patienter som placeras på andra vårdavdelningar än där de normalt ska vårdas. Figur 9visar hur många vårddygn per månad som patienter har varit utlokaliserade på Universitetsjukhuset och Vrinnevisjukhuset. Fortfarande sker många fler utlokaliseringar varje månad än målet på maximalt 100 utlokaliserade vårddygn. Under januari var antalet utlokaliseringar 560 vilket är mycket högt och i april utlokaliserades patienter motsvarande 403 vårddygn. Universitetssjukhuset i Linköping står för den allra största andelen utlokaliseringar. De flesta utlokaliserade patienterna har under året på Vrinnevisjukhuset härstammat från öronkliniken. Vid Universitetssjukhuset härstammade de flesta patienter från lungmedicin, medicinska och geriatriska kliniken och neurologiska kliniken. Figur 9. Antal utlokaliserade vårddygn per månad på Universitetssjukhuset i Linköping samt Vrinnevisjukhuset. Samtidigt har öron-näsa-hals och hand- och plastik tagit emot flest patienter från andra kliniker. Dessa patienter genererar en inkomst till mottagande klinik och det är tydligt idag att flertal kliniker är ständiga mottagare av satelitpatienter. Sammantaget kan detta indikera på att vårdplatserna inte är optimalt fördelade utifrån var största behoven finns. Beläggningsgrad Beläggningsgraden mäter hur stor del av de tillgängliga vårdplatserna som utnyttjas. Riktvärdet för beläggningsgraden är 90 procent. En högre beläggningsgrad än så anses medföra risker för patientsäkerheten. Den totala beläggningsgraden i regionen var i april 97 procent, vilket också är genomsnittet över perioden januari-april. www.regionostergotland.se 38

Figur 10 visar beläggningsgraden av akutvårdsflöden vid regionens tre sjukhus. Beläggningen av regionens alla akutvårdsflöden uppgick i april till 100 procent, vilket även är genomsnittet över perioden januari-april. Beläggningsgraden på Universitetssjukhuset i Linköping var i april 104 procent, på Vrinnevisjukhuset 97 procent och på Lasarettet i Motala 94 procent. Sett över tid har utveckling av den akuta beläggningsgraden varit relativt oförändrad. Sammantaget talar den höga beläggningsgraden tydligt för att dimensioneringen av vårdplatser inte är optimal, eftersom överbeläggning av vårdavdelningar och omfattande utlokaliseringar förekommer frekvent (konstant på US). I april upptogs vårdplatser av utskrivningsklara patienter motsvarande 1 536 dagar, varav 478 av dem överskred fem dagar vilket är gränsen för när det kommunala betalningsansvaret träder in. Detta innebär att ordinarie vårdplatser beläggas med patienter som är färdigbehandlade men som inte kan skrivas ut på grund av att det saknas mottagande i den kommunala omsorgen. Som ett led i att bättre dimensionera vårdplatserna på sjukhusen har det på Universitetssjukhuset i Linköping (US)öppnats kortidsboende som drivs på kommunalt uppdrag. Från och med maj kommer det även drivas ett kortidsboende på Lasarettet i Motala Den nya avdelningen på US har avlastat Region Östergötland då antalet utskrivningsklara patienter har minskat, vilket innebär att fler vårdplatser kan nyttjas av de som bättre behöver dem. På US har konceptet daglig styrning införts vilket innebär att vårdenhetschefer, chefsjuksköterskor och andra funktioner träffas två gånger i veckan för att diskutera problem kopplat till bland annat vårdplatssituationen. Varje vecka, eller oftare vid behov, sker också gemensamma vårdplatsmöten som innefattar länets samtliga sjukhus. Det finns indikationer på att en rotorsak till vårdplatssituationen är den allt ökade vårdtyngden på avdelningarna. Region Östergötland saknar dock en löpande vårdtyngdsmätning. Det finns trots det många andra indikationer på att de patienter som vårdas på akutavdelningarna är betydligt mera vårdkrävande än tidigare. Detta kräver ökad personalbemanning, främst av sjuksköterskor, på många vårdavdelningar. En indikation är att patienter som genomgår mycket omfattande kirurgi i det närmaste kommer direkt till vårdavdelning istället för att, som tidigare var fallet, vårdas en period på intensivvårdsavdelning. En allt större andel av inneliggande patienter upplevs ha ökade behov av omvårdnad. Det innebär att slutenvårdsavdelningarna behöver bemannas på annat sätt än tidigare och arbetssätt som frigör så mycket sjuksköterske- och underskötersketid som möjligt för direkt patientvård behöver utvecklas. Vidare behöver metoder utvecklas som minskar den tid som vårdavdelningens personal behöver lägga på administrativa uppgifter. Figur 10. Akutvårdsflöde för regionens sjukhus. www.regionostergotland.se 39

Återinläggningar Återinläggningar är ett mått som kan indikera om patienter skrivs ut för tidigt från sjukhusen. Ytterligare kan måttet indikera hur väl samverkan fungerar med andra huvudmän, samt hur goda möjligheter kommunerna har att ta emot färdigbehandlade äldre. Sammantaget blev 11 procent av alla patienter som vårdades inlagda på regionens sjukhus återinlagda inom 30 dagar under årets fyra första månader. Motsvarande blev 14 procent av patienterna som är över 65 år, och 16 procent av särskilda fokuspatienter, återinlagda. Utveckling av köer Utifrån analys av beläggningsgrad, utlokaliseringar och återinläggningar tycks dimensioneringen av vårdplatser inte vara optimal. För att ytterligare fördjupa analysen behöver utveckling av kön till operationer och behandlingar analyseras. Under medborgarperspektivets strategiska mål Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter presenteras mer utförlig analys av tillgängligheten. En viktig aspekt är att kön till besök och behandlingar tenderar att öka och en mindre andel patienter får genomgå sitt besök eller behandling inom 60 dagar. Eftersom vårdplatser stängs så kommer den elektiva vården att förskjutas vilket i sin tur kan ge sämra tillgänglighet. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Beläggningsgraden av vårdplatser: - Totalt - Akutvårdsflödet April 2016: 96 % Jan-apr 2016: 99 % <90 % Jan-apr 97 % 100 % Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Utlokaliserade patienter - Antal vårddygn/månad Minskade återinläggningar inom 30 dagar för: - samtliga patienter - fokuspatienter - patienter 65 år Jan-apr genomstnitt/mån: 2016: 494 2015:438 Jan-apr 2016: 10,4 % Jan-apr 2015: 10,8 % jan-apr 2016:21 % jan-apr 2015: 23% jan-apr 2016: 16,3 % Jan-apr 2015: 15,8 % Antal disponibla vårdplatser April 2016: 25 751 April 2015:27 666 *K=kvinnor, M=Män < 100 Jan-apr Genom-snitt 487/mån 10 % 10 % Jan-apr* 10,7 % K:10,2 % M:11,2 % 15,5 % K:15,5 % M:15,4% 15 % 14,4 % K:13,6% M:15,1% Ska inte minska 25 427 Standardiserade vårdflöden I samband med utgången av 2017 ska 28 standardiserade vårdflöden för cancer vara införda. Antalet patienter inom de olika flödena (i förhållande till totalantalet förväntade patienter) varierar fortfarande. Det tar tid innan ett nytt vårdflöde uppnår en adekvat täckning av behovet. Region Östergötland har valt att ha en ingång till samtliga flöden (undantag hudtumörer och till del bröstcancer där den befintliga bröstprocessen har det största ansvaret) för att tidigt kunna identifiera patienter med behov av ett mera anpassat vårdflöde och för att säkerställa att alla patienter får adekvat information och erhåller en kontaktsjuksköterska även i det inledande utredningsförloppet. www.regionostergotland.se 40

Fokus har främst legat på att utveckla nya vårdprocesser men kommer nu att successivt flyttas till att också uppnå stipulerade ledtider. De cancerflöden med störst utmaningar är för patienter med misstanke om tjock- och ändtarmscancer (bland annat på grund av brist på resurser för koloskopi) och hudtumörer (på grund av den mycket stora volymen). I den fortsatta utvecklingen måste också större fokus ligga på att effektivisera multidiciplinära konferenser, vilka är mycket resurskrävande och att effektivare planera cancerkirurgin och den fortsatta uppföljningen. Även bättre samverkan med den palliativa vården är ett viktigt utvecklingsområde. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel uppfyllda tillgänglighetsmål för SVF avseende alla vårdförlopp där valida resultat kan erhållas. Tid från välgrundad misstanke till start av behandling. Ny formulering av indikator 60 % T*: 41 % K: 42 % M: 38 % Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Responstid ambulans vid prio 1 larm: 2015: Jan-mars: -Genomsnittlig, 10:54 min Ska inte öka 10:18 min -Andel av livshotande tillstånd där befolkningen nås 75 % 75 % 78% inom 10 minuter 2016: 10:24 min 76% *T= Totalt, K=kvinnor, M=Män Nya effektiva former för yttäckande trafik Med begränsade resurser finns det målkonflikter mellan att å ena sidan öka kollektivtrafikens andel av resorna i förhållande till bilen, vilket kräver att resurserna fokuseras där det finns stora resandeunderlag, och å andra sidan säkerställa ett rimligt utbud av hållbara resmöjligheter även för andra delar av länet. För att hantera denna målkonflikt krävs att kollektivtrafiken kontinuerligt anpassas till resenärernas behov och nya former prövas. Det är framförallt aktuellt i trafik med få resenärer, till exempel yttäckande trafik på landsbygden. I glesbygd med ett litet resandeunderlag utspritt över större ytor kan aldrig traditionell kollektivtrafik bli effektiv. För att ändå tillgodose medborgarnas behov av kollektivtrafik finns Närtrafiken. Under perioden har det skett en uppföljning av Närtrafiken vilka resulterat i ett antal förändringar som träder i kraft från och med juni. Bland förändringarna kan nämnas att tiden för Närtrafiken utökas. Det kommer också göras några mindre förändringar i områdesindelningen. Östgötatrafiken kommer i anslutning till förändringarna att göra en insats för att informera allmänheten om Närtrafiken. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal resande i Närtrafik Juli-dec 4216 Dimensionering efter Jan-april kapacitet och behov 2806 www.regionostergotland.se 41

Säker verksamhet En stark patientsäkerhetskultur som genomsyrar hela organisationen är en förutsättning för att verksamheten ska betraktas som säker. I det arbetet krävs systematik att analysera både brister och det som fungerar väl i syfte att stärka och lära från det positiva och för att kunna eliminera framtida avvikelser. Flera arbeten pågår för att förbättra säkerheten och minska antalet vårdskador. Bland annat genomförs nya insatser för att minska vårdrelaterade infektioner, trycksår och andra vårdskador samt för att främja en hållbar användning av antibiotika. Vidareutveckling görs även av kontinuitetshantering i verksamheterna. Patientsäkerhet är på många sätt svårt att följa upp. Ju noggrannare mätningar desto mer risker upptäcks och mer arbete krävs. Det är ett arbete som aldrig kommer att nå fullständig måluppfyllelse då ny kunskap tillkommer och nya metoder också ger nya risker. En viktig riskfaktor för vårdskador är exempelvis vårdplatsbrist och många utlokaliserade patienter liksom brister i städning och bemanning av vårdpersonal. Utmaningarna är således många och bedömningen är att målet inte kommer att uppnås under året. Stark patientsäkerhetskultur Alla vårdsituationer innebär risker. En organisation med en stark patientsäkerhetskultur kännetecknas av att den har en förmåga att hantera förväntade risker och en anpassningsförmåga till oväntade händelser. Arbetet för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) fortgår bland genom olika långsiktiga och kortsiktiga utvecklingsarbeten och utbildningar. Bland annat genomförs olika utbildningar både inom hälso- och sjukvården och för kommunernas chefer och medarbetare. Region Östergötland deltar också i ett nationellt utvecklingsarbete tillsammans med Norrlands Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Syftet är att förbättra det proaktiva arbetet med VRI och hitta nya arbetssätt. Genombrottsprojekt har genomförts tillsammans med medarbetare från fem deltagande kliniker varav de flesta från Vrinnevisjukhuset. Genombrottsmetoden är en användbar modell i den vardagliga verksamhetsutvecklingen. Erfarenheter visar att metoden har positiva effekter för både patienter, medarbetare och verksamheten i stort. Utvärdering av de nio deltagande kliniker i första omgången 2016 pågår nu och en ny omgång planeras till hösten 2017. För att komma tillrätta med vårdrelaterade infektioner krävs att alla aktörer inom vården tar ansvar, därför har också avtal tagits fram och flera utbildningar genomförts under våren för att stärka externa entreprenörer som bygg-, städ- och serviceföretag som arbetar i vården. Region Östergötland har också tagit fram en ny form av hygienrond för att säkra hygienarbetet på klinikerna och en pilotrond är under våren genomförd. Den skall nu införas brett inom Region Östergötlands vårdverksamheter. Inom Närsjukvården i Östra Östergötland (NSÖ) har patientsäkerhetsronder återupptagits vilket innebär att produktionsenhetschef, verksamhetschef för annan verksamhet inom NSÖ, utvecklingsledare för patientsäkerhet samt chefssjuksköterska/chefläkare gör ronderna. Samtliga vårdavdelningar besöks under våren och till hösten kommer ronderna genomföras även på mottagningarna. Det förebyggande arbetet mot trycksår är ett mycket angeläget område för Region Östergötland. Under 2017 års punktprevalensmätning hade 20,4 procent av deltagande patienter trycksår. Det innebär en ökning jämfört med 2016. Under 2017 ska fokus på trycksår och flera aktiviteter bidra till att förbättra resultatet. Flera vårdavdelningar arbetar dagligen förebyggande och systematiskt genom att använda kvalitetsregistret Senior alert och arbetet med registeret har intensifierats. Antalet vårdskador ökade 2016 vilket betyder att patienterna som granskats har mer än en vårdskada per vårdtillfälle. Fortfarande är vårdrelaterade infektioner (VRI), trycksår och kirurgiska skador de vanligaste vårdskadorna. Orsaken till den noterade ökningen är inte helt www.regionostergotland.se 42

klar men bristen på vårdplatser och den störa belastningen inom den akuta slutenvården är sannolikt en stor bidragande faktor då det finns evidens för att exempelvis utlokaliserade patienter löper nästan 50 procent högre risk att drabbas av en vårdskada. Som ett led i det systematiska arbetet med att minska vårdskador införde Region Östergötland under 2016 metoden Gröna korset som innebär att medarbetare dagligen identifierar risker/tillbud samt vårdskador på enheterna. Under årets första månader har arbetet med implementering och utveckling av metoden fortgått. Intresset från vårdverksamheterna har varit stort. Medarbetarnas följsamhet till kläd- och hygienregler indikerar hur väl verksamheten har tagit till sig och tillämpat kunskapen om smittspridning i vården och hur den kan förebyggas. Den kan också vara en indirekt indikator på patientsäkerhetskulturen då en starksäkerhetskultur innebär att det är självklart att följa olika hygienriktlinjer. Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. Målet för följsamheten är 95 procent för både klädregler och hygienregler. Aktuella resultat i april var 97 procent för klädreglerna och 87 procent för hygienreglerna. I tabell 11 presenteras resultaten per centrum. Samtliga centrum uppnådde målvärdet för klädriktlinjer, däremot var det endast Diagnostikcentrum som uppnådde resultatet för hygienriktlinjer. Figur 11: Följsamhet till hygienriktlinjer Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende: 2016: 97,1% April 2017: 98 % - klädregler 2015: 97 % > 95 % - hygienregler 2016: 87,2% 2015: 88 % > 95 % Säkerställd kontinuitetshantering i hela organisationen April 2017: 87 % Verksamheterna redovisar vid valfri tidpunkt under året, via kvalitetsverktyget RH-check, om de har en kontinuitetsplan eller inte. Under våren har stickprov genomförts i 25 av de 70 samhällsviktiga verksamheterna, med syfte att undersöka hur dessa kontinuitetsplaner fungerar i praktiken och hitta eventuella förbättringsområden. Ett försök med månatlig uppföljning av RH-checkar har påbörjats på ett centrum och faller det väl ut kommer det att erbjudas till övriga centrum. Syftet är att förbättra registrering av RH-check löpande under året och därmed förenkla uppföljningen av arbetet med kontinuitetshantering. Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens Den moderna sjukvården är idag helt beroende av antibiotika. Samtidigt ökar antalet fall av multiresistenta bakterier varje år. Rationell antibiotikaanvändning är mycket viktigt då det minimerar risken för resistensutveckling och minskar risker för biverkningar. Förskrivningen www.regionostergotland.se 43

av antibiotika minskar i Region Östergötland och även om minskningstakten inte är lika hög längre så har kvaliteten på antibiotikaförskrivningen förbättrats vilket också är viktigt. Ett omfattande arbete görs i Region Östergötland både inom primärvården och inom slutenvården för att minska antibiotikaresistensen. Stramaläkarna i slutenvården använder infektionsverktyget för att följa antibiotikaförskrivningen på sjukhusen. Inom primärvården följs antibiotikaförskrivningen upp regelbundet. Stramas primärvårdsgrupp har som mål att höja kvaliteten på handläggningen av vanliga infektioner genom att i största möjliga utsträckning följa de rekommendationer som getts ut av Läkemedelsverket och Strama. Förhoppningen är att det ska minska förskrivningen av antibiotika vilket blir till nytta för nuvarande och kommande patienter i primärvården. I Region Östergötland kan diagnosbaserad data mätas och följas för att se följsamheten till behandlingsriktlinjerna. Nya målvärden håller på att arbetas fram vilket ska ge möjlighet att följa upp förskrivningen av diagnoser som tidigare inte kunnat följas, och detta ska även följas fördelat på kön och ålder. Planering har under perioden gjorts för ett Sepsisprojekt som, med start i maj, har som mål att tidigt upptäcka och förbättra handläggning av patienter med sepsis, det vill säga blodförgiftning. I projektet finns representanter från 1177, primärvård, ambulans, akutmottagningarna, IVA, Klinisk mikrobiologi och Infektionskliniken. Dessutom ska det på varje sjukhus finnas lokala arbetsgrupper där fler är engagerade. Studier visar att särskilda regelbundna antibiotikaronder är effektfulla. Ronderna ska genomföras av infektionsläkare och avdelningsansvarig specialistläkare två gånger per vecka där samtliga patienter med antibiotikabehandling gås igenom. Planer har i Region Östergötland funnits på att inrätta detta med start på kliniker som har hög antibiotikaförbrukning, såsom kirurgavdelning, medicinkliniker och onkologavdelning. Dock har detta fått skjutas på framtiden på grund av brist på specialistläkare på Infektionskliniken. Det pågår planering för att till hösten göra en satsning på Staf.aureus (gula staylokocker) bakteremier (SAB) vilket är en allvarlig infektion med en dödlighet på 7-39 procent. Antalet SAB har ökat från 142 fall i Region Östergötland år 2000 till 258 fall år 2013, det vill säga en 77 procentig ökning. Internationella studier har visat att om patienten bedöms på plats av infektionsläkare så hittas och åtgärdas fler komplikationer och patienterna får en mer adekvat, oftast längre, intravenös antibiotikabehandling med minskad mortalitet som följd. I projektet som ska starta i höst ska mikrobiologer och infektionsläkare samarbeta för att förbättra rutinerna kring dessa patienter med målet att alla patienter ska bedömmas på plats av en infektionsläkare. En annan viktig aspekt i antibiotikahantering är den inom djurhållning. Region Östergötland arbetar med dessa frågor genom att i avtalet som hanterar måltidsservice ställda höga miljökrav, till exempel att alla inköp av animaliska produkter skall följa svensk djurskyddslagstiftning. Det innebär bland annat att antibiotika inte ges i tillväxtfrämjande syfte utan enbart för behandling av sjukdom hos djuren. Uppföljning görs gentemot upphandlade måltidsleverantörer och underlag krävs in gällande till exempel ursprungsland för de animaliska produkter som används i produktion. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antibiotikaförskrivning i öppenvård (recept/1000 invånare) Helår 2016: 310 Maj 2015-april 2017: 308 Ej öka jämfört med 2016 (Nationellt mål 250/1000 invånare) maj 2016-april 2017 304 (per 1000 invånare) www.regionostergotland.se 44

En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Innan den nationella ALF- och Universitetssjukvårdsutvärderingen har startat är det svårt att bedöma Region Östergötlands forsknings- och utvecklingsverksamhet. Baserat på det noggranna förarbetet med att utse universitetsjukvårdsenheter och ta fram uppgifter till den kommande ALF-utvärderingen bör dock Region Östergötland ha goda chanser att uppnå sitt mål för en aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet vid årets slut. Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för FoUverksamheten och det ska finnas akademisk verksamhet i alla länsdelar Resultaten av Öppna jämförelser visar att kvaliteten i sjukvården i Östergötland och i sydöstra sjukvårdsregionen var fortsatt hög 2016. Universitetssjukhuset i Linköping fick andraplatsen vid utdelningen av Dagens Medicins pris för bästa universitetssjukhus och Länssjukhuset i Kalmar och Länssjukhuset Ryhov fick fjärde respektive sjätte plats i kategorin bästa mellanstora sjukhus. Lasarettet i Motala kom på andra plats i kategorin bästa mindre sjukhus och Vrinnevisjukhuset hamnade utanför listan med de tio bästa sjukhusen. Till följd av det nya ALF-avtalet 8 har begreppet universitetssjukvård (USV) införts nationellt för att stärka kopplingen mellan akademi och hälso- och sjukvård samt för att fördjupa och vidga samarbetet kring forskning, utbildning och utveckling. USV-enheternas kärnverksamhet ska, jämte hälso och sjukvård, utgöras av klinisk forskning och utbildning liksom kunskapstillämpning och kunskapsspridning för hälso och sjukvårdens utveckling. I Region Östergötland uppfyller 39 verksamheter kraven. Trettiosju återfinns i centrala länsdelen (varav två tillhör primärvården) samt en i västra och en i östra länsdelen. Enheterna utses av Universitetsjukvårdsberedningen som är samverkansorganet mellan Linköpings Universitet och Region Östergötland/Sydöstra sjukvårdsregionen. Universitetsjukvårdsberedningen är sammansatt av representanter från Linköpings Universitet, Region Östergötland, Region Jönköpings län och Kalmar läns landsting. Socialstyrelsen har det nationella uppdraget att utvärdera universitetssjukvården med start 2017. I januari 2017 undertecknade Region Östergötland och Linköpings universitet Anknytningsavtal avseende Sydöstra sjukvårdsregionen till Regionalt avtal om Läkarutbildning och Forskning för Östergötland (RALF 2015). Avtalens syfte är att långsiktigt skapa en gemensam struktur för ALF-medlens användning för att främja en hög effektivitet och kvalitet avseende läkarutbildning, klinisk forskning samt omsättning av ny kunskap och innovationer i praktisk sjukvård. Inom gällande nationella ramvillkor ska, senast 2021, ett gemensamt RALF-avtal ingås för hela Sydöstra sjukvårdsregionen. Universitetssjukvårdsberedningen har beslutat att ge samtliga anställda inom Region Östergötland möjlighet att få så kallat LiU-ID som behövs för tillgång till bibliotekens databaser. Enligt anknytningsavtalet till RALF har anställda inom Landstinget i Kalmar län och Region Jönköpings län motsvarande rättigheter. Konkurrenskraftig klinisk forsking Forskningsdirektören i Region Östergötland har i uppdrag att se över lednings- och stödstrukturerna för forskning inom Region Östergötland. Regionen har tre olika strukturer 8 ALF är ett avtal mellan staten och vissa landsting för utbildning av läkare, klinisk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. www.regionostergotland.se 45

för forskningsstöd, med delvis överlappande uppdrag. Ett samverkansbeslut om ny organisation har under våren fattats av Regiondirektören om att den nya strukturen blir två delar och att en ny funktion med forskningslots ska inrättas: 1) Enheten för forskningsstöd skapas genom att Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården och enheten för forskning och utveckling inom ledningsstaben går samman till en gemensam struktur. Enheten organiseras i ledningsstaben med en enhetschef som rapporterar till forskningsdirektören. Den nya organisationen träder i kraft första juni. 2) Forum Östergötland är fortsatt organiserad under Linköpings universitet, men med skillnaden att kliniska prövningsenheten flyttar till klinisk farmakologi på Diagnostikcentrum. Ansvaret för den kliniska prövningsverksamheten och vårdplatserna övergår således till verksamhetschefen på klinisk farmakologi, som får ett utökat uppdrag. För att stärka forskningen i Region Östergötland finns idag forskningschefer vid varje centrum som ingår i ett nätverk som leds av forskningsdirektören. Strategiska forskningsfrågor hanteras via denna grupp för vidare implementering i linjeverksamheten. Ny- och ombyggnationerna på US bidrar på flera sätt till en förbättrad miljö för forskning och utveckling bland annat genom att vårdavdelningar får flera små mötesrum för undervisning och FoU-arbete. I anslutning till hudklinikens mottagning har kliniska forskningsenheten fått nya lokaler och CMIV:s lokaler har utökats för att förbättra möjligheten för verksamhetsnära forskning. Även testbädd har fått nya lokaler och nya lokaler planeras för Forum Östergötland och enheten för forskningsstöd. Inom satsningen Från student till docent ingår de regionfinansierade kliniska forskarbefattningarna. Syftet är att stärka universitetssjukvården och öppna för fler framtida forskningsledare. Under våren 2017 förändrades befattningarna för läkarna till att gälla två nivåer. Nivå 1 för disputerade, så kallad klinisk post doc, med anställning i Region Östergötland och Nivå 2 för docenter, så kallad klinisk senior forskare. Nytt för 2017 är dessutom att tilldelning av befattningar sker efter ansökan och bedömning i konkurrens. Medarbetare inom övriga legitimerade vårdyrken och med naturvetenskaplig/annan examen har ännu kvar systemet med äskande av befattning till specifikt centrum. Från 2018 ska samtliga yrkeskategorier ha samma gransknings- och hanteringsprocess som läkarna. Forskningsrådet avser att under våren 2017 projektanställa en person på deltid för Från student till docentkonceptet 2,0 med syftet att driva och utveckla konceptet för att öka verkningsgraden. Rekrytering pågår. Kursen Regional kurs i forskningsmetodik, den så kallade FORSS-kursen, riktar sig till kliniskt verksam vårdpersonal i landsting/regionfinansierade verksamheter inom Östergötland, Jönköping, Kalmar och Kronoberg. Antalet sökande har ökat de senaste åren och är i år mer än dubbelt så många som antalet tillgängliga kursplatser. Knappt hälften av de som sökt kursen i år är läkare och drygt hälften av de sökande är från Östergötland. Universitetssjukvårdsberedningen har i samråd med Forum Östergötland beslutat att erbjuda en forskningskurs för verksamhetschefer i Forum Östergötlands regi med start hösten 2017. Fokus för kursen ska vara verksamhetschefens roll och ansvar i klinisk forskning. Kursen är obligatorisk för verksamhetschefer på USV-enheter. Under våren har arbetet med de nationella utvärderingarna av ALF-systemet påbörjats. Vetenskapsrådet har i uppdrag att utvärdera ALF-systemet utifrån tre aspekter; den vetenskapliga produktionens kvalitet, forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta, samt forskningens förutsättningar. Inom Region Östergötland arbetar enheten för forskningsstöd tillsammans med Forskningsrådet, Universitetssjukvårdsberedningen och Forum Östergötland för att tillmötesgå informationsbehovet i den kommande nationella utvärderingen. www.regionostergotland.se 46

ALF-medlen för Region Östergötland år 2017 beräknas uppgå till 223 miljoner kronor att användas till forskning och utbildning. Under 2016 var motsvarande belopp 214 miljoner kronor. Inom Forsknings-ALF har 187 ansökningar inkommit. Bland aktuella forskningsprojekt kan nämnas SCAPIS, Swedish CardioPulmonary bioimage Study. Forskningsprojektet leds av en nationell forskargrupp med Hjärt- Lungfonden som huvudfinansiär. Universitetssjukhuset i Linköping är ett av de sex universitetssjukhus som ingår i SCAPIS. Ytterligare en forskargrupp vid smärt- och rehabiliteringscentrum vid US har i samarbete med Försäkringskassan fått närmare 5 miljoner i anslag från Forte. Syftet med forsknings projektet är att studera effekten av multimodal rehabilitering (MMR) för personer med långvarig smärta. Målet är att ta fram en samverkansmodell, där relevanta aktörer ingår, som ska användas relaterat till MMR när målet är återgång i arbete. Effektiv och relevant forskning inom nya områden Region Östergötland och Linköpings universitet har sedan många år en etablerad struktur för samarbete kring utbildning, forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården. I april undertecknade Region Östergötland och Linköpings universitet ett nytt samarbetsavtal, LINDA. Med det nya avtalet förstärker samarbetet på motsvarande sätt för andra regionala utvecklingsområden, LINDA är resultatet av ett gemensamt visionsarbete för att stärka det regionala ledarskapet, fördjupa samverkan och därigenom bidra till en positiv samhällsutveckling. Främjandet av innovationer och ökat utnyttjande av innovationsupphandlingar Ett initiativ har tagits till en förstudie inom Life Science i Östergötland som syftar till att inventera och göra en plan för hur olika initiativ och aktiviteter inom Life Science med fokus på gränssnittet mellan människa och teknik kan genomföras. Målet är att skapa en gemensam sammanhållen struktur/arbetsmodell med potential att kunna utvecklas till ett kluster. En projektledare är tillsatt och har börjat sitt arbete. I mars 2017 öppnades ett nytt korttidsboende på Universitetssjukhuset i Linköping. Det är resultatet av ett samarbete mellan Region Östergötland och Linköpings kommun. I verksamheten integreras utvecklingsenheten för effektivare vårdövergångar som ett samarbete med Linköpings kommun. Enheten är ett så kallat verklighetslabb där innovativa arbetssätt och teknik kommer testas tillsammans med patienter och närstående. Inför uppstarten har regionen skickat in en ansökan till Vinnovas utlysning för Verklighetslabb i offentlig verksamhet för att ytterligare stärka starten av verksamheten. Ett innovationsledningssystem för hälso- och sjukvården förbereds och som ett första steg pågår planering för en pilot inom Region Östergötland. Vinnova har beviljat medel för att i samarbete med Linköpings universitet omsätta forskningskunskap på området till arbetssätt och metoder i vården. Programmet Hållbar verksamhet har i uppdrag att bedriva arbete och styrning för att skapa så kallad Mode 2/Innovationsförmåga inom Region Östergötland. Detta som ett komplement till den förmåga att bedriva ständiga förbättringar (Mode 1) som redan finns. Region Östergötland genomför nu utbildningsinsatser inom programmet för att bygga upp kunskap kring denna förmåga. Region Östergötland har tillsammans med medarrangörer genomfört ett så kallat HealthJam där blandade grupper fick ta sig an utmaningar och pröva sig fram till möjliga lösningsförslag på nya hälsotjänster. Teman för denna gång var Jag vill hålla mig frisk och Jag har blivit www.regionostergotland.se 47

sjuk. Deltagarna hade olika bakgrund såsom politiker, tjänstemän, medborgare, patienter och näringsliv. Eventet var uppskattat och nu pågår uppföljningsarbete inom Region Östergötland för att ta tillvara på resultatet och se hur denna typ av metodik som även involverar patienter och närstående kan användas i fler sammanhang. Intresset för innovationsupphandling är stort i verksamheten men kunskapen inom området behöver förbättras. Region Östergötland har tagit fram en plan för hantering av innovationsupphandling, innehållande aktiviteter för att stärka kunskapen på området med hjälp av utbildningsinsatser och erfarenhetsutbyte med andra upphandlande myndigheter, aktörer och leverantörer. En del i arbetet är att definiera begreppet innovationsupphandling och att försöka hitta områden där innovationsupphandling lämpar sig. Några upphandlare har utbildats i funktionsupphandling som kan vara en upphandlingsform vid innovationsupphandling. Tjänstemän och politiker från Region Östergötland har besökt Region Skåne för erfarenhetsutbyte kring innovationsupphandling. Fler insatser krävs för att öka innovationsförmågan. Olika initiativ är tagna men samordningen behöver stärkas. En innovationspolicy och en innovationsstrategi för hälsooch sjukvården skulle kunna tydliggöra hur regionen vill arbeta med innovationsfrågor. I och med bildandet av Centrum för verksamhetsstöd och utveckling (CVU) har alla nödvändiga stödfunktioner nu samlats i en och samma organisation med möjlighet att skapa ett bra innovationsstöd för verksamheterna i vården. Klimatneutral och giftfri verksamhet För att skapa förutsättningar för ett miljömässigt hållbart Östergötland ska Region Östergötland minimera den egna organisationens klimat- och miljöpåverkan. För att nå de långsiktiga och övergripande miljömålen är det avgörande att produktionsenheterna integrerar miljöhänsyn i beslut och genomför åtgärder kopplade till sina mest betydande miljöaspekter. Flera produktionsenheter behöver utveckla arbetet med att integrera miljöarbetet i ordinarie styrning och uppföljning och adressera åtgärder för att Region Östergötland ska nå miljömålen. Bedömningen är att det strategiska målet inte kommer att uppnås vid årets slut men att resultatet kommer väsentligt ha förbättrats. Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Ett systematiskt miljöarbete innebär att verksamheterna planerar och genomför miljöförbättringar, utbildar medarbetarna och kontinuerligt följer upp och förbättrar verksamheterna med hänsyn till miljön. Miljöarbetet ska integreras i Region Östergötlands verksamheter för att minska sårbarhet och för att miljöarbetet i verklig mening ska ge miljönytta. Verktygen för att nå systematiskt miljöarbete i varje verksamhet är Vårda miljön och att ledningssystemet certifieras enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Införande av ledningssystem miljö fortskrider enligt plan i pilotcentrumet Barn- och kvinnocentrum och nu även i Folktandvården. Ledningssystem miljö som ska vara integrerad i ordinarie styrning vilket kräver samordning med andra ledningsfrågor såsom kvalitet, patientsäkerhet och LEAN. Det finns stor vilja och engagemang till samordning av gemensamma strukturer i ledningssystemsarbete som kommer ge effekt för verksamheterna i form av enhetlighet i styrning och uppföljning för olika typer av sakfrågor. Till exempel pågår ett arbete för att samordna revisioner och olika typer av uppföljningsverktyg. www.regionostergotland.se 48

Under första kvartalet har omvärldsbevakning skett kring hur andra landsting, regioner och aktörer arbetar med åtgärder för att minska läkemedels miljöpåverkan. En strategi planeras att tas fram under hösten. Systematiskt miljöarbete måste bedrivas på alla nivåer för att miljömålen ska kunna nås. För bedömning om miljö- och klimathänsyn tas i det interna arbetet har beslut tagna i regionstyrelsen (RS) och hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) granskats. Beslut om svar på medborgarförslag, motioner och beslut av administrativ karaktär har inte ingått i granskningen. Första tertialet har regionstyrelsen hanterat elva beslut som bedöms vara relevanta att ta klimat och miljöhänsyn i, i tre av dessa har miljöhänsyn tagits. HSN har tagit hänsyn till miljö och klimat i ett av fyra relevanta beslut. Ökad hänsyn till miljö och klimat bör tas i styrning och uppföljning av bolag och av samverkansarbetet i Sydöstra sjukvårdsregionen, sjukresereglemente, upphandling av tåg och av patientflygresor och av fastighetsrelaterade beslut. Nyckelindikator/Mått Ingångsvärde Mål 2017 Utfall ÅR2016 Utfall 04 2017 Måluppfyllelse Andel RÖ-/ centrumövergripande beslut Ny indikator 2017 75 % Ny indikator 29 % där konsekvens för miljö och klimat har 2017 4 av 14 bedömts och dokumenterats Upphandlingar som stödjer hållbarhetsarbetet Region Östergötland kan påverka främjandet av hållbarhet genom att ställa krav i de upphandlingar som görs. En strategi för hållbar upphandling har tagits fram som beskriver process och arbetssätt och kravnivåer för olika produktgrupper och tjänster. Utifrån kravnivåerna i strategin har en miljöanalys genomförts av alla inköp som bedöms relevanta ur miljöhänsyn och som genomförts år 2016. Miljöanalysen ligger till grund för uppföljning av effekten av miljökrav i upphandling. Analysen visar att vi i dagsläget har bristfällig information om innehållet av farliga ämnen i de produkter som används i vården. Informationen kommer att klarna för varje ny upphandling som genomförs då tuffare krav på innehåll och materialval kommer att ställas. Exempel på upphandlingar med dokumenterad miljöeffekt som slutförts under första kvartalet är bröstproteser och ortoser (kroppsburet hjälpmedel). I båda dessa upphandlingar har produkter med innehåll av hälsofarliga ämnen valts bort genom tuffa miljökrav. Arbete pågår även inför kommande upphandling av engångstextilier. Användningen kartläggs och evidensbaserad information tas fram för att välja bästa möjliga produkt med hänsyn tagen till såväl patientsäkerhet, medarbetare, ekonomi och miljö. Samma arbete pågår inom antibakteriella behandlingar där målsättningen är en gemensam riktlinje för att ta hänsyn till antibiotikaresistens och miljö i användningen. Region Östergötlands nuvarande avtal för måltidsservice har högt ställda miljökrav. Bland annat ska animaliska produkter produceras enligt Svensk djurskyddslagstiftning. Andelen ekologiska produkter ska minst uppgå till 27 procent och råvaror ska när det är möjligt anpassas efter säsong för att öka andel svenskt och närproducerat. Avtalet har följts upp under första kvartalet och arbete pågår för att utveckla uppföljning och rapportering inom detta område. God hushållning med energi och naturresurser Lustgas är en kraftfull växthusgas som används som smärtlindring i hälso- och sjukvården, främst inom förlossningsvården. Region Östergötland har fått bidrag från Naturvårdsverkets satsning Klimatklivet för att installera en anläggning på Universitetssjukhuset i Linköping (US) och en vid Vrinnevisjukhuset (ViN). Anläggningen på US är nu på plats och innebär att www.regionostergotland.se 49

vi på ett enkelt sätt minskar klimatpåverkan. Regionens första solelsanläggning togs i drift i mars och finns på Vretagymnasiets skolhus. Anläggningen har på en dryg månad producerat 14 900 kwh. Under årets första fyra månader har insatser genomförts för att minska klimatpåverkan från arbetspendling. Exempel på det är Vårfixa din cykel där Region Östergötland servat 500 av medarbetarnas cyklar, Frisk effekt som är en cykla och gå till jobbet kampanj som i nuläget har 1200 deltagare och utdelning av 1200 prova-på-kort på kollektivtrafiken. Under våren har ett kunskapsunderlag tagits fram inför framtagande av strategi för elbilsladdstolpar vid Regionens verksamheter. Avstämning har skett med varje produktionsenhetsledning om lägesstatus i miljöarbetet och deras lägesstatus vad gäller för prioriterade miljöåtgärder, Vårda miljön, kemikaliehantering, e-utbildning ledarmodul miljö. Generellt så går arbetet på produktionsenheterna väl inom samtliga områden, men avstämningarna har också gjort att kemikalieinventeringsfrekvensen och antalet chefer som genomför e-utbildningar har ökat. I produktionsenheternas egna delårsrapporter beskrivs flera väsentliga insatser som bidrar till att nå målen om klimatneutral och giftfri verksamhet, även om produktionsenheterna inte själva alltid har gjort en koppling till miljönytta. Exempel på insatser: Inom Diagnostikcentrum pågår utvecklingsarbete med Mobil röntgen och Smart provtagning där ny teknik skapar förutsättningar för att laboratoriemedicins analyser decentraliseras och flyttas närmare patienten, vilket kan korta tiden för en utredning och minska behov av återbesök. Det kommer innebära minskade patientresor vilket har stor miljöeffekt. Genom att tanka biobränsle, HVO, i skolans lastbilar har Naturbruksgymnasiet minskat sitt koldioxidutsläpp med 8 900 kg under perioden januari-april. Centrum för verksamhetsstöd och utveckling genomför flera insatser för att få bort pappershantering och ersätta med elektronisk hantering. Det är till exempel e-handel av läkemedel, anställningsavtal, personalakter och lönespecifikationer och hantering av utlägg. Inom fastighet och bygg har utbildningsinsatser genomförts för entreprenörer, projektörer, projektledare och driftpersonal för giftfria produktval. I februari blev tjänsten Skype för företag kostnadsfri för alla medarbetare i regionen. IT-enheten ser en stor ökning på antalet videomöten som sker med Skype för företag där mötestiden från föregående år ökat med 211 procent. 11 av 19 produktionsenheter beskriver på ett bra sätt vilka miljöaspekter och miljömål de ska arbeta med under året och vilka väsentliga insatser och resultat som ses under första kvartalet i sina delårsrapporter. Miljöarbetet måste integreras i verksamheterna för att i verklig mening ge miljönytta och kan om det integreras på rätt sätt driva utveckling av verksamheten. Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2017 Utfall ÅR2016 Utfall 04 2017 Måluppfyllelse Andel produktionsenheter som har tydliga miljömål och ett miljöarbete som är väl integrerat i sin verksamhet Förbättrings-potential föreligger 75 % Ny indikator 2017 58 % www.regionostergotland.se 50

Medarbetarperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Bedömning Medarbetare som är delaktiga Ett engagerat Möjligheter att delta i förbättringsmedarbetarskap och utvecklingsarbete Hälsofrämjande arbetsplatser i utveckling Strategisk En arbetsgivare som är attraktiv kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida Strukturerat och långsiktigt arbete utmaningar med kompetensförsörjning Rätt använd kompetens Tydligt och hållbart chef- God kommunikation och dialog och ledarskap Chefer som har rätt förutsättningar och som får stöd ( Ett engagerat medarbetarskap Region Östergötland genomförde även i år en medarbetaruppföljning. Svarsfrekvensen blev för fjärde året i rad 86 %. Den höga svarsfrekvensen i sig ger en signal om engagerade och delaktiga chefer och medarbetare. Syftet med medarbetaruppföljningen är att identifiera utvecklings- och förbättringsområden, att följa upp resultatet av tidigare års åtgärder i handlingsplanerna samt att öka kunskapen om hur chefer och medarbetare ser på sin arbetsplats för att gemensamt utveckla en bra, säker och effektiv verksamhet. Medarbetaruppföljningen är också en del av region Östergötlands organisatoriska och sociala skyddsrond. Nytt för i år är att mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sätts lokalt på varje arbetsplatsplats i samband med att en handlingsplan för medarbetaruppföljningen görs. Medarbetaruppföljningen ses i sig som regionens främsta verktyg då det gäller att belysa aspekter som är förutsättningar för ett engagerat medarbetarskap. Resultatet av medarbetaruppföljningen kommer i maj, därefter påbörjas det viktiga arbetet med handlingsplaner, vilka formuleras lokalt av medarbetarna.. Sammantaget är bedömningen att det strategiska målet Ett engagerat medarbetarskap kommer vara uppfyllt vid årets slut. Medarbetare som är delaktiga Att medarbetare ska känna delaktighet finns med som en grundtanke i flera av de aktivititeter som regionens chefer genomför kontinuerligt tillsammans med medarbetarna. Ett exempel är att ha utvecklingssamtal och att dessa förs med god kvalitet. Syftet är att skapa en känsla av kontroll vilket är en viktig arbetsmiljöaspekt, det är även känsla av sammanhang och mening. En översyn pågår av mallen för utvecklingssamtal för att harmonisera med kraven som ställs i föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö. www.regionostergotland.se 51

Ett annat exempel på en aktivitet som i hög grad är beroende av medarbetarnas delaktighet är arbetsplatsträffarna. Region Östergötland har under några år arbetat med ett material som är framtaget med syfte att få en god kvalitet på arbetsplatsträffarna, men det har ännu inte riktigt fått fäste. Därför sker fortsatta insatser inom det området. Detsamma gäller för utbildning i samverkan, där några produktionsenheter har intensifierat arbetet med utbildning för samverkansgrupper, däribland Sinnescentrum. Tanken är att båda dessa insatser skall fortleva och i förlängningen medverka till att medarbetare inom Region Östergötland upplever en hög grad av delaktighet. Ett gott exempel på hur former för ökad delaktighet har skapats finns inom Diagnostikcentrum där en klinik har startat ett projektet med syfte att öka medarbetarnas delaktighet i beslutprocessen. Genom strukturerade cafémöten skapas återkommande forum där medarbetarna i mindre grupper ges förutsättningar att diskutera och komma med förslag kring aktuella verksamhetsfrågor. Målet är att öka medarbetarnas engagemang och kunskap om verksamheten. Möjligheter att delta i förbättrings- och utvecklingsarbete I början av åretstartade ett utvecklingsprogram i förbättringskunskap och förändringsledning för chefer. Cirka 20 chefer deltar och varje chef ska under programmet genomföra ett förbättringsarbete inom sin verksamhet tillsammans med sina medarbetare. Detsamma gäller för de nya utvecklingsprogrammen för första linjechefer som startade i december 2016 och april 2017. Under programmet genomför deltagande chefer ett mindre utvecklingsarbete tillsammans med sina medarbetare med utgångspunkt från verksamhetsplanen. Dessa satsningar på utvecklings- och förbättringsarbeten i chefsprogrammen syftar till att rusta cheferna för att i ännu högre grad involvera medarbetarna i det strategiska utvecklingsarbetet. Närsjukvården i centrala Östergötland genomför tillsammans med Hjärtoch medicincentrum och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård utbildningar i förbättringskunskap. Utbildningarna bidrar till kompetensutveckling och lärande genom att deltagarna genomför konkreta förbättringsprojekt. Diagnostikcentrum har under våren samlat alla medarbetare under två halvdagar med tydligt fokus på framtiden där kliniknära projekt presenterades och diskuterades. Under dagarna presenterades också aktuell forskning som bedrivs inom Diagnostikcentrum. Sjukfrånvaro Regionens totala sjukfrånvaro uppgick under april till 4,9 procent, vilket är i linje med samma period förra året. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvaron (över 30 dagar) var i april 1,4 procent vilket är i linje med samma månad föregående år. Målen för framgångsfaktorn Hälsofrämjande arbetsplatser i utveckling är högt satta med anledning av att Region Östergötland anser det viktigt att sjukskrivningstalen stannar upp. Ökningen av sjukfrånvaron har stannat upp, men målet på 1,3 procent nås inte för de som har en sjukskrivningsperiod på mer än 30 dagar. Insatser som görs för att minska andelen långtidssjukskrivna är att ge insikter och verktyg till chefer i utbildningen arbetslivsinriktad rehabilitering. I utbildningen kommuniceras vikten av att ha en tidig kontakt med en medarbetare som blivit sjukskriven och tidigt möjliggöra att individen kommer åter i arbete. Det pågår också en förstudie som syftar till att initiera åtgärder för att förhindra sjukskrivning när chefer ser tidiga signaler på psykisk ohälsa. www.regionostergotland.se 52

Figur 12. Total sjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro fördelat på yrkeskategorier Hälsofrämjande arbetsplatser i utveckling Regio Östergötland genomför ett arbete med att aktualisera innehållet i den nya föreskriften från arbetsmiljöverket Organisatorisk och social arbetsmiljö. Varje produktionsenhet har fått ett material att konsultativt arbeta vidare med tillsammans med cheferna i verksamheten. Materialet belyser vikten av att hantera begreppen arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats. Frågor rörande arbetsbelastning och möjligheter till återhämtning har tagits med som enkätfrågor i den årliga medarbetaruppföljningen. En ny rutin som tydliggör hur Region Östergötland hanterar kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier har antagits och tydliggjorts. Implementering av rutinen sker lokalt av HR under året. En förstudie pågår som syftar till att ta fram verktyg för att upptäcka tidiga signaler på psykisk ohälsa och erbjuda förebyggande stöd på individnivå men även att belysa organisatoriska förutsättningar som påverkar. Under året tas en e-utbildning fram som syftar till att öka kunskapen hos Region Östergötlands medarbetare om sambandet mellan arbetstider och hälsa. Uppföljning av verksamheternas systematiska arbete för en hälsofrämjande arbetsplats med god arbetsmiljö görs senare under året i form av att bevaka andelen enheter som genomfört RH-check arbetsmiljö. Resultatmått/ processmått Andel medarbetare med sjukfrånvaro > 30dgr Ingångsvärde Ny indikator 2017 Jan-april 2016: 1,45 % Mål 2017 Utfall Måluppfyllelse 1,30 % Jan-april 1,4 % Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Ett av de viktigaste strategiska målen i Region Östergötland är att säkerställa en god kompetensförsörjning för att kunna erbjuda en säker vård och goda livsvillkor till medborgarna. Region Östergötland är länets största arbetsgivare och är därmed en av flera centrala aktörer som tillsammans bygger och sprider bilden av Östergötlands attraktivitet. Det finns idag ett strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning och ett aktivt arbete pågår för att använda tillgänglig kompetens på rätt sätt och hälso- och sjukvården och Region Östergötlands övriga verksamheter är kunskapsintensiva. www.regionostergotland.se 53

Trots det finns utmaningar att strategiskt och långsiktigt arbeta med kompetensförsörjning. Region Östergötlands kostnader för att hyra in sjuksköterskor från bemanningsföretag har ökat kraftigt under de senaste åren, även om en minskning nu uppvisas. Bedömningen är att måluppfyllelsen för en strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar inte kommer bli helt tillfredsställande vid årets slut. En arbetsgivare som är attraktiv Region Östergötland ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare där många vill arbeta, studera och forska. De viktigaste ambassadörerna är de egna medarbetarna. Utvecklingen av antal anställda visar att Region Östergötland i april hade 12 786 anställda omräknat i heltidsmått, vilket betyder att antalet anställda har ökat med 91 heltidstjänster sedan årsskiftet. Vid årsskiftet genomfördes en förändring av medarbetarnas kategorikoder. Detta innebär att medarbetare nu kan återfinnas i en annan yrkeskategori än tidigare. Ändringen har framför allt inneburit att chefer som inte arbetar kliniskt kodas i gruppen administrativ personal och inte i sin grundprofession längre. Det förklarar den stora förändringen i vissa yrkeskategorier. Om januari 2017 används som jämförelsemånad kan det konstateras att den yrkesgrupp som har ökat mest under året är sjuksköterskor som har ökat med 65 medarbetare omräknat i heltidsmått sedan januari 2016. Inom Region Östergötland råder en mycket restriktiv hållning vad gäller rekrytering. Syftet är att prioritera rätt områden och rätt rekryteringar. Prioriterade områden vid bedömningen är tjänster inom dygnet-runt-verksamheten (24sju) och konverteringar av kostsamma bemanningslösningar. I bilaga 2 redovisas fördelning av antalet medarbetare på produktionsenheterna. Majoriteten av produktionsenheterna har ökat antalet medarbetare sedan årsskiftet. Under första kvartalet detta år har även nya primärvårdcentrum bildat vilket påverkar antal medarbetare på närsjukvårdscentrumen. Figur 13: Antal anställda i heltidsmått per yrkesgrupp Region Östergötland vill vara en arbetsgivare som är öppen för mångfald och bidra till en arbetsmarknad som är tillgänglig för alla. Som en del i arbetet att vara en attraktiv arbetsgivare erbjuder Region Östergötland årligen sommarjobb för gymnasieungdomar i Östergötland. Detta är en återkommande satsning som finansieras av medel från regionstyrelsen. Inför sommaren 2017 sökte totalt 814 gymnasieungdomar till de 90 sommarjobbsplatserna vilket motsvararr nivån tidigare år. Även denna sommar finns några sommarjobbsplatser reserverade för ungdomar med funktionsnedsättning. Detta är ett led i regionens arbete att bli bättre på att anställa personer med funktionsnedsättning. www.regionostergotland.se 54

Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Region Östergötland har strategiska utmaningar när det gäller kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Att bredda rekryteringen, att tillhandahålla en fördjupad introduktion samt att använda befintlig kompetens rätt är viktiga delar i att klara framtida kompetensförsörjning inom flera yrkesgrupper. Ett sätt att bredda rekrytering är att tillvarata nyanländas kompetens. Under 2016 arbetades intensivt med förberedelserna för att starta Region Östergötlands språksnabbspår för nyanlända med hälso- och sjukvårdskompetens samt tandvård. Hela språksnabbspåret är ett samarbete med Arbetsförmedlingen, universitetet och länets kommuner. Den första gruppen med totalt 25 personer startade sin fokuserade språkutbildning i januari 2017. Målet är att korta ner tiden det tar att nå svensk legitimation. Deltagarna har varit mycket nöjda med upplägget och en ny grupp kommer att starta i augusti. En annan strategisk utmaning är nyttjandet av bemanningsföretag som ska minimeras. Under 2016 låg stort fokus på frågan om utfasning av bemanningsföretag i hela Region Östergötland. Det långsiktiga arbetet med utfasning av bemanningsföretag fortsätter med lika stor kraft även under 2017. Enligt Region Östergötlands strategi kommer fokus att ligga på utfasning av specialistutbildade sjuksköterskor samt specialistläkare inom slutenvården. Målet är att vara oberoende av hyrpersonal och ha en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare. Under årets första fyra månader minskade kostnaderna för köp av bemanningsföretag med 39 procent jämfört med samma period förra året. Se figur 14 och 15. Figur 14. Kostnader för bemanningsföretag för sjuksköterskor 2014-2017 Figur 15. Kostnader för bemanningsföretag för läkare 2014-2017 www.regionostergotland.se 55

Det pågår även ett nationellt projekt på initiativ av alla regioner och landsting som ska leda till ett oberoende av inhyrd personal i vården senast 1 januari 2019. Region Östergötland ligger mycket bra till i nationella jämförelser, se figur 16 som visar att kostnaderna för inhyrd personal har minskat i fyra av landstingen/regionerna. Figur 16: Kostnader för inhyrd personal Resultatmått/ processmått Kostnader för bemanningsföretag Andel medarbetare som uppfyller obligatoriska kompetenskrav i skall-nivån Ingångsvärde 2016 jan-april: 46 179 tkr 2016: 129 287 tkr 2016: 78% 2015: 79 % Mål Utfall 2017 70 mkr 2017 jan-april: 80 % 68 % Måluppfyllelse 27 214 tkr Rätt använd kompetens Att ta tillvara och använda rätt kompetens utifrån verksamhetens behov är en viktig framgångsfaktor för att kunna leverera god vård till medborgarna och samtidigt skapa en attraktiv och god arbetsmiljö för medarbetarna. Vårdnära service är en av flera viktiga insatser inom framgångsfaktorn Rätt använd kompetens. Målet för Region Östergötland är att uppnå hållbara och kostnadseffektiva arbetssätt och en långsiktig kompetensförsörjning. Genom vårdnära service kan vårdmedarbetare avlastas i serviceuppgifter som inte rör vård, såsom måltidshantering och förrådshantering. Insatserna kring vårdnära service har främst handlat om att succesivt implementera slutsatserna från utvärderingen av pilotprojektet. Under årets fyra första månader har chefer och HR engagerats i att inventera goda exempel på insatser och åtgärder för att täcka verksamheternas kompetensbehov. Över 80 exempel på uppgiftsväxling har kommit in. Inom Närsjukvården i Finspång utförs till exempel öronspolning numera av undersköterskor, vilket innebär cirkaa 100 frigjorda läkarbesök per år. Ett annat exempel på rätt använd kompetens är det arbete som pågår inom Barn- och kvinnocentrum med att prioritera i verksamheten och att begränsa det som inte har direkt nytta för patienten. Syftet med inventeringen är att skapa en lättåtkomlig verktygslåda för kunskapsspridning om rätt använd kompetens och uppgiftsväxling inom Region www.regionostergotland.se 56

Östergötland. Arbetet genomförs partsgemensamt i samverkan med arbetstagarorganisationerna och ska vara klart att använda under hösten 2017. Arbetet med att införa IT-stödet GAT för produktionsplanering har påbörjats inom de prioriterade produktionsenheterna Sinnescentrum och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård. En förutsättning för produktionsplanering är att medarbetare innehar den obligatoriska kompetensen för arbetsuppgifterna. Årets mätning av andelen medarbetare som uppfyller obligatoriska kompetenskrav i skall-nivån i regionens kompetensmodell Befattningsutveckling uppvisade en försämring jämfört med föregående år och nådde inte målvärdet. En analys av materialet indikerar dock att årets resultat i huvudsak kan förklaras av att skattningsskalan i IT-stödet Kompetensportalen har förändrats till fler svarsalternativ. Från att medarbetaren tidigare skattade sin kompetens utifrån ja/nej-alternativ kan numera skattning göras på skalan 1-4, där endast fyrorna mäts. Tydligt och hållbart chef- och ledarskap Under 2016 gjordes ett utvecklingsarbete gällande fokus och innehåll i de olika utvecklingsprogrammen för chefer. De första utvecklingsprogrammen startades i december 2016 och avslutas under hösten 2017. Sammantaget genomförs under året många insatser i verksamheterna för att tydliggöra chefsuppdraget och skapa förutsättningar för ett hållbart chef- och ledarskap. Dock finns utmaningar i tillgången till administrativt stöd för chefer samt att uppdragen är krävande främst utifrån den bemanningssituation som råder. Mot bakgrund av detta bedöms målet gällande tydligt och hållbart chef- och ledarskap delvis vara uppfyllt vid årets slut. God kommunikation och dialog Med syfte att underlätta för chefers kommunikation med medarbetarna kommer en chefskanal att arbetas fram under året. Chefskanalen kommer att finnas på intranätet och ska ha fokus på information och kommunikation från regionledningen, information och verktyg som behövs utifrån arbetsgivarrollen samt en tredje del som handlar om utveckling/förbättring av verksamheten. Den delen kommer också att samla och tillgängliggöra det utbildningsutbud som finns inom regionen för alla chefer. Under 2017 genomfördes många uppdragsdialoger mellan nya chefer, överordnad chef samt den nya chefens medarbetare. Ett arbetssätt finns framtaget för dessa dialoger som syftar till att tydliggöra chefens och medarbetarnas uppdrag samt förväntningar på varandra. Fortsatt fokus kommer att hållas på att dessa dialoger ska genomföras i samband med introduktionen av en ny chef eller i samband med stora förändringar i verksamhetens uppdrag. Chefer som har rätt förutsättningar och som får stöd De senaste årens forskning som genomförts gällande hållbart chef- och ledarskap visar på betydelsen av alla de områden som finns i Region Östergötlands chefsmodell gällande förutsättningar för gott chef- och ledarskap. Särskilt betonas vikten av tydlighet i uppdrag och förväntningar på chefskapet samt stöd i organisationen. Antalet medarbetare är också en viktig faktor för att möjliggöra det coachande ledarskapet. Under året görs en översyn av förutsättningarna i chefsmodellen för att ta fram regiongemensamma rutiner och arbetssätt. Flera produktionsenheter har under början av året påbörjat arbete med att se över chefsuppdragen. För att skapa rimliga och hanterbara uppdrag har till exempel Barn- och kvinnocentrum valt att se över chefstrukturerna på respektive klinik. Detta har utmynnat i organisatoriska förändringar och minskade chefsspann. I princip alla biträdande www.regionostergotland.se 57

chefsfunktioner har avvecklats och ersatts med första linjechefer med fullt chefsmandat. Några kliniker har även utökat chefsgrupperna med läkarchefer. Fortsatt översyn görs också under året av introduktionen för nya chefer med syfte att kvalitetssäkra introduktionen både vad gäller introduktionen på regionnivå och den introduktion som ges inom produktionsenheten Målsättningen är att oavsett var en ny chef börjar inom organisationenså ska den få en bra introduktion. Föreskriften organisatorisk och social arbetsmiljö omfattar även chefernas arbetssituation. En aktivitet som pågår är en översyn av ledarmodul arbetsmiljö med syfte att säkerställa att den ger chefen kunskaper och goda verktyg i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Region Östergötland ska skapa förutsättningar och stöd för chefer att framgångsrikt leda verksamhet och medarbetare. Under förra året genomförde många verksamheter uppdragsdialoger mellan överordnad chef, ny chef och medarbetare. Under året kommer fortsatt satsning att göras på att uppdragsdialoger alltid ska genomföras när en ny chef börjar på ett nytt uppdrag. Det innefattar bland annat tydliga uppdrag, stöd från den egna chefen, bra administrativt stöd och ledningsstöd Under 2017 gjordes ett utvecklingsarbete gällande fokus och innehåll i de olika utvecklingsprogrammen för chefer. Ett genomgående tema genom programmen är nu hållbart chef- och ledarskap. Både vad gäller organisatoriska och personliga förutsättningar för chefskapet. De första utvecklingsprogrammen startades i december 2016 och avslutas under hösten 2017. Utvärdering kan därefter göras av hur väl temat i programmen föll ut samt vad som framkommer av vad organisationen behöver arbeta mer med för att ge förutsättningar för ett hållbart chef- och ledarskap. Många verksamheter ser just nu över chefsuppdragen gällande innehåll samt andel medarbetare per chef. Inom flera områden införs delat chefskap för att underlätta uppdraget. www.regionostergotland.se 58

Ekonomiperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Bedömning Ekonomi som ger handlingsfrihet Långsiktigt hållbar ekonomi Kostnadseffektiv verksamhet Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Avsättningar för framtiden Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid som står sig väl i nationell jämförelse Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Ekonomi som ger handlingsfrihet Trots ett positivt resultat är det strategiska målet Ekonomi som ger handlingsfrihet endast delvis uppfyllt på grund av en fortsatt obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Positivt är att lönekostnadsutvecklingen har förbättrats jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen förväntas vara delvis uppfylld även vid årets slut på grund av en fortsatt obalans inom sjukvårdsverksamheten. Årsresultatet för produktionsenheterna sammantaget förväntas avvika negativt mot uppsatt budgetmål. Viktiga pusselbitar som resulterat i den ekonomiska situation som regionen befinner sig i idag är ett ökat patientflöde inom framförallt den akuta vårdverksamheten samt rekryterings- och bemanningsproblem inom vissa yrkesgrupper vilket medfört en brist på vårdplatser och minskat operationsutrymme. En ansträngd personalsituation gör det svårt för flera produktionsenheter att genomföra sitt uppdrag, vilket i sin tur påverkar tillgängligheten negativt och gör att fler patienter står i kö till sjukvård. Hösten 2015 fattade regionstyrelsen beslut om ett åtgärdsprogram för inbromsning av kostnadsutvecklingen med ett långsiktigt ansvarstagande (RS 2015-752). Verksamheten har arbetat och arbetar utifrån åtgärdsprogrammet med både befintliga och nya åtgärder. Ekonomin de närmaste åren förväntas bli ansträngd. För att möta utmaningarna startade ett arbete 2016 med inriktning att nå en hållbar verksamhet. Åtgärdsprogram och arbetet med att nå en hållbar verksamhet bör ge goda förutsättningar för att det strategiska målet ska kunna uppnås 2018. Positiva budgetavvikelser vad gäller främst skatteintäkter och generella statsbidraget har gjort det möjligt att reservera medel till engångsinsatser. 64 miljoner kronor finns avsatta för olika satsningar under hösten. Beslut fattas i samband med helårsbedömningen efter augusti under förutsättning att de positiva prognoserna kvarstår. www.regionostergotland.se 59

Region Östergötlands resultat Region Östergötlands totala resultat till och med april är 187 miljoner kronor och förväntas vid årets slut uppgå till 128 miljoner kronor, vilket motsvarar budget, se figur 17. Figur 17: Ekonomiskt resultat och helårsbedömning (mkr) Mer detaljerad information om helårsbedömning och resultat efter april finns i bilaga 9. Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till minus 91 miljoner kronor. Det är 14 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Förbättringen beror på ett något bättre resultat för produktionsenheterna sammantaget. Underskottet för de sjukvårdande produktionsenheterna är mindre än efter motsvarande period 2016 och övriga produktionsenheter har ett positivt resultat. Se även avsnitt Obalans i sjukvården. Regiongemensamma poster bidrar positivt till regionens resultat med 278 miljoner kronor. De regiongemensamma posterna är 106 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år och förklaras främst av högre skatteintäkter och att utvecklingen för placerade medel var negativ under samma period 2016. Se även avsnitt Regiongemensamma poster. Figur 18. Diagram Utveckling finansnetto, ackumulerat (mkr). www.regionostergotland.se 60

Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Produktionsenheterna visar sammantaget ett negativt resultat. Helårsbedömningen är minus 221 miljoner kronor och beror på en obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Den ekonomiska utvecklingen inom sjukvårdsverksamheten är fortsatt bekymmersam och den totala nivån på helårsbedömningarna är inte hållbar för att klara budget 2017 och 2018. Insatser behöver vidtas för att förbättra resultatet under året, men framförallt för att skapa förutsättningar för att 2018 klara målet att produktionsenheternas resultat ska vara i balans. Regiondirektören kommer att ha resultatdialoger med produktionsenheterna för att bland annat diskutera åtgärder samt effekter av åtgärdsprogrammet och arbetet med att nå en hållbar verksamhet. Effekter av insatser inarbetas i nästa helårsbedömning som kommer att lämnas i delårsrapport 08. Regiondirektören har under 2017 en fortsatt noggrann uppföljning av verksamheten med särskilt fokus på medarbetarområdet. Varje produktionsenhet följs månatligen upp på nyckeltal som rör antalet anställda, sjuksköterskor i dygnetrunt-verksamhet och bemanningsföretag. Obalans i sjukvården Sjukvårdsverksamheten visar efter april ett resultat på minus 141 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Godkänd årsbudget för de sjukvårdande enheterna är minus 102 miljoner kronor. En trendanalys baserad på årets fyra första månader visar ett årsresultat på minus 215 miljoner kronor, se figur 13. Nuvarande situation visar att det är av största vikt att vidtagna åtgärder och pågående aktiviteter inom arbetet med att nå en hållbar verksamhet leder till att de samlade resurserna används mer effektivt och sänker kostnaderna om sjukvårdsverksamheten ska kunna nå en ekonomi i balans. Alla åtgärder och aktiviteter som genomförs under 2017 och som leder till en mer effektiv användning av resurser och sänkta kostnader skapar också bättre förutsättningar för kommande år. Figur 19: Resultat, sjukvårdande enheter (mkr) Helårsbedömningen som de sjukvårdande produktionsenheterna lämnat är minus 230 miljoner kronor. En försämring med 128 miljoner kronor jämfört med godkänd budget. Försämringen förklaras av lägre intäkter än förväntat, i tid förskjutna effekter av åtgärder och ökade kostnader, bland annat på grund av ett ökat patientflöde inom framförallt den akuta www.regionostergotland.se 61

vården samt rekryterings- och bemanningsproblem inom vissa yrkesgrupper som medfört en brist på vårdplatser. Figur 20: Helårsbedömning 04 per centrum (mkr) Av de sjukvårdande produktionsenheterna är det sex enheter som efter fyra månader gör bedömningen att årsresultatet kommer avvika negativt mot uppsatt budgetmål. Närsjukvården i östra Östergötland, Sinnescentrum, Hjärt- och medicincentrum, Barn- och kvinnocentrum, Närsjukvården i centrala Östergötland och Diagnostikcentrum. Övriga sjukvårdande produktionsenheter har ett resultat som efter april pekar mot ett helårsresultat i nivå med budget. Nedan följer en presentation av utvalda produktionsenheter. Primärvårdscentrum redovisar ett resultat på minus 6 miljoner kronor Helårsbedömningen är att centrumet når ett nollresultat 2017 och förutsätter, enligt produktionsenheten, en dämpad kostnadsutveckling motsvarande 1 procent av omslutningen 9. I helårsbedömningen ligger även att arbetet med ändamålsenlig provtagning, i samarbete med Laboratoriemedicin får förväntad effekt. Närsjukvården i centrala Östergötland redovisar ett resultat på minus 15 miljoner kronor. Det är klinikerna med huvudsakligen akut verksamhet som fortfarande genererar underskott. Flera orsaker bidrar till obalansen enligt produktionsenheten. Exempelvis ett ökat patientflöde, mer omfattande röntgenundersökningar och provtagningar samt ökade kostnader för satellitpatienter. Helårsbedömningen är ett resultat på minus 15 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Kontinuerligt arbete sker med handlingsplaner. Närsjukvården i östra Östergötland redovisar ett resultat på minus 23 miljoner kronor. Helårsbedömningen är minus 35 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Det är framförallt det somatiska akuta flödet, det vill säga medicin-, akutoch geriatriska kliniken som har en obalans i ekonomin. Orsaken till att helårsresultatet 9 Primärvårdscentrum bildades 1 mars 2017. Helårsbedömningen inkluderar det resultat som finns redovisat inom närsjukvården de två första månaderna 2017 www.regionostergotland.se 62

förväntas bli betydligt sämre än godkänd budget är, enligt produktionsenheten, främst att kostnader för medicinsk diagnostik och kostnaden för inhyrd personal blir högre än förväntat, samt att intäkterna för utomlänsvård och asylsjukvård blir lägre än budgeterat. Till följd av att förra årets prognos visade ett sämre resultat än budget finns handlingsplaner för att styra verksamheten än mer kostnadseffektivt. Närsjukvården i västra Östergötland redovisar ett resultat på 9 miljoner kronor. Produktionsenheten gör bedömningen att resultatet ska uppgå till 4 miljoner kronor för 2017, vilket motsvarar godkänd budget. Medicinska specialistkliniken har emellertid och förväntas ha obalans i ekonomin hela 2017. Rörliga intäkter för asylsökande fortsätter att påverka resultatet positivt, dock i mindre omfattning än tidigare. En svaghet i ekonomin är att de senaste två årens positiva resultatutveckling delvis beror på svårigheten att rekrytera personal vilket också leder till svårigheter att tillhandahålla en fungerande verksamhet. Närsjukvården i Finspång redovisar ett resultat på minus 1 miljon kronor. Det negativa utfallet förklaras, enligt produktionsenheten, till stor del av ökade diagnostik- samt läkemedelskostnader inom primärvården. Helårsbedömningen är 0,5 miljon kronor, vilket motsvarar godkänd budget. Det aktiva arbetet med att rekrytera ordinarie personal på vakanta tjänster, framförallt sjuksköterskor, har gett resultat vilket ger en förbättrad kontinuitet för patienterna samtidigt som det genererar lägre personalkostnader. Hjärt- och medicincentrum redovisar ett resultat på minus 27 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Enligt produktionsenheten är lägre rörliga intäkter än förväntat en viktig förklaring till resultatet. Samtidigt ökar kostnaderna i en lägre takt än tidigare, delvis genom medvetna åtgärder men också genom lägre produktion orsakad av brist på nyckelkompetens och vårdplatser. Helårsbedömningen är ett resultat på minus 40 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Produktionsenheten arbetar vidare med sina huvudstrategier som ska ge ekonomisk effekt på kort och lång sikt. Kompetensförsörjningen är bekymmersam, vilket gör att det är en utmaning att upprätthålla en god tillgänglighet. Barn- och kvinnocentrum i Östergötland redovisar ett resultat på minus 20 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Enligt produktionsenheten är minskade intäkter för neonatal/iva vård och asylvård en viktig förklaring till resultatet. Samtidigt ökar kostnaderna för utbildningstjänster, hyrpersonal och utomlänsvård inom kvinnosjukvården. Kostnadsutvecklingen totalt är dock lägre än förväntat. Helårsbedömningen är ett resultat på minus 15 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Samtliga klinker arbetar med olika effektiviserings- och förbättringsprojekt och det råder en stor målmedvetenhet om vikten av att hushålla med våra resurser. Utmaningen är att hantera den dagliga operativa verksamheten i en komplex situation med vårdplatsbrist och utmaningar kring kompetensförsörjningen. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisar ett resultat på minus 23 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Det förbättrade resultatet förklaras, enligt produktionsenheten, framförallt av minskad produktion. En ansträngd personalsituation har medfört minskat operationsutrymme och stängda vårdplatser, vilket i sin tur ger lägre kostnader. Det ekonomiska resultatet har förbättrats men fler patienter står i kö. Helårsbedömningen är att produktionsenheten kommer att klara godkänd budget och nå ett resultat på minus 50 miljoner kronor. Om kapaciteten återgår till mer stabilt läge och produktionen ökar kommer dock inte kostnaderna att kunna hållas på dagens nivå, vilket är en osäkerhetsfaktor i helårsbedömningen. Samtidigt pågår ett arbete med att effektivisera och att bromsa tidigare års kostnadsökningar och inom ramen för det regionövergripande arbetet Hållbar verksamhet där centrumet deltar och/eller driver flertalet insatser. www.regionostergotland.se 63

Sinnescentrum redovisar ett resultat på minus 34 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Resultatet efter april förklaras främst, enligt produktionsenheten av lägre intäkter och högre kostnader än förväntat för hyrpersonal, köpt vård och läkemedel. Helårsbedömningen är minus 80 miljoner kronor, vilket är 27,5 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Ett antal handlingsplaner, av såväl strukturell som generell karaktär, har fastslagits. Arbetet med dessa har startat men förväntas, enligt produktionsenheten, sammantaget inte ge den effekt som prognosticerats för 2017. Diagnostikcentrum redovisar ett resultat på 0,7 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Helårsbedömningen är att centrumet kommer nå ett nollresultat men inte klara godkänd budget på 5 miljoner kronor. Enligt produktionsenheten finns det en stor utmaning i att klara en ekonomi i balans inom Klinisk genetik och Klinisk patologi. Dessa enheter har höga kostnader på grund av kraftigt ökad efterfrågan och det ökade behovet kan inte enbart mötas med effektiviseringar utan måste, enligt produktionsenheten, kompletteras med investeringar och rekryteringar. Folktandvården redovisar ett resultat på 7 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Folktandvårdens ekonomiska situation är, enligt produktionsenheten, fortsatt stabil. Alla klinker arbetar på ett ansvarsfullt sätt för att vara kostnadseffektiva och med olika resultatkrav utifrån aktuella förutsättningar. Helårsbedömningen är ett resultat på 11 miljoner kronor, vilket motsvarar godkänd budget. Naturbruksgymnasiet redovisar ett resultat på minus 2 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Helårsbedömningen är ett resultat på minus 5 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Arbetet med effektivisering och genomförande av kostnadssänkande åtgärder fortsätter. I handlingsplanen för 2017 är reducerade personalkostnader en stor post. Kostnadsstrukturen, med höga fasta kostnader i form av lokaler och anläggningar samt en stor personalresurs kräver, enligt produktionsenheten, ett långsiktigt reduceringsarbete. Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett resultat på 18 miljoner kronor. Områdena länssjukvård, närsjukvård samt tandvård redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och utbetalats. Detta överskott beräknas inte vara bestående och helårsbedömningen är ett nollresultat. Balans mellan trafik- och samhällsplaneringsnämndens intäkter och kostnader Trafik- och samhällsplaneringsnämndens resultat är 18 miljoner kronor efter april. Överskottet förklaras till största del av ett bättre resultat för uppdraget till Östgötatrafiken tack vare ökade biljettintäkter. Högre intäkter har hittills även kunnat kompensera för en högre indexutveckling i trafikavtalen än förväntat. Ett mindre överskott, knappt 2 miljoner kronor, finns inom området samhällsplanering. Nämndens överskott beräknas inte vara bestående och helårsbedömningen är ett nollresultat. Balans mellan regionutvecklingsnämndens intäkter och kostnader Regionutvecklingsnämndens resultat är 9 miljoner kronor efter april. Resultatet beror dels på att medel avsedda till ersättning för folkhögskoleelever utbetalas först vid terminsslut och dels på lägre kostnader i övrigt under de första månaderna. Nämndens överskott beräknas inte vara bestående och helårsbedömningen är ett nollresultat. www.regionostergotland.se 64

Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde 2017 57 Balans mellan intäkter och Produktionsenheternas 2016: -198 mkr -89 mkr kostnader för sammanlagda resultat (exkl. 2015: -249 mkr produktionsenheterna styrelse, nämnder samt finans 2014: -229 mkr sammantaget och pension) Utfall 2017: -221 mkr (helårsbedömn ing) Måluppfyllelse Det ekonomiska resultatet för: Hälso- och sjukvårdsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 2016: 5 mkr 2015: 37 mkr 2014: 20 mkr 2016: 4 mkr 2015: 19 mkr 2014: 105 mkr 0 mkr 0 mkr 2017: 0 kr (helårsbedömn ing) 2017: 0 kr (helårsbedömn ing) Regionalutvecklingsnämnden 2016: 0 mkr 2015: 0 mkr 0 mkr 2017: 0 kr (helårsbedömn ing) Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Lönekostnadsutveckling Lönekostnaderna beräknas utifrån trend öka med 3,9 procent 2017 jämfört med föregående år. I produktionsenheternas inrapporterade helårsbedömning är lönekostnadsökningen 4,1 procent. Lönekostnadsutvecklingen efter april är 3,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. En högre frånvaro och mindre extrakostnader på grund av få röda dagar under jul och nyår bidrar till att lönekostnaderna efter april inte har ökat i samma omfattning som motsvarande period 2016 (5,3 procent). Antalet anställda (omräknat till antal heltidstjänster) är 303 fler i april 2017 jämfört med april 2016 och har sedan årsskiftet ökat med 91 anställda. Samtidigt har antalet anställda minskat med 9 personer jämfört med mars månad. Lönekostnadsutvecklingen har varit hög under flera år (runt 6 procent) och nu är helårsvärdet (rullande 12), med start april 2017 och 11 månader bakåt, 4,5 procent vilket är positivt. Samtidigt förklaras den lägre utvecklingstakten till viss del av rekryteringsproblem och vakanta tjänster. Ur ett ekonomiskt perspektiv är dock kostnadsökningen för medarbetare inte hållbar i förhållande Region Östergötlands ekonomiska förutsättningar. År 2015 köpte Region Östergötland tjänster från bemanningsföretag motsvarande 142 miljoner kronor. Under 2016 minskade kostnaden till 129 miljoner kronor efter att grundutbildade sjuksköterskor från bemanningsföretag inte längre anlitades och specialistläkare inom allmänmedicin, med några få undantag, fasats ut. Till och med april 2017 uppgår kostnaden till 28 miljoner kronor, vilket är 39,2 procent lägre än motsvarande period föregående år. Målsättningen är att Region Östergötland inte ska vara beroende av bemanningsföretag, undantag har dock gjorts. Se även medarbetarperspektivet. Läkemedelskostnader Kostnaderna för läkemedel har efter april ökat med 3,2 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det är främst kostnader för läkemedel inom området blod och blodbildande organ som bidrar till att kostnaderna inte ökat i samma omfattning som motsvarande period 2016 (9,1 procent). www.regionostergotland.se 65

Ökade kostnader för läkemedel som används inom cancervården, vid inflammatoriska sjukdomar och för prevention av stroke bidragit till nuvarande kostnadsökning 10 Samtidigt har kostnaderna för diabetesläkemedel till äldre samt lugnande medel och sömnmedel till barn ökat, vilket bidragit till kostnadsökningen för allmänläkemedel. Volymen läkemedel har ökat med 0,7 procent jämfört med motsvarande period 2016. Läkemedelsenhetens samlade bedömning är att kostnaderna för läkemedel kommer att öka med 4,8 procent jämfört med 2016. Produktionsenheternas bedömning är en ökning med cirka 2 procent. Nuvarande utveckling inom ovan nämnda läkemedelsgrupper förväntas fortsätta. Kostnaderna för allmänläkemedel förväntas vara oförändrade jämfört 2016, främst på grund av nettoeffekten av nya riktlinjer och rekommendationer för diabetesläkemedel från Socialstyrelsen och Läkemedelsverket och nytt avtal för tjänsten dosdispenserade läkemedel. Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsutvecklingen förväntas bli 4,3 procent för helåret vilket är en lägre kostnadsökning än mellan 2015 och 2016. Den är ändå för hög för att vara hållbar över tid. Skatter och generella statsbidrag förväntas öka med 4,6 procent. Efter april är nettokostnadsutvecklingen 4,2 procent jämfört med motsvarande period föregående år. En jämförelse med övriga landsting och regioner visar att Region Östergötlands nettokostnad i år ökar något mindre än för riket som helhet. Genomsnittlig nettokostnadsutveckling för de landsting och regioner som rapporterat in till Sveriges kommuner och landsting är 4,7 procent efter april. Då saknas emellertid bland annat Stockholms läns landsting och Västra Götaland. Regiongemensamma poster De regiongemensamma posterna svarar för 278 miljoner kronor av resultatet till och med april. Helårsbedömningen är att dessa poster kommer att uppgå till 348 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor högre än budget. Positiv avvikelse på bland annat skatteintäkter och statsbidrag bidrar till att totalresultatet bedöms nå den budgeterade nivån på 128 miljoner kronor trots att produktionsenheternas helårsresultat avviker negativt från godkänd budget. I tabellen nedan beskrivs de större posterna som förklarar resultatet på de regiongemensamma posterna. Figur 21: Resultat och helårsbedömning för regiongemensamma poster Det finansiella nettot är 150 miljoner kronor till och med april 2017. Det har varit en positiv utveckling på den finansiella marknaden under de första fyra månaderna men det är ingen garanti för den fortsatta utvecklingen. I samband med årsskiftet tecknades nya placeringsavtal med en inriktning mot mer ansvarsfulla placeringar och ett särskilt fokus på 10 Främst monoklonala antikroppar, TNF-hämmare och nya antikoagulantia. www.regionostergotland.se 66

att minimera fossila bränslen. Trots en positiv inledning av året görs ingen annan bedömning än att det finansiella nettot för helåret kommer att motsvara budget, det vill säga 169 miljoner kronor. Samtliga övriga större poster avviker positivt mot budget. En ny pensionsprognos från KPA visar på lägre kostnader än beräknat för pensioner. Skatteintäkterna, enligt senaste prognosen från Sveriges kommuner och landsting, är högre än budgeterat och avtalet avseende statsbidrag för läkemedelskostnader ökade intäkterna med 86 miljoner kronor jämfört med budget. Samtliga av dessa intäktsökningar är intecknade i nästa års budget. Posten övrigt inom finansförvaltningen bedöms ge ett underskott med 108 miljoner kronor och framgår av tabellen nedan. Specifikation av "övrigt" inom regiongemensamt Differens Helårsbedömning 04/budget Statsbidrag, specialdestinerade inkl. utnyttjande 9 Fastighetskostnader -10 Återföring netto från RS, FoUU m.m. -9 Reserveringar och koncernbidrag 1-81 Regiongemensamt - inbetalt och utnyttjat -10 Övrigt (LÖF, interna räntor m.m., försäljning Inera) -7 Summa -108 1 Utökat reserveringarna uitfrån bedömning om ökade skatteintäkter och läkemedelsstatsbidrag. Eventuella beslut om användning sker efter uppföljning i DÅ08. Figur 22: Specifikation av övrigt inom regiongemensamma poster. Utfallet för specialdestinerade statsbidrag förväntas bli 9 miljoner kronor högre än budget. Det är framförallt statsbidraget för psykisk ohälsa som beräknas bidra positivt till resultatet. I vårändringsbudgeten, som beslutas i juni, förväntas ökade statsbidrag 2017 för förlossningsvård och psykisk ohälsa. Dessa är inte medräknade i helårsbedömningen men bedöms användas 2017 och påverkar därmed inte resultatet. Fastighetskostnaderna ger en negativ nettoavvikelse på 10 miljoner kronor. Kapitalkostnaden, som FM centrum betalar till finansförvaltningen, bedöms bli högre än budgeterat medan de avsatta medlen i budgeten inte räcker för att täcka övriga kostnader, såsom ökade driftkostnader (hyreshöjningar), projektomkostnader, tomma lokaler med mera. Återföringen av utbetalt regionbidrag beräknas uppgå till minus 9 miljoner kronor. Beloppet är ett netto av återförda medel som lämnades tillbaka i bokslut 2016 och ny bedömning av återlämnade medel i kommande bokslut för 2017. Positiva budgetavvikelser vad gäller främst skatteintäkter och generella statsbidraget har gjort det möjligt att reservera 81 miljoner kronor till engångsinsatser. De har till viss del redan intecknats, men 64 miljoner kronor finns avsatta för olika satsningar under hösten. Beslut fattas i samband med helårsbedömningen efter augusti under förutsättning att de positiva prognoserna kvarstår. I den strategiska planen 2018-2020 är samtliga av de utökade intäkterna inräknade. Regiongemensamma intäkter och kostnader har under ett antal år genererat ett överskott på grund av att intäkterna ökat. I budgeten bedömdes ett överskott på 40 miljoner kronor men www.regionostergotland.se 67

på grund av ökade kostnader inom Centrum för Medicinsk teknik och IT har överskottet reducerats med 10 miljoner kronor. I posten övrigt ingår bland annat premien till LÖF som blev 6 miljoner kronor högre än budgeterat. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde 2017 58 Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Regionens totala lönekostnadsutveckling (löneoch personalförändringar) 2016 jan-apr: 5,3 % 2016: 5,2 % 2015: 5,4 % 2014: 6,0 % Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde 2017 110 Verksamhet anpassad till Läkemedelskostnadsutvecklingen intäktsutvecklingen (RS, -Allmänläkemedel 2016 jan-apr: 0,9 % 0% HSN, TSN, RUN) 2016: 1,1 % 2015: -1,3 % 2014: - 3,5 % -Totalt 2016 jan-apr 9,1 % 2016: 5,7 % 2015: 4,6 % 2014: 6,7 % Utfall <3,0 % 2017 janapril: 3,4 % (3,9 % helårsbedöm ning) 3% Utfall 2017 janapril: 3,2 % (0 % helårsbedöm ning) 2017 janapril 3,2 % (4,8 % helårsbedöm ning) Måluppfyllelse Måluppfyllelse Långsiktigt hållbar ekonomi Regionens samlade resultat för 2017, i förhållande till skatter och generella statsbidrag, förväntas motsvara det budgeterade finansiella målvärdet på 1,0 procent och det egna kapitalet förväntas vid årets slut uppgå till 918 miljoner kronor. Detta gör att måluppfyllelsen för det strategiska målet Långsiktigt hållbar ekonomi är tillfredsställande, trots en bekymmersam ekonomisk obalans i sjukvårdsverksamheten. Avsättningar för framtiden Region Östergötlands resultat i förhållande till skatter och generella statsbidrag förväntas ligga i nivå med det nya målvärdet på 1 procent (sänkt från 2 procent 2017). Det ekonomiska överskottet ska ge en buffert att möta framtida behov såsom utveckling av nya medicinska metoder, ny- och återinvesteringar i fastigheter och utrustning samt kompetensförsörjning. Överskottet ska även göra det möjligt att hantera konjunktursvängningar. Om värdeförändringen av regionens placeringar exkluderas är det finansiella nyckeltalet -0,3 procent, vilket är på samma nivå som budget. För att uppnå målet är det viktigt att produktionsenheternas ekonomi är i balans och har ett positivt eget kapital. Målvärdet är att 14 av 20 11 produktionsenheter ska ha positivt eget kapital. Antalet ligger dock kvar på samma nivå som 2016, vilket är 11 av 20). Det är de regiongemensamma posterna som bidrar till att det totala egna kapitalet sammantaget ligger på målvärdet. Soliditeten (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) bedöms även öka till 5,7 procent och uppfyller målvärdet. Det egna kapitalet per 2017-12-31 bedöms bli 918 miljoner kronor, vilket är i nivå med budgeterat målvärde (efter uppdatering av budgeterat eget kapital efter bokslut 2016). 11 I mars 2017 flyttades primärvårdsdelen inom närsjukvården till en egen ny produktionsenhet, därav numera 20 produktionsenheter inom Region Östergötland. www.regionostergotland.se 68

Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde 2017 Regionens samlade resultat i förhållande till skatter och bidrag 2016: 3,2 % 2015: 3,0 % Utfall 1 % 1,0 % (helårsbedömning) Resultatmått Föregåendeutfall Mål 2017 Utfall Måluppfyllelse Antal produktionsenheter som har ett positivt eget kapital (helårsbedömning) 11 av 20 Regionens samlade resultat före avkastning på placerade medel i förhållande till skatter och bidrag (helårsbedömning) Soliditet (helårsbedömning eget kapital i förhållande till totala tillgångar) Regionens egna kapital (helårsbedömning) Förräntning av placerade medel: - 5 år - 10 år 2016: 11 av 19 2015: 10 av 19 2014: 12 av 19 2016: 1,1 % 2015: 1,4 % 2014: 3,5 % 2016: 5 0 % 2015: 2,6 % 2014: 0,3 % 2016: 790 mkr 2015: 391 mkr 2014: 40 mkr 2016: 4,3 % 5,3 % 4,1 % 14 av 20 (anpassat till organisationsföränd ring) -0,4 % -0,3 4,6 % 5,7 % 751 mkr (enl. budget) 3,5 % 4,6 % 4,6 % Kostnadseffektiv verksamhet 918 mkr Följs upp i Årsbokslut Målet om en Kostnadseffektiv verksamhet är delvis uppfyllt och har goda förutsättningar att uppnås på några års sikt. Produktiviteten, mätt som kostnad per DRG, har minskat under senare tid till följd av att kostnadsutvecklingen är högre än ökningen av utförd verksamhet. Samtidigt pågår flera aktiviteter som är positiva för produktivitetsutvecklingen. Till exempel arbetet kring operationsprocesser och vårdplatser inom projektet hållbar verksamhet och ständiga förbättringar i form av exempelvis processutveckling och standardiserade vårdflöden. Även ersättningar i regionens ersättningssystem kan motivera till effektivitet och kostnadskontroll. Under 2017 kommer insatsområdet Vårdens effektivitet och produktivitet att vara ett av de områden som ges särskilt fokus. Se beskrivning av insatsområden längre ner. Måluppfyllelse Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid som står sig väl i nationell jämförelse Ett sätt att bedöma verksamhetens kostnadseffektivitet är att kontinuerligt göra jämförelser med sig själv över tid och med andra landsting och regioner. Kostnad per DRG-poäng (diagnosrelaterade grupper) är ett sådant nationellt jämförelsemått. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Under 2017 har regionen valt att följa medarbetarkostnaden per DRG-poäng. Målsättningen är att denna kostnad ska vara oförändrad jämfört med 2016. Jämfört med april 2016 har produktiviteten minskat med 3,8 procent. Personalkostnaden per DRG-poäng ökar för samtliga sjukvårdande produktionsenheter. www.regionostergotland.se 69

Figur 23. Kostnad per DRG-poäng Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2017 Utfall Måluppfyllelse Personalkostnad per DRG poäng 2016: 30 685 Oförändrad 2017 april (kostnadsproduktivitet) (Ny indikator fr o m 2017) (rullande 12): 3,8 % Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Olika former av ersättningar kan användas för att påverka utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Beroende på vilken effekt som efterstävas kan ersättningsmodeller skapas som premierar den önskade utvecklingen. Den vanligaste ersättnigen är fast ersättning men Region Östergötland använder bland annat också produktionsbaserad, målrelaterad och processorienterad ersättning. I och med att alla ersättningssystem har både för- och nackdelar är det vanligt att ersättningsmodeller innehåller en mix av olika ersättning för att inte de negativa effekterna ska få genomslag. Ersättningsmodellerna följs upp och utvärderas löpande eller i samband större förändringar i verksamheten, exempelvis vid nya uppdrag, upphandlingar eller vårdval. En förändring som gjordes för flera produktionsenheter inför 2017 är att den målrelaterade ersättningen kopplad till god tillgänglighet justerades så att det är en bonus istället för ett vite. Vilken effekt detta får på tillgängligheten återstår att se. Måluppfyllelsen för tillgänglighet är 56 procent för perioden januari - mars, vilket är betydligt lägre än fastställt målvärde och en försämring jämfört med föregående år. Det är framförallt länssjukvården och områdena hudsjukvård, ögonsjukvård, öron- näsa- halssjukvård, handkirurgi, hjärtsjukvård och plastikkirurgi som har svårt att nå sina tillgänglighetsmål. Verksamheterna arbetar på olika sätt för att förbättra situationen och köper vård från regionens externa vårdgivare. Trots ett utfall som är lägre än målvärdet bedöms målet för framgångsfaktorn vara delvis uppfyllt i och med att Hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelser med vårdgivarna till övervägande del innehåller ersättningar som motiverar till effektivitet och kostnadskontroll. Inom kollektivtrafiken eftersträvas ersättningssystem som på bästa sätt främjar en förbättrad effektivitet i trafiken. Avtalet med trafikentreprenören i Linköpings stadstrafik består av en incitamentsdel utöver den rena bruttoersättningen för producerad trafik. Incitamentet innebär att entreprenören får en del av den högre intäkten som en resandeökning ger. Syftet är att få entreprenören att arbeta med åtgärder i sin verksamhet som ger drivkrafter för ett ökat resande och större kundnöjdhet. I framtida avtal, då närmast i samband med upphandling av trafiken i Norrköpings och Linköpings stad 2020 samt expressbusstrafiken i hela länet 2021, är målet att avtalet ska vara utformat så drivkraften för entreprenören är www.regionostergotland.se 70

ännu större än i dagens avtal. Trafikavtalen innehåller enligt dagens avtalsmodell såväl tydliga kvalitetskrav som ekonomiskt kännbara viten (kvalitetsavdrag) vid bristande kvalitet i leveransen. Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2017 Utfall Måluppfyllelse Andel utbetalda tillgänglighetsersättningar vård i rimlig tid i enlighet med målen i överenskommelserna 2016: 72 % 2015: 76 % 100 % 2017 jan-mars: 56 % Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Östgötatrafiken har ett uppdrag att minska samhällsfinansieringsgraden av den allmänna kollektivtrafiken. En lägre finansiering via skattemedel indikerar att utförd trafik möter östgötarnas behov av kollektivtrafik på ett effektivt sätt. Lägre samhällsfinansieringsgrad uppnås dels av ett ökat resande som ger nya intäkter dels av att en större andel av trafiken har tillräckligt hög kostnadstäckningsgrad. Östgötatrafiken jobbar kontinuerligt för att öka resandet genom att exempelvis förenkla betalsystem och utveckla trafiken där det finns goda resandeunderlag. Samtidigt sker en kontinuerlig översyn av trafik med lägre resandeunderlag för att kunna styra resurserna till mer efterfrågad trafik. Stråk och trafikområden där biljettintäkterna understiger 20 procent ses över enligt den process som påbörjades under 2014. www.regionostergotland.se 71

Resultat och balansräkning www.regionostergotland.se 72

Investeringar och balanskravsutredning Investeringar Investeringarna beräknas 2017 bli 241 miljoner kronor lägre än godkänd budget (se bilaga 7). Den lägre nivån beror främst på att fastighetsinvesteringar förskjutits. Prognosen för fastigheternas investeringar år 2017 visar i senaste genomgången på ett slutligt utfall på 1 145 miljoner kronor vilket understiger planen för 2017 med cirka 200 miljoner kronor. Det är endast tidpunkten då projekten får påverkan på investeringsnivån som har förskjutits. Projekten beräknas vara färdigställda enligt fastställda tidplaner. Investeringsvolymen för fastigheter har planerats till mellan 1 300 miljoner kronor till1 500 miljoner kronor per år under perioden 2017 till 2019 med genomförandet av Framtidens universitetssjukhus, byggnation för Rättspsykiatri i Vadstena och upprustning av Vrinnevisjukhuset (Vision 2020) som de största aktiviteterna. Projektet Framtidens universitetsjukhus är inne på etapp 2, med pågående ombyggnationer i huvudblocket. Planering och förstudie för etapp 3, pågår. Upprustningen av Vrinnevisjukhuset har börjat och byggnationen för Rättspsykiatrin pågår. Balanskravsutredning Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna varje år ska balansera kostnaderna, det vill säga vara lika stora eller större. Ett negativt resultat ska återställas inom tre år. För regionen är huvudalternativet fullfonderingsmodellen vid beräkning av balanskravsresultatet, men även lagens krav på blandmodell presenteras. Blandmodellen innebär att endast pensioner som intjänats från och med 1998 ingår i pensionsskulden. Balanskravet uppfylls enligt fullfonderingsmodellen men inte enligt blandmodellen. Pensionskostnaderna blir sedan några år tillbaka högre i blandmodell än i fullfonderingsmodellen. Anledningen är att medel finns avsatta i balansräkningen till samtliga utbetalningar i fullfonderingsmodellen medan utbetalningar av pensioner intjänade före 1998 belastar resultaträkningen i blandmodellen. Det är inte aktuellt att ha ett resultat som är positivt även enligt blandmodellen eller att återställa ett negativt balanskrav enligt blandmodellen eftersom regionens egna kapital är positivt när hela pensionsskulden redovisas. Fullfondering helårsbedömning 04 2017 Blandmodell helårsbedömning 04 2017 Årets resultat 128-31 Avgår reavinst vid försäljning -1-1 Årets resultat efter balanskravsjustering 127-32 Resultat att återställa 0 0 Årets balanskravsresultat 127-32 Figur 24: Balanskravsresultat www.regionostergotland.se 73

Uppföljning av insatsområden I regionstyrelsens verksamhetsplan beskrivs ett antal insatsområden där insatser ska göras under verksamhetsåret. Nedan beskrivs verksamheten för dessa mellan januari-april. Digital Agenda Digitaliseringen är en viktig ledningsfråga. Idag är digital transformation aktuellt, det vill säga att digitaliseringens möjligheter tillvaratas genom att utveckla organisation, arbetssätt och medborgarnas digitala förmåga. Östergötland har stor potential inom området då digitalisering upplevs som om en attraktionskraft för Östergötland! Region Östergötland ansvarar för koordineringen av Regional Digital Agenda för Östergötland. Vid årsskiftet anställdes en digitaliseringsstrateg och en bredbandskordinator för att stärka vår förmåga inom området. I den digitala agendan pekas följande prioriterade insatsområden ut: - Bredbandsinfrastruktur - Digital kompetens och delaktighet - Digitala tjänster för allmänheten - Digitalt stöd inom offentlig sektor - IT för företagande och entreprenörskap Under året har 4,5 miljoner kronor beviljats i engångsmedel av politiken för satsningar inom området. En handlingsplan har tagits fram för att genomföra insatser inom alla fem områden. Exempel på aktiviteter är en satsning på ett digitalt center på Motala Bibliotek för att medborgarna ska få förutsättningar att öka sin digitala delaktighet. Ett annat projekt handlar om att digitalisera kulturavet där syftet är att utveckla interna strategier inom området samt delta i ett pilotprojekt gällande digital gestaltning. En annan viktig del är e- Hälsoområdet där flera satsningar genomförs, bland annat möjligheten för medborgare och patienter att kontakta Region Östergötland med hjälp av digitala möten. Samtidigt kommer arbetet påbörjas att revidera den digitala agendan då en ny nationell digital strategi publiceras under våren. En ny regional bredbandsstrategi kommer också arbetas fram under året. Internationell samverkan Region Östergötland har gjort en rad olika insatser för att bidra till att öka kunskapen om EU:s beslutsprocess och påverkansmöjligheter. Insatserna baseras på utredningen EU på hemmaplan och avser både delaktighet, informationsspridning och kunskapande. För att öka delaktigheten har Region Östergötland utvecklat en arbetsmodell för hur organisationen kan bedriva strategiskt påverkansarbete på ett strukturerat sätt inom olika sakområden. Konkreta exempel är EU:s direktiv för främjande av förnybar energi samt EU:s sammanhållningspolitik efter 2020. Internt har Region Östergötland skapat en rutin för hur samråd/konsultationer från EU ska hanteras vad gäller politiska beslut samt återkoppling till politiken. När det gäller informationsspridning erbjuder Region Östergötland olika arenor för information om EU-relaterade frågor, bland annat internationella dagen, regionala EUnätverket samt regionala nätverket för skolambassadörer för EU. För att öka kunskapen generellt om EU har EU-kontoret lanserat EU-årsöversikten som innehåller aktuella EU-frågor under året ur ett östgötskt perspektiv. Årsöversikten har fått www.regionostergotland.se 74

mycket god respons vilket visar på att det finns ett behov av denna typ av lättillgänglig EUinformation. EU-kontoret publicerar löpande information om EU-aktuella frågor på hemsida och i nyhetsbrev som är tillgängliga för alla medborgare. Rätt använd kompetens Att ta tillvara och använda rätt kompetens utifrån verksamhetens behov är en viktig framgångsfaktor för att kunna leverera god vård till medborgarna och samtidigt skapa en attraktiv och god arbetsmiljö för medarbetarna. Vårdnära service är en av flera viktiga insatser inom framgångsfaktorn Rätt använd kompetens. Målet för Region Östergötland är att uppnå hållbara och kostnadseffektiva arbetssätt och en långsiktig kompetensförsörjning. Genom vårdnära service kan vårdmedarbetare avlastas i serviceuppgifter som inte rör vård, såsom måltidshantering och förrådshantering.insatserna kring vårdnära service har främst handlat om att succesivt implementera slutsatserna från utvärderingen av pilotprojektet. Under årets fyra första månader har chefer och HR engagerats i att inventera goda exempel på insatser och åtgärder för att täcka verksamheternas kompetensbehov. Över 80 exempel på uppgiftsväxling har kommit in. Inom Närsjukvården i Finspång utförs till exempel öronspolning numera av undersköterskor, vilket innebär cirkaa 100 frigjorda läkarbesök per år. Ett annat exempel på rätt använd kompetens är det arbete som pågår inom Barn- och kvinnocentrum med att prioritera i verksamheten och att begränsa det som inte har direkt nytta för patienten. Syftet med inventeringen är att skapa en lättåtkomlig verktygslåda för kunskapsspridning om rätt använd kompetens och uppgiftsväxling inom Region Östergötland. Arbetet genomförs partsgemensamt i samverkan med arbetstagarorganisationerna och ska vara klart att använda under hösten 2017. Arbetet med att införa IT-stödet GAT för produktionsplanering har påbörjats inom de prioriterade produktionsenheterna Sinnescentrum och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård. En förutsättning för produktionsplanering är att medarbetare innehar den obligatoriska kompetensen för arbetsuppgifterna. Årets mätning av andelen medarbetare som uppfyller obligatoriska kompetenskrav i skall-nivån i regionens kompetensmodell Befattningsutveckling uppvisade en försämring jämfört med föregående år och nådde inte målvärdet. En analys av materialet indikerar dock att årets resultat i huvudsak kan förklaras av att skattningsskalan i IT-stödet Kompetensportalen har förändrats till fler svarsalternativ. Från att medarbetaren tidigare skattade sin kompetens utifrån ja/nej-alternativ kan numera skattning göraspå skalan 1-4, där endast fyrorna mäts. Vårdens effektivitet och produktivitet Insatsområdet om effektivitet och produktivitet är ett av de områden som ges särskilt fokus under verksamhetsåret. Effektivitet betyder att göra rätt saker och relaterar till prestationsförmåga, det vill säga förhållandet mellan insatserna i en verksamhet och verksamhetens resultat. Produktivitet, eller inre effektivitet, däremot innebär att göra saker rätt och relaterar till optimal resursanvändning. Produktiviteten i dess enklaste form räknas ut genom att den totala kvantiteten insatsfaktorer divideras med den totala produktionen. Arbetet bedrivs i två etapper där tillskapandet av ett robust produktivitetsmått för Region Östergötland ses som det första steget. Det andra steget blir att utnyttja detta produktivitetsmått som bas för att koppla till olika typer av kvalitetsindikatorer vilket anses ge en indikation på effektiviteten. Produktivitetsmåttet kan förenklat anses redovisa en dimension medan effektivitetsmåttet ger ytterligare en dimension. www.regionostergotland.se 75

I arbetet med produktivitets- och effektivitetsmått kommer ett särskilt resonemang under året att föras om i vilken mån dessa mått kan målsättas på ett för sjukvården rimligt sätt. www.regionostergotland.se 76

Delårsrapport 04 Bilaga 1 Basfakta processperspektivet Ackumulerade värden Totalt April 2017 Antal (förändring från april 2016) Kvinnor April 2017 Antal (förändring från april 2016) Män April 2017 Antal (förändring från april 2016) Total förändring från föregående månad Läkarbesök öppenvård 371 647 (-662) 209 864 (-394) 161 782 (-262) -24,5% Länsövergripande centra 120 055 (-806) 68 951 (-206) 51 104 (-600) -24,1% Medicinsk service 586 (-80) 325 (-60) 261 (-20) -32,2% Närsjukvård 182 325 (-4 063) 98 965 (-2291) 83 360 (-1 772) -24,4% -varav akutmottagning 35 475 (+729) 17 975 (+386) 17 500 (+343) 24,7% Privata vårdgivare 68 681 (+4 287) 41 623 (+2 163) 27 057 (+2 130) -25,6% Sjukvårdande behandling 644 203 (+10 982) 368 340 (+9 286) 275 862 (+1 720) -21,6% Länsövergripande centra 135 172 (+2 893) 91 765 (+2 602) 43 407 (+291) -21,4% Medicinsk service 3 370 (-292) 1 669 (-37) 1 701 (-255) -10,4% Närsjukvård 382 341 (+2 921) 203 086 (+4 236) 179 255 (-1 315) -20,0% Privata vårdgivare 123 320 (+5 460) 71 820 (+2 485) 51 499 (+2 999) -27,3% Slutenvårdstillfällen 24 318 (-608) 12 894 (-294) 11 424 (-314) -9,2% Vårdtid-slutenvård (dagar) 110 349 (-822) 51 728 (-1895) 58 621 (+1 073) -6,8% Medelvårdtid 4,54 (0,08) 4,01 (-0,05) 5,13 (0,23) 2,3% DRG-vikt slutenvård 27 025,23 (-381,5) 13 549 (+58,0) 13 476,25 (- 439,5) -9,0% DRG-vikt öppenvård 37 609,64 (+990,1) 21 102,83 (+696,7) 16 506,29 (+293,6) -24,2% www.regionostergotland.se 1

Delårsrapport 04 Bilaga 2 Basfakta medarbetarperspektivet Antal anställda med allmän visstidsanställning April 2017 Mars 2017 Dec 2016 April 2016 313 317 316 314 www.regionostergotland.se 1

Delårsrapport 04 Bilaga 3 Resultat och eget kapital per nämnd/enhet Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan-apr 2017 Resultat jan-apr 2016 Helårsbedömning 04 2017 Resultat bokslut 2016 Godkänd budget 2017 Helårsbedömning eget kapital 2017-12-31 Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 17,7 56,0 0,0 4,6 0,0 0,0 0,2-4,2 1,0-0,2 1,0 4,4 Regionutvecklingsnämnden 9,1 6,2 0,0 0,2 0,0 0,0 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 17,9 3,7 0,0 3,9 0,0 0,0 Sjukvård Primärvårdscentrum 1) -6,5-0,0 - - -16,0 Närsjukvården i centrala Östergötland -14,9-12,0-15,0-14,6 5,0-51,5 Närsjukvården i östra Östergötland -23,1-23,5-35,0-33,8-5,0-71,5 Närsjukvården i västra Östergötland 8,5 1,0 4,0 17,6 4,0 11,3 Närsjukvården i Finspång -1,3-2,6 0,5 0,0 0,5 12,7 Hjärt- och medicincentrum -27,3-22,5-40,0-10,2-14,0-87,2 Barn- och kvinnocentrum -19,8-3,6-15,0 1,3 5,0 16,9 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -23,4-45,7-50,0-61,9-50,0-112,9 Sinnescentrum -34,3-43,0-80,0-97,3-52,5-129,3 Diagnostikcentrum 0,7-11,0 0,0-9,0 5,0-32,1 Summa sjukvård -141,4-162,9-230,5-207,9-102,0-459,6 Tandvård Folktandvården 6,5 2,1 11,0 13,3 11,0 70,3 Utbildning Lunnevads folkhögskola 0,6 0,1 0,0 0,4 0,0 7,3 Naturbruksgymnasiet -2,0-4,7-5,0-11,0-3,0-16,4 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum -1,3 1,5-1,8-1,5 0,0-3,6 FM centrum -0,7 2,7 0,5 3,9 0,5 5,5 Centrum för medicinsk teknik och IT 0,5-6,0 0,7 0,0 2,0 5,2 Centrum för hälso- och vårdutveckling -0,5 0,8 1,0 1,4 1,0 5,6 Upphandlingscentrum 1,5 0,0 1,3 1,4 0,0 2,3 Resurscentrum 0,6-0,7 1,5 2,2 1,5 8,9 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Verksamheten -91,3-105,4-220,3-189,3-88,0-370,1 Finansförvaltningen 278,2 171,9 348,3 587,5 216,0 1 287,7 Summa Region Östergötland 186,9 66,5 128,0 398,2 128,0 917,6 Centrum för verksamhetsstöd och utveckling 1,4-3,2 5,0 8,9 5,0 27,5 1) Primärvårdscentrum bildades 1 mars 2017. Helårsbedömningen inkluderar det resultat som finns redovisat inom närsjukvården de två första månaderna 2017. www.regionostergotland.se 1

Delårsrapport 04 Bilaga 4 Kostnadsutveckling lön www.regionostergotland.se 1

Delårsrapport 04 Bilaga 5 Kostnadsutveckling läkemedel www.regionostergotland.se 1

Delårsrapport 04 Bilaga 6 Intäkts- kostnadsutveckling www.regionostergotland.se 1

Delårsrapport 04 Bilaga 7 Investeringar www.regionostergotland.se 1

Delårsrapport 04 Bilaga 8 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning utfall till och med april samt helårsbedömning Region Östergötland www.regionostergotland.se 1

Delårsrapport 04 Bilaga 8 Kassaflödesanalys 6 Tillförda medel Helårsbedömning 08/2016 RÖ Bokslut 2016 RÖ Årets resultat 128 398 Just för av- och nedskrivningar 7 652 661 Just för gjorda avsättningar pensioner 220 28 Just för övriga avsättningar 0-10 Justering av ingående eget kapital 0 1 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 1 000 1 078 Ökning/minskning förråd 0-49 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 329-9 Ökning/minskning kortfristiga skulder -84 583 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 245 1 603 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 8-32 -7 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 0 Investering i materiella anläggningstillgångar 8-1 668-1 409 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 1 Bidrag materiell anläggningstillgång (förändring) 0 2 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 700-1 413 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 0 Amortering av skuld 0 0 Ökning långfristiga fordringar 0 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 0 Minskning av avsättningar 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Justering av anläggningstillgångar koncernföretag 0 Årets kassaflöde -455 190 Likvida medel vid årets början 6 361 6 171 Likvida medel vid årets slut 5 950 6 361 www.regionostergotland.se 2

Delårsrapport 04 Bilaga 8 Balansräkning Tillgångar Utfall 2017-04-30 RÖ Utfall 2016-04-30 RÖ Helårsbedömning 04/2017 RÖ Godkänd budget 2017 RÖ Bokslut 2016 RÖ Anläggningstillgångar Immateriell anläggningstillgångar 27 24 53 45 27 Byggnader 5 493 4 881 6 183 5 800 5 293 Mark 66 66 88 93 66 Pågående investeringar 212 490 263 263 Inventarier 249 226 232 350 261 IT-utrustning 96 81 125 160 100 Medicinteknisk apparatur 539 541 560 870 560 Byggnadsinventarier 1 607 1 267 1 621 2 373 1 603 Bilar och andra transportmedel 3 4 3 3 3 Jord-, skogs och trädgårdsmaskiner 4 4 4 5 4 Konst 63 56 69 65 61 Investering i annans fastighet 5 3 6 0 6 Byggn.invent ej egen fastighet 3 3 3 0 3 Aktier, andelar, bostadsrätter 9 96 96 96 96 96 Långfristiga fordringar 0 0 0 0 0 Summa anläggningstillgångar 8 463 7 742 9 306 9 860 8 346 Omsättningstillgångar Förråd och lager 157 145 158 150 158 Kundfordringar 183 187 200 255 273 Övriga kortfristiga fordringar 116 127 145 140 145 Förutbet kostn o upplupna intäkter 1 002 908 450 400 662 Kortfristiga placeringar 6 008 5 897 5 950 5 186 6 358 Kassa och bank 10 97 163 0 100 3 Summa omsättningstillgångar 7 563 7 427 6 903 6 231 7 599 Summa tillgångar 16 026 15 169 16 209 16 091 15 945 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat eget kapital 790 391 790 631 391 Justering ingående eget kapital 0-0 0 1 Årets resultat 187 67 128 128 398 Summa eget kapital 977 458 918 759 790 Avsättningar Pensionsskuld 11 12 221 12 145 12 367 12 405 12 147 Övriga avsättningar 12 24 29 24 29 24 Summa avsättningar 12 245 12 174 12 391 12 434 12 171 Långfristiga skulder 13 20 18 20 18 20 Långfristiga skulder 20 18 20 18 20 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 051 806 1 100 1 000 997 Personalens skatter,avg o löneavdrag 133 130 138 140 138 Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 570 557 445 440 445 Upplupna kostn o förutbet intäkter 891 889 918 1 200 918 Övriga kortfristiga skulder 139 137 279 100 466 Summa kortfristiga skulder 2 784 2 519 2 880 2 880 2 964 Summa skulder och avsättningar 15 049 14 711 15 291 15 332 15 155 Summa eget kap, avsättn o skulder 16 026 15 169 16 209 16 091 15 945 Ansvarsförbindelse P-skuld inkl löneskatt enl blandmodell 14 7 423 7 715 7 317 7 325 7 476 Övriga ansvarsförbindelser 15 62 45 62 62 62 Soliditet 6,1% 3,0% 5,7% 4,7% 5,0% www.regionostergotland.se 3

Delårsrapport 04 Bilaga 8 Noter till resultaträkning 1. Budgeten för verksamhetens intäkter har reducerats med 62 miljoner kronor. Dessa har flyttats till generella statsbidrag. Anledningen är att statsbidraget för extra resursförstärkning hälso- och sjukvård inte ska redovisas som ett riktat statsbidrag utan som ett generellt. 2. Skatteintäkter bedöms öka med 68 miljoner kronor och baseras på en prognos av SKL i slutet av april. Generella statsbidrag bedöms öka med 79 miljoner kronor jämfört med budget. Ökningen förklaras främst av högre statsbidrag för läkemedel med 86 miljoner kronor efter att avtalet blev klart. Utfall till och med april blir något högre för skatteintäkterna eftersom slutavräkningen för 2016 blev positiv och bokförs i sin helhet. Utfall för generella statsbidrag är däremot lägre till och med april eftersom avtalet för läkemedelsstatsbidraget inte blev klart före stängning av redovisningsperioden. 3. Det finansiella nettot som avser avkastning på placerade medel bedöms bli som budgeterat i denna helårsbedömning förutom en ökning med 1 miljon kronor för försäljning av aktier i Inera AB till SKL. Det finansiella nettot är därmed 170 miljoner kronor. Pensionskostnaderna som ska bokföras som finansiella bedöms bli 350 miljoner kronor i bokslut 2017, vilket är i samma nivå som budget. KPA har gjort en ny bedömning i april. År 2017 ingår i resultatet en realisationsvinst på 1 miljoner kronor som avser försäljning av del av aktier i Inera AB till SKL. 4. Avser periodens resultat enligt blandmodellen, det vill säga när endast pensioner inarbetade efter 1998 ingår. I pensionsförvaltningens resultat- och balansräkning specificeras detta mer ingående. Den nya prognosen som gjordes av KPA i april innebar lägre pensionskostnader. Med ett oförändrat bedömt totalresultat innebar detta att resultatet enligt blandmodell blev negativt. De poster som påverkas vid eliminering till blandmodell är: Utfall till och med april: Verksamhetens kostnader: -129 miljoner kronor Finansiella kostnader: +76 miljoner kronor Total påverkan på landstingets resultat jämfört med fullfondering: -53 miljoner kronor Helårsbedömning 04: Verksamhetens kostnader: -387 miljoner kronor Finansiella kostnader: +228 miljoner kronor Total påverkan på landstingets resultat jämfört med fullfondering: -159 miljoner kronor 5. Investeringarna är enligt inlämnade delårsrapporter. Noter till kassaflödesanalysen 6. Inom Region Östergötland görs kassaflödesanalys i samband med bokslut och i helårsbedömning på både totalnivå och på produktionsenhetsnivå. 7. I helårsbedömningen ingår nedskrivning med 44 miljoner kronor och avser anläggningstillgångar som skrivits ned inom FM centrum, främst på US. Dessa specificeras i FM:s centrums dokument Uppföljning strategisk fastighetsplan 2016 som ingår som en del i enhetens delårsrapport. www.regionostergotland.se 4

Delårsrapport 04 Bilaga 8 8. Se not 5 i resultaträkningen. Noter till balansräkningen 9. I beloppet för regionen ingår följande aktier och förändringen jämfört med föregående år inklusive återföringen av garantikapitalet till LÖF. Fördelningen specificeras nedan (mkr). Aktiebolag 2017-12-31 2016-12-31 TvNo Textilservice AB 1,5 1,5 Aktiebolaget Östgötatrafiken 12,5 12,5 AB Kinda Kanal 0,0 0,0 Inera AB 0,0 0,1 Transitio AB 1,0 1,0 Mälardalstrafik MÄLAB AB 0,1 0,1 Marknadsbolag i Fjärde Storstadsregionen AB 0,1 0,1 Industrikompetens i Östergötland AB 0,8 0,8 Almi Företagspartner Östergötland AB 0,0 0,0 Energikontoret Östra Götaland AB 0,6 0,6 Östsvenska Yrkeshögskolan AB 0,1 0,1 Samverkansprojekt E22AB 0,0 0,0 Nyköping-Östgötalänken AB 0,0 0,0 Scenkonstbolaget i Östergötland AB 15,1 15,1 Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg 0,5 0,5 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 63,7 63,7 Summa aktier 96,0 96,1 Därutöver finns en fordran på Liljeholmens folkhögskola på 0,4 miljoner kronor. 10. Kassan är negativ i regionens balansräkning i helårsbedömningen men inte i utfall till och med april. Det beror på att regionen får betala en ränteavgift när saldot över en viss positiv nivå (30 miljoner) och målsättningen är att använda checkkrediten medan pengarna placeras i en korträntefond. 11. Inom regionen har pensionsskulden beräknats av KPA i april. Skulden har kompletterats med semesterlöneskuld, jour och övertidsskulder m.m. på samma sätt som vid årsbokslut. Prognosen innebar att skulden minskade mer än enligt prognosen gjord i samband med bokslutet 2016. 12. Beloppet avser avsättningar för ostlänken 24 miljoner kronor. 13. Inom regionen består beloppet på 20 miljoner kronor i helårsbedömning enbart av tidigare inbetalda investeringsbidrag. I takt med användning återförs dessa till resultaträkningen. 14. Regionen redovisar endast kompletta balansräkningar enligt fullfonderingsmodellen. Om regionen skulle redovisa enligt blandmodellen skulle pensionsskulden minska och eget kapital öka med på raden angivna belopp avseende pensionsskulden inarbetad före 1998. www.regionostergotland.se 5

Delårsrapport 04 Bilaga 8 Not 15 (mkr). Borgensåtagande (övre gräns) 2017-12-31 2016-12-31 Transitio - efter regress 49 49 TvNo Textilservice AB 11 11 Marieborgs folkhögskola 2 2 Totalt övre gräns för borgen 62 62 www.regionostergotland.se 6

Delårsrapport 04 Bilaga 9 Omfördelningsärenden mm Omfördelning av eget kapital vid bildande av Primärvårdscentrum I samband med bildandet av Primärvårdscentrum 2017-03-01 överfördes eget kapital från de tre närsjukvårdscentrumen avseende vårdvalsverksamhet/primärvård. Nedan beskrivs totalbelopp som överförts uppdelat i eget kapital per 2017-01-01 samt resultatet för januari februari. Primärvårdscentrum ansvarar för att särredovisa det egna kapitalet per vårdcentral och det är inte tillåtet att göra omfördelningar. Följande omfördelningar har gjorts: 2017 (eget kapital) Från enhet Till enhet Belopp kr Närsjukvården i centrala Österg Primärvårdscentrum 1 328 793,80 - IB eget kapital 2017-01-01 2 527 862,33 - Resultat jan-feb 2017-1 199 068,53 Närsjukvården i östra Österg Primärvårdscentrum -22 889 929,00 - IB eget kapital 2017-01-01-22 934 832,00 - Resultat jan-feb 2017 44 903,00 Närsjukvården i västra Österg Primärvårdscentrum 5 021 395,92 - IB eget kapital 2017-01-01 4 365 731,11 - Resultat jan-feb 2017 655 664,81 Digital patologi reviderad och detaljerad budget beslutade i december 2016 (RS 2016-837) om att ge Diagnostikcentrum uppdraget att införa digital patologi. Beslutet baserades på en kalkyl som under första kvartalet 2017 visade sig sakna avskrivningsbudget. Därför föreslås regionstyrelsen besluta om reviderad budget enligt följande: Koncernbidraget utökas år 2017 med 1 950 tkr och blir därmed 4 600 tkr samt utökas år 2018 med 2 300 tkr och uppgår till 4 950 tkr. Sedan tidigare har regionstyrelsen även beslutat att Diagnostikcentrum tilldelas 2 400 tkr för innovation och forskning genom att använda forsknings- och utvecklingsmedel inom regionstyrelsen ((RS 2016-837). Sammantaget innebär förändringarna att Diagnostikcentrums erhåller utökat koncernbidrag jämfört med tidigare beslut med 1 950 tkr 2017 och 2 300 tkr 2018. Fordringar där bevakning föreslås upphöra Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård begär att få upphöra med en fordran på 96 028 kronor. Anledningen är att fakturering inte har skett inom 6 månader efter avslutad www.regionostergotland.se 1