Delårsrapport 04 år 2016

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Johanna Woltjer Dnr: RS Regionstyrelsen Delårsrapport 04 år 2016 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på verksamhetsuppföljning, delårsbokslut och helårsbedömning. Delårsrapport 04 innehåller uppföljning av regionstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens, trafik- och samhällsplaneringsnämndens, regionutvecklingsnämndens verksamhetsplaner och regionens mål- och uppföljningsdokument, samt en ekonomisk helårsbedömning. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport inklusive ekonomisk helårsbedömning för regionen som helhet. Mats Uddin Regiondirektör Åsa Hedin Karlsson Ekonomidirektör Dokument: Delårsrapport 04 regionstyrelsen 2016 ()

2 04 Regionstyrelsen Januari -april Datum: Diarienummer: RS

3 Sammanfattning Samhällsperspektivet Samhällsperspektivet beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Inom regionstyrelsens ansvarsområden bedrivs ett utbrett arbete inom samtliga nämnders verksamheter. Flertalet samråds- och samverkansmöten har genomförts med länets kommuner och etablering har skett av samrådsstrukturer. Deltagandet i internationella nätverk har ökat. I arbetet med att utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet har en besöksnäringsstrategi och marknadsföringsstrategi upprättats. En genomförd undersökning visar att boende i länet, boende i närliggande län och alumner från Linköpings universitet har en i stort sett positiv bild av Östergötland. Region Östergötland ska verka för att främja goda och jämlika livsvillkor. Under januari-april har vårdcentraler i områden med låg socioekonomisk status fått tilläggsuppdrag att göra riktade insatser för sina patienter och som underlättar verksamheten. Region Östergötland driver, och deltar, i flera projekt som syftar till att skapa social hållbarhet genom utbildningsoch arbetsfrämjande insatser. Folkhälsoberedningen har under sina sammanträden behandlat områden som kultur, unga, äldre och integration utifrån dess betydelse för folkhälsan. Samverkan sker i olika utsträckning mellan Region Östergötland och bland andra civilsamhällets aktörer, kommuner, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, och ledningsgruppen vård och omsorg. För att främja demokrati och delaktighet i regionen har medborgardialoger genomförts inom trafik- och hälsoområdet. Regionbiblioteket har gjort insatser för att ge nyanlända personer som saknar IT-kunskaper handledning på sitt modersmål i att använda e-tjänster och en förstudie har inletts för att utveckla koncept för digitala mediebussar. Östergötland ska ha ett näringsliv som kan ta tillvara möjligheter till expansion och som står starkt vid förändringar. Arbete bedrivs aktivt via ALMI och East Sweden Business Region där smart specialisering och stöd till internationalisering av näringsverksamhet har varit huvudinriktningar. Regionen arbetar även med kompetensförsörjnings- och matchningsfrågor. Till exempel har Region Östergötland tillsammans med ett antal andra aktörer tagit fram en utbildnings- och arbetsmarknadsprognos fram till 2025 som ska presenteras i juni och bidra till bättre utbildningsplanering och dimensionering i regionen. För att bidra till att Östergötland ska vara miljömässigt hållbart genomförs insatser för att främja energieffektivistering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet. Trafikoch samhällsplaneringsnämnden har beslutat att starta en flernivåprocess för att stärka och utveckla arbetet kring energi och klimat. Arbetet sträcker sig från regionalt ledarskap till konkret operativ nivå. Samtliga, med enstaka undantag, av kollektivtrafikens bussar övergår i juni till att drivas på fossilfria drivmedel. Insatser som trafikljusprioritet och kollektivtrafikkörfält främjas i städerna för att underlätta för kollektivtrafiken och därmed undvika resor med bil. Medborgarperspektivet Arbetet för en vård som bygger på respekt för alla människors lika värde har riktats in på att initiera utveckling av habilitering och rehabilitering i närsjukvården, lyfta upp behovet av kunskap om hbtq-frågor, underlätta hanteringen av vårdbehövande asylsökande och nyanlända samt att involvera ideella organisationer som resurs i hälso- och sjukvården. För en ökad jämställdhet i vården har framtagande av handlingsplaner gällande våld i nära relationer samt beskrivning av konkreta målsättningar för att integrera jämställdhetsaspekter inom alla relevanta perspektiv i verksamheten påbörjats. 1

4 Den psykiska ohälsan ökar, framförallt hos unga människor och personer i arbetsför ålder. Länets barnhälsor har tillförts medel för att ges möjlighet att stärka samverkan, agera som kunskapsstöd och utöka verksamheten i socioekonomiskt utsatta områden. Vidare har barnhälsovårdsenheten fått ett utökat uppdrag gällande barn och övervikt för att skapa långsiktigt hållbara strukturer för stöd till barnen och deras anhöriga. En integrerad alkohol och drogmottagning har startats upp i Norrköping för att ge insatser till patienter med samsjuklighet i psykiatri och beroende. Verksamheten bedrivs i samverkan av medarbetare från Region Östergötland och Norrköpings kommun. Flera insatser har genomförts för att stärka patienternas delaktighet i sin vård. Några områden som lyfts fram från produktionsenheterna är Min journal på nätet, ökad information till patienter samt användande av samordnad individuell plan. Medborgarna ska få vård av god kvalitet och för att utveckla områden där brister har identifierats ger hälso- och sjukvårdsnämnden uppdrag till produktionsenheterna via överenskommelser. Flera av produktionsenheterna återkopplar i sina delårsrapporter att arbetet med särskilda utvecklingsområden har påbörjats under årets första fyra månader. Ingen patient ska behöva drabbas av en undvikbar vårdskada och en svag nedgång i andelen av patienter som har drabbats av en vårdrelaterad infektion (VRI) kan skönjas, men andelen patienter som har drabbats av ett trycksår har inte minskat. Intensivt arbete pågår inom vården för att bättre förebygga dessa vårdskador. Hälsosamtal erbjuds via vissa vårdcentraler för att främja hälsa och förebygga sjukdom, särskilt hjärt- och kärlsjukdom. Levnadsvanor hos patienter registreras i hälsobladet i Cosmic och används i hälsosamtalen. Fysisk aktivitet är en högt prioriterad levnadsvana och en plan för att få ett aktivare Östergötland arbetas fram. Medborgarna har sammantaget en relativt god tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter. Under första kvartalet uppvisade Östergötland landets bästa tillgänglighet jämfört med andra regioner och landsting. Tillgängligheten till specialistvård och psykiatri är relativt god, förutom inom habiliteringen där många patienter väntat länge. Primärvården ska utgöra basen i hälso- och sjukvården men hittills i år har primärvårdens andel av besöken minskat något jämfört med föregående år. På akutmottagningarna vistas patienterna längre tid än tidigare. Enligt de senaste mätningarna kunde två av tre patienter lämna akutmottagningen inom fyra timmar. Det ska vara lätt att nå vården. Telefontillgänglighet för 1177, vårdcentraler och sjukhuskliniker visar en svagt negativ trend. Samtidigt har belastningen ökat eftersom antalet inkomna samtal är högre nu än tidigare. Invånarna i Östergötland har en betydligt högre kännedom om 1177.se än rikssnittet, vilket är ett resultat av arbetet med att målgruppsanpassa regionens webbplatser. Handlings- och införandeplaner för att ytterligare stärka medborgarnas möjligheter att nyttja e-tjänster tas fram. De kulturinstitutioner som regionen stödjer har krav på sig att ha handlingsplaner för tillgänglighet och de arbetar med att avhjälpa hinder samt att tillgängliganpassa sina webbplatser. Tillgången till kultur varierar stort mellan grupper och geografiska platser i länet. Prioriteringar görs nu för att främja kultur för äldre samt barn-och ungdomar. En variation av konstformer ska främjas i regionen. I april genomfördes Dansens vecka där ett stort antal kommuner och arrangörer medverkade och regionen har också under perioden fördelat medel för fria scenkostaktörer och unga talanger. Region Östergötland ska även säkerställa en välfungerande och tillgänglig kollektivtrafik. Under januari-april har Östgötatrafiken fortsatt arbetet med att anpassa sina fordon och sin information till personer med funktionsnedsättning. Antalet personer som nyttjar 2

5 kollektivtrafiken har fortsatt att öka och ett nytt systemstöd för störningsinformation och prognostid har inneburit att information nu kommer snabbare till kunderna och med bättre precision. TSN har även påbörjat arbetet med en ny länsportalplan som möjliggör för prioriteringar, investeringar och förbättringsåtgärder i länets infrastruktur. Processperspektivet Processperspektivet innebär att Region Östergötlands verksamheter ska ha arbetsmetoder och arbetsprocesser som möjliggör måluppfyllelse för målen i medborgarperspektivet. För högkvalitativ vård krävs systematiskt arbete med kunskap och uppföljning av vårdens resultat. Region Östergötlands verksamheter deltar i nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser inom vård, folkhälsa, kultur och kollektivtrafik. Inom vården finns även särskilda faktaunderlag, så kallade Östgöta-FAKTA och medicinska riktlinjer som grund för en kunskapsbaserad verksamhet. Region Östergötland arbetar med effektiva vårdprocesser genom till exempel utökade e-hälsotjänster och produktionsplanering. För närvarande är TBC-, bröst-, prostata- och hudtumörprocessen i fokus, samtidigt som standardiserade vårdförlopp införs inom fem cancerdiagnoser. Antal läkarbesök och övriga öppenvårdsbesök (sjukvårdande behandlingar) minskar jämfört med motsvarande period förra året men antalet slutenvårdstillfällen är oförändrat. Vårdtiden i dagar har minskat i jämförelse med 2015 och samtidigt har DRG-vikten för både öppen- och slutenvården har minskat, vilket tyder på att patienterna som har vårdats har varit mindre vårdtunga och resurskrävande. Sjukhusklinikerna har utmaningar med att belägga vårdplatser med rätt patient. Utlokaliseringarna sker ofta och beläggningsgraden på vårdplatserna är hög med 99 procent i akutvårdsflödet i april. Som stöd för arbetet finns vårdplatskoordinatorer som samordnar vårdplatser inom sjukhusen. Följsamheten till klädriktlinjer är god, men däremot inget centrum uppnår målvärdet för hygien under april månad. Antibiotikaförskrivningen fortsätter följa en långsamt nedåtgående trend. Inom kollektivtrafiken pågår planering för att i juni införa konceptet närtrafik, som innebär att trafik ska erbjudas till och från alla adresser i Östergötland som ligger mer än två kilometer från en hållplats i linjetrafiken. Befattningen forskningschef finns nu vid de flesta produktionsenheterna för att koppla sjukvården och forskningen närmare varandra. Förutsättningarna för ALF-finansierade forskningsprojekt har ändrats, gällande bedömningsgrunder för fördelning av medel och tidsperioder. Region Östergötland har fått externa forskningsmedel bland annat från Njurfonden. Vinnova har utsett regionens satsning Visual Sweden, som ska utveckla anändargränssnitt som kan hantera stor datamängder, till en vinnare i en nationell tävling. Strategier har tagits fram gällande energi och giftfri verksamhet och dialoger förs med regionens nya måltidsleverantör för fortsatt utveckling av hållbara måltider. Arbete pågår att certifiera regionens verksamheter enligt ISO och under året kommer i princip all busstrafik i kollektivtrafiken drivas med förnybara drivmedel. Region Östergötland har initierat en nationell arbetsgrupp för att kunna samverka med kravställning och planer vid upphandlingar för ökad miljöhänsyn. Medarbetarperspektivet Regionstyrelsen ansvarar för att medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas inom ramen för en hälsofrämjande arbetsplats. Under våren har en medarbetaruppföljning 3

6 genomförts med en hög svarsfrekvens vilken påvisar delaktiga och engagerade medarbetare. Resultatet för medarbetarenkäten presenteras under maj månad. Möjligheterna för medarbetare att delta i förbättrings- och utvecklingsarbete har främjats genom deltagande på konferenser och framtagande av utbildningsmaterial som stöd för chefer som vill förbättra arbetsplatsträffarna. Sjukfrånvaron uppgick i april till 4,9 procent vilket motsvarar samma period föregående år. I slutet av april hade regionen anställda omräknat i heltidsmått, vilket är en ökning med 104 heltidstjänster sedan årsskiftet, och med 262 medarbetare de senaste 12 månaderna. Samtidigt har köp från bemanningsföretag ökat med 23 procent under årets fyra första månader, jämfört med samma period förra året. Kostnaden för bemanningsföretag var dock under april månad betydligt lägre än föregående månad och även lägre än april månad föregående år, så de vidtagna åtgärderna ger nu effekt. Det finns en struktur för långsiktigt arbete med kompetensförsörjning och ett aktivt arbete för att använda tillgänglig kompetens rätt. Ett gott exempel är satsningen på utbildningstjänster för sjuksköterskor som går specialistutbildning. En del av kompetensförsörjningen handlar också om att tillvarata den kompetens som finns hos nyanlända med hälso- och sjukvårdskompetens och arbetet med Snabbspår för nyanlända startar under För att hålla god kvalitet och kontinuitet i verksamheterna arbetar Region Östergötland aktivt för att minska beroendet av bemanningsföretag ett arbete som beräknas pågå under 2016 och Arbetet följer plan men det finns utmaningar inom vissa specialiteter för såväl läkare som sjuksköterskor. Regionens utmaning är att styra kompetensen efter verksamhetens nuvarande och kommande behov. Aktiviteter pågår också för att stärka chefernas roll för att verksamheten ska nå sina mål och bidra till hälsofrämjande arbetsplatser. Bland annat pågår arbete för att implementera så kallade uppdragsdialoger mellan överordnad chef, chef och medarbetare och utveckling görs av nya ledarutvecklingsprogram för chefer. Ekonomiperspektivet Region Östergötlands samlade resultat förväntas vid årets slut uppgå till 240 miljoner kronor, vilket motsvarar budget. Resultatet till och med april är 67 miljoner kronor, trots att värdeökningen på placerade medel är negativ. Det positiva resultatet beror främst på ett överskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden och på att reserverade medel ännu inte använts. De strategiska målen är inte helt uppfyllda men Region Östergötland har i grunden en hållbar ekonomi i och med att regionen klarar det finansiella målet på 2 procent och har ett positivt eget kapital som vid årets slut förväntas överstiga 500 miljoner kronor. Lönekostnadsutvecklingen har också förbättrats och är lägre än tidigare år, runt 5 procent. Även om måluppfyllelsen är relativt god finns det underliggande problem. En betydande obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna och en nettokostnadsutveckling som ligger på en fortsatt hög nivå är problem som inte är hållbara över tid. Sjukvården visar efter april ett resultat på minus 163 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Samtidigt har de sjukvårdande enheterna fått en förstärkning i samband med åtgärdsprogrammet som till och med april är 43 miljoner kronor (förstärkning motsvarande total 130 miljoner kronor 2016). Godkänd årsbudget för de sjukvårdande enheterna är minus 72 miljoner kronor. Av de sjukvårdande produktionsenheterna är det tre enheter som efter fyra månader gör bedömningen att årsresultatet kommer avvika negativt mot uppsatt budgetmål. Med anledningen av resultatutvecklingen inom de sjukvårdande produktionsenheterna kommer kompletterande åtgärder att vidtas till det redan befintliga åtgärdsprogrammet. Den ekonomiska utvecklingen inom de sjukvårdande produktionsenheterna är oroväckande. Det finns viss osäkerhet i den samlade bedömningen, dels på grund av sommarsituationen och dels i vilken takt åtgärdsprogrammet ger effekt. 4

7 Innehållsförteckning Läsanvisningar... 7 I korthet... 8 Samhällsperspektivet Utvecklad regional handlingsförmåga Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet Goda och jämlika livsvillkor Dynamiskt och robust näringsliv Östergötland ska vara miljömässigt hållbart Medborgarperspektivet Jämlik hälso- och sjukvård Delaktiga och nöjda patienter Trygg och ändamålsenlig vård Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv Goda res- och transportmöjligheter Processperspektivet Kunskapsbaserad verksamhet Effektiv verksamhet Säker verksamhet En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Klimatneutral och giftfri verksamhet Medarbetarperspektivet Ett engagerat medarbetarskap Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Tydligt chefskap Ekonomiperspektivet Ekonomi som ger handlingsfrihet Långsiktigt hållbar ekonomi Kostnadseffektiv verksamhet Resultat och balansräkning Investeringar och balanskravs-utredning Uppföljning av insatsområden Bilagor Bilagor 5

8 1. Tillgänglighet per specialitet patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider) 2. Basfakta processperspektivet 3. Basfakta medarbetarperspektivet 4. Resultat och balansräkning 5. Resultat och eget kapital per nämnd/enhet 6. Kostnadsutveckling lön 7. Kostnadsutveckling läkemedel 8. Intäkts- kostnadsutveckling 9. Investeringar 10. Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning sammanställd redovisning 6

9 Läsanvisningar Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål eller en framgångsfaktor är en samlad bedömning. Utfallen för enskilda nyckelindikatorer och resultatmått får därmed nödvändigtvis inte avgörande betydelse i bedömning av måluppfyllelse, utan även genomförda och påbörjade insatser påverkar bedömningen. Insatser som påverkar måluppfyllelsen finns redovisade i rapporten. Samtliga strategiska mål och framgångsfaktorer som finns i Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument 2016 (MUD) finns med i denna delårsrapport. Dock följs, i enlighet med MUD, inte alla nyckelindikatorer och resultatmått upp. I vissa fall har mätning eller bedömning av måluppfyllelse inte heller varit möjligt i alla avseenden, exempelvis om det har inträffat problem med datafångst av underlag. Bedömning av måluppfyllese har skett enligt nedan: Strategiska mål/ framgångsfaktorer Tillfredsställande måluppfyllelse Nyckelindikatorer/resultatmått Målet är uppfyllt Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse, men utveckling sker enligt plan Otillfredsställande utveckling mot måluppfyllelse, aktiviteter är inte påbörjade eller har inte utvecklats enligt plan Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker och resultat har förbättrats Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett Inte möjlig att värdera Uppgift saknas 7

10 Medborgare Delårsrapport I korthet Tillgänglighet specialiserad vård exkl. psykiatri Målvärdet för tillgänglighet under 2016 är att 85 procent av patienterna ska få komma på besök och behandling inom 60 dagar. Tillgängligheten för besök inom specialiserad vård exklusive psykiatri, var i mars 86 procent och för behandling 81 procent (avseende faktiska väntetider). Resultatet är en stor förbättring i jämförelse med februari och förbättringen mellan februari och mars är i linje med de senaste årens utfall. Tillgänglighet primärvård Målet är att minst 95 procent av patienterna ska få genomföra sitt besök på vårdcentralerna inom 7 dagar. Under april klarade 17 av 43 vårdcentraler tillgänglighetsmålet på 95 procent, vilket ligger i linje med de senaste månaderna. Vårdcentralen med lägst tillgänglighet hade ett resultat på 68 procent vilket är en försämring i jämförelse med föregående månader. Tillgänglighet akutmottagningar Målvärdet för tillgängligheten på akutmottagningarna ändrades vid årsskiftet till att 60 procent ska få träffa en läkare inom en timma och att 70 procent ska lämna akuten inom fyra timmar. Under mars fick sammantaget 47 procent av patienterna träffa läkare inom en timma och 63 procent av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar på länets akutmottagningar. Sammantaget har det hittills i år genomförts nästan läkarbesök på länets akutmottagningar, vilket är en minskning med 4,1 procent jämfört med motsvarande period förra året. 8

11 Ekonomi Medarbetare Process Delårsrapport Produktion Sjukvårdsproduktionen minskade i april jämfört både med föregående månad och med samma period förra året. Samtidigt har DRG-vikten för både öppen- och slutenvården minskat, vilket innebär att patienterna som har vårdats har varit mindre vårdtunga och resurskrävande. Antalet vårddagar i länets sjukhus har sjunkit kraftigt från föregående år och den ackumulerade medelvårdtiden på 4,5 dagar är 10 procent kortare än under samma period förra året. Antal anställda i heltidsmått I slutet av april hade regionen anställda omräknat i heltidsmått. Det innebär att antalet anställda har ökat med 104 heltidstjänster sedan årsskiftet, men minskat med 24 heltidstjänster sedan föregående månad. Under den senaste tolvmånadersperioden har antalet anställda ökat med totalt 262 medarbetare (omräknat till heltidsmått). Samtidigt har köp från bemanningsföretag ökat med 23 procent under årets fyra första månader, jämfört med samma period förra året. Kostnaden för bemanningsföretag var dock under april månad betydligt lägre än föregående månad och även lägre än april månad föregående år. Lönekostnadsutveckling Enligt helårsbedömning förväntas lönekostnaderna öka med 5,1 procent. Lönekostnadsutvecklingen efter april är 5,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Samtidigt är kostnaden för inhyrd personal hög. Lönekostnadsutvecklingen var hög även 2014 och Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för personal inte hållbar i förhållande Region Östergötlands ekonomiska förutsättningar. 9

12 Produktivitet - kostnad per DRGpoäng (rullande 12- månadersvärde) Grafen till höger visar hur produktiviteten inom Region Östergötland har förändrats över tid. Produktionen sett till DRG-poäng har ökat sedan 2011 men ökningen har inte motsvarat kostnadsökningen. Detta innebär en effektivitetsförsämring. Kostnaden per DRG-poäng i april beräknat på de senaste tolv månaderna uppgick till kronor per DRGpoäng, vilket betyder att produktionen har blivit dyrare. Region Östergötlands samlade resultat Region Östergötlands samlade resultat förväntas vid årets slut uppgå till 240 miljoner kronor, vilket motsvarar budget. Resultatet till och med april är 67 miljoner kronor, trots att värdeökningen på placerade medel är negativ. Det positiva resultatet beror främst på ett överskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden och på att reserverade medel ännu inte använts. Oron på den finansiella marknaden kvarstår men det är för tidigt under året för att göra en annan bedömning än att det finansiella nettot för helåret kommer att motsvara budget. Även om regionens samlade resultat är positivt så finns det underliggande problem i form av en betydande obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Resultat enligt blandmodellen uppgår till minus 72 miljoner kronor. 10

13 Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet Sjukvården visar efter april ett resultat på minus 163 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Samtidigt har de sjukvårdande enheterna fått en förstärkning i samband med åtgärdsprogrammet som till och med april är 43 miljoner kronor. Helårsbedömningen för de sjukvårdande enheterna är minus 173 miljoner kronor, vilket är en försämring med 101 miljoner kronor i jämförelse med godkänd budget. Försämringen förklaras av uteblivna eller i tid förskjutna effekter av åtgärder och ökade kostnader, bland annat på grund av vårdplatsbrist samt rekryteringsoch bemanningsproblem inom vissa yrkesgrupper. 11

14 Samhällsperspektivet Strategiska mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bedömning Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner Utvecklad regional God samverkan med andra handlingsförmåga samhällsaktörer Strategisk omvärldsbevakning Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, besökare och företag Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för Goda och jämlika livsvillkor Dynamiskt och robust näringsliv Östergötland ska vara miljömässigt hållbart en mer jämlik hälsa Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer Främja demokrati och delaktighet Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer Ett samlat utbildningsutbud i Östergötland som matchar arbetslivets behov av kompetens Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser 12

15 Utvecklad regional handlingsförmåga Efter årets fyra första månader är det svårt att fullständigt bedöma måluppfyllelsen av det strategiska målet om utvecklad regional handlingsförmåga. Uppföljningen nedan fokuserar på de insatser och den verksamhet som har skett, relaterat till de framgångsfaktorer som ska bidra till måluppfyllelsen av det strategiska målet. Utifrån framgångsfaktorernas utfall och den förväntade utvecklingen, är bedömningen att måluppfyllelsen för Utvecklad regional handlingsförmåga kommer att bli tillfredsställande vid årets slut. Exempel på insatser som har skett är flera samråds- och samverkansmöten med länets kommuner och etablering av samrådsstrukturer, samt ökat deltagande i internationella nätverk. Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner Regionstyrelsen har under perioden januari-april genomfört två av tre planerade strategiska samråd. Samrådet i mars ställdes in eftersom det inte fanns några frågor som behövde hanteras i samrådet. Samrådet den 1 april var ett utökat samråd där även oppositionsrepresentanter deltog. Under genomförda samrådsmöten har det varit god representation och aktivitet från kommunerna vilket kan tolkas som att samrådet som mötesform är värdefullt. Regionförstoringsfrågan, som i högsta grad är en strategisk fråga för såväl regionen som kommunerna, har dessutom hanterats i separata möten där länets partier har träffats. Större frågor som hanterats i samråden hittills i år är: - Regional digital agenda - Regional besöksnäringsstrategi - Region Östergötlands internationella strategi - Varumärkesarbete Östergötland - Regionförstoring (denna fråga har även hanterats i andra möten). Samråd och samverkansmöten med länets kommuner genomförs även inom nämndernas ansvarsområden. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar i sin delårsrapport att sakområdessamråd Vård och omsorg har sammanträtt två gånger under det första kvartalet Ett av dessa möten var ett internat tillsammans med ledningsgrupp vård och omsorg, med fokus på framtida gemensamma utmaningar mellan hälso- och sjukvården och omsorgen, samt arbetsplaner för kommande två åren. Sakområdessamrådet prioriterade barn och ungdomars samt äldres hälsa som fokusområden i arbetsplanen för Sakområdessamrådets andra möte hölls tillsammans med utbildningsnätverket, med syftet att hitta gemensamma samverkansarenor för att kunna arbeta med hälso- och sjukvårds- och omsorgsfrågor på skolan. Det skulle möjliggöra mer förebyggande och tidiga insatser för barn och ungdomar. Utöver ordinarie sammanträden har sakområdessamrådet anordnat en temakonferens i april - den sårbara familjen. Konferensen presenterade arbeten som pågår i länet med syfte att stärka upp familjer med olika behov av stöd. På konferensen deltog närmare 150 personer från såväl politik och profession som brukarorganisationer. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden redovisar i sin delårsrapport att nämnden ansvarar för sakområdessamrådet för kollektivtrafik, infrastruktur och samhällsplanering. Vid sakområdessamråden deltar utsedda politiska kommunrepresentanter från regionen samt från nämndens presidium. Under 2016 har sammanträden hittills skett vid två tillfällen och ytterligare två sammanträden är inplanerade. Slutsatsen efter dessa möten är att 13

16 samrådsstrukturen börjar bli känd ute i kommunerna och att större fokus nu kan läggas på att utveckla samrådens arbetsformer och innehåll. Regionutvecklingsnämndens sakområdessamråd är uppdelade i Sakområdessamråd för kultur och kreativitet och i Sakområdessamråd för kompetens, företagande och attraktivitet. Vid sakområdessamråden deltar utsedda politiska representanter från kommuner samt från nämndens presidium. I nämndens delårsrapport framkommer att Sakområdet för kultur och kreativitet har sammanträtt vid två tillfällen och har ytterligare två möten inplanerade under året. Sakområdet för kompetens, företagande och attraktivitet har haft tre sammanträden och har ytterligare två inplanerade under året. En slutsats efter dessa möten är att samrådsstrukturen börjar bli mer känd bland länets kommuner och att större fokus nu kan läggas på att utveckla samrådens arbetsformer och innehåll. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 1 Väl fungerande samråd och samverkan med länets Antal genomförda strategiska samråd och sakområdessamråd Ny indikator >4 8 (HSN:1 kommuner RUN:5 TSN:2) God samverkan med andra samhällsaktörer Regionstyrelsen samverkar med andra samhällsaktörer i flera frågor. Under januari-april har samverkan till stor del relaterat till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i de pågående diskussionerna i regionförstoringsfrågan. Regionstyrelsen samverkar med länsstyrelsen gällande en regional digital agenda (som syftar till att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter) och deltar även i Östergötlands Integrationsråd tillsammans med länsstyrelsen, kommunerna i regionen, Arbetsförmedlingen samt Migrationsverket. En god samverkan finns även mellan regionstyrelsen och Linköpings universitet. Samverkan med andra samhällsaktörer har även skett inom nämndernas ansvarsområden under det första kvartalet i år. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar i sin delårsrapport undertecknandet av en gemensam avsiktsförklaring för samverkan mellan Region Östergötland, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att utveckla samarbetet inom rehabiliteringsprocessen. För att stödja nyanländas etablering finns en samverkansplattform genom Östergötlands Integrationsråd, med representation från länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Region Östergötland och länsstyrelsen (sammankallande). Regionen är representerad av regionstyrelsens vice ordförande. Region Östergötland svarar för att hälsooch sjukvårdsfrågorna samt de regionala utvecklingsfrågorna på strategisk nivå beaktas i arbetet. Samverkan med länets kommuner har medfört gemensamma insatser för hälsoundersökningar och förbättrat informationsutbyte mellan huvudmännen. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden redovisar i sin delårsrapport att nämnden har drivit aktiv samverkan med andra samhällsaktörer framför allt inom områdena Skärgårdsrådet och Mälardalsrådet. Skärgårdsrådet har under de första månaderna fortsatt arbetet med det gemensamma utvecklingsprogrammet för kust och skärgård. Skärgårdsrådet har också initierat ett gemensamt arbete mellan samtliga kommuner i länet när det gäller gemensam havsplanering. Under perioden har rådet haft ett möte. Nämnden har varit aktiv i den gemensamma processen En bättre sits som är ett sjuläns-samarbete (Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland) som processleds av Mälardalsrådet. Fokus ligger på en systemanalys, som är ett inriktningsunderlag inför planering av transportinfrastruktur när det gäller väg och järnväg. Utöver det har nämnden både samverkat med andra län och kommuner och varit engagerad bland annat i Mälabarbetet, E22 AB och Nyköping-Östgötalänken AB. Nämnden har varit en aktiv och 14

17 pådrivande part för att ta fram en livsmedelsstrategi för Östergötland, som ska bidra till en ökad livsmedelsproduktion. Regionutvecklingsnämnden redovisar i sin delårsrapport att ett stort antal aktörer under det första kvartalet i år har mötts på storregional, nationell och internationell nivå inom de olika verksamhetsfälten. Arbetet har också omfattat insatser kopplade till EU-frågor. En fråga under perioden har varit diskussionerna kring framtida regional indelning. Nämndens kunskapsgrupper, med fokus på olika delområden inom regional utveckling, har genomfört ett antal fördjupande studiebesök. Inför beslut om en ny besöksnäringsstrategi för Östergötland har omfattande utrednings-, samverkans- och förankringsarbete föregåtts med kommunerna, branschens företag och andra aktörer. Nämnden har haft ett stort antal möten med regionens företag. Nämnden har även deltagit vid flera regionala och lokala kulturarrangemang. Samverkan för folkhälsa har etablerats mellan Region Östergötland, länsstyrelsen och kommunerna genom det Folkhälsopolitiska nätverket, och ett gemensamt underlag kommer att tas fram för fortsatt samverkan. Regionbiblioteket och Götabiblioteken har bildat en demokratigrupp med uppdrag att utveckla biblioteken som arena för kunskap, det demokratiska samhällets utveckling och fri åsiktsbildning. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 2 God samverkan med andra Antal genomförda samverkansinsatser Ny indikator Skapa Utfall samhällsaktörer med relevanta samverkanspartners nulägesbild saknas Strategisk omvärldsbevakning I april beslutade regionstyrelsen om Region Östergötlands internationella strategi, vilken är ett resultat av den översyn som regionstyrelsen beslutade om under hösten Strategin är övergripande och gäller för samtliga verksamheter i Region Östergötland. Strategin syftar till att skapa en gemensam plattform för internationell samverkan tillsammans med andra aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Internationella strategin utgör ett utgångsläge för Region Östergötlands fortsatta omvärldsbevakning. Under våren deltog en stor delegation av politiker och tjänstemän från Region Östergötland i en internationell vårdkonferens för kvalitet och säkerhet med internationella utblickar inom vårdområdet. Konferensen var ett tillfälle för deltagare med stor bredd från regionens verksamheter, ledning och politik att hämta inspiration, delta i kunskapsutbyte och höja kunskapen. Konferensen inspirerar till fortsatt utvecklingsarbete inom regionens vårdverksamheter. Strategisk omvärldsbevakning har även skett inom nämndernas ansvarsområden under årets första kvartal. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar i sin delårsrapport att regionen deltar i bland annat nationell samordning för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård, i nätverk hälsa och demokrati/nätverket uppdrag hälsa samt i internationella nätverk. Inom den nationella kunskapsstyrningen är Region Östergötland värdregion för ett nationellt programråd inom området diabetes. Nätverken hälsa och demokrati/uppdrag hälsa är utvecklingsforum för erfarenhetsutbyte för förtroendevalda och tjänstemän och utgör ett komplement till det lokala utvecklingsarbetet. Regionen deltar i två internationella nätverk, med fokus på hälsa och hälso- och sjukvård, ERRIN:s (European Regions Research and Innovation Network) arbetsgrupp inom hälsa och EUREGHA (European Regional and Local Health Authorities). Båda nätverken har sitt säte i Bryssel. Regionen ansöker nu om att bli fullvärdig medlem i EUREGHA, vilket kommer medföra bättre möjligheter till samverkan och till framgångsrikt påverkansarbete. Därutöver är regionen med i ett hälsonätverk som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har initierat för svenska regionkontor i Bryssel. 15

18 Regionutvecklingsnämnden redovisar i sin delårsrapport att nämndens presidium regelbundet deltar i SKL:s nätverk och förberedelsemöten för Näringsdepartementets Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft I detta nätverk har presidiet även i uppdrag att bevaka frågor inom TSN:s verksamhet. Nämndens ordförande har under perioden medverkat i SveReg-konferensen i Bryssel som fungerade som ett upptaktsmöte för svenska regioners påverkansarbete inför EU:s framtida strukturfondsperiod Även här fanns ett uppdrag att bevaka intressen inom TSN:s sakområde. Presidiet har också deltagit i Innovationsriksdagen i Åre som samlar innovationsaktörer från hela landet. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden redovisar i sin delårsrapport att nämndens presidium har deltagit på Assembley of European Regions (AER) kommittémöten i april i Timisoara i Rumänien. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 3 Strategisk Antal relevanta nätverk där regionen Ny indikator Skapa Utfall omvärldsbevakning deltar nulägesbild saknas (4 st HSN) Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet Bedömningen av det strategiska målet Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet är svårt att göra fullt ut efter årets fyra första månader. Uppföljningen nedan fokuserar på de insatser och den verksamhet som har skett relaterat till framgångsfaktorer som ska bidra till måluppfyllelsen av det strategiska målet. Utifrån framgångsfaktorernas utfall och den förväntade utvecklingen, är bedömningen att måluppfyllelsen för det strategiska målet kommer att bli tillfredsställande vid årets slut. Exempel på insatser är framtagande av Östergötlands besöksnäringsstrategi och marknadsföringsstrategi. En genomförd undersökning visar också att boende i länet, boende i närliggande län och alumner har en i stort sett positiv bild av Östergötland. Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, besökare och företag I Region Östergötland är det regionutvecklingsnämnden (RUN) som ansvarar för den regionala utvecklingen i syfte att utveckla faktorer som ökar medborgarnas möjligheter till ett gott liv. Faktorer som bidrar till ett gott liv är samtidigt faktorer som upplevs som attraktiva. RUN redovisar i sin delårsrapport att nämnden under perioden bland annat har beslutat om följande som bidrar till Östergötlands attraktivitet: - Uppdrag och samverkansavtal till regionala kulturverksamheter - Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier - Regional biblioteksplan för Östergötland Ungdomspolitiskt perspektiv på regional utveckling - Kursutbud Lunnevads folkhögskola för läsåret 2016/17 - Strategi för hållbar besöksnäring i Östergötland 16

19 Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 4 Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, Antal projekt/aktiviteter/ insatser där Region Östergötland har deltagit och som syftar till att utveckla Ny indikator Skapa nulägesbild Utfall saknas besökare och företag Östergötlands attraktivitet Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland I Region Östergötland är det regionstyrelsen som har det övergripande ansvaret för att säkerställa varumärkesarbetet för Östergötland. Det konkreta arbetet sker genom regionutvecklingsnämnden (RUN) som ansvarar för aktivt varumärkesarbete för Östergötland. Regionutvecklingsnämnden redovisar i sin delårsrapport att det är marknadsgruppen, där Region Östergötland, Linköpings och Norrköpings kommuner, Handelskammaren, Linköpings universitet och Saab ingår, som ansvarar för varumärket East Sweden. Marknadsgruppen har tagit fram en marknadsföringsstrategi under våren. Strategin beskriver hur Region Östergötland tillsammans med övriga aktörer i besöksnäringen ska bli bättre på att tala om vad Östergötland står för och varför personer ska välja att åka hit. Arbetet med att stärka bilden av vad som finns att uppleva i Östergötland är en del av strategin. Region Östergötland har också arbetat mer för att synas nationellt i olika sammanhang, till exempel som föreläsare på e-hälsokonferensen Vitalis. Två nationella bilagor har tagits fram som har distribuerats med Dagens Industri och Dagens Samhälle. En undersökning av attityder och uppfattningar om Östergötland hos bland annat invånare, studenter, alumner, näringsliv och investerare genomfördes i januari. Resultatet är grunden till en strategi för hur olika aktörer och varumärken bidrar till Östergötlands tillväxt ur ett marknadsföringsperspektiv. I princip samtliga östgötar och alumner anser sig känna till Östergötland, medan en fjärdedel av allmänheten i närliggande län inte tycker sig känna till Östergötland alls. Flertalet boende i Östergötland, alumner samt en klar majoritet av allmänheten i närliggande län, har som helhet en positiv bild av Östergötland (se figur 1)och en stor andel anser att Östergötland är en attraktiv region att bo samt arbeta eller vara verksam i. Undersökningen visade att majoriteten av LiU-alumnerna och hälften av allmänheten i närliggande län kan tänka sig att flytta till Östergötland, om rätt förutsättningar finns. Detta innebär att Region Östergötland ses som mer attraktivt än andra län i undersökningen (Stockholm, Västra Götalands län, Jönköpings län samt Örebro län). Särskilt utmärkande är LiU-alumnernas positiva bild av Östergötland. Figur 1. Helhetsuppfattning av Östergötland. Målgruppernas svarsfördelning på påståendet Jag har som helhet en positiv bild av Östergötland. 17

20 En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet I Region Östergötland är det regionutvecklingsnämnden (RUN) som ansvarar för arbetet att stimulera besöksnäring i länet. RUN redovisar i sin delårsrapport att nämnden under perioden har antagit en besöksnäringsstrategi för Östergötland. I strategin pekas tre huvudutmaningar ut som aktivt behöver bearbetas för att Östergötland ska få en tydlig position som en attraktiv destination. Den första utmaningen handlar om att utbudet till besökaren behöver utvecklas genom produktutveckling hos företagen. Den andra utmaningen handlar om att stärka bilden av vad som finns att uppleva i Östergötland och på så sätt stärka varumärket Östergötland. Den tredje utmaningen handlar om att tillsammans med besöksnäringens olika aktörer utveckla formerna för att gemensamt kunna driva strategiskt viktiga frågor. Visit Östergötland arbetar aktivt med att sprida kunskapen om strategin och har påbörjat implementeringsarbetet. Strategin är utarbetad i nära samverkan med länets kommuner och privata aktörer i besöksnäringen. En avsiktsförklaring har tecknats mellan Region Östergötland och länets kommuner för att bekräfta de gemensamma ambitionerna kring arbetet med besöksnäringens utveckling. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 6 En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet Implementering av regional besöksnäringsstrategi för Östergötland Ny indikator Påbörjas Arbetet påbörjat Strategin antagen Goda och jämlika livsvillkor Måluppfyllelsen av det strategiska målet om goda och jämlika livsvillkor är svår att bedöma efter årets fyra första månader. Uppföljningen nedan fokuserar på de insatser och den verksamhet som har skett relaterat till framgångsfaktorer som ska bidra till måluppfyllelsen av det strategiska målet. Utifrån framgångsfaktorernas utfall och den förväntade utvecklingen, är bedömningen att måluppfyllelsen för goda och jämlika livsvillkor inte fullt ut kommer att uppfyllas vid årets slut, trots ihärdiga insatser. Detta eftersom målet är mycket brett och omfattande. Exempel på insatser som har bidragit till god utveckling som har genomförts hittills i år är satsningar för vårdcentraler inom områden med låg socioekonomiskt status, pågående insatser med koppling till social hållbarhet och medborgardialoger. Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa I Region Östergötland är det regionstyrelsen som har det övergripande ansvaret för att regionens verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Det arbetet sker bland annat genom produktionsenheterna som arbetar för att säkerställa jämlik vård och delar sin kunskap till andra samverkanspartners. I Region Östergötland har flera beslut tagits som har bäring på folkhälsan, men folkhälsa eller Östgötakommissionens rekommendationer finns inte uttryckligen nämnda i de tagna besluten. Det saknas idag rutiner för att systematiskt tillämpa Östgötakommissionen vid beslut i regionen. Arbete påbörjas för att ta fram rutiner för hur detta framöver ska säkras och följas upp. 18

21 I Region Östergötland är det regionutvecklingsnämnden (RUN) som ansvarar för regionens arbete för folkhälsa. RUN redovisar i sin delårsrapport att nämndens verksamhet i många delar är inriktad på att skapa samhälleliga förutsättningar för en förbättrad folkhälsa. En rad insatser med koppling till social hållbarhet pågår, exempelvis socialfondsprojektet #jagmed, som Region Östergötland leder, samt medverkan i projekten Miriam och Arbetshoppet. Dock är få insatser uttryckligen inriktade på en jämlik hälsa. De flesta politiska beslut som tas i Region Östergötland, och därmed också i RUN, har betydelse för en jämlik hälsa, antingen direkt eller indirekt. Hälso- och sjukvårdsnämnden rapporterar i sin delårsrapport om arbetet på vårdcentraler som har särskilt hög andel listade personer med låg socioekonomisk status och som har fått tilläggsuppdrag för att erbjuda riktade insatser till sin listade befolkning. De insatser som är påbörjade handlar om bland annat om att tillhandahålla hälsoinformation till ofrivilligt migrerade, tillgång till koordinerande sjuksköterska för nyligen migrerade, värdinna i foajén som bistår vid den öppna mottagningen och brobyggare som hjälper patienter som kommer oanmälda till vårdcentralen. För att stärka vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta området tillämpas ett ersättningssystem inom primärvården, där tolv procent av ersättningen bygger på de socioekonomiska förhållandena i den listade befolkningens CNI (Care Need Index). Extra uppmärksamhet riktas också till insatser för sjukskrivna för att stimulera tidig kontakt mellan sjukvård och arbetsgivare. Trafik- och samhällsnämnden rapporterar i sin delårsrapport att nämnden ofta bidrar genom sitt grunduppdrag till att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa, genom exempelvis insatser för invånare på landsbygden samt tillhandahållande av kollektivtrafik och infrastruktur. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 7 Region Östergötlands verksamheter bidrar till att Andel beslut där Östgötakommissionens Ny indikator Skapa nulägesbild Utfall saknas (5 skapa samhälleliga rekommendationer har beaktas % RUN, 0 förutsättningar för en mer % TSN) jämlik hälsa Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer I Region Östergötland är det regionstyrelsen som har det övergripande ansvaret för att regionens verksamheter ökar kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer. Regionutvecklingsnämnden, som ansvarar för regionens arbete med folkhälsa, redovisar i sin delårsrapport att kopplingen till folkhälsa finns i alla verksamheter. Hittills i år har ett antal interna och externa aktiviteter genomförts för att öka kunskapen om hälsans bestämningsfaktorer. Ett exempel är en avslutningskonferens för Hälsopotten, som är en satsning som har inneburit möjlighet att söka medel för initiativ som främjar hälsa hos utsatta grupper i befolkningen. Folkhälsoberedningen har vid tre av sina sammanträden under våren fokuserat på kulturens betydelse för folkhälsa och behandlat områden som barn och unga, äldre samt integration. Ett seminarium om hälsa för äldre på PRO med utgångspunkt i Östgöta-kommissionens rekommendationer har genomförts. Hälso- och sjukvårdsnämnden rapporterar i sin delårsrapport att nämnden under året ska ta initiativ till seminarier riktade till olika samhällsaktörer kring befolkningens hälsa och hur den med gemensamma krafter kan förbättras. 19

22 Trafik- och samhällsnämnden rapporterar i sin delårsrapport att nämnden genomfört arbete med Strukturbild Östergötland där den regionala rumsliga planeringen lyfts och fyra seminarier med länets kommuner genomförts. Detta har varit en plattform för att öka kunskapen om hälsans sociala bestämningsfaktorer, utifrån ett kollektiv- och infrastrukturperspektiv. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 8 Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala Antal aktiviteter initierade av regionen som syftar till att sprida kunskap om hälsans Ny indikator Skapa nulägesbild Utfall saknas (15 st. bestämningsfaktorer bestämningsfaktorer HSN, 4 st TSN) Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer I Region Östergötland är det regionstyrelsen som har det övergripande ansvaret för att regionens verksamheter förbättrar samordningen mellan välfärdaktörer i syfte att skapa goda och jämlika livsvillkor i länet. Inom vårdverksamheten riktas det arbetet mot att säkerställa en mer jämlik hälsa. Regionutvecklingsnämnden, som ansvarar för Region Östergötlands folkhälsoarbete, redovisar i sin delårsrapport att Region Östergötland och kommunerna i länet samverkar genom det Folkhälsopolitiska nätverket. Nätverket startades i december 2015 och arbetar med att ta fram ett gemensamt underlag som plattform för den fortsatta samverkan. Samverkan finns också i nätverket för folkhälsoansvariga tjänstemän. Kontakt med ideella organisationer finns inom flera av regionens verksamheter, men en övergripande samverkansöverenskommelse saknas. Beredningen för folkhälsa har fått i uppdrag av RUN att under året förbättra samverkan med civilsamhället och näringslivet. Det är ur ett folkhälsoperspektiv viktigt att involvera fler aktörer än endast offentliga, exempelvis inom civilsamhället och näringslivet, i arbetet att nå en stärkt och mer jämlik hälsa hos befolkningen. Regionutvecklingsnämndens beredning för folkhälsa ska därför ges i uppdrag att utveckla samverkan mellan regionen och civilsamhället, och stödja processer mellan aktörerna. Hälso-och sjukvårdsnämnden redovisar i sin delårsrapport att nämnden genom avtal och överenskommelser ställer krav på både regionens egna och externa leverantörer när det gäller samverkan och samordning. Utöver det sker aktiviteter både på lokal nivå och centralt via ledningsstaben för att öka samverkan genom exempelvis regelbunden dialog med privata vårdgivare och dialogmöten mellan olika utförare inom samma verksamhetsområden. Därutöver finns ett antal mer formaliserade forum för samordning, som exempelvis styrgruppen Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Region, samt ledningsgruppen vård och omsorg (LGVO) där regionen samverkar med länets socialchefer. Nämnden vill stimulera idéburna föreningar och organisationer som stödjande miljöer för hälsa, genom att människor ges möjlighet att påverka sin livssituation och livskvalitet. Därför kan funktionshindersföreningar, pensionärsföreningar och andra ideella föreningar och organisationer på länsnivå, få föreningsbidrag utifrån fastställda kriterier. Vid återkommande dialoger sker muntlig uppföljning och dialog kring eventuella idéer till nya projekt och hittills i år har dialog förts med fyra av de föreningar som får föreningsbidrag och ytterligare träffar planeras under året. Sedan bildandet av Region Östergötland finns även möjlighet till kontakt inom andra områden än hälso- och sjukvård. Ett exempel är NTF Sörmland-Örebro-Östergötland, som har getts möjlighet till kontakt med trafik- och samhällsplaneringsnämnden. (NTF står för Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens främjande) Trafik- och samhällsnämnden rapporterar i sin delårsrapport att för nämndens huvudsakliga verksamhet, kollektivtrafiken, är kommunerna den viktigaste samverkansaktören för att 20

23 säkerställa en effektiv kollektivtrafik. Nämnden arbetar därför kontinuerligt för att öka samverkan och samordning med kommunerna, på såväl politisk nivå som på tjänstemannanivå. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 9 Förbättrad samordning Antal aktiviteter initierade av regionen Ny indikator Skapa Utfall mellan välfärdsaktörer riktade till andra välfärdsaktörer som nulägesbild saknas syftar till att öka och säkerställa samordning mellan aktörerna Främja demokrati och delaktighet I Region Östergötland är det regionstyrelsen som har det övergripande ansvaret för att regionens verksamheter främjar demokrati och delaktighet. Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att medborgardialoger ska ske. I regionens nämnder har ett antal medborgardialoger genomförts som redovisas i nämndernas delårsrapporter. Trafik- och samhällsnämnden rapporterar i sin delårsrapport att arbetet för att hitta dialogformer med olika grupper av brukare och invånare inleddes 2014 av dåvarande trafiknämnden. Under 2014 genomfördes dialoger med gymnasiestuderande ungdomar vid fyra av länets större gymnasieskolor. Under våren 2015 deltog samtliga kommuner i motsvarande dialog kring kollektivtrafikservicen på landsbygden. Under hösten 2015 och våren 2016 har det tredje delprojektet genomförts med anställda vid större arbetsplatser. Erfarenheterna av dialogerna är positiva och resultaten bedöms kunna vara användbara i nämndens arbete. Under årets första kvartal har tre dialoger genomförts, på Partnertech/Scanfil Åtvidaberg, Mjärdevi Science Park samt Ingelsta Shopping. Besöken har också haft en stor betydelse för att informera om regionaliseringen och nämndens nya roll samt att öka kunskapen om politik och politiker i allmänhet och på länsnivå i synnerhet. Under perioden har också arbetet med slutdokumentationen pågått och en slutrapport presenteras under våren. Dokumentationen omfattar slutrapport för delprojekt tre, slutrapport för hela dialogprojektet samt en PM med förslag på hur det fortsatta arbetet med medborgardialoger bör organiseras om denna arbetsmetod systematiskt ska tillämpas i nämndens beslutsprocesser. Regionutvecklingsnämnden redovisar i sin delårsrapport att engångsmedel har avsatts till Regionbiblioteket för extra insatser för att ge nyanlända som saknar IT-kunskaper handledning på sitt modersmål i att använda e-tjänster. En förstudie har inletts med medel från Vinnova och Region Östergötland för att utveckla koncept för digitala mediebussar, utrustad med teknik och verksamhet som exempelvis handledning i e-tjänster, enklare programmering och skapar-verksamhet. Regionbiblioteket och Finspångs kommun ingår i det mellansvenska projektet Löpa linan ut chefsspåret, som handlar om att säkerställa att det finns strukturer, kompetens och beslutsdokument för barns rättigheter och möjlighet till delaktighet. Regionbiblioteket och Götabiblioteken har bildat en demokratigrupp med uppdrag att utveckla biblioteken som arena för kunskap, det demokrati samhällets utveckling och fri åsiktsbildning. RUN har inte genomfört några medborgardialoger under de första månaderna av året och har för närvarande inga inplanerade för resten av året. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar i sin delårsrapport att en medborgardialog pågår under 2016 kring jämlik hälsa med fokus på bostadsområden med svag socioekonomi. Dessutom har beredningen för behovsstyrning valt att ha dialog med personer som befinner sig i långtidsarbetslöshet. Dialogen är en fortsättning på ett uppdrag som började under Under januari och februari hölls tre medborgardialogtillfällen med en grupp personer bosatta i Skäggetorp. Dialogerna fokuserade på vad deltagarna upplevde bidrog till hälsa respektive ohälsa, hur de upplevde att deras hälsa påverkades av bostadsområdet samt vad deltagarna ansåg att regionen, eller regionen i samverkan med andra aktörer, skulle kunna 21

24 göra för att bidra till en bättre hälsa hos deltagarna och deras familjer. Medborgardialogen och dess resultat slutrapporteras i november Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 10 Främja demokrati och Antal genomförda medborgardialoger Ny indikator Skapa 5 delaktighet nulägesbild Dynamiskt och robust näringsliv I Region Östergötland är det Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) som har ansvaret för det strategiska målet Dynamiskt och robust näringsliv. TSN gör i sin delårsrapport bedömningen att Region Östergötlands arbete med att skapa ett dynamiskt och robust näringsliv bedöms uppnå tillfredsställande måluppfyllelse vid årets slut. Arbetet bedrivs aktivt via ALMI och ESBR. En aktiv samverkan förs också med andra relevanta aktörer. Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer I Region Östergötland är det regionutvecklingsnämnden (RUN) som ansvarar för arbetet för att främja företagsutveckling och utveckling av innovationer. RUN redovisar i sin delårsrapport att en rad insatser pågår som syftar till att främja företagsutveckling och utveckling av innovationer, samt deras effekter för att skapa bättre förutsättningar för företagen i Östergötland. Arbetet sker i samverkan mellan de cirka 45 aktörer som ingår i nätverket East Sweden Business Region (ESBR). Utgångspunkten är Östergötlands fem styrkeområden i Smart specialiseringsstrategi för Östergötland. I mars kom besked om fortsatt stöd till den fortsatta utvecklingen av ESBR. Inom ramen för East Sweden Business Region genomfördes en aktörskonferens under våren med deltagande från akademi, offentliga aktörer, regionalt näringsliv och civilsamhälle, med tema regionalt utvecklingsansvar. Syftet var att förtydliga Region Östergötlands roll och det regionala ledarskap som ligger på organisationen. Region Östergötland har fått ett uppdrag från Vinnova att arbeta med innovationsledning för utvecklingen i attraktiva innovationsmiljöer. På uppdrag av Tillväxtverket och med hjälp av Almi arbetar Region Östergötland med bidrag till småföretag som vill satsa internationellt (internationaliseringscheckar). Motsvarande satsningar finns också inom gröna näringar. Det regionala initiativet Visual Sweden har, som en av tre regionala innovationsmiljöer i landet, fått finansiering i upp till tio år genom Vinnovas program Vinnväxt. Målet är att inom tio år ha etablerats som nationellt och internationellt stark och attraktiv innovationsmiljö där näringsliv, forskning, politik och offentlig verksamhet arbetar tillsammans. Den ska locka till sig investeringar och skapa nya exportmöjligheter. En satsning kallad ÖMS 3 genomförs med stöd från Europeiska Regionalfonden där regionerna arbetar tillsammans för att identifiera Östra Mellansveriges gemensamma styrkor. Region Östergötland har gått med som partner i två EU-projekt som har beviljats medfinansiering. Empinno är ett projekt med stöd från EU:s Östersjöprogram som fokuserar på implementering av strategier för smart specialisering och Beyond EDP är ett projekt med stöd från EU:s program Interreg Europe som fokuserar på företagens roll inom smart specialisering. Region Östergötland har inlett en bred klustersamverkan med Västra Götaland och tecknat avtal om att ingå i Clean Sky 2, Europas största konsortium för forskning och innovation. Clean Sky 2 ska leverera banbrytande teknologi för framtidens flygplan. 22

25 Region Östergötlands ledningsstabs näringslivsenhet och kulturenhet gör en intern översyn under våren som ska utreda fortsatta strategier för Region Östergötlands arbete gällande kulturella och kreativa näringar. Ett samlat utbildningsutbud i Östergötland som matchar arbetslivet behov av kompetens I Region Östergötland är det regionutvecklingsnämnden (RUN) som ansvarar för framgångsfaktorn Ett samlat utbildningsutbud i Östergötland som matchar arbetslivets behov av kompentens. RUN redovisar i sin delårsrapport att arbetet för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden i stor utsträckning sker genom ett antal projektfinansierade insatser med inriktning på specifika branscher. Under årets första kvartal har två regionala projekt beviljats medel från Europeiska Socialfonden. Miriam är ett projekt som handlar om vägledning och arbetsmarknadsorientering för nyanlända kvinnor med kort utbildningsbakgrund, och Arbetshoppet är ett projekt där Region Östergötland deltar med Snabbspåret för nyanlända med medicinsk kompetens. Syftet är att hitta nya modeller för att få in målgruppen män och kvinnor som står långt från arbetsmarknaden, i vård- och omsorgssektorn. Region Östergötland har tillsammans med övriga regioner i Östra Mellansverige arbetat fram en ansökan till Europeiska Socialfonden. Projektet Smart Industri i Östra Mellansverige syftar till att skapa effektivare matchning mellan utbildningsväsendets utbud av utbildningar inom Teknikcollege och industriföretagens arbetskraftsbehov. Beslut om projektet fattas av Strukturfondspartnerskapet i juni. Socialfondsprojektet #jagmed, där Region Östergötland är projektägare för hela Östra Mellansverige, har pågått under första kvartalet i år enligt planeringen. Region Östergötland är delägare i Östsvenska Yrkeshögskolan AB. Syftet är att medverka till en förbättrad matchning på arbetsmarknaden utifrån näringslivets behov. I regionen pågår ett antal yrkeshögskoleutbildningar som geodetisk mätningstekniker, kvalificerad skötare inom psykiatrisk vård och omsorg, management inom hotell- och besöksnäringen, drifttekniker, vårdadministratör och flygtekniker. En regional utbildnings- och arbetsmarknadsprognos fram till 2025 är framtagen tillsammans med Region Örebro, Regionförbundet Sörmland och Länsstyrelsen i Västmanland, och presenteras den 13 juni. Målet med prognosen är att den ska bidra till bättre utbildningsplanering och dimensionering i regionen. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 12 Ett samlat utbildningsutbud i Antal nätverksträffar med Ny indikator Skapa Underlag Östergötland som matchar utbildningssamordnare och nulägesbild saknas arbetslivets behov av arbetslivets aktörer kompetens Östergötland ska vara miljömässigt hållbart I Region Östergötland är det Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) som har ansvaret för det strategiska målet Östergötland ska vara miljömässigt hållbart. TSN sammanfattar i sin delårsrapport att Region Östergötland bedriver varierad verksamhet för att främja omställningen till förnyelsebara energikällor i länet. Bedömningen är att utvecklingen fortskrider åt rätt håll och kommer att uppnå måluppfyllelse vid årets slut. Framkomlighetsfrågorna i de två stora städerna i länet är avgörande för att kollektivtrafiken framgångsrikt ska kunna ersätta resor med bil, och regionens samarbete med Linköpings 23

26 respektive Norrköpings kommun i dessa frågor är av största vikt. Den allmänna kollektivtrafiken bedrivs från den 1 juni i år med fossilfria drivmedel med några få undantag, främst kopplat till närtrafiken. Utsläppen av klimatpåverkande ämnen ligger på en låg nivå. Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet I Region Östergötland är det Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) som har ansvaret för framgångsfaktorn Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet. TSN redovisar i sin delårsrapport att nämnden har beslutat att starta en process för att stärka och utveckla arbetet kring energi och klimat. Arbetet ska ske på tre nivåer där den högsta strategiska nivån handlar om att Region Östergötland ska ta ett tydligare regionalt ledarskap i dessa frågor, mellannivån handlar om strukturer för att utveckla mer ändamålsenliga och välfungerande samverkans- och samordningsfunktioner och den tredje nivån är operativ med konkreta insatser. Region Östergötland medverkar i tre förstudier inom Östra Mellansverige-samarbetet och medverkar i fyra projekt. Redan i dag bedrivs en betydande del av kollektivtrafiken i Östergötland med fordon som körs på fossilfria drivmedel. I den allmänna kollektivtrafiken är det endast bussar i landsbygdstrafiken som drivs med fossil diesel. Dessa övergår, med enstaka undantag, i juni 2016 till att drivas med fossilfria drivmedel. Genom att ersätta fossila drivmedel med fossilfria i Östgötatrafikens fordon minskar de klimatpåverkande utsläppen i hög grad. Närtrafiken kommer dock inledningsvis att trafikeras med både dieseldrivna fordon och fordon som drivs med fossilfria drivmedel. Närtrafiken, som startar i juni, är en del av den allmänna kollektivtrafiken, men trafikeras med fordon som upphandlats för den särskilda kollektivtrafiken där andra miljökrav gäller. Från och med 1 juni 2019 ska även samtliga fordon i den särskilda kollektivtrafiken köras på fossilfria drivmedel. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 13 Främja energieffektivisering Antal projekt/aktiviteter/ insatser där Skapa 7 och omställning till förnyelsebara energikällor i länet Region Östergötland deltar som syftar till att främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara Ny indikator nulägesbild energikällor En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil I Region Östergötland är det Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) som har ansvaret för framgångsfaktorn En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil. TSN beskriver i sin delårsrapport att syftet med ett sammanhållet kollektivtrafiksystem är att kunna ersätta resor med bil för så många invånare som möjligt. På så sätt minskar belastningen på miljön samtidigt som köer och trängsel minskar. Östgötatrafiken lägger fokus på att öka kollektivtrafikens marknadsandel jämfört med bil i de stråk där många invånare pendlar. I den regionala trafiken handlar det främst om Östgötapendeln samt expressbusstrafiken, som är den trafik som bäst kan konkurrera tidsmässigt med motsvarande resa med bil. En viktig aspekt är även att kopplingen mellan stadstrafik och regional trafik vid utvalda knutpunkter fungerar väl för att minimera den totala restiden. Trafikljusprioritet samt kollektivtrafikkörfält i städerna är viktiga faktorer för att öka framkomligheten för busstrafiken och hålla nere restiderna i kollektivtrafiken jämfört med bil. Detta är viktigt både för den regionala expressbusstrafiken och för den lokala stadstrafiken. När det gäller framkomlighet pågår ett kontinuerligt arbete med Linköpings respektive Norrköpings kommun både vad gäller infrastrukturfrågor och tekniska lösningar som trafikljusprioritering. 24

27 Kollektivtrafiken i Östergötland står för 24 procent av resorna med motordrivna färdmedel, det vill säga exklusive resor med gång och cykel. Detta har varit relativt oförändrat under de senaste åren. Antalet genomförda resor med kollektivtrafiken i Östergötland fortsätter att öka varje år, men det gör även biltätheten i Östergötland mätt i antalet bilar per hundra invånare. Enligt den senaste marknadsundersökningen, som genomfördes hösten 2015, anser 15 procent av de tillfrågade att deras möjligheter att resa kollektivt har förbättrats under det senaste året. Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser I Region Östergötland är det Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) som har ansvaret för framgångsfaktorn Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser. TSN rapporterar i sin delårsrapport att utveckling av bebyggelse för boende, näringsverksamhet och fritidsverksamheter påverkar resmönster i mycket stor utsträckning. Det dagliga resandet bland regionens invånare domineras helt av resor inom Östergötland, till följd av att regionens befolkning är väl samlad till de geografiskt centrala delarna. Inom ramen för arbetet med Strukturbild Östergötland håller en plattform för en sammanhållen regional rumslig planering på att ta form, vilket är nödvändigt för att utveckla energisnåla transportsystem drivna med förnyelsebara energikällor. Denna struktur för regional rumslig planering kommer att samspela med den samverkansstruktur som finns mellan Region Östergötland och länets kommuner. I Region Östergötlands yttranden över kommunernas fysiska planer är miljöpåverkan alltid en aspekt. Med en utvecklad Strukturbild och en struktur för den regionala rumsliga planeringen, kommer framtida yttranden att vara ännu tydligare baserade i en uttalad regional framtidsbild. Någon samlad uppföljning och bedömning av hur väl lokal, regional och nationell fysisk planering samverkar för att skapa förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser, har inte gjorts under perioden. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 15 Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser Andelen av alla kommunala fysiska planer som Region Östergötland yttrar sig över som bedöms skapa förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser Ny indikator Skapa nulägesbild Utfall saknas 25

28 Medborgarperspektivet Strategiska mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bedömning Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans Jämlik hälso- och sjukvård värdighet Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Hälso- och sjukvård där patienter Delaktiga och nöjda och närstående är medskapare patienter Patientfokuserad hälso- och sjukvård God kvalitet i vårdens alla dimensioner Trygg och ändamålsenlig Patienter ska inte behöva drabbas vård av undvikbara vårdskador Sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården God tillgänglighet till besök och behandling God patientupplevd tillgänglighet Hög tillgänglighet till till besök och behandling Region Östergötlands verksamheter Utvecklade möjligheter för patienten att använda e- hälsolösningar Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Tillgänglig kultur 26

29 Ett rikt och utbrett kulturoch friluftsliv Goda res- och transportmöjligheter God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet Ett levande fritt kulturliv God tillgång till natur- och friluftsliv En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov En väl fungerande kollektivtrafik I Region Östergötland ansvarar nämnderna för medborgarperspektivet. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt, vilket bland annat innebär ansvar att övervaka att de av fullmäktige fastställda målen följs. Denna rapport innehåller därför redovisning av måluppfyllelse av strategiska mål och framgångsfaktorer inom medborgarperspektivet utifrån nämndernas delårsrapporter. Jämlik hälso- och sjukvård Efter årets fyra första månader är det svårt att fullständigt bedöma måluppfyllelsen av det strategiska målet. Uppföljningen nedan fokuserar på de insatser och den verksamhet som har skett relaterad till framgångsfaktorer som ska bidra till måluppfyllelsen. Utifrån framgångsfaktorernas utfall och den förväntade utvecklingen, är bedömningen att måluppfyllelsen för jämlik hälso- och sjukvård sannolikt inte kommer att vara helt tillfredsställande vid årets slut, trots att många insatser görs riktade mot olika grupper inom hälso- och sjukvården samt att ett fokuserat arbete med jämställdhetsaspekter pågår. Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet Utveckling rehabilitering/habilitering Närsjukvården i respektive länsdel har fått ett tilläggsuppdrag för att öka möjligheten till fysisk aktivitet och träning för personer med astma-, KOL- och hjärtsviktsdiagnos. Bakgrunden till detta tilläggsuppdrag är de reviderade nationella riktlinjerna för vård av patienter med astma, KOL och hjärtsvikt som Socialstyrelsen tagit fram. Arbetet har initierats i alla länsdelar med rehabiliteringsorganisationerna som koordinatorer. Uppdragen kommer att följas upp i december För att tydliggöra rehabilitering för medborgarna i Östergötland och för att visa på Region Östergötlands utbud gällande rehabilitering har en sida om rehabilitering skapats på 1177.se. Denna webbsida kommer att utvecklas under året. Kunskap om att hbtq Hbtq-personer löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Hur personal bemöter sina besökare är avgörande för hur bra vården blir. Hbtq-personer har ofta dåliga erfarenheter av heteronormativt bemötande från vårdpersonal, effekten blir att personer drar sig för att söka vård eller i vissa fall till och med avstår från att söka vård. För att skapa ökad kunskap och förståelse för hbtq-personer 27

30 behöver vården satsa på att medarbetargruppen ökar sina kunskaper. Sedan ett par års tid finns möjlighet till ett utbildningsprogram (hbtq diplomering) för att erhålla en grundläggande hbtq-kompetens för att förbättra bemötandet av och arbetsmiljön för hbtqpersoner. Regionens verksamheter har hitintills i mycket liten grad utnyttjat den möjligheten. Vårdåtkomst för flyktingar Det grundläggande ansvaret för att erbjuda hälso- och sjukvård till asylsökande och nyanlända ligger i den ordinarie linjeorganisationen. Endast på några punkter erbjuds särskilda insatser för asylsökande och nyanlända - hälsoundersökningar samt kris- och traumabehandling. Under hösten 2015 uppstod långa köer till hälsoundersökningar för asylsökande ca 2000 personer väntade mer än 60 dagar innan de erbjöds hälsoundersökning. Flyktingmedicinskt Centrum (FMC) har under 2016 fortsatt att bedriva den tillfälliga verksamhet som startade 2015 och nu finns personer i kö till hälsoundersökningar. Arbetet prioriteras till Norrköping och Finspång där tillgängligheten är sämst och där ca 55 procent av de asylsökande i länet bor. De verksamheter som hittills har påverkats allra mest av de ökade flyktingströmmarna är FMC, vissa vårdcentraler, smittskyddsenheten, klinisk mikrobiologi och patientkontoret. Flera andra verksamheter har fått ett ökat inflöde av patienter på grund av flyktingströmmarna och bedömer att behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser kommer att öka ytterligare framöver. För att underlätta hanteringen av vårdbehövande asylsökande och nyanlända har informationen till vårdgivare förbättrats, rutiner har utvecklats och förenklats och utbildningar till andra aktörer genomförts. Ett återkommande problem är bristen på kvalificerade språktolkar. Ideella organisationer som resurs i hälso- och sjukvården bör beaktas Inom ramen för pågående arbete med behovsanalyser, har tjänstemän och brukardialogberedningar kontakt med relevanta ideella organisationer som ett led i kunskapsinhämtningen. Det gäller företrädesvis funktionshindersföreningar och patientföreningar. I regionens råd i frågor om funktionsnedsättning finns funktionshinderföreningar representerade. Rådet ligger organisatoriskt under regionstyrelsen, men är en arena för dialog kring hälso- och sjukvårdsfrågor. Berörda föreningar tillfrågas att medverka/delta i olika konferenser och projekt. Några exempel: Föreningen SPES medverkar inom suicidprevention. I projektet Framtidens bästa primärvård har representanter för föreningar medverkat. Föreningsrepresentanter från Neuroförbundet har medverkat i en konferens om nya nationella riktlinjer för MS och Parkinson. Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården Vid uppföljning av avtal och överenskommelser efterfrågas numera en könsuppdelad statistik för ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården. Även vid dialog runt avtal och överenskommelser med verksamheten lyfts frågan om genusperspektiv aktivt från beställarsidan. Ett exempel är den kvalitetsuppföljning av vårdcentralerna som utförs årligen med sjukskrivningssiffror presenteras fördelat på kön, ett annat exempel är uppföljning av registreringar i Hälsobladet som presenteras könsfördelat för att möjliggöra analyser och åtgärda eventuella skillnader. I december 2015 blev en förstudie om våld i nära relationer klar som uppmärksammar våld i både heterosexuella och samkönade relationer. Det fortsatta arbetet med att ta fram handlingsplaner utifrån förstudien och implementera den i verksamheten har påbörjats. 28

31 Sedan 2014 är Region Östergötland ansluten till den så kallade CEMR-deklarationen om jämställdhet. Det innebär ett åtagande att fokusera på jämställdhetsaspekter inom alla relevanta perspektiv i regionens verksamhet. Under första kvartalet 2016 har arbete bedrivits med att beskriva konkreta målsättningar och aktiviteter för planperioden ( ) för var och en av de artiklar som tas upp i handlingsplanen. Handlingsplanen föredras i regionfullmäktige i juni En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Den psykiska ohälsan ökar, framför allt hos unga människor och personer i arbetsför ålder. Det är därför viktigt att utforma och sätta in hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser för barn och unga (och deras närstående) för att undvika en fördjupad problematik i ett senare skede. Generellt sett är detta något som kontinuerligt behöver utvecklas inom hela hälso- och sjukvårdssystemet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under våren 2016 tillfört medel till länets barnhälsor för ett utökat uppdrag med större krav på samverkan, kunskapsstöd till befintliga aktörer och mer verksamhet i socioekonomiskt utsatta områden. Vidare har också barnhälsovårdsenheten fått ett utökat länsövergripande uppdrag för barn med övervikt eller fetma. Forskning kring friska barn med fetma pekar på att det krävs långvarigt stöd till barnen och deras anhöriga för att uppnå bestående resultat. Det har saknats strukturer för detta och patienter med svårare problematik än den som har kunnat hanteras av elevhälsa eller barnhälsovården har riskerat att inte få nödvändiga insatser. Båda dessa uppdrag befinner sig i en uppstartsfas under våren I Norrköping startades under april en gemensam och integrerad alkohol- och drogmottagning för att möjliggöra en tydligare samordning av insatser för patienter med samsjuklighet i beroende och psykiatri. Verksamheten bedrivs av medarbetare från både Region Östergötland och Norrköpings kommun och syftar till att stärka omhändertagandet av en utsatt patientgrupp. Även här är snabba bedömningar och insatser viktiga. Målgruppen innefattar personer med beroende av alkohol, droger eller läkemedel men också personer som lider av beroendeproblematik och psykisk ohälsa. Samverkan och samarbete mellan huvudmännen är en viktig del i ett helhetsomhändertagande för patienterna. Utvecklingen i Norrköping är ett steg på vägen men ur ett östgötaperspektiv finns det flera förbättringsområden för en stärkt samverkan mellan region och kommuner gällande missbruk. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 18 En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Har tidigare inte följts upp systematiskt Skapa nulägesbild Andel produktionsenheter som har framtagit och utarbetat former för samordning mellan beroendevården och psykiatrin 33% (1 av 3 produkti onsenhe ter) Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 23 En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Vårdprocessprogram för omhändertagandet av patienter med samsjuklighet i beroende och psykisk sjukdom Ny indikator Ska tas fram Framtag andet pågår Delaktiga och nöjda patienter Förutsättningarna för måluppfyllelse av målet för delaktiga och nöjda patienter vid årets slut bedöms som goda om utveckling sker i samma riktning som under årets första månader. Flera insatser har genomförts för att stärka delaktigheten, till exempel utökad information och användandet av samordnad individuell plan. 29

32 Hälso- och sjukvård där patienter och närstående är medskapare Delaktighet i sin egen vård är en viktig faktor för att patienter ska känna sig nöjda med vård och behandling. Detta mäts bland annat genom patientenkäter. Någon sådan har inte genomförts under första kvartalet 2016, däremot har hälso-och sjukvårdsnämnden genom verksamhetsförlagd uppföljning fokuserat på delaktighet. Uppföljningen visade att de verksamheter som besöktes har kommit olika långt i sitt utvecklingsarbete och att det finns fortsatt anledning att fokusera på delaktighet och medskapande. Samtliga vårdande centrum har genom sina överenskommelser särskilda utvecklingsuppdrag som relaterar till utökad patientmedverkan för ökad livskvalitet. Bland annat har centrumen arbetat med Min journal via nätet, ökad information till sina patienter genom till exempel standardiserad behandlingsinformation samt så kallad bedside -rapportering, tidsbokning på internet, användande av samordnad individuell plan eller erbjudande om sensorer för diabetiker för att underlätta deras möjlighet att övervaka sin hälsostatus. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer via de generella villkoren krav på samtliga leverantörer gällande bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan. Vårdleverantören ska ge ett tryggt och värdigt omhändertagande och bemötande som tar hänsyn till patientens integritet, livssituation, hälsotillstånd och sjukvårdsbehov säkra patientmedverkan och därmed ge patienterna och närstående bästa möjliga förutsättningar att vara delaktiga och ha inflytande över sin vård och behandling Trygg och ändamålsenlig vård För att patienterna ska kunna känna sig trygga med den vård som de erhåller, krävs det att vården är ändamålsenlig. Vården ska vara av god kvalité och möta de behov som patienten har, samtidigt som patienten inte ska drabbas av oönskade sidoeffekter av vården i form av infektioner eller undvikbara komplikationer. Dessutom ska hälso- och sjukvården ha ett perspektiv som är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och som utgår från patienten. Efter årets fyra månader är det fortfarande tidigt att göra en bedömning av måluppfyllelsen av strategiska målet Trygg och ändamålsenligt vård. Hittills är målet inte fullt uppfyllt, men med ihärdiga insatser resten av året kommer det vara fullt möjligt att måluppfyllelsen närmas. God kvalitet i vårdens alla dimensioner Produktionsenheterna har i sina överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden fått särskilda utvecklingsområden att fokusera på. Områdena härstammar från genomförda behovsanalyser och riktar sig på att genomföra förändringar som analyserna pekade på att behövs göras. För i år är områdena äldres munhälsa, självdialys, missbruk och beroende, utökad patientmedverkan för ökad livskvalitet, samt asylsökande och nyanlända. Flera produktionsenheter har i sina delårsrapporter återkopplat utvecklingen av sina utvecklingsområden. Inom området munhälsa rapporteras det att en del vårdcentraler i den östra länsdelen och i Finspång har påbörjat i stor utsträckning införandet av rutiner för att informera om tandvårdsstöd. Övriga centrum har inte mätt eller rapporterat utvecklingen. Idag är det 26 patienter i länet som har självdialys, vilket är nära målet på 30 patienter. När det gäller missbruk och beroende så har närsjukvården i västra länsdelen handlingsplaner för förbättringar. Produktionsenheten rapporterar att 3 av 16 verksamheter i 30

33 nuläget har en dokumenterad rutin för att säkerställa delaktighet och stöd till närstående till patienter med missbruk, men fortsatt utveckling förväntas. Ett gemensamt utvecklingsarbete mellan berörda kliniker och vårdcentraler planeras under året. Samtliga verksamheter erbjuder dock patienter med komplex problematik en fast vårdkontakt. Övriga centrum har inte rapporterat några resultat. Barn- och kvinnocentrum rapporterar att alla deras enheter använder sig av patientrapporterade mått, PROM och PREM framför allt genom nationella kvalitetsregister, vilket är ett sätt att säkra ökad patientmedverkan. Centrum för kirurgi, onkologi och cancer rapporterar att deras kliniker använder sig av standardiserad patientinformation, exempelvis inför planerade ingrepp. Nio av tio aktuella kliniker har genomfört förbättringsarbeten där patienter har involverats och flera har även arbetat med Min journal på nätet för att öka patienternas involvering i den egna vården. Hjärt- och medicincentrum rapporterar att personcentrerad vård har slagit rot i centrum och tillämpas mer och mer. Exempelvis har patienterna medverkat i FUS-projektet och i SKL-projektet för hudtumörer i östra länsdelen. Nya sensorer för diabetiker är ett av flera exempel på hur patienter bättre kan följa och påverka sin hälsa. Inom närsjukvården i väster har arbetet med Personcentrerad vård påbörjat inom Medicinska specialistkliniken samt i två piloter på Rehab Väst och Psykiatrioch habiliteringsenheten. Närsjukvården i östra ansvarar för projektledare för implementeringen av ett stort länsdelsgemensamt arbete för framtagna rutiner för samordnad vård- och omsorgsplanering vid utskrivning från slutenvård och samordnad individuell plan (SIP). Även införande av vårdplanering via distans pågår. Diagnostikcentrum rapporterar att de satsar på att erbjuda patienter bra service genom ökad utveckling och användning av E-tjänster. Avseende asylsökande och nyanlända rapporterar Närsjukvården i väster, där Flyktingmedicinskt centrum (FMV) ingår, att de har tagit fram könsuppdelad statistik som ska mynna ut i förbättringar för patienterna och deras anhöriga. FMC kommer också att utöka sitt arbete med vårdplaner och att ställa högre krav på remittenterna att patienten måste vara informerad och motiverad för samtal och behandling. För cancerpatienter förordas att dokumentet Min Vårdplan eller liknande ska användas i hela landet. Detta dokument återfinns i Cosmic, men användandet av den hindras delvis av att det upplevs av många verksamheter som ett tungarbetat dokument, eftersom det är en bilaga i Cosmic. Det finns en förhoppning om att kunna i framtiden använda en vårdplan som ska vara kopplat till Mina vårdkontakter. För närvarande arbetas det intensivt både nationellt och i sydöstra sjukvårdsregionen med en form av min vårdplan som ska kunna vara ett verktyg för patienten att kommunicera med vården. Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 29 God kvalitet i vårdens alla vården Antal föräldrar vars barn har Nytt mått Ska öka jan-apr: dimensioner uppmärksammats som anhöriga av jan-apr 2015: patienter 30 Antal patienter som genomför peritonealdialys i hemmet Vid årsskiftet 2012 /2013: Antal individer som har varit sjukskrivna över 180 dagar Nytt mått Ska minska Validerat underlag saknas 33 Andel berörda kliniker som använder vård-/rehabiliteringsplan för cancerpatienter Mer än 70 % 70 % Mer än 70 % Patienter ska inte behöva drabbas av undvikbara vårdskador Arbetet mot vårdrelaterade infektioner (VRI) har fortsatt, bland annat har ett genombrottsprojekt mot VRI fått stor uppslutning. Dessutom har en VRI-samordnare med uppgift att samordna VRI-arbetet i regionen börjat sitt arbete. Totalsiffran visar på en svag 31

34 nedgång, samtidigt som klara förbättringar ses i vissa delar. Exempel på detta är en nedgång i Clostridie-infektioner samt sjunkande VRI-siffror på en del centrum. Förebyggande och behandling av trycksår är ett prioriterat utvecklingsområde i Region Östergötland. Årets resultat från den nationella punktprevalensmätningen visar en ökning från 14 procent 2015 till 15,4 procent. Arbetet med att förebygga trycksår behöver intensifieras genom olika åtgärder, bland annat fler riskbedömningar för trycksår vid inskrivning på sjukhus. Under 2016 kommer även en regionövergripande riktlinje för förebyggande av trycksår att färdigställas och implementeras. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 22 Patienter ska inte behöva drabbas av undvikbara vårdskador Andel vårdrelaterade infektioner (VRI) 2015: Punktprevalensmätning: 10,8 % Infektionsverktyget: 10 % 2014: punktprevalens: 10,5 % 2013: punktprevalens 10,7% <6% Underlag saknas PPMmätning ej offentlig ännu. Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 34 Patienter ska inte behöva Andel patienter med trycksår 2015: 14 % 7 % 15,4 % drabbas av undvikbara vårdskador Sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten En sjukdomsförebyggande vård innebär att vården integrerar riktade insatser för att förebygga sjukdom. Vården behöver både ge förebyggande behandling och erbjuda stöd till sundare levnadsvanor för att förbättra hälsan för patienten och lätta sjukdomsbördan. Primärvården erbjuder Hälsosamtal vilket är hälso- och sjukvårdens satsning på hälsoundersökningar med tillhörande samtal om hälsa. Målet med satsningen är att främja hälsa och förebygga sjukdom, särskilt hjärt- och kärlsjukdom. Hälsosamtal erbjuds till ett slumpvis urval av de som fyller 40, 50, 60 eller 70 år, och genomförs på de vårdcentraler som valt att arbeta med hälsosamtal. Levnadsvanor hos patienterna dokumenteras i hälsobladet i Cosmic och tendensen hittills under 2016 är att antalet registreringar ökar i hälsobladet. Frågor och dialog om levnadsvanor är en viktig del i de riktade hälsosamtal som erbjuds på vårdcentraler till delar av befolkningen. En av levnadsvanorna i hälsobladet är fysisk aktivitet och där pågår ett arbete under 2016 för att ta fram en strategisk plan för att få ett aktivare Östergötland. En rapport om könsstympning är framtagen och presenterad för hälso- och sjukvårdsnämnden i maj 2016 och arbetet vidare med könsstympning kommer att handla om utbildning och kompetensutveckling inom regionen, att ta fram ett vårdprocessprogram tillsammans med länsstyrelsen i form av ett projekt samt att kunna möta alla flickors och kvinnors behov av insatser till följd av könsstympning. Mottagningen/teamet ska också vara ett nav för kunskapsutveckling och kunskapsöverföring. Målet för befolkningsansvaret inom tandvården är att alla som vistas inom länet tillförsäkras goda möjligheter att bibehålla eller nå en god tandhälsa. Detta sker genom att kunskaper om munsjukdomar och deras orsaker förmedlas. Inom befolkningsansvaret ska samtliga barn vid 18 månaders ålder erbjudas besök på Folktandvården för riskbedömning. Barn med hög risk ska erbjudas stöd och omhändertagande. Hittills i år har 1124 barn erhållit en riskbedömning. 32

35 Tandvårdens arbete präglas av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt. Dessa visar sig bland annat i den struktur som, enligt Hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelse med Folktandvården, bör prägla de tandvårdsåtgärder och tandvårdsinsatser som individerna ska ges. Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 35 Sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten 7000 Jan-april 3161 Antal spirometrimätningar som har genomförts på vårdcentralspatienter som är >45 år, rökare eller f d rökare och inte har diagnosen KOL, men där det finns klinisk misstanke eller är > 45år och har diagnosen KOL 2014: Totalt 5426 patienter RÖ VC 4374 patienter Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Hälso- och sjukvårdsnämnden gör i sin delårsrapport en bedömning att Medborgarna har sammantaget relativ god tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter, även om skillnader förekommer mellan vårdområden. Under första kvartalet 2016 uppvisade Östergötland landets bästa tillgänglighet jämfört med övriga regioner och landsting (enligt den nationella så kallade indexmodellen). Tillgängligheten till specialistvård är relativ god, även om sammataget fler patienter finns på väntelistorna. Psykiatrins tillgänglighet är god inom andra områden än habiliteringen, där många neuropsykiatriska patienter har fått vänta länge. Primärvårdens tillgänglighet har försämrats något. Den sammantagna bedömningen är att regionen i nuläget inte uppfyller full ut det strategiska målet Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter. Emellertid med aktiva insatser är det fullt möjligt att målet uppnås vid årets slut. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden bedömer i sin delårsrapport att nämnden relaterar till målet om Hög tillgänglighet för Region Östergötlands verksamhet om kollektivtrafiken. Tillgänglighetsanpassade fordon, trafikinformation i och runt fordonen, samt arbete med att ta fram riktlinjer för hållplatsers tillgänglighetsanpassning som kommer att göras leder till bedömningen att det finns förutsättningar att uppnå hög tillgänglighet till kollektivtrafiken vid årets slut. Regionutvecklingsnämnden bedömer i sin delårsrapport att för nämndens del hög tillgänglighet innebär framförallt god tillgänglighet till kultur. Tillgängligheten till länets kulturverksamheter är god för personer med funktionsnedsättningar och det i regionens kulturplan är förbättring av regionala spridningen av kulturen prioriterat. Måluppfyllelsen bedöms under året bli tillfredsställande. En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården Primärvården ska utgöra basen i sjukvården i Östergötland. God tillgänglighet, samlad medicinsk kompetens och hälsofrämjande uppdrag är viktiga komponenter för att primärvården ska vara patienternas förstahandsval. Primärvårdens andel av alla besök i sjukvården har hittills i året varit 57 procent, vilket innebär en minskning från förra året. För verksamhetsåret 2016 har hälso- och sjukvårdsnämnden infört en utvecklingspott inom primärvård. Syftet med utvecklingspotten är att vårdcentralerna ska arbeta med systematisk utveckling av verksamheten genom att utveckla och pröva nya arbetssätt och insatser för att minska skillnader i hälsa hos de listade patienterna. Företrädare från vårdcentralen ska 33

36 redovisa sitt förbättringsarbete vid en konferens i slutet av året. För att få del av ersättningen ska vårdcentralen i början av året göra en anmälan om vilket utvecklingsarbete de ska genomföra och under 2016 har 36 vårdcentraler av 43 anmält sig. Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 36 En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården Primärvårdsandel av all sjukvård: Andel av alla besök Primärvårdens ersättning (exkl. ersättning för allmänläkemedel och hemsjukvård) 59 % 2015: mkr Jan-apr 2015: 375 mkr 62 % Ska öka mer än regionindex 57,2 % Jan-apr 2016: 393 mkr God tillgänglighet till besök och behandling Tillgänglighet till besök och behandling mäts på flera olika sätt och för olika verksamheter. Mätningar görs för specialiserad sjukvård, psykiatri, primärvård och akutmottagningar. Tillgänglighet till somatisk specialistvård I den specialiserade vården mäts tillgängligheten till besök och till behandling. Tillgängligheten mäts på två olika sätt, dels som faktiska väntetider där andelen patienter som vid besök eller behandling har väntat mindre än 60 dagar följs upp och dels mäts vid varje månadsskifte hur aktuellt väntetidsläge ser ut. Vid månadsskiftesmätning följs väntetidsläget upp avseende hur stor andel av de patienter som väntar på besök eller behandling som har väntat mindre än 60 dagar. Antalet väntande patienter som väntat mer än två månader på nybesök har ökat över tid sedan slutet av I slutet på mars väntade patienter på läkarbesök i regionen, varav 15 procent hade väntat över 60 dagar. Antalet som väntar har ökat något under de senaste månaderna, vilket innebär att köerna till besök har ökat. Andelen som har väntat längre än 60 dagar har dock inte ökat. Figur 2. Andel väntande på besök mer än 60 dagar inom specialiserad vård Antalet som väntade på behandling (exklusive psykiatri) var i mars patienter, av dem hade 85 procent väntat mindre än 60 dagar. Antalet har minskat något sedan årsskiftet, vilket innebär att behandlingsköerna har minskat. Andelen som väntat mer än 60 dagar har legat relativt konstant de senaste tre månaderna. 34

37 Figur3. Andel väntande på behandling mer än 60 dagar inom specialiserad vård Från årsskiftet sammanställs även andelen genomförda återbesök inom planerad tid (bevakningsdatum). Under första kvartalet genomfördes 73 procent i tid. Resultatet var det femte bästa i landet. I tabell 1 och 2 visas tillgängligheten utifrån faktiska väntetider per centrum i förhållande till centrumens individuella målvärden i överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnden. Resultatet för faktiska väntetider har en eftersläpning på en månad och avser därför mars. Grön respektive röd markering indikerar om målvärdet har uppnåtts eller inte. Centrumen uppvisar god måluppfyllelse i mars gällande tillgänglighet till besök inom 60 dagar. Ett centrum uppnår inte sina mål för månaden, se tabell 1. Tabell 1. Andel som varit på besök inom 60 dagar (faktiska väntetider) fördelat på centrum. Utfallen för tillgänglighet till behandling är lägre. Två av fyra centrum uppnår sina tillgänglighetsmål i mars. 35

38 Tabell 2. Andel som fått behandling inom 60 dagar (faktiska väntetider) fördelat på centrum. Centrumens förklaringar till tillgänglighetsbristerna är olika. Hjärt- och medicincentrum har haft hög belastning i kombination med vårdplatsbrist. Det är framförallt inom hud som tillgängligheten brister. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård har genomfört flera åtgärder inom centrumen för att försöka förbättra tillgängligheten, till exempel rekryteringar, extra mottagningar, operationer i akutsalar samt arbete med standardiserade vårdförlopp. Tillgänglighet till cancerbehandling Preliminära analyser visar att 63 procent av canceroperationerna genomfördes inom tre veckor under årets första kvartal. Det innebär en försämring med fyra procentenheter jämfört med kvartalet innan. I januari 2015 inleddes kvartalsmätningar av påbörjade strålbehandlingar. Resultatet har pendlat mellan 93 och 98 procent påbörjade strålbehandlingar inom 21 dagar. Under årets första kvartal fick 94 procent av patienterna påbörja strålbehandling inom 21 dagar. Tillgänglighet till tandvården Tillgängligheten inom tandvården är bland annat beroende av tillgången till tandläkare. I en liten kommun kan tillgängligheten helt förändras om en tandläkare börjar eller slutar. I Östergötland bedrivs cirka 60 procent av allmäntandvården för vuxna i privat regi. Folktandvården har 30 allmäntandvårdskliniker i länet. Barn och ungdomar som söker allmäntandvård ska i varje kommun, bedömas, utredas och prioriteras av kvalificerad personal inom tre månader från kontakt med tandvården. Detta mål uppnås för samtliga barn och ungdomar. Förskjutning av kallelser med mer än tre månader för undersökning inom barn- och ungdomstandvården föreligger för 42 barn och ungdomar. Folktandvårdens bedömning är att målet ska nås under året. Tillgänglighet till psykiatrin För den psykiatriska vården gäller, enligt överenskommelser och avtal, målgränsen 30 dagar till besök, fördjupad utredning och behandling inom BUP, vuxenpsykiatri, beroendevård och habilitering. Figuren nedan visar att närmare 600 patienter hade väntat mer än 30 dagar vid de två senaste månadsskiftena. Av dessa hade 156 patienter väntat över sex månader på behandling vid senaste månadsskiftet. Huvuddelen av de väntande patienterna ska på besök eller behandling inom habiliteringen. Den kraftiga ökningen beror på att habiliteringen har börjat registrera patienterna på ett korrekt sätt. 36

39 Figur 4. Antal patienter som väntat mer än 30 dagar inom det psykiatriska området på besök eller behandling Primärvårdens tillgänglighet När det gäller tillgänglighet till primärvården är målet att 95 procent av patienter med nya medicinska problem ska få träffa läkare inom sju dagar. Andelen patienter som tas emot inom tidsgränsen visar en svagt negativ tendens och i april var tillgängligheten 91 procent. Under 2015 genomfördes knappt nybesök. Utveckling av primärvårdens tillgänglighet över tid illustreras med en graf under i korthet. Vårdcentralerna i Närsjukvården i Centrala Östergötland har totalt sett bäst tillgänglighet i länet där 59 procent av vårdcentralerna uppfyller tillgänglighetsmålet. I Närsjukvården i Östra Östergötland uppnår 25 procent av vårdcentralerna målet och i Närsjukvården i Västra Östergötland uppnår 30 procent målet. Under det första kvartalet 2016 togs 51 procent av patienterna med akuta vårdbehov emot på vårdcentral eller jourcentral samma dag som de ringde (för helåret 2015 var motsvarande resultat 54 procent). Samtidigt tenderar andelen patienter som tas emot på vårdcentraler under dagtid för ett akut vårdbehov att minska. Figur 5. Andel nybesök på vårdcentralerna under samma dag som patienten sökte kontakt 37

40 Akutmottagningars tillgänglighet För akutmottagningarna är målet att beslutsgrundande läkarbedömning ska ske inom en timma och att den totala vistelsetiden inte ska överstiga fyra timmar. Figuren under avsnitt i korthet visar att andelen patienter som får läkarbedömning inom en timma är i stort sett oförändrad över tid i genomsnitt knappt 50 procent av patienterna träffar läkare inom en timma. Den totala vistelsetiden uppvisar en negativ trend över tid. Enligt de senaste mätningarna kunde två av tre patienter lämna akutmottagningen inom fyra timmar. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 25 God tillgänglighet till besök och behandling Andel väntande patienter som väntat: - högst 60 dagar på besök och behandling i specialiserad vård - högst 30 dagar inom det psykiatriska vårdområdet Andel patienter som har tagits emot av läkare inom högst sju dagar på vårdcentral (genomförda nybesök) April : Besök: 87 % Behandling: 88 % April : Besök: 90 % Behandling: 88 % April : Besök: 83 % Behandling: 36 % April : Besök: 93 % Behandling: 46 % Q1 2015: 93 % 2014: 92 % 2013: 96 % 85 % 85 % 95 % April: Besök: 87 % Behandling: 85 % April: Besök: 90 % Behandling: 32 % April: 91 % Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 37 God tillgänglighet till besök och behandling >60 % 47 % Tillgängligheten på akutmottagningen: - Andel som har träffat läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme - Andel som har lämnat mottagningen inom fyra timmar 38 Andel patienter med cancersjukdom som har påbörjat sin behandling inom högst tre veckor 2015: 50 % 2014: 55% 2015: 66 % 2014: 69% % % >70 % 80 % 63 % Canceroper ation: 63 % Strålbehan dling: 94% God patientupplevd tillgänglighet till besök och behandling God patientupplevd tillgänglighet är mycket viktigt och kan i vissa fall även påverka behandlingens resultat. Vården måste därför arbeta med tidig information till patienter om vilken väntetid de kan förvänta sig. Det i sin tur ställer krav på både rutiner och att det finns tider att erbjuda till patienter utifrån deras behov och önskemål. Fortfarande, även om användandet av e-hälsolösningar ökar (vilket beskrivs mer under nästa avsnitt), är det vanligaste att patienten tar sin första kontakt med vården via telefon. Det ska vara lätt att nå vården via telefon eftersom det ofta är patientens första kontaktväg vid behov av besök eller behandling. Telefontillgängligheten uppvisar en svagt negativ tendens. Inkommande samtal till vården ökar, precis som befolkningen i länet. Till vårdcentralerna ökade samtalen med fem procent under första kvartalet 2016 jämfört med samma period

41 Telefontillgänglighet till 1177 Vårdguiden För årets fyra första månader har 1177 Vårdguiden i Östergötland haft medelväntetid för besvarade samtal på cirka 14,4 minuter, jämfört med 10 till 13 minuter i landet som helhet. Totalt inkom samtal till 1177 Vårdguiden under perioden, varav 68 procent besvarades. I april månad var andelen besvarade samtal 70 procent. Regionen har målsättningen att 45 procent av alla inkomna samtal ska besvaras inom 9 minuter, men bara 29 procent av samtalen hittills i år har uppnått målet. Nationellt kommer antalet samtal till 1177 Vårdguiden som besvaras inom tre respektive nio minuter inte längre att följas, så Östergötlands resultat kommer inte att kunna jämföras med andra. Telefontillgänglighet till vårdcentraler Telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Östergötland uppvisar en svagt negativ tendens. Samtalen till vårdcentralerna ökade med fem procent under det första kvartalet jämfört med samma period Totalt besvarades 87 procent av inkomna samtal under samma dag. Trenden är att telefontillgängligheten till vårdcentraler sakta har försämrats sedan vilket illustreras i figur 6. Figur 6. Andel besvarade samtal på vårdcentraler Telefontillgänglighet till sjukhuskliniker TeleQ är en webbaserade tjänst som används för att underlätta hanteringen av inkommande samtal. Telefontillgängligheten till sjukhuskliniker med TeleQ uppvisar en svag positiv tendens. Andelen besvarade samtal ligger dock på en väsentligt lägre nivå än på vårdcentralerna. Figur 7. Andel besvarade samtal vid sjukhuskliniker med TeleQ 39

42 Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 39 God patientupplevd tillgänglighet till besök och behandling Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen (1177): - Andel svarade samtal inom 9 minuter Ny tidsgräns % Jan-apr: 29 % Apr: 35% 40 Telefontillgänglighet till kliniker/ enheter: - Andel som har bemannad telefontid minst fem timmar per vardag eller TeleQ för återuppringning samma dag 41 Andel patienter som inom 14 dagar från remissankomst/beslut om åtgärd har erbjudits tidpunkt för: - besök/undersökning - operation/åtgärd 2015: 56 % 2014: 30 % 2015: 64,5% 6,8 % 60 % 70 % må-to: 58% fre: 41% Validerat utfall saknas Utvecklade möjligheter för patienten att använda e-hälsolösningar 66 procent av invånarna i Östergötland känner till 1177.se, jämfört med rikssnittet på 51 procent, enligt undersökningen Vårdbarometern Den höga kännedomen i Östergötland är resultat av arbetet med målgruppsanpassning av regionens webbplatser, med bland annat flytt av all patientinformation från landstingets webbplats 2013 till 1177.se. Många ambassadörer i verksamheten som är involverade i förändringen samt en uthållig kommunikation i alla kanaler med hjälp av nationella kampanjer och andra samordnade kommunikationsinsatser är andra viktiga framgångsfaktorer. Under det första kvartalet 2016 har en inventering genomförts av samtliga e-tjänster avseende nationella invånar- och vårdtjänster. Utifrån inventeringens resultat sätts mål alternativt justeras mål. Till målen kopplas handlings- och införandeplaner för att för öka invånarnas möjligheter att använda e-tjänster. En kommunikationsplan håller också på att tas fram med planering på extra kommunikationssatsningar under året, där målgrupper är både invånare och medarbetare. Antalet användare av Journalen via nätet ökar. Under hösten planeras för publicering av information även om läkemedel och vaccinationer. En arbetsgrupp med representation från psykiatrin i länet har påbörjat planeringen inför en anslutning av psykiatrin under slutet av Tidsbokning via webben med koppling till journalen Ett intensivt arbete pågår för att få fler enheter (vårdcentraler och kliniker) att ansluta sig och erbjuda tidsbokning via webben. Målet för projektet har vässats och samtliga enheter förväntas erbjuda minst fyra tidböcker per enhet (vårdcentral/klinik). Under hösten intensifieras arbetet, då samtliga enheter inom Region Östergötland besöks och erbjuds metodstöd för anslutning. Stöd och behandling För närvarande erbjuds, via plattformen stöd och behandling, e-tjänsten Kognitiv beteendeterapi, KBT, för depression, sömnsvårigheter och ångest. Målet för året är att 15 vårdcentraler ska erbjuda detta till medborgarna, vilket kommer att passeras, eftersom flera vårdcentraler har visat intresse. Flera andra enheter har också visat intresse för att nyttja plattformen för stöd och behandling. Besök via webben Ett antal enheter har efterlyst möjligheter att starta besök via webben. Det innebär att besöket på vårdcentralen sker via webb och video. Fyra vårdcentraler ska under året testa besök via webben för olika patientgrupper. Besöket kan vara både läkar- och sjuksköterskebesök och ävenvård till vård. Sedan tidigare har bland annat Valdemarviks vårdcentral erfarenhet av möten via video genom förstudien 40

43 telemedicin/glesbygdsmedicin. Videomöten har också skett mellan jukhus, primärvård och kommuner inom ramen för samordnad vårdplanering på distans. Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 42 Utvecklade möjligheter för patienten att använda e- hälsolösningar Antal ärenden i 1177 vårdguidens e-tjänster per månad 2015: Genomsnittligt antal per månad: varav 2000 via webtidbok Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning I TSN:s delårsrapport beskrivs verksamhetens arbete för en tillgänglig kollektivtrafik. De fordon som används i den allmänna kollektivtrafiken är till stor del tillgänglighetsanpassade enligt SKL:s definition. Hållplatsutrop med ljud, låggolv, ramp eller lift samt rullstolsplats finns i samtliga fordon. De flesta fordon har en informationsskärm för visuella hållplatsutrop. De fordon som saknar detta är planerade att bytas ut i juni 2016, då nya upphandlade avtal för landsbygdstrafiken börjar gälla. På grund av en överprövning av den aktuella upphandlingen kommer det att ta något längre tid att införa hållplatsutrop via skärm för några av de berörda fordonen. Under våren 2016 har en ny skärmlayout utvecklats för visning av hållplatsutrop. Detta arbete är gjort i dialog med Synskadades riksförbund i Östergötland för att säkerställa att utvecklingen sker i rätt riktning. Den nya layouten införs nu ombord på samtliga fordon. Det nya utseendet på skärmarna innebär en viss likriktning med kringliggande län, bland annat finns liknande layout i Stockholms lokaltrafik. Det finns vissa tekniska begränsningar i systemstödet för audiovisuella utrop vilket gör att kvalitén i audiovisuella utrop inte är tillfredsställande. Kvalitetssäkring pågår kontinuerligt. Det sedan tidigare identifierade behovet av generella krav och standarder för tillgänglighetsanpassning av hållplatser kvarstår. Den naturliga utvecklingen där Trafikverket tar taktpinnen för ett sådant arbete bedöms inte komma till stånd i närtid. För att bland annat möta önskemål från länets kommuner kommer därför egna riktlinjer för hållplatsers utformning och utrustningsnivå tas fram utifrån det nya regionala trafikförsörjningsprogrammet som fastställs politiskt under hösten Den anpassning av hållplatser som finns i dag riktas i första hand mot resenärer med synnedsättningar eller rörelsehinder. Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser ligger på ungefär samma nivå som Linjeförändringar som innebär att bussarnas sträckning görs om eller att linjer tas bort, kan påverka utfallet för tillgänglighetsanpassning av hållplatser. Tillgänglig kultur I RUN:s delårsrapport beskrivs det att regionen har ett ansvar att verka för spridning av kultur och utjämning av tillgången till kultur. Geografiska förutsättningar, befolkningsstruktur och socioekonomiska faktorer påverkar dock både tillgång och deltagande. Att bredda deltagandet och öka den geografiska spridningen är en strategisk prioritering i Kulturplan för Östergötland När det gäller att öka medborgarnas tillgång till kultur har regionen en direkt roll genom de regionala uppdragen till kulturinstitutioner och främjande verksamheter inom olika konst- och kulturområden. Ett exempel är det regionala arrangörsstödet som bidrar till att många kulturarrangemang kan genomföras även utanför de största städerna. Samtliga regionala kultverksamheter har fått förnyade uppdrag kopplade till prioriteringarna 41

44 i kulturplanen. Uppdraget är att sprida verksamheten regionalt och verka i hela Östergötland samt att söka nya arenor och sträva mot att nå en bredare och större publik. Uppföljning sker kvalitativt och kvantitativt genom rapportering i kulturdatabasen och regelbundna uppföljningsdialoger. Personer med funktionsnedsättning deltar generellt i kultur i lägre utsträckning än övriga befolkningen. En bidragande orsak är att tillgängligheten inte är tillräcklig. För att kulturen ska vara tillgänglig måste flera aspekter vägas in, både när det gäller tillgängligheten i lokaler men också tillgänglig information. Sedan 2013 ska alla kulturinstitutioner som får statligt stöd ha tillgänglighetsplaner för sina verksamheter. Alla regionala uppdragstagare har detta och har inför 2016 kompletterat med plan för enkelt avhjälpta hinder samt angett att de har tillgängliga webbplatser. Statusen för regionala kulturverksamheter rapporteras årligen genom en särskild enkät från Kulturrådet. I de uppdragsavtal som tecknas med verksamheterna regleras att en handlingsplan för förbättrad tillgänglighet i verksamhet, lokaler och organisationen som helhet ska finnas och följas upp varje år. Tillgänglighetsperspektivet ska finnas med från början i verksamhetsplaneringen. Under 2016 genomförs regionala utvecklingsinsatser för att stärka verksamheterna på området. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 29 Tillgänglig kultur Andel regionala kulturverksamheter som har handlingsplaner för enkelt avhjälpta hinder, tillgänglighetsinformation och tillgängliga webbplatser Ny indikator 100 % 100 % Ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv RUN är den ansvariga nämnden för kultur- och friluftsliv och följande avsnitt redovisas i RUN:s delårsrapport. Arbetet med målet om ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv utvecklas enligt plan och har förutsättningar för att uppnå måluppfyllelse vid årets slut. Under året pågår satsningar för att stärka kultur för äldre samt barn och unga och för att utveckla möjligheterna till ett aktivt friluftsliv i regionen. God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande Vid sidan av de regionala kulturverksamheterna kan regionen och kommunerna behöva agera tillsammans för att stärka medborgarnas tillgång till kulturupplevelser och möjligheter till skapande. Det gäller till exempel insatser som ökar utbud och tillgång till kultur för målgrupper inom kommunala verksamheter. Prioriterade målgrupper är barn och unga i skolan och äldre i äldreomsorg som behöver särskilda insatser i tvärsektoriell samverkan med kommunerna. Det finns mycket stora variationer i tillgång mellan olika kommuner och mellan olika äldreboenden och olika skolor. Ökad samordning och nya former av samverkan kan bidra till att utjämna en del av dessa skillnader. Inom ramen för projekt Kultur för äldre provas under 2016 ett koncept med delfinansiering av kulturutbud mellan region och kommun. Skådebanan har fått uppdrag att samordna och exponera utbudet i syfte att underlätta tillgången till kultur för äldre på vårdboenden och i kommuner. För många barn och ungdomar är förskolan och skolan den viktigaste arenan för mötet med olika kulturformer. Under hösten 2015 gjordes en extern utredning om möjligheter till ökad 42

45 samverkan mellan region och kommuner för att öka barn och ungas tillgång till kultur i förskola och skola. Under våren 2016 pågår en remissomgång i frågan. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 30 God tillgång till Geografisk spridning av arrangemang/ Ny indikator Skapa Underlag kulturupplevelser och eget arrangörsstöd mellan länsdelar nulägesbild saknas skapande En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet Utveckling av dansen som ett prioriterat område fortsätter. Dansens vecka i Östergötland genomfördes i april Arrangemanget har expanderat och fler och fler deltar. 10 kommuner medverkade och programmet hade minst 74 arrangemangspunkter med lokala, regionala och nationella dansaktörer, både amatörer och professionella. Evenemanget fick stor medial uppmärksamhet i både tv, radio och tidningar. Årliga medel till amatörteater och regionala arrangemang har fördelats. Vid bedömning av produktionerna tas hänsyn till att beviljade medel bidrar till en geografisk spridning, olika genrer samt målgrupper. För att utveckla regionens kulturliv enligt de intentioner som finns i Östergötlands kulturplan behöver regionen ett mångfacetterat kulturliv utanför de regionala kulturinstitutionerna. Det är föreningar, civilsamhälle och andra organisationer som på olika sätt utvecklar kulturen i Östergötland. Dessa får verksamhetsstöd från Region Östergötland genom överenskommelser om deras verksamhetsuppdrag. Verksamhetsuppdrag för 2016 har utarbetats i dialog med respektive utförare. Utvecklingsarbete kopplat till både intern och extern främjandeverksamhet har förstärkts genom utvecklad samverkan samt kartläggning och intervjuer om kommunernas behov av stöd och utvecklingsinsatser. Region Östergötland och Landstinget i Sörmland har inlett ett samarbete med syfte att underlätta etableringen av nyanlända med kompetens inom kulturområdet. Under våren genomförs en förstudie där nyanlända kulturarbetare som just nu finns inom etableringen i båda regionerna kartläggs, liksom Arbetsförmedlingens arbetsmetoder. En del av förstudien är att inventera vilka praktikplatser som kan finnas i Sörmland och Östergötland i till exempel kommunala och regionala kulturverksamheter. Förstudien siktar på en ansökan till Socialfonden (ESF) i början av hösten. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 31 En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet Ett levande fritt kulturliv Andel av regionala kulturuppdrag som beslutas av Regionutvecklingsnämnden där samverkan är en del av uppdraget Ny indikator 100 % Inga beslut tagna (alla beslut tas på hösten) Regionen ska skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger möjlighet till konstnärlig förnyelse, försörjningsmöjligheter för professionella kulturskapare och rika kulturupplevelser för medborgarna. Ett uppdrag är att stödja och stärka förutsättningarna för professionell scenkonst utanför institutionerna års medel för fria scenkonstaktörer och unga talanger har fördelats. Vid bedömningar tas särskild hänsyn till att produktionen har en spridning i länet och är av regionalt intresse. Vidare bedöms konstnärlig höjd, och kvalitet liksom möjlighet att nå ut med produktionen. Kommunal medfinansiering är ett krav för att tilldelas medel. Samtliga ansökningar bedöms även utifrån perspektiven jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. 43

46 2016 utökas produktionsstödet med kronor till dansproduktioner. Beviljade produktionsstöd har fördelats till tre danskompanier. I samarbete med Linköping, Valdemarsvik och Motala kommun samt ungscen/öst har tre sommarresidens för dans utlysts och beslut om deltagare har fattats. Kulturstipendier har utlysts och 70 ansökningar har inkommit. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 32 Ett levande fritt kulturliv Antal: arrangemang/ utställningar professionella aktörer/utövare utanför institutionerna Ny indikator Skapa nulägesbild Underlag saknas God tillgång till natur- och friluftsliv För att öka tillgången till natur- och friluftsliv pågår ett utvecklingsarbete kopplat till Östgötaleden och kommunala friluftsområden. Under perioden har en ansökan gjorts till Jordbruksverket om medel för att skapa en enhetlig skyltning på Östgötaleden. Ansökan har även gjorts till Tillväxtverket om att utveckla en del av Östgötaleden i södra Östergötland till internationell standard. En ny digital karta med utvecklad besöksinformation utformas på hemsidan För att inspirera östgötarna till rörelse och friluftsliv tas enhetliga broschyrer för kommunala vandringsslingor tas fram. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 33 God tillgång till natur- och friluftsliv Antal besökare på natur- och friluftsguidningar 2015: : 6000 Ska öka Underlag saknas Goda res- och transportmöjligheter I TSN:s delårsrapport beskrivs Region Östergötlands arbete för goda res- och transportmöjligheter. Arbetet med att utveckla och förbättra de regionala infrastrukturstråken pågår på ett bra sätt. Inom kollektivtrafiken erbjuder Östgötatrafiken genom sitt pågående arbete och utveckling av verksamheten, under året invånarna i Östergötland goda res- och transportmöjligheter. Förutsättningarna för tillfredsställande måluppfyllelse vid årets slut bedöms som goda. Dock finns risk för att regulariteten och punktligheten för Östgötapendeln påverkas av problem med infrastrukturen. Vad gäller punktligheten i tätorterna kommer ett planerat större spårarbete i Norrköping samt de gatuarbeten som genomförs i centrala Linköping sannolikt påverka utfallet negativt. En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov Under inledningen av 2016 har arbetet med en ny länstransportplan, LTP, initierats. I LTP görs bland annat prioriteringar när det gäller investeringar och förbättringsåtgärder i länets infrastruktur. Planen kan även omfatta åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur. Utgångspunkten är de behov och krav som ställs på transportinfrastrukturen i länet. Infrastrukturen behöver löpande förändras och förnyas i takt med att nya behov och krav uppkommer som en följd av till exempel krav på restider eller snabba leveranser, lokalisering av arbetsplatser och ett mer hållbart transportsystem. Arbetet kommer att pågå under 2016 och 2017 och planen ska fastställas i fullmäktige Region Östergötland deltar i den gemensamma processen En bättre sits inom Mälardalsrådet och den systemanalys avseende väg och järnväg som görs. Systemanalysen 44

47 utgör ett viktigt kunskapsunderlag för LTP, speciellt när det gäller att driva frågor rörande det nationella vägnätet. Till arbetet med LTP har en referensgrupp bestående av politiker från TSN bildats. I februari fick Region Östergötland ett bud från Sverigeförhandlingen med förslag på åtaganden kopplade till byggandet av ett höghastighetsjärnvägsnät. Förhandlingsuppdraget har delegerats till regiondirektören. Ett möte med Sverigeförhandlingen har skett. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 34 En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov Andelen regionala infrastrukturstråk 1 : -med en genomförbar 2 förbättringspotential 3 Ny indikator Skapa nulägesbild 9/12 Andelen av ovanstående stråk som omgattas av nationella eller regionala genomförande planer inom: - 4 år år - inte finns i planeringen 4 år: 5/ år: 2/9 Ej i plan: 2/9 En väl fungerande kollektivtrafik Östgötatrafikens kundnöjdhet har ökat de senaste åren och ligger nu på den högsta nivån sedan mätningarna enligt nuvarande metod startade år I förhållande till kollektivtrafiken nationellt ligger Östgötatrafiken något över branschindex, som för 2015 är 65. Strävan att ytterligare höja kundnöjdheten fortsätter. Den positiva resandeutvecklingen fortsätter under årets fyra första månader. De största procentuella ökningarna har skett på Östgötapendeln samt i Linköpings och Motalas stadstrafik. Möjligheten att resa mellan Östergötland och kringliggande län utvecklas enligt plan i samarbetet med MälAB, med viss utökning av trafik från december 2016 och införande av nya pendlarbiljetter från hösten Regularitet och punktligheten fortsätter att ligga på en hög nivå. Nästan samtliga störningar på Östgötapendeln har sin bakgrund i infrastrukturproblem som operatören inte kan påverka. I städerna har fler fordon satts in och vissa linjeförändringar har genomförts för att förbättra punktlighet och regularitet, vilket har gett goda resultat. Införandet av ett nytt systemstöd för störningsinformation och prognostid har gett gott resultat störningsinformationen kommer nu snabbare till kunderna och med bättre precision. Det nya systemstödet ger goda förutsättningar för mer utvecklad realtidsinformation och informationsspridning via nya, snabba och riktade kanaler. I samband med införandet av nytt systemstöd för störningsinformation har också kundservice utökats tack vare integration mellan kundtjänst och trafikinformationscentral i Mjölby, där trafikupplysningssamtal numera kan hanteras dygnet runt. Prognostid för när bussen väntas komma till en viss hållplats är infört i hela länet och visas i samtliga digitala kanaler, det vill säga på hemsidan, via appen, samt i den avgångsmonitor som finns tillgänglig på Östgötatrafikens webbplats som kan visas på en vanlig datorskärm. Ombord på Östgötapendeln visas sedan april 2016 också anslutningsinformation för anslutande busslinjer i samband med ankomst till de större stationerna. 1 I enlighet med Länstrafikplan 2 Baserat på en nytto-kostnadskalkyl där kostnaderna inte ska vara orimliga i förhållande till den förväntade nyttan. 3 Avseende tids- och säkerhetsvinster 45

48 Genom ett systematiskt och aktivt förbättringsarbete med, och marknadsföring av, webbutiken är det nu en betydande andel av kunderna som köper sin periodbiljett eller laddar sin reskassa via den. Sedan början av året utgör webbutiken den största försäljningskanalen för köp av periodbiljetter och laddning av reskassa. Under 2016 planeras ytterligare förbättringar för att öka tillgängligheten och attraktiviteten hos webbutiken. En ny lag om resenärsrättigheter trädde i kraft 1 april och begreppen resegaranti och restidsgaranti är utbytta mot förseningsersättning. Ersättning ges nu vid något kortare förseningar (lägst 20 minuters försening mot tidigare 30 minuter) och kunder kan begära ersättning för egen transport, exempelvis med taxi, för ett högre belopp än tidigare (1 100 kronor mot tidigare 500 kronor). Det är ännu för tidigt att bedöma effekterna av den nya lagen. Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 46 En väl fungerande Antal påstigande i 2015: ,3 % kollektivtrafik kollektivtrafiken 2014: :

49 Processperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Bedömning Tillgängliga och tillämpade kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och Kunskapsbaserad verksamhet Effektiv verksamhet Säker verksamhet En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Klimatneutral och giftfri verksamhet resultat Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Ett effektiv politiskt beslutsfattande Effektiva vårdprocesser Optimal dimensionering av vårdplatser Standardiserade vårdflöden Nya effektiva former för yttäckande trafik Stark patientsäkerhetskultur Säkerställd kontinuitetshantering i hela organisationen Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för FoUverksamheten och det ska finnas akademisk verksamhet i alla länsdelar Konkurrenskraftig klinisk forskning Effektiv och relevant forskning inom nya områden Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar God hushållning med energi och naturresurser 47

50 Kunskapsbaserad verksamhet Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för Kunskapsbaserad verksamhet inom Region Östergötland. Styrelsen har ett särskilt ansvar för hälso- och sjukvårdsverksamheter. För att hälso- och sjukvårdsverksamheterna ska vara kunskapsbaserade krävs systematisk kunskapsinhämtning, implementering, uppföljning och analys. Bedömningen är att målet inte är fullt uppfyllt idag inom regionstyrelsens ansvarområde i och med att området är stort och alla delar av verksamheten inte har uppnått de högt uppsatta målen. Bedömningen är att med ihärdiga insatser kan verksamheterna röra sig mot bättre måluppfyllelse vid årets slut. Regionutvecklingsnämnden redovisar att inte helt tillfredställande måluppfyllelse uppnås inom nämndens anvarsområde. Måluppfyllelse bedöms dock kunna uppnås vid årets slut. Nämnden redovisar i sin delårsrapport att det finns goda underlag för att bedriva systematisk uppföljning och analys av verksamheten genom nationella register och jämförelser inom regionalutvecklingsnämndens sakområden. Däremot behöver formerna för uppföljning av indikatorer enligt regionens mål- och uppföljningsdokument utvecklas ytterligare. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden redovisar att bedömningen är att måluppfyllelsen kommer att bli tillfredsställande vid årets slut. Östgötatrafiken deltar i relevanta nationella jämförelser av kvalitet och resultat inom kollektivtrafiken. För de delar där det i dag saknas systemstöd för att kunna lämna kvalitetssäkrade uppgifter pågår ett utvecklingsarbete. Tillgängliga och tillämpade kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens En uppföljning har gjorts av hur stor andel av Region Östergötlands samtliga publicerade medicinska riktlinjer som är uppdaterade enligt tidplan. Målet nås inte nu, men i samband med införandet av ett gemensamt dokumenthanteringssystem Dokumenta förväntas verksamheterna få bättre förutsättningar och stöd i arbetet med att hålla riktlinjerna uppdaterade. Konfigurationen av Dokumenta är nu till stora delar klar och en modell för att breddinföra systemet finns framtagen. Pilotverksamheterna som testar systemet och styrgruppen upplever att det är klart att lanseras i Region Östergötland och i mars togs beslut om att breddinföra Dokumenta. I och med detta har stödcentrumen och ledningsstaben påbörjat sitt arbete med att införa dokumenthanteringssystemet för att den regionövergripande dokumentationen ska vara på plats när de vårdande centrumen startar sitt införande efter sommaren. Region Östergötland inledde för ett par år sedan ett arbete med att ta fram ett kunskapsunderlag för kliniskt beslutsstöd, kallat Östgöta-FAKTA. Faktadokumenten, tillsammans med hänvisningar till andra värdefulla kunskapskällor, utgör ett regionövergripande beslutsstöd i det grundläggande medicinska arbetet. Östgöta-FAKTA riktar sig i dag främst till primärvården. Kunskapsstödet är under utveckling och omfattar i dag sju vårdområden. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 36 Tillgängliga och tillämpade Andel uppdaterade medicinska Ny indikator kunskapsunderlag utifrån riktlinjer aktuell evidens 95 % 85,6 % Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och resultat Regionsstyrelsen har det övergripande ansvaret för regionens samtliga verksamheter, vilket innebär även ansvar för att verksamheterna följs upp och analyseras systematiskt. På det 48

51 sättet säkerställs att verksamheterna bedrivs med god produktivitet, effektivitet och kvalitet, samt är säkra. Verktyg för att lyckas med detta är bland annat balanserat verksamhetsstyrning som utgör en gemensam metod för politiska organ och produktionsenheter och skapar en styrningslogik från de politika målen till verksamheten. Samtliga produktionsenheter har ett uppdrag från styrelsen att systematiskt arbeta med uppföljning av analys av verksamheten. I den övergripande nivån sker det bland annat i form av delårsrapporter och årsredovisning och på den mer detaljerade nivån exempelvis genom uppföljning av enskilda verksamheternas resultat, som behandlingsresultat inom hälso- och sjukvården. Ett sätt att relatera verksamheternas resultat är att jämföra dem med motsvarande verksamheter i landet. Det görs lämpligen i form av kvalitetsregister som berör verksamhetsområdena. Regionutvecklingsnämnden (RUN) ansvarar för kvalitetregistren inom områden folkhälsa och kultur och trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) inom området kollektivtrafik. Regionstyrelsen har det särskilda ansvaret för regionens hälso- och sjukvårdsverksamheternas deltagande i tillämpliga kvalitetsregister. Idag registerar vårdverksamheterna i hela 120-tal register. Nationella kvalitetsregister inom vårdområdet täcker oftast särskilda patient- eller diagnosgrupper. Registren används för att över tid följa utveckling av verksamheternas kvalitet och de utgör i många fall underlag för att kunna jämföra Region Östergötlands resultat mot andra regioner och landsting. Det är dock idag svårt att få bild av Region Östergötlands hälso- och sjukvårdsverksamheternas täckningsgrad i registren och uppföljning visar att verksamheterna själva saknar kunskap om det. Som konsekvens påverkar den validiteten i de resultat som registren visar och gör det svårt att dra pålitliga slutsatser utifrån resultaten. Fortsatt uppföljning under året kommer förhoppningsvis ge en tydligare bild av hur stor del av berörda patienterna som verksamheterna rapporterar i registren och som därmed utgör underlag för registernas resultat. RUN redovisar i sin delårsrapport att den senaste öppna jämförelsen som genomförs vart 5:e år inom folkhälsområdet genomfördes Däremot genomför Folkhälsomyndigheten årligen den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, som används som grund för att systematiskt följa upp aktuell folkhälsostatus i regionen. Med hjälp av befintlig data genomför Region Östergötland insatser för att förebygga ohälsa och främja mer hälsosamma inriktningar inom de områden där befolkningen ligger sämre till. Inom Region Östergötland pågår ett utvecklingsarbete inom Status Östergötland. Status Östergötland är en statistikdatabas med hälsodata på kommunal och regional nivå och ska, när den är färdigutvecklad år 2017, kunna användas som analysunderlag inom folkhälsområdet. Inom kulturområdet används den Nationella Kulturdatabasen som grund för uppföljning. Kulturdatabasen gör det möjligt att jämföra deltagande regioner och landsting, dels inom olika kulturområden, dels när det gäller olika målgruppers tillgång och bidrag till kultur utifrån ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Uppföljningen görs på årsbasis och under mars-april har rapportering till databasen skett. Resultatet presenteras under slutet på året. TSN redovisar i sin delårsrapport att öppna jämförelser inom kollektivtrafikområdet har genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sedan Östergötland deltar i jämförelsen avseende majoritet av indikatorerna. En branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning ingår i SKL:s jämförelse som genomförs av Svensk Kollektivtrafik - kollektivtrafikbarometern. Östgötatrafiken har valt att inte delta i kollektivtrafikbarometern utan genomföra egna motsvarande undersökningar eftersom urvalet i kollektivtrafikbarometern bedömts för litet för ett statistiskt säkerställt resultat. Eftersom Östergötland systematiskt följer upp och analyserar samtliga indikatorer i sina egna kundoch marknadsundersökningar som finns med i SKL:s öppna jämförelser inom kollektivtrafikområdet bedöms måluppfyllelsen vara tillfredsställande. 49

52 Inom övriga områden som går under nämndens ansvar görs regelbundna analyser av tillgänglig data och statistik som ligger till grund för vidare utveckling av verksamheten. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 37 Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och resultat Ny indikator Skapa nulägesbild 130 Antal av nationella kvalitetsregister och andra motsvarande jämförelser som Region Östergötland deltar i: Hälso- och sjukvård (RS och HSN) Kollektivtrafik (TSN) Folkhälsa (RUN) Kultur (RUN) Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 54 Systematisk uppföljning Täckningsgrad i de nationella Ny indikator >80 % Underlag och analys av kvalitetstregister där verksamheterna saknas verksamheten, dess deltar kvalitet och resultat Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Ett hälsofrämjande förhållningssätt i möten inom hälso- och sjukvården bygger på ett personcentrerat förhållningssätt där patienten känner sig delaktig i arbetet kring sin egen hälsa och där fokus är att stärka patientens tilltro till egna förmågan. Flera centrum genomför dragningar och föreläsningar om personcentrerat förhållningssätt. Här finns det dock mer kvar att göra och en utmaning är att få patienten mer delaktig i hela vårdprocessen. Under åren har projektet Hälsolyftet drivits i Östergötland i samarbete med Region Jönköpings län. Från och med 2016 bytte Hälsolyftet namn till Hälsosamtal och övergick från projekt till ordinarie verksamhet. I dagsläget har cirka 28 vårdcentraler valt att vara med. Målet med Hälsosamtalen är att främja hälsa och förebygga sjukdom i befolkningen, framför allt hjärt- och kärlsjukdom. Ett utvecklingsspår är att göra insatser för dem som är svårast att nå, exempelvis de som inte talar svenska. Hälsobladet är sedan april 2012 Region Östergötlands gemensamma dokumentationsmall för levnadsvanor i journalsystemet Cosmic. Hälsobladet bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kring tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Verksamheternas resultat vittnar om att följsamheten till att dokumentera i Hälsobladet varierar. Det kan finnas flera orsaker till det, bland annat upplevelsen av dubbeldokumentation. För att öka användarvänligheten har ett förbättringsarbete kring Hälsobladet genomförts och från den 1 juni 2016 kommer Hälsobladet att bli en dynamisk mall i alla mallar. Centrum för hälso- och vårdutveckling arbetar med en förstudie kring jämlik vård, med syfte att titta på hur uppföljningen av jämlik vård skulle kunna ske på ett systematiskt sätt. I Östgötakommissionen föreslås insatser på läns- kommun- och stadsdelsnivå som skapar förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i Östergötland. Arbetet med rekommendationerna fortsätter och här finns goda möjligheter till samverkan i och utanför Region Östergötland. 50

53 Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 55 Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som använder sig av patientrapporterade mått avseende: Har tidigare inte följts upp systematiskt 75 % 89 % (använder minst en av dem) 79 % - upplevelser av den egna hälsan, livskvalitet och sjukdom, - hälso- och sjukvårdens bemötande, vård och behandling, i syfte att vidta åtgärder för att förbättra vården och/eller förbättra patienternas hälsa Effektiv verksamhet Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för effektiv verksamhet inom Region Östergötland. Styrelsen har ett särskilt ansvar för hälso- och sjukvårdsverksamheter. Även Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett visst ansvar för strategiska målet Effektiv verksamhet. Måluppfyllelsen av det strategiska målet om effektiv verksamhet är svår att bedöma efter årets fyra första månader. Uppföljningen nedan fokuserar på de insatser och den verksamhet som har skett relaterat till framgångsfaktorer som ska bidra till måluppfyllelsen av det strategiska målet. Hittills i år har de mått som används för att mäta effektivitet, så som antalet läkarbesök och sjukvårdande behandlingar i förhållande till arbetad tid eller utveckling av DRG, utvecklats på negativt sätt. Allt tyder på att effektiviten inte har utvecklats i önskvärt riktning. En anledning till utvecklingen kan vara den uppkomna negativa spiralen där problem med att hitta sjuksköterskor till en del verksamheter leder till att patienter får vårdas på andra vårdplatser än vad normalt skulle vara fallet, vilket leder automatiskt till negativ utveckling av effektiviteten. Utifrån framgångsfaktorernas utfall och den förväntade utvecklingen, är bedömningen att målet effektiv verksamhet inte kommer att nås fullt ut vid årets slut, även om många pågående goda insatser genomförs som kommer att förbättra situationen. 44 % Ett effektivt politiskt beslutsfattande Under den första delen av 2016 har ett förstudiedirektiv påbörjats för ett nytt diariesystem för politiska beslut. Förstudien ska ge förslag på förbättrad tillgänglighet till dokument och handlingar samt förbättrad styrning och kontroll av dokumenthantering i diarieföringsprocessen. Effektiva vårdprocesser Regionstyrelsen har ansvar att fortsätta driva på utvecklingen av effektiva processer i hälsooch sjukvården, vilket även inkluderar processer kopplat till e-hälsotjänster. Mer kan läsas om arbetet med e-hälsotjänster på sidan 40. Några av vårdprocesserna i Region Östergötland har prioriterats och tilldelas extra stöd i form av arbetssätt och kompetens från Centrum för hälso- och vårdutveckling. De prioriterade processerna är TBC-processen, bröstprocessen, prostataprocessen och hudtumörprocessen. 51

54 TBC-processen har gjort stora framsteg och har kommit långt i sitt mål att skapa en gemensam mottagning för hela familjer med TBC-problematik. Bröstprocessen har utvecklats vidare och står inför utmaningen att integreras med standardiserade vårdförlopp. Mer kan läsas om arbetet med standardiserade vårdförlopp på sidan 56. Prostataprocessen har under det senaste året genomgått konkreta förbättringar. Under våren 2016 ska en struktur sättas för att få kontinuitet i arbetet. En processledningsgrupp ska formeras och målen för processen definieras. Hudtumörprocessen har en ambitiös utvecklingsplan som visar på hög utvecklingstakt under Några av de stora förändringarna är möjligheten att använda telemedicin och att flytta arbetsuppgifter mellan olika medarbetarupper för att skapa förutsättningar att hantera en allt större volym av patienter. Därutöver pågår arbete i projektet Balans II för att etablera ett gemensamt process- och ITstöd (Gat) för produktionsplanering. Region Östergötlands ledningsgrupp har beslutat om en enhetlig strategi för produktionsplanering i regionen. Målet är att grundläggande rutiner och regler inte skall skilja mellan olika kliniker och produktionsenheter. Det nya IT-stödet testas nu i en första version hos ett par pilotenheter. Även effektivisering av vårdprocesser inom de olika produktionsenheterna pågår. Exempel på det är operationer på egna mottagningar vilka är mer resurseffektiva, arbete för att kunna behålla mindre ingrepp inom kliniken samt mer lätthanterliga bokningsprocesser och arbetsuppgiftväxling mellan olika yrkesgrupper. Effektiva vårdprocesser är grunden för en högkvalitativ och effektiv vård. En indikator för vårdprocessernas effektivitet är medelvårdtiden som följs upp i varje delårsrapport. Den ackumulerade medelvårdtiden per månad under perioden januari till april var 4,5 dagar, vilket är en minskning mot föregående år. Medelvårdtiden för mars månad var 4,4 dagar, se figur 8. Figur 8. Medelvårdtiden i Region Östergötland per månad Antal läkarbesök och övriga öppenvårdsbesök (sjukvårdande behandlingar) minskar jämfört både med förra månaden och med motsvarande period (januari-mars) förra året. Läkarbesöken vid akutmottagningarna minskar med 4,7 procent jämfört med motsvarande period förra året. Antalet slutenvårdstillfällen är oförändrat i jämförelse med samma period föregående år. Vårdtiden i dagar har minskat i jämförelse med 2015, samtidigt som DRGvikten för både öppen- och slutenvården har minskat, vilket tyder på att patienterna som har vårdats har varit mindre vårdtunga och resurskrävande. Den ackumulerade medelvårdtiden 52

55 på 4,5 dagar är 10,7 procent kortare än under samma period förra året. Uppgifterna finns sammanställda i tabell Produktion på sidan 9. Hälso-och sjukvårdsnämnden vill genom sina överenskommelser främja skapandet av effektiva vårdprocesser genom att ställa krav på vårdleverantörerna. Patientens rätt, att vid behov, få en fast vårdkontakt och samordnad individuell plan (SIP), är exempel på detta. Vårdgivarens ansvar för samordning av vårdkontakter är ett annat viktigt krav. Inrättande av kontaktsjuksköterskor inom bland annat cancervården är ett exempel på hur vården arbetar med detta. För fler och fler patienter används också samordnad individuell plan, men verktyget skulle kunna nyttjas i större omfattning. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 40 Effektiva vårdprocesser Antal vårdverksamheter (kliniker och vårdcentraler) som använder produktionsplanering Ny indikator Skapa nulägesbild 66 stycken vilket innebär 45,5% Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 60 Effektiva vårdprocesser minst två förbättringsprojekt Andel vårdenheter (kliniker och Ny nyckelindikator nulägesbild Skapa 93,7 % vårdcentraler) som har genomfört 61 Andel lediga tider för 2015: 50 % >60 % 50 % tandvårdsbehandling inom en månad 2014: 50 % 62 Svarstider inom diagnostiken: 2015: - PAD inom 14 dagar 8-66 % >70 % 7-62% - Cytologi inom 14 dagar % >95 % 79-99% 2015 : 57 % 75 % 56,3 % 63 Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler och kliniker) som har en funktion för koordinering för effektiv samverkan med Försäkringskassan 65 Medelvårdtid 2015: 4,7 2014: 4,6 67 Antal av verksamheten uppmärksammande fokuspatienter (säker hemgång) Skall vara oförändrad /minska jan-apr: 4,5 dgr apr: 4,4 dgr 1054 patienter >2250 Validera t underla g saknas Optimal dimensionering av vårdplatser Sjukhusklinikerna har utmaningar med att belägga vårdplatser med rätt patient i rätt tid. Som stöd för arbetet finns vårdplatskoordinatorer, som i nära samverkan med läkare, bakjourer och berörda kliniker, samordnar vårdplatser inom sjukhusen. Hanteringen av vårdplatser är inte enhetlig utan sker enligt lokala rutiner på de olika avdelningarna och sjukhusen, vilket bland annat leder till att en överblick saknas. Då verktygsstödet inte helt fyller behoven krävs mycket manuellt arbete vilket inte ger en tillräckligt effektiv hantering. En förstudie för att kartlägga hur arbetet bedrivs i dag och ta fram ett förslag till det fortsatta arbetet med att förbättra rutiner, verktygsstöd och styrning, planeras under hösten. 53

56 För att bedöma hur väl resurser omsätts för mesta möjliga patientnytta mäts antal vårddygn för utlokaliserade patienter, beläggningsgrad och återinläggningar. Såväl utlokalisering av patienter som beläggningsgrad har under den senaste tiden varit hög. Satsningar pågår för att förbättra situationen genom insatser för att bättre nyttja rätt kompetens på rätt plats, samt genom incitament för framför allt sjuksköterskor att arbeta i dygnet-runt-verksamheter. Förhoppningen är att satsningarna ska ge resultat under 2016 och leda till mer optimalt utnyttjande av vårdplatser. Utlokalisering av patienter Utlokaliseringen av patienter beskriver hur många patienter som placeras på andra vårdavdelningar än där de normalt ska vårdas. Figur 11 visar hur många vårddygn per månad som patienter har varit utlokaliserade på Universitetsjukhuset och Vrinnevisjukhuset. Utlokaliseringarna har varit mycket omfattande under 2015 och trenden håller i sig under de första månaderna av I april utlokaliserades patienter under totalt 444 vårddygn. Utfallet är 4,4 gånger högre än riktvärdet på 100 utlokaliserade vårddygn. Vrinnevisjukhusets utlokaliseringar utgör en liten del av det totala antalet utlokaliserade vårddygn, men har mellan mars och april ökat stort i relation till situationen de senaste tolv månaderna, från två utlokaliseringar i mars till 20 i april. Förklaringen till detta är ett ökat antal patienter hos kirurgen. Även på Universitetssjukhuset utlokaliserades ett högre antal patienter i april jämfört med de senaste månaderna. Figur 9. Antal utlokaliserade vårddygn per månad på Universitetssjukhuset i Linköping samt Vrinnevisjukhuset. Beläggningsgrad Beläggningsgraden mäter hur stor del av de tillgängliga vårdplatserna som utnyttjas. Riktvärdet för beläggningsgraden är 90 procent. En högre beläggningsgrad än så anses medföra risker för patientsäkerheten. Den totala beläggningsgraden i regionen var i april 96 procent. Figur 12 visar beläggningsgraden av akutvårdsflödet för regionens tre sjukhus. Beläggningen i akutvårdsflödet uppgick i april till totalt 99 procent i regionen; på universitetssjukhuset i Linköping var den 102 procent, på Vrinnevisjukhuset 97 procent och på Lasarettet i Motala 96 procent. Samtliga sjukhus har sedan årsskiftet haft ett akutflöde över riktvärdet. Vid analys av långsiktiga trender ligger utvecklingen av den akuta beläggningsgrad relativt konstant. Vrinnevisjukhuset uppvisar dock en negativ trend, vilket alltså innebär att beläggningsgraden generellt har blivit lägre. 54

57 Figur 10. Akutvårdsflöde för regionens sjukhus. Återinläggningar För att delvis bedöma hur god samverkan är mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer mäts andel återinläggningar inom 30 dagar för samtliga patienter, för fokuspatienter samt för patienter 65 år och äldre. Kortare vårdtider för äldre är en indikator på att det finns en fungerande samverkan och att kommunerna har möjlighet att ta emot färdigbehandlade äldre. Samtidigt får en kortare vårdtid inte leda till försämrad kvalitet, som exempelvis fler återinläggningar, och därför bör återinläggningsfrekvensen och vårdtiden anlyseras samlat. Målet är att återinläggningarna för samtliga patienter och fokuspatienter årligen ska minska med minst tio procent. För patienter 65 år och äldre ska de minska med minst 15 procent. På grund av tekniska problem återinläggningar inte kunnat mätas för samtliga patienter samt fokuspatienter. Gruppen 65 år och äldre har under januari-april haft en återinläggningsgrad på 15,7 procent, vilket i princip motsvarar samma värde som under samma period Återinläggningarna i april var 13,3 procent för patientgruppen 65 år och äldre vilket är ett relativt lågt värde i jämförelse med hur situationen generellt brukar se ut. Vårdtiden för patienter 65 och äldre visar ingen entydig trend, men varierar mellan ca vårddagar. I april var antalet vårdagar för gruppen dagar. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 41 Optimal dimensionering av Beläggningsgraden av vårdplatser: Mar 2016: 95 % <90 % 96 % vårdplatser - Totalt Apr 2015: 92 % - Akutvårdsflödet Mar 2016: 98 % 99 % Apr 2015: 95 % 55

58 Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 68 Optimal dimensionering av vårdplatser (RS) Utlokaliserade patienter - Antal vårddygn/månad 69 Minskade återinläggningar inom 30 dagar för: - samtliga patienter - fokuspatienter - patienter 65 år Standardiserade vårdflöden 2015: : : 214 Jan-apr 2015: 11,4 % Jan-apr 2015: Jan-apr 2015:+ 15,8 % < (US 424, ViN 20) >10 % >10 % >15 % Validerat utfall saknas Validerat utfall saknas För att vårdens resurser ska räcka till växande behov måste vårdens effektivitet öka och det kan delvis uppnås genom ökad standardisering. Nationellt satsas på standardiserade vårdförlopp fokuserat på flödesarbete och uppföljning för ett antal utpekade cancerdiagnoser. Regionstyrelsen har ansvar för att dessa vårdförlopp tillämpas för berörda diagnoser. Under 2015 påbörjades införandet av standardiserade vårdförlopp för fem cancerdiagnoser: prostatacancer, huvud/halscancer, cancer i urinvägar, matstrupe/magsäck samt akut myeloisk leukemi. Under 2016 är tanken att ytterligare 13 diagnoser ska bli aktuella för standardiserade vårdförlopp som ett led i den nationella satsningen. Region Östergötland gjorde en omfattande förstudie innan införandet påbörjades för att utifrån ett individperspektiv bättre förstå variationer inom respektive diagnosgrupp. Faktorer som antal diagnostiserade cancerfall per år, ålder vid insjuknande men också överlevnad efter diagnos kopplades till de olika vårdförloppen. Resultatet av förstudien visar att det för vissa diagnoser, som exempelvis bröstcancer, prostatacancer samt maligna melanom, troligen finns förutsättningar för standardisering av hela vårdförloppet för närmast hela behovsgruppen. För andra diagnoser som cancer i övre delen av mag-tarmkanalen, lungcancer och okänd primärtumör är variationerna mellan individer så stora att ett fortsatt utvecklingsarbete, drivet av Enheten för samordnad cancerutredning, fordras för att klargöra vilka delar av dessa vårdförlopp som kan standardiseras och vilka delar som behöver individanpassas. Nyckelindikatorn för att mäta hur väl fokus på de standardiserade vårdförloppen (SVF) lyckas leda till att målsatta väntetiderna ska nås för berörda cancerdiagnoser är fortfarande för tidigt att mätas. Idag kan regionen ändå se patienternas tid från välgrundad misstanke till avslut innan start av behandling, det vill säga till besked om att misstanken har avskrivits. I några av fallen har patienten själv valt att inte gå vidare till behandling. Nedanstående tabell redovisar resultatet. 15,7 % Antal dagar från beslut om välgrundad misstanke till avslut av SVF innan start av behandling Cancertyp Kortaste tid från välgrundad misstanke till avslut Längsta tid från välgrundad misstanke till avslut Medeltid från välgrundad misstanke till avslut Antal individer Cancer i urinblåsan och urinvägarna Matstrupe- och magsäckscancer Prostatacancer Sammantaget Tabell 3: Antal dagar från beslut om välgrundadmisstanke till avslut av SVF innan start av behandling 56

59 Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 42 Standardiserade vårdflöden Andel uppfyllda tillgänglighetsmål för SVF: Väntetid från välgrundad misstanke och start av behandling Nytt mått 60 % av 5 diagnoser Underlag saknas Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 72 Standardiserade vårdflöden Responstid ambulans vid prio 1 larm: Genomsnittlig Andel av livshotande tillstånd där befolkningen nås inom 10 minuter 2015: 10,9 min 2015: 75 % 2014: 75 % Ska inte öka 75 % Följs upp vid ÅR 76 % Nya effektiva former för yttäckande trafik Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för denna framgångsfaktor där fokus är att med begränsade resurser säkerställa ett rimligt utbud av hållbara resmöjligheter i de mindre tätbefolkade delarna av länet. Med begränsade resurser finns det målkonflikter mellan att å ena sidan öka kollektivtrafikens andel av resorna i förhållande till bilen, vilket kräver att resurserna fokuseras där det finns stora resandeunderlag, och å andra sidan säkerställa ett rimligt utbud av hållbara resmöjligheter även för andra delar av länet. För att hantera denna målkonflikt krävs att kollektivtrafiken kontinuerligt anpassas till resenärernas behov och nya former prövas. Det är framförallt aktuellt i trafik med få resenärer, till exempel yttäckande trafik på landsbygden. I glesbygd med ett litet resandeunderlag utspritt över större ytor kan aldrig traditionell kollektivtrafik bli effektiv. För att ändå tillgodose medborgarnas behov av kollektivtrafik införs ett nytt trafikkoncept - närtrafik. Närtrafik ska erbjudas till och från alla adresser i Östergötland som ligger mer än två kilometer från en hållplats i linjetrafiken. Cirka åtta procent, eller personer, av länets invånare bor på en sådan adress. Närtrafiken kommer att köras med redan upphandlade fordon i den särskilda kollektivtrafiken (det vill säga färdtjänst, sjukresor och skolskjuts) och samplaneras med resenärer i den särskilda kollektivtrafiken. Detta ger ett bra resursutnyttjande och trafikkostnaden kan fördelas mellan de olika huvudmännen för respektive trafik. Närtrafiken kan beställas på vardagar kl och , samt på lördagar kl Närtrafiken får en tydlig miljöprofil eftersom den trafikeras med små fordon i områden med litet resandeunderlag och endast körs om någon har beställt en resa. Resenärer som vill använda närtrafiken frekvent kommer att få en högre kostnad jämfört med övrig kollektivtrafik, men resenären erbjuds en hög servicenivå eftersom transporten går hela vägen fram till beställd adress på landsbygden. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 43 Nya effektiva former för yttäckande trafik Antal resande i Närtrafik Nytt trafikkoncept Etablera trafikkonceptet Etablering enligt tidplan Säker verksamhet En stark patientsäkerhetskultur som genomsyrar hela organisationen är en förutsättning för att verksamheten ska betraktas som säker. I det arbetet krävs systematiskt arbete med att analysera både brister och det som fungerar väl i syfte att stärka och lära från det positiva och för att kunna emellertid eliminera framtida avvikelser. Bedömning är att Region 57

60 Östergötlands vårdverksamheter är att generellt sätt att betrakta som säkra, samtidigt som det finns en del förbättringspotential i de framgångsfaktorer som tillsammans utgör underlag för bedömning av säker verksamhet. Positivt att märka hittills i år är att arbetet med kontinuitetshantering har övergått från implementering till förvaltning och antibiotikaförskrivningen har minskat något. Utifrån de resultat som kan ses hittills i år är det för tidigt att göra fullständig bedömning av strategiska målet Säker verksamhet, men med idogt arbete att systematisera säkerhetsarbetet finns goda möjligheter på att närma sig måluppfyllelse vid årets slut. Stark patientsäkerhetskultur För att hantera de risker som kan uppträda i vårdsituationer är det viktigt med en stark patientsäkerhetskultur. En del av uppbyggnationen av en stark patientsäkerhetskultur är systematiskt arbete att värdera verksamhetensresultat som kan indikera hur väl verksamheten arbetar med förbättring av faktorer som kan påverka säkerheten positiv. Utifrån resultaten behöver verksamheterna vidta åtgärder vid behov som ska leda till att minska risker och försärka och lära av de positiva resultaten. En mätning som är ses indikera hur väl verksamheten har tagit till sig och tillämpat kunskapen om smittspridning i vården och hur den kan förebyggas är följsamhet till klädoch hygienregler. Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. Målet för följsamheten är 95 procent för både klädregler och hygienregler. Aktuella resultat i mars var 97 procent för klädreglerna och 86 procent för hygienreglerna. I tabell 4 presenteras resultaten per centrum. Bortsett från ett uppnådde samtliga centrum målvärdet för klädriktlinjer i april. Inget centrum uppnådde målvärdet när det gäller hygienriktlinjer. Tabell 4: Följsamhet till hygienriktlinjer Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 74 Stark patientsäkerhetskultur Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende: - klädregler > 95 % 97 % - hygienregler 2015: 97 % 2014: 96 % 2013: 96 % 2015: 88 % 2014: 86 % 2013: 85 % > 95 % 86 % 58

61 Säkerställd kontinuitetshantering i hela organisationen Varje enhet i Region Östergötland har ett ansvar att kunna leverera kritiska tjänster i form av vård, omsorg eller stödsystem även vid störningar och avbrott. Tjänsterna ska vara patientsäkra och utföras i en god arbetsmiljö. Därför har metoden kontinuitetshantering implementerats i verksamheten, för att skapa och underhålla nödvändiga reservrutiner. I februari fördes en dialog med centrumcheferna om kontinuitetshantering där cheferna aktivt bidrog med önskemål om framtida stöd för att skapa förutsättningar för en aktiv kontinuitetshantering inom respektive verksamhet. I dag använder merparten av regionens verksamheter metoden kontinuitetshantering. Därför övergår arbetet nu från implementering till förvaltning, vilket innebär förändringar i det metod- och expertstöd som erbjuds verksamheterna. Stödet anpassas efter respektive verksamhets behov och förväntas ge framför allt de samhällsviktiga verksamheterna möjlighet att färdigställa sina kontinuitetsplaner. Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens Region Östergötland bedriver ett långsiktigt arbete för en ändamålsenlig användning och förskrivning av antibiotika. Ett önskat delresultat är att förskrivningen av antibiotika ska minska i öppenvården. Ett nationellt mål har varit att minska antalet öppenvårdsrecept till 250 recept/1000 invånare och år. Att undvika eller kraftigt minska det som uppfattas som onödig antibiotikaanvändning, är en del i arbetet med att minska utvecklingen av antibiotikaresistens. Regionens strategi har hela tiden varit att rätt patient skall få rätt antibiotika vid rätt tillfälle vilket kommer att leda till minskad förskrivning men också till en mera effektiv och ändamålsenlig användning av antibiotika. Under 2016 har informations- och stödarbetet riktat till samtliga vårdcentraler fortsatt. Positiva förändringar kan ses, som en minskad antibiotikaanvändning vid akuta luftvägsinfektioner och fortsatt lägre förskrivning av resistensdrivande antibiotika vid urinvägsinfektioner. Nya funktioner, diagnosbaserade mikrobiologiska data, har tagits fram på Stramaportalen (validering pågår) som förhoppningsvis ska hjälpa verksamheterna ytterligare i att välja optimal behandling. De senaste tolv månadernas receptförskrivning har minskat med tre procent (11 recept/1000 inv) vilket följer en långsamt nedåtgående trend för regionen. Inom slutenvården ligger fokus främst på att använda den mest ändamålsenliga behandlingen vid varje tillfälle och att så snabbt som möjligt, utan att riskera patientsäkerheten, byta till antibiotikakombinationer som ger så liten påverkan som möjligt på resistensutvecklingen. Det är också verksamheternas allmänna uppfattning att kunskapen om antibiotika, när det gör nytta och när det inte förväntas göra nytta, har ökat bland många, men inte alla befolkningsgrupper. Inom slutenvården håller regionen på att utveckla ett effektivare stöd till klinikernas stramaansvariga läkare och arbetar också för att snabbare få fram mikrobiologiska data som beslutsunderlag. Under året kommer klinikernas olika program för antibiotikaprofylax att gås igenom. En indirekt indikation på att det har skett en positiv förändring kan vara att antalet infektioner med tarmbakterien clostridium difficile minskat på regionens sjukhus. Från att 2013 ha varit bland de landsting/regioner med högst incidens så ligger Region Östergötland under 2015 på en nivå i snitt med riket. Skillnaden till de med lägst förekomst har också minskat. Det finns dock flera andra förklaringar till denna förbättring, exempelvis en ännu striktare följsamhet till olika hygienriktlinjer. Sammanfattningsvis ses en fortsatt minskad förskrivning av antibiotika i öppenvård och antibiotika används också mera ändamålsenligt. Arbetet inom slutenvården behöver dock stärkas ytterligare. 59

62 Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Målupp -fyllelse 46 Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens Antibiotika förskrivning i öppenvård (recept/1000 invånare) 1 maj april 2015: maj april 2016: : : 317 Minska 5 % jämfört med år 2014 Jfr mot samma period 2014/2015: -3 % En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Utifrån framgångsfaktorernas utfall och den förväntade utvecklingen, är bedömningen att måluppfyllelsen för En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet har förutsättningar att bli tillfredsställande vid årets slut. Exempel på insatser som har skett är införande av forskningschefer på produktionsenheterna, goda forskningsresultat inom hälsooch sjukvården samt tillhandahållande av medel till Region Östergötland för forskning inom visualiseringsområdet. Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för FoUverksamheten och det ska finnas akademisk verksamhet i alla länsdelar Universitetssjukhuset i Linköping har för tredje gången utsetts till Bästa universitetssjukhus av tidningen Dagens Medicin. Motiveringen lyder: Goda medicinska resultat kombinerat med bra tillgänglighet, noggrannhet med vårdhygienen liksom ordning och reda på ekonomin bäddade för ytterligare en förstaplacering för Linköping i kategorin Bästa universitetssjukhus. Lasarettet i Motala återfinns på andra plats i kategorin mindre sjukhus och Vrinnevisjukhuset på fjärde plats i kategorin medelstora sjukhus. Hur samhället och dess olika aktörer ska rustas för att hantera ökat hot, våld och terrorism är en högaktuell fråga. Katastrofmedicinskt centrum (KMC) har spetskompetens inom katastrofmedicin och bedriver utbildning och forskning på både regional, nationell och internationell nivå. Inrikesminister Anders Ygeman besökte KMC för att ta del av och diskutera hur förmågan att hantera allvarliga och komplexa händelser kan stärkas genom utbildning och träning. Etablering av en ny befattning, forskningschef är under införande i Region Östergötland och finns nu vid de flesta produktionsenheter för att koppla sjukvården och forskningen närmare varandra. Syftet är att stärka den gemensamma ledningen av universitetssjukvården. Universitetssjukvården är gemensam för Region Östergötland och Linköpings universitet, och innebär att organisationerna tillsammans ansvarar för forskning, utbildning, enhögkvalitativ sjukvård och för att utveckla vården. Forskningschefen ska utgöra ett stöd för produktionsenhetschefen och verksamhetscheferna i deras arbete för att utveckla effektiva universitetsjukvårdsprocesser och relationerna till Linköpings Universitet. Konkurrenskraftig klinisk forsking Vetenskaplig produktion Årsproduktionen av vetenskaplig forskning som möjliggör för Region Östergötlands resultat att jämföras nationellt släpps officiellt i maj. Det går därför inte att värdera Region Östergötlands konkurrenskraft inom forskning nämnvärt förrän senare under året. Under de första månaderna 2016 har en forskare och överläkare på onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping (US) erhållit årets Tarmcancerpris av Mag- och 60

63 tarmförbundet och Tarm-, uro- och stomiförbundet (ILCO). Priset uppmärksammar personer eller grupper som arbetar aktivt för att förbättra för patienter med tarmcancer. Vid Njurfondens utdelning av forskningsmedel för 2016 tilldelades Linköpingsforskningen kronor av totalt 3 miljoner kronor. Medlen ska gå till forskning på regulatoriska mekanismer vid blodkärlsinflammation och MR-teknik för att torrviktsbestämma dialyspatienter. Dessa utmärkelser och tilldelningar av forskingsmedel visar på en hög klass på forskningen inom Region Östergötland, vilket starkt bidrar till en positiv forskningsmiljö. Detta visar sig också i medarbetarenkäten och FoU-sammanställningen för 2015, där fler och fler medarbetare tycker att Region Östergötland har ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat. Strukturer för forskningsverksamhet Under 2016 har förutsättningarna och tidplanen för ALF- finansierade forskningsprojekt ändrats. Den tidigare benämningen klinik-alf byts ut till forsknings-alf men det är fortfarande klinikernas forsknings- och undervisningsinsatser som ligger till grund för fördelningen av ALF-medlen. Skillnaden är att ansökningarna och medlen inom ett centrum samlas ihop och granskas gemensamt. Det görs för att Region Östergötland ska stå bättre rustad i den nationella konkurrensen om ALF-medel. En annan förändring är att medel tilldelas för projekt om 1-3 år. Alla disputerade, som är minst halvtidsanställda vid Region Östergötland eller Linköpings Universitet, som bedriver klinisk forskning kan lämna in en ansökan om Forsknings-ALF. Anställd vid privat vårdgivare med vårdgivaravtal med Region Östergötland betraktas som anställd inom Region Östergötland. Närsjukvårdens FoU-enhet bedriver, i samarbete med NSC, en kurs i forskningsmetodik med tema patientsäkerhet. Kursen är uppskattad och har utgångspunkt i en fråga som berör alla. Effektiv och relevant forskning inom nya områden Region Östergötland vill stärka möjligheterna att forska inom primärvården. Genom en satsning av hälso- och sjukvårdsnämnden ska medarbetare som disputerat kunna söka medel för fortsatt allmänmedicinsk forskning. Syftet med satsningen är att stärka den allmänmedicinska forskningen och ge primärvårdens medarbetare större möjligheter att fortsätta forska även efter att de har disputerat. Satsningen innebär att den som har disputerat och arbetar inom primärvården kan få möjlighet att forska på 20 procent. Uppskattningen är att det för 2016 rör sig om fyra till fem personer för att successivt öka kommande år. Under 2016 avsätts kr för satsningen och från och med 2017 kommer den att inarbetas inom ersättningsmodellen för vårdval primärvård. ALF-ansökningsomgången inför år 2017 har precis avslutats. Bedömning och analys av projekten sker under juni 2016 och utifrån detta ges en bild av hur den vetenskapliga bredden inom regionen är fördelad. Det nya ALF-avtalet innebär årliga utvärderingar av den kliniska forskningens kvalitet. I det nationella ALF-avtalet står: Universitetssjukvårdens miljöer kännetecknas av hälso- och sjukvård av hög kvalitet, sjukvårdshuvudmannens uttalade uppdrag för forskning och utbildning, innovativ kultur och en incitamentsstruktur för kunskapsutveckling. Universitetssjukvården ställer särskilda krav på organisationsutformning, vetenskapligt ledarskap, infrastruktur och finansiering. I syfte att stödja universitetssjukvårdens utveckling ska vart fjärde år en utvärdering genomföras. Första nationella utvärderingen sker Centrumen har startat upp arbetet med att identifiera vilka kliniker/enheter som kommer att uppfylla kraven för att vara en universitetssjukvårdsklinik. 61

64 För att underlätta forskning och innovation har Region Östergötland tillsammans med Medicinska fakulteten inom klinisk forskning bildat Forum Östergötland, en ny enhet specifikt avsedd och anpassad för att bedriva klinisk forskning. Enheten är tänkt att fungera som ett stöd till kliniker, akademiska forskare och företag som vill utföra olika typer av klinisk forskning. Region Östergötland stöttar även forskning i områden utanför hälso- och sjukvården. Bland annat beslutade Vinnova i mars att utse Region Östergötlands satsning Visual Sweden till en vinnare i den nationella tävlingen Vinnväxt-programmet. Visual Sweden är en tioårig tillväxtsatsning med utgångspunkt i att mängden data i världen som utvecklas i en explosiv takt, kräver lösningar på användargränssnitt som gör att stora datamängder kan tas emot och omvandlas till gripbar och användbar kunskap. Initiativet genomförs i samverkan med Linköpings universitet, Mjärdevi Science Park och Norrköping Science Park, flera av de myndigheter som finns i regionen och ett 50-tal stora och små företag. Efterfrågan på denna typ av lösningar är stor, exempelvis från sjukvården, industrin samt inom områden som samhällssäkerhet trafik. Regionens medel kommer främst gå till att finansiera arenor för samskapande, som till exempel interaktiva labb och demonstratorer som inledningsvis ska handla om beslutsstöd vid komplexa datamängder (till exempel trafikövervakning och processtyrning) och sammanfogning och tolkning av information från många videokameror (till exempel för säkerhetsövervakning och brottsanalyser). Region Östergötland stöttar även ett antal andra forskningsprojekt, till exempel: PEA, Printed Electronics Arena. Region Östergötland bidrar tillsammans med Norrköpings kommun, Vinnova och strukturfonder med projektmedel för att bygga upp och utveckla en forsknings- och testmiljö för att trycka elektronik med inbyggda funktioner, till exempel fuktsensorer som kan byggas in i byggnader och kommunicera när de blir fuktiga. Projektet testar även inbyggda biosensorer på organiska kroppar samt livsmedelsförpackningar. Grönovation. Region Östergötland bidrar med finansiering tillsammans med Vinnova och Linköpings Universitet är projektledare i samverkan med ett 50-tal företag. Huvudspåret är forskning kring hur utveckling och konkurrenskraft kan stärkas med innovationer inom agrara näringar. Forskning kring komposit och lättviktsmaterial mot både flyg och övrig marknad. Region Östergötland stödjer ett utvecklingsarbete av testmiljöer och nya affärsområden i samverkan med forskningsinstitutet Swerea och Strategiska innovationsområdet Lighter som är ett nationellt forskningsprogram CleanSky2 är ett forskningsområde direkt under EU-kommissionen för flygforskning och tillämpningar för ett renare och mer miljöanpassat flyg. Region Östergötland har skrivit ett partneravtal för att underlätta för företag och andra aktörer i regionen att lättare medverka i dessa forsknings- och utvecklingsprogram. Flera av de forskningsnära projekt som regionen stödjer har fokus på hur forskningen kan användas inom ett eller flera områden i enlighet med strategin för smart specialisering. Klimatneutral och giftfri verksamhet Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för arbetet för målet om en klimatneutral och giftfri verksamhet inom Region Östergötland. Samtliga nämnder har dock ett ansvar att säkerställa miljö- och klimathänsyn i sina respektive verksamheter. 62

65 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) rapporterar i sin delårsrapport att i samtliga trafikupphandlingar som Östgötatrafiken genomför ställs omfattande miljökrav och allteftersom marknaden utvecklas förändras kraven som ställs. Från och med juni kommer samtliga bussar köras på fossilfria bränslen och TSN:s insatser för att främja Region Östergötland som en klimatneutral och giftfri organisation har goda förutsättningar för att nå måluppfyllelse vid årets slut. Regionutvecklingsnämnden rapporterar i sin delårsrapport att måluppfyllelsen bedöms kunna bli tillfredsställande vid årets slut. Detta förutsätter att krav ställs när uppdrag under hösten formuleras till kulturinstitutioner och näringslivsaktörer. Hälso- och sjukvårdsnämnden rapporterar i sin delårsrapport att nämnden inte genomför aktiva insatser för att främja Region Östergötland som en klimatneutral och giftfri organisation, men tydliggör i generella villkor att leverantörerna ska följa regionens vision och mål för miljöarbetet. Bedömningen efter fyra månader är dock att måluppfyllelsen kommer vara tillfredsställande vid året slut. Utifrån framgångsfaktorernas utfall, pågående insatser och den förväntad utveckling, är bedömningen att resultaten för 2016 för målet om en klimatneutral och giftfri verksamhet kan nås. Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Under 2016 färdigställdes Grön resplan 2020, en uppföljning av den gröna resplan som togs fram De mål som sattes upp för arbetet har uppfyllts och en minskning av koldioxidutsläppen från arbetspendlingen med cirka 13 procent kan konstateras. Resorna med hållbara färdmedel har ökat med 8 procent samtidigt som bilresorna minskat i samma utsträckning. Variationen mellan sjukhusen är stor och störst effekt finns på US. I resplanen finns också förslag på nya åtgärder och målsättningar fram till år En energistrategi har tagits fram med målsättningar och inriktning på åtgärder för en klimatneutral och energieffektiv verksamhet. Strategin är framtagen av FM centrum och ligger för beslut hos regiondirektören. En strategi för giftfri verksamhet har tagits fram i syfte att stötta verksamheten att fasa ut miljö- och hälsofarliga kemiska produkter och att få till en fungerande process för att i möjligaste mån inte föra in miljö- och hälsofarliga kemiska produkter till verksamheterna. För att kunna bli en giftfri region till år 2020 behöver Region Östergötland hitta och fasa ut farliga ämnen inom verksamheterna och i lokalerna, och att avtala bättre produkter framöver. Ett led i detta är att se över vad som finns i väntrummen. I juni genomförs en inventering av väntrum på Barnkliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. När det gäller mat förs en dialog med den nya måltidsleverantören kring arbetet med att fortsätta utveckla hållbara måltider och möjligheten att öka andelen ekologiska livsmedel. Ambitionsnivån för andel ekologiska livsmedel har höjts sedan avtalet tecknades. Region Östergötland följer arbetet på nationell nivå för att identifiera utsläpp av läkemedel kan minskas i olika faser, exempelvis upphandling och användning. En ny rapport från Stockholm International Water Institute (SIWI) blir en god grund i arbetet med att ta fram en åtgärdsplan för hur regionen kan bidra för att minimera läkemedelsrester i miljön. Kunskap och information Region Östergötland har de senaste åren kartlagt verksamheternas påverkan på miljö och klimat och utrett ett antal koncept för att minska den negativa påverkan. Det finns i dag ett gediget underlag som stöd i arbetet med att skapa en klimatneutral, giftfri och 63

66 miljöcertifierad organisation. Under våren har ett sammanfattande dokument med de olika kunskapsunderlagen sammanställts och handlingarna har kommunicerats till beslutsfattare i verksamheten. Alla verksamhetsenheter har året på sig att genomföra Vårda miljön. Hittills har 14 enheter genomfört Vårda miljön och rapporterat in valda åtgärder, vilket bedöms som ett godkänt resultat med tanke på att årets material har distribuerats i mitten av mars. Vårda miljön syftar till att höja kunskapen och ska vara ett diskussions- och arbetsmaterial för att öka miljöhänsynen och ständigt förbättra miljöarbetet på de den egna arbetsplatsen. Integrera miljöarbetet i den ordinarie styrningen Arbetet med att utveckla Region Östergötlands ledningssystem till att vara certifierbart enligt miljöledningsstandarden ISO fortgår enligt plan. På de tre pilotverksamheterna BKC, FM centrum och ledningsstaben kommer en gapanalys att göras före sommaren. Analysen ska identifiera gapet mellan nuläge och läge för att kunna certifiera verksamheten. Synergieffekter ses med andra områden som ledningssystem för kvalitet och ledningssystem enligt SOFS 2001:9. Det är en utmaning att integrera miljöhänsyn i styrning, ledning och beslut på alla nivåer i Region Östergötland. Ekonomi betyder läran om hushållning med knappa resurser. Arbetet med att minska miljöpåverkan från vår verksamhet är en del i arbetet med hushållning med knappa resurser. Det borde därför vara lika självklart att väga in miljöhänsyn i beslut som det är att väga in kostnad. Energikontoret och Östgötatrafiken AB är de helägda bolag som enligt målsättningen bör miljöcertifierats till år Krav på detta finns i dag inte i ägarstyrningen. I avtal med större entreprenörer ställs i regel krav på miljöcertifiering enligt ISO eller motsvarande. Stöd till verksamheten Miljö- och säkerhetsenheten utvecklar och förstärker stödet för verksamheterna i miljöarbetet. Under våren fokuseras stödet på användningen i kemikaliehanteringssystemet Klara. Till hösten planeras för att utveckla stödet även till andra miljöområden i verksamheterna i linje med produktionsenheternas behov enligt miljöutredningar och Vårda miljön. Ett arbetssätt för att stödja särskilt goda initiativ och exempel där det finns en miljönytta håller på att tas fram. Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar Arbetet med att ta miljöhänsyn och följa upp miljökrav i samband med upphandling förstärks och en tjänst för detta tillträds i juni. Årets planerade upphandlingar har granskats och värderats utifrån var insatser behöver ske för att minimera gifter i regionens förbrukningsartiklar. Områden som är aktuella just nu är premieringsartiklar, husgeråd, bröstproteser, prolapsringar och dialysapparater. När det gäller bröstproteser och prolapsringar genomförs en marknadsundersökning kring ämnesinnehåll. Region Östergötland har initierat en nationell arbetsgrupp för att på ett strategiskt plan samverka i arbetet med kravställning och uppföljningsarbete när det gäller miljöhänsyn i upphandling. Gruppen ska identifiera prioriterade upphandlingar ur miljösynpunkt med fokus på resursanvändning, farliga ämnen och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Arbetsgruppen består av representanter från VGR, SLL, Region Skåne, Landstinget Blekinge och Region Östergötland. Bedömningsmodell för nyckelindikatorn "Andel upphandlingar där miljöperspektivet har fått ett dokumenterat genomslag är inte fullt ut framtagen ännu. Mätning sker av vilka 64

67 prioriterade upphandlingar som innehåller ställda miljökrav. Där är måluppfyllelsen 100 procent. Arbete kommer ske under året för att bedöma miljökravens genomslag per år. Där finns vissa utmaningar med att beräkna miljöeffekt och i de fall tidsplaner för upphandlingar förskjuts över kalenderår. TSN rapporterar i sin delårsrapport att samtliga trafikupphandlingar ställs omfattande miljökrav, bland annat på miljöklassade fordon, utsläppsvärden, val av drivmedel och arbete för att aktivt minska drivmedelsförbrukningen. Det ställs också krav på att entreprenörerna ska ha ett miljöledningssystem eller motsvarande strukturerat miljöledningsarbete. Samtliga fordon som ingår i avtalen ska registreras i den nationella miljö- och fordonsdatabasen FRIDA. Som uppföljning krävs att entreprenörerna två gånger per år ska redovisa respektive fordons drivmedelsförbrukning, andel förnyelsebara drivmedel, samt körsträcka för Östgötatrafikens räkning. Entreprenören ska en gång per år redovisa hur arbetet med att minska drivmedelsförbrukningen bedrivs. För att säkerställa utsläppsvärden har Östgötatrafiken rätt att kräva mätning av utsläpp från fordonen. När det gäller val av drivmedel har utvecklingen på marknaden gått något snabbare för bussar än för färdtjänstfordon, vilket har inneburit att trafikavtalen för särskild kollektivtrafik inte har kunnat ha samma krav på förnybara drivmedel. All busstrafik kommer från och med den 20 juni 2016 att köras på förnybara drivmedel, med något undantag (enstaka fordon) som beror på fördröjd avtalsstart på grund av överprövning av den senaste upphandlingen av landsbygdstrafik. Fordon i närtrafiken, i första hand taxibilar och färdtjänstfordon från den särskilda kollektivtrafiken, kommer till viss del att drivas med diesel fram till den 1 juli 2019, då nya avtal för denna trafik träder i kraft. För andra upphandlingar än trafikupphandlingar ställer Östgötatrafiken vissa generella miljökrav. Under 2016 kommer nuvarande krav avseende miljö- och klimathänsyn i dessa upphandlingar att ses över, och förslag till ny kravställning och uppföljning tas fram och införas. Under januari-april 2016 har endast en upphandling slutförts av Östgötatrafiken upphandling av allmän och särskild kollektivtrafik i Åtvidabergs kommun. Utfallet som redovisas gäller den upphandlingen. Inom RUN är det framförallt de uppdragen som ges och avtal som skrivs som krav på miljöhänsyn kan ställas. I uppdraget till Scenkonstbolaget finns uppdrag om att ta fram miljöpolicy. Kravet på miljö- och klimathänsyn finns i dag inte i övriga regionala uppdrag men kommer att inarbetas vid kommande revideringar. Hälsosjukvårdsnämnden uppger att de i sina generella villkor till leverantörerna anges att de ska driva de verksamheter som utförs på uppdrag av Region Östergötland på ett miljömässigt sätt. Leverantören ska följa Regionens vision och mål för miljöarbetet och arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget minskas. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 51 Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar Andel upphandlingar där miljöperspektivet har fått ett dokumenterat genomslag Förbättringspotential föreligger 75 % Underlag saknas 65

68 God hushållning med energi och naturresurser Miljöutredningar i alla verksamheter är ett av regionstyrelsens insatsområden, se även sidan 92 och ligger till grund för det fortsatta arbetet med att förbättra miljöprestandan. Arbetet har delats in i samma fyra områdena som Vårda miljön: produkter och avfall energi-, mark- och vattenanvändning läkemedel och kemikalier kommunikation och resande Till det har även ett femte område lagts till - gemensamma perspektiv - som innefattar bland annat ledning, risk, livscykel, kompetens och upphandling. Utfallet av nyckelindikatorn Andel produktionsenheter där miljöperspektivet har utvecklats och stärkts för en klimatneutral och giftfri verksamhet bedöms genom att produktionsenheternas arbete med miljöutredningar, miljöaspekter och andra miljöåtgärder vägs samman med hur det genomförda miljöarbetet lyfts fram i produktionsenheternas delårsrapporter. Tre produktionsenheter har inte dokumenterat genomslag för miljöarbete i sin delårsuppföljning och ett centrum har inte en godkänd miljöutredning på plats. Andel produktionsenheter där miljöperspektivet har utvecklats och stärkts för en klimatneutral och giftfri verksamhet Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 52 God hushållning med energi och naturresurser 75 % 78 % Förbättringspotential föreligger 66

69 Medarbetarperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Bedömning Ett engagerat medarbetarskap Medarbetare som är delaktiga Möjligheter att delta i förbättringsoch utvecklingsarbete Strategisk En arbetsgivare som är attraktiv kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida Strukturerat och långsiktigt arbete utmaningar med kompetensförsörjning Rätt använd kompetens Tydligt chefskap God kommunikation och dialog Ett engagerat medarbetarskap Region Östergötland verkar för att det ska finnas förutsättningar för ett engagerat medarbetarskap. Medarbetarna ska uppleva att kulturen på arbetsplatsen uppmuntrar till förbättrings- och utvecklingsarbete och att de ges möjlighet att delta i det arbetet. Motivation och engagemang skapas i miljöer där öppenhet och respekt råder och där medarbetarna har förståelse och insikt i verksamhetens uppdrag och utmaningar. Medarbetaruppföljningen är ett verktyg som ger möjlighet för såväl regionen som helhet och de enskilda arbetsplatserna att följa upp, föra dialog om och utveckla områden som leder till engagemang. Arbetet med utvecklade arbetsplatsträffar ger chefer och medarbetare, med stöd av HR, möjlighet att utveckla dialog och samverkan för ett gott arbetsklimat och en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön har betydelse för ett hälsosamt och hållbart arbetsliv. Regionen verkar för hälsofrämjande arbetsplatser och under 2016 görs insatser för att öka kunskapen hos chefer och skyddsombud om faktorer som stödjer det arbetet. Regionen har högt ställda ambitioner vad gäller ett engagerat medarbetarskap med utmanande målnivåer. Sammanfattningsvis bedöms dock att målet kommer uppnås under året. Medarbetare som är delaktiga Engagerade medarbetare som tar ansvar för utveckling Årets medarbetaruppföljning genomfördes 22 mars-11 april. För tredje året i rad blev svarsfrekvensen hela 86 procent. Den höga svarsfrekvensen visar att medarbetarna är engagerade och vill ta ansvar för att utveckla sin egen arbetsplats och regionens verksamhet. Den höga svarsfrekvensen ger också ett tillförlitligt resultat och ett bra underlag för fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete. I år ställs också fyra frågor om patientsäkerhetsarbete till sjukvårdande produktionsenheter. Resultatet av medarbetaruppföljningen finns klart i mitten av maj. 67

70 Möjligheter att delta i förbättrings- och utvecklingsarbete Förbättrings- och utvecklingsarbete Våren 2016 gjordes ett nytt avstamp för förbättringsarbetet i Region Östergötland. En stor chefsdelegation deltog i The International Forum on Quality and Safety in Healthcare, en internationell konferens om kvalitet och säkerhet som i år hölls i Göteborg. Arrangör var Institiute of Healthcare Improvement, IHI. Dagarna var fyllda med föreläsningar och seminarier kring process- och kvalitetsutveckling och kvällarna ägnades åt gemensamma reflektioner kring insikter och tankar för fortsatt förbättringsarbete på hemmaplan. Med personcentrerad vård och patientens fokus som mål behöver arbetet utvecklas med en gemensam värdegrund som bygger på tillit och förtroende, lärande organisation, tydligt chefskap och forum för att dela och ta del av förbättringsarbete. Allas lika värde I årets medarbetaruppföljning ställs en ny fråga om närmaste chef strävar efter likabehandling och icke-diskriminering på arbetsplatsen. Den nya frågan ger möjlighet att på arbetsplatsen analysera och diskutera eventuella skillnader mellan hur chefen agerar och om medarbetarna upplever att alla är lika viktiga. Tillsammans med frågorna om bemötande och hur öppet klimatet är, ger det bra verktyg för att arbeta med dessa frågor inom arbetsplatsen. Arenor för dialog För arbetsplatser som vill förbättra och utveckla sina arbetsplatsträffar finns nu ett utbildningsmaterial framtaget. HR har under våren utbildats i materialet för att kunna ge stöd till chefer och medarbetare som vill genomföra ett utvecklingsarbete. Även utbildningen för samverkansgrupper som har funnits under ett par år har aktualiserats under våren. Sjukfrånvaro Regionens totala sjukfrånvaro uppgick under april till 4,9 procent, det vill säga i stort sett oförändrat jämfört med motsvarande period förra året. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro. Även långtidssjukfrånvaron var nästan densamma som motsvarande period förra året. Tabell 5. Total sjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro fördelat på yrkeskategorier. 68

71 Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Faktorer som påverkar regionens strategiska kompetensförsörjning är upplevelsen, internt och externt, av Region Östergötland som en attraktiv arbetsgivare samt studenters upplevelse av kvaliteten på deras VFU. Det finns en struktur för långsiktigt arbete med kompetensförsörjning och ett aktivt arbete för att använda tillgänglig kompetens rätt. Det är viktigt både för att klara uppdraget och för att medarbetarna ska uppleva tillfredsställelse i arbetet. Ett gott exempel på långsiktigt arbete med kompetensförsörjning via kompetensutveckling är satsningen på utbildningstjänster för sjuksköterskor som går specialistutbildning. En del av kompetensförsörjningen handlar också om att tillvarata den kompetens som finns hos nyanlända samt hos personer som står utanför arbetsmarknaden av andra skäl. Arbetet med snabbspår för nyanlända startar under För att hålla god kvalitet och kontinuitet i verksamheterna arbetar Region Östergötland aktivt för att minska beroendet av bemanningsföretag ett arbete som beräknas pågå under 2016 och Arbetet följer plan men det finns utmaningar inom vissa specialiteter för såväl läkare som sjuksköterskor. Regionens utmaning är att styra kompetensen efter verksamhetens nuvarande och kommande behov. Sammanfattningsvis är bedömningen att måluppfyllelsen för en strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar inte kommer bli helt tillfredsställande vid årets slut. En arbetsgivare som är attraktiv Region Östergötland ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare där många vill arbeta, studera och forska. Utvecklingen av antal anställda visar att Region Östergötland är en attraktiv arbetsgivare i den bemärkelsen att antalet anställda sedan årsskiftet har ökat med 105 medarbetare omräknat i heltidsmått (se tabell 6). Den yrkesgrupp som har ökat mest sedan årsskiftet är sjuksköterskor. Ökningen av antalet sjuksköterskor under denna period beror på lyckad rekrytering av nyutexaminerade studenter i samband med terminsavslut och på att några sjuksköterskor har rekryterats från bemanningsföretag. Ökningen är i linje med regionens långsiktiga strategi att bryta beroendet av bemanningsföretag. Jämfört medmotsvarande period förra året har antalet medarbetade omräknat i heltidsmått ökat med 262 medarbetare. I bilaga 3 redovisas fördelning av antalet anställda på produktionsenheterna. Majoriteten av produktionsenheterna har ökat antalet anställda sedan årsskiftet. 69

72 Tabell 6: Antal anställda i heltidsmått per yrkesgrupp Trots ökningen av antalet anställda, förekommer bemanningsobalans i vissa delar av verksamheten. Under årets första fyra månader ökade kostnaderna för köp från bemanningsföretag med 22,7 procent (utan hänsyn till administrativa tjänster) jämfört med samma period förra året. Kostnaden under april månad var betydligt lägre än föregående månad och även lägre än april månad föregående år. Från och med april anlitas inte längre grundutbildade sjuksköterskor från bemanningsföretag. Detta är i linje med regionens strategi för utfasning av bemanningsföretag. Figur 11 nedan visar denna positiva utveckling. Figur 11: Kostnadsutveckling för bemanningsföretag för läkare respektive grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor 70

73 Att anlita bemanningsföretag inom vården är inte endast en kostnadsfråga. Det leder till bristande kontinuitet och kan påverka patientsäkerheten. Det är en av anledningarna till att regionstyrelsen i september förra året beslutade om en utfasning av bemanningsföretagen från och med 2016 (läs mer under Insatsområden ). Samtidigt sker en stor satsning på de egna sjuksköterskorna. Satsningen handlar dels om en bonus och en högre lön till sjuksköterskor som kan jobba kvällar och helger. Hittills har sjuksköteskor tecknat sig för bonussystemet, vilket är en hög siffra. Bonusen kan variera beroende på hur mycket obekväm arbetstid personen har arbetat under intjänandeperioden. Första bonusutbetalningen sker i samband med junilönen. Som en del i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare har Region Östergötland under det första kvartalet deltagit i flera rekryteringsmässor, exempelvis CARMA och LARM som arrangeras av Linköpings universitets studentkårer med inriktning mot studenter som är intressant för regionen som presumtiva medarbetare. Vid dessa tillfällen har regionen haft möjlighet att använda den nya rekryteringsprofilen som är under utveckling. Den nya profilen är klar till sommaren och innebär ett nytt utseende för rekryteringsannonser i tidningar och digital media. Även nytt rekryteringsmaterial i form av rekryteringsbroschyr, flyer och filmer kommer att tas fram. En annan återkommande satsning är regionens sommarjobb för gymnasieungdomar. Centrala medel avsätts för cirka 110 sommarjobbsplatser. Inför sommaren 2016 har 800 gymnasieungdomar sökt sig till regionen, vilket är något fler än förra året.. Kontakter har etablerats för att starta samarbete med gymnasieskolor och skapa förutsättningar för ungdomar med funktionsnedsättning att söka sommarjobb. Detta är början på ett arbete för att regionen skall bli bättre på att anställa personer med funktionsnedsättning. (Endast en gymnasielev med funktionsnedsättning har anställts inom ramen för detta samarbete.) Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Region Östergötland har strategiska utmaningar när det gäller kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Att bredda rekryteringen med personer med utländsk utbildning samt att tillhandahålla en fördjupad introduktion är en viktig del i strategin att klara framtida kompetensförsörjning inom flera yrkegrupper. Den 4 november 2015 beslutade regionstyrelsen att avsätta medel för att införa ett snabbspår för nyanlända med hälso- och sjukvårdsutbildning samt en fördjupad introduktion av utlandsutbildade läkare i Region Östergötland. Regionens International Office (IO) har från och med i år fått ett utvidgat uppdrag att verkställa dessa beslut. IO kommer att fungera som navet för snabbspåret för regionen och har för detta anställt en samordnare som ska ansvara för kontakter i organisationen, gentemot externa aktörer samt gentemot personerna inom språksnabbspåret. IO arbetar också intensivt med att utarbeta en ändamålsenlig introduktion för att åstadkomma god patientsäkerhet och trygga medarbetare. En introduktionsutbildning planeras vara färdig under hösten Dessa insatser kommer att bidra till att bättre och snabbare integrera personer med utländsk hälso- och sjukvårdutbildning i Region Östergötland som region och som arbetsgivare. Förra höstens intensiva förberedelsearbete inom de sjukvårdande verksamheterna för att långsiktigt uppnå de målsatta kompetensnivåerna för andelen specialistutbildade sjuksköterskor resulterade i att utbildningstjänster utannonserades inom i stort sett samtliga specialistinriktningar. Det politiska beslutet om bibehållen grundlön under studietiden har gjort det mer attraktivt att söka specialistutbildningar och antalet sökande har ökat. Föregående vår sökte 26 personer studielön jämfört med 121 interna sökande i år. Förutsättningarna att uppnå målvärdet på 40 utbildningstjänster bedöms därmed vara goda. 71

74 Det nya IT-stödet Kompetensportalen har börjat användas inom allt fler verksamheter och ger en god översikt över andelen medarbetare som uppfyller enhetens obligatoriska kompetenskrav. Både chef och medarbetare kan därmed se eventuella kompetensgap och besluta om kompetensutvecklingsinsatser. Det kommer dock att dröja några år innan arbetssättet med skattning av kompetens tillämpas fullt ut i regionens alla verksamheter. Årets uppföljning på regionnivå visar att 78 procent av de medarbetare som har skattat sig (drygt personer) uppfyller de obligatoriska kompetenskraven. Det är första gången den uppföljningen görs och årets resultat utgör därmed en baslinje inför kommande förbättringar av kompetensförsörjning. Det innebär att ingen bedömning av måluppfyllelse görs i denna delårsrapport. Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 97 Strukturerat och långsiktigt Kostnader för bemanningsföretag tkr Jan-apr: arbete med kompetensförsörjning 2015 jan-apr: kr 2015: kr 2014: tkr 2013: kr kr 98 Andel medarbetare som uppfyller obligatoriska kompetenskrav i skallnivån Nytt mått 2016 Påbörja mätning 78% Rätt använd kompetens Rådande arbetssätt och vilken kompetens som bäst används för att uppnå verksamhetens mål ska ständigt omprövas. För att täcka de sjukvårdande verksamheternas kompetensbehov kan förändrade arbetsformer och omfördelning av arbetsuppgifter till rätt kompetensnivå vara möjliga åtgärder. Ett exempel på en sådan insats i år är utökad vårdnära service. De piloter för utökad vårdnära service som genomförs visar lovande resultat. Det pågår också ett arbete för att ta fram en rekommendation för standardiserad bemanning per vårdplats. Tydligt chefskap Chefen spelar en avgörande roll för att verksamheten ska nå sina mål och för hälsofrämjande arbetsplatser i utveckling. Region Östergötland verkar för att skapa förutsättningar och stöd för chefer att framgångsrikt leda verksamhet och medarbetare. Det innefattar bland annat utvecklad uppdragsdialog, stöd från den egna chefen genom tydliga mål, dialog och uppföljning, bra administrativt stöd och ledningsstöd samt olika former av kompetensutveckling. Sammanfattningsvis bedöms att målet om tydligt chefskap uppnås under året. God kommunikation och dialog Tydliga och kommunicerade uppdrag Under förra året genomförde bland annat Folktandvården och Resurscentrum uppdragsdialoger mellan överordnad chef, chef och medarbetare. Erfarenheterna från dialogerna var goda. De bidrog till att klargöra uppdrag och förväntningar på varandra. Det verktyg som har tagits fram som stöd för dialogerna har använts i flera ledarprogram under det här året som hjälp för deltagande chefer att tydliggöra deras eget uppdrag och som underlag för vilka frågor som behöver ställas till överordnad chef för att uppdraget ska blir tydligare. Under våren har en utbildningsdag anordnats för HR i användningen av verktyget för att HR ska kunna vara ett bra stöd i samband med genomförandet av uppdragsdialoger. Fortsatt implementering kommer också att göras under året till chefer via HR, ledarutvecklingsprogram och intranätet. 72

75 Chefer som har rätt förutsättningar och som får stöd Administrativt stöd och ledningsstöd För att frigöra tid för chef- och ledarskapet ska Region Östergötlands chefer ha tillgång till bra administrativt stöd och ledningsstöd. I maj startas en arbetsgrupp med fokus att se över och minska HR-administrationen för chefer. Frågor som ska hanteras av arbetsgruppen är: Vad kan förenklas eller tas bort gällande chefers HR-administration? Vad kan utföras av andra? I samband med omarbetning av ledarutvecklingen inom regionen görs också en genomgång av hur produktionsenheternas staber bättre ska kunna bidra i ledarutvecklingen genom praktiskt stöd till cheferna i det vardagliga arbetet. För att öka möjligheterna till lärande för den enskilda chefen och för att ge ett mer kvalificerat chefsstöd är ambitionen att knyta ihop den regiongemensamma ledarutvecklingen med chefens vardag i det praktiska arbetet, där staberna är viktiga stödresurser. Det första området som utvecklas på detta sätt är introduktionen av nya chefer. Utvecklingsarbetet pågår under 2016 och kommer praktiskt att prövas under Utvecklingsarbete ny chefsutveckling Under 2016 genomförs ett omfattande utvecklingsarbete med utarbetande av nya ledarutvecklingsprogram för chefer. Målet är att stödja ett tydligt och hållbart chef- och ledarskap. Under våren har lunchmöten hållits med chefer för att samla in erfarenheter av vad som fungerar bra i nuvarande ledarutveckling och vad som behöver utvecklas, tillföras eller tas bort. Många chefer har också hört av sig och lämnat in skriftliga synpunkter på vad som behöver utvecklas. Underlag har också samlats in genom pågående ledarutvecklingsprogram, chefsnätverk och ledningsgrupper. Det som är styrkan i nuvarande ledarutveckling är att få möjlighet till erfarenhetsutbyte och nätverk med andra chefer. Att programmen fördjupar den personliga utvecklingen. Mest värdefullt är när innehållet i programmet utgår från deltagarnas egna vardag, med praktiska exempel därifrån och när praktiska övningar genomförs som är tillämpbara i vardagen. Utvecklingsområden som finns för ny ledarutveckling är till exempel mer om vad som gäller inom Region Östergötland och hur regionen ser på chef- och ledarskap. Cheferna vill också ha mer av hur samarbeta med olikheter, omvärldskunskap och forskning. Utveckling behöver göras av introduktionen och möjligheter till repetition ska finnas. Tillgängligheten behöver också öka till ledarmoduler i samband med introduktion av nya chefer. Idag räcker platserna inte till. Ett helt nytt verksamhetschefsprogram behöver tas fram för att bättre passa den målgruppen av chefer. Starten för de första nya programmen är i slutet av året. 73

76 Ekonomiperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Bedömning Ekonomi som ger handlingsfrihet Långsiktigt hållbar ekonomi Kostnadseffektiv verksamhet Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Avsättningar för framtiden Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid som står sig väl i nationell jämförelse Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Aktivt arbete och sökning av projektstöd Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Ekonomi som ger handlingsfrihet Måluppfyllelsen för regionens ekonomi är relativt god men det finns underliggande problem. En betydande obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna och en nettokostnadsutveckling som ligger på en fortsatt hög nivå är problem som inte är hållbara över tid. Positivt är att lönekostnadsutvecklingen har förbättrats och är lägre än tidigare år, runt 5 procent. Med anledningen av resultatutvecklingen inom de sjukvårdande produktionsenheterna kommer kompletterande åtgärder att vidtas till det redan befintliga åtgärdsprogrammet för att skapa bättre förutsättningar för att det strategiska målet Ekonomi som ger handlingsfrihet uppnås vid årets slut. Region Östergötlands resultat Region Östergötlands totala resultat till och med april är 67 miljoner kronor, se tabell

77 Tabell 7: Ekonomiskt resultat och helårsbedömning (mkr) Mer detaljerad information om helårsbedömning och resultat efter april finns i bilaga 9. Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till minus 105 miljoner kronor. Det är 15 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Samtidigt har verksamheten tillförts medel 2016 för ökad produktion under tidigare år. Försämringen beror på fortsatta underskott inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Efter april är underskottet för dessa enheter 163 miljoner kronor. Överskott inom de olika nämnderna bidrar positivt till resultatet. Regiongemensamma poster bidrar positivt till regionens resultat med 172 miljoner kronor. De regiongemensamma posterna är 337 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år och förklaras främst av att utvecklingen för placerade medel var högre Efter april 2015 var det finansiella nettot 309 miljoner kronor. Nu är det finansiella nettot minus 6 miljoner kronor. Figur 12. Diagram Utveckling finansnetto, ackumulerat (mkr). 75

78 Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Produktionsenheterna visar sammantaget ett negativt resultat. Helårsbedömningen är minus 163 miljoner kronor och beror på en obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Övriga enheter har en helårsbedömning i nivå med godkänd budget. Hösten 2015 fattade regionstyrelsen beslut om ett åtgärdsprogram för inbromsning av kostnadsutvecklingen med ett långsiktigt ansvarstagande (RS ). Verksamheten arbetar nu utifrån åtgärdsprogrammet med både befintliga och nya åtgärder. Den ekonomiska utvecklingen inom de sjukvårdande produktionsenheterna är oroväckande. Det finns viss osäkerhet i den samlade bedömningen, dels på grund av sommarsituationen och dels i vilken takt åtgärdsprogrammet ger effekt. Arbetet med att genomföra åtgärdsprogrammet fortgår dock. I april har köp av grundutbildade sjuksköterskor från bemanningsföretag fasats ut till fullo. Nästa steg är utfasning av specialistsjuksköterskor och läkare. I linje med åtgärdsprogrammet har antalet anställda sjuksköterskor ökat. Hittills i år har cirka hälften av de nyrekryteringar som budgeterats anställts. Lönekostnadsutvecklingen är lägre än tidigare år, om än fortsatt för hög i relation till målet och de ekonomiska förutsättningarna. En annan del av åtgärdsprogrammet är arbetet kring framgångsfaktorn Rätt använd kompetens. Produktionsenheterna jobbar med uppgiftsväxling och pilotprojektet Vårdnära service är på gång. Regiondirektören genomför en noggrann uppföljning av åtgärdsplanerna med särskilt fokus på personalkostnader. Varje produktionsenhet följs månatligen upp på nyckeltal inom lönekostnadsområdet. Se avsnitt lönekostnadsutveckling och åtgärdsprogram. Särskild dialog förs med Sinnescentrum. Produktionsenheten genomför efter 2015 års resultat en fördjupad analys och översyn. Underlaget ska ge centrumchefen vägledning i det fortsatta arbetet, både avseende den ekonomiska planeringen och förutsättningarna samt hur det administrativa arbetet ska struktureras inom enheten. Med anledningen av resultatutvecklingen inom de sjukvårdande produktionsenheterna kommer kompletterande åtgärder att vidtas till det redan befintliga åtgärdsprogrammet. Obalans i sjukvården Sjukvården visar efter april ett resultat på minus 163 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Samtidigt har de sjukvårdande enheterna fått en förstärkning i samband med åtgärdsprogrammet som till och med april är 43 miljoner kronor (förstärkning motsvarande total 130 miljoner kronor 2016). Godkänd årsbudget för de sjukvårdande enheterna är minus 72 miljoner kronor. En trendanalys, baserat på årets första fyra månader, visar ett årsresultat på minus 206 miljoner kronor. Analysen bygger på att resultatnivån under årets första månader ligger kvar hela året. Effekter av åtgärder har till del fördröjts och resultatet beräknas bli bättre under andra halvan av året. 76

79 Figur 13: Resultat, sjukvårdande enheter (mkr) Helårsbedömningen som produktionsenheterna lämnat är minus 173 miljoner kronor. En bedömning som är 101 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Försämringen förklaras av uteblivna eller i tid förskjutna effekter av åtgärder och ökade kostnader, bland annat på grund av vårdplatsbrist samt rekryterings- och bemanningsproblem inom vissa yrkesgrupper. Figur 14: Helårsbedömning 04 per centrum (mkr) Av de sjukvårdande produktionsenheterna är det tre enheter som efter fyra månader gör bedömningen att årsresultatet kommer avvika negativt mot uppsatt budgetmål. Sinnescentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård och Diagnostikcentrum. Övriga sjukvårdande produktionsenheter har ett resultat som efter april pekar mot ett helårsresultat i nivå med budget. Nedan följer en presentation av utvalda produktionsenheter. Hjärt- och medicincentrum redovisar ett resultat på minus 22 miljoner kronor. Produktionsenheten förklarar förbättringen jämfört, med motsvarande period föregående år, 77

80 med att intäkterna ökat (bland annat påverkan av resurstillskott på 20 miljoner kronor). Helårsbedömningen är minus 20 miljoner kronor, vilket motsvarar godkänd budget. Produktionsenheten arbetar vidare med befintlig åtgärdsplan men ser risker i form av eventuellt tillkommande tillgänglighetsviten eller kostnader för tillgänglighetssatsningar. Barn- och kvinnocentrum i Östergötland redovisar ett resultat på minus 4 miljoner kronor, vilket är ett bättre resultat än motsvarande period föregående år. Enligt produktionsenheten ser det ekonomiska läget ljust ut beroende på en stor målmedvetenhet ute på enheterna kring vikten av att hushålla med våra resurser. Helårsbedömningen är ett nollresultat för Diagnostikcentrum redovisar ett resultat på minus 11 miljoner kronor. Resultatet efter april förklaras av lägre produktion än planerat i kombination med en omfördelning av priser som påverkat intäkterna negativt. Kostnaderna är lägre än budget men balanserar inte de lägre intäkterna. Ytterligare åtgärder har tagits fram och förväntas ge effekt under 2016 och Helårsbedömningen är minus 14 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Målet är ett balanserat resultat Höga kostnader för investeringar i avancerad teknik och kompetens samt efterfrågan och krav på ökad tillgänglighet för cancervården gör att kirurgklinikerna har en stor utmaning i arbetet med att nå en ekonomi i balans Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisar ett resultat på minus 46 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor sämre än periodiserad budget. Detta trots ett resurstillskott till och med april på 23 miljoner kronor. En produktionsökning inom flertalet verksamhetsområden med tillhörande ökade driftkostnader och rådande bristsituation av personalresurser som tvingar fram dyra bemanningslösningar bidrar enligt produktionsenheten till underskottet. Centrumet arbetar med åtgärder för att stärka ekonomin och på så sätt minska underskottet. Hittills har dessa åtgärder inte givit någon tydlig ekonomisk effekt, vilket enligt produktionsenheten delvis beror på att patientvolymerna fortsätter att öka. För de resterande åtta månaderna kommer fastställt resurstillskott att innebära högre intäkter än föregående år motsvarande 47 miljoner kronor. Detta innebär att Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård bör ha åtgärder som förväntas ge positiva ekonomiska effekter på minst 43 miljoner kronor för att nå budgetmålet. Produktionsenheten bedömer att detta är orimligt att åstadkomma. Helårsbedömningen är minus 35 miljoner kronor. Sinnescentrum redovisar ett resultat på minus 43 miljoner kronor. Resultatet efter april förklaras främst av högre kostnader än planerat för personal, läkemedel och verksamhetsnära material. En utveckling som är kvar sedan senhösten Helårsbedömningen är minus 93 miljoner kronor, vilket är en försämring med 66 miljoner kronor i jämförelse med godkänd budget. Försämringen beror enligt produktionsenheten på att tidigare åtgärder inte fått önskad effekt och att de handlingsplaner som nu är aktuella förväntas ge viss ekonomisk effekt 2016 men framförallt på längre sikt. Även flytten till nya lokaler har enligt produktionsenheten ökat kostnaderna. Utvecklingsarbete kring effekthemtagning pågår men resultatet av dessa beräknas få effekt främst under 2017 till Särskild dialog från regionledningen förs med Sinnescentrum. Produktionsenheten genomför efter 2015 års resultat en fördjupad analys och översyn. Närsjukvården i Finspång redovisar ett resultat på minus 3 miljoner kronor. Resultatet efter april förklaras enligt produktionsenheten främst av svårigheter i att rekrytera personal, både inom primärvård och slutenvård, vilket skapat ett behov av hyrpersonal eller andra kostnadsdrivande alternativ. Helårsbedömningen är 1 miljon kronor, vilket är bättre än godkänd budget. 78

81 Närsjukvården i centrala Östergötland redovisar ett resultat på minus 12 miljoner kronor. Resultatet efter april förklaras av att vakanser inom olika yrkesgrupper fortfarande kräver dyra bemanningslösningar och att arbetet med analyser, handlingsplaner och resultatdialoger inte fått önskade ekonomiska effekter. Detta samtidigt som neurologen har lägre intäkter än planerat. För primärvårdens vidkommande ses dock en ekonomisk förbättring. Helårsbedömningen är ett nollresultat även om utmaningarna enligt produktionsenheten är stora. Närsjukvården i östra Östergötland redovisar ett resultat på minus 24 miljoner kronor. Den ekonomiska obalans som finns inom produktionsenheten kvarstår samtidigt finns en medvetenhet om att det krävs kraftiga ansträngningar för att nå godkänd budget, även efter tillskottet på 25 miljoner kronor Utifrån vidtagna och planerade åtgärder, såsom exempelvis nedläggningen av vårdcentralen i Söderköping och mobilt Alma-team, gör produktionsenheten bedömningen att resultatet för helåret kommer att motsvara godkänd budget, det vill säga minus 15 miljoner kronor. Närsjukvården i västra Östergötland redovisar ett resultat på 1 miljon kronor, vilket är 13 miljon kronor bättre än motsvarande period föregående år. Produktionsenheten anser att de i dagsläget har en ekonomi som ser bättre ut än på flera år och gör bedömningen att resultatet ska vara positivt för 2016, motsvarande 3 miljoner kronor. Dock finns det verksamheter inom enheten som har och förväntas ha obalans i ekonomin hela Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat är 56 miljoner kronor efter april. Områdena länssjukvård, närsjukvård samt privata vårdgivare redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och utbetalats. Detta beräknas inte vara bestående och helårsbedömningen är ett nollresultat. Balans mellan trafik- och samhällsplaneringsnämndens intäkter och kostnader Trafik- och samhällsplaneringsnämnden förväntas ha ett nollresultat vid årets slut. Nämndens resultat är 4 miljoner kronor efter april och förklaras av ett överskott för kollektivtrafiken till följd av en lägre kostnad för avtalad trafik- och verksamhetsbeställning med Östgötatrafiken. Planerade aktiviteter har inte än fått full kostnadseffekt och ränteläget är gynnsamt. Biljettintäkterna når nästan budgeterade mål samtidigt som kostnaderna för tågtrafik är högre än budget på grund av ett utökat åtagande för MÄLAB-samarbetet från och med Balans mellan regionalutvecklingsnämndens intäkter och kostnader Regionutvecklingsnämnden förväntas ha ett nollresultat. Nämndens resultat är 6 miljoner kronor efter april. Överskottet beror främst på att ersättning per elevvecka till folkhögskolor utbetalas först efter terminsslut. Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Lönekostnadsutveckling och åtgärdsprogram I det regionövergripande åtgärdsprogrammet som beslutades 2015 ingår bland annat en satsning på en bonus till de sjuksköteskor som arbetar i dygnetruntverksamhet. Programmet innehåller även en lönesatsning riktad till alla sjuksköterskor samtidigt som övriga yrkeskategorier fick en reducerad löneökning. Utfasning av bemanningsföretag är också en ingående del. I samband med beslutet om ett åtgärdsprogram genomfördes en beräkning av lönekostnadsutvecklingen utifrån de åtgärder som ingick i programmet samt förändrad verksamhet. Lönekostnadsutvecklingen beräknades då till 4,7 procent för

82 Lönekostnaderna beräknas utifrån trend öka med 5,1 procent 2016 jämfört med föregående år. I produktionsenheternas inrapporterade helårsbedömning är lönekostnadsökningen 5,0 procent. Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för personal inte hållbar i förhållande Region Östergötlands ekonomiska förutsättningar. Dock är och förväntas lönekostnadsutvecklingen vara lägre än under de senaste tre åren, då den legat runt 6 procent. Lönekostnadsutvecklingen efter april är 5,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. De ökade kostnaderna beror bland annat på ökad volym. Antalet arbetade timmar har ökat med 1,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet anställda (omräknat till antal heltidstjänster) har ökat med 104 medarbetare. Samtidigt har övertidskostnaden ökat. Satsningen i åtgärdprogrammet på en bonus till sjuksköterskor som arbetar i dygnetruntverksamhet ingår i utfallet och medför en högre nivå första kvartalet då bonusen infördes redan från årsskiftet. År 2015 köpte Region Östergötland tjänster från bemanningsföretag motsvarande 132 miljoner kronor. Under årets första fyra månader ökade kostnaderna för inhyrd personal med 19,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Från och med 1 april 2016 anlitas inte längre grundutbildade sjuksköterskor från bemanningsföretag, vilket inneburit att kostnaderna för inhyrd personal är betydligt lägre i april jämfört med föregående månader 2016 och även lägre än kostnaden i april Utfasning av bemanningsföretag beräknas vara slutförd Läkemedelskostnader Läkemedelskostnaderna har till och med april ökat med 9,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymen har under samma period ökat med 1,7 procent. Kostnadsökningen är större än under samma period 2015 och förklaras, förutom av riksdagsbeslutet om fria läkemedel till barn, främst av ökade kostnader för monoklonala antikroppar och proteinkinashämmare, vilka används inom cancervården. TNF-alfa hämmare och övriga immunsuppressiva läkemedel som används vid inflammatoriska sjukdomar, bidrar också till kostnadsökningen. Kostnaden för receptläkemedel har ökat med cirka 2 procent på grund av riksdagsbeslutet om fria läkemedel till barn. Enligt gjorda beräkningar förväntas statsbidraget för läkemedel utökas med 16 miljoner kronor 2016, vilket kommer täcka merparten av kostnadsökningen. Läkemedelsenhetens samlade bedömning är att kostnaderna för läkemedel ökar med 8,6 procent jämfört med Produktionsenheternas bedömning är en ökning med 8,0 procent 4. Nuvarande utveckling inom ovan nämnda läkemedelsgrupper förväntas fortsätta samtidigt som mängden förskrivna läkemedel ökar på grund av fria läkemedel till barn. Även kostnaderna för allmänläkemedel förväntas öka mer än planerat, dock marginellt och främst som en konsekvens av fria läkemedel till barn. Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsutvecklingen förväntas bli 6,5 procent för helåret (rensat för jämförelsestörande poster 6,1 procent). Kostnadsökningen ligger kvar på en hög nivå medan skatter och generella statsbidrag endast förväntas öka med 5,4 procent (rensat för jämförelsestörande post). Regionens nettokostnadsutveckling är inte hållbar över tid. Efter april är nettokostnadsutvecklingen 6,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år (inga jämförelsestörande poster under perioden). Kostnadsposter som har ökat mer än planerat är främst löner, läkemedel och inhyrd personal. 4 I produktionsenheternas bedömning ingår inte kostnaden för riksdagsbeslutet om fria läkemedel till barn. Deras kostnader påverkas inte av beslutet. 80

83 En jämförelse med övriga landsting/regioner visar att region Östergötlands nettokostnad även i år ökar mer än för riket som helhet. För samtliga landsting/regioner är nettokostnadsutvecklingen 3,3 procent efter mars. Regiongemensamma poster De regiongemensamma posterna svarar för 405 miljoner kronor av resultatet, vilket är 106 miljoner kronor bättre än budget. Tabell 8: Resultat och helårsbedömning för regiongemensamma poster Det finansiella nettot är minus 6 miljoner kronor till och med april Under januari var det en kraftig nedgång på den finansiella marknaden, men därefter har placeringarna återhämtat sig. Under april månad ökade värdet på regionens placeringar med 14 miljoner kronor. Oron på den finansiella marknaden kvarstår men det är för tidigt under året för att göra en annan bedömning än att det finansiella nettot för helåret kommer att motsvara budget, det vill säga 205 miljoner kronor. Helårsbedömningen för de regiongemensamma posterna är 405 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 106 miljoner kronor jämfört med budget. Skatter och statsbidrag beräknas öka med 82 miljoner kronor. Ökningen förklaras främst av statsbidraget utifrån hänsyn till flyktingsituationen som beslutades i slutet av 2015 och därmed saknas i budgeten. Detta innebar ett ökat generellt statsbidrag på 53 miljoner kronor. Även statsbidraget för läkemedel bedöms, enligt den senaste utbetalningsprognosen från Sveriges kommuner och landsting, bli 23 miljoner högre än budget. Skatterna bedöms enligt Sveriges kommuner och landsting bli 20 miljoner kronor högre än budget. Posten övrigt inom finansförvaltningen bedöms ge ett överskott med 19 miljoner kronor och framgår av tabellen nedan. Tabell 9: Specifikation av övrigt inom regiongemensamma poster 81

84 Utfallet för specialdestinerade statsbidrag förväntas bli 30 miljoner kronor högre än budget. Det är framförallt statsbidrag för psykisk ohälsa som beräknas bidra positivt till resultatet. Fastighetskostnaderna ger en positiv avvikelse på 30 miljoner kronor. Avvikelsen hänförs till att kapitalkostnaden, som FC centrum betalar till finansförvaltningen, bedöms bli högre än budgeterat. De avsatta medlen för övriga kostnader, såsom ökade driftkostnader (hyreshöjningar) och projektomkostnader, täcker även kostnaden för tomma lokaler som bedöms bli betydligt högre än budget. Återföringen av utbetalt regionbidrag som inte kommer förbrukas under året beräknas uppgå till 18 miljoner kronor. Beloppet är ett netto som består av återförda medel som lämnades tillbaka i bokslut 2015 och ny bedömning av återlämnade medel i kommande bokslut för Det är endast regionstyrelsen som återbetalar medel till finansförvaltningen. Beloppet på minus 30 miljoner kronor i ökade reserveringar beror på ökade kostnader kopplade till statsbidraget avseende flyktingsituationen. Övriga reserveringar i budgeten bedöms bli använda under året. Regionsgemensamma intäkter och kostnader har under ett antal år genererat ett överskott, främst eftersom kostnaderna inom Centrum för medicinskt teknik och IT varit lägre än budgeterat. I år bedöms dock kostnaderna öka med 38 miljoner kronor. Anledningen är främst ökade kostnader inom produktionsenheten. Analyser pågår för att se över den kraftiga kostnadsökningen. Under posten övrigt finns ett antal olika poster. Det är premien till LÖF som blev 12 miljoner kronor högre än budgeterat. I finansplanen reserverades minus 70 miljoner kronor som avsåg produktionsenheternas bedömda negativa resultat. Detta blev dock minus 59 miljoner kronor, vilket innebar en positiv avvikelse på 11 miljoner kronor. Dessutom har en justering gjorts av interna räntor på 6 miljoner kronor inom finansförvaltningen. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 60 Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Produktionsenheternas sammanlagda resultat (exkl. styrelse, nämnder samt finans och pension) 2015: -249 mkr 2014: -229 mkr 2013: 4 mkr -59 mkr -163 mkr (helårsbedömning 04) Det ekonomiska resultatet för: Hälso- och sjukvårdsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 2015: 37 mkr 2014: 20 mkr 2013: 7 mkr 2015: 19 mkr 2014: 105 mkr 2013: 19 mkr 0 mkr 0 mkr (helårsbedömning 04) 0 mkr (helårsbedömning 04) Regionalutvecklingsnämnden 2015: 0 mkr 0 mkr (helårsbedömning 04) <3,0 % 5,3 % 102 Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen (RS, HSN, TSN, RUN) Läkemedelskostnadsutvecklingen : -Allmänläkemedel -Totalt 2015: -1,3 % +4,6 % 2014: 4,4% 6,7% 2013: -3,5 % +2,0 % 103 Kostnad för inhyrd personal 2015: 132 mkr 2014: 100 mkr 0% 4% Ska minska 0,1 % 8,6 % (helårsbedömning 04) 43 mkr 61 Verksamhet anpassad till Regionens totala ,4 % intäktsutvecklingen lönekostnadsutveckling (löne ,0 % och personalförändringar) ,4 % Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 82

85 Långsiktigt hållbar ekonomi Regionens ekonomiska resultat i förhållande till skatter och generella statsbidrag förväntas uppgå till 2 procent för helåret, vilket är i paritet med det budgeterade målvärdet på 2 procent. Avsättningar för framtiden Regionens ekonomiska resultat i förhållande till skatter och generella statsbidrag förväntas uppgå till 2 procent för helåret, vilket är i paritet med det budgeterade målvärdet på 2 procent. Ett negativt finansiellt netto för perioden bidrar negativt till utfallet för det finansiella nyckeltalet. Om värdeförändringen av regionens placeringar exkluderas är det finansiella nyckeltalet 0,3 procent, att jämföra med målet på 0,5 procent. Det egna kapitalet per bedöms bli 631 miljoner kronor, vilket är bättre än budgeterat målvärde. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 62 Avsättningar för framtiden Regionens samlade resultat i 2015: 3,0 % 2 % 2 % förhållande till skatter och generella (helårsbed statsbidrag ömning) 1,6 % (utfall för perioden) Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 107 Avsättningar för framtiden Regionens egna kapital 515 mkr 631 mkr (helårsbedömning) Kostnadseffektiv verksamhet 2015: 391 mkr 2014: 40 mkr 2013: -896 mkr Målet om en Kostnadseffektiv verksamhet har goda förutsättningar för att uppnås vid årets slut. Produktiviteten, mätt som kostnad per DRG, har minskat till följd av att kostnadsutveckling är högre än ökningen av utförd verksamhet, men regionens ersättningssystem tillsammans med ett aktivt arbete för att söka projektstöd fortlöper positivt. Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid som står sig väl i nationell jämförelse Ett sätt att bedöma verksamhetens kostnadseffektivitet är att kontinuerligt göra jämförelser med andra landsting och regioner. Kostnad per DRG-poäng (diagnosrelaterade grupper) är ett sådant nationellt jämförelsemått. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRGpoäng ökar. Jämfört med april 2015 har produktiviteten, mätt som kostnad per DRG, minskat med 5,9 procent. Kostnaden per DRG-poäng ökar, förutom för Närsjukvården i Finspång och Närsjukvården i västra Östergötland. Orsaken till att produktiviteten (enligt denna definition) minskar är att verksamhetens kostnadsutveckling är högre än ökningen av utförd verksamhet eller sjukvårdsproduktion 83

86 mätt i DRG, se tabell nedan. I avsnittet i korthet visas hur den totala produktiviteten har utvecklats över tid 5. Där framgår att produktiviteten minskat under flera år. I nationella jämförelser har Östergötland under längre tid haft en låg kostnadsbild och eventuella förändringar kommer att värderas i årsredovisningen. Tabell 10. Kostnad per DRG-poäng Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ersättningssystem är ett styrmedel som används för att påverka utvecklingen inom hälsooch sjukvården. I överenskommelserna mellan hälso- och sjukvårdsnämnden används olika former av ersättningar. Merparten av ersättningen är fast och ändras inte över tid medan en mindre del av ersättningen är rörlig och syftar till önskvärda förändringar och resultat. Ett sådant område är en god tillgänglighet där vårdgivarna får betala in vite till hälso- och sjukvårdsnämnden om de överenskomna målen inte nås. Under årets tre första månader är måluppfyllelsen för tillgänglighet 72 procent, vilket är lägre än fastställt målvärde. Det är framförallt länssjukvården och områdena hjärt- och kärlsjukdomar samt hand- och plastikkirurgi som har svårt att nå sina tillgänglighetsmål. Verksamheterna arbetar för att förbättra situationen genom produktionsplanering, effektiviseringar och köp från regionens externa vårdgivare. Aktivt arbete och sökning av projektstöd Region Östergötland ska aktivt söka och överväga möjligheter till extern finansiering för att förstärka ordinarie verksamhet och arbeta med prioriterade utvecklingsområden. När Region Östergötland, via regional utveckling, söker extern finansiering kan rollen vara såväl som huvudansvarig för projektet, som partner eller som medfinansiär till någon av våra närstående verksamheter som vi göra en projektsatsning. Utifrån en omfattande erfarenhet av att leda stora projekt är det relativt vanligt att Region Östergötland fungerar som samordnande och huvudansvarig för stora projekt. Inom hälso- och sjukvårdområdet finns ett antal riktade statliga stimulansmedel som antingen rekvireras eller betalas ut grundat på invånarantalet i landstinget/regionen. Det krävs oftast motprestation i form av handlingsplaner, uppföljning och prestationer riktas stimulansmedel i huvudsak mot kvinnors hälsa, psykisk ohälsa och en förbättrad 5 Kostnad per DRG-poäng utifrån rullande 12-månadersvärden. 84

87 sjukskrivningsprocess. Inom Region Östergötland bevakas också externa finansieringsformer genom olika EU-fonder. Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Trafik- och samhällsplaneringsnämnden redovisar i sin delårsrapport att Östgötatrafiken har ett uppdrag att minska samhällsfinansieringsgraden av den allmänna kollektivtrafiken. En lägre finansiering via skattemedel indikerar att utförd trafik möter östgötarnas behov av kollektivtrafik på ett effektivt sätt. Lägre samhällsfinansieringsgrad uppnås dels av ett ökat resande som ger nya intäkter dels av att en större andel av trafiken har tillräckligt hög kostnadstäckningsgrad. Östgötatrafiken jobbar kontinuerligt för att öka resandet genom att till exempel förenkla betalsystem och utveckla trafiken där det finns goda resandeunderlag. Samtidigt sker en kontinuerlig översyn av trafik med lägre resandeunderlag för att kunna styra resurserna till mer efterfrågad trafik. Stråk och trafikområden där biljettintäkterna understiger 20 procent ses över enligt den process som påbörjades under Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 63 Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvård över tid och som står sig väl i Kostnad per DRG poäng (kostnadsproduktivitet) 2015: : : Ska minska kr nationell jämförelse Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 109 Kostnadseffektivitet i Kostnad/konsumerad DRG-poäng 2015: Ska Utfall hälso- och sjukvården över 2014: minska finns tid och som står sig väl i 2013: endast för nationell jämförelse (RS) helår. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 64 Ersättningssystem som Andel utbetalda 2015: 76 % 100 % 72 % 6 stödjer tillgänglighetsersättningar vård i effektivitetsutveckling rimlig tid i enlighet med målen i överenskommelserna Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 65 Aktivt arbete och sökning Andel externa projektmedel Ny indikator Ska öka Saknar av projektstöd tillförlitlig mätmetod 6 Utfall för perioden januari mars

88 Resultat och balansräkning 86

89 RS Investeringar och balanskravsutredning Investeringar Investeringarna beräknas 2016 bli 200 miljoner kronor lägre än godkänd budget (se bilaga 8). Den lägre nivån beror främst på att fastighetsinvesteringar förskjutits. Dessa investeringar beräknas bli cirka 180 miljoner kronor lägre än budgeterad nivå. Det är endast tidpunkten då projekten får påverkan på investeringsnivån som har förskjutits. Projekten beräknas vara färdigställda enligt fastställda tidplaner. Investeringsvolymerna de nästkommande åren beror främst på genomförandet av Framtidens universitetssjukhus, byggnation för Rättspsykiatri i Vadstena, och upprustning av Vrinnevisjukhuset (Vision 2020). Projektet Framtidens universitetsjukhus pågår till och med Etapp 1, som innehåller de olika nybyggnationerna som ska anslutas till huvudblocket, färdigställdes till största del 2015 och inflyttning pågår. Etapp 2, med ombyggnationer i huvudblocket, pågår. Planering och förstudie för etapp 3, pågår. Upprustningen av Vrinnevisjukhuset har börjat och byggnationen för Rättspsykiatrin pågår. Balanskravsutredning Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna varje år ska balansera kostnaderna, det vill säga vara lika stora eller större. Ett negativt resultat ska återställas inom tre år. För regionen är huvudalternativet vid beräkning av balanskravsresultatet fullfonderingsmodellen, men även lagens krav på blandmodell presenteras. Blandmodellen innebär att endast pensioner som intjänats från och med 1998 ingår i pensionsskulden. Balanskravet uppfylls enligt såväl fullfonderings- som blandmodellen. Tabell 11: Balanskravsresultat 87

90 RS Uppföljning av insatsområden I nämndens verksamhetsplan beskrivs ett antal insatsområden där insatser ska göras under verksamhetsåret. Nedan beskrivs verksamheten för dessa mellan januari-april. Implementera handlingsplan för e-hälsa Under första kvartalet 2016 har en inventering av samtliga e-tjänster avseende nationella invånar- och vårdtjänster genomförts. Utifrån inventeringens resultat tas fram förslag på mål alternativt justeras befintliga mål. Till målen kopplas handlings- och införandeplaner för att för möjliggöra ett ökat nyttjande av e-tjänster för medborgaren i Östergötland. En kommunikationsplan håller också på att tas fram med planering på extra kommunikationssatsningar under året, där målgrupper är både medborgare och medarbetare. Bland aktiviteterna kan nämnas Journalen på nätet där det planeras för att ansluta ytterligare informationsmängder och enheter under året. Tidbokningen via webben Här pågår ett intensivt arbete med att fler och fler enheter (vårdcentraler och kliniker) att ansluta sig och erbjuda tidsbokning via webben. Under hösten intensifieras arbetet, då samtliga enheter inom RÖ besöks och erbjuds metodstöd för anslutning. För närvarande erbjuds, via plattformen stöd och behandling, Kognitiv beteendeterapi, KBT, för depression, sömnsvårigheter och ångest. Målet för 2016 är att 15 vårdcentraler ska erbjuda detta till medborgarna, vilket kommer att passeras, då flera vårdcentraler visat intresse. Flera andra enheter har också visat intresse för att nyttja plattformen för stöd och behandling. Vi planerar att erbjuda möjligheter för medborgare/patienter att fylla i olika typer av formulär med uppgifter inför sitt besök/operation i vården. Möjlighet finns också att i efterhand följa upp digitalt via enkäter efter besöken. Vi ser också att monitorering av egna värden tex blodtryck, puls, vikt, andning m.m. i hemmet kommer att öka och att nya kontaktvägar och dialoger med vården kommer att behövas. Idag pågår flera olika pilotförsök tex för KOL-patienter och Hjärtsviktspatienter med just monitorering i hemmet. Vårdnära service Pilotprojekt med vårdnära service pågår på fyra avdelningar; ortopedens båda vårdavdelningar, avd 30 och 31 på US (32 vårdplatser), samt avd 13 geriatriska akutvårdsavdelningen (16 vårdplatser) och avd 14 medicinska akutvårdsavdelningen/strokeenheten (16+8 vårdplatser) på LiM. Pilotprojektet startade och pågår till Slutrapporten beräknas vara klar i september ISS är serviceleverantör för både centrala och västra länsdelen och därmed också i pilotprojektet. Då östra länsdelen bytte serviceleverantör till Sodexo ingår ViN ej i pilotprojektet. Arbetsuppgifterna som överförts från vård till service utgår från vårdens behov och önskemål. På samtliga pilotavdelningar innebär det t ex måltidshantering, slutstädning när patient går hem, dagligt patientnära städ, påfyllning av närförråd samt patienttransporter. Det är framför allt undersköterskorna som påverkas av arbetsuppgiftsomfördelningen från vård till service och som får frigjord tid att använda till vårdrelaterat patientnära arbete. På pilotavdelningarna pågår arbete med att se över om det finns ytterligare arbetsuppgifter som kan föras över från sjuksköterskorna till undersköterskorna än de som redan tidigare överförts. Utvärderingen visar att undersköterskorna hinner med omvårdnad och mobilisering på ett bättre sätt, t ex ta upp patienterna före frukost, gå ut med fler patienter till matsalen, duscha fler patienter, har tid att låta patienten själv sköta sin ADL, samtala med 88

91 RS patienter i lugn och ro samt sitta hos oroliga patienter utan att känna stress. Patienterna upplevs lugnare och ringer mindre på klockan. Servicepersonalens närvaro på pilotavdelningarna har också inneburit att både på ortopeden och på avd 14 i Motala har tillfälligt ytterligare ett vårdlag kunnat öppnas för att möta det stora antalet överbeläggningar som förekommit tidvis under våren. Pilotprojektet utvärderas ur flera olika aspekter bl a patient, medarbetare, städkvalitet och ekonomi. Mätningarna av städkvaliteten visar en tydlig tendens att det blir renare när servicepersonalen utför det dagliga patientnära städet jämfört med när vårdpersonalen städar. För övriga utvärderingsparametrar är inte resultaten analyserade än. Några av erfarenheter så här långt i pilotprojektet är att det går åt mycket förberedelsearbete för vården innan vårdnära service kan införas. Det är viktigt med en tydlig gränsdragning mellan vård och service. Det är också en utmaning att få informationsöverföringen mellan vård och service att fungera. Arbete mot diskriminering och för ett bättre bemötande Under våren 2016 är ett arbete påbörjat för att ge verksamheterna kunskap för att systematiskt arbeta mot diskriminering och för ett bättre bemötande. I Region Östergötland ska såväl medarbetare som patienter uppleva sig likabehandlade och väl bemötta oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller etnicitet. Strategi för minskning av behovet av bemanningsföretag Hösten 2015 fattade regionstyrelsen beslut om en strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag. Strategins intention är att avveckla beroendet och enbart nyttja bemanningsföretag som tillfälliga lösningar. För att klara en minskning innehåller strategin både lång- och kortsiktiga åtgärder. De kortsiktiga åtgärderna handlar om att nyttjandet av bemanningsförtag för grundutbildade sjuksköterskor och läkare ska fasas ut under 2016 samt för specialistutbildade sjuksköterskor under Första steget i implementeringen av strategin togs första kvartalet 2016 då utfasningen av bemanningsföretag för grundutbildade sjuksköterskor realiserades från och med 1 april 2016 i hela organisationen. Inför detta har berörda verksamheter jobbat intensivt med handlingsplaner. Nästa steg blir att jobba med handlingsplaner för utfasningen av läkare under resten av Effekthemtagning av fastighetsinvesteringar och projekt I Strategisk treårsplan med treårsbudget beslutades om hantering av ökad kostnad i samband med Framtidens US. I beslutsunderlag till landstingsstyrelsen (LiÖ ) fastställdes en princip för hanteringen. Principen innebär att nya verksamhetsanpassade lokaler kompenseras med centralt avsatta medel för 90 procent av driftkostnadsökningen som uppstår i form av hyresökning för vård av östgötar. En konsekvens av principen är att verksamheterna blir ansvariga för att hantera återstående 10 procent som ett rationaliseringskrav samt finansiera avskrivningskostnader för ny utrustning. En annan konsekvens är att verksamheterna ska justera priser för utomlänsvård till den högre kostnadsnivån flyttade de första verksamheterna in och under 2016 fortsätter inflyttning kontinuerligt. Hyran som FM centrum debiterar baseras på preliminärt kvadratmeterpris som avser spegla 89

92 RS hyresnivån när ombyggnationerna är klara. I praktiken kommer inte detta slutligt fastställas förrän alla byggnationer inom Framtidens US är klara. Rationaliseringskravet, som utgör de 10 procent som inte kompenseras och merkostnaden för avskrivning av ny utrustning som sker, har benämnts Effekthemtagning. Denna har vid flera tillfällen kartlagts och redovisats tillsammans med planer för hantering genom effektivisering och åtgärder. I mars 2016 uppdaterade produktionsenheterna sin planering som kvantifieras nedan avseende US. Aktuell kartläggning visar att ökad nettokostnad för hyror, efter erhållen kompensation, uppskattas till 30 miljoner kronor per år. Produktionsenheterna beräknar också att ökad kostnad för avskrivningar av ny utrustning och verksamhetsanpassning av lokaler motsvarande 37 miljoner kronor. Effekthemtagningsbehovet uppgår därmed till 67 miljoner kronor varav 40 miljoner kronor har identifierade åtgärder. För återstående 27 miljoner kronor saknas i nuläget identifierade åtgärder och huvudelen av skillnaden återfinns vid Sinnescentrum. Arbetet kring effekthemtagningarna är fortfarande på planeringsstadiet. Det kommer krävas insatser för att planerna ska effektueras. Planerna kommer också förändras över åren, då de olika delprojekten i de stora byggprojekten infaller vid olika tidpunkter. Miljöutredningar i alla verksamheter För att nå det strategiska målet om klimatneutralitet och giftfri region krävs ett systematiskt arbete i verksamheten. Ett sätt att åstadkomma detta är genom att produktionsenheterna genomför miljöutredningar som belyser betydande miljöaspekterna. Detta förbereder även införandet av miljöledningssystem. Samtliga produktionsenheter har tagit fram miljöutredningar. Tre workshopar har genomförts i syftat till att höja den grundläggande miljökunskapen och för att fungera som hjälp och stöd i arbetet att ta fram miljöutredning per centrum. Det har varit ett stort engagemang och delaktighet från samtliga produktionsenhetsledningar. Arbetet har syftat till att ge produktionsenheterna en god bild över det egna centrumets miljöpåverkan och inom vilka områden insatser behöver prioriteras. Arbetet har delats in i de fyra områdena som även finns inom Vårda miljön; produkter och avfall, energi, mark och vattenanvändning, läkemedel och kemikalier samt kommunikation och resande. Till det har även ett femte område lagts till gemensamma perspektiv som innefattar bland annat ledning, risk, livscykel, kompetens och upphandling. Kvaliteten på miljöutredningarna har bedömts. Fyra produktionsenheter har bedömts ha en god kvalitet på sina miljöutredningar ((Naturbruksgymnasiet, FM centrum, Sinnescentrum, CMIT). Övriga 15 produktionsenheter har bedömts behöva göra kompletteringar där en av dem saknar stora delar. Miljöutredningarna och dess miljöaspektsbedömning är en viktig karta för att kunna göra rätt prioriteringar inför verksamhetsplanering I arbetet har produktionsenheterna även beslutat om ytterligare 60 miljöåtgärder, utöver vad de fastlagt i sina nuvarande verksamhetsplaner, som ska vidtas under året på centrumnivå. Många gånger sammanfaller hög miljömedvetenhet med minskade kostnader (t.ex. resfria möten, energieffektivisering, minskade risker, minskade avfallskostnader). Miljöutredningarna och miljöaspektsbedömningarna hjälper ledningen att fatta beslut med en bredare kunskapsbas. Stöd till forskning på områden utanför hälso- och sjukvården Region Östergötland stöttar även forskning i områden utanför hälso- och sjukvården. Bland annat beslutade Vinnova i mars att utse Region Östergötlands satsning Visual Sweden till en vinnare i den nationella tävlingen Vinnväxt-programmet. Visual Sweden är en tioårig 90

93 RS tillväxtsatsning med utgångspunkt i att mängden data i världen som utvecklas i en explosiv takt, kräver lösningar på användargränssnitt som gör att stora datamängder kan tas emot och omvandlas till gripbar och användbar kunskap. Initiativet genomförs i samverkan med Linköpings universitet, Mjärdevi Science Park och Norrköping Science Park, flera av de myndigheter som finns i regionen och ett 50-tal stora och små företag. Efterfrågan på denna typ av lösningar är stor, exempelvis från sjukvården, industrin samt inom områden som samhällssäkerhet trafik. Regionens medel kommer främst gå till att finansiera arenor för samskapande, som till exempel interaktiva labb och demonstratorer som inledningsvis ska handla om beslutsstöd vid komplexa datamängder (till exempel trafikövervakning och processtyrning) och sammanfogning och tolkning av information från många videokameror (till exempel för säkerhetsövervakning och brottsanalyser). Region Östergötland stöttar även ett antal andra forskningsprojekt, till exempel: PEA, Printed Electronics Arena. Region Östergötland bidrar tillsammans med Norrköpings kommun, Vinnova och strukturfonder med projektmedel för att bygga upp och utveckla en forsknings- och testmiljö för att trycka elektronik med inbyggda funktioner, till exempel fuktsensorer som kan byggas in i byggnader och kommunicera när de blir fuktiga. Projektet testar även inbyggda biosensorer på organiska kroppar samt livsmedelsförpackningar. Grönovation. Region Östergötland bidrar med finansiering tillsammans med Vinnova och Linköpings Universitet är projektledare i samverkan med ett 50-tal företag. Huvudspåret är forskning kring hur utveckling och konkurrenskraft kan stärkas med innovationer inom agrara näringar. Forskning kring komposit och lättviktsmaterial mot både flyg och övrig marknad. Region Östergötland stödjer ett utvecklingsarbete av testmiljöer och nya affärsområden i samverkan med forskningsinstitutet Swerea och Strategiska innovationsområdet Lighter som är ett nationellt forskningsprogram CleanSky2 är ett forskningsområde direkt under EU-kommissionen för flygforskning och tillämpningar för ett renare och mer miljöanpassat flyg. Region Östergötland har skrivit ett partneravtal för att underlätta för företag och andra aktörer i regionen att lättare medverka i dessa forsknings- och utvecklingsprogram. Flera av de forskningsnära projekt som regionen stödjer har fokus på hur forskningen kan användas inom ett eller flera områden i enlighet med strategin för smart specialisering. 91

94 Bilaga 1 Tillgänglighet per specialitet patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider) 1

95 Bilaga 2 Basfakta processperspektivet 1

96 Bilaga 3 Basfakta medarbetarperspektivet 1

97 Bilaga 4 Resultat och eget kapital per nämnd/enhet Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan-apr 2016 Resultat jan-apr 2015 Helårsbedömning Godkänd budget 2016 Resultat bokslut 2015 Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 56,0 79,7 0,0 0,0 37,5 Regionstyrelsen -4,2-4,1-2,0 0,0-1,7 Regionutvecklingsnämnden 6,2 10,9 0,0 0,0 0,0 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 3,7 6,1 0,0 0,0 18,5 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland -12,0-22,2 0,0 0,0-6,9 Närsjukvården i östra Östergötland -23,5-28,2-15,0-15,0-36,0 Närsjukvården i västra Östergötland 1,0-12,4 3,0 0,0 6,0 Närsjukvården i Finspång -2,6-3,0 0,9 0,0 0,3 Hjärt- och medicincentrum -22,5-29,8-20,0-20,0-45,1 Barn- och kvinnocentrum -3,6-12,9 0,0 0,0 10,3 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -45,7-49,3-35,0 0,0-92,9 Sinnescentrum -43,0-27,5-93,0-27,0-93,4 Diagnostikcentrum -11,0-11,3-14,3-10,0-19,2 Summa sjukvård -162,9-196,6-173,4-72,0-276,9 Tandvård Folktandvården 2,1 4,8 9,8 9,8 18,1 Utbildning Lunnevads folkhögskola 0,1 0,2 0,0 0,0 0,1 Naturbruksgymnasiet -4,7 1,0-1,1 3,0 1,3 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 1,5 0,7-1,2-1,2-4,8 FM centrum 2,7-1,7 2,7 1,0 8,6 Centrum för medicinsk teknik och IT -6,0 2,0 0,0 1,0 0,0 Centrum för hälso- och vårdutveckling 0,8 1,2 0,0 0,0 2,0 Upphandlingscentrum 0,0 0,0 0,5 0,0 1,5 Resurscentrum -0,7 5,6-0,5-0,5 1,1 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Verksamheten -105,4-90,2-165,2-58,9-194,7 Finansförvaltningen 171,9 508,9 405,2 298,9 545,8 Summa Region Östergötland 66,5 418,7 240,0 240,0 351,1 1

98 Bilaga 5 Kostnadsutveckling lön 1

99 Bilaga 6 Kostnadsutveckling läkemedel 1

100 Bilaga 7 Intäkts- kostnadsutveckling 1

101 Bilaga 8 Investeringar 1

102 Bilaga 9 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning sammanställd redovisning 1

103 Bilaga 9 Kassaflödesanalys Tillförda medel Helårsbedömning 04/2016 RÖ Bokslut 2015 RÖ Årets resultat Just för av- och nedskrivningar Just för gjorda avsättningar pensioner Justering av ingående eget kapital 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning förråd 0 95 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 1 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 0 Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 10 Bidrag materiell anläggningstillgång (förändring) 0 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0-72 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 3 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 0 Amortering av skuld 0 0 Ökning långfristiga fordringar 0 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 0 Minskning av avsättningar -5-5 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

104 Bilaga 9 Balansräkning Tillgångar Utfall Jan-april 2016 RÖ Helårsbedömning 04/2016 RÖ Godkänd budget 2016 RÖ Bokslut 2015 RÖ Anläggningstillgångar Immateriell anläggningstillgångar Byggnader Mark Pågående investeringar Inventarier IT-utrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs och trädgårdsmaskiner Konst Investering i annans fastighet Byggn.invent ej egen fastighet Aktier, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och lager Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbet kostn o upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Pensionsskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter,avg o löneavdrag Semesterlöneskuld, okomp övertid mm Upplupna kostn o förutbet intäkter Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa avsättningar och skulder Summa eget kap, avsättn o skulder Ansvarsförbindelse P-skuld inkl löneskatt enl blandmodell Övriga ansvarsförbindelser Soliditet 3,0% 4,0% 3,6% 2,6% 3