Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden tisdagen den 17 oktober 2017

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden tisdagen den 17 oktober 2017 Plats: Sessionssalen, Regionhuset, S:t Larsgatan 49 B, Linköping Tid: verksamhetsförlagd uppföljning lunch information, kaffe, gruppmöten och beslutsärenden INFORMATION TILL HSN a) Hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och ersättare deltar i verksamhetsförlagd uppföljning Kl Inga fackliga företrädare har möjlighet att delta på förmiddagen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 UPPROP OCH VAL AV PROTOKOLLSJUSTERARE Förslag: Fredrik Sjöstrand Kl :1 2:2 2:3 2:4 2:5 2:6 2:7 INFORMATIONER Grupperna återsamlas för planering inför redovisningen Avrapportering cirka 10 min per grupp från förmiddagen Beredningsinformation, återkoppling Dialogtillfällen med verksamheten återkoppling/planering Kunskapssammanträden återkoppling/planering Vårdval Primärvård auktorisation av vårdenhet i Norrköping Karina Möller, Eva Törnvall Justering i slutversionen HSN:s regelbok för vårdval primärvård 2018 Lena Lundgren Kl Kl Kl Kl Kl 14.30

2 Hälso- och sjukvårdsnämnden 3 INFORMATION INFÖR BESLUT Ärenden som bereds inför regionstyrelsen 4 Ärenden från ledningsstaben 4:1 Delårsrapport 08 inklusive helårsbedömning 2017 för hälso- och sjukvårdsnämnden HSN Annica Öhrn, Charlotte Sand och Camilla Paananen 4:2 Revidering av Regelbok för vårdval inom primär hörselrehabilitering samt anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel HSN Stina Öberg 4:3 Revidering av Regelbok för vårdval inom öppen specialiserad hudsjukvård HSN Stina Öberg 4:4 Utreda förutsättningar för en avdelning för njursjuka på Finspångs vårdcentrum HSN Gunvor Rundqvist 4:5 Cervixprevention enligt nytt nationellt vårdprogram 2017 HSN Gunvor Rundqvist 4:6 Förslag till Överenskommelse mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland om samverkan för trygg, säker och effektiv utskrivning från sluten hälso-och sjukvård HSN Mona Krispinsson Gruppmöten och Kaffe Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Ärenden från Samverkansnämnden i sydöstra sjukvårdsregionen Saksamråd med länets kommuner 6 BESLUTSÄRENDEN Ärende 4:1 4:6 enligt ovan 7 DELEGATIONSBESLUT 2

3 Hälso- och sjukvårdsnämnden 7:1 Förlängning av befintligt avtal avseende transporter av avlidna HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:2 Ekonomisk omfördelning avseende samordningsfunktion för E-hälsa i Region Östergötland HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 7:3 Ersättning för avveckling av det regionala kunskapsnätverket Adlon under 2018 HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 8 INKOMNA SKRIVELSER 9 ÖVRIGT Om du inte har möjlighet att komma meddela detta snarast till nämndsekreterare; Christina.Blomqvist@regionostergotland.se 3

4 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Ellen Nilsson Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 08 inklusive helårsbedömning 2017 för hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport är det sammanfattande namnet på verksamhetsuppföljning, delårsbokslut och helårsbedömning. Delårsrapport 08 innehåller uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan och regionens mål- och uppföljningsdokument avseende nämndens ansvarsområden, samt delårsbokslut med resultat till och med augusti, inkluderande en ekonomisk helårsbedömning. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport inklusive ekonomisk helårsbedömning Krister Björkegren Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

5 Delårsrapport 08 Hälso- och sjukvårdsnämnden Januari augusti 2017 Datum: Diarienummer: HSN

6 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanfattning Samhällsperspektivet Samhällsperspektivet beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Hälso- och sjuvårdsnämnden arbetar med att stärka den regionala handlingsförmågan genom samverkan med länets kommuner och andra samhällsaktörer. Genom satsningar som till exempel Sätt Östergötland i rörelse.nu bidrar Region Östergötland till att utjämna skillnader i hälsa mellan befolkningsgrupper. Förutsättningarna för måluppfyllelse vid årets slut inom samhällsperspektivet är varierande. Medborgarperspektivet Inom medborgarperspektivet förekommer stor aktivitet för att uppnå de uppsatta målen. Tillgängligheten har under den senare tiden försämrats, där allt fler får vänta längre på besök och behandling och andelen patienter som får undvikbara vårdskador är för högt. Ett stort antal insatser och utvecklingsarbeten i verksamheterna pågår inom flera områden, bland annat hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande samt patient- och närståendehöjande aktiviteter. Effekter som patientupplevelser och medicinsk kvalitetet redovisas inte förrän till årsredovisningen. Måluppfyllelsen för medborgarperspektivet bedöms generellt inte bli helt tillfredsställande vid åretsslut. Processperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden kan i viss mån påverka vårdens processer och därmed måluppfyllelsen av det strategiska målet om effektiv verksamhet genom kraven i överenskommelser och avtal med vårdleverantörerna. Bedömning av måluppfyllelsen är inte möjlig att värdera nu, utan kommer göras i samband med årsredovisningen för Ekonomiperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett positivt resultat på 58 miljoner kronor. Detta väntas inta vara bestående, utan helårsbedömningen för 2017 visar på ett nollresultat och uppfyller därmed målsättningen ekonomi som ger handlingsfrihet.

7 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning Läsanvisningar... 4 Samhällsperspektivet... 5 Strategiskt mål: Utvecklad regional handlingsförmåga... 5 Strategiskt mål - Goda och jämlika livsvillkor... 7 Medborgarperspektivet... 9 Jämlik hälso- och sjukvård... 9 Delaktiga och nöjda patienter...13 Trygg och ändamålsenlig vård...17 Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter...22 Processperspektivet Effektiv verksamhet...34 Ekonomiperspektivet Ekonomi som ger handlingsfrihet...35 Kostnadseffektiv verksamhet...39 Uppföljning av insatsområden CEMR-deklarationen Bilagor: 1. Helårsbedömning Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp 3. Patienter som väntat högst 60 dagar på besök och behandling 4. Tillgänglighetsmålvärden per centrum i överenskommelser med HSN

8 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Läsanvisningar Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål eller en framgångsfaktor är en samlad bedömning. Utfallen för enskilda nyckelindikatorer och resultatmått får därmed nödvändigtvis inte avgörande betydelse i bedömning av måluppfyllelse, utan även genomförda och påbörjade insatser påverkar bedömningen. Insatser som påverkar måluppfyllelsen finns redovisade i rapporten. Samtliga strategiska mål och framgångsfaktorer som finns i Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument 2017 (MUD) finns med i denna delårsrapport. Dock följs, i enlighet med MUD, inte alla nyckelindikatorer och resultatmått upp. I vissa fall har mätning eller bedömning av måluppfyllelse inte heller varit möjligt i alla avseenden, exempelvis om det har inträffat problem med datafångst av underlag. Bedömning av måluppfyllese har skett enligt nedan: Strategiska mål/ framgångsfaktorer Tillfredsställande måluppfyllelse Nyckelindikatorer/resultatmått Målet är uppnått Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse, men utveckling sker enligt plan Otillfredsställande utveckling mot måluppfyllelse, aktiviteter är inte påbörjade eller har inte utvecklats enligt plan Inte möjlig att värdera Målet är inte uppnått, men resultatet har förbättrats Målet är inte uppnått och resultat har försämrats eller är oförändrat Måluppfyllelse är inte möjligt att värdera eftersom underlag saknas 4

9 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Samhällsperspektivet Strategiska mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bedömning Väl fungerande samråd och Utvecklad regional samverkan med länets kommuner handlingsförmåga God samverkan med andra samhällsaktörer Goda och jämlika livsvillkor Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Strategiskt mål: Utvecklad regional handlingsförmåga Region Östergötland är en aktiv part i flera olika sammanhang för att främja regional handlingsförmåga och är en del av flera nätverk i syfte att både dela med sig av och ta till sig ny kunskap. Utifrån framgångsfaktorernas utfall och den förväntade utvecklingen, är bedömningen att måluppfyllelsen för det strategiska målet kommer att bli tillfredsställande vid årets slut. Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner Samråd vård och omsorg, SVO, är det samverkansorgan mellan Region Östergötland och länets kommuner som hanterar vård- och omsorgsfrågor. I SVO ingår social- och omsorgsnämndernas ordförande/motsvarande samt regionens hälso- och sjukvårdsnämnds presidium. Syftet med samverkan är att ge invånarna i Östergötland en god vård och omsorg där huvudmannaskapsgränserna inte utgör försvårande omständigheter. Samrådet är ett organ för samråd och överläggningar och en arena för kunskapsutbyte och kunskapsutveckling. En gemensam samsyn i olika frågor möjliggör för alla organisationerna att arbeta åt samma håll för att skapa goda livsvillkor och en god vård och omsorg för länets invånare. Samrådets arbete styrs av en gemensamt framarbetad arbetsplan som anger prioriterade frågor för året. Under 2017 är nära vård samt barns och ungas hälsa i fokus. Samrådet har till och med augusti sammanträtt vid tre tillfällen och planerar ytterligare fyra sammanträden under hösten. Utöver ordinarie sammanträden har samrådet anordnat en temakonferens med temat nära vård och planerar en temakonferens kring psykisk ohälsa samt missbruk och beroende, som äger rum i slutet av året. Regionen och kommunerna samverkar även på tjänstemannanivå genom Ledningsgrupp Vård och Omsorg, LGVO, som består av länets social- och omsorgschefer/motsvarande, regionens närsjukvårdsdirektörer, produktionsenhetschef för primärvårdscentrum, hälsooch sjukvårdsdirektör, samt tjänstemän från Region Östergötlands ledningsstab. LGVO har under perioden januari till augusti sammanträtt vid fem tillfällen, varav två tillfällen var tillsammans med SVO. Region Östergötland och kommunerna i länet samverkar även genom det Folkhälsopolitiska nätverket. Inom ramen för det folkhälsopolitiska nätverket har en deklaration för jämlik 5

10 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden hälsa tagits fram. Den 1 juni skrev länets samtliga kommuner och Region Östergötland under deklarationen. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärd e 1 Väl fungerande samråd och Antal genomförda strategiska Jan-apr 2017: 2st 4/ samverkan med länets samråd och sakområdessamråd nämnd kommuner God samverkan och samordning med andra samhällsaktörer Utfall Jan-aug 2017: 3st Måluppfyllelse Inom Region Östergötland finns flera former av samverkan. Inom ramen för hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområden samverkar Region Östergötland till exempel i Integrationsrådet med länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelsen med fokus på nyanländas etablering. Region Östergötland har också etablerat ett så kallat idéburet offentligt partnerskap med Linköpings stadsmission. Syftet är att stödja och lotsa utsatta EU-migranter att tillgodogöra sig hälso- och sjukvård i ett tidigt skede och därigenom stärka målgruppens hälsostatus. Inom området hälsa och demokrati finns nätverk och utvecklingsforum där förtroendevalda och tjänstemän kan utbyta erfarenheter och utveckla sin kompetens som befolkningsföreträdare och uppdragsgivare. Aktiviteterna inom nätverken anpassas efter de behov deltagarna har. Ideella organisationer och föreningar är viktiga samarbetspartners för Region Östergötland. Exempel på detta är de båda samrådsorganen Region Östergötlands pensionärsråd och Region Östergötlands råd i frågor om funktionsnedsättning, som sammanträder fyra respektive sex gånger per år. Via föreningarna kan medlemmar finna stöd hos andra med liknande erfarenheter. Sedan årsskiftet har Region Östergötland en treårig överenskommelse med föreningen BUFFF Östergötland. BUFFF står för Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse. Föreningen stöttar barn och ungdomar som har en förälder/familjemedlem i fängelse, och därigenom själva riskerar att hamna i utanförskap med egen kriminalitet, missbruk samt psykisk ohälsa. Region Östergötland, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har enats om att utveckla samarbetet inom rehabiliteringsprocessen. En gemensam avsiktsförklaring för samverkan mellan huvudmännen har undertecknats. Vägledande är en helhetssyn på individen och att arbeta för att öka individens delaktighet. Region Östergötland samarbetar med Försäkringskassan och länets kommuner i en finansiell samordning genom tre samordningsförbund. Målgruppen för samarbetet är personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Inom den Sydöstra sjukvårdsregionen, där Region Östergötland samverkar med Landstinget i Kalmar län och Region Jönköping, samordnas insatser för att möta upp behov av insatser för kunskapsstyrningsområdet. Arrangemang av sjukvårdsregionala konferenser, utifrån revideringar av nationella riktlinjer, har under perioden genomförts för demens, depression, ångest och för vård vid stroke. Den Sydöstra sjukvårdsregionen är också till exempel representerad i en nationell samverkansplattform för kunskapsstyrning (NSK). Inom det internationella området utvecklas löpande kontakter med andra regioner i Europa för att skapa strategiska allianser som kan generera ny kunskap utifrån verksamheternas behov. Medlemskap i de Brysselbaserade nätverken EUREGHA och ERRIN har gett goda möjligheter till nya kontakter, bland annat inom området e-hälsa där kontakter initierats med Katalonien i Spanien. EU-kontoret bevakar löpande vilka möjligheter det finns att ingå i EU-finansierade projekt och under våren har Region Östergötland anmält intresse till att ingå i ett projekt om jämlik hälsa tillsammans med Folkhälsomyndigheten. 6

11 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Östergötland deltar också i det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande, med fokus på fallprevention, som skapar kunskapsutbyte och möjligheter till benchmarking med andra europeiska regioner. Strategiskt mål - Goda och jämlika livsvillkor Region Östergötland arbetar aktivt för att utjämna skillnader i hälsa mellan befolkningsgrupper. Detta görs bland annat genom vårdens arbete med att säkerställa en jämlik vård. Särskilda insatser för att förbättra förutsättningarna i socialt utsatta områden har genomförts. Extra uppmärksamhet riktas också för att stimulera tidig kontakt mellan sjukvård och arbetsgivare gällande sjukskrivna patienter. Andra aktiviteter är arbetet med att implementera ANDT-strategi (för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor) och det arbete som pågår inom ramen för Sätt Östergötland i rörelse.nu som går ut på att öka den fysiska aktivitetet bland Östergötlands invånare. För att utveckla arbetet med att främja goda och jämlika livsvillkor är det av vikt att dessa aspekter beaktas i Region Östergötlands beslutsfattande. Ett förslag till beslutsstöd gällande jämlik hälsa har under perioden tagits fram och testats. Metoder för automatiserad uppföljning av jämlik vård utvecklas. Det pågår många aktiviteter inom området, men då målet är brett och omfattande finns mycket arbete kvar att genomföra. Bedömningen är att måluppfyllelsen för det strategiska målet sannolikt inte kommer att vara helt tillfredsställande vid årets slut. Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Inom Region Östergötland pågår flera olika aktiviteter som syftar till att utjämna skillnader i hälsa mellan befolkningsgrupper och för att stärka en mer jämlik vård. Arbetet med att implementera och sprida strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu har fortsatt under sommaren. Mycket av arbetet sker via webbsidan sättöstergötlandirörelse.nu samt tillhörande sida på Facebook. Under årets första åtta månader har det samlats in och spridits drygt 20 olika goda exempel på arbete i länet som syftar till att främja fysisk aktivitet på olika sätt och på olika arenor. Dessa exempel har fått bra spridning i både Region Östergötlands egna kanaler och även, i några fall, i traditionell media. Under våren och sommaren har det varit ett extra fokus på barn och unga och rörelse i skolan vilket också varit fallet i den allmänna debatten. Målgruppen för strategin är framförallt samhället och samhällets aktörer, där ett av målen är att öka den samlade förståelsen av hur viktigt fysisk aktivitet är för såväl hälsa som utveckling i Östergötland. Det är av stor vikt att fler aktörer arbetar tillsammans för att åstadkomma verkningsfulla förändringar som håller på lång sikt. Resultatet från den senaste ungdomsenkäten Om mig visade att de allra flesta ungdomar i länet mår bra, har goda relationer och är trygga. Under de tre år som undersökningen har genomförts framgår att andelen ungdomar som uppgav att de dricker alkohol, använder tobak eller missbrukar narkotika minskar. Dock uppvisades ökningar av stress och psykisk ohälsa. En fördjupad rapport av 2017 års enkät publiceras i september. Region Östergötland deltar även i den regionala narkotikakartläggningen. Kartläggningen görs i samverkan med polisen, Länsstyrelsen och länets kommuner. Resultatet av enkäten kommer att redovisas i en rapport i slutet av året samt presenteras på ett seminarium i mitten av december. 7

12 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Hittills i år har ett antal interna och externa aktiviteter genomförts för att öka kunskapen om hälsans bestämningsfaktorer. Tolv kommunbesök har genomförts under årets första åtta månader i arbetet med att implementera den regionala ANDT-strategin där sambandet med hälsans bestämningsfaktorer ingått som en del. I Region Östergötland har flera beslut tagits som har bäring på hälsan i befolkningen. Ett förslag till beslutsstöd gällande jämlik hälsa har tagits fram med syfte att vara ett stöd vid politiska beslut samt att underlätta framtagandet av beslutsunderlag inför beslut. Beslutsstödet är ute för att prövas i verksamheterna till och med augusti för eventuellt ställningstagande till beslut om införande i september. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall 5 Region Östergötlands verksamheter bidrar till att Andel beslut där hälsans skapa samhälleliga bestämningsfaktorer har beaktats förutsättningar för en mer jämlik hälsa 21/71 =29% Skapa nulägesbild Målvärde Utfall Måluppfyllelse Jan-Aug /41= 27 % 8

13 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Medborgarperspektivet Strategiska mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bedömning Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet Jämlik hälso- och sjukvård Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Hälso- och sjukvård där patienter är medskapare Delaktiga och nöjda Hälso- och sjukvård där patienter närstående är medskapare Personcentrerad hälso- och sjukvård God kvalitet i vårdens alla dimensioner i hela vårdkedjan Trygg och ändamålsenlig Patienter ska inte behöva drabbas vård av undvikbara vårdskador Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården God tillgänglighet till besök och Hög tillgänglighet till behandling i hela vårdprocessen Region Östergötlands Utvecklade möjligheter för verksamheter patienten att använda e- Jämlik hälso- och sjukvård hälsolösningar God tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter för personer med funktionsnedsättningar Efter årets första åtta månader kan det konstateras att en rad aktiviteter har genomförts för att uppnå målen om en jämlik hälso- och sjukvård. Dock finns det områden där det är tveksamt om målen kommer att uppnås. Det är fortfarande många verksamheter som inte analyserar sina resultat utifrån jämställdhetsperspektiv och det finns ett behov av kompetensutveckling, samordning och metodstöd när det gäller arbetet med att säkerställa en jämlik vård. Den psykiska ohälsan ökar vilket avspeglar sig både inom primärvården och i den specialiserade psykiatrin. Flera utvecklingsarbeten bedrivs inom primärvård, rehabilitering och specialistpsykiatrin för att på ett bättre sätt kunna ge patienten det stöd och den 9

14 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden behandling som är nödvändig. Utveckling inom området e-hälsa går fort och det kommer påverka både möjligheten till besök och behandling samt förbättra tillgängligheten till vård för Östergötlands invånare. För att vård- och behandling ska erbjudas på lika villkor och alla patienter bemötas utifrån deras behov och förutsättningar krävs ett långsiktigt arbete inom Region Östergötland. Bedömningen är att måluppfyllelsen för jämlik hälso- och sjukvård sannolikt inte kommer bli helt tillfredsställande vid årets slut. Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet Möjligheterna till god rehabilitering och habilitering är central för den enskilda människans upplevelse av värdighet. Det finns ett ökat behov av rehabiliteringsinsatser för patienter i Region Östergötland. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade i januari 2017 beslut om att genomlysa rehabiliteringsområdet för att utreda behov och former för den framtida rehabiliteringen i Region Östergötland. Utredningen tar utgångspunkt i tidigare utredningar och behovsanalyser och syftar till att identifiera framtidens behov av rehabiliteringsinsatser. Utredningen ska vara klar i december. Ett flertal olika utvecklingsarbeten pågår inom flera produktionsenheter för att lyfta fram rehabiliteringsinsatser i olika kvalitetsregister. Ett förbättrat arbete med kvalitetsregistren ger bättre förutsättningar för en mer likvärdig och kvalitetssäker vård. För att stärka vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden tillämpas ett ersättningssystem där tolv procent av ersättningen bygger på de socioekonomiska förhållandena i den listade befolkningen. Hälso- och sjukvårdsnämnden främjar jämlik hälsa genom fortsatt tilläggsuppdrag till vårdcentralerna Skäggetorp, Berga och Cityhälsan Söder, som utmärks av en särskilt hög andel listade personer med låg socioekonomisk status. En särskild ersättning utgår även till vårdcentraler som arbetar systematiskt med utvecklingsarbete av vårdtjänsten genom att utveckla och pröva nya arbetssätt och insatser för att minska skillnader i hälsa hos de listade patienterna (Utvecklingspotten). Samtliga av länets 42 vårdcentraler genomför pågående utvecklingsarbeten, vilka bland annat handlar om utveckling av äldremottagning, stegvis vård på samtalsmottagning, mobilt team för de mest sjuka äldre och förbättrat omhändertagande av mångbesökare. Extra uppmärksamhet riktas också till insatser för sjukskrivna för att stimulera tidig kontakt mellan sjukvård och arbetsgivare. För att öka möjligheten till fysisk aktivitet för personer med astma-, KOL- och hjärtsviktsdiagnos har tilläggsuppdraget från hälso- och sjukvårdsnämnden att öka möjligheten till fysisk aktivitet för ovanstående diagnosgrupper inkluderats i ordinarie uppdrag från och med Bakgrunden till detta uppdrag är nationella riktlinjerna för vård av patienter med astma, KOL och hjärtsvikt som Socialstyrelsen tagit fram. En översyn gällande rehabilitering utifrån de nya nationella riktlinjerna för multipel skleros (MS) har genomförts länsgemensamt. Denna översyn har bland annat lett till att en större utbildningsinsats för länets rehabiliteringsaktörer kommer att inledas under hösten. För att skapa en mer jämlik strokerehabilitering över länet kommer en GAP-analys, med utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella riktlinjer, att genomföras under hösten tillsammans med kommunerna. Under hösten kommer också en gemensam kompetensutvecklingsplan inom strokerehabiliteringsområdet för rehabiliteringspersonal inom kommunerna och regionen att verkställas. Region Östergötland har under 2017 deltagit i ett utbildningsprojekt tillsammans med länets kommuner. Projektet har syftat till att utbilda personal på boenden för ensamkommande 10

15 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden barn för att på ett bättre sätt kunna bemöta psykisk ohälsa samt bedöma i vilka situationer hälso- och sjukvården behöver kopplas in. En annan viktig fråga för att uppnå jämlik vård är att uppmärksamma integrationsperspektivet. När det gäller kvinnovård publicerade Socialstyrelsen i december 2016 en rapport som visade på ett antal socioekonomiska faktorer som påverkar barns och kvinnors hälsa efter förlossning. Lågutbildade kvinnor hade signifikant högre risk för perinatal död eller andra negativa förlossningsutfall, graviditets- och förlossningskomplikationer. Kvinnor födda i Afrika och söder om Sahara visade större risk för graviditetskomplikationer, akuta kejsarsnitt, perinatal död, låg Apgarpoäng och bristningar efter förlossning. Ytterligare en socioekonomisk faktor utgjordes av att vara asylsökande, där en ökad risk uppvisades för för tidig födsel, låg Apgarpoäng och för fostret att avlida perinatalt. Inom Barn- och kvinnocentrum pågår för närvarande en genomlysning av BB-vården i länet som syftar till att säkerställa en jämlik vård över länet. En genomlysning av barnsjukvården visade att det inte finns några skillnader i antal besök beroende på geografisk hemvist, social demografi och i viss mån ålder. Flyktingmedicinskt centrum har under året haft en hög belastning på sin Kris- och traumamottagning, vilket har inneburit krav på ett förändrat arbetssätt. Belastningen förväntas vara fortsatt hög under de närmsta åren. Alla nyanlända och asylsökande kallas till hälsoundersökning och av dessa har 89 procent genomgått hälsoundersökningen. Medicinsk mottagning för nyanlända har fortsatt arbetet med att utveckla informationen i samband med hälsoundersökningar. Hbtq-personer löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Hbtq-personer har ofta dåliga erfarenheter av heteronormativt bemötande från vårdpersonal, vilket kan leda till att hbtq-personer drar sig för att söka vård eller i vissa fall till och med avstår från att söka vård. För att ge hbtq-personer ett likvärdigt bemötande och omhändertagande har Region Östergötland som mål att verksamheterna på sikt ska hbtqdiplomeras. Inom Region Östergötland har nu 13 enheter diplomerats. Under året har en förstudie om införande av automatiserat system för uppföljning av jämlik vård vid Region Östergötland genomförts. Studien beskriver bland annat rekommendationer om systemlösning och tydliggör behov och krav gällande data/mått som är kopplade till jämlik sjukvård, vilka datakällor som berörs samt problematiserar etiska och juridiska frågeställningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden har beviljat projektmedel för att göra en pilotversion som ska utvärderas innan införande av ett uppföljningssystem i verksamheten. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Målupp -fyllelse 13 Vård som bygger på respekt för alla människors lika Andel patienter (kvinnor, män, totalt) som upplever ett värde och för den enskilda respektfullt och värdigt Ny mätmetod människans värdighet (HSN) bemötande vid: införd 2016 Akutmottagningar 87 % Vårdcentraler Rehabilitering 2016: 89 % Ingångsvärde saknas 91 % Skapa nulägesbild Inget utfall jan-aug

16 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Målupp -fyllelse 15 Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet (HSN) Jan-aug 2016: 80 % 75 % Jan-aug 2017 Andelen nyanlända asylsökande i Östergötland som: -erbjuds tid för hälsoundersökning inom 60 dagar från ankomst till länet -har genomgått en hälsoundersökning Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården 79 % Utfall saknas 89 % Könsuppdelad statistik ökar förståelsen för jämställdhetsproblematiken inom hälso- och sjukvården. Vid uppföljning av avtal och överenskommelser efterfrågas numera könsuppdelad statistik. Även vid dialog runt avtal och överenskommelser med verksamheten lyfts frågan om genusperspektiv aktivt från beställarsidan. Ett exempel där könsuppdelad statistik används är den uppföljning av utökade medel till barnhälsorna som innehöll statistik för flickor respektive pojkar. Ett annat exempel är den kvalitetsuppföljning som utförs årligen av vårdcentralerna som presenterar sjukskrivningssiffror fördelat på kön. Ett tredje exempel är registreringar i Hälsobladet, i Cosmic, som presenterar resultat könsfördelat för att möjliggöra analyser och åtgärda eventuella skillnader. Andelen vårdenheter som använder könsuppdelad statistik ligger i augusti ungefär på samman nivå som i april och utvecklingspotential finns således. I slutet av 2016 togs en reviderad riktlinje för våld i nära relationer fram för att ge vägledning vid handläggning av individer som utsatts för våld i nära relation och som söker vård. Under 2017 har regionen fått utvecklingsmedel från Socialstyrelsen för att utveckla arbetet inom området. Medlen används bland annat för att öka personalens kunskaper. Därutöver har en särskild tjänst för samordning av insatser gällande våld i nära relationer tillsatts inom Region Östergötland. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 14 Ökad jämställdhet i hälso- Andel vårdenheter (kliniker och Jan-apr 2017: 75 % Jan-aug och sjukvården (HSN) vårdcentraler) som använder 29 % 2017: 25 % könsuppdelad statistik för att identifiera, analysera och åtgärda könsrelaterade skillnader i bemötande, vård och behandling En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Den psykiska ohälsan ökar, framför allt hos unga människor och personer i arbetsför ålder. Psykisk ohälsa är också en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Det är därför viktigt att utforma och sätta in hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser för barn och unga samt deras närstående för att undvika en fördjupad problematik i ett senare skede. Som ett led i att möta de ökade behoven hos medborgarna av tidiga insatser och behandling är internetbaserad behandling en viktig satsning inom primärvård vid psykisk ohälsa. Vid utgången av augusti var sammanlagt 42 vårdcentraler/ungdomshälsor anslutna till den nationella stöd och behandlingsplattformen (SOB), av vilka trettiosex enheter aktivt erbjuder KBT via SOB. Anslutning till SOB ger i nuläget medborgarna i Region Östergötland tillgång till fem behandlingsprogram; Ångesthjälpen, Stresshjälpen, Oroshjälpen, Depressionshjälpen och Sovhjälpen. Under årets åtta första månader har 638 individer erhållit KBT via internet och sammanlagt har behandlingstillfällen, administrerade via internet, registrerats. 12

17 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Primärvården i Region Östergötland erbjuder också traditionell samtalsbehandling, både enskilt och i grupp, för att fånga upp och stötta personer med psykisk ohälsa. I Region Östergötland har 5356 individer fått samtalsbehandling inom primärvården under perioden januari till augusti. Under 2017 har det varit ett stort söktryck till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. För att möta det ökade behovet och ge fler patienter tillgång till vård har hälso- och sjukvårdsnämnden gjort justeringar i avtal samt ökat resurserna för att på så sätt ge förutsättningar för att fler patienter ska kunna få hjälp av den specialiserade psykiatrin. Även inom den specialiserade öppna vuxenpsykiatrin har det varit ett stort söktryck under För att patienterna ska få bästa vård pågår ett aktivt förbättringsarbete inom den psykiatriska vården avseende bland annat läkemedelsförskrivning, ökad tillgång till psykoterapi via internet, nya metoder för adhd-behandling och insatser för att minska överförskrivning av beroendeframkallande bensodiazepiner. Dessa satsningar omfattar såväl primärvården som specialistpsykiatrin och inkluderar också privata vårdgivare. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 15 En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Skapa nulägesbild Antal personer som fått samtalsbehandling inom primärvård för personer med psykisk ohälsa fördelat på -ålder -kön 2016 Jan-Aug Kvinna 0-18 år: år: år: 201 Man 0-18: : :77 Delaktiga och nöjda patienter 2017 Jan -Aug Kvinna 0-18 år: år: år: 283 Man 0-18 år: år: : 110 Att patienten får vara delaktig i sin behandling och mötas utifrån sina egna unika förutsättningar är en grundförutsättning för att få en hög tillfredställelse av vården. Även närstående spelar en stor roll i vården. De kan bidra med många viktiga aspekter både till patienten och till hälso- och sjukvården, dels vad gäller att ge stöd och support till patienten men även som resurs för att bidra med kunskap kring personen och dess styrkor. Flera förbättringsarbeten har genomförts med delaktighet från patienter och närstående, men detta kan ske i ännu större utsträckning och på ett mer systematiskt sätt. Vården behöver även fortsätta att utveckla det personcentrerade arbetssättet för att ge ett bemötande som sätter patientens unika behov i centrum. Bedömningen är att måluppfyllelsen för det strategiska målet inte kommer bli helt tillfredsställande vid årets slut. Hälso- och sjukvård där patienter är medskapare Genom att göra patienterna delaktiga i planering och genomförande av vården förbättras ofta resultatet. För att göra patienterna till medskapare behöver vårdgivaren ge information och kunskap om sjukdomen som är lätt att förstå. I verksamheterna finns en vilja att utveckla medverkan från patienter vilket också visar sig då 36 procent av vårdenheterna genomfört förbättringsarbeten med patientmedverkan till och med augusti. För att främja en säker vårdkedja och för att stärka patientens delaktighet och medverkan är läkemedelsgenomgångar och journalförda vårdplaner viktiga instrument. Region Östergötland har som mål att erbjuda så många patienter som möjligt en läkemedelsgenomgång i samband med läkarkontakt i både öppen- och slutenvård. Utfallet av läkemedelsgenomgångar för augusti ligger på samma nivå som i april. 13

18 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Ett sätt att stärka patienternas roll som medskapare är att ge patienterna verktyg att följa sin egen vård. Ett exempel på detta är Vårdguidens e-tjänster, där möjligheten att se sin egen journal via internet utgör en viktig del. I dagsläget besöker ungefär 2200 unika individer per dag sin journal via nätet. Drygt unika personer har använt sig av tjänsten sedan starten i december Ytterligare ett sätt att göra patienten delaktig och införstådd i sin vård är att upprätta en vårdplan. Region Östergötland är en av tre regioner som deltar i ett nationellt pilotprojekt kallat Min Vårdplan Cancer Patienterna i projektet får en digital vårdplan och kan logga in och ta del av informationstexter kring sitt sjukdomstillstånd, exempelvis rörande tänkbara behandlingsmetoder, biverkningar och kostråd. De kan även föra dagbok över sitt sjukdomstillstånd. Tekniska möjligheter att fylla i formulär över illamående och utifrån detta få stöd i sin behandling finns men har inte implementerats. Min Vårdplan Cancer syftar till att ge patienten en tydlig bild över hela behandlingsflödet. Piloten pågår till september varefter redovisning till SKL och inriktningsbeslut om eventuell fortsättning tas. Användningen av den elektroniska nationella plattformen för stöd och behandling (SOB), som erbjuder KBT för oro, ångest, depression och sömnsvårigheter via nätet, ökar successivt i länet. KBT via internet (IKBT) innebär att patienten ges delaktighet till sin egen behandling. IKBT innebär att patienten har ett inledande fysiskt besök med sin behandlare, varefter vidare behandling sker via tjänster på nätet. Behandlingen avslutas sedan med ett fysiskt möte. Under 2017 genomförs en medborgardialog om delaktighet i frågor som rör levnadsvanor och hälsa. Dialogen inriktas på hur medborgarna uppfattar hälso- och sjukvårdens och det bredare samhällets ansvar för att goda levnadsvanor uppnås, respektive individens eget ansvar. Dialogen förs med ett tvärsnitt av regionens invånare och resultaten presenteras i november. För att få delaktiga och nöjda patienter behöver patienternas upplevelse av vården kartläggas. En del enheter arbetar aktivt med sådana kartläggningar, och arbetar på en bredare front än enbart analys av de nationella patientenkäterna. Barnkliniken på Vrinnevisjukhuset har under våren prövat så kallade patientråd. Patientråd är ett forum där familjer som tagit del av neonatalvård bjuds in för att ge återkoppling på den vård de fått. Arbetet kommer att fortsätta under hösten Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 16 Hälso- och sjukvård där patienter är medskapare (HSN) Ny mät-metod införd 2016 Andel patienter (kvinnor, män, totalt) som upplever sig delaktiga i besluten om sin egen vård och behandling inom: -Akutmottagningar -Vårdcentraler -Rehabilitering 82 % 85 % (2015 år metod) Ingångs-värde saknas 84 % Inget utfall finns att få för jan-aug 2017 Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 18 Hälso- och sjukvård där patienter är medskapare (HSN) Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som har genomfört strukturerade förbättringsarbeten med patientmedverkan Aug 2016: 40 % 70 % Jan-Aug 2017: 36 % 14

19 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden 19 Andel av alla öppenvårdsbesök där läkemedelsgenomgång har ingått: -enkel läkemedelsgenomgång -fördjupad läkemedelsgenomgång 2016: Enkel: Totalt: 6,3 % Kvinnor:7,3 % Män: 5,1 % Öka 10 % jfr 2016 Jan-aug 2017: Enkel: Totalt:6,8 % Kvinnor: 7,6 % Män: 5,6 % 20 Andel av vårdcentralernas äldre (>75 år) som har en namngiven fast vårdkontakt Fördjupad: Totalt: 0,2 % Kvinnor: 0,2 % Män: 0,2 % Ny indikator 2017 Hälso- och sjukvård där närstående är medskapare Skapa nulägesbild Fördjupad: Totalt: 0,2 % Kvinnor: 0,2 % Män: 0,2 % Bristande underlag Närstående spelar en stor roll i vården och kan bidra med många viktiga aspekter både till patienten och till hälso- och sjukvården, dels vad gäller att ge stöd och support till patienten men även som resurs för att bidra med kunskap kring personen och dess styrkor. Det är dock av yttersta vikt att närstående även får stöd för egen del, samt blir mer delaktiga i vården. Närstående måste ges kunskap om patientens sjukdom, behandling och vad patienten själv kan göra och ansvara för, samt vilka delar av vården och behandlingen där den närstående kan vara delaktiga. Verksamheterna är generellt positivt inställda till utvecklingsarbeten där närstående är delaktiga. Flera utvecklingsarbeten där närstående är involverade pågår eller är i uppstartsfas. Detta återspeglas bland annat genom att andelen vårdenheter som genomfört förbättringsarbeten med medverkan av närstående har ökat. Exempel på utvecklingsarbete där närstående finns med är patientråd på Barnkliniken Vrinnevisjukhuset, där familjer bjudits in till ett forum för att ge återkoppling på den vård de fått. Detta arbete fortsätter under hösten I de behovsanalyser som genomförs årligen på uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnden ingår alltid närståendeperspektivet och synpunkter från närstående samlas i möjligaste mån in som en del i arbetet med att ta fram utvecklingsområden, patientlöften och uppdrag till verksamheterna. Vilket fokus som närståendeperspektivet har fått i brukardialog och behovsanalys skiljer sig åt mellan de olika behovsgrupperna. Inom vissa behovsgrupper har det varit svårt att nå ut till anhöriga. Flera intervjuade har dock lyft vikten av anhörigas närvaro och medverkan i vården. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 17 Hälso- och sjukvård där Andel vårdenheter (kliniker och Jan-Apr 2017: 20 % Jan-Aug patienter och närstående vårdcentraler) som har genomfört 22 % 2017: 26 % är medskapare (HSN) förbättringsarbeten med medverkan av närstående Personcentrerad hälso- och sjukvård En personcentrerad vård innebär att vården ska utgå från patienten. Det betyder att vården inte endast ska fokusera på den medicinska kvaliteten utan även sträva efter att stärka patientens upplevelse av bemötande, emotionellt stöd och involvering. Vården behöver fortsätta utveckla det personcentrerade arbetssättet och ge ett bemötande som sätter patientens unika behov i centrum. 15

20 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden För att mäta patienternas delaktighet och nöjdhet genomförs återkommande patientenkäter inom olika delar av hälso- och sjukvården. Under hösten kommer patienter på vårdcentraler, akutmottagningar, rehabiliteringsenheter och psykiatriska enheter att tillfrågas. Enkäter för somatisk slutenvård respektive öppenvård genomförs nästa gång hösten Resultaten av höstens mätningar blir tillgängliga i slutet av året och i början av år Närsjukvården i Västra Östergötland har särskilda utbildare som arbetar med att utveckla ett personcentrerat förhållningssätt i vården, bland annat genom handledning i förbättringsprojekt som bedrivs på olika enheter i länsdelen. Det kan handla om att inhämta patienternas syn på vårdens bemötande och förmåga till personcentrerad vård i fokusgrupper. Under hösten kommer habiliteringsverksamheten i västra länsdelen att genomföra fokusgrupper bland föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. Syftet är att förbättra den information som vården ger till dessa föräldrar. Ett annat exempel på utvecklingsarbeten är gruppverksamhet för hjärntrötta, vilket är sprunget ur önskemål från patienter och närstående om att få mer kunskap om hjärntrötthet. Goda exempel från arbetet med personcentrerad vård i västra länsdelen sprids sedan 2016 i länet genom ett nätverk för personcentrerad vård som drivs av Centrum för verksamhetsstöd och utveckling (CVU). Nya arbetssätt prövas inom slutenvården. Olika former av personcentrerade ronder tillämpas på ett antal enheter, bland annat på njurmedicinska kliniken. På infektionskliniken får alla patienter en folder med titeln hjälp oss att hjälpa dig inför ronden, vilket ökar förutsättningarna för ett personcentrerat förhållningssätt under densamma. Ett antal avdelningar tillämpar också bedside -rapporteringar, där man utgår från patientens individuella vårdplan när man vid sängkanten lämnat över ansvaret för patienten från det vårdlag som haft ansvar under dagtid till det som ska ta över ansvaret under natten. Detta gäller exempelvis vissa avdelningar på medicinska och geriatriska akutkliniken, magtarmmedicinska kliniken och thorax-kärlkliniken. Även inom öppenvården finns exempel på en rörelse mot ett mer patientcentrerat förhållningssätt. Ett exempel är att arbetet med att ge patienter på endokrinmottagningen möjlighet att mäta sitt blodsocker utan stick och blod genom blodsockermätaren Freestyle Libre, fortsätter. Det har ökat patientdelaktigheten och också stabiliserat sockernivåerna på flera tidigare svårinställda diabetespatienter. Hälso- och sjukvården ska också vara lyhörd för barnens behov. Kommunikationen med barnpatienter och anhöriga ska vara anpassad till den utvecklingsnivån som barnen befinner sig på. 63 procent av Region Östergötlands vårdenheter som vårdar barn har sett över sitt kommunikationsmaterial riktat till barn och vidtagit åtgärder för att anpassa det för barnens behov. Under sommaren har riktlinjen om barn som anhöriga reviderats. Riktlinjen syftar till att uppfylla hälso- och sjukvårdens lagstadgade skyldighet att uppmärksamma barn som anhöriga och närstående så att de får den information, råd och stöd de är i behov av. Andelen äldre som har en samordnad individuell plan, SIP, är låg men har ökat något jämfört med motsvarande period Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall 18 Andel patienter (kvinnor, män, totalt) som är nöjda med sin Personcentrerad hälso- och vårdkontakt som helhet. Ny indikator sjukvård (HSN) -Akutmottagningar Vårdcentraler -Rehabilitering Målvärde Utfall Måluppfyllelse 84 % Inget utfall Jan-aug

21 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall 22 Personcentrerad Andelen av vårdcentralernas äldre Jan-aug 2016: hälso- och sjukvård patienter (>75 år) som har en 0,1% (HSN) samordnad individuell plan (SIP) 23 Andel vårdenheter (klinker och Jan-apr: 68 % vårdcentraler) som vårdar barn som har sett över sitt kommunikationsmaterial riktat till barn och vid behov vidtagit åtgärder för att anpassa det för barnens behov Trygg och ändamålsenlig vård Målvärde Utfall Måluppfyllelse Skapa Jan-aug 2017: nulägesbild 0,3% Skapa Jan-aug 2017: nulägesbild 63 % Trygg och ändamålsenlig vård innebär att patienterna ska få ett professionellt bemötande och vård på rätt nivå som utgår från deras behov. Genom ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete kan dessutom flera sjukdomstillstånd förebyggas. De medicinska resultaten för Region Östergötlands verksamheter är generellt sett goda. Inom vissa områden finns dock behov av fortsatta förbättringar till exempel gällande undvikbara vårdskador och områden som rör befolkningens levnadsvanor. För framtiden är det avgörande att det hälsofrämjande arbetet får effekt i befolkningen. För att erbjuda en trygg vård är det en avgörande faktor att patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdskador, som trycksår eller infektioner. Andel vårdrelaterade infektioner ligger över den uppsatta målnivån. När det gäller trycksår så har andel patienter med trycksår ökat jämfört med 2016 och är långt ifrån det uppsatta målet. Produktinsenheterna har påbörjat arbetet med att genomföra åtgärder för att uppfylla de krav som hälso- och sjukvårdsnämnden ställt till följd av genomförda behovsanalyser. Det är i nuläget svårt att mäta effekterna av de påbörjade insatserna. Bedömningen är att måluppfyllelsen för det strategiska målet inte kommer vara helt tillfredsställande vid årets slut. God kvalitet i vårdens alla dimensioner i hela vårdkedjan För vård av god kvalitet är olika aspekter viktiga. Den goda medicinska kvaliteten är grundläggande för att patienterna får god vård. Sjukvården behöver systematiskt värdera och utveckla den medicinska kvaliteten och säkerställa att patienterna inom alla vårdområden får god kvalitet i flera dimensioner. Under år 2017 har barnskyddsfrågor varit i starkt fokus. Under årets första åtta månader har 180 anmälningar till socialtjänsten gjorts om oro för barn som far illa. Från och med 2018 kommer barnskyddsteamet, som hittills varit projekt under tre år, övergå i permanent verksamhet. Region Östergötland har som mål att erbjuda fler patienter ett omhändertagande i hemmet och ett arbete har under våren påbörjats för att möjliggöra att de mobila insatserna ytterligare ska kunna utvecklas och komma fler patienter till godo. Utveckling av nära vård beskrivs framförallt av närsjukvården där de genomförda satsningarna på mobila insatser/mobila ALMA-team ger ökad effekt. Allt fler patienter med komplex sjukdomsbild och med andra diagnoser än cancer kan få vård i hemmet jämfört med tidigare. Därtill pågår ett övergripande utvecklingsarbete av Nära vård där fokus i nuläget riktas mot utveckling av mobila insatser inom närsjukvårdens ansvarsområde. I arbetet ingår närsjukvården, primärvården och i viss utsträckning kommunerna. Sinnescentrum beskriver att de under hösten 2017 ska konkretisera hur verksamheterna ytterligare kan bidra genom mobila specialistsjukvårdsinsatser. Digitaliseringens möjligheter lyfts fram som en viktig framtida utvecklingsmöjlighet. Till och med augusti har drygt 1200 unika individer fått insatser från närsjukvårdens mobila team i hemmet, vilket är en ökning med drygt 200 personer sedan samma period

22 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Närsjukvården i Öster beskriver att en vetenskaplig utvärdering är gjord under året med syfte att undersöka närståendes upplevelser av trygghet och vårdkvalitet i samband med insatser av ALMA mobilt. Resultatet av studien är inte helt sammanställt ännu, men överlag har deltagarna beskrivit sig som väldigt nöjda. Regionala cancercentrum (RCC) arbetar på regional och nationell nivå för att patienter ska kunna kommunicera med vården på ett så lätt sätt som möjligt samt att vara delaktiga i och välinformerade under hela sjukdomsprocessen genom att digitalisera Min Vårdplan Cancer. Under patientens tid i cancervården förekommer ofta överlämningar mellan olika vårdgivare. För att underlätta överlämning men även för att få patienten mera delaktig i sin vård ska patient få en skriftlig vårdplan. Den skriftliga vårdplanen utformas tillsammans av vårdgivare och patient. Andel berörda kliniker som använder vård-/rehabiliteringsplan för cancerpatienter är sextioen procent. Min vårdplan (MVP) är en standardiserad modell för skriftlig vårdplanering som innehåller både behandling och rehabilitering. Den 1 januari 2018 träder den nya lagstiftningen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. För att möta upp de nya kraven i lagstiftningen pågår ett intensivt utvecklingsarbete tillsammans med länets kommuner för att fram en länsövergripande riktlinje för samordnad vård- och omsorgsplanering. Riktlinjen ska säkerställa att patienter på ett tryggt och säkert sätt ska få sina behov av hälso- och sjukvård tillgodosedda efter att de skrivs ut från slutenvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden tar årligen fram behovsanalyser som belyser behov inom en viss sjukdoms- eller befolkningsgrupp. De arbetas fram i dialog med patienter, närstående och verksamhetsföreträdare. Behovsanalyserna är en del i arbetet med att säkerställa att vården är jämlik och god i alla dimensioner. Analyserna är ett viktigt underlag för att kunna styra hälso- och sjukvården utifrån behov och är en utgångspunkt för hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, överenskommelser och avtal. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger, utifrån gjorda behovsanalyser eller uppmärksammade områden, produktionsenheterna särskilda utvecklingsområden att fokusera på. Under 2017 är områdena spelberoende, plastikkirurgi och somatisk hälsa hos psykiskt sjuka i fokus, vilka var föremål för behovsanalys under Andra områden, som också behöver utvecklas är bland annat tillgängligheten till operationer i dagkirurgi och mobila specialistvårdsinsatser. Då det har saknats tydliga riktlinjer inom området spelberoende har Centrum för verksamhetsstöd och utveckling (CVU) genomfört en förstudie med syfte att identifiera och föreslå tänkbara åtgärder inom identifierade utvecklingsområden. Parallellt pågår ett nationellt arbete med att ta fram ett kunskapsstöd inom området spelberoende som beräknas vara klart till årsskiftet. Under 2017 finns viss samverkan mellan regionen och kommuner där beroendeklinikerna köper behandling för dessa patienter av kommunen. Tillgängligheten för patienter som har behov av plastikkirurgiska åtgärder av hudkomplikation efter tryck och bensår har ökat efter att ett framgångsrikt förbättringsarbete har genomförts vid Hand- och plastikkirurgiska kliniken. Målsättningen för bensårspatienter kommer att nås och målet är nära för trycksårspatienter Övriga förbättringar utifrån utvecklingsområdet plastikkirurgi är genomförda. Detta gäller tydliggjorda indikationer, för operation avseende bröstreduktion, bröstrekonstruktion och överskott av hud på buken, i befintliga informationskanaler med patient som målgrupp. Arbetet fortsätter under året med bland annat att lägga ut information på För att säkerställa den somatiska hälsan vid psykisk sjukdom har två produktionsenheter genomfört utvecklingsarbeten och övriga beskriver pågående arbeten inom detta utvecklingsområde. Konkreta effekter för patienterna kan dock ännu inte observeras och ett fortsatt utvecklingsarbete krävs. 18

23 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden För en förbättrad patientsäkerhet och ökad livskvalitet är målet att fler kirurgiska åtgärder bör ske som dagkirurgi och mottagningskirurgi under Andelen operationer där patienten går hem samma dag ligger på totalen i regionen konstant sedan några år och motsvarar cirka femtiofem procent av alla operationer. Produktionsenheterna beskriver dock i sina delårsrapporter att andelen ökar något. Utveckling av vården för barn och unga med medfödda funktionsnedsättningar har fortsatt under Bland annat har länsgemensamma insats- och utredningspyramider för habiliteringens målgrupper tagits fram. Pyramiderna som kan likställas med ett vårdprogram beskriver vilka insatser som erbjuds samt i vilken ordning de ges, vilket har tydliggjort arbetsgången för patienter, närstående och medarbetare inom regionen. Under året har även en länsgemensam utbildning i kvalitetsregistret HabQ startats upp, för att få en likvärdig registrering. Därutöver pågår även ett utvecklingsarbete tillsammans med försäkringskassan och barnklinikens läkare för att underlätta hanteringen av intyg. Självdialys är ett prioriterat område där regionen ligger långt framme. Region Östergötland strävar efter ytterligare ökad peritonealdialys användning och då framförallt i hemmet. En del patienter behöver då assistans i hemmet och verksamheten arbetar med att få det på plats, men än syns ingen ökning av patienter med peritonealdialys i hemmet. Utifrån de behovsanalyser som genomfördes 2016 tog hälso- och sjukvårdsnämnden fram och beslutade om patientlöften i början av året, se avsnitt Uppföljning av insatsområden, dessa patientlöften kommer som uppdrag i överenskommelser och avtal inför Under 2017 genomförs fyra nya behovsanalyser inom områdena: Ögonsjukdomar som medför betydande funktionsnedsättning Inflammatoriska tarmsjukdomar Vårdprocessen för äldre med fokus på psykisk ohälsa Stroke hos personer i yrkesverksam ålder Därutöver genomförs medborgardialoger under året gällande delaktighet kring hälsa och levnadsvanor. Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 24 God kvalitet i vårdens alla dimensioner i hela vårdkedjan Antal anmälningar till socialtjänsten om oro för barn som far illa 25 Antal patienter som genomför peritonealdialys i hemmet 26 Antal individer som har varit sjukskrivna över 180 dagar 27 Antal unika individer från länssjukvården som i samverkan fått insatser från närsjukvårdens mobila insatser i hemmet* 28 Andel berörda kliniker som använder vårdplan för cancerpatienter 2016 jan-aug: 156 Skapa 2017 jan-aug: nulägesbild 180 Dec 2016: Jan-Aug Jan-apr 2017 totalt: 4007 Kvinnor: 2668 Män: jan-apr: 814 Skapa nulägesbild Jan-Apr 2017: 71% Ska minska Jan-aug 2017: Totalt: 3844 Kvinnor: 2479 Män: % 2017: jan-aug: 1263 st Jan-Aug 2017: 61 % *Det som följts upp är antalet unika individer som fått insatser från närsjukvården via insatser från LAH och mobila ALMA. Primärvårdens insatser i hemsjukvården är inte medräknade och inte heller insatser från rehab eller psykiatri. 19

24 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Patienter ska inte behöva drabbas av undvikbara vårdskador Region Östergötland har en nollvision när det gäller vårdskador. Säker vård innebär att patienten ska få en vård utan vårdskador och inte drabbas av onödigt lidande som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. Vid den nationella punktprevalensmätningen våren 2017 rapporterades att 11,9 procent av de inneliggande patienterna i Region Östergötland hade en vårdrelaterad infektion. Vårdrelaterade infektioner orsakar mycket lidande hos patienterna och driver på kostnaderna i sjukvården. För hela Sverige är den siffran 9,3 procent. Det pågår ett aktivt förebyggande arbete i hälso- och sjukvården för att undvika att patienter drabbas av vårdrelaterade infektioner (VRI). För att komma tillrätta med vårdrelaterade infektioner krävs att alla aktörer inom vården tar ansvar. Därför har en regionövergripande strategi Tillsammans mot VRI arbetats fram och arbetet är nu i sin slutfas. Det förebyggande arbetet mot trycksår är också ett mycket angeläget område för Region Östergötland. Vid punktprevalensmätningen hade 20,1 procent av inneliggande patienter ett eller flera trycksår. Det är en ökning jämfört med 2016 års mätning. En framgångsfaktor för att minska andelen trycksår, är att så fort som möjligt vid inskrivning på sjukhus utföra en bedömning för hur stor risken är att drabbas av trycksår. I nuläget görs riskbedömningar, men inte i den utsträckningen som behövs. Under våren har en regionövergripande trycksårsgrupp startat med syfte att stärka det förebyggande arbetet. Visionen är att inga patienter ska få trycksår av att vårdas i Region Östergötland. Arbetet fokuserar på att tydliggöra riktlinjer, bland annat öka andelen riskbedömningar, utbilda, definiera ansvar och ge förutsättningar som till exempel bra madrasser och avlastande material. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 20 Patienter ska inte behöva Andel vårdrelaterade <6% Mars 2017 drabbas av undvikbara infektioner (VRI) 2016: 10,3 % (Riket 8.86%) 11,9%* vårdskador 2015: 10,8 % Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 29 Patienter ska inte behöva Andel patienter med 2016: 15,4 % 7 % Mars 2017 drabbas av undvikbara trycksår 20,1 %* vårdskador *Resultat från punktprevalensmätningar i Region Östergötland. Urval inneliggande patienter 18 år och uppåt. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten Patienter och invånare ska garanteras en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård, vilket innebär att vården integrerar riktade insatser för att förebygga och behandla sjukdom. Inom Region Östergötland pågår många aktiviteter för att stärka folkhälsan genom olika förebyggande insatser. Ett exempel på detta arbete är vårdcentralen Boxholm som under ett par års tid har arbetat tillsammans med olika aktörer i lokalsamhället för ett Välmående Boxholm. Under året har vårdcentralen bland annat utbildat hälsoguider, som bygger på frivilligt engagemang och går ut på att ta tillvara på lokala insatser, behov och engagemang om hälsosam livsstil. I september förväntas de 15 första hälsoguiderna att examineras, därefter börjar en ny utbildningsomgång som ger fler chansen att bli hälsoguider. I närsjukvården finns särskilda hälsoprocessledare som arbetar med att stötta och implementera processer. Insatser under året har bland annat lagts på rökfria utomhusmiljöer som gynnar både patienter, besökare och medarbetare. Många av Region Östergötlands 20

25 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden vårdcentraler erbjuder hälsosamtal till ett slumpvis urval av kvinnor och män i åldrarna 40, 50, 60 och 70 år, som är listade på de vårdcentraler som väljer att arbeta med hälsosamtal. Målet med satsningen är att främja hälsa och förebygga sjukdom, särskilt hjärt- kärlsjukdom. Under perioden januari till augusti 2017 har vårdcentralerna sammanlagt utfört hälsosamtal. Ytterligare exempel handlar om att erbjuda patienter motiverande samtal (MI) inom områdena stress, sömn och tobak. Flickor och kvinnor som har blivit eller riskerar att bli utsatta för könsstympning är en utsatt grupp i samhället. För att bättre möta denna grupp har ett vårdprocessprogram färdigställts under sommaren. Vårdprocessprogrammet är resultatet av ett projekt med deltagare från regionens verksamheter, elevhälsan och Länsstyrelsen. Vårdprocessprogrammet ska fungera som en riktlinje för hur hälso- och sjukvården ska arbeta med könsstympade flickor och kvinnor och hur personalen ska ge dem ett tryggt bemötande. Det blir också en vägledning för hur verksamheterna ska arbeta för att förhindra att fler utsätts. Patientinformation har också tagits fram på svenska, engelska, franska, arabiska, somaliska och tigrinja. För att säkerställa ett gott omhändertagande av barn och unga med övervikt och fetma har barnhälsovårdsenheten har under våren tagit fram indikationsgränser och gränser för hur regionen skall arbeta med dessa barn. Distriktsläkare och BVC-sjuksköterskor har under våren fått utbildning om övervikt och fetma hos barn för att tidigt kunna identifiera och förebygga övervikt hos barn. Behandling erbjuds numera friska barn mellan 0-12 år med ett ISO BMI Samverkan har även inletts mellan regionen och länets kommuner för att verka för jämlik hälsa, exempelvis kommer anpassade metoder för samtal om hälsosamma levnadsvanor på familjecentralen i Skäggetorp att arbetas fram. Inom befolkningsansvaret ska samtliga barn vid 18 månaders ålder erbjudas besök på Folktandvården för riskbedömning. Hittills i år har stycken barn erhållit en riskbedömning vilket motsvarar 40 procent av samtliga 18 månaders barn. Folktandvården kommer sannolikt inte att uppnå målet att ha en täckningsgrad på minst 75 procent som erhåller riskbedömning vid 18 månaders ålder. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärd e 21 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten Andel unika patienter som har besökt vården som fått råd eller rådgivande samtal angående levnadsvanor: - Tobak - Alkohol - Fysisk aktivitet - Mat Utfall Underlag saknas 25 % 2017 jan-aug: Andel saknas. Levnadsvanor har registrerats i Cosmic för patienter rådgivande samtal har genomförts under perioden. Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärd e 31 Hälsofrämjande och Jan-apr 2017 * Skapa sjukdomsförebyggande nulägesbild insatser ska naturligt ingå i vårdens möten BI Andel invånare som har genomgått hälsosamtal i åldersgrupperna: -40 år -50 år -60 år -70 år 32 Andelen kariesfria -6-åringar -19-åringar *K = Kvinnor, M = Män K:3,0 %, M:2,3% K:3,4 %, M:2,8% K:4,5 %, M:4,6% K:6,5%, M: 5,4% Jan-apr 2017 Utfall saknas 75 % 35 % Utfall Jan-aug 2017 * K:5,4 %, M:3,9% K:5,5 %, M:4,6% K:6,9%, M:7,2% K:9,4%, M: 8,1% Jan-aug 2017 Utfall saknas Måluppfyllelse Måluppfyllelse 1 ISO BMI är ett BMI värde för barn där värdet beräknas på samma sätt som BMI för vuxna. 21

26 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Medborgarna i Östergötland har sammantaget en relativt god tillgänglighet till regionens verksamheter, jämfört med övriga landet, även om det förekommer skillnader mellan vårdområden. Tendensen är dock att resultaten försämras inom flera områden, vilket även kan observeras inom flertalet andra regioner och landsting. Tillgängligheten till vårdcentralerna, både vad gäller telefon- och besökstillgänglighet, har under året uppvisat en svag tendens till försämringar. Samma gäller för tillgängligheten till nybesök och behandling inom den somatiska specialiserade vården. Tillgängligheten till tandvård i länets samtliga kommuner är fortsatt god och allmäntandvård och specialisttandvård kan erbjudas till invånarna enligt prioriteringsordningen. Patienterna erbjuds också fler och fler möjligheter att utnyttja e-tjänster i sina kontakter med vården. Bedömningen är att måluppfyllelsen för det strategiska målet inte kommer bli helt tillfredsställande vid årets slut. En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården Primärvården ska utgöra basen i sjukvården i Östergötland. God tillgänglighet, samlad medicinsk kompetens och hälsofrämjande uppdrag är viktiga komponenter för att primärvården ska vara patienternas förstahandsval. Primärvårdens andel av alla besök i öppenvården har hittills i år varit femtiosju procent vilket motsvarar utfallet under I primärvård ingår bland annat verksamheterna för barnhälsa, ungdomsmottagning, kvinnohälsa och rehabilitering. Vårdcentralernas andel av alla besök i öppenvården var under perioden fyrtiotre procent. För att förbättra tillgängligheten och säkerställa en jämlik vård för invånare i hela länet har ett nytt primärvårdscentrum bildats under året. Det övergripande målet för den nya produktionsenheten är att tänka nytt och satsa på verksamhetsutveckling, folkhälsa, prevention och digitala e-hälsolösningar. En likvärdig styrning av Region Östergötlands primärvård vad gäller verksamhetsutveckling, införande av nya arbetssätt, forskning och utveckling och preventiva insatser förväntas ge positiv effekt för primärvårdens patienter. Under hösten kommer bland annat ett pilotprojekt med digital vårdcentral påbörjas. Många gånger är det möjligt att undvika skador och sjukdom med tidiga insatser, något som ger en vinst både för den enskilde och för samhället. Primärvården i Östergötland arbetar med levnadsvanor som en integrerad del i utredning och behandling och erbjuder stöd, egenvårdsråd och andra insatser för att främja sundare levnadsvanor. Ett exempel är rådgivande samtal angående alkoholvanor för att tidigt uppmärksamma eventuella problem och ge möjlighet till stöd och behandling. Antalet remisser till beroendekliniken från primärvården har ökat under årets första åtta månader jämfört med samma period förra året, vilket ligger i linje med det önskade målet. 22

27 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall 22 En primärvård som Primärvårdsandel av all öppenvård: 2016 jan -aug: utgör basen i hälso- -Andel av alla besök PV: 57% och sjukvården (HSN) 2017 jan-apr: Kvinnor: 58% Män: 55% VC: Totalt: 43 % Kvinnor: 41 % Män: 46 % Andel av alla besök: Primärvårdens ersättning (exkl jan-aug: 802 mkr ersättning för allmänläkemedel och hemsjukvård) Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall 33 En primärvård som utgör basen i hälsooch sjukvården (HSN) Andel patienter med kroniska diagnoser som har god kontinuitet i sina vårdkontakter 34 Andel unika patienter inom primärvården som fått råd eller rådgivande samtal angående alkoholvanor 35 Antal remitteringar till beroendekliniken från primärvården Ska öka Målvärd Utfall e 2016: 78 % Ska öka 79 % Jan-apr 2017: 5% har tillfrågats om alkoholvanor av dessa har 9% fått rådgivande samtal 2016 Jan-aug: 119 Jan-apr 2017: 67 st VC: Totalt: 43 % Kvinnor: 41 % Män: 46 % Jan-aug 2017: 847 mkr 25 % Jan-aug 2017: 4 % har tillfrågats om alkoholvanor av dessa har 11 % fått rådgivande samtal Ska öka 2017 Jan-aug: 135 st Målvärde Utfall Måluppfyllelse 2017 Jan-aug: 63 % PV: Totalt 57 % Kvinnor: 59 % Män: 55 % Måluppfyllelse God tillgänglighet till besök och behandling i hela vårdprocessen Tillgänglighet till hälso- och sjukvården och möjligheten att komma i kontakt med vårdgivarna är viktigt för befolkningens förtroende för vården. Region Östergötland har som mål att erbjuda god tillgänglighet till besök och behandling för patienter i hela vårdprocessen. Telefon- och besökstillgänglighet på vårdcentraler Tillgänglighetsmålen för vårdcentralerna är att minst 95 procent av inkommande telefonsamtal ska besvaras samma dag som patienten ringer. Det andra målet är att minst 95 procent ska erbjudas besök hos läkare inom sju dagar för nya medicinska problem. Under senhösten 2016 ersattes talsvarssystemet för telefoni på vårdcentralerna med ett helt nytt system. Övergångssvårigheter gjorde att resultat för förra årets sista kvartal inte är tillgängliga. Kvalitetssäkrade resultat finns att tillgå från januari Under årets två första kvartal försämrades telefontillgängligheten något, se figur 1. Under juni och under de inledande månaderna av kvartal 3 vände dock telefontillgängligheten uppåt, se figur 2. Det har under åren varit relativt vanligt att telefontillgängligheten stiger något under kvartal 3 jämfört med kvartal 2 och det är ännu för tidigt att dra slutsatser om vad uppgången betyder för helårets resultat. 23

28 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Figur 1: Telefontillgänglighet andel av inkommande samtal som besvara samma dag, Figur 2: Telefontillgänglighet andel av inkommande samtal som besvaras samma dag, jan-aug 2017 Besökstillgängligheten på vårdcentralerna uppvisar en svagt negativ tendens över tid, se figur 3. Tillgängligheten försämrades i linje med denna trend något under kvartal 2, men har under de första månaderna i kvartal 3 förbättrats något, se figur 4. I augusti månad genomfördes 92 procent av nybesöken inom sju dagar. Det är ännu för tidigt att dra slutsatser om vad förbättringen i juli och augusti månad betyder för helårets resultat. Under andra kvartalet 2017 tog 20 vårdcentraler emot mindre än nittio procent av patienterna inom sju dagar. Motsvarande siffra under samma kvartal 2016 var 14 vårdcentraler och under samma kvartal vårdcentraler. För augusti månad var motsvarande siffror 16 (2017), 9 (2016) och 10 (2016). Figur 3: Genomförda nybesök hos läkare inom sju dagar år

29 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden nybesök hos läkare inom sju dagar år, jan-aug 2017 Figur 4: Genomförda Två av tre patienter tas emot samma dag som de ringer till vårdcentralen. Siffran för kvartal 2, är 67 procent, vilket är den högsta på två år, se figur 5. Det återstår att se om det är en tillfällig ökning. Figur 5: Genomförda nybesök hos läkare på vårdcentral samma dag man ringer år Akutmottagningars tillgänglighet För akutmottagningarna är målet att beslutsgrundande läkarbedömning ska ske inom en timma och att den totala vistelsetiden inte ska överstiga fyra timmar. Figur 6 visar att 52 procent av patienterna fick läkarbedömning inom en timma i augusti månad, och att andelen ökat något under sommarmånaderna jämfört med våren. Samma mönster kan ses för den totala vistelsetiden på akuten. I augusti månad kunde drygt 2 av 3 patienter, 68 procent, lämna akuten inom 4 timmar. Trenden över tid är dock att resultaten för båda dessa mått försämras, och även om augusti 2017 har något bättre resultat än de föregående två årens augustimånader är det för tidigt att tala om ett trendbrott. 25

30 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Figur 6: Andel patienter som bedömdes av läkare på akutmottagningarna inom en timma respektive lämnade mottagningarna inom högst fyra timmar år Antalet patienter som söker vård på länets akutmottagningar har över tid ökat. Under perioden jan-aug 2017 vårdades i genomsnitt 9800 personer på länets akuter per månad. Ökningen jämfört med motsvarande period två år tidigare (2015) var drygt 3 procent, vilket motsvarar en ökning med cirka 300 patienter. Bilden är dock komplex och vissa akutmottagningar har större procentuella ökningar än de 3 procenten på länsnivå, medan en inte har någon ökning alls under den nämnda perioden. En annan viktig orsak till de, sett över tid, allt längre vistelsetiderna på akutmottagningarna, framförallt på US, är vårdplatsbristen som innebär att många patienter måste vänta på att få komma till en avdelning. Vidare så försöker patienterna i så hög utsträckning som möjligt utredas och behandlas på akutmottagningen för att undvika inläggning om detta är möjligt. Dels är det ofta nödvändigt utifrån vårdplatsläget men det är också ofta ett mervärde att kunna undvika slutenvård. Tillgänglighet till specialiserad vård Tillgängligheten till nybesök och behandling i specialiserad vård tenderar att försämras i Östergötland. Samtidigt som Östergötland uppvisade den bästa tillgängligheten i landet under år 2016, ökar antalet patienter som väntar mer än två månader på besök eller behandling en trend som gäller flertalet övriga regioner och landsting. Andelen patienter som väntat högst 60 dagar på nybesök hos läkare i specialiserad vård kan följas upp på två olika sätt. Antingen redovisas en andel baserad enbart på de enheter som ingår den nationella uppföljning som det ställs krav på från SKL:s håll, eller så baseras andelen på de enheter som ingår i region Östergötlands egna månatliga uppföljning. I denna uppföljning ingår fler enheter än i den nationella uppföljningen. I denna rapport redovisas andelen baserad på Region Östergötlands egna uppföljningar. Av kurvan i figur 7 framgår att andelen som väntat högst 60 dagar på nybesök hos läkare i specialiserad vård i slutet av augusti var 69 procent. De blå fälten i figuren visar att totalantalet väntande till nybesök i Östergötland successivt har ökat. Antalet ökade med drygt 20 procent under perioden augusti 2016 augusti 2017 (från cirka till patienter). Samtidigt ökar antalet patienter som väntat mer än 60 dagar till nybesök successivt (mörkblå fält). Det största antalet patienter som väntat mer än 60 dagar återfanns augusti 2017 inom hudsjukvården, ögonsjukvården och öron-näsa-halssjukvården. Dessa tre specialiteter svarade för 61 procent av samtliga patienter som väntat mer än 60 dagar på besök. 26

31 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Figur 7: Antal väntande på besök högst respektive mer än 60 dagar inom specialiserad vård, (PVV = Patientvald väntan. MOV = medicinskt orsakad väntan. Diagrammet bygger på Region Östergötlands egen uppföljning, vilken innehåller fler specialiteter än den nationella uppföljningen. Andelen patienter som väntat högst 60 dagar på behandling i specialiserad vård kan också mätas på två sätt. I region Östergötlands egen månatliga uppföljning mot 60-dagarsgränsen ingår BUP, vuxenpsykiatri, beroendevård och habilitering, även om de också följs upp mot en 30-dagarsgräns. Dessa enheter ingår inte i den nationella uppföljningen eftersom de från nationellt håll endast följs upp mot 30-dagarsgränsen. Andelen patienter som väntat högst 60 dagar på behandling enligt regionens egen uppföljning var i augusti 2017 drygt 55 procent, se kurva i figur 8. Siffran i den nationella uppföljningen är högre, 61 procent. Augustisiffran är alltid lägre än andra månader på grund av semestrar under sommaren. Oavsett detta så har andelen som väntat högst 60 dagar minskat något över tid. Motsvarande månad 2017 har med få undantag något sämre resultat än samma månad under Totalantalet väntande på behandling, inklusive väntande till BUP, vuxenpsykiatri, beroendevård och habilitering, ökade med cirka 23 procent under perioden augusti 2016 augusti 2017, från cirka 6000 till patienter, se figur 8. Även antalet väntande mer än 60 dagar på behandling ökar successivt. I augusti 2017 svarade fem specialiteter för knappt hälften av alla patienter som har väntat mer än två månader (handkirurgi, hjärtsjukvård, plastikkirurgi, ögonsjukvård och öron-näsa-halssjukvård). Figur 8: Antal väntande på behandling högst respektive mer än 60 dagar inom specialiserad vård, (PVV = Patientvald väntan. MOV = medicinskt orsakad väntan. Diagrammet bygger på regionens egen uppföljning, vilken innehåller fler specialiteter än den nationella uppföljningen. 27

32 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Tillgänglighet till psykiatriska verksamheter För vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, habilitering och beroendevård tillämpas målgränsen högst 30 dagar till nybesök, fördjupad utredning eller behandling. Samma tidsgräns tillämpas för flyktingmedicin. Det har uppmärksammats brister i registreringen av väntande patienter inom det psykiatriska området. En översyn av registreringsrutinerna pågår tillsammans med berörda kliniker. Redovisning av detaljerade tillgänglighetsresultat bör därför avvakta pågående översyn. Hälso- och sjukvårdsdirektören uppdrogs av hälso- och sjukvårdsnämnden vid dess sammanträde den 29 augusti 2017 att framöver återkomma till nämnden med en redovisning och analys av tillgänglighetsproblematiken inom området. Genomförda återbesök inom planerad tid i specialiserad vård En viktig aspekt i tillgänglighetsfrågan är huruvida patienter får komma på återbesök hos läkare i specialiserad vård inom den tid som planerats. Figur 9 visar hur stor andel av återbesöken som genomfördes inom planerad tid från januari 2015 till augusti Resultatet för Östergötland var det femte bästa i landet under perioden jan-aug Under denna period genomfördes 76 procent av återbesöken i Östergötland i tid. Motsvarande siffra för riket var 65 procent. För augusti 2017 hade Östergötland landets tredje bästa resultat, 77 procent. Figur 9: Genomförda återbesök inom bevakningsdatum år Genomförda undersökningar inom radiologi, klinisk fysiologi och neuroradiologi Region Östergötland deltar i nationell uppföljning av väntetiden till elva olika öppenvårdsundersökningar inom radiologi, klinisk fysiologi och neuroradiologi, datortomografi, magnetkameraundersökning, ultraljudsundersökning, EKG, PET-CT med flera. Uppföljningen sker med målet att undersökningarna ska genomföras inom högst 60 dagar. Andra kvartalet 2017 undersöktes 87 procent av alla patienter inom högst 60 dagar jämfört med riksgenomsnittet på 80 procent. Som framgår av figur 10 har Östergötland under en längre tid haft ett bättre resultat än riksgenomsnittet. Östergötlands resultat för det andra kvartalet 2017 är landets tredje bästa resultat. 28

33 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Figur 10: Andel undersökningar inom radiologi, klinisk fysiologi och neuroradiologi som genomförts inom 60 dagar, Elva olika typer av undersökningar ingår i mätningen. Canceroperationer Målgränsen för patienter med cancersjukdom är att behandling ska genomföras inom 21 dagar räknat från beslut om behandling. Figur 11 visar att utvecklingen sett över längre tid (sedan 2014) är positiv. Denna utveckling har skett samtidigt som antalet genomförda planerade cancerbehandlingar har ökat. Med detta sagt har andelen patienter som fått behandling inom 21 dagar från beslut minskat under de två senaste kvartalen. Under andra kvartalet 2017 var andelen fall där behandlingen startade inom 21 dagar 75 procent, se figur 11. Trots minskningen jämfört med föregående två kvartal är resultaten för det andra kvartalet 2017 ungefär detsamma som resultatet för motsvarande kvartal 2015 och Bilden är således komplex med en långsiktig förbättring kombinerat med något fallande resultat under de två senaste kvartalen. Efter beslutet om behandling kan olika typer av åtgärder följa. En av dessa är strålbehandling. Under andra kvartalet 2017 påbörjades 99 procent av strålbehandlingarna inom 21 dagar. Detta är det hittills högsta uppmätta resultatet. Figur 11: Andel cancerbehandlingar som genomförts inom 21 dagar från beslut om behandling, Cancersjukvården har infört så kallade standardiserade vårdförlopp för olika cancersjukdomar. För varje vårdförlopp har experter fastställt en tidsgräns i dagar räknat från välgrundad misstanke om cancersjukdom till första behandling. Dessa tidsgränser varierar mellan olika cancersjukdomar. Resultatet av ledtiderna för vårdförloppen kommer efterhand att ersätta nuvarande generella 21-dagarsuppföljning. 29

34 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Andra typer av tillgänglighetsmätningar Tillgänglighet handlar inte enbart om väntetider till besök och behandling utan också om olika sätt att komma i kontakt med vården, såsom telefontillgänglighet till mottagningar och Vården behöver ständigt jobba med att förbättra och förnya detta. Region Östergötland har som mål att medelväntetiden för att komma fram till 1177 på telefon ska vara 5 minuter. I augusti 2017 var medelväntetiden för att få kontakt med minuter och 15 sekunder. Under månaderna jan-april var medelväntetiden mellan 25 och 30 min, och mellan maj och juli mellan 20 och 25 min. Resultatet har således förbättrats. Även andelen samtal som besvaras inom 9 minuter mäts. Under augusti 2017 besvarades 36,7 procent av alla samtal inom nio minuter. Andelen lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad uppgår för närvarande till 49 procent vilket är över målet. I figur 12 och 13 visas tillgängligheten per centrum avseende väntande patienter vid månadsskiftet (exklusive psykiatrin) i förhållande till varje centrums individuella målvärden, som har beslutats i överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden (bilaga 4). Grön respektive röd markering indikerar om målvärdet har uppnåtts eller inte. I augusti uppnådde 5 av 8 centrum sina mål gällande tillgänglighet till besök inom 60 dagar, se figur 12. Det är framförallt låg tillgänglighet inom kirurgiska specialiteter, så som ögon och öron/näsa/hals där också ett stort antal patienter fått vänta mer än 60 dagar på besök. Observera att för HMC relaterar uppsatt målvärde till hud exluderat, men i andelen som presenteras finns hud inkluderat. Figur 12. Andel patienter som vid månadsskiftet väntat högst 60 dagar på besök fördelat per centrum. Figur 13. Andel patienter som vid månadsskiftet väntat högst 60 dagar på behandling fördelat per centrum. 30

35 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden God tillgänglighet till besök och behandling i hela vårdprocessen Andel väntande patienter som väntat: - högst 60 dagar på besök och behandling i specialiserad vård - högst 30 dagar inom det psykiatriska vårdområdet Aug 2016: Besök: 69 % Behandling: 61 % 2016: Besök 91 % Behandling: Underlag saknas 85 % Augusti 2017: Besök: 68 % Behandling: 61 % Redovisas ej på grund av bristande underlag Andel patienter som har tagits emot av läkare inom högst sju dagar på vårdcentral (genomförda nybesök) 2017: jan-apr: 91 % 2016: 92 % 95 % Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Mål värde 36 God tillgänglighet till besök och behandling i hela vårdprocessen Tillgängligheten på akutmottagningen: - Andel som har träffat läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme - Andel som har lämnat mottagningen inom fyra timmar 37 Andel patienter med cancersjukdom som har påbörjat sin behandling inom högst tre veckor 38 God tillgänglighet till besök och behandling I hela vårdprocessen Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen (1177): -medelväntetid besvarade samtal 40 Telefontillgänglighet till kliniker/ enheter: - Andel som har bemannad telefontid minst fem timmar per vardag eller CallMe för återuppringning samma dag Andel patienter som inom dagar från remissankomst/beslut om åtgärd har erbjudits tidpunkt för: - besök/undersökning - operation/åtgärd 2017 Jan-mars 48 % 2016: 50 % 2017 Jan-mars: 64 % 2016: 64 % 2016: Canceroperation: 67 % Strålbehandling: 97 % April 2017: 27 min 26 sek Aug 2016: Må-To 62 % April 2016: Må-To 58 % 60% 60% 2017 jan-aug: 92 % Utfall Jan-aug 2017: 52 % Jan-aug 2017: 68 % >80% Jan-Aug 2017: Canceroperat ion: 75 % Ny indikator 2017 Strålbehandli ng: 99 % Aug 2017: 18 min 15 sekunder 5 min 60 % Jan-aug 2017: Må-Fre 61 % Må-To 68 % Bristande underlag 70 % Bristande underlag Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 23 * 85 % Måluppfyllelse Utvecklade möjligheter för patienten att använda e-hälsolösningar Arbete med att öka användningen av e-hälsotjänster inom Region Östergötland fortgår. Det är fortsatt stort fokus på implementering av e-hälsotjänster inom primärvården där vårdcentralerna Mjölby och Cityhälsan centrum är modellvårdcentraler för både olika e- hälsotjänster och nya arbetssätt. Implementering av fler e-tjänster i hela Region Östergötland intensifieras och flera enheter/centrum efterfrågar stöd. Patienterna på modellvårdcentralerna erbjuds i allt högre utsträckning att använda e-tjänsten kontakta oss och här har arbetsflöden och arbetssätt setts över så patienternas ärende snabbt handläggs och svar kan lämnas. 31

36 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Implementering av webbtidbok omfattar hela Region Östergötland och här pågår också ett intensivt arbete med att öka webbtidbokningarna för alla mottagningar. Flera enheter satsar på ett ökat införande. Jourcentralen i öster har öppnat alla sina tider via webben, initialt som ett projekt som kommer utvärderas under hösten. Flera standardiserade webbtidböcker har införts bland annat för suturtagning, blodtryck, bedömning av hudförändringar och EKG inför operation. Dessa webbtidböcker kommer att införas i hela primärvården. Antalet användare av Journalen på nätet ökar ständigt. Vid den senaste mätningen i juli 2017 var antal unika användare som loggat in i sin journal drygt stycken. Dagligen tittar drygt 2200 användare i sin journal. Nu kan även vuxenpsykiatrins och beroendeklinikens journaler läsas liksom anteckningar från psykologer och kuratorer i primärvården och anteckningar från flyktingmedicinskt centrum. Projektet Digitala besök som drivs av Primärvårdscentrum kommer erbjuda medborgaren möjlighet till bokning av digitala besök för vissa symtom/kontaktorsaker, är igång med förberedelsearbete. Drift av verksamheten beräknas vara igång under oktober/november Under våren startade Projektet Vårdsamverkan centrum Valdemarsvik som är ett samverkansprojekt mellan Region Östergötland och Valdemarsviks kommun. Här kommer medborgaren/patienten i Valdemarsvik erbjudas möjligheter till möte med specialist via användingen av e-hälsotjänster. Digital teknik kommer användas vid möten, ronder och i vissa undersökningar. Samverkan med specialister på sjukhus är etablerad. Plattformen Stöd och behandling erbjuder kognitiv beteendeterapi för patienter med oro, ångest, depression och sömnsvårigheter. Detta stöd används av alla vårdcentraler och antalet behandlingar ökar. Inom området e-hälsa genomförs bland annat projektet Vård på distans där två pilotprojekt pågår för att utvärdera vård på distans. I dessa projekt medverkar patienter med kronisk lungsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom. Patienten genomför olika mätningar, som ordinerats av läkare, resultaten bedöms och eventuella åtgärder genomförs. Det ger en möjlighet att på ett tidigt skede se förändringar i patientens tillstånd och ge möjlighet att justera behandlingen. Kontakt sker via video och på detta sätt undviks vissa transporter och besök på sjukhus för patienterna. Min vårdplan cancer är ett nationellt pilotprojekt för utveckling av vårdplaner där tre regioner/landsting medverkar. Patienterna kan i sin vårdplan, via 1177, få stöd i sin behandling genom att ta del av informationstexter kring sitt sjukdomstillstånd och få information om olika behandlingsmetoder, biverkningar, kostråd och annat. Patienten kan i sin vårdplan själva föra dagbok över sitt sjukdomstillstånd, få stöd i sin sjukdom av sin kontaktsjuksköterska och lägga in tider för kommande besök och fylla i formulär kring sitt illamående. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall 24 Utvecklade möjligheter för Andel mottagningar (vårdcentraler och Augusti 2016: patienten att använda e- kliniker) som via 1177 Vårdguiden 38% hälsolösningar (HSN) erbjuder webbtidbokning direkt, kopplad till patientjournalen Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall 42 Utvecklade möjligheter för patienten att använda e- hälsolösningar (HSN) Antal ärenden i 1177 vårdguidens e- tjänster per månad 43 Antal bokade tider via webbtidbok direkt kopplad till patientjournalen 2017 jan-apr: : : Jan- Apr 2017 snitt per månad: 1667 (nybokningar) Målvärde Utfall Måluppfyllelse 80 % Augusti 2017: 50 % Målvärde Utfall Måluppfyllelse Jan- aug 2017 (medel): / månad Jan- aug 2017 snitt per månad: 1488 (nybokningar) 32

37 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden God tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter för personer med funktionsnedsättningar Alla regionens verksamheter ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, inom hälso- och sjukvård. Detta mål gäller även tillgängligheten till Region Östergötlands webbplatser. I hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till samtliga vårdleverantörer förutsätts att patienterna får en vård av hög kvalitet som är säker och tillgänglig. Det innebär bland annat att Region Östergötlands lokaler ska vara funktionella för alla oavsett nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i form av exempelvis nedsatt syn, hörsel, läs- och skrivsvårigheter, psykisk eller i övrigt nedsatt funktionsförmåga. Det innebär också att i samband med ny- och ombyggnation ska lokalerna anpassas efter Region Östergötlands riktlinje Tillgänglighet och användbarhet samt gällande lagar och regler enligt Plan- och bygglagen (PBL). Boverkets byggregler (BBR kapitel 3 och 8) ska följas där dessa har betydelse för personer med nedsatt rörelse eller- orienteringsförmåga och andra aktuella förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Riktlinje Tillgänglighet och användbarhet förtydligar/konkretiserar krav och är framtagen utifrån skriften Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN (BFS 2015:5) från Myndigheten för delaktighet. Exempel på åtgärder som genomförts i Region är att lokaler är anpassade med kontrastmarkeringar kring dörrar och på glaspartier. Andra exempel på anpassningar som genomförts är att ledstråk i lokalerna har markerats, hissar har utrustats med teknik så de talar och vändmått för rullstol har säkrats. För att göra innehåll och tjänster på Region Östergötlands webbplatser tillgängliga för en bred mottagargrupp, inklusive personer med olika typer av funktionsnedsättningar följer Region Östergötland den internationella riktlinjen WCA 2.0 AA. Den beskriver hur regionen som offentlig verksamhet bör förehålla sig till tillgänglighet på webbplatser. När ny- eller ombyggnad av webbplatser upphandlas ska krav ställas på att leverantören följer och kan tillämpa riktlinjen. Ett mer tillgängligt webbinnehåll innebär ofta fördelar även för personer utan funktions-nedsättningar. Region Östergötlands webbplatser har idag utvecklade funktioner för bland annat översättning, lättlästa sidor på svenska och lyssningsfunktion. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 25 God tillgänglighet till Region Omfattningen av regionala Ny indikator 2017 Skapa Utfall kan ej Östergötlands verksamheter verksamheters webbplatser som är nulägesbild beskrivning i mätas se för personer med tillgängliga och innehåller funktionsnedsättningar tillgänglighetsinformation för personer med funktionsnedsättning -Hälso- och sjukvård text 33

38 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Processperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Bedömning Effektiv verksamhet Effektiva processer Effektiv verksamhet Hälso- och sjukvårdsnämnden kan i viss mån påverka vårdens processer och därmed måluppfyllelsen av det strategiska målet om effektiv verksamhet genom kraven i överenskommelser och avtal med vårdleverantörerna. Bedömning av måluppfyllelsen är inte möjlig att värdera nu utan kommer göras i samband med årsredovisningen för Effektiva processer För att möta verksamhetens kapacitet och patienternas behov, både i dag och i framtiden, behöver Region Östergötland hitta metoder att hantera utmaningarna. En allt äldre befolkning som kommer att behöva mer vård och omsorg i framtiden samtidigt som det är brist på vårdplatser och sjuksköterskor. Dessa faktorer samt en pressad ekonomi ligger bakom att flera långsiktiga och sammanhängande satsningar Region Östergötland har startat. Programmet Hållbar verksamhet som startade under 2017 ska leda till bättre samordning och smartare utnyttjande av regionens gemensamma resurser. Programmet riktar initialt in sig på två områden som har definierats som grundorsaker till de ökade kostnaderna i hälso- och sjukvården, vårdplatssituation och operationsplanering. Arbetet har startat på US där behoven är som störst men under hösten kommer såväl Vrinnevisjukhuset som Lasarettet i Motala att inkluderas. Inom operationsplanering startar i höst ett pilotprojekt inom robotkirurgin på US som syftar till ett mer effektivt utnyttjande av operationsresurser. Vad gäller vårdplatser kommer samverkan kring vårdplatser inom specifika kompetensområden att påbörjas under hösten. Detta för att undvika att patienter utlokaliseras samt att sårbarheten med alltför små vårdplatsenheter minskas. Hållbar verksamhet hänger ihop med flera andra satsningar, som Nära vård och Rätt använd kompetens. Dessa satsningar genomförs internt i organisationen men har som mål att förse medborgarna i Östergötland med en god och säker vård av hög kvalitet. För att säkerställa en effektiv och tidig vård för kvinnor med förändringar i bröstet erbjuder Bröstenheten på US möjlighet för kvinnor från hela länet att söka vård direkt utan att gå via sin vårdcentral. Idag genomförs 94 procent av alla bröstcanceroperationer som dagkirurgi. Exempel på andra utvecklingsaktiviteter för att utveckla effektivare processer som pågår i hälso- och sjukvården är utvecklingen inom cancerprocesserna och standardiserat vårdförlopp. 34

39 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Ekonomiperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Bedömning Ekonomi som ger Verksamhet anpassad till handlingsfrihet intäktsutvecklingen Kostnadseffektiv verksamhet Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ekonomi som ger handlingsfrihet Hälso- och sjukvårdsnämnden, som står för cirka 70 procent av Region Östergötlands omsättning, redovisar en helårsbedömning för 2017 på ett nollresultat och uppfyller därmed målsättningen ekonomi som ger handlingsfrihet. Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett positivt resultat på 58 miljoner kronor. Områdena länssjukvård, närsjukvård och smittskyddsverksamhet redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och utbetalats. Detta beräknas inte vara bestående i bokslutet och helårsbedömningen är ett nollresultat. Prognosen innehåller en osäkerhet på grund av ökade läkemedelskostnader inom cancerområdet där nämnden ersätter berörda enheter för deras kostnader. Det pågar en utredning kring hur dessa ökade kostnader ska finansieras, vilket kan påverka nämndens årsresultat. Medel finns reserverade på finansförvaltningen i avvaktan på utredningen. Figur 14: Resultat och helårsbedömning Helårsbedömning Jan-aug 2017 Jan-aug 2016 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Område Regionsjukvård 1,0 2,3 0,0 2,5 4,9 Närsjukvård 15,0 39,8 40,7 27,8 9,1 Länssjukvård 47,0 22,9 32,9 11,7 26,3 Utomlänsvård -25,0-11,9-8,4-19,2-11,8 Privata vårdgivare -10,0-0,6 25,8 5,8 16,8 Tandvård 5,0 10,5 15,1 12,2 14,3 Ambulanssjukvård och sjukresor 2,0 5,2 5,8 2,9 24,2 Smittskyddsverksamhet 15,0 18,5 9,9 18,3 11,1 Solidariskt finansierade läkemedel -5,0 0,0-8,4-13,5-0,1 Övrigt -45,0-28,4-23,0-43,9-57,3 Totalt Resultat 0,0 58,3 90,3 4,6 37,5 Regionsjukvård (till östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård (högspecialiserad vård) är 649 miljoner kronor för Överenskomna avtal för högspecialiserad sjukvård betalas till största del ut som en fast ersättning. En mindre del, 14 miljoner kronor, utgör rörlig ersättning. Den rörliga 35

40 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden ersättningen avser vissa sällan förekommande åtgärder som är speciellt dyra och ersättningar som är tillfälligt rörliga till dess att verksamhet är etablerad. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger 2 miljoner kronor under den budgeterade nivån och går att hänföra till ännu ej utbetalad rörlig ersättning. Bedömningen är att i bokslut 2017 kommer 1 miljon kronor av detta överskott att bestå. Närsjukvård Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kronor för 2017 och här ingår, förutom sjukhusvård, även kostnader för regionens primärvård (inklusive de privata vårdcentralerna) motsvarande miljoner kronor. Ersättning för närsjukvård betalas till största del ut som en fast ersättning, endast 377 miljoner kronor är rörliga. Den rörliga ersättningen avser prestationsersättning, ersättning som är tillfälligt rörlig till dess att verksamhet är etablerad samt vårdvalsverksamhet (vuxenpsykiatri, hudsjukvård och primärvård). Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller även bonusbelopp som baseras på tillgänglighetsmål, vård i rimlig tid. Maximalt bonusbelopp för innevarande år är drygt 20 miljoner kronor. Hittills mätt tillgänglighet till och med juli visar att närsjukvården erhållit i stort sett full bonus motsvarande 11,8 miljoner kronor. Den totala kostnaden för närsjukvården är 40 miljoner kronor lägre än budgeterat. Kostnaden för sjukhusvård inom närsjukvården är 23 miljoner kronor lägre än budgeterat. Hittills i år finns ett överskott som går att hänföra till den rörliga ersättningen där prestation, eller etablering, ännu inte antingen värderats eller uppnåtts. Detta överskott kompenserar till största del ökade kostnader inom rättspsykiatri. Inom närsjukvården finns en prognostiserad årlig kostnad på 7 miljoner kronor för cancerläkemedel inom ordnat införande, kostnader som ökar inom regionen. Viss osäkerhet finns i denna post eftersom de medel som hälso- och sjukvårdsnämnden budgeterat inte ser ut att räcka till och att utredning pågår, se även avsnitt länssjukvård nedan. Bedömningen är att i bokslut 2017 kommer sjukhusvård inom närsjukvården att ge ett överskott på 10 miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med tidigare helårsbedömning. Kostnaden för primärvårdsverksamhet inom närsjukvården är 16 miljoner kronor lägre än budgeterat. Detta förklaras till största delen av att ersättningen för utökad ST-läkarsatsning samt samtalsbehandling ännu inte har mätts och utbetalats, samt överskott i projekt. Bedömningen är att kostnaderna för primärvård inom närsjukvården kommer att ge ett överskott på 5 miljoner kronor i bokslut Länssjukvård Den totala budgeten för länsövergripande sjukvård är miljoner kronor för Ersättningen betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast 267 miljoner kronor är rörliga. Den rörliga ersättningen avser prestationsersättning eller ersättning som är tillfälligt rörlig till dess att verksamhet är etablerad. Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller även antingen vites- eller bonusbelopp som baseras på tillgänglighetsmål, vård i rimlig tid. Barn- och kvinnocentrum har valt att erhålla vite då mål för tillgänglighet inte uppnås, maximalt belopp för året är 10 miljoner kronor. Övriga centrum har valt att istället erhålla bonus för uppnådd tillgänglighet, maximalt belopp för året är 51 miljoner kronor. Hittills mätt tillgänglighet till och med juli visar att inget vite har dragits och bonus har utbetalats motsvarande 4,5 miljoner kronor till Hjärt- och medicincentrum och 8,0 miljoner kronor till Centrum för kirurgi, onkologi och cancervård. Sinnescentrum har ingen bonus utbetalad. Kostnaden för länssjukvård är 23 miljoner kronor lägre än budgeterat. Överskottet går att hänföra till den rörliga ersättningen där prestation, eller etablering, ännu inte antingen värderats eller uppnåtts samt ej utbetalad bonus. Detta överskott kompenserar till största del ökade kostnader för avropsavtal för cancerläkemedel. Inom länssjukvården finns en prognostiserad årlig kostnad på nära 100 miljoner kronor för cancerläkemedel inom ordnat införande, kostnader som ökar inom regionen. 36

41 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden En avstämning gjordes efter första halvåret för avropsavtalen gällande läkemedel. För samtliga avropsavtal finns en budgeterad taknivå. Vid behov har hälso- och sjukvårdsnämnden tidigare år ersatt kostnader utöver taknivå eftersom den ekonomiska situationen har tillåtit det. För 2017 har dock hälso- och sjukvårdsnämnden prognostiserat ett lägre överskott än tidigare år och därför aviserat att det inom ram kan bli svårt att klara de höga läkemedelskostnaderna. Det pågår därför en utredning som ska visa på vad de höga kostnaderna beror på och hur verksamheterna tänker kring fortsatt utveckling och eventuella åtgärder. För att sammantaget klara en ekonomi i balans inom hälso- och sjukvårdsnämnden som inkluderar en ökad läkemedelskostnad värderas en merkostnad över ram till 40 miljoner kronor, som reserveras inom finansförvaltningen tills beslut fattas i regionsstyrelsen om eventuellt utökat regionbidrag. Obudgeterad kostnadsökning medräknas därför inte varken inom närsjukvårdens eller länssjukvårdens helårsbedömning. Bedömningen är att i bokslut 2017 kommer länssjukvården att ge ett överskott på 47 miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med tidigare helårsbedömning. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 254 miljoner kronor för år Kostnaderna ligger över de budgeterade med 12 miljoner kronor fram till och med augusti. Jämfört med samma period 2016 är kostnaderna för utomlänsvård cirka 12 miljoner kronor högre. Budgeten för utomlänsvård är utökad med 6 miljoner kronor Det finns fortfarande en förväntan på att kostnaderna ska komma att öka på grund av den nya patientlagen som trädde i kraft den 1 januari Lagen ger möjligheter för patienter att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. I tabellen nedan visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela Region Östergötland. Endast kostnader för oplanerad utomlänsvård, primärvård, läkemedel förskrivna utomläns samt viss remitterad vård och vård enligt vårdgarantin påverkar hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi. Jan-aug 2017 Figur 15: Kostnader köpt utomlänsvård, miljoner kronor Jan-aug 2016 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Område Oplanerad utomlänsvård och primärvård Läkemedel förskrivna utomläns Remitterad specialistvård utomläns Valfrihetsremiss Vård enligt vårdgarantin EES-vård (patientrörlighetsdirektivet) Summa utomlänsvård Bedömningen är att kostnaderna för utomlänsvård i bokslutet 2017 kommer att överstiga de budgeterade med 25 miljoner kronor och det är en försämring jämfört med förra helårsbedömningen med 20 miljoner kronor. Det är framför allt kostnaderna för remitterad vård som ingår i hälso- och sjukvårdsnämndens försäkringslösning för utomlänsvård som beräknas öka. Det är östgötar som fått oplanerad vård eller primärvård i ett annat landsting/region under perioden januari till och med augusti 2017 och det är ungefär fler än motsvarande period De landsting/regioner som tagit emot flest patienter är Jönköping, Stockholm, Sörmland, Dalarna och Kalmar. 37

42 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Ökningen består till största delen av östgötar som fått digitala läkarbesök. Under hösten 2016 började östgötarna kunna ta del av digitala läkarbesök via vårdvalet i Region Jönköping. Det är östgötar som fått digital vård under perioden januari till och med augusti Totala antalet besök är och kostnaden uppgår till 3,3 miljoner kronor. Dessa besök är ospecificerade, det vill säga, vi vet inte vilken diagnos som besöket gällde. De flesta patienterna har endast fått ett digitalt besök men det finns patienter som fått upp till 15 besök. Patienternas hemort är framförallt Norrköping och Linköping. Ungefär östgötar har fått planerad vård i ett annat landsting/region under perioden januari till och med augusti 2017 och det är 700 fler än motsvarande period De landsting/regioner som tagit emot flest patienter är Stockholm, Jönköping och Västra Götaland. I landstingets uppföljningssystem för köpt utomlänsvård registreras diagnoser på de remisser som skickas till andra landsting. Den diagnos som är mest förekommande under perioden är ögonoperation (katarakt). Det är 550 patienter som har fått vård i annat landsting för ögonoperation, de flesta har behandlats i Jönköping. Övriga mest förekommande diagnoser som är bland annat spinal stenos och annan ryggproblematik samt kronisk njursvikt. Regionen har sedan oktober 2013 haft kostnadsansvar för vård som östgötar får i annat EESland. Det är ungefär 700 personer som fått vård enligt det så kallade patientrörlighetsdirektivet under perioden januari till och med augusti 2017 och är 100 personer färre än motsvarande period Kostnaden uppgår till cirka 10 miljoner kronor, vilket är högre än föregående år. De flesta vårdkontakterna är ospecificerade men 92 patienter har fått behandling för överdriven svettning i Danmark och det är den enskilt mest förekommande diagnosen, den står också för nästan hälften av kostnaden. Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl. privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård, är 438 miljoner kronor för Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger cirka 1 miljon kronor över den budgeterade nivån för perioden. Jämfört med samma period 2016 ligger kostnaderna för privata vårdgivare miljoner kronor högre. Anledningen till kostnadsökningen jämfört med förra året är att produktionen har ökat samt att upphandlade avtal och vårdval inom psykiatri har gett en ökad andel av produktionen till privata vårdgivare. Bedömningen är att i bokslut 2017 kommer kostnader för privata vårdgivare överstiga de budgeterade med 10 miljoner kronor, vilket är en försämring jämfört med tidigare helårsbedömning. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 302 miljoner kronor för Kostnaden för tandvården är drygt 10 miljoner kronor lägre än den budgeterade nivån. Det är huvudavtalet med Folktandvården som bidragit till överskottet. Tillgängligheten till tandvård i Östergötland är fortsatt god och kostnadseffektiviteten inom tandvården är hög. Bedömningen är att i bokslut 2017 kommer tandvården ge ett överskott på cirka 5 miljoner kronor. Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 276 miljoner kronor för Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor ligger 5 miljoner kronor under budgeterad nivå för den aktuella perioden. Jämfört med samma period 2016 ligger kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor 2017 cirka 8 miljoner kronor högre. Budgeten för ambulanssjukvård är utökad med 3 miljoner kronor för år Detta på grund av att nytt avtal med SOS Alarm tecknades från 1 juli Bedömningen är att i bokslut 2017 kommer kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor att understiga de budgeterade med 2 miljoner kronor och det är en förbättring jämfört med tidigare helårsbedömning. 38

43 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Smittskyddsverksamhet och solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 121 miljoner kronor för Här ingår bland annat kostnader för läkemedel mot Hepatit (leverinflammation) och HIV, provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar och MRSA (meticillinresistenta stafylokocker) samt medel för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Kostnaden för smittskyddsverksamhet är 19 miljoner kronor lägre än budgeterat. Det är framför allt läkemedelskostnaderna som ligger lägre än förväntat. Bedömningen är att kostnaderna i bokslut 2017 kommer att ligga 15 miljoner kronor lägre än budgeterat och det är en förbättring jämfört med tidigare helårsbedömning. Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 131 miljoner kronor för Här ingår läkemedel mot blödarsjuka, vilket utgör den stora volymen. Andra exempel är subventionerade p-piller till unga samt nya, dyra blodförtunnande läkemedel (dabigatran) som införs i projektform genom att de som förskriver dessa läkemedel får full kostnadstäckning. Budgeten för dessa blodförtunnande medel är utökad med 15 miljoner kronor för år Kostnaden för solidariskt finansierade läkemedel fram till och med augusti ligger på budgeterad nivå. Bedömningen är att kostnaderna för solidariskt finansierade läkemedel i bokslut 2017 kommer att ligga 5 miljoner kronor högre än budgeterat och det är en försämring jämfört med tidigare helårsbedömning. Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 47 miljoner kronor. Här ingår bland annat asylsjukvård och vård av papperslösa, folkhälsa, bidrag till organisationer samt satsningar i projekt. Utöver dessa kostnader kan det under året även tillkomma kostnader av engångskaraktär, vilka redovisas under posten övrigt. Det kan bli aktuellt att göra omfördelningar av medel inom nämnden när prognoser, som görs löpande under året, visar att det finns ekonomiskt utrymme för ytterligare satsningar. Det kan också uppstå tillfällen då nämnden måste ta hänsyn till oförutsedda kostnader. Kostnaden för övrigt är 28 miljoner kronor högre än budgeterat och förklaras bland annat av att många bidrag till ideella organisationer, handikapporganisationer och pensionärsorganisationer betalas ut med engångsbelopp i början av året. Asylsjukvårdens resultat är lägre än förra året och det beror på att ersättningen från Migrationsverket för kostnadskrävande vård betalas ut med viss eftersläpning. Hälso- och sjukvårdsnämndens beslutade tillgänglighetssatsning har hittills kostat 7 miljoner kronor. De områden som avses är framför allt ögonsjukvård, öron-näsa-halssjukvård, urologi, hand- och plastikkirurgi samt ablationer vid förmaksflimmer. Bedömningen är att i bokslut 2017 kommer kostnaderna för övrigt att överstiga de budgeterade med 45 miljoner kronor. Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Det ekonomiska resultatet för hälsooch sjukvårdsnämnden Apr 2017: 17,7 mkr Helår 2016: 4,6 mkr 0 mkr Aug 2017: 58,3 mkr Kostnadseffektiv verksamhet Måluppfyllelsen i det strategiska målet kostnadseffektiv verksamhet bedöms inte vara helt tillfredsställande. Framgångsfaktorn ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling anses inte vara uppfyllt eftersom flera produktionsenheter inte uppnått målen och erhållit sin målbonus under året. Arbetet med att utveckla ersättningssystem fortsätter dock inom flera vårdområden. 39

44 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Olika former av ersättningar kan användas för att påverka utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Beroende på vilken effekt som efterstävas kan ersättningsmodeller skapas som premierar den önskade utvecklingen. Den vanligaste ersättnigen är fast ersättning men Region Östergötland använder bland annat också produktionsbaserad, målrelaterad och processorienterad ersättning. I och med att alla ersättningssystem har både för- och nackdelar är det vanligt att ersättningsmodeller innehåller en mix av olika ersättning för att inte de negativa effekterna ska få genomslag. Ersättningsmodellerna följs upp och utvärderas löpande eller i samband större förändringar i verksamheten, exempelvis vid nya uppdrag, upphandlingar eller vårdval. En förändring som gjordes för flera produktionsenheter inför 2017 är att den målrelaterade ersättningen kopplad till god tillgänglighet justerades så att det är en bonus istället för ett vite. Det verkar dock inte som att denna förändring har bidragit till en förbättrad tillgänglighet. Måluppfyllelsen för tillgänglighet är 59 procent för perioden januari - juli, vilket är betydligt lägre än fastställt målvärde och en försämring jämfört med föregående år. Det är framförallt länssjukvården och områdena hudsjukvård, ögonsjukvård, öron- näsa- halssjukvård, handkirurgi, hjärtsjukvård och plastikkirurgi som har svårt att nå sina tillgänglighetsmål. Verksamheterna arbetar på olika sätt för att förbättra situationen och köp från regionens externa vårdgivare. Trots ett utfall som är lägre än målvärdet för nyckelindikatorn bedöms målet för framgångsfaktorn vara delvis uppfyllt i och med att Hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelser med vårdgivarna till övervägande del innehåller ersättningar som motiverar till effektivitet och kostnadskontroll. Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling 100 % 2017 jan- juli: Andel utbetalda tillgänglighetsersättningar vård i rimlig tid i enlighet med målen i överenskommelserna Jan-mar 2017: 56 % 2016: 72 % 2015: 76 % 59 % Framgångsfaktor Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Ersättningssystem som Andel utbetalda ersättningar för Ingen mätning 100% Utfall stödjer effektivitetsutveckling processmålen i överenskommelserna strokevården i enlighet med saknas 40

45 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av insatsområden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har en väl etablerad behovsstyrningsprocess, som riktar sig till att fånga befolkningens behov på ett systematiskt sätt, analysera dem och sedan bearbeta förändringsbehoven in i överenskommelser, avtal och regelböcker. Utifrån de utvecklingsområden som identifierades i behovsanalyser och medborgardialoger som genomfördes under 2016 antog hälso- och sjukvårdsnämnden under mars månad nedanstående löften till patienter inför överenskommelser med verksamheterna Därefter har bearbetning av dessa förändringsbehov genomförts i dialog med verksamheterna, vilka konkretiseras i särskilda utvecklingsområden i överenskommelser, regelböcker och avtal inför Nämnden beslutar om överenskommelser, regelböcker och avtal i september. Hudsjukdomar inklusive hudsår, med fokus på långvariga svårläkta sår Som patient ska jag ha en tydlig och långsiktig vårdplan, där jag är delaktig i framtagandet och där vården samverkar för mitt bästa. känna mig trygg i att få ett kompetent omhändertagande med ett fåtal behandlare av såren. mötas av att vården uppmärksammar tillståndets påverkan på mitt dagliga liv och ger tydlig information om sjukdomen. Förlossningsskador Som patient ska jag få en jämlik vård, med hög tillgänglighet och likvärdig information, oavsett var i länet jag blir förlöst, diagnostiserad och behandlad. vara trygg i att jag får kontroller och uppföljningar som fångar upp mina eventuella skador och besvär, såväl fysiska som psykiska bli hörd för mina behov utifrån mina upplevelser och skadans påverkan på mitt sociala liv och mitt samliv få mina besvär, som är kvarstående eller visar sig senare, uppmärksammade och åtgärdade av vården ges skriftlig och muntlig information vid flera tillfällen Utomlänsvård patienter med erfarenhet av behandling i olika län som en del i sin vårdprocess Som patient ska jag som kommer från ett annat län få tydlig information om boendemöjligheter för mina närstående. informeras om mina rättigheter enligt patientlagen. få information som anpassas efter och framförs till mig på ett sätt så att jag förstår den. som får vård i ett annat län, tillförsäkras en samordnad informationsöverföring mellan mina behandlande enheter över länsgränserna. som får vård i ett annat län, tillförsäkras en plan för fortsatt vård i samband med överföringen till hemlandstinget. Depression och ångest hos unga vuxna Som patient ska jag få en trygg och likvärdig vård på rätt vårdnivå och bli omhändertagen utifrån mina specifika behov utifrån en tydlig vårdplan. ha lättillgängliga kontaktvägar för hjälp kring mitt tillstånd. få tidiga insatser för mitt tillstånd. få en läkemedelsuppföljning utifrån rekommenderade riktlinjer. 41

46 Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden Jämlik vård och hälsa medborgardialog socioekonomiskt utsatta områden Som patient ska jag få ett respektfullt bemötande utifrån mina personliga förutsättningar oavsett socioekonomi eller rådande hälsostatus. få information som anpassas efter och framförs till mig på ett sätt så att jag förstår den. kunna söka hälso- och sjukvård på flexibla sätt utifrån mina förutsättningar. få hjälp att samordna vårdbesök utifrån mina behov och när så är möjligt samla flera vårdbesök på samma dag. som är vårdnadshavare, få kunskap och förståelse om samt känna förtroende för folktandvårdens hälsofrämjande uppdrag och de insatser som syftar till att främja mitt eller mina barns hälsa. CEMR-deklarationen Region Östergötland som ledande regional aktör behöver i alla sina beslut agera på ett anvarsfullt sätt som förstärker människors möjligheter till goda livsvillkor. Det gäller oavsett om det sker inom den egna verksamheten eller är riktad till regionens medborgare och andra intressenter. Ett exempel på sådant agerande är Region Östergötlands undertecknande av den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). Arbetet med implementering av CEMR pågår nu. En handlingsplan beslutades i regionfullmäktige i oktober 2016 och regionstyrelsen ska se till att det finns stödstruktur och samverkansformer för att nå satta målsättningar. CEMR deklarationen för hälso- och sjukvårdsnämnden innebär att Region Östergötland ska redovisa all verksamhetsstatistik könsuppdelad samt ta fram riktlinje för Våld i nära relationer och könsstympning. Idag redovisas könsuppdelad statistik inom alla områden där det är möjligt och utvecklingsarbete pågår även för att kunna redovisa inom fler områden. Region Östergötland har tagit fram en riktlinje för Våld i nära relationer och särskilda resurser finns avsatta för implementering, utbildning och uppföljning. Region Östergötland har också drivit ett projekt inom området Könsstympning med deltagare från regionens verksamheter och i samarbete med länsstyrelsen med syfte att ta fram ett vårdprocessprogram. Projektet avslutades i augusti. 42

47 Delårsrapport 08 HSN Bilaga 1 Bilaga 1 - Helårsbedömning 43

48 Delårsrapport 08 HSN Bilaga

49 Delårsrapport 08 HSN Bilaga

50 Delårsrapport 08 HSN Bilaga

51 Delårsrapport 08 HSN Bilaga 2 Bilaga 2 - Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp För hälso- och sjukvårdsnämnden är det viktigt att följa sjukdomsgrupper och det blir mer intressant då alla landsting/regioner redovisar kostnader på sjukdomsgrupper så jämförelser kan göras. Nedan följer en tabell på regionens kostnader under januari till och med augusti 2017 samt andel av kostnader fördelat på sjukdomsgrupper/diagnoskapitel, jämfört med utfallet 2015 och Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som hälso- och sjukvårdsnämnden betalat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och utomlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagningarna. Sjukdomsgrupper/diagnoskapitel jan-aug jan-aug jan-dec jan-dec , % 2016, % 2015, % 1 Infektioner 147 2,0% 1,8% 1,8% 2 Tumörer 521 7,1% 7,0% 6,8% 3 Blodsjukdomar/Immunsystemrubbningar 59 0,8% 0,9% 0,7% 4 Endokrina sjukdomar 216 2,9% 3,0% 3,2% 5 Psykiska sjukdomar ,0% 10,5% 10,4% 6 Nervsystemssjukdomar 229 3,1% 3,4% 3,2% 7 Sjukdomar i ögat 112 1,5% 1,5% 1,6% 8 Sjukdomar i örat 87 1,2% 1,1% 1,1% 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 672 9,1% 9,4% 10,1% 10 Andningsorgansjukdomar 393 5,3% 4,9% 5,2% 11 Sjukdomar i matsmältningsorganen 590 8,0% 7,8% 7,6% 12 Hudsjukdomar 153 2,1% 2,1% 2,1% 13 Muskeloskeletala sjukdomar 553 7,5% 7,8% 7,8% 14 Sjukdomar i urin- och könsorganen 266 3,6% 3,6% 3,6% 15 Graviditet och förlossningar 131 1,8% 1,9% 1,8% 16 Perinatala tillstånd 73 1,0% 0,8% 0,8% 17 Medfödda missbildningar 40 0,5% 0,5% 0,6% 18 Symtom och sjukdomstillstånd 607 8,2% 8,3% 7,7% 19 Skador och förgiftningar 579 7,9% 7,8% 7,4% 21 Faktorer av hälsobetydelse 693 9,4% 9,6% 9,5% Ej registrerat 503 6,8% 6,1% 6,9% Summa, mkr ,0% 100% 100% Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader aktuell period fördelat på sjukdomsgrupper Efter augusti befinner sig gruppen Ej registrerad diagnos på nionde plats vilket är en förbättring jämfört med utfallet efter mars Psykiska sjukdomar är den största sjukdomsgruppen med diagnoser som schizofreni, depression och neuropsykiatriska diagnoser, därefter kommer Faktorer av hälsobetydelse. Inom den gruppen finns bland annat dialysbehandlingar och cellgifts- och strålningsbehandlingar av tumörer. På tredje plats kommer Cirkulationsorganens sjukdomar med diagnoser som högt blodtryck och förmaksflimmer. På fjärde plats finns Symtom och sjukdomstillstånd och där ingår ospecificerade bröst- och buksmärtor. Sjukdomar i matsmältningsorganen, inklusive tandvård finns på femte plats. Rörelseorganens sjukdomar återfinns inom två grupper (på sjätte och sjunde plats) och de är Muskeloskeletala sjukdomar samt Skador och förgiftningar. På åttonde plats finns Tumörer. 47

52 Delårsrapport 08 HSN Bilaga 3 Bilaga 3 - Patienter som väntat högst 60 dagar på besök och behandling 2017 Väntande till besök Väntande till behandling Andel inom 60 dagar Allergologi 88% 91% 94% 89% 95% 98% 93% 93% Barnmedicin 89% 93% 96% 96% 95% 97% 88% 84% Endokrinologi 93% 98% 100% 95% 89% 96% 93% 83% Gastroenterologi 67% 63% 83% 88% 90% 93% 84% 81% Geriatrik 100% 100% 100% 100% 100% 100% Hematologi 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Hudsjukvård 49% 56% 65% 65% 66% 72% 63% 62% Infektionssjukvård 100% 90% 100% 100% 94% 88% 74% 96% Kardiologi 88% 94% 94% 91% 93% 94% 88% 81% Koagulationsmottagning 88% 87% 91% 87% 92% 93% 78% 73% Lungmedicin 80% 85% 86% 85% 87% 88% 76% 71% Medicin 97% 98% 100% 95% 92% 91% 89% 76% Neurologi 93% 96% 97% 88% 93% 93% 94% 93% Njurmedicin 91% 95% 100% 100% 91% 95% 85% 85% Onkologi 93% 95% 100% 100% 98% 96% 100% 94% Rehabiliteringsmedicin 81% 83% 76% 75% 86% 86% 75% 64% Reumatologi 90% 97% 97% 97% 89% 96% 85% 83% Smärtverksamhet 100% 91% 100% 88% 87% 84% 77% 84% S:a medicinska specialiteter 73% 77% 82% 81% 82% 85% 76% 72% Gynekologi 95% 97% 95% 95% 94% 95% 91% 93% 94% 95% 91% 95% 92% 98% 94% 87% Handkirurgi 73% 75% 73% 71% 78% 75% 58% 52% 76% 75% 73% 71% 74% 72% 63% 61% Hjärtsjukvård 79% 77% 77% 78% 71% 73% 60% 55% Kirurgi 88% 87% 91% 87% 92% 93% 78% 73% 84% 80% 89% 90% 85% 84% 76% 75% Kärlkirurgi 100% 98% 97% 98% 98% 100% 95% 92% 91% 89% 94% 74% 86% 76% 64% 54% Neurokirurgi 88% 93% 94% 90% 91% 95% 86% 76% 74% 89% 91% 84% 79% 65% 53% 64% Ortopedi 97% 98% 99% 100% 99% 100% 96% 94% 81% 82% 84% 88% 86% 85% 76% 74% Ryggkirurgi 94% 85% 90% 88% 86% 94% 88% 65% 62% 67% 69% 70% 64% 62% 49% 42% Plastikkirurgi 74% 83% 78% 75% 84% 87% 70% 69% 58% 57% 59% 60% 70% 68% 56% 57% Urologi 71% 71% 94% 89% 89% 88% 77% 70% 85% 93% 92% 97% 94% 87% 68% 58% Ögonsjukvård 49% 50% 50% 47% 46% 60% 54% 56% 78% 77% 83% 76% 72% 68% 54% 45% Öron-näsa-halssjukvård 74% 71% 73% 69% 60% 55% 47% 41% 67% 63% 67% 64% 61% 62% 46% 45% Hörselvård** 99% 80% 88% 87% 80% 77% 65% 64% 65% 90% 97% 97% 95% 80% 59% 55% S:a kirurgiska specialiteter 72% 71% 73% 72% 70% 76% 67% 65% 79% 78% 81% 81% 78% 76% 64% 60% Beroendevård* 80% 82% 95% 82% 88% 88% 88% 88% 24% 9% 27% 33% 6% 9% 0% 31% Barn- o ungdomspsykiatri* 99% 100% 108% 97% 96% 96% 90% 99% 74% 45% 33% 36% 18% 24% 11% 13% Flyktingmedicin* 100% 90% 100% 96% 86% 95% 58% 87% 50% 100% 0% 100% Habilitering* 92% 100% 100% 94% 95% 95% 90% 95% 18% 28% 28% 23% 27% 20% 4% 20% Ungdomshälsa/ungd.mottagn* 99% 96% 96% 96% 97% 95% 97% 97% Vuxenpsykiatri* 90% 88% 85% 75% 68% 76% 69% 88% 39% 38% 63% 45% 17% 19% 13% 24% Ätstörningsverksamhet* 100% 100% 33% S:a psyk specialiteter* 94% 93% 95% 87% 85% 86% 84% 94% 38% 41% 42% 36% 24% 23% 12% 20% Totalt 74% 75% 77% 76% 75% 80% 71% 69% *Andel som väntat mindre än 30 dagar **Behandlingar inom Hörselvård består uteslutande av Fördjupad hörapparatutprovning Grön markering visar resultat över målnivå, 85% Röd markering visar resultat under målnivå, 85% 48

53 Delårsrapport 08 HSN Bilaga 4 Bilaga 4 - Tillgänglighetsmålvärden per centrum i överenskommelser med HSN 2017 Max andel patienter väntande till behandling >60 dagar vid månadsskiftet BKC HMC SC CKOC jan-16 16,2% 24,8% 16,0% 22,0% feb-16 10,2% 21,0% 14,5% 21,0% mar-16 8,2% 19,0% 13,4% 20,0% apr-16 8,2% 18,0% 12,2% 18,5% maj-16 9,0% 17,0% 12,0% 17,0% jun-16 12,0% 20,0% 13,5% 17,0% jul-16 19,0% 26,0% 25,0% 37,0% aug-16 19,2% 28,7% 28,0% 35,0% sep-16 15,2% 22,8% 16,0% 25,0% okt-16 12,0% 19,0% 13,0% 21,0% nov-16 12,0% 18,0% 12,5% 18,0% dec-16 10,0% 19,0% 13,5% 19,5% Andel patienter som fått behandling inom 60 dagar under månaden BKC HMC SC CKOC jan-16 75,0% 75,0% 70,0% 75,0% feb-16 81,0% 81,0% 73,0% 80,0% mar-16 82,0% 82,0% 76,0% 81,0% apr-16 82,0% 82,0% 77,0% 81,0% maj-16 82,0% 82,0% 78,0% 81,0% jun-16 82,0% 82,0% 77,0% 81,0% jul-16 82,0% 82,0% 63,0% 82,0% aug-16 71,0% 71,0% 60,0% 60,0% sep-16 71,0% 71,0% 65,0% 60,0% okt-16 82,0% 82,0% 77,0% 71,0% nov-16 82,0% 82,0% 78,0% 81,0% dec-16 82,0% 82,0% 74,0% 81,0% Max andel patienter väntande till besök >60 dagar vid månadsskiftet BKC HMC SC CKOC NiF NSÖ NSC NSV jan-16 11,0% 10,5% 14,0% 16,0% 12,0% 12,0% 12,0% 12,0% feb-16 11,0% 11,2% 12,3% 11,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% mar-16 8,1% 9,2% 11,2% 10,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% apr-16 8,1% 9,2% 10,4% 10,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% maj-16 8,1% 8,6% 9,5% 9,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% jun-16 12,0% 8,6% 12,0% 12,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% jul-16 17,0% 20,0% 23,0% 25,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% aug-16 16,5% 22,0% 25,0% 32,0% 15,0% 15,0% 15,0% 15,0% sep-16 14,0% 15,2% 15,0% 20,0% 14,0% 14,0% 14,0% 14,0% okt-16 10,0% 14,6% 11,8% 11,0% 12,0% 12,0% 12,0% 12,0% nov-16 9,0% 12,8% 10,8% 10,0% 10,0% 10,0% 10,0% 10,0% dec-16 8,0% 13,2% 13,0% 10,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% Andel patienter som fått nybesök inom 60 dagar under månaden BKC HMC SC CKOC NiF NSÖ NSC NSV jan-16 80,0% 77,0% 70,0% 80,0% 80,0% 80,0% 80,0% 80,0% feb-16 83,0% 78,0% 76,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% mar-16 83,0% 84,0% 80,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% apr-16 83,0% 84,0% 80,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% maj-16 83,0% 85,0% 78,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% jun-16 83,0% 85,0% 78,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% jul-16 83,0% 73,0% 75,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% aug-16 72,0% 71,0% 65,0% 65,0% 72,0% 72,0% 72,0% 72,0% sep-16 72,0% 72,0% 65,0% 64,0% 72,0% 72,0% 72,0% 72,0% okt-16 85,0% 80,0% 81,0% 71,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% nov-16 85,0% 82,0% 81,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% dec-16 85,0% 83,0% 78,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% 49

54 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Stina Öberg Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Revidering av Regelbok för vårdval inom primär hörselrehabilitering samt anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) beslutade i september 2013 att från och med 1 oktober 2013 införa vårdval inom primär hörselrehabilitering. HSN fastställde också en regelbok för vårdvalet inklusive anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel. I HSN:s beslut fastställdes också de patientavgifter som gäller vid förskrivning av hörhjälpmedel. De verksamheter som för närvarande är auktoriserade inom Region Östergötland är regionens hörselvård vid Vrinnevisjukhuset, Universitetssjukhuset och Lasarettet i Motala, Audika i Linköping, Norrköping och Vadstena samt Audionova i Norrköping. I vårdvalet ingår inte den fördjupade hörselrehabiliteringen. Regionens hörselvård i Linköping, Norrköping och Motala bedriver fördjupad hörselrehabilitering. I revideringen införs krav för remittering vid grav hörselskada samt krav att genomgå Socialstyrelsens webbutbildning för förskrivning. Vikten av tydlig information till patienten betonas ytterligare och möjlighet att bedriva del av uppdraget vid en filial införs. En beskrivning om tillvägagångssätt vid en journalgranskning läggs till. Skrivningar i Generella och Allmänna villkor uppdateras. I övrigt görs mindre tillägg och justeringar. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t fastställa Regelbok för vårdval inom primär hörselrehabilitering gällande från 1 januari 2018 samt a t t fastställa Anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel gällande från 1 januari Krister Björkegren Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till: Vårdgivare inom vårdvalet primär hörselrehabilitering.

55 Vårdval Primär hörselrehabilitering i Östergötland Regelbok för auktorisation Handläggare: Verksamhet: Stina Öberg Ledningsstaben, hälso- och sjukvårdsenheten Diarienummer: HSN Reviderad: Giltig fr.o.m.: (40)

56 Innehållsförteckning Vårdval Primär hörselrehabilitering Uppdrag Primär hörselrehabilitering Parter och begrepp Mål, målgrupp och omfattning Patientens ställning Definition primär hörselrehabilitering Avgränsning och remittering Beskrivning av vårdtjänsten Behovsbedömning och bedömningsbesök Rehabiliteringsinsatser Generella rehabiliteringsinsatser Förskrivningsprocess Uppföljning Service Remittering och hänvisning Tillgänglighet Filial Mätplats, metoder och utrustning Hygienrutiner Rutiner för klagomål Journalkrav och dokumentation Utveckling av vårdtjänsten Specifik samverkan Specifika krav på kvalitetsarbete Specifika krav på forskning Specifika krav på personal och kompetens Hälso- och sjukvårdens generella villkor Generellt uppdrag till samtliga vårdleverantörer Hälso- och sjukvård där patient och närstående är medskapare Jämlik vård Sjukdomsförebyggande insatser Tillgänglighet och vårdgaranti Patienter från andra landsting/regioner, andra länder samt asylsökande och papperslösa Patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete Samverkan Språk och tolk (40)

57 2.6 Patientnämnden Lokaler och utrustning Sjukresor MEON-principen Uppföljning Revision Utvecklings- och kvalitetsarbete Medicinsk diagnostik och medicinskteknisk utrustning Läkemedel Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial Smittskyddsinsatser Forskning och utveckling Utbildning Personal och ledning Miljö Krisberedskap Uppföljning Journalgranskning Uppföljning av förskrivning av hörhjälpmedel Uppföljningsplan Säker hälso-och sjukvård Personcentrerad hälso-och sjukvård Hälso-och sjukvård i rimlig tid Effektiv hälso- och sjukvård Kompetens Vårdprocesser/patientflöden Ersättning Ersättning för vårdtjänsten Fakturering Betalningsvillkor Dröjsmålsränta Patientkvitton IT-stöd Informationsutbyte Informationssäkerhet Allmänna villkor Tillstånd Drift av annan verksamhet Underleverantörer (40)

58 6.4 Lagar, andra författningar samt Regionens riktlinjer och policys Ansvar för skada Försäkringar Utveckling och behov av förändringar i uppdraget - omförhandling Vårdavgifter Information och marknadsföring Informationsmöten och samråd Leverantörens rätt att företräda Regionen Sekretess Personuppgiftsansvar enligt PUL (Personuppgiftslagen) Kollektivavtal Meddelarfrihet och allmänhetens insyn Ogiltig bestämmelse i avtalet Överlåtelse av avtal Förändring av ägarförhållanden Förtida upphörande Force Majeure Tvist Avtalets upphörande Hantering av patientjournaler vid avtalets upphörande Journalhandling som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när Leverantören fortsätter med annan vårdverksamhet Journalhandling som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när Leverantören upphör med vårdverksamhet Journalhandling som inte ingår i journalsystem som tillhandahålls av Regionen när Leverantören upphör med vårdverksamhet Hyresavtal Auktorisation Auktorisationsprocessen Avtal för att bedriva verksamhet Före driftsstart Ekonomisk stabilitet Ansökan om auktorisation Återkallelse av auktorisation Avtal (40)

59 Vårdval Primär hörselrehabilitering Region Östergötland ansvarar för att erbjuda befolkningen bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. Region Östergötland är såväl utförare som beställare av hälso- och sjukvård. Regionstyrelsen ansvarar för utförarperspektivet och hälso- och sjukvårdsnämnden för beställarperspektivet. Hälso- och sjukvårdsnämnden beställer vård utifrån befolkningens behov. Innan vårdvalet fanns det inom Region Östergötland mottagningar (hörcentraler) för hörselprov och utprovning av hörapparat och vissa andra hörhjälpmedel i Norrköping, Linköping och Motala. Dessa mottagningar finns kvar och tillhör organisatoriskt öron-, näs- och halskliniken inom Sinnescentrum. Antalet vuxna som är i behov av hörapparat och/eller andra enklare hörhjälpmedel ökar. Fler patienter väljer idag att prova ut två hörapparater. Väntetiderna för både hörselprov och hörapparatsutprovning har under ett antal år varit längre än de väntetider som hälso- och sjuk-vårdsnämnden utlovat östgötarna. Hälso- och sjukvårdsnämnden gav i uppdrag att utreda förutsättningarna för förbättrad tillgänglighet, exempelvis genom införande av ett vårdval för hörselprov och utprovning av hörapparater och andra enklare hörhjälpmedel inom regionen. Grundat på framlagd utredning beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att en regelbok skulle tas fram för införande av vårdval inom primär hörselrehabilitering enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Ett vårdval bedömdes ge bättre förutsättningar för att klara det givna uppdraget inom den primära hörselrehabiliteringen och bidra till att väntetiderna skulle kunna kortas. Vårdvalet inom primär hörselrehabilitering trädde, efter beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden, i kraft 1 oktober Införande av vårdval inom primär hörselrehabilitering stärker medborgarens ställning som patient genom att ökad valfrihet erbjuds. Vårdval inom primär hörselrehabilitering innebär att behovsbedömning, utprovning och förskrivning av hörapparater och andra hörseltekniska hjälpmedel samt service och reparationer erbjuds av auktoriserade vårdgivare, offentliga såväl som privata. För att en leverantör ska få bedriva primär hörselrehabilitering krävs att regionen har godkänt, d.v.s. auktoriserat leverantören och dennes vårdenhet/er. Auktorisationen ger grundläggande kvalitetssäkring och likvärdiga konkurrensvillkor samtidigt som ett vårdval möjliggör en mångfald av leverantörer. Auktorisationen förutsätter att leverantören åtar sig det uppdrag som är formulerat i denna regelbok. 5 (40)

60 1 Uppdrag Primär hörselrehabilitering 1.1 Parter och begrepp Med Regionen avses Region Östergötland och ägarstyrningsorganisation. Med Beställaren avses Östergötlands hälso- och sjukvårdsnämnd. Med Leverantör avses den som genomför hela eller delar av detta uppdrag. Leverantören skall använda de definitioner och begrepp som finns i Region Östergötlands termkatalog: Socialstyrelsens termer och begrepp i termbanken skall användas om definition saknas i ÖstgötaTerms definitioner och begrepp. Med hörhjälpmedel menas i regelboken hörapparat och övriga hörhjälpmedel. 1.2 Mål, målgrupp och omfattning Övergripande mål för verksamheten är att personer med hörselnedsättning, utifrån individens behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt att goda villkor skapas för ett självständigt liv och aktivt deltagande i samhället. Målgruppen är personer 20 år och äldre med lätt till måttlig hörselnedsättning (se vidare Avgränsning och remittering). Leverantören skall till stor del kunna tillgodose behov av hörselrehabilitering med information samt utprovning och anpassning av hörapparat, som kan kompletteras med andra hörhjälpmedel. Förutom personer folkbokförda i Östergötland omfattar uppdraget även personer från andra landsting och regioner enligt villkor i Riksavtalet för utomlänsvård. Även utlandssvenskar samt utländska personer har under vissa förutsättningar rätt till hörselrehabilitering. För personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa/gömda) samt asylsökande skall fullständig vård utifrån behov och på lika villkor utan åtskillnad mot svenska medborgare erbjudas. Närmare regler återfinns i Anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel i Östergötland, se bilaga Patientens ställning Vårdval inom primär hörselrehabilitering i Östergötland innebär att patienten har rätt att välja utförare. Patienten har också rätt att byta utförare mellan behovsbedömning och förskrivningsprocess. Patienten har också rätt att byta utförare under pågående förskrivningsprocess. Utprovning och förskrivning av hörapparat och andra hörhjälpmedel skall ske utifrån det av Regionen upphandlade sortimentet (se Anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel i Östergötland). Leverantörer skall tillgodose patienters och närståendes behov av information avseende utredning, vårdinsatser, behandlingsalternativ, habilitering/rehabilitering och hälsorådgivning. Leverantören skall vidare informera om regionens regler om valfrihet inom primär hörselrehabilitering informera om regionens vårdgarantiregler informera om patientens möjlighet att vända sig till Patientnämnden informera om patientens rätt att välja och byta vårdgivare 6 (40)

61 minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och närstående och anpassa rutinerna till aktuell teknik Leverantören skall ha ett strukturerat och regelbundet samarbete med patient-, anhörig- och handikapporganisationer samt utveckla nya samverkansformer när så behövs. Erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbete skall aktivt tas tillvara Definition primär hörselrehabilitering Uppdraget omfattar primär hörselrehabilitering som en helhet innefattande behovsbedömning, utprovning och förskrivning av hörhjälpmedel enligt särskilda anvisningar, service samt andra insatser som information om orsaker till och konsekvenser av hörselnedsättning och tinnitus Avgränsning och remittering Regionens hörselvård ansvarar för den fördjupade hörselrehabiliteringen, där behovet är mer omfattande och ofta kräver insatser från flera vårdgivare än den primära hörselrehabiliteringen. Remittering till fördjupad hörselrehabilitering skall ske vid hörselnedsättning med tonmedelvärde 70 db HL på bästa örat eller maximal taluppfattning < 50% på sämsta örat. I övrigt skall individens behov avgöra om behov av fördjupad hörselrehabilitering föreligger och vilka specialistkompetenser som i så fall behövs. Om patienten själv väljer att ej bli remitterad till regionens fördjupade hörselvård utan väljer att genomföra sin hörselrehabilitering hos en leverantör utan ett sådant uppdrag skall detta dokumenteras i patientjournalen. Leverantören skall då också på ett tydligt sätt informera patienten om att behov finns av mer omfattande insatser som inte erbjuds inom den primära hörselrehabiliteringen och säkerställa att patienten förstår vad utebliven remittering innebär. Leverantören skall sträva efter att patienten får en så sammanhängande vårdkedja som möjligt. Remittering kan i första hand behöva ske till specialist inom öron-, näs- och halssjukdomar eller audiologi, kurator, hörselpedagog, psykolog, hjälpmedelsingenjör, vuxenrehabteam, tinnitusteam och team för gravt hörselskadade och dövblinda. Vid remiss till fördjupad hörselrehabilitering enligt ovan skall Leverantören bifoga kopior på journalanteckningar samt audiogram. Följande kriterier är indikationer för remittering till utvidgad och fördjupad hörselrehabilitering: - Tydliga tecken på långvarig trötthet i vardagen, social isolering eller nedstämdhet förorsakad av hörselnedsättning/tinnitus/ljudkänslighet - Hörselnedsättning med tonmedelvärde 60 db HL på bästa örat mätt vid fyra frekvenser 500, 1 000, och Hz - Maximal taluppfattning < 70 % på sämsta örat - Cochleaimplantat eller annat hörselimplantat - Ytterligare funktionsnedsättning som påverkar kommunikationen och/eller där hörselnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning medför att hörselrehabiliteringen blir omfattande - Personer med hörselnedsättning som har kontakt med syncentral - Patienter i behov av utökad hörapparatträning - Ensidig eller bilateral atresi - En patient som är aktuell för benförankrad hörapparat eller mellanöreimplantat (kan gälla personer som av medicinska skäl inte tål främmande föremål i hörselgången, t.ex. på grund av hörselgångsexostos, kronisk otit eller permanent eksem i hörsel-gången samt misstänkt eller bekräftad allergi mot olika material i hörselgångsinsatsen) - Ensidig dövhet och samtidig hörselnedsättning på andra örat - Patient som söker för enbart tinnitus - Stora besvär av hörselnedsättning/tinnitus/ljudkänslighet där t.ex. risk för långvarig eller ofta förekommande sjukskrivning föreligger trots anpassning med hörapparat - Nytillkommen/hastigt förvärrad hörselnedsättning/dövhet, t.ex. patienter med plötslig dövhet. 7 (40)

62 Utredning av hörselrubbningar, tinnitussymptom och/eller balansrubbningar, där orsaken inte är känd eller diagnostiserad, ska handläggas av specialist inom öron-, näs- och halssjukdomar eller specialist inom audiologi. Vid remiss till specialist enligt ovan skall Leverantören bifoga kopior på journalanteckningar samt audiogram. Följande kriterier är indikationer för remittering till specialist enligt ovan: - Tecken på (eller fastställda) auditiva signalbearbetningsproblem eller auditiv neuropati - En patient som är aktuell för benförankrad hörapparat eller mellanöreimplantat (kan gälla personer som av medicinska skäl inte tål främmande föremål i hörselgången, t.ex. på grund av hörselgångsexostos, kronisk otit eller permanent eksem i hörselgången samt misstänkt eller bekräftad allergi mot olika material i hörselgångsinsatsen) - Personer med Morbus Ménière, skallbastumörer, skallfraktur etc. - Patient som söker för enbart tinnitus - Ledningshinder (definieras som att skillnad mellan luft- och benledningströsklar är 15 db eller mer beräknad på frekvenserna 0.5, 1 och 2 khz) - Ensidig eller asymmetrisk sensorineural hörselnedsättning ( = 15 db:s skillnad eller mer vid minst tre intilliggande frekvenser) och/eller om det föreligger ensidig tinnitus eller andra öronsymtom (exempelvis lockkänsla, tryckkänsla eller smärta) - Nytillkommen/hastigt förvärrad hörselnedsättning/dövhet, t.ex. patienter med plötslig dövhet. 1.3 Beskrivning av vårdtjänsten Behovsbedömning och bedömningsbesök Hörselutredning skall göras genom bedömning av hörselgång och trumhinna (otoskopi), tonaudiometri (luft- och benledningströsklar, via hörtelefon och benvibrator), samt maximal taluppfattning (FB-listor) via hörtelefon skall genomföras. Mätutrustning och metoder skall följa svensk standard, se avsnitt Kartläggning av patientens individuella behov av hörselrehabilitering utifrån ett kommunikativt och psykosocialt perspektiv skall genomföras. Det anamnesblad som redovisas i bilaga 2 skall användas. Utifrån resultatet av hörselutredning och individuell kartläggning skall den legitimerade audionomen avgöra om patienten ska erbjudas rehabilitering av vårdgivaren eller remitteras till annan instans för utredning av sjukdom eller behov av mer omfattande rehabilitering. Behovsbedömning genom hörselutredning och kartläggning av patientens individuella behov görs vid bedömningsbesök, se avsnitt 4.1 Ersättning för vårdtjänsten Rehabiliteringsinsatser I begreppet rehabiliteringsinsatser ingår generella rehabiliteringsinsatser samt förskrivningsprocessen Generella rehabiliteringsinsatser I samråd med patienten skall en skriftlig individuell plan upprättas där definierade mål med rehabiliteringen framgår. Målen skall anges i så konkret form att rehabiliteringsresultatet kan mätas och redovisas i förhållande till dessa mål. Planen ska vara möjlig att skriva ut och skall lämnas till patienten. I den individuella planen skall val av hörhjälpmedel dokumenteras och motiveras. Leverantören skall ge fördjupad information i grupp eller enskilt för att öka patientens och närståendes förståelse för vad hörselnedsättningen innebär. Informationen syftar till att ge insikt i hur patienten kan hantera konsekvenser av hörselnedsättningen samt genom olika åtgärder förbättra kommunikationsmöjligheterna. Utvärdering av resultat skall ske mot uppsatta mål i den individuella planen och delges patienten. 8 (40)

63 Förskrivningsprocess Utprovning av lämpliga hörhjälpmedel skall göras enligt Anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel inom primär hörselrehabilitering i Östergötland (se bilaga 1). Förskrivning skall ske utifrån Region Östergötlands upphandlade sortiment av hörapparater och andra hörhjälpmedel. Individens behov skall styra vilket hörhjälpmedel som förskrivs. Om patienten har behov av hörapparat/hörhjälpmedel som inte finns i det upphandlade sortimentet skall Leverantören remittera patienten till fördjupad hörselvård för utredning. Före avtryckstagning där trumhinna eller hörselgång har avvikande status skall vårdgivaren, för att säkerställa patientsäkerheten, remittera till specialist inom öron-, näs- och halssjukdomar eller specialist inom audiologi. Vid utprovning av hörapparat skall leverantören utföra taluppfattningsmätning med brus i fritt fält utan och med hörapparat och/eller akustiska hörselgångsmätningar. Patienten skall få information och utbildning om villkor för att erhålla hörhjälpmedel samt hur det ska användas och underhållas. Patienter i yrkesverksam ålder skall erbjudas information om regler avseende arbetstekniska hörhjälpmedel. Såväl muntlig som skriftlig information om reglerna skall ges. Under förskrivningsprocessen skall det finnas en dialog mellan legitimerad audionom och patienten angående konsekvenser av hörselnedsättningen och strategier för att underlätta kommunikation. I bilaga 1 Anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel inom primär hörselrehabilitering i Östergötland ges ytterligare anvisningar kring förskrivningsprocessen Uppföljning Utvärdering av hörapparatsutprovningen skall utföras enligt SS-EN 15927:2010. I de fall utvärderingen visar behov av ytterligare åtgärd eller hänvisning till annan vårdgivare skall detta erbjudas patienten. Uppföljning skall ske av patientens upplevelse av funktionsnedsättning och nyttan av hörhjälpmedel. I de fall uppföljningen visar behov av ytterligare åtgärd eller hänvisning till annan vårdgivare skall detta erbjudas patienten. Leverantören skall upplysa patienten om vikten av att höra av sig om patienten upplever att erhållen hörapparat eller annat hörhjälpmedel inte fungerar tillfredsställande Service Efter avslutad förskrivningsprocess skall Leverantören ta emot patienten för att utföra kontroll, justering och reparation av förskrivna hörhjälpmedel. Under garantitiden gäller (för av Regionen upphandlat sortiment) tillverkarens ansvar och vid behov av att reparera hörapparat eller annat hörhjälpmedel skall Leverantören skicka hörapparaten/hörhjälpmedlet till berörd tillverkare. Hörapparats-/ hörhjälpmedelsservice skall gå genom Leverantören. Efter garantitidens utgång skall, när Leverantören inte själv kan åtgärda fel, Leverantören skicka hörapparaten/ hörhjälpmedlet till Regionens Hörapparatservice, Universitetssjukhuset, Linköping alternativt Hörapparatservice, Vrinnevisjukhuset, Norrköping. Där avgörs om hörapparaten/hörhjälpmedlet kan repareras eller om ny hörapparat/hörhjälpmedel måste förskrivas. Se även Anvisningar för förskrivning 3.6. Leverantören skall registrera arbetsorder i Auditbase. Patienten betalar en avgift på 100 kr per servicetillfälle. Leverantören skall avgiftsfritt för patienten erbjuda tillfälligt lån av hörapparat och andra hörhjälpmedel då brukarens egen är på reparation eller då den är utdömd i avvaktan på ny. Kontroll, justering och reparation av hörapparater och hörhjälpmedel skall erbjudas patienter oavsett var de fått hörapparat/hörhjälpmedel utprovat och förskrivet förutsatt att hörapparaten eller hörhjälpmedlet är förskrivet utifrån regionens upphandlade sortiment. Service enligt regelbokens regler avser endast upphandlade hörapparater och andra hörhjälpmedel. 9 (40)

64 1.3.5 Remittering och hänvisning Leverantören är primärinstans för bedömning av hörselrehabilitering, vilket innebär att remiss inte är nödvändig för att ta del av tjänsten. Leverantören ansvarar för att hänvisa/remittera patienten till medicinsk diagnostik eller fördjupad hörselrehabilitering om behov av detta föreligger, se avsnitt Hänvisning skall göras till Regionens fördjupade hörselrehabilitering för alla barn och ungdomar under 20 år samt vuxna personer som är i behov av hörselrehabilitering av mer omfattande karaktär och av flera yrkeskompetenser (fördjupad hörselrehabilitering), se avsnitt Remittering skall göras till specialistläkare för medicinsk bedömning då hörselutredningen indikerar behov av utvidgad öron- eller hörseldiagnostik. Till remiss skall bifogas kopior på journalanteckning samt audiogram (se avsnitt 1.2.3) Tillgänglighet Leverantören skall erbjuda vård med hög tillgänglighet enlig de krav Regionen ställer. Det innebär för närvarande att patienter som söker för hörselnedsättning skall erbjudas ett första besök för bedömning inom högst 60 dagar. Om behov av hörselrehabilitering konstateras av leverantören skall därefter utprovning av hörhjälpmedel inledas inom högst 60 dagar. Tre månader efter avtalsstart och framåt skall Leverantören ha sin mottagning öppen minst tre timmar varje helgfri måndag till och med fredag. Om mottagningen är belägen i annan ort än Linköping, Norrköping eller Motala gäller inte kravet på minst tre timmars mottagning. Leverantören skall ha telefontid för patienterna minst två timmar varje helgfri måndag till fredag, antingen i form av telefon bemannad med sjukvårdskunnig personal eller med återuppringningssystem med återuppringning samma dag. Leverantören skall erbjuda möjlighet att kommunicera via 1177 e-tjänster eller e-post. Leverantören skall uppge sina öppettider och telefontider på sin hemsida samt på 1177 Vårdguiden. Leverantörerna kan under sommarmånaderna (juni, juli och augusti) under fyra veckor stänga för semester. Leverantörerna skall under stängningen hänvisa till annan leverantör för att upprätthålla service avseende hörapparater och andra hörhjälpmedel Filial Med filialverksamhet avses verksamhet som bedrivs av leverantör inom vårdvalet på annan fast adress inom Region Östergötland än Leverantörens vårdenhet. Filialverksamheten erbjuder ett begränsat utbud av vårdtjänster inom ramen för givet uppdrag. Skäl för att en leverantör ska få öppna filial är att vård och service förbättras för patienterna. Leverantören skall i god tid och skriftligen till Region Östergötland ansöka om och godkännas för att få öppna filialverksamhet. I ansökan skall Leverantören ange vilken del av uppdraget som ska bedrivas på filialen samt med vilken tillgänglighet Mätplats, metoder och utrustning Leverantören skall uppfylla de minimikrav som anges i Svensk Standard SS-EN 15927:2010. Audiometriska undersökningar skall göras i enlighet med Svensk Standard SS-EN ISO Standarden skall vara väl känd av personalen och såväl mätmetoder som utrustning och hörselmätrum skall följa denna standard. Leverantören skall dokumentera i Auditbase. Den som söker auktorisation skall redogöra för hur mätningar ska kvalitetssäkras. Beskrivning skall ges av hur säkerhetsarbetet avses utföras. Den sökande skall redogöra för vilken utrustning som ska användas (40)

65 1.3.8 Hygienrutiner Basala hygienrutiner gäller enligt Regionens riktlinjer där vård och omsorg bedrivs. Leverantören skall vara informerad om och följa gällande hygienregler för Region Östergötland. Se bilaga Rutiner för klagomål Leverantören skall uppmuntra patienterna att lämna synpunkter i syfte att utveckla verksamheten. För klagomål på personal eller verksamhet skall patienten kunna vända sig till ansvarig hos Leverantören. Om patienten inte blir nöjd eller önskar vända sig till annan instans med klagomål skall Leverantören upplysa om att patienten kan vända sig till Patientnämnden inom Region Östergötland. Informationsbroschyr om Patientnämndens verksamhet skall finnas utlagd i väntrum och motsvarande. Beställaren tillhandahåller broschyren kostnadsfritt. Möjlighet finns också att lämna synpunkter och klagomål via regionens webbplats Journalkrav och dokumentation Leverantören skall i patientjournal registrera diagnoser, åtgärder och vårdkontakter. Med patientjournal avses journaler oavsett vilka media de är lagrade på. Leverantören skall i syfte att säkerställa spårbarhet av förskrivna hörapparater och andra hörhjälpmedel dokumentera förskrivningarna med serienummer kopplat till personnummer. Leverantören skall hantera journaler och annan dokumentation som följer av uppdraget i enlighet med gällande författningar. Leverantören skall, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal och hörapparaters serienummer till annan leverantör som lämnar vård till patienten. Leverantören skall ansvara för att patientens medgivande inhämtas. Leverantören äger inte rätt till någon ersättning för detta. Leverantören skall dokumentera och registrera patientdata och andra uppgifter i Auditbase. Kraven på informationsutbyte och informationssäkerhet beskrivs ytterligare i avsnitt 5 IT-stöd. Leverantören skall rapportera förskrivning av hörapparater och andra hörhjälpmedel samt lager enligt beskrivning i avsnitt 3.2 Uppföljning av förskrivning av hörhjälpmedel Utveckling av vårdtjänsten Leverantören skall kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. Leverantören skall ha ett system för planering, uppföljning och utveckling av verksamheten med fokus på kvalitet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Innehållet i verksamheten skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt formas för att på bästa sätt möta den enskilda patientens behov. 1.4 Specifik samverkan Primär hörselrehabilitering är ofta den första kontakten med hörselvården och har som sådan stort ansvar för en väl sammanhållen och för patienten tydlig hörselvård. Leverantören skall utan ekonomisk ersättning delta i arbetet med att utveckla och upprätta rutiner för ett väl fungerande samarbete mellan olika delar av hörselvården för att få en sammanhållen vårdprocess samt främja metod- och teknikutveckling (40)

66 Leverantören skall utan ekonomisk ersättning från Beställaren delta i samverkansmöten inom hörselområdet. När hörselvården inom Region Östergötland eller privata hörselvårdsleverantörer anordnar utbildningar som rör området primär hörselrehabilitering skall samtliga leverantörers legitimerade audionomer erbjudas delta. Viktiga samarbetspartners är: - den fördjupade hörselrehabilitering inom Region Östergötland - specialister inom öron-, näs- och halssjukdomar och audiologi - övriga leverantörer inom primär hörselrehabilitering - primärvården - kommunernas heminstruktörer för hörsel - utbildningsansvariga för audionomutbildning - Hörselskadades riksförbund (HRF) - försäkringskassa - arbetsförmedling - arbetsgivare 1.5 Specifika krav på kvalitetsarbete Leverantören skall delta i utveckling av kvalitetsregister i samarbete med övriga leverantörer och Regionens fördjupade hörselrehabilitering samt registerhållaren för det oberoende nationella kvalitetsregistret Hörselbron. Beställaren ansvarar för finansiering av kvalitetsregistret. Leverantören skall enligt särskilda anvisningar rapportera till och registrera uppgifter i kvalitetsregistret Hörselbron. Leverantören skall enligt särskilda anvisningar leverera produktionsstatistik. Leverantören skall tillämpa dokumenterade kvalitetsfrämjande rutiner som säkerställer att avtalat uppdrag utförs på ett sådant sätt att överenskommen kvalitet uppnås och upprätthålls. Kvalitetssäkringen skall vara upplagd så att det enkelt och tydligt framgår hur egenkontroll och kvalitetsarbete bedrivs, verifieras och följs upp på ett systematiskt och väldokumenterat sätt. Med kvalitet avses här bland annat rutiner som säkerställer att Leverantören levererar avtalad tjänst likväl som att Leverantören har säkerställda administrativa rutiner som tillser att uppdraget utförs enligt tecknat avtal. Leverantören skall på begäran av Beställaren visa hur man avser att arbeta med sitt kvalitetsuppföljningssystem för avtalat uppdrag. Om kvalitetsbrister i Leverantörens kvalitetsuppföljningssystem påvisas skall Leverantören skyndsamt, dock senast inom trettio (30) dagar att efter påtalan därom, åtgärda påtalade brister. Om Leverantören, trots påtalan, ej åtgärdar dessa brister äger Beställaren rätt att säga upp avtal enligt punkt 6.13 Förtida upphörande. 1.6 Specifika krav på forskning Leverantören skall samverka om och delta i forskning som har godkänts enligt Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor och som initierats eller bedrivs av forskningsledare vid Linköpings Universitet eller Region Östergötland. Information ur Leverantörens journalsystem skall göras tillgänglig antingen direkt till forskare eller via Beställaren. Den skall minst omfatta uppgifter enligt specifikation i paragraferna 5.3, 5.4, 5.5, 5.6 och 6.2 i SS-EN Tjänster vid utprovning av hörapparater. Vid medverkan i forskningsprojekt har Leverantören efter överenskommelse rätt till ersättning, se avsnitt 4.1 Ersättning för vårdtjänsten (40)

67 1.7 Specifika krav på personal och kompetens Momenten som ingår i stycket 1.3 Beskrivning av vårdtjänsten skall utföras av legitimerad audionom. För att fullgöra uppdraget skall Leverantören ha minst två anställda legitimerade audionomer. Av verksamma audionomer skall minst en ha minst två års erfarenhet. Leverantören skall ha legitimerad audionom med kompetens att handleda audionomstuderande på den godkända mottagningen. Leverantören skall med aktuell ersättning från berört universitet/högskola vid behov ta emot audionomstuderande för verksamhetsförlagd utbildning. Leverantören skall ha en för den godkända mottagningen utsedd, namngiven verksamhetschef som skall vara väl förtrogen med de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för verksamheten. Leverantören skall tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. I enlighet med svensk standard för utprovning av hörapparater (SS EN 15927:2010) skall all behandlande personal få vidareutbildning under betald arbetstid omfattande minst 20 timmar per år. Dokumenterade rutiner avseende kompetensutbildning skall finnas. I enlighet med regionens förskrivningsrutiner skall Leverantören se till att mottagningens legitimerade audionomer deltar i eventuella förskrivarutbildningar anordnade av Beställaren. Mottagningens legitimerade audionomer skall genomföra Socialstyrelsens webbutbildning för förskrivning av hjälpmedel: Redan anställda audionomer skall ha genomgått utbildningen vid 2018 års slut medan nyanställda audionomer skall genomgå utbildningen inom ett år efter påbörjad anställning. Leverantören skall spara och kunna uppvisa utfärdade diplom (40)

68 2 Hälso- och sjukvårdens generella villkor 2.1 Generellt uppdrag till samtliga vårdleverantörer Hälso- och sjukvårdsnämndens generella uppdrag till samtliga vårdleverantörer har sin utgångspunkt i medborgarperspektivet och uttrycker de grundläggande principer som ska prägla hälso- och sjukvården i Östergötland. Det generella uppdraget förutsätter att patienten får en vård av hög kvalitet i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar om en säker och tillgänglig vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det generella uppdraget är den grundläggande plattform på vilken övriga uppdrag vilar. Hälso- och sjukvård där patient och närstående är medskapare Vård av hög kvalitet baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet är en självklar förväntan hos varje patient och ska erbjudas vid varje vårdtillfälle. Andra delar som är värdeskapande för patient och närstående är bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan. Patienten ska vara en likvärdig partner i vården och personcentrerad vård är ett partnerskap mellan patient/närstående och professionella vårdgivare. Leverantören skall: efterfråga och anpassa vården till patientens förutsättningar och förmåga att kunna ta till sig kunskap och kunna göra välgrundade val för att förbättra sin hälsa och/eller hantera sjukdom. tillsammans med patient och närstående skapa bästa möjliga förutsättningar till delaktighet och medskapande med inflytande över vård, behandling och rehabilitering. Jämlik vård Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad ska en hälso- och sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov. En jämlik och likvärdig vård innebär därmed inte givet att vård ska ges på samma sätt och i samma utsträckning överallt. En grundläggande förutsättning för jämlik vård är en värdegrund som bygger på alla människors lika värde och rätt till värdighet. Leverantören skall: erbjuda en jämlik hälso- och sjukvård där vård, bemötande och behandling är anpassad utifrån individens kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. uppmärksamma och motverka omotiverade skillnader i bemötande, vård och behandling, ha ett särskilt fokus på jämställdhet samt vara särskilt uppmärksam på grupper med svag socioekonomi och/eller ökad risk för att utveckla ohälsa och allvarlig sjukdom. satsa resurser på de områden eller målgrupper där behoven är störst. regelbundet arbeta med jämförelser av sin verksamhet gentemot andra vårdgivare för att sträva efter en jämlik och likvärdig vård. Sjukdomsförebyggande insatser Sjukdomsförebyggande insatser innebär att vården integrerar riktade insatser för att förebygga och behandla sjukdom. Fokus bör vara att alltid göra tidiga insatser. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor är de levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan. Leverantören skall: ge förebyggande behandling och erbjuda stöd till sundare levnadsvanor för att lätta sjukdomsbörda och en förbättrad hälsa. identifiera patienter och grupper med ökad risk för att utveckla ohälsa och erbjuda tidiga insatser. stärka det friska och utveckla individens egenkraft och förmåga till läkning. ha kunskap om och en öppenhet inför komplementärmedicinska metoder (40)

69 Tillgänglighet och vårdgaranti Tillgänglighet är en kvalitetsfråga och en nyckelfaktor för hälso- och sjukvårdens legitimitet. Tillgänglighet till vård och att komma i kontakt med vårdgivarna är viktigt för befolkningens förtroende gentemot vården. God tillgänglighet innebär att besök och/eller behandling erbjuds enligt den nationella vårdgarantin och de krav Regionen i övrigt ställer. I de sammanhang där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande är minimerade väntetider av särskild vikt. Tillgänglighet handlar inte enbart om väntetider till besök och behandling utan handlar även om olika sätt att komma i kontakt med vården och vårdgivarna. Leverantören skall: Erbjuda vård med hög tillgänglighet och korta väntetider/ledtider. Ge patienten en tid direkt när behov av vidare undersökning/behandling finns. Informera och stödja patienten att nyttja vårdgarantin, valfrihet och patientlag. Vara flexibel inför patientens behov och önskemål om tid och plats för vård. Erbjuda flera olika möjligheter för medborgaren att kontakta vården, erbjuda anpassad information direkt till patienter och bistå patienten att komma vidare i vårdorganisationen. Erbjuda basal vård i patientens geografiska närhet och då särskilt sådan vård som kräver frekventa besök och/eller behandlingar. Göra det enkelt för patienterna att hitta och söka vård vid akuta besvär. Patienterna ska alltid uppleva att de har kommit rätt. Länkar: 1177 Vårdgaranti Patienter från andra landsting/regioner, andra länder samt asylsökande och papperslösa Leverantören skall ta emot patienter från andra landsting/regioner och länder. För asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa/gömda) skall leverantören erbjuda en fullständig vård utifrån behov och på lika villkor helt utan åtskillnad mot svenska medborgare. Leverantören skall följa Regionens regler avseende avgifter och debitering av vårdavgifter för dessa. Reglerna finns i Regionens avgiftshandbok. Länkar: Avgiftshandboken Patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete Leverantören skall driva de verksamheter som utförs på uppdrag av Regionen på ett säkert sätt. Leverantören skall vara ansluten till Regionens avvikelsehanteringssystem Synergi eller ett avvikelsehanteringssystem som Regionen bedömer som likvärdigt. Leverantören skall ha handlingsprogram för avvikelsehantering och en förordnad avvikelsesamordnare, som skall utses bland egen personal, utbildad i aktuellt avvikelsesystem. Avvikelsesamordnaren skall ha erforderlig tid avsatt för arbetet. Leverantören skall årligen redovisa allvarliga avvikelser och vidtagna åtgärder till Regionens chefläkare. Leverantören skall medverka vid händelse- och riskanalys som begärs av Regionen. Regionen förbinder sig att vara behjälplig vid händelse- och riskanalys när Leverantören önskar detta. Leverantören skall informera Regionens chefläkare om Lex Maria-ärenden och delge Regionens chefläkare anmälan, intern utredning och eventuell händelseanalys. Leverantören rekommenderas och erbjuds kostnadsfritt att ge Regionens chefläkare i uppdrag att hantera ärenden enligt Lex Maria för Leverantörens räkning. Chefläkaren agerar då som personuppgiftsbiträde. Om 15 (40)

70 Leverantören och Regionen har olika uppfattning om en avvikelse ska föranleda utredning, till exempel händelseanalys och/eller anmälan till IVO (Lex Maria), gäller Regionens chefläkares bedömning. Lex Mariaärenden redovisas i avidentifierad form på Regionens hemsida efter att Regionens chefläkare fått relevant underlag. Undantag görs för ärenden av särskilt känslig natur till exempel suicid. Anmälan om patientklagomål till IVO skall hanteras av Leverantören med kopia till chefläkare i Regionen. Om IVO inleder tillsynsärende i verksamhet som omfattas av överenskommelse/avtal/regelbok med Regionen skall Leverantören meddela Regionen. Leverantören skall följa Regionens riktlinjer för personal som kan utgöra risk för patientsäkerheten och Regionens chefläkare skall informeras om dessa personalärenden. Leverantören skall medverka i Regionens aktiviteter för uppföljning av patientsäkerheten t ex patientsäkerhetsdialoger. Leverantören skall tillämpa dokumenterade kvalitetssäkringsfrämjande rutiner som säkerställer att avtalat uppdrag sker på ett sådant sätt att överenskommen kvalitet uppnås och upprätthålls. Kvalitetssäkringen ska vara upplagd så att det enkelt och tydligt framgår hur egenkontroll och kvalitetsarbete bedrivs, verifieras och följs upp på ett systematiskt och väldokumenterat sätt. Med kvalitet avses här bland annat rutiner som säkerställer att Leverantören levererar avtalad tjänst likväl som att Leverantören har säkerställda administrativa rutiner som tillser att uppdraget utförs enligt tecknat avtal. Leverantören skall på begäran av Beställaren visa hur man avser att arbeta med sitt kvalitetsuppföljningssystem för avtalat uppdrag. Länkar: Säkerhet och krisberedskap Regionwebben Samverkan Fast vårdkontakt Patienten har rätt till en fast vårdkontakt när vården finner det lämpligt eller när denne så önskar för att den enskildes behov av trygghet, säkerhet och kontinuitet i vården ska tillgodoses. Verksamheten skall fastställa vem eller vilka funktioner som i första hand ska utgöra fast vårdkontakt för en patient. När patienten lider av livshotande tillstånd skall den fasta vårdkontakten alltid vara en legitimerad läkare. Vid behov utformar den fasta vårdkontakten en samordnad individuell plan (SIP) tillsammans med patienten. Vissa patienter kan komma att ha fler än en fast vårdkontakt. Om patienten har flera fasta vårdkontakter ansvarar den enhet där patienten har sin huvudsakliga vård för samordningen av samtliga vårdkontakter. Samordningsansvaret ligger på vårdgivaren och inte på patienten själv. För att samordning ska kunna ske och information förmedlas till andra vårdgivare eller myndigheter, måste patienten samtycka och verksamheterna beakta sekretessbestämmelserna. (För detaljer se: Riktlinjer Fast vårdkontakt - Dnr: RS ) Samverkan med vårdgrannar och övriga samarbetspartners Leverantören skall samverka med vårdgrannar och/eller annan samarbetspartner när patientens behov inte kan tillgodoses enbart av Leverantören. Samverkan kring patient skall ske utifrån ett strukturerat arbetssätt som säkrar patientens delaktighet, vårdövergångar samt arbetsfördelning. Leverantören skall säkerställa att det finns en upparbetad struktur för effektiv samverkan mellan vårdgrannar och samarbetspartners. Det skall vara möjligt för samarbetspartners att kommunicera med Leverantören via telefon, brev och e-post. Leverantören skall vara ansluten till tjänsten Nationell Patientöversikt och efter samtycke av patienten göra vårdinformation tillgänglig för andra vårdgivare. 2.5 Språk och tolk Personal med patientkontakt skall förstå och kunna göra sig förstådd på svenska. Leverantören skall tillhandahålla tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket eller har behov av 16 (40)

71 teckenspråks-, dövblindtolk eller vuxendövtolk/skrivtolk, vilket innefattar rutiner för att använda texttelefon eller annan för ändamålet lämplig utrustning. Språktolkar får rekvireras via Regionens upphandlade tolkförmedlingar när Leverantören bär kostnaden och skall rekvireras via Regionens upphandlade tolkförmedlingar när Regionen bär kostnaden. Teckenspråks-, dövblindtolk och vuxendövtolk/skrivtolk skall rekvireras via Regionens tolkcentral. 2.6 Patientnämnden Leverantören skall informera patienter om möjligheten att kontakta Patientnämnden. Leverantören skall snarast ge Patientnämnden den information som begärs samt medverka i och ta ansvar för både enskilda patientärenden och mer generellt för att utveckla vårdens patientfokus. 2.7 Lokaler och utrustning Leverantören skall ha för verksamheten säkra, ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. Lokaler och utrustning skall vara utformade så att vården av patienterna kan ske med full respekt för individens behov av integritet och ostördhet. Leverantörens verksamhet skall vara tillgänglig för personer med alla typer av funktionsnedsättningar. I de verksamheter där barn vistas skall miljön vara barnanpassad. 2.8 Sjukresor Leverantören skall ha kännedom om och följa Regionens regler för sjukresor samt informera patienten och vara behjälplig med att ordna sjukresa. Länkar: Avgiftshandboken MEON-principen Vårdens resurser skall användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många behövande som möjligt till nytta. Detta innebär att vård ges på den mest effektiva omhändertagandenivån, MEON-principen Uppföljning Regionen genomför regelbundna uppföljningar av Leverantörens verksamhet och kallar bland annat till uppföljningsmöten. Parterna har rätt att påkalla ytterligare uppföljningsmöten om det anses nödvändigt. Vid uppföljningsmöten skall från Leverantörens sida verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig medverka. Leverantören skall förse Regionen med uppföljningsunderlag samt ansvara för att inrapporterade uppgifter är korrekta. Leverantören skall delta i alla uppföljningar, undersökningar och utvärderingar som Regionen genomför, även när IT-stöd saknas. Inför genomförandet av patientenkäter kommer Regionen att hämta nödvändiga patientuppgifter ur journalsystemen för aktuella medicinska verksamheter. Leverantören skall delta i och rapportera resultat från verksamheten till regionala och nationella samarbeten som syftar till framtagande av statistik, verksamhetsjämförelser och kvalitetsuppföljning Revision Av Regionens huvudmannaskap följer en skyldighet för Regionen att fortlöpande inspektera Leverantörens verksamhet. Leverantören accepterar att Regionen, på Regionens bekostnad och på ordinarie arbetstid, företar medicinsk revision av Leverantörens verksamhet samt revision av Leverantörens kvalitetssäkringssystem. Regionen äger även rätt att på ovanstående villkor genomföra ekonomisk revision av Leverantören före dag för driftsstart. Leverantören skall utan ersättning biträda Regionen och av Regionen utvald expertis vid revision beträffande framtagande av de uppgifter, information och handlingar med mera som begärs. Regionens revisorer har till uppdrag att granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområde. Regionens revisorers roll vid avtal med leverantörer är att granska hur aktuell nämnd sköter sitt uppdrag att följa upp och utvärdera avtalsförhållandet. För att göra denna granskning har Regionens revisorer och dess sakkunniga biträden rätt att hos Leverantören ta del av uppgifter, ställa frågor etc. kopplat till verksamheten under avtalet. Leverantören skall, utan ersättning, aktivt medverka vid och 17 (40)

72 underlätta revisionens arbete så att revisionen får tillträde och insyn i sådan utsträckning att de kan genomföra sitt uppdrag Utvecklings- och kvalitetsarbete Leverantören skall vara delaktig i Regionens arbete med utveckling och förbättring, och bidra med medarbetare till arbetsgrupper. Rapportering skall ske till för uppdraget relevanta kvalitetsregister och Patientregistret. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet upprättas i enlighet med avsnitt 2.3 patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete. Leverantören skall delta i de kvalitetsuppföljningar, kvalitetssäkringar och utvecklingsarbeten (till exempel avseende vårdprocessprogram, ersättningsmodeller) som Regionen genomför, där Leverantörens verksamhet berörs. I de fall Regionen har tillgång till relevant data i sina IT-system uppdrar Leverantören åt Regionen att genomföra kvalitetsuppföljningarna och kvalitetssäkringarna såsom personuppgiftsbiträde åt Leverantören. Resultatet redovisas aggregerat det vill säga anonymiserat på samma sätt såsom resultatet från Regionens kvalitetsuppföljning, kvalitetssäkring och utvecklingsarbeten. Leverantören uppdrar åt Regionen att lämna ut Leverantörens uppgifter på en aggregerad nivå till tredje person vid begäran för statistikändamål. Leverantören uppdrar åt Regionen att lämna ut personuppgifter såsom patientuppgifter till tredje person för forskningsändamål. Regionen ansvarar för att den sekretess/menprövning som ska ske är gjord innan Regionen såsom personuppgiftsbiträde lämnar ut informationen Medicinsk diagnostik och medicinskteknisk utrustning Medicinsk diagnostik I Regionens grundläggande infrastruktur för medicinsk diagnostik och utrustning ingår Diagnostikcentrum (DC) och Neurofysiologiska kliniken samt Fysiologiska klinikerna. Leverantören skall använda röntgenklinikerna inom DC. Laboratoriemedicinsk diagnostik och utrustning tillhandahålls av DC, Fysiologiska klinikerna och CVU, enheten för medicinsk teknik och IT. Av patientsäkerhetsskäl strävar Regionen efter att nå en sammanhållen vårdinformation. Om Leverantören väljer att anlita annan leverantör av laboratoriemedicinsk diagnostik och utrustning skall denna leverantör vara ackrediterad. Patientnära kemiska laboratorieanalyser skall kvalitetssäkras av DC eller annat ackrediterat laboratorium. Leverantören skall ansvara för att vårdinformation kan levereras och tas emot snabbt, samt lagras säkert för akut och senare behov i Regionens IT-stöd. Krav på data, utrustning och överföring av data framgår av Regionens riktlinjer för extern vårdbegäran av medicinsk diagnostik i Regionens sammanhållande patientjournalföring. Medicinskteknisk utrustning Medicinsk teknik (nedan kallad MT) inom Region Östergötland (nedan kallad Regionen) förvaltar verksamheternas medicintekniska utrustning i linje med gällande riktlinjer, förordningar och lagar. MT är delaktig i den medicintekniska utrustningens hela livscykel, d.v.s. upphandling, ankomstkontroll, förebyggande underhåll, avhjälpande underhåll samt återanskaffning. Av patientsäkerhetsskäl strävar regionen efter att nå en sammanhållen vårdleverans i vilken medicinsk teknik ingår. Den upparbetade kompetensen inom Region Östergötland för anskaffning och förvaltning av medicinsk teknik skall därför nyttjas för service och underhåll av all medicinteknisk utrustning Läkemedel Leverantören skall ha god kunskap om och följa Regionens rekommendationer, bland annat utgivna av Regionens läkemedelskommitté, kring läkemedelshantering respektive receptförskrivning av läkemedel och förbrukningsartiklar inom läkemedelsförmånen samt speciallivsmedel. Avvikelser från givna rekommendationer och anvisningar skall vid begäran från Regionen kunna förklaras och motiveras utifrån medicinska skäl. Leverantören skall följa överenskommelser kring rutiner/hantering som Regionen gör med läkemedelsleverantör. Leverantören skall följa överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och medarbetare i den offentliga vården. Leverantören skall använda arbetsplatskod, 18 (40)

73 utformad i enlighet med Regionens struktur, samt förskrivarkod vid förskrivning av läkemedel och vid förskrivning av hjälpmedel på recept/hjälpmedelskort. Leverantören skall acceptera att data rörande Leverantörens inköp görs fullt ut tillgängliga i Regionens statistiksystem samt att Regionen på detaljerad nivå kan följa upp volymer och kostnader. Länkar: Läkemedelsbehandling /Lakemedel-new/Rekomenderade-Lakemedel/ Relation till läkemedelsindustrin /Lakemedel-new/Lakemedelskommitten1/Arbetsdokument-och-riktlinjer/Relation-tilllakemedelsindustrin1/ 2.15 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial Leverantör som förskriver hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter skall följa Regionens olika riktlinjer för förskrivning och utgå från Regionens sortiment. Länkar: Hjälpmedel och förskrivningsanvisningar Förskrivning av inkontinenshjälpmedel i Östergötland Smittskyddsinsatser Leverantören skall tillhandahålla smittskyddsinsatser enligt smittskyddslagen och smittskyddsinsatser beslutade på nationell eller lokal nivå, t ex i form av information, provtagning, behandling, klinisk anmälan och smittspårning. Inom Östergötland tillämpas länsdelsvis centraliserad smittspårning för vissa diagnoser, vilket innebär att endast ett fåtal väl lämpade individer med adekvat kompetens utför smittspårningen Forskning och utveckling Leverantörer som uppfyller kriterierna för Universitetssjukvårdsenhet (USV) skall, jämte hälso- och sjukvård, initiera och genomföra klinisk forskning och utbildning i liksom kunskapstillämpning och kunskapsspridning för hälso- och sjukvårdens utveckling. USV skall bedriva evidensbaserad hälso- och sjukvård av hög kvalitet, har sjukvårdshuvudmannens uttalade uppdrag för forskning och utbildning, kännetecknas av innovativ kultur och har en incitamentsstruktur för kunskapsutveckling. USV skall: fortlöpande bedriva forskning av hög nationell och internationell kvalitet bedriva utbildning av hög kvalitet följa den internationella utvecklingen inom medicinsk forskning, utbildning och hälso- och sjukvård bidra till en evidensbaserad hälso- och sjukvård genom att överföra egna och andras forskningsresultat till praktisk vård och fortlöpande utvärdera etablerade och nya metoder, förmedla resultatet av sin verksamhet till övriga delar av hälso- och sjukvården, och samverka med näringslivet och patientorganisationer. De exakta kriterier som definierar USV-enheter har reglerats nationellt och USV-enheter skall planera och utforma sin verksamhet så att enheten både på kort och lång sikt uppfyller dessa kriterier. Leverantörens kliniker/enheter som inte uppfyller kriterierna för USV skall bedriva en evidensbaserad hälso- och sjukvård av hög kvalitet, kännetecknas av innovativ kultur och har en incitamentsstruktur för kunskapsutveckling. Leverantören skall delta i utbildning och verksamhetsförlagd utbildning. Enheterna kan ta initiativ till eller delta i vetenskaplig forskning och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund (40)

74 För leverantörens alla kliniker/enheter gäller att journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Leverantören regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Leverantören och den som begär ut uppgifterna. Avseende tillgång till patientdata från IT-system, se avsnitt utvecklings- och kvalitetsarbete. Leverantören skall informera Regionen om vilka kliniska prövningar som bedrivs inom enhetens verksamhet och vem som är huvudman för forskningsprojekten Utbildning Leverantören skall följa de avtal och överenskommelser som Regionen har med utbildningsanordnare. Leverantören skall ta emot och handleda studerande i verksamhetsförlagd utbildning och fältstudiedagar, vilket avser såväl sammanhängande perioder av utbildning hos Leverantören såväl som kortare moment. Leverantören skall tillhandahålla utrymme för AT- och ST-tjänstgöring för läkare. Leverantören skall ansvara för att utbildningsmiljön håller den kvalitet och inriktning som följer av examenskraven för respektive utbildning och överenskomna krav på handledarkompetens. Leverantören skall utföra examinationer av studenter. På klinik med ansvar för specialistutbildning får läkare utföra operationer under handledning av behörig operatör. Länkar: Jobb och studier VFU på Regionwebben Krav för läkarnas allmäntjänstgöring och specialisttjänstgöring Personal och ledning Leverantören skall utföra uppdraget i enlighet med god yrkessed och vara ekonomiskt oberoende av leverantörer och andra som kan påverka Leverantörens objektivitet. Leverantören eller dennes personal äger ej rätt att utnyttja genom uppdraget erhållen information och dylikt på ett sådant sätt att skada direkt eller indirekt uppkommer för Regionen eller patienter. Leverantören skall vid genomförandet av uppdrag använda personal med för uppdraget tillräcklig och adekvat kompetens. Detta innebär att särskild vikt fästs vid av Socialstyrelsen fastställda krav avseende legitimationsyrken. Leverantören tillser att personalen ges den kompetensutveckling som erfordras för att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen inom yrket. Leverantören skall kräva samma utfästelse av den som Leverantören kan komma att anlita som underleverantör. Leverantören skall skriftligen meddela Regionen om byte av verksamhetschef. Leverantören ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte samtidigt uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Leverantören och utför tjänster enligt detta avtal. Leverantören skall tillse att även övrig personal och underleverantörer har samma tystnadsplikt som hälso- och sjukvårdspersonal. Leverantören har fullt arbetsgivaransvar för sig och sin personal Miljö Leverantören skall driva de verksamheter som utförs på uppdrag av Regionen på ett miljömässigt hållbart sätt. Leverantören skall följa Regionens vision och mål för miljöarbetet och arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget minskas Krisberedskap Leverantören skall vid bekräftad allvarlig händelse följa direktiv från särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå. Leverantören skall följa Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Region Östergötland inklusive specifika beredskapsplaner (till exempel pandemiplan) och därmed delta i planering, utbildningar och övningar för att kunna upprätthålla ställda krav gällande kris och katastrofmedicinsk beredskap. Leverantören skall till Regionen lämna de upplysningar som kan behövas för kris- och katastrofmedicinsk beredskap och planering. Länkar: Katastrofplaner (40)

75 3 Uppföljning Beställaren gör uppföljning av Leverantörens verksamhet i syfte att säkerställa att auktorisationskraven efterlevs. Uppföljningen består av löpande uppföljning och händelseorsakad uppföljning. Löpande uppföljning Den löpande uppföljningen är dialogbaserad och utvecklingsorienterad. Resultat följs inom områdena: Säker hälso- och sjukvård Personcentrerad hälso- och sjukvård Tillgänglighet Effektiv vård Kompetens Vårdprocesser/patientflöden - Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Leverantören svarar för att ta fram de uppgifter och analyser som där efterfrågas. Arbetet med att ta fram lämpliga indikatorer pågår kontinuerligt och nya och förändrade indikatorer kan därför tillkomma efterhand. Vissa uppföljningsområden kan inte följas via statistik eller genomförda undersökningar utan förutsätter dialog mellan Beställare och Leverantör. Se även punkt 2.10 om uppföljning under hälso- och sjukvårdens generella villkor. Händelseorsakad uppföljning Den händelseorsakade uppföljningen initieras utifrån frågeställningar som uppmärksammas i den löpande uppföljningen eller avvikelser som på annat sätt kommer till Beställarens kännedom. Om frågeställningar uppmärksammas görs en fördjupad uppföljning samt en risk- och väsentlighetsanalys. Vad som utgör en brist i avtalat utförande avgörs av Beställaren och kan exempelvis bestå i: Att Leverantören inte utför verksamheten i avtalad omfattning och/eller kvalitet Att Leverantören inte uppfyller kraven på bemanning och kompetens Att Leverantören inte följer tillämpliga lagar och föreskrifter Att Leverantören saknar nödvändiga lokaler och utrustning för avtalets utförande. Utifrån analysens resultat bedöms behov av åtgärder och/eller konsekvenser av den aktuella situationen. Dessa kan vara: 1. Inga åtgärder eller konsekvenser bedöms aktuella. 2. Leverantören anmodas att inkomma med en handlingsplan för rättelse. Beroende på den uppkomna situationens allvarlighetsgrad och Leverantörens åtgärder enligt handlingsplan för att uppnå ställda avtalade kvalitetskrav eller avhjälpa brister, beslutar Beställaren om fortsatt hantering. Denna kan innebära att Beställaren uppställer vitesgrundande tidsfrist/er för överenskomna åtgärder och/eller resultatet av dessa. Av beslutet framgår i förekommande fall tidsfrister, vid vilken tidpunkt vite kommer att uttas, vitesstorlek och periodicitet. Beställaren fattar beslut om vitesstorlek m.m. enligt föregående mening, varvid nivån på vite och tidsfrister ska sättas i proportion till avvikelsens betydelse för verksamheten. 3. Förtida upphörande av avtal enligt punkt Reglering av situation enligt ovan påverkar inte Beställarens möjligheter att säga upp avtalet till förtida upphörande enligt punkt Journalgranskning Vid en händelseorsakad eller fördjupad uppföljning kan Region Östergötland komma att granska journaler förda hos Leverantören (40)

76 Vid granskning av patientjournal kan Region Östergötland välja något av nedanstående tre beskrivna tillvägagångssätt. Region Östergötland ska i samtliga fall klargöra hur många och vilka patientjournaler som ska granskas (exempelvis samtliga journaler för personer som besökt enheten under ett antal angivna datum). I samtliga fall gäller att det är papperskopior eller elektroniska kopior av patientjournaler, på exempelvis USB-minne som Regionen får från Leverantören Leverantören ska på begäran från Region Östergötland tillfråga ett antal patienter om samtycke till att Region Östergötland granskar deras journaler. När samtycke inkommit, ska Leverantören omgående överlämna dessa patienters journalhandlingar till Region Östergötland. 2. Leverantören ska på begäran från Region Östergötland avidentifiera ett antal patienters journaler och därefter omgående överlämna journalhandlingarna till Region Östergötland. 3. Leverantörens verksamhetschef gör en menprövning för samtliga patienter vars patientjournaler är aktuella. Om men anges för någon av journalerna, ska detta skriftligen motiveras och sändas in till Region Östergötland. Övriga patienters journalhandlingar ska därefter omgående överlämnas till Regionen Östergötland. Samtliga deltagare i en verksamhetsuppföljning ska beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. 3.2 Uppföljning av förskrivning av hörhjälpmedel Leverantören skall kvartalsvis redovisa sitt lager av hörapparater och andra hörhjälpmedel. Som lager räknas de hörhjälpmedel som förvaras på enheten eller är utlånade till patient. Redovisningen skall innehålla produktnamn och serienummer och skickas in per e-post till horselrehabrec@regionostergotland.se. Listorna skall vara påskrivna och scannas in. De hörapparater/andra hörhjälpmedel som förskrivits eller lånats ut till patient skall redovisas med produktnamn och serienummer kopplat till patientens personnummer. Av redovisningen skall framgå om hörapparaten bytt serienummer i samband med reklamation. Förskrivna hörapparater som återlämnats skall redovisas som begagnad hörapparat med produktnamn och serienummer. Redovisning skall göras på särskild blankett som fastställs av Beställaren. Nyinköpta hörhjälpmedel skall redovisas var 14:e dag. Leverantören skall dokumentera och vid behov kunna uppvisa dokumentation om rutin kring hur hörapparater och andra hjälpmedel hanteras. Dokumentationen bör innehålla information om hur behov av beställning uppstår, hur hantering av hörapparater och andra hjälpmedel ska hanteras om de inte förskrivs till patient och vad som sker med återlämnade/kasserade hjälpmedel. 3.3 Uppföljningsplan Uppföljningsplan Hörselrehabilitering Uppföljningsplanen fokuserar på områden som ingår i God vård enligt Socialstyrelsens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Sammantaget syftar indikatorerna till att ge en bred och god bild av uppdragets genomförande. Uppgifter skall utan särskild ersättning med nedanstående periodicitet inlämnas till Beställaren. Begärda uppgifter ska skrivas in i denna uppföljningsplan, senast den 10:e i efterföljande månad. Vid årsuppföljningen inlämnas även ackumulerade siffror för hela året för de indikatorer som samlas in månadsvis och kvartalsvis. Uppgifter från Privera hämtas ut av Beställaren. Som beskrivs i andra avsnitt i regelboken är avsikten att leverantörerna inom primär hörselrehabilitering skall dokumentera och registrera i Auditbase. Viss statistik skall följas upp uppdelat på kön. För närvarande gäller detta Antal patienter som blivit förskrivna hörapparater (varav monaural respektive binaural anpassning), antal patienter som blivit 1 Modell för fördjupad uppföljning. Kontroll av utförare inom hälso- och sjukvård. (2016) Sveriges Kommuner och Landsting (40)

77 förskrivna hörapparater för första gången, antal patienter som bytt hörapparat samt antal besök för bedömning. Uppföljningsplan för vårdval inom Primär hörselrehabilitering Leverantör Period Säker hälso-och sjukvård Uppföljningskriterium Källa Periodicitet Leverantörens kommentar Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. I ledningssystem innefattas rutin för avvikelsehantering och hygienrutiner Dialog med leverantören Årligen Personcentrerad hälso-och sjukvård Uppföljningskriterium Källa Periodicitet Leverantörens kommentar Patienttillfredsställelse Rapportering till Hörselbron via CVU Årligen Information och kommunikation med patienter och närstående Dialog med leverantören Årligen Hälso-och sjukvård i rimlig tid Uppföljningskriterium Källa Periodicitet Leverantörens kommentar Tillgänglighet - Tid från första kontakt till bedömningsbesök Rapport från leverantören/dialog Rapport från leverantören/dialog Månadsvis Månadsvis. Antal väntande patienter och antal och andel patienter som väntat mer än (40)

78 - Tid från bedömningsbesök till nästkommande besök Rapport från leverantören/dialog dagar Månadsvis Antal väntande patienter och antal och andel patienter som väntat mer än 60 dagar Effektiv hälso- och sjukvård Uppföljningskriterium Källa Periodicitet Leverantöre ns kommentar Antal patienter som blivit förskrivna hörapparater Auditbase-Rapport från leverantören/dialog Kvartalsvis - Varav monaural anpassning Auditbase-Rapport från leverantören/dialog - Varav binaural anpassning Auditbase-Rapport från leverantören/dialog Antal patienter som blivit förskrivna hörhjälpmedel exklusive hörapparat fördelat på kommunikationsförstärkare, tillbehör i bilaga 1, Anvisningar för förskrivning, bilaga 1 och övriga hjälpmedel. Antal patienter som fått hörapparater förskrivna för första gången (oavsett leverantör) Antal patienter som har bytt hörapparat - Varav andel patienter som bytt hörapparat tidigare än efter fyra år Auditbase-Rapport från leverantören/dialog Auditbase-Rapport från leverantören/dialog Auditbase-Rapport från leverantören/dialog Årligen Årligen Årligen Antal besök för bedömning Cosmic/Privera Månadsvis Antal besök för rehabiliteringsinsatser Cosmic/Privera Månadsvis Antal patienter (unika) Cosmic/Privera Månadsvis - Varav kvinnor Cosmic/Privera Månadsvis 24 (40)

79 - Varav män Cosmic/Privera Månadsvis Antal servicebesök Statistik från leverantören Årligen Kompetens Uppföljningskriterium Källa Periodicitet Leverantörens kommentar Enhetens bemanning och kompetens Antal kompetensutvecklingstimmar per anställd Genomförd webbutbildning Socialstyrelsen Redovisning från leverantör/dialog Dialog Dialog Årligen Årligen Årligen Vårdprocesser/patientflöden Uppföljningskriterium Källa Periodicitet Leverantörens kommentar Antal patienter som hänvisats till specialistkompetens för diagnostik Antal patienter som hänvisats till fördjupad hörselrehabilitering Väl fungerande samverkan Rapport från leverantören/dialog Rapport från leverantören/dialog Dialog Kvartalvis Kvartalsvis Årligen 25 (40)

80 4 Ersättning 4.1 Ersättning för vårdtjänsten Ersättning utgår per patient för: - Bedömningsbesök (begreppet bedömningsbesök definieras i avsnitt 1.3.1) - Rehabiliteringsinsatser (generella rehabiliteringsinsatser och förskrivningsprocess) inkl. efterföljande uppföljning oavsett antal besök (fakturering sker när patientens rehabiliteringsinsatser är avslutade). Rehabiliteringsinsatser beskrivs i avsnitt Utprovning av hörhjälpmedel i bilaga 1 i Anvisningar för förskrivning (utöver hörapparat) ur Regionens upphandlade sortiment. - Enstaka servicebesök oavsett var patienten fått hörapparat/hörhjälpmedel utprovat och förskrivet förutsatt att hörapparaten/hörhjälpmedlet är förskrivet utifrån Regionens upphandlade sortiment. Övrig ersättning: - Verksamhetsförlagd utbildning av audionomer efter särskild överenskommelse (se avsnitt 1.7 ) - Deltagande i forskningsprojekt enligt särskild överenskommelse (se avsnitt 1.6). Leverantören har rätt till ersättning för sina kostnader. Ersättningen beräknas på direkta och indirekta lönekostnader, vilket utöver bruttolön inkluderar lag- och/eller avtalsreglerade arbetsgivaravgifter samt de särkostnader i övrigt som parterna särskilt överenskommer om. Överenskomna ersättningar anges alltid exklusive mervärdesskatt. Avgifter som patienten är skyldig att erlägga enligt Regionens fastställda avgiftsregler (se Anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel samt Regionens årligen fastställda och publicerade Avgiftshandbok) skall erläggas hos och behålls av Leverantören. Erhållna avgifter skall avräknas ersättningen från Regionen. Alla kostnader förknippade med uppdragen i denna regelbok ingår i den angivna ersättningen nedan. Ersättningen för bedömningsbesök är 668 SEK för regioninterna leverantörer och ytterligare 20 SEK för icke regioninterna leverantörer (totalt 688 SEK) för att kompensera för momskostnader. Ersättningen för rehabiliteringsinsatser är SEK för regioninterna leverantörer och ytterligare 76 SEK för icke regioninterna leverantörer (totalt SEK) för att kompensera för momskostnader. Ersättningen för besök avseende utprovning av hörhjälpmedel (utöver hörapparat), enligt av Regionen upphandlat sortiment, (se bilaga1) är 668 SEK för regioninterna leverantörer och ytterligare 20 SEK för icke regioninterna leverantörer (totalt 688 SEK) för att kompensera för momskostnader. Ersättningen utbetalas för en utprovning per patient och år. Enstaka servicebesök: Patientens avgift 100 SEK per servicetillfälle behålls av Leverantören. Observera att angivna ersättningar innefattar momskompensation enligt gällande skattelagstiftning som således inte utbetalas utöver angivna/avtalade ersättningar. Leverantören ersätts endast då hörapparater och andra hörhjälpmedel ur av Regionen upphandlat sortiment utprovas och förskrivs. Patienten har rätt att byta leverantör efter ett bedömningsbesök där behov av rehabiliteringsinsatser (generella rehabiliteringsinsatser och förskrivning av hörapparat eller annat hörhjälpmedel inklusive efterföljande uppföljning) bedömts föreligga. Den leverantör som gjort bedömningen får ersättning per utfört bedömningsbesök. Den leverantör som utför rehabiliteringsinsatser inklusive efterföljande uppföljning får ersättning enligt ovan för detta. En rehabilitering som avbryts på patientens önskan ska betraktas som avslutad och berättigar till ersättning. Minst två besök utöver bedömningsbesöket ska ha utförts för att berättiga till ersättning (40)

81 Kostnader för hörapparat och andra hörhjälpmedel faktureras patienten av Regionen. Egenavgiften är 500 kronor. Se även bilaga 1 Anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel. Regionen ersätter Leverantören för språk- och teckentolk. Språktolkar skall rekvireras via Regionens upphandlade tolkförmedling för utbetalning av ersättning. Ändringar i villkoren i regelboken kan föranleda ändringar i ersättningen. Se även Allmänna villkor punkt 6.7. Ersättningen uppräknas årligen med regionindex. 4.2 Fakturering Leverantören skall månadsvis fakturera Regionen för utförda tjänster enligt avtalet. Leverantör som inte journalför i Cosmic skall fakturera elektroniskt genom Privera Regionens system för ersättningsredovisning som beräknar ersättningen. Närmare information om Privera och fakturering finns på Leverantör som journalför i Cosmic och utför tjänster enligt denna regelbok skall fakturera enligt av Regionen fastställda redovisningsrutiner. Fakturering och fakturahantering kan komma att förändras under avtalsperioden. Sådan förändring aktualiserar ingen förändring av ersättningen till Leverantören. Kostnader för hörapparater, öroninsatser och andra hörhjälpmedel står regionen för. Fakturorna från leverantörer av hörapparater och andra hörhjälpmedel ska ställas till regionen. Fakturaadress: Region Östergötland Redovisningen ref 558xxxxx Linköping 4.3 Betalningsvillkor Vid fakturering via Privera-systemet gäller att ersättning för vård redovisad i godkänt utbetalningsunderlag före den 5:e utbetalas senast den 15:e i samma månad. Om tvist råder om utfört uppdrag äger Beställaren rätt att av fakturerad ersättning innehålla ett belopp motsvarande den omtvistade delen av uppdraget samt, i förekommande fall, belopp motsvarande försuttet vite och ersättningsgill skada. Vidare äger Beställaren rätt att innehålla belopp motsvarande sådant vitesföreläggande som omnämns i regelbokens avsnitt 3 Uppföljning, intill dess det fastställs om vitet försuttits (varvid Leverantören helt går miste om den innehållna ersättningen) eller grunden för vitesföreläggandet bortfallit inom fastställda tidsfrister (varvid det innehållna beloppet utbetalas). Betalning innebär inte godkännande av utfört uppdrag. På motsvarande sätt innebär inte mottagen ersättning godkännande av slutlig ersättning. 4.4 Dröjsmålsränta Vid dröjsmål med betalning utgår dröjsmålsränta enligt räntelag (1975:635). 4.5 Patientkvitton Uppgift om avgift och patientens personnummer skall förvaras hos Leverantören. Av regionen godkänt kvitto skall användas. Uppgifterna skall vid begäran redovisas för Beställaren (40)

82 5 IT-stöd 5.1 Informationsutbyte Vårdinformation, avseende enskild patient, ska vara kvalitetssäkrad och lättillgänglig när den behövs. Det ska finnas en gemensam informationsstruktur och informationen ska vara tillgänglig i hela vårdkedjan. Leverantören skall i samverkan med Regionen och andra leverantörer delta i arbetet som syftar till en god gemensam informationsförsörjning. En person med hörselnedsättning kan besöka såväl auktoriserad regiondriven öronklinik som auktoriserad privat hörselmottagning. Vid dessa besök är det värdefullt för leverantören att ta del av aktuella mätresultat från hörselundersökningar utförda på andra enheter, vilka hörhjälpmedel som eventuellt förskrivits till patienten samt hörapparatens programmering. Dokumentation behöver därför göras tillgänglig i IT-system. Det system leverantören skall dokumentera i är Auditbase. Vad gäller Leverantörens eget IT-stöd rekommenderas en hastighet på minst 25 Mbit/s i båda riktningarna för att få bra prestanda. Som absolut lägsta nivå bedöms gälla ca 10 Mbit/s i båda riktningarna. Följande moduler i Auditbase skall användas för dokumentering/registrering: - Patientmodul för registrering av patientdata - Lagermodul för hörhjälpmedelshantering - Verkstadsmodul för serviceorder till Regionens hörapparatservice - Fakturamodul för debitering av egenavgift vid förskrivning Se även bilaga 5. Leverantörerna skall tillämpa regelverket för sammanhållen journalföring samt Regionens regler och riktlinjer för detta. Informationsbroschyr om patientdatalagen och personuppgiftsbehandlingen inom Regionen kan rekvireras från Regionens Kommunikationsenhet. Samtliga leverantörer skall stickprovsmässigt följa upp loggar för att säkerställa att ingen obehörigen varit inne i journalsystemet. Leverantören skall delta och bidra till att utreda om Leverantörens egen personal utnyttjat patientjournalen utöver vad som överensstämmer med personalens uppdrag, samt vidta nödvändiga åtgärder. Enligt Personuppgiftslagen 30 skall det tecknas ett biträdesavtal mellan personuppgiftsansvarig och biträdet. Leverantören är personuppgiftsansvarig medan Regionen som behandlar och lagrar Leverantörens journalinformation är biträde. Regionen tecknar på uppmaning av Leverantören ett biträdesavtal i enlighet med Personuppgiftslagen. Leverantören medger att uppgifter om företaget samt vilka IT-stöd som företaget har tillgång till samlas i ett register hos Regionen. Beställaren tillhandahåller licenser, lagringsplats för data samt de säkerhetssystem som krävs för uppkoppling mot Regionens nätverk. Leverantören är betalningsansvarig för detta. Leverantören skall tillse att erforderlig IT-utrustning finns samt anskaffa elektroniska ID-kort för säker uppkoppling. Antivirusskyddet skall vara godkänt av Beställaren. Leverantören skall själv sörja för att det finns Internetförbindelse med tillräcklig kapacitet. 5.2 Informationssäkerhet Leverantören skall upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande lagar och förordningar. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Beställaren kommer att vara behjälplig med att låta Leverantören ta del av Beställarens journalhandlingar under förutsättning att patienten samtycker (40)

83 I syfte att säkerställa spårbarhet av förskrivna hörapparater och andra hörhjälpmedel ansvarar Leverantören för att dessa dokumenteras med serienummer kopplat till personnummer. Leverantören ansvarar för att all personal som ges tillgång till information i Regionens IT-system har kännedom om de lagar, föreskrifter, riktlinjer och rutiner som reglerar sådan tillgång. En hälso- och sjukvårdspersonals behörighet styr vilka system denna person har tillgång till samt vilken information som finns tillgänglig. Det är den behörighetsansvarige hos Leverantören som skall besluta om vilka anställda som ska tilldelas behörighet. Den verksamhetsansvarige hos Leverantören ansvarar också för uppföljning av utdelade behörigheters tillämpning och aktualitet. Leverantören skall ansvara för att åtgärder vidtas för att minimera hot och risker som riktar sig mot informationens tillgänglighet, sekretess, riktighet och spårbarhet. Leverantören skall ansvara för informationssäkerheten inom sitt verksamhetsområde. Detta innebär att: God informationssäkerhet skall skapas och bibehållas enligt Beställarens fastlagda riktlinjer. Leverantören skall informera patienten om att dokumentation görs tillgänglig (system för sammanhållen journalföring) för andra leverantörer. Leverantören skall ansvara för att samtycke inhämtas från patienten för att få tillgång till vårdinformation hos annan leverantör. Om patienten motsätter sig att delta i system för sammanhållen journalföring skall denna vårdinformation spärras för andra leverantörer. Överenskommelse om drift, support m.m. angående IT-system regleras i avtal med respektive leverantör (40)

84 6 Allmänna villkor 6.1 Tillstånd Leverantören skall ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. För det fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndigande eller F-skattsedel skall Leverantören omedelbart meddela Regionen detta. 6.2 Drift av annan verksamhet Leverantören har rätt att utöva annan verksamhet och vård så länge detta inte påverkar ett avtalsenligt utförande av uppdraget gentemot Region Östergötland (Regionen). Verksamheten får inte vara av sådan karaktär att den kan minska förtroendet eller anseendet för uppdraget. Eventuell annan verksamhet som Leverantören bedriver skall, om Regionen så begär, hållas åtskild från den verksamhet som regleras i detta avtal. Leverantören ansvarar för att detta är tydligt för patienterna. Det skall dessutom vara tydligt för patienten vem som finansierar vården. Leverantören skall på begäran informera Regionen om sin verksamhet utanför detta avtal. 6.3 Underleverantörer Leverantören skall byta ut underleverantör av tjänst som ingår som en del i den avtalade verksamheten, med vilket avses tjänst som är knuten till vården, vid indikation på kvalitetsbrister i uppdragets utförande avseende aktuell underleverantör. Leverantören skall ansvara gentemot Regionen för eventuell underleverantör och dess personal så som för egen personal. Leverantören ska, på Regionens begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. Leverantören ansvarar för att egen personal såväl som underleverantörer inte samtidigt verkar enligt Lag om läkarvårdersättning /Lag om ersättning för fysioterapi den tid denne utför tjänster enligt detta avtal. 6.4 Lagar, andra författningar samt Regionens riktlinjer och policys Leverantören skall vara informerad om och följa gällande konventioner, lagar och andra författningar samt Regionens egna vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer och policys, som berör Leverantören vid utförandet av uppdraget. Regionen ansvarar för att kontinuerligt uppdatera och hålla tillgängligt vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer och policys, som berör Leverantörens uppdrag. Länkar: Vårdprocessprogram Om Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) Uppförandekod för leverantörer avseende etiskt och socialt ansvar Ansvar för skada Leverantören svarar för den skada som han genom avtalsbrott vållar Regionen. Leverantören svarar vidare för direkta skador som kan drabba Regionen, patienter eller tredje man på grund av fel eller försummelse hänförlig till Leverantören, dess personal eller av Leverantören anlitad underleverantör. Som skada definieras även avsaknad av F-skattsedel eller skattemyndighetens bedömning att sådan inte är giltig. Part har rätt till ersättning för den skada som uppkommer genom motpartens avtalsbrott, om inte motparten visar att avtalsbrottet beror på ett hinder utanför dennes kontroll (40)

85 Uppkommer skada för Regionen direkt eller indirekt, på grund av brister i Leverantörens handhavande av sekretesskyddade uppgifter och skadestånd måste utges, äger Regionen rätt att avkräva Leverantören motsvarande ersättning. Bedöms den inträffade skadan som grov ska detta utgöra grund för Regionen att häva avtalet. Motsvarande ersättningsrätt gäller om Regionen på sätt som ovan åsamkar Leverantören skada. 6.6 Försäkringar Leverantören skall inneha och vidmakthålla, under hela avtalsperioden och sex (6) månader därefter, en betryggande ansvarsförsäkring som täcker de skador som kan drabba Regionen, patienter eller tredje man på grund av fel eller försummelse hänförlig till Leverantören, dess personal eller av Leverantören anlitad underleverantör. Leverantörens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som Leverantören tecknat. Försäkringsbrev skall vid anmodan kunna uppvisas för Regionen. Leverantörens personal skall vara försäkrad via AMF-, TFA-försäkring eller motsvarande. Regionen tecknar och vidmakthåller patientförsäkring, i den omfattning patientskadelagen (1996:799) föreskriver, för patienter vilka erhåller vård eller behandling i enlighet med detta avtal. Leverantören är skyldig att utan kostnad tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Leverantören är skyldig att utan särskild ersättning lämna utlåtanden, intyg, journaler med mera som Patientskadereglering AB (PSR) begär. PSR arbetar för Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag och hanterar regionens patientförsäkring. Leverantören skall svara i förhållande till Regionen för skadestånd som Regionen, på grund av vållande hos Leverantören eller personal som denne svarar för, kan komma att förpliktas utge till tredje man. 6.7 Utveckling och behov av förändringar i uppdraget - omförhandling Regionen har rätt att ändra villkoren i denna regelbok samt de vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer, policys och ersättningssystem som ska tillämpas enligt denna regelbok. Så snart Regionen har fattat beslut om ändring av villkoren i denna regelbok ska information om ändringen och de nya villkoren hållas tillgängliga för Leverantören. Om Leverantören inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Leverantören inom 60 dagar från den tidpunkt ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Regionen att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Regionen inom den angivna tidsfristen blir Leverantören bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Regionen angivit i ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att ändringsmeddelandet är avsänt. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) tar årligen fram ett antal (ca 3-5 st) behovsanalyser som belyser läget inom en sjukdoms- eller en behovsgrupp. Baserat på behovsanalysernas slutsatser fattar HSN under första kvartalet beslut om uppdrag till vårdgivarna. Uppdragen skall verkställas av samtliga Leverantörer fr.o.m. påföljande januari. Hur leverantörens verkställande av uppdragen framskrider följs sedan löpande upp under året. Ovanstående regler om utskick av ändringsmeddelande gäller ej ändring av ersättningssystem som enbart avser uppräkning av ersättning med regionindex eller ändring av kvalitetsbonus och HSN:s beslut om uppdrag utifrån behovsanalyserna. Om Leverantören meddelar Regionen att den inte accepterar de ändrade villkoren och Regionen vidhåller ändringen i förhållande till Leverantören, upphör avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60- dagarsfristen. Under den återstående kontraktstiden gäller Avtalet i sin lydelse före ändringarna. I de fall det under avtalstiden uppkommer statlig styrning i form av statliga uppdrag eller bidrag skall Leverantören delta i dessa enligt de krav som staten ställer. Uppdragen kan komma att anpassas lokalt inom Regionen. Ändringar och tillägg till avtal ska för att vara giltiga vara skriftliga och undertecknas av behöriga företrädare för respektive part. Det ska framgå av överenskommelsen om ersättningen ändras (40)

86 Om förutsättningarna för avtalet ändras väsentligt har parterna rätt att säga upp avtalet. Exempel på väsentliga förändringar är myndighetsbeslut, allmänt förändrad prisbild på marknaden eller liknande händelse som parterna inte kunnat råda över eller förutse vid avtalets ingående. Vid uppsägning gäller en uppsägningstid om sex (6) månader. Regionen ska vid uppsägning ersätta Leverantören för utfört arbete/leverans enligt tecknat avtal, dock ej för utebliven vinst eller för övriga kostnader. Vid uppsägning enligt denna klausul utgår inget skadestånd. 6.8 Vårdavgifter Leverantören skall ta ut vårdavgift av patient och för uppdraget gäller av Region fastställda vårdavgifter ( Leverantören uppbär och behåller dessa avgifter. Gällande regler för högkostnadsskydd inom öppen hälso- och sjukvård skall tillämpas. Vid fakturering ska leverantören avräkna influtna vårdavgifter. Andra avgifter eller ersättningar får inte tas ut avseende tjänster som omfattas av detta avtal. Leverantören skall ta ut vårdavgift av patienten vid uteblivna besök enligt vårdavgiftsbestämmelserna. Ingen särskild ersättning utgår från Beställaren. 6.9 Information och marknadsföring Leverantören skall ansvara för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Leverantören skall också ansvara för att de egna uppgifterna som lämnas som underlag för Regionens informationsmaterial och till Regionens webbplatser, inklusive 1177.se, är korrekta och aktuella. Regionen äger rätt att i sin information kring verksamheten ange att avtal har slutits med Leverantören. All marknadsföring av Leverantörens verksamhet skall vara saklig, relevant och följa Kommunikationsriktlinjer för privata vårdgivare som har avtal med Region Östergötland. Leverantören äger rätt att i sin marknadsföring av och information om verksamheten ange att avtal slutits med Regionen. Samråd skall ske med Regionen inför marknadsföringsaktiviteter och publicering av marknadsföringsmaterial riktade till patienter och invånare. All information och marknadsföring skall ha en tydlig avsändare. Regionens roll som uppdragsgivare skall framgå i alla relevanta sammanhang, såsom vid information om tillgänglighet, i annonsering, broschyrer och annan patientinformation. Resultat från olika jämförelser utifrån patientenkäter och andra mätningar kan komma att publiceras. Länkar till dessa resultat ska finnas på leverantörens webbplats Informationsmöten och samråd Leverantören skall vara representerad på informationsmöten som Regionens ledning, eller annan på dess uppdrag, kallar till. Regionen och Leverantören skall ha ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsförändringar som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänhet och patienter eller samarbetet mellan Regionen och Leverantören. Detta gäller också förändringar som vidtas i Leverantörens organisation Leverantörens rätt att företräda Regionen Leverantören skall utföra tjänster enligt detta avtal som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Regionen utöver vad som framgår av avtalet Sekretess Leverantören skall se till att all berörd personal samt eventuella underleverantörer omfattas av sekretesskrav motsvarande de som ställs i Patientsäkerhetslagen och Offentlighets- och sekretesslagen. Leverantören ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal omfattas av sekretess. Detta gäller även underleverantörer och deras personal Personuppgiftsansvar enligt PUL (Personuppgiftslagen) I egenskap av personuppgiftsansvarig har Regionstyrelsen för behandling av personuppgifter utsett Regionens dataskyddsombud till sitt personuppgiftsombud. Leverantören är personuppgiftsansvarig för sin behandling av personuppgifter. I de fall leverantören ska behandla personuppgifter på uppdrag av Regionen utgör leverantören ett personuppgiftsbiträde och ett personuppgiftsbiträdesavtal ska således tecknas (40)

87 6.14 Kollektivavtal Leverantören är skyldig att vidta åtgärder så att inte lag eller gällande svenska kollektivavtal för arbetet åsidosätts eller annars strida mot vad som är allmänt godtaget inom den bransch som uppdraget avser. Om Leverantören inte tecknat svenskt kollektivavtal skall ändå motsvarande villkor gälla för Leverantörens anställda. Detsamma ska gälla för eventuella underentreprenörer som Leverantören anlitat för att fullgöra avtalet. På begäran av Regionen skall Leverantören lämna erforderliga uppgifter och handlingar för att skyldigheterna enligt ovan ska kunna kontrolleras. I det fall Leverantören bryter mot vad som anges ovan har Regionen möjlighet att häva ingånget avtal, utan krav på ersättning från Leverantören Meddelarfrihet och allmänhetens insyn Leverantören åtar sig att säkerställa att samtliga anställda som arbetar i verksamhet som omfattas av uppdrag enligt tecknat avtal, åtnjuter samma meddelandeskydd som regionanställd personal. Det innebär en rätt att till massmedia lämna uppgifter för publicering, även vissa sekretessbelagda uppgifter, utan att arbetsgivaren kan vidta repressalier. Arbetsgivaren får inte heller efterforska källa vid anonyma uppgifter. Den lagstadgade tystnadsplikt som gäller uppgifter om enskilda patienter omfattas inte av meddelarfriheten. Enligt kommunallagen 3:19a ska Regionen, genom tecknat avtal med Leverantören, tillgodose allmänhetens önskemål och behov av insyn i hur uppdraget utförs. Leverantören skall vid anmodan från Regionen, snarast delge Regionen de uppgifter som efterfrågas Ogiltig bestämmelse i avtalet Om någon del i avtalet skulle anses vara ogiltig ska det inte innebära att avtalet i sin helhet är ogiltigt. Jämkning av avtalet kan ske om ogiltigheten påverkar parts prestation enligt avtalet Överlåtelse av avtal Leverantören äger ej rätt att överlåta någon del av avtalet med Regionen utan dennes skriftliga godkännande. Anmälan till Regionen om överlåtelse skall ske minst tre månader före planerat genomförande. Innan överlåtelse av avtal kan ske skall ny ägare ha ansökt om och blivit beviljad auktorisation enligt denna regelbok Förändring av ägarförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Leverantören eller hos Leverantörens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Regionen. På begäran av Regionen skall Leverantören lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Leverantörens möjligheter att uppfylla avtalet Förtida upphörande Bryter Leverantören mot väsentlig del i avtalet och underlåter att vidta rättelse inom trettio (30) kalenderdagar efter erhållande av skriftlig anmodan har Regionen rätt att säga upp avtalet. Avtalet upphör att gälla trettio (30) kalenderdagar efter uppsägningen. Regionen har rätt att omedelbart säga upp avtalet om leverantören agerat uppsåtligt eller grovt vårdslöst. Brott mot gällande lagar och förordningar för Regionens verksamhet anses alltid som grov vårdslöshet. Vidare har Regionen rätt att frånträda avtalet omedelbart om: Leverantör inom tolv månader efter avtalstecknandet inte etablerat en verksamhet för att kunna fullgöra avtalat åtagande. Leverantören blivit försatt i konkurs, inlett ackordsförhandlingar, inställt sina betalningar eller fara för obestånd föreligger eller om företrädare för Leverantören är underkastad näringsförbud. Leverantören eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Leverantören, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning. Som allvarligt fel i yrkesutövning räknas i normalfallet inte enstaka varning utfärdad av Socialstyrelsen. Leverantören agerar på sådant sätt att det allvarligt rubbar förtroendet för Leverantören och därigenom Region Östergötland och inte vidtar rättelse senast 30 dagar efter skriftligt påpekande från Regionen (40)

88 Leverantören vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande. Ägarförhållandena hos Leverantören eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Regionen enligt villkor om överlåtelse av avtal. Skatteverket varaktigt eller vid upprepade tillfällen återkallar Leverantörens F-skattsedel. Det framkommer att Leverantören lämnat oriktiga uppgifter i ansökan om auktorisation eller på annat sätt i samband med ansökan och dessa uppgifter har varit av icke oväsentlig betydelse vid bedömningen av tilldelningen av avtalet. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Vid förtida upphörande ska endast ersättning för utfört arbete och för styrkta nödvändiga kostnader utgå. Leverantören har inte rätt till ersättning för förlust som denne lider på grund av upphörandet. Säger Regionen upp avtalet har Regionen även rätt till skadestånd för uppkomna merkostnader. Förtida upphörande kan ske om politiska beslut tas, som innebär väsentliga förändringar för den ömsesidiga överenskommelsen mellan Regionen och Leverantören. Diskussion mellan parterna ska inledas snarast och eventuell uppsägning av avtalet ska ske inom tolv månader från det att diskussion påbörjats Force Majeure Parterna befrias från sina åtaganden enligt detta avtal om fullgörandet förhindras eller oskäligt betungas på grund av omständighet utanför partens kontroll som parten skäligen inte kunnat förutse vid avtalets tecknande och vars följder parten inte heller skäligen kunde ha undvikit, förutsett eller övervunnit. Befrielsegrunden medför framflyttning av tidpunkt för prestation och befrielse från påföljder. Som händelser utanför partens kontroll anses arbetskonflikt, naturkatastrof, eldsvåda, krig, mobilisering, terroristhandling, oförutsedd militärinkallelse, rekvisition, beslag, uppror, upplopp eller andra liknande händelser om händelsen drabbar part eller underleverantör till part. Konflikt på arbetsmarknaden anses inte som händelser utanför partens kontroll om parten själv vidtar eller medverkar i sådan konflikt. Den part som avser åberopa ovan beskriven omständighet skall omedelbart och skriftligen underrätta motparten om detta. Så snart den åberopade omständigheten upphört skall parten skriftligen underrätta motparten samt omedelbart återuppta fullgörandet av avtalad prestation. Om uppdragets fullgörande till väsentlig del förhindras för längre tid än tio (10) veckor på grund av ovan viss angiven omständighet äger part, utan ersättningsskyldighet, skriftligen häva avtalet med omedelbar verkan Tvist Tvist angående tillämpning eller tolkning av detta avtal och därmed sammanhängande rättsförhållanden som parterna inte kan lösa på egen hand, skall avgöras i svensk domstol med tillämpning av svensk lag. Linköpings Tingsrätt skall vara första instans och alla förhandlingar ska ske på svenska. Även om tvist föreligger skall parterna fullgöra sina avtalsenliga åtaganden till dess Regionen annat angivit eller domstol annat meddelat Avtalets upphörande I god tid innan detta avtal upphör att gälla är det Regionens ansvar att förbereda om och hur verksamheten ska drivas vidare. Inför ett sådant beslut och i förberedelserna i genomförandet av detta beslut skall Leverantören lämna de uppgifter till Regionen som Regionen begär vid de tidpunkter Regionen anger. Om kostnaderna att ta fram de efterfrågade uppgifterna är väsentliga har Leverantören rätt till ersättning från Regionen. Leverantören är inte skyldig att lämna ut uppgifter som kan vara till men för Leverantören. Vid upphörande av avtal på Leverantörens begäran skall uppsägning lämnas skriftligt till Regionen senast tolv månader innan verksamheten upphör (40)

89 Leverantören skall i händelse av att verksamheten övergår till annan leverantör medverka till att övergången sker med minsta möjliga olägenhet för invånare och patienter, för Regionen och för berörd personal. Leverantören skall samverka med Regionen och den nya leverantören enligt Regionens anvisningar. Vid verksamhetsövergång skall Leverantören till ny utförare eller till Regionen överlämna alla handlingar som berör verksamheten och som omfattas av detta avtal och som inte enligt lag ska förvaras hos någon annan. Regionen och Leverantören skall vid avtalets upphörande samråda kring hantering av patientjournaler, patientlistor, lokaler, utrustning och personal för att övergången till annan vårdgivare skall kunna ske utan avbrott eller brister i verksamheten. Av Regionen antagen ny leverantör äger rätt att från Leverantören lösa av Regionen upphandlat och levererat förbrukningsmaterial. För utförda tjänster enligt detta avtal gäller avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter att avtalet upphört att gälla. Vad som sägs i denna paragraf gäller oavsett anledningen till avtalets upphörande Hantering av patientjournaler vid avtalets upphörande När avtalet med Regionen upphör gäller nedanstående för hantering av patientjournalerna för att säkerställa en fortsatt patientsäker vård: Leverantören skall, på det sätt som Regionen anvisar, medverka till att informera patienterna om journalhanteringen vid byte av leverantör. I normalfallet innebär det att ett informationsbrev sänds till samtliga patienter som är berörda av förändringen. Journalhandling som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när Leverantören fortsätter med annan vårdverksamhet För journalhandlingar som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen och Leverantören fortsätter med annan vårdverksamhet skall: Leverantören åtar sig att fortsätta samverka med Regionen i system för sammanhållen journalföring och där göra tillgängligt de journalhandlingar som ingår i sammanhållen journalföring vid dagen för avtalets upphörande. Detta åtagande gäller så länge Leverantören är verksam som vårdgivare i Sverige. Detta innebär i normalfallet ingen extra kostnad för Leverantören. Journalhandling som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när Leverantören upphör med vårdverksamhet Nedanstående gäller om inte Leverantören vid anbudsgivning motsatt sig detta, vilket framgår av avtalet. För journalhandlingar som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när Leverantörens avtal med Region Östergötland upphört gäller att: Leverantören åtar sig att utan dröjsmål efter överenskommelse med Regionarkivet i Östergötland (nedan kallat arkivmyndigheten) överlämna de journalhandlingar som rör verksamheten under avtalet med Regionen till arkivmyndigheten. Detta innebär i normalfallet ingen extra kostnad för Leverantören. Kostnad för lagring, utlämnande av journalinformation och bevarande av överlämnade journalhandlingar tas av arkivmyndigheten. Arkivmyndigheten åtar sig att bevara överlämnade journalhandlingar i minst 10 år räknat från senast införda anteckningen, eller den tid som krävs enligt vid var tid gällande lag (40)

90 Journalhandling som inte ingår i journalsystem som tillhandahålls av Regionen när Leverantören upphör med vårdverksamhet För journalhandlingar som inte ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen gäller att: Leverantören åtar sig att, på Regionens begäran, överlämna de journalhandlingar som rör verksamheten under avtalet med Regionen till arkivmyndigheten, alternativt begära beslut av Socialstyrelsen om att arkivmyndigheten ska överta ansvaret för samma journalhandlingar. Journalhandlingar enligt ovan ska vara sökbara och måste därför överlämnas i en strukturerad ordning. I de fall journalhandlingarna förts elektroniskt ska de överlämnas i det format som framgår av arkivmyndighetens riktlinjer. Leverantören står för sina egna kostnader i samband med överlämnande av journalhandlingar enligt ovan. Kostnad för lagring, utlämnande av journalinformation och bevarande av överlämnade journalhandlingar tas av arkivmyndigheten. Arkivmyndigheten åtar sig att bevara överlämnade journalhandlingar i minst 10 år räknat från senast införda anteckningen, eller den tid som krävs enligt vid var tid gällande lag Hyresavtal För det fall Regionen hyr ut lokal till Leverantören gäller att Regionen och Leverantören i särskild ordning överenskommer att hyresrätt till lokal eller lokaler, i vilka verksamhet till följd av detta avtal bedrivs, inte ska vara underkastad bestämmelserna i hyreslagen. Av överenskommelsen följer att Leverantören vid en avflyttning från lokalen eller lokalerna, som följd av uppsägning/upphörande av detta avtal, inte har rätt till ekonomisk ersättning eller ersättningslokal, inte heller rätt att begära uppskov med avflyttningen. Hyresavtalet förutsätter att överenskommelse om avstående av besittningsskydd tecknas och, om nödvändigt, godkänns av hyresnämnden (40)

91 7 Auktorisation 7.1 Auktorisationsprocessen Leverantör som önskar bedriva primär hörselrehabilitering i Östergötland och som åtar sig att följa de villkor som stadgas i Regelbok för vårdval primär hörselrehabilitering, kan ansöka om auktorisation hos Region Östergötland. Ansökan om auktorisation lämnas separat för varje hörselmottagning. Regionen lämnar besked så snart som möjligt, dock senast inom två månader från ansökans inlämnande huruvida leverantör som ansökt har blivit godkänd eller inte för den aktuella hörselmottagningen. Bedömningen av ansökan görs med utgångspunkt i av Leverantören inlämnat material. Vid behov kan Regionen begära kompletterade upplysningar av Leverantören, samt genomföra en gemensam genomgång av ansökan med en representant för Leverantören. Regionen kommer att auktorisera Leverantörer som kan visa och göra trovärdigt att de har förmåga att löpande fullfölja åtagandet. Regionen kommer att göra en helhetsbedömning med hjälp av referenstagning, intervjuer och information från offentliga register och kreditupplysningar. 7.2 Avtal för att bedriva verksamhet För att en Leverantör ska få bedriva hälso- och sjukvård inom ramen för Region Östergötlands verksamhet ska ett avtal tecknas med Regionen. Om Leverantören bedriver verksamhet vid flera hörselmottagningar ska separata avtal tecknas för varje hörselmottagning. Avtal skall tecknas utan dröjsmål efter det att Leverantören fått avtal för undertecknande från Region Östergötland. 7.3 Före driftsstart Regionen kommer 2-4 veckor före överenskommen driftstart att ha ett möte med Leverantören för att bedöma om Leverantören är klar med alla förberedelser för driftstart samt om lokaler och utrustning uppfyller kraven för åtagandets utförande. Leverantören ska närvara vid mötet. Regionen äger ensidigt rätt att besluta om ett senare datum för driftstarten om Regionen i anslutning till mötet inför driftstart eller på annat sätt bedömer att Leverantören saknar förutsättningar att utföra åtagandet i avtalad omfattning vid angivet datum för driftstart. Leverantören äger inte rätt till någon form av ersättning till följd av Regionens beslut, enligt ovan, att senarelägga driftstarten. Vid väsentliga brister äger Regionen rätt att säga upp avtalet till förtida upphörande enligt Allmänna villkor punkt Leverantören skall före driftsstart vara registrerad hos Socialstyrelsen. 7.4 Ekonomisk stabilitet Leverantören ska ha ekonomisk stabilitet och ekonomiska förutsättningar att fullgöra uppdraget enligt denna regelbok. 7.5 Ansökan om auktorisation Ansökan skickas till Region Östergötland, Regionhuset, Linköping. Ansökan ska innehålla följande: Ansökningsblankett för leverantören (se bilaga 4, tillhandahålls också via o Leverantörens kontaktuppgifter, samt uppgifter om företaget. o Försäkran att Leverantören i nuläget i tillämpliga delar uppfyller kraven i regelboken och accepterar regelboken i alla dess delar. o Leverantören ska skriftligen i ansökan om auktorisation beskriva hur verksamheten ska bedrivas samt med vilka kompetenser, för att uppfylla de av Regionen fastställda kraven i Regelboken (40)

92 o CV för verksamhetschef/vd och medicinskt ansvarig. För privata leverantörer gäller även: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket om registreringsskyldighet föreligger). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Anmälan enligt 2 kap 1-3 patientsäkerhetslagen. En referens som styrker leverantörens förmåga att utföra tjänsten. Ovannämnda intyg får inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande och fysiska personer gäller att företag skall vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Leverantör som är skyldig att upprätta årsredovisning/bokslut skall på begäran redovisa senast fastställd sådan. Leverantör som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Leverantör som har ett nystartat företag eller företag under bildande skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna full-gjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Regionen kan neka auktorisation och får utesluta en sökande som: inte accepterar/uppfyller auktorisationskraven i regelboken är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen eller för annat brott ägnat att allvarligt rubba förtroendet för vårdgivarens förmåga eller per-sonliga lämplighet att fullgöra åtagandet. Detta gäller även verksamhetschef eller annan person i ledande ställning. har gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen eller är under utredning om allvarliga fel i yrkesutövningen, detta gäller även verksamhetschef eller annan person i ledande ställning. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller i en annan stat inom EES-området, eller i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av bestämmelserna i Regelbok för Auktorisation eller i lag om valfrihetssystem Återkallelse av auktorisation Auktorisationen kan återkallas om Leverantören i väsentliga delar inte uppfyller auktorisationskraven eller om avtal inte undertecknats inom 2 månader efter auktorisationsbeslutet. Om avtalet upphör att gälla upphör även auktorisationen att gälla. Privat Leverantör, som gör gällande att Regionen brutit mot en bestämmelse i Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV), får ansöka om rättelse hos allmän förvaltningsdomstol. En sådan ansökan ska ha inkommit inom tre veckor från det att Regionen lämnat underrättelse om beslutet. Ansökan om rättelse ska inges skriftligen till den Förvaltningsrätt, i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist (40)

93 8 Avtal Avtalsparter Beställare Namn: Region Östergötland Hälso- och sjukvårdsnämnden Leverantör Namn: Adress: Regionhuset Adress: Postnummer: Postnummer: Ort: Linköping Ort: Org.nr: Org.nr: E-post: E-post: Telefon: XXX Telefon: Kontaktperson: XXX Kontaktperson: Bakgrund och förutsättningar Inom Region Östergötland drivs regionfinansierad primär hörselrehabilitering av auktoriserade leverantörer i offentlig eller privat regi under likvärdiga konkurrensvillkor. Auktorisationen garanterar kvalitet och likvärdiga villkor. Uppdraget ska utföras i enlighet med Regelbok för auktorisation. Handlingar Följande handlingar och avsnitt ur regelboken utgör en integrerad del av detta avtal. Om avtalshandlingarna skulle visa sig vara motsägelsefulla i något avseende gäller de, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till annat, sinsemellan i den ordning de anges nedan: 1. Skriftliga ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Ersättning 4. Allmänna villkor 5. Uppdrag Primär hörselrehabilitering 6. Generella villkor för hälso- och sjukvård 7. Uppföljningsplan Kontaktperson/korrespondens Vid byte av kontaktperson eller kontaktuppgifter skall detta skriftligen meddelas den andra parten. Korrespondens i anslutning till detta avtal ska sändas till Beställaren med referens till diarienummer. Meddelande i anledning av avtalet som skickats via post, e-post eller telefax skall anses ha nått mottagaren tre arbetsdagar efter att meddelandet skickats. Ersättning Ersättning utgår enligt regelboken kapitel 4 Ersättning (40)

94 Avtalstid Detta avtal träder i kraft efter båda parters undertecknande och gäller tillsvidare. Underskrift Avtalet är upprättat i två likalydande exemplar varav de båda parterna tagit ett exemplar. Beställare: Region Östergötland Leverantör: Datum och ort Datum och ort Ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Behörig företrädare Namnförtydligande Namnförtydligande Hälso- och sjukvårdsdirektör Namnförtydligande 40 (40)

95 Anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel Inom primär hörselrehabilitering i Östergötland Handläggare: Verksamhet: Stina Öberg Primär hörselrehabilitering Diarienummer: HSN Reviderad: Giltig fr.o.m.:

96 oste rgot land.se Innehållsförteckning 1 Bakgrund Utgångspunkt Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1982: Hjälpmedel i sitt sammanhang Förskrivningsprocessen Hörhjälpmedel Region Östergötlands ansvar Ansvar för sortimentet Personligt förskrivna hörhjälpmedel Arbetstekniska hjälpmedel Förskrivaransvar Allmänt Förskrivarkompetens Förskrivning av hörhjälpmedel Uppföljning Information till brukare Byte av hörhjälpmedel Brukaransvar Brukarens ansvar Förkomna hörhjälpmedel/ovarsam hantering Ersättningsnivåer Avgifter Besöksavgifter Avgift vid förskrivning av hörhjälpmedel Brukaransvar Installation av slingor Flytt och montering av fast installerade hörhjälpmedel Vem har rätt att få hörhjälpmedel förskrivna i Östergötland? Personer boende i Östergötland Personer folkbokförda i annat län Utländska personer folkbokförda i Östergötland Svenska medborgare bosatta utomlands (utlandssvenskar) Utlandssvenskar bosatta och försäkrad i ett EU/EES-land Utlandssvenskar bosatta i de nordiska länderna Utlandssvenskar bosatta inom utomnordiskt område eller i land där konvention saknas Utländska personer som tillfälligt vistas i Sverige (22)

97 oste rgot land.se 6.9 Utländska personer bosatta i EU/EES-området Utländska personer bosatta i de nordiska länderna Utländska personer bosatta i Konventionsländer Asylsökande - utländska personer som söker uppehållstillstånd Personer som vistas i Östergötland utan erforderligt tillstånd (papperslösa) Kostnadsersättning för vårdbehövande enligt SFS 2010:1122, BILAGA 1 UPPHANDLAT HÖRAPPARATSORTIMENT Bilaga 2 Öroninsatser Bilaga 3 Avtrycksmaterial Bilaga 4 Prislista hörhjälpmedel exkl. hörapparater Bilaga 5 Hörapparatbatterier (22)

98 oste rgot land.se 1 Bakgrund 1.1 Utgångspunkt Hälso- och sjukvårdsnämnden inom Region Östergötland har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvårdsinsatser tillgodoses på bästa sätt inom de ekonomiska ramar som regionfullmäktige ställer till förfogande. Region Östergötland ska också erbjuda öppen vård åt dem som omfattas av ett annat landstings hälso- och sjukvård. Detta gäller även inom hjälpmedelsområdet. 1.2 Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1982: 763 Sjukvårdshuvudmännen, det vill säga Landstingen och Kommunerna, har enligt HSL skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionshinder och därigenom bidra till möjligheten till aktivitet i det dagliga livet. 1.3 Hjälpmedel i sitt sammanhang Hälso- och sjukvårdens uppgift är att erbjuda förebyggande insatser, vård, rehabilitering och habilitering utifrån behov och förväntad nytta. Hjälpmedelsförskrivning är en integrerad del i hälso- och sjukvårdens processer, där hjälpmedlet har som uppgift att kompensera för en persons aktivitetsbegränsningar, att underlätta behandling eller förebygga komplikationer. Hjälpmedelsförskrivning får aldrig utgöra en isolerad insats eller ersätta andra insatser inom hälso- och sjukvården. Den som förskriver hjälpmedel har därför till uppgift att överväga behovet av andra behandlings- och rehabiliteringsåtgärder, som kan förbättra individens funktions- och aktivitetsförmåga, innan hjälpmedel förskrivs. Se även Regelverk för hjälpmedelsförskrivning: 01%20Regelverk%20f%c3%b6r%20hj%c3%a4lpmedelsf%c3%b6rskrivning.pdf 1.4 Förskrivningsprocessen Förskrivningsprocessen utgår ifrån en helhetssyn på individens situation att behörig personal krävs för bedömning, utprovning, anpassning, träning och utvärdering ett samspel där insatsen av hjälpmedel anpassas till andra åtgärder en prioritering där den enskildes behov och insatsens nytta är vägledande att hjälpmedlet sätts in i rätt tid när behov uppstår eller förändras Förskrivningsprocessen ska kännetecknas av god tillgänglighet 4 (22)

99 oste rgot land.se säkra produkter hög kompetens och samordnade kostnadseffektiva lösningar systematiskt kvalitetsarbete för att säkerställa effektiv användning av resurser delaktighet 2 Hörhjälpmedel 2.1 Region Östergötlands ansvar Region Östergötlands ansvar avgränsas till den typ av hörhjälpmedel som är individuellt utprovade och/eller kräver särskild kompetens för bedömning och utprovning. Produkterna skall vara nödvändiga ur medicinska, rehabiliterings- eller habiliteringsmässiga aspekter. Vid förskrivning av hörapparat ska brukaren få ett individuellt anpassat och komplett fungerande hörhjälpmedel, vilket innebär att hörtelefon, batteri, slang, hörselgångsinsats, tunn ljudslang, dome och vaxfilter ingår. Hörhjälpmedel som inte kräver bedömning av medicinsk personal för att användas, och som normalt även används av personer utan funktionsnedsättning, ligger utanför Regionens ansvar. Brukaren har ett personligt ansvar för att vid behov införskaffa och bekosta sådana hörhjälpmedel. Även hörhjälpmedel och tillbehör som individen vill ha som extra och som inte är medicinskt motiverade betraktas som egenansvar som bekostas av individen. Extra hörselgångsinsats, streamer och hörapparat att använda som reserv är exempel på egenansvar. 2.2 Ansvar för sortimentet Genom regionalt samarbete upphandlar och ansvarar Region Östergötlands fördjupade hörselrehabilitering för Regionens sortiment av hörhjälpmedel och tillbehör. Beställning av hörhjälpmedel görs via direktkontakt med de leverantörer som Regionen har avtal med. Se bilaga Personligt förskrivna hörhjälpmedel Personligt förskrivna hjälpmedel är ett lån från Region Östergötland. Region Östergötland svarar för service- och reparationskostnader orsakade av normalt slitage. Service och reparation av förskrivna hörhjälpmedel får endast utföras av de leverantörer som Regionen har avtal med. Regionens hörselvård ansvarar för att skicka ut brev till avliden patients dödsbo, oavsett om patienten fått hörapparaterna förskrivna inom regionens hörselvård eller hos privat leverantör, med uppmaning att återlämna hörapparaten/hörapparaterna till Regionen. 2.4 Arbetstekniska hjälpmedel 5 (22)

100 oste rgot land.se Arbetsgivaren har det grundläggande ansvaret för att arbetsplatsen är lämpligt utformad utifrån arbetsmiljösynpunkt. Att personal har den utrustning/de arbetstekniska hjälpmedel och den utbildning som behövs för att utföra arbetsuppgifter på ett säkert sätt, är därmed arbetsgivarens ansvar. Med arbetstekniska hjälpmedel avses sådan utrustning som krävs för att anställd personal ska kunna utföra sitt arbete på ett så tryggt och säkert sätt som möjligt. (För övrigt se Arbetsmiljölag SFS 1977:1160) Hörhjälpmedel som yrkesverksamma behöver för att klara av arbetslivet definieras som arbetstekniska hjälpmedel och bekostas av arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Patienten kan dessutom få ersättning från Försäkringskassan om hörselnedsättningen är godkänd som arbetsskada, t.ex. orsakad av arbete i bullrig miljö. Ersättningen kan betalas ut vid flera tillfällen och omfattar även batterier och andra tillbehör. Ansökan om ersättning görs med blankett: 5002 Ansökan ersättning från arbetsskadeförsäkringen. När patienten ansöker om ersättning för hörhjälpmedel eller tillbehör måste patienten tillsammans med ansökan skicka in kvitto eller räkningar som visar vilka kostnader patienten har haft. 3 Förskrivaransvar 3.1 Allmänt För att brukare med hörselnedsättning ska få tillgång till hörhjälpmedel krävs en förskrivning. För att förskriva hörhjälpmedel från Region Östergötlands sortiment av hörhjälpmedel krävs utbildning till leg audionom. Hjälpmedelsingenjör, eller motsvarande funktion, kan beviljas förskrivningsrätt begränsad till hörhjälpmedel exklusive hörapparat och kommunikationsförstärkare 3.2 Förskrivarkompetens Personer med funktionshinder ska möta kompetent personal. För att få förskriva hörhjälpmedel krävs att förskrivaren ska ha kunskap om samt följa de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller. ha kunskap om samt följa Region Östergötlands rutiner avseende hörhjälpmedelsområdet. ha god kännedom om Region Östergötlands sortiment av hörhjälpmedel. fortlöpande delta i utbildningar inom det sortiment man förskriver hjälpmedel ur. genomgå, i förekommande fall, riktade kurser och temadagar. 3.3 Förskrivning av hörhjälpmedel Förskrivaren ska göra en helhetsbedömning utifrån brukarens funktionsnedsättning, hans/hennes medicinska, sociala och psykologiska status. Bedömningen av behovet utgör en del i ett helhetsperspektiv 6 (22)

101 oste rgot land.se utreda behovet av hörhjälpmedel samt behov av övriga åtgärder t.ex. medicinska åtgärder eller insatser av den fördjupade hörselrehabiliteringen planera förskrivning av hörhjälpmedel i samverkan med den enskilde och/eller närstående. Den enskilde och/eller närstående ska få möjlighet att delta i processen och vara delaktig i de val som görs. vid behov anpassa och samordna förskrivning av hörhjälpmedel, innan avslutad hörapparatutprovning, med andra insatser från Region Östergötlands fördjupade hörselrehabilitering. Se regelboken instruera, träna och informera ge råd och stöd kring produkter/hjälpmedel som betraktas som egenvårdsansvar och inte kan förskrivas som hjälpmedel. (Se 2.1) dokumentera bedömning och förskrivning av hörhjälpmedel enligt Patientdatalagen 3.4 Uppföljning Uppföljning och utvärdering av förskrivna hörhjälpmedel ska ske efter varje förskrivning. När en förskrivning följts upp och funktion och nytta av hörhjälpmedlet har utvärderats och dokumenterats är det enskilda ärendet att betrakta som avslutat. När ett ärende avslutas ska förskrivaren informera brukaren om att det nu är brukarens ansvar att ta ny kontakt med förskrivare vid förändrade behov. Om uppföljning/åtgärd ska göras av Region Östergötlands fördjupade hörselvård skall en aktiv överrapportering och överenskommelse om uppföljning/-åtgärd göras. Se regelboken Information till brukare I ansvaret för att förskriva hörhjälpmedel ingår också att i samband med förskrivning informera brukare och i förekommande fall anhörig/personal om hjälpmedlets syfte och användningsområde samt ge en beskrivning av hjälpmedlets funktioner, underhåll och brukarens ansvar vart brukaren vänder sig för frågor om reparation och underhåll att man rekommenderas att se över sitt försäkringsskydd vart brukaren vänder sig vid förändrande behov att hjälpmedlet är ett lån av Region Östergötland och ska återlämnas när behovet upphör eller förändras var brukaren kan återlämna hjälpmedel 3.6 Byte av hörhjälpmedel Byte av hörhjälpmedel kan göras om det finns medicinska skäl såsom uppmätt försämrad hörsel, som medför att hörapparatens anpassningsområde är otillräckligt, eller oförmåga att hantera hjälpmedlet då befintligt hjälpmedel bedömts av Region Östergötlands hörapparatservice som icke lönsamt att reparera 7 (22)

102 oste rgot land.se För hörapparater gäller att ny förskrivning kan ske tidigast efter 4 år om inte ovanstående kriterier är uppfyllda. En individuell bedömning av hörapparatens kondition och patientens behov skall alltid göras innan eventuellt byte. Se regelboken Brukaransvar Som inom hälso- och sjukvården i övrigt har brukaren också ett egenansvar inom hjälpmedelsområdet. Den enskilde har ansvar för sin egenvård, det vill säga att själv ta aktivt ansvar för sin hälsa. När en person får låna ett hörhjälpmedel från Region Östergötland tar han/hon också på sig ett ansvar för detta. Då hjälpmedelsbrukaren inte kan ta det ansvaret, är omyndig eller saknar rättslig kapacitet, övergår ansvaret till god man/vårdnadshavare. 4.1 Brukarens ansvar Vid förändrat hjälpmedelsbehov: ta kontakt med förskrivare om behovet förändras, hörhjälpmedlet behöver anpassas eller inte fungerar som avsett. Vid behov av reparation och service av hörhjälpmedlet ska förskrivaren kontaktas. Förbrukningsmaterial: själv bekosta förbrukningsartiklar till hörhjälpmedlet, till exempel batterier, tunn ljudslang, domer samt vaxfilter. Hörhjälpmedel är personligt förskrivna: inte låna ut, hyra ut, sälja eller på annat sätt avyttra lånade hjälpmedel. 4.2 Förkomna hörhjälpmedel/ovarsam hantering Ersätta Region Östergötland för stulna eller på annat sätt förkomna hörhjälpmedel. Ersätta Region Östergötland för skadade hörhjälpmedel eller hörhjälpmedel som har utsatts för ovarsam hantering/förstörts utöver normal förslitning. Ovarsam hantering kan t.ex. bestå av att hörapparaten har körts i tvättmaskinen, att man trampat på hörapparaten, att en hund har tuggat på hörapparaten eller att den tappats bort. Stulet, skadat eller förkommet hörhjälpmedel: anmäla stöld, förkommet hjälpmedel eller skada på hjälpmedel till förskrivare. Först därefter kan en eventuell ny förskrivning av hjälpmedel göras. Stöld bör även anmälas till polisen. Vid reparation av hörhjälpmedel på grund av ovarsam hantering, som därmed inte omfattas av garantin, betalar brukaren den faktiska reparationskostnaden. Vid borttappad eller trasig hörselgångsinsats på grund av ovarsam hantering, betalar brukaren den faktiska kostnaden för en ny enligt upphandlat avtal. Hörselgångsinsatser äldre än fyra år debiteras inte. Vid trasigt skal till allt-i-örat-apparater på grund av ovarsam hantering betalar brukaren den faktiska kostnaden. Generellt är användaren ansvarig för hörhjälpmedel som skadats eller förkommit i samband med olycksfall eller vård på t.ex. sjukhus eller äldreboende. Ovanstående riktlinjer gäller även i de fall hörhjälpmedlen är under utprovning. Brukaren skall underteckna låneförbindelse, där det framgår att krav på ersättning vid förlust av hörapparat kan krävas. Region Östergötland rekommenderar brukaren att se över sitt försäkringsskydd. Det är särskilt angeläget när det gäller stöldbegärliga hjälpmedel och hjälpmedel som lätt tappas 8 (22)

103 oste rgot land.se bort. Hjälpmedel är ur försäkringssynpunkt lös egendom som patienten innehar för privat bruk Ersättningsnivåer Om hörhjälpmedlet skadats på grund av ovarsam hantering, eller om hörhjälpmedlet tappats bort och måste ersättas med nytt, gäller följande ersättningsnivåer med utgångspunkt från priset som finns inlagt i Auditbase: 1:a året 100 % av inköpspriset 2:a året 75 % av inköpspriset 3:e året 50 % av inköpspriset 4:e året 25 % av inköpspriset Ersättningsnivåerna gäller oavsett om nytt hörhjälpmedel provas ut eller ej. Vid förskrivning av nytt hörhjälpmedel, som ersätter det skadade/förlorade hörhjälpmedlet, debiteras ny egenavgift. 5 Avgifter 5.1 Besöksavgifter Besöksavgift tas ut som för sjukvårdande behandling vid utprovning av hörapparat/av regionen upphandlade hörhjälpmedel enligt bilaga 1. För närvarande är avgiften för sjukvårdande behandling 200 kr. Läkarbesök vid Region Östergötlands Öronkliniker, eller hos ÖNH-specialister med avtal med Region Östergötland, är avgiftsbelagda enligt Regionens taxa för patientavgifter vid besök hos specialistläkare. För närvarande är avgiften för ett läkarbesök 200 kr. Region Östergötland svarar för service av utlämnade hörapparater. Avgift tas ut med 100 kr per servicetillfälle. Service berättigar inte till notering i högkostnadskort. Från den 1 januari 2017 är vården avgiftsfri för patienter som är över 85 år. Service av utlämnade hörapparater omfattas ej av avgiftsfriheten. 5.2 Avgift vid förskrivning av hörhjälpmedel För hörapparat, slingpaket och väckarklocka debiteras egenavgift med 500 kr per hörhjälpmedel. Egenavgiften berättigar inte till notering i högkostnadskort. Någon övre gräns för hörhjälpmedlets kostnad finns inte. Avgift tas inte ut om brukaren efter utprovning inte får något hörhjälpmedel. Brukare som behöver/önskar en hörapparat för vartdera örat har rätt till detta. 9 (22)

104 oste rgot land.se För förskrivning av kuddhögtalare (ottokudde), FM-system och varseblivningssystem skall brukaren hänvisas till den fördjupade hörselrehabiliteringen för bedömning. FM-system förskrivs som regel enbart som skolhjälpmedel. Brukare med tonmedelvärde 60 db HL på bästa örat (mätt vid fyra frekvenser 500, 1 000, och Hz) debiteras endast avgift för hörapparat. Övriga hörhjälpmedel förskrivs utan avgift. Hörhjälpmedlet/hörhjälpmedlen förskrivs som ett lån till brukaren och ska återlämnas när behovet upphör. Egenavgiften återbetalas ej när hjälpmedlet återlämnas Brukaransvar Vid önskemål om extra hörselgångsinsats som inte är medicinskt motiverad betalar brukaren den faktiska kostnaden. Se 2.1. Om stenar eller annan utsmyckning önskas i hörselgångsinsatsen betalar brukaren den faktiska kostnaden. Förbrukningsartiklar utöver de som ingår vid förskrivningstillfället bekostas av brukaren. Streamer, fjärrkontroll, externa mikrofoner och dylikt samt även eventuella reparationskostnader bekostas av brukaren. Fjärrkontroll som av medicinska skäl, t.ex. handhavandeproblem, förskrivs tillsammans med hörapparat debiteras ej. Brukare, som enligt dokumentation i journalen, aktivt avböjt telespole vid utprovningstillfället och som sedan vill komplettera med sådan får själv stå för kostnaden. Detta för att understryka vikten av telespoleanvändande Installation av slingor I normalfallet är installation av slinga brukarens ansvar och bekostas av brukaren. Om förskrivare bedömt att särskilda medicinska eller psykosociala skäl föreligger, kan avgiftsfri installation av slinga beställas från Region Östergötlands fördjupade hörselrehabilitering Flytt och montering av fast installerade hörhjälpmedel Brukare som flyttar från Region Östergötland och tar med sig förskrivna hjälpmedel kontaktar själv den nya vårdgivaren för uppmontering. För flyttning av fast installerade hjälpmedel inom länet debiteras avgift med kr per hjälpmedel. Om flera hjälpmedel flyttas samtidigt tas aldrig avgift ut för mer än tre hjälpmedel per flyttillfälle, d.v.s. maxkostnad är kr (avgiftshandboken ) (22)

105 oste rgot land.se 6 Vem har rätt att få hörhjälpmedel förskrivna i Östergötland? För mer detaljerad information kring regelverk avseende kostnader/avgifter för hjälpmedel till samtliga persongrupper som inte är folkbokförda i Östergötland; se Region Östergötlands Avgiftshandbok. 6.1 Personer boende i Östergötland Som folkbokförd i Östergötland är man berättigad till hjälpmedel. Regionen ska erbjuda dem som är bosatta inom regionen eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas där bl.a. hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning (hälso- och sjukvårdslagen 3 b ). Regionen ska ge den enskilde möjlighet att välja hjälpmedel enligt vad som anges i 7 kap. 2 patientlagen (2014:821). 6.2 Personer folkbokförda i annat län Nedanstående gäller enligt riksavtal för utomlänsvård med giltighet från 1 januari Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting som förskriver och utlämnar hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. De hjälpmedel som fordrar avancerad service och underhåll ska förskrivas av hemlandstinget. Detta gäller även de hjälpmedel som kräver installation, som måste anpassas med hänsyn till berörd persons bostadsförhållanden eller vardagliga miljö i övrigt. I de fall hjälpmedel, inklusive tillbehör, till en utomlänspatient beräknas överstiga kr ska förskrivningen ske i samråd med hemlandstinget. Oavsett värdet på hjälpmedel ägs de av hemlandstinget. 6.3 Utländska personer folkbokförda i Östergötland Samma regler gäller som för svenskar bosatta i Östergötland. 6.4 Svenska medborgare bosatta utomlands (utlandssvenskar) Svensk medborgare, som förväntas vara bosatt i annat land längre tid än ett år, ska inte vara folkbokförd i Sverige. Hörhjälpmedel för icke-akuta behov ska sökas i bosättningslandet (22)

106 oste rgot land.se 6.5 Utlandssvenskar bosatta och försäkrad i ett EU/EES-land Hörhjälpmedel kan förskrivas för tillfälligt bruk vid akut behov eller vid nödvändig vård. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med uppgifter om patientens namn och bostadsadress samt kopia på EU-kortet till Försäkringskassan, som ersätter kostnaden. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Särskilda regler gäller för pensionärer med svensk pension som är bosatta i annan EU/EES-stat eller Schweiz. De har rätt till all vård som pensionärer bosatta i Sverige har rätt till. Ett särskilt intyg, ej bara EU-kort, utfärdat av den svenska försäkringskassan krävs. Brukaren har, grundat på behovsbedömning, rätt att få hörhjälpmedel förskrivna på samma villkor som övriga invånare skrivna i Region Östergötland. 6.6 Utlandssvenskar bosatta i de nordiska länderna Behöver inte visa upp EU-kort. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med uppgifter om patientens namn och bostadsadress till Försäkringskassan, som ersätter kostnaden. Förskrivna hörhjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. 6.7 Utlandssvenskar bosatta inom utomnordiskt område eller i land där konvention saknas Hörhjälpmedel endast för akut behov kan förskrivas och bekostas av det landsting som svarar för vården. Förskrivna hörhjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. 6.8 Utländska personer som tillfälligt vistas i Sverige För alla utländska personer som tillfälligt vistas i Sverige, gäller att hörhjälpmedel för ickeakuta behov ska sökas i hemlandet. 6.9 Utländska personer bosatta i EU/EES-området Hörhjälpmedel kan förskrivas för tillfälligt bruk vid akut behov eller vid nödvändig vård. För att styrka sin rätt till nödvändig vård ska ett EU-kort (eller provisoriskt intyg om EU-kort) visas upp. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med en kopia av EU-kort eller intyg till Försäkringskassan, som ersätter kostnaden. Förskrivna hörhjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Saknas EU-kort kan kostnadsansvarig enhet begära att personen betalar kontant eller mot faktura. Den vårdsökande bör i dessa fall underrättas om möjligheten att få ersättning för sina utlägg från sin motsvarighet till vår Försäkringskassa i sitt EU-hemland (22)

107 oste rgot land.se 6.10 Utländska personer bosatta i de nordiska länderna Behöver inte visa upp EU-kort. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med uppgifter om patientens namn och bostadsadress till Försäkringskassan. Förskrivna hörhjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet Utländska personer bosatta i Konventionsländer Personer från länder som Sverige har sjukvårdskonventioner eller sjukvårdsavtal med har rätt till akut vård och hjälpmedel för akut behov. (Avseende hjälpmedel är det för närvarande Algeriet, Australien och delstaten Quebec i Kanada som är sådana konventionsländer). För att styrka sin rätt till akut vård ska pass eller Försäkringsintyg från hemlandet visas upp. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med en kopia av patientens ID-handling (pass eller Försäkringsintyg) till Försäkringskassan, som ersätter kostnaderna. Förskrivna hörhjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet Asylsökande - utländska personer som söker uppehållstillstånd Enligt beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland har asylsökande samma rätt till vård och hjälpmedel som personer folkbokförda i länet. LMA-kortet som styrker att patienten är registrerad som asylsökande hos Migrationsverket, ska alltid visas upp och giltighetstiden måste kontrolleras. Den asylsökandes LMA-nummer skall uppges. Region Östergötlands åtagande gäller fram till och med när den asylsökande fått beslut om permanent uppehållstillstånd och blir folkbokförd alternativt får ett avvisningsbeslut. Vid avvisningsbeslut ska förskrivna hjälpmedel återlämnas. Folkbokförda med permanent uppehållstillstånd har tillgång till samma hälso- och sjukvård som övriga östgötar. Hörhjälpmedlen ska återlämnas senast då brukaren lämnar länet. Kostnadsansvarig enhet fakturerar Patientkontoret, Asylsjukvården i Linköping motsvarande hela kostnaden för hjälpmedlen med avdrag för egenavgiften 500 kronor Personer som vistas i Östergötland utan erforderligt tillstånd (papperslösa) Enligt beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland har gömda och papperslösa personer samma rätt till vård och hjälpmedel som personer folkbokförda i länet. Hörhjälpmedlen ska återlämnas senast då brukaren lämnar länet. Personer som i dagligt tal kallas för papperslösa är bland annat: 13 (22)

108 oste rgot land.se personer som har sökt asyl i Sverige, fått avslag på ansökan, men ändå valt att stanna i landet. Dessa kallas ofta för gömda personer. personer som har kommit till Sverige utan att söka asyl, men som ändå vistas i landet för att till exempel arbeta svart. personer som har kommit till Sverige legalt och som söker vård utan att uppge sin riktiga identitet. För papperslösa barn fakturerar kostnadsansvarig enhet Patientkontoret, Asylsjukvården i Linköping motsvarande hela kostnaden för hjälpmedlen Kostnadsersättning för vårdbehövande enligt SFS 2010:1122, 33 Staten ersätter Region Östergötlands kostnader för vård, läkemedel och hörhjälpmedel under vissa förutsättningar för skyddsbehövande/tidigare asylsökande som har fått uppehållstillstånd i Sverige och som vid tiden för uppehållstillstånd har sjukdom/- funktionshinder som kräver varaktig vård minst tre år. Det gäller folkbokförda icke-svenska medborgare. En förutsättning är att sammanlagda kostnader för vård, läkemedel, tolk och hjälpmedel uppgår till minst kr per brukare och år. Dessa individer har samma rättigheter till hjälpmedel som övriga folkbokförda i länet; se kap 6.1. Är ett nytt sådant ärende aktuellt kontaktar förskrivaren Internationella medicinska programmet vid US (IMP) och lämnar uppgifter i ärendet. Ansökan görs av IMP till Migrationsverket. Första ansökan ska göras inom tre år från kommunplaceringsdatum (22)

109 oste rgot land.se 7 BILAGA 1 UPPHANDLAT HÖRAPPARATSORTIMENT 15 (22)

110 16 (22) oste rgot land.se

111 17 (22) oste rgot land.se

112 oste rgot land.se 8 Bilaga 2 Öroninsatser Produkt Hårt allergivänligt material Produktnamn Hårt allergivänligt material Pris/st Produktnamn Hårt allergivänligt material Pris/st Skal Fotoplast 175 kr Skal 160 kr Halvskal Fotoplast 175 kr 1/2 Skal 180 kr Siluett Fotoplast 175 kr Siluett 160 kr Hörselgångsinsats (kort/lång vinge) Fotoplast 175 kr Hg 180 kr Produkt Utsmyckning hårt allergivänligt material Pris/st Utsmyckning hårt allergivänligt material Pris/st Utsmyckning 1-5 stenar inkl montering 100 kr Stenar 1-5st 20 kr Utsmyckning glitter inkl montering 100 kr Glitter 20 kr Utsmyckning bild inkl montering 100 kr Bild 20 kr Infärgad insats 100 kr Färg 20 kr Produkt Mjukt allergivänligt material Produktnamn Mjukt allergivänligt material Pris/st Produktnamn Mjukt allergivänligt material Pris/st Skal Silikon 350 kr Skal mjuk 240 kr Halvskal Silikon 350 kr 1/2 Skal mjuk 190 kr Hörselgångsinsats (kort/lång vinge) Silikon 350 kr Hg mjuk 180 kr Produkt Tillbehör Pris/st Tillbehör Pris/st Standardslang 50 m 300 kr PVC kr Färgad slang 1 m Öroninsatser Widex BC Studios AB Blå, Röd, Svart 20 kr PVCF1 40 kr Stenar 10 st (samma pris oavsett färg) 30 kr STEN kr Oticon knä glas 20 st 180 kr Oticon kr Oticon knä mjölkvitt 20 st 180 kr Oticon20-M 150 kr Oticon knä barn 20st 180 kr Barn kr Lim Sekundenkleber 100 kr LIM 150 kr Produkt Akutbeställning Pris/st Akutbeställning Pris/st Kostnad akut beställning öroninsatser 200 kr 100 kr 18 (22)

113 oste rgot land.se 9 Bilaga 3 Avtrycksmaterial Widex Avtrycksmassa Avtrycksmassa 1(A+B) 35 Produkt Pris per kg shore Otoform A/K 275 kr Avtrycksmassa 2 (A+B) 25 shore Otoform A/K soft 275 kr Avtrycksmassa 3 (A+B) avsedd för avtryckspistol Otoform A/soft (Artnr: 320) 661 kr Tillbehör Produkt Pris Spruta 1 manuell blandning stor öppning Avtrycksspruta Watic, kort 25 kr Spruta 2 manuell blandning liten öppning (CIC) Avtrycksspruta Widex, lång 25 kr Avtryckspistol Blandningspistol för 48ml dubbeltuber 400 kr Kanyl Ø 4.2 mm avsedd för avtryckspistol Blandningskanyler ø 5,4mm (100/fp) f. 48ml 320 kr Blandplatta Blandningsplatta, stor 70 kr Spatel Spatel med plasthandtag stor 140 kr Pads liten 100 st Pads medium 100 st Pads stor 100 st Avtryckspads gula CIC (100/burk) 100 kr Avtryckspads röda (100/burk) Avtryckspads Large, 100 kr 24 st 180 kr 19 (22)

114 oste rgot land.se 10 Bilaga 4 Prislista hörhjälpmedel exkl. hörapparater Pos Grupp Benämning Antagen leverantör Antagen produkt Artikelnummer Pris 4 Hörselslinga portabel Slingpaket inkl slingförstärkare, AB Transistor AutoMini Time Delay ,0 0 stolslinga, batterieliminator och scartanslutning 5 Hörselslinga portabel Stolslinga AB Transistor Stolsling a ,00 6 Hörselslinga portabel DA-omvandlare AB Transistor D/A converter Kommunikationsförstärkar e Kommunikationsförstärk are inkl hörlurar och halsband/clips AB Transistor Compani on Favorit (silver) ,0 0 9 Kommunikationsförstärkar e Hörlur AB Transistor Hörlur , Kommunikatio nsförstärkare Halsband/clips AB Transistor Halsban d ,00 Pos Grupp Benämning Leverantör Antagen produkt Artikel- Pris nummer 1 Väckningshjälpmedel Väckningshjälpmedel med sängvibrator Bellman & Symfon Alarm Clock classic BE , (22)

115 oste rgot land.se 2 Väckningshjälpmedel Väckningshjälpmedel med sängvibrator Bellman & Symfon Alarm Clock pro BE ,00 3 Väckningshjälpmedel Väckningshjälpmedel med sängvibrator Bo Edin AB Sonic Boom SB200 digital ,00 4 Väckningshjälpmedel Väckningshjälpmedel med sängvibrator Bo Edin AB Sonic Boom SBA475 analog ,00 5 Väckningshjälpmedel Reseväckarur med inbyggd vibrator Bo Edin AB TCL , (22)

116 oste rgot land.se 11 Bilaga 5 Hörapparatbatterier Avtal UC , Hörapparatbatterier Pos Grupp Benämning Leverantör Antagen produkt Artikelnummer Pris 1 Hörapparatbatteri Storlek 10 Comfort Audio AB Batteries p10 6-pack F ,80 2 Hörapparatbatteri Storlek 13 Comfort Audio AB Batteries p13 6-pack F ,80 3 Hörapparatbatteri Storlek 312 Comfort Audio AB Batteries p312 6-pack F ,80 4 Hörapparatbatteri Storlek 675 Comfort Audio AB Batteries p675 6-pack F ,20 5 Hörapparatbatteri Implantat batterier 675 Comfort Audio AB Batteries p675 Imp PLUS 6-pack F ,60 Avtalsnummer, UC , ska anges vid beställning 22 (22)

117 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Stina Öberg Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Revidering av Regelbok för vårdval inom öppen specialiserad hudsjukvård Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) beslutade i september 2016 att från och med 1 januari 2017 införa vårdval inom öppen specialiserad hudsjukvård. HSN fastställde också en regelbok för vårdvalet. För närvarande är följande verksamheter auktoriserade inom Region Östergötland: Hudkliniken med verksamhet vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Universitetssjukhuset i Linköping samt Aleris hudmottagning vid Lasarettet i Motala. I vårdvalet ingår inte vård och behandling som ligger inom uppdraget för primärvården respektive hudklinikens uppdrag utöver vårdvalsuppdraget, exempelvis behandling av sexuellt överförbara infektioner inom området venereologi och patienter med komplex dermatologisk sjukdomsbild med stort vårdbehov. I denna revidering görs förtydligande gällande konsultation. En ny ersättning införs på 300 kronor för konsultation via teledermatologi. Kostnadstaket minskas med kronor som flyttas över till hudkliniken HMC, på grund av felaktiga antaganden om för höga produktionsvolymer i det ursprungliga underlaget. Ett avsnitt avseende journalgranskning läggs till. De uppföljningsparametrar som inbegriper provsvar går tyvärr inte att mäta i dagsläget. De följs tillsvidare via dialog med leverantör. Skrivningar i Generella och Allmänna villkor uppdateras och i övrigt görs smärre justeringar och förtydliganden. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t fastställa Regelbok för vårdval inom öppen specialiserad hudsjukvård med tillhörande prislista gällande från 1 januari Krister Björkegren Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till: Vårdgivare inom vårdvalet öppen specialiserad hudsjukvård

118 Vårdval öppen specialiserad hudsjukvård Regelbok för auktorisation 2018 Handläggare: Stina Öberg Verksamhet: Ledningsstaben Reviderad Giltig fr.o.m Diarienummer: HSN

119 Innehållsförteckning 1 Uppdrag Bakgrund och syfte med vårdval Parter och begrepp Målgrupp och omfattning Beskrivning av vårdtjänst Tilläggsuppdrag Vård på distans Tillgänglighet Telefontillgänglighet SMS-påminnelse och 1177 Vårdguidens e-tjänster" Erbjudande direkt Särskild tillgänglighet vid misstänkt eller fastställd cancersjukdom Filial Specifika krav på utrustning Särskilda krav för vård av barn och ungdomar Specifika krav på personal och kompetens ST-läkare Prova-på-verksamhet Medverkan i kvalitetsregister Hälso- och sjukvårdens generella villkor Generellt uppdrag till samtliga vårdleverantörer Hälso- och sjukvård där patient och närstående är medskapare Jämlik vård Sjukdomsförebyggande insatser Tillgänglighet och vårdgaranti Patienter från andra landsting/regioner, andra länder samt asylsökande och papperslösa Patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete Samverkan Språk och tolk Patientnämnden Lokaler och utrustning Sjukresor MEON-principen Uppföljning Revision Utvecklings- och kvalitetsarbete

120 2.13 Medicinsk diagnostik och medicinskteknisk utrustning Läkemedel Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial Smittskyddsinsatser Forskning och utveckling Utbildning Personal och ledning Miljö Krisberedskap Uppföljning Löpande uppföljning Händelseorsakad uppföljning Journalgranskning Uppföljningsplan Ersättning Ersättning för vårdtjänsten Läkemedelskostnader Tolkkostnader Utbildning och praktik Kostnadstak Förändringar av ersättningen Utbetalning av ersättning Betalningsvillkor Dröjsmålsränta Patientkvitton Allmänna villkor Tillstånd Drift av annan verksamhet Underleverantörer Lagar, andra författningar samt Regionens riktlinjer och policys Ansvar för skada Försäkringar Utveckling och behov av förändringar i uppdraget - omförhandling Vårdavgifter Information och marknadsföring Informationsmöten och samråd Leverantörens rätt att företräda Regionen Sekretess Personuppgiftsansvar enligt PUL (Personuppgiftslagen) Kollektivavtal

121 5.15 Meddelarfrihet och allmänhetens insyn Ogiltig bestämmelse i avtalet Överlåtelse av avtal Förändring av ägarförhållanden Förtida upphörande Force Majeure Tvist Avtalets upphörande Hantering av patientjournaler vid avtalets upphörande Journalhandling som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när Leverantören fortsätter med annan vårdverksamhet Journalhandling som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när Leverantören upphör med vårdverksamhet Journalhandling som inte ingår i journalsystem som tillhandahålls av Regionen när Leverantören upphör med vårdverksamhet Hyresavtal IT Generella obligatoriska krav Obligatoriska krav gällande användande av tjänster och system Journalportalen Cambio Cosmic Panorama Pascal ordinationsverktyg Remiss/svar ROS Avvikelsehantering Synergi Regionens interna webplats Lisa Befolkningsregister Master Utfärdande av e-tjänstekort Rapportering e-hälsa Erbjudanden Planerad utveckling Uppkoppling till Regionens IT-stöd Regler för användning av Regionens olika IT-stöd Regionens ansvar Skadeståndsansvar Resurspersoner för IT-stöd Kostnader för leverantören Ingående delar i Regionens IT-infrastruktur Auktorisation Auktorisationsprocessen

122 7.2 Avtal för att bedriva verksamhet Före driftsstart Krav på leverantör Ansökan om auktorisation Återkallelse av auktorisation Avtal Avtalsparter Bakgrund och förutsättningar Handlingar Byte av kontaktperson Korrespondens Ersättning Avtalstid Underskrift

123 1 Uppdrag 1.1 Bakgrund och syfte med vårdval Region Östergötland ansvarar för att erbjuda invånarna i Östergötland bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. Region Östergötland är såväl utförare som beställare av hälso- och sjukvård. Regionstyrelsen ansvarar för utförarperspektivet och hälso- och sjukvårdsnämnden för beställarperspektivet. Hälso- och sjukvårdsnämnden beställer vård utifrån befolkningens behov. För att en leverantör ska få bedriva specialiserad hudsjukvård i öppenvård krävs att Regionen har godkänt, det vill säga auktoriserat leverantören och dennes vårdenhet/er. Auktorisationen ger grundläggande kvalitetssäkring och likvärdiga konkurrensvillkor samtidigt som ett vårdval möjliggör en mångfald av leverantörer. Auktorisationen förutsätter att leverantören åtar sig det uppdrag som är formulerat i denna regelbok. Beställaren kan inte lämna några garantier avseende miniminivåer avseende volymen, eftersom det är patienten som väljer utförare. 1.2 Parter och begrepp Med Regionen avses Region Östergötland och ägarstyrningsorganisation. Med Beställaren avses Östergötlands hälso- och sjukvårdsnämnd. Med Leverantör avses den som genomför detta uppdrag. Leverantören skall använda de definitioner och begrepp som finns i Region Östergötlands termkatalog: Socialstyrelsens termer och begrepp i termbanken skall användas om definition saknas i ÖstgötaTerms definitioner och begrepp. 1.3 Målgrupp och omfattning Grunden för vårdvalsmodellen är relationen mellan invånare och vårdenhet. Invånaren väljer den vårdleverantör han eller hon vill vända sig till några andra val görs inte. Det är sedan vårdvalsleverantörens uppgift att ta hand om invånarens behov av hälso- och sjukvård på bästa sätt. Finns inte den kompetens som behövs är det leverantörens ansvar att guida vidare. En leverantör av specialiserad hudsjukvård enligt denna regelbok kan aldrig säga nej till en invånare med behov som ryms i regelboken och som gjort sitt val. Leverantören skall ge saklig och tydlig information om patientens fria rätt att välja vårdgivare. Leverantören skall tillhandahålla specialiserad hudsjukvård i öppen vård. Uppdragets innehåll avgränsas gentemot primärvården i Östgötafakta. Länkar: Östgötafakta Leverantören skall, med utgångspunkt från remiss utfärdad av primärvården eller annan vårdgivare eller patientens egenremiss, ansvara för hudsjukvård vardagar dagtid, som kräver specialistkompetens i hudsjukvård och som inte inryms i primärvårdens eller annan vårdgivares uppdrag på specialistnivå. 6

124 Leverantören har rätt, och skall ansvara för, att vid behov remittera eller hänvisa en patient med behov av kompetens utanför enheten. I uppdraget ingår även samverkan med andra vårdgivare och aktörer. Leverantörens vårdinsatser skall vara jämnt fördelade över året. I uppdraget ingår inte vård och behandling som ligger inom uppdraget för primärvården respektive hudklinikens uppdrag utöver vårdvalsuppdraget till exempel: behandling av sexuellt överförbara infektioner inom området venereologi patienter med komplex/avancerad dermatologisk sjukdomsbild med stort vårdbehov och/eller hudsjukdom där endast ett fåtal patienter finns i länet exempelvis gendermatoser och kronisk urtikaria. patienter i behov av systembehandling med kostsamma läkemedel (se vidare punkt 1.4 samt Prislista Ersättning vårdval hud) omfattande sårbehandling photofinderundersökningar förskrivning och kuratorsinsatser för patienter i behov av peruk behandlingar av estetiska skäl samt övriga behandlingar som inte är medicinskt motiverade Ansvar för akuta inläggningar i slutenvård på grund av hudsjukdom handläggs av infektionskliniken i Linköping och Norrköping. Om Leverantören avser att bedriva icke regionfinansierad verksamhet inom kompetensområdet utanför åtagandet enligt denna regelbok skall detta ske på ett sådant sätt att det inte inkräktar på det avtalade uppdraget, på vården eller stör de patienter som omfattas av åtagandet. 1.4 Beskrivning av vårdtjänst Leverantören skall tillhandahålla vårdtjänst i form av: bedömning utredning diagnostik behandling rådgivning förskrivning av läkemedel förskrivning av hjälpmedel exklusive peruker uppföljning. Leverantören skall ge vård till de patienter som har behov av hudsjukvård i öppenvård under förutsättning att tillståndet bedöms vara inom ramen för den specialiserade hudsjukvården. Leverantören skall stimulera till positiva livsstilsförändringar och genomföra hälsosamtal om solvanor när så är relevant. Leverantören skall erbjuda ett brett utbud av behandlingsmetoder baserat på evidens och vedertagen praxis. Leverantören ansvarar för att ge en tidig bedömning och därefter ställningstagande till fortsatt bedömning, utredning och eventuell behandling. Redan före definitiv diagnos påbörjas behandling om Leverantören så bedömer. 7

125 Leverantörens arbete skall präglas av ett innovativt arbetssätt som ger drivkraft för verksamhetsutveckling och därigenom utvecklandet av nya arbetsmetoder för att erbjuda patienterna en individuellt anpassad vård. Leverantören skall skicka remiss till Hudkliniken i Östergötland för patienter som är i behov av vård utanför länet. Leverantören skall ha det övergripande vård- och vårdplaneringsansvaret inom specialiserad hudsjukvård för de patienter som genom fritt vårdval valt Leverantören. tillsammans med andra vårdgivare utveckla smidiga kontaktvägar och effektiva vårdkedjor ge konsultation samt bistå med specialistkompetens till primärvård och andra vårdgrannar per telefon eller e-tjänst. vid behov skriftligt dokumentera planerade åtgärder i en vårdplan i samråd med patienten och, om det är lämpligt och patienten samtycker, tillsammans med dennes närstående. Vårdplanen ska registreras i journalen. utfärda intyg som är relevanta inom området, se regler i Avgiftshandboken delta i regionens utvecklingsarbete, vilket kan avtalas och ersättas i särskild ordning. Se även Generella villkor delta i länets regelbundna samarbetsmöten/samråd. delta i de uppföljningsmöten som Beställaren kallar till. Se även Generella villkor 2.10 efter ställd diagnos välja diagnoskod från ICD10 som registreras i journalen KVÅ-registrera enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Länkar: Socialstyrelsen Se även Bilaga 1 Lathund för KVÅ-koder. I läkarbesök ingår utredning, provtagning, bedömning och behandling inklusive material och ordination av läkemedel för behandling, samt uppföljning. Kostnader för PAD och cytologiprov ersätts centralt i Regionen. Se även Ersättning 4.1 I vårdvalsuppdraget ingår även nedanstående särskilda åtgärder. Dessa åtgärder registreras med KVÅ-koder och ger ersättning utöver besöksersättningen. Fotodynamisk terapi Dagsljus PDT, Curettage och applikation av läkemedel samt belysning med dagsljus. Leverantören rekvirerar läkemedel och erbjuder patienten, som får läkemedel utan kostnad. Operation m m av misstänkt och/eller bekräftad malign tumör Knivexcision plus sutur av misstänkt och/eller bekräftad malign tumör och cancerförstadier. Annan behandling/åtgärd vid misstänkt tumör och cancerförstadier Kryo, curettage och elektrodesikation Insatser vid kontaktallergi Basal hudundersökning med testsättning vid kontaktallergi Systembehandling med retinoider Systembehandling (fr a psoriasis) Behandling och uppföljning enligt riktlinjer. Patienter i behov av systembehandling med kostsamma läkemedel kan remitteras till hudkliniken i Region Östergötland. Om leverantören inte remitterar krävs en skriftlig överenskommelse med hudkliniken om ersättning för läkemedel. 8

126 Behandling av hyperhidros Behandling enligt gällande PM och riktlinjer i Östergötland Tilläggsuppdrag Utöver vårdvalets basutbud av vårdtjänster kan Leverantören, efter skriftlig överenskommelse med Beställaren åta sig tilläggsuppdrag enligt nedan: Jontofores för svettbehandlingar (sjukvårdande behandling). Ljusbehandling (sjukvårdande behandling) Fotodynamisk terapi PDT exkl dagsljus-pdt (sjukvårdande behandling) Medicinska bad (sjukvårdande behandling) Buckybehandling (sjukvårdande behandling). Remiss från hudläkare krävs för dessa behandlingar. 1.5 Vård på distans Region Östergötland avser utveckla vård på distans. Direktuppkopplad distanskommunikation kan komma att bli ett krav. Regionen ser positivt på möjligheten att erbjuda direktkonsultationer och att Leverantören tar egna initiativ inom detta område. Leverantören skall, när det blir möjligt, använda sig av multimediamodulen i Cosmic. 1.6 Tillgänglighet Leverantören skall erbjuda vård med hög tillgänglighet inom ramen för den nationella vårdgarantin och de krav Regionen i övrigt ställer. Leverantörens mottagningsverksamhet skall vara öppen och bemannad med läkare minst 16 timmar per vecka jämnt fördelat över året. Undantag från bemanningskravet görs för semester och andra lagstadgade ledighetsorsaker. Leverantören skall under semesterperioder, andra längre ledigheter och i samband med storhelger med mellanliggande vardagar vid behov bistå och samverka med andra leverantörer för att upprätthålla en god tillgänglighet för akuta besök och planerad vård inom vårdgarantins tidsgränser. Leverantören skall, vid behov i samverkan med andra leverantörer, bevaka PAD-svar minst var fjärde kalenderdag och patienten skall informeras om resultatet utan fördröjning. Se även Generella villkor Telefontillgänglighet Leverantören skall säkerställa att patienter kan nå mottagningen 5 timmar per dag varje öppen helgfri måndag till fredag när mottagningen är öppen 40 timmar per vecka. Om mottagningen är öppen mindre än 40 timmar per vecka, reduceras telefonöppettiden efter överenskommelse med beställaren. telefonen antingen bemannas under telefonöppettiden eller att call-backsystem används för återuppringning samma dag (telefonsvarare godtas inte) det finns sjukvårdspersonal tillgänglig som kan besvara medicinska eller liknande frågeställningar när call-backsystem används, den som ringer har möjlighet att prata in namn och telefonnummer i stället för att knappa in uppgifterna mottagningens telefonöppettider redovisas på 1177.se SMS-påminnelse och 1177 Vårdguidens e-tjänster" Leverantören skall erbjuda minst basutbudet i tjänsten 1177 Vårdguidens e-tjänster" vilket för närvarande innefattar av- och omboka tid, förnya recept, förnya hjälpmedel och kontakta mig. 9

127 1.6.3 Erbjudande direkt Leverantören skall ge besked till patienten inom högst 14 kalenderdagar efter remissankomst med erbjudande om datum och klockslag för besök. Detta gäller oavsett om vårdkontakten kan ske inom eller över tidsgränsen 60 dagar Särskild tillgänglighet vid misstänkt eller fastställd cancersjukdom Tillgänglighetskraven nedan för cancersjukdom gäller under hela året. Leverantören skall för handläggningen av maligna melanom följa det flödeschema för vårdförloppet som framtas av Region Östergötland. För de cancerområden där inga standardiserade vårdförlopp ännu finns gäller att Leverantören skall för patienter med misstänkt eller fastställd cancersjukdom erbjuda besök inom 14 kalenderdagar från remissdatum och erbjuda behandling/åtgärd inom 21 kalenderdagar från att beslutet tagits om behandling/åtgärd. 1.7 Filial Med filialverksamhet avses verksamhet som bedrivs av leverantör inom Vårdval hud på annan fast adress inom Region Östergötland än Leverantörens vårdenhet. Filialverksamheten erbjuder ett begränsat utbud av vårdtjänster inom ramen för givet uppdrag. Skäl för att en leverantör ska få öppna filial är att vård och service förbättras för patienterna. Leverantören skall i god tid och skriftligen till Region Östergötland ansöka om och godkännas för att få öppna filialverksamhet. 1.8 Specifika krav på utrustning Nedanstående utrustning skall finnas för att klara uppdraget: Utrustning för polikliniska operationer Kryokirurgiutrustning avancerad (flytande kväve) Diatermi och elektrokoagulationsutrustning Handdoppler för blodflödesmätning Mikroskop Dermatoskop Kamera Woods lampa 1.9 Särskilda krav för vård av barn och ungdomar Leverantören skall i sitt uppdrag ta sin utgångspunkt i barnets rättigheter i enlighet med Barnkonventionen. Leverantören skall beakta barn och ungas bästa och tillgodose barnets behov av information, anpassat till barnets ålder och mognad så långt som möjligt klarlägga barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen, anpassat till barnets ålder och mognad ha rutiner och policy för hantering av frågor om information, beslutskompetens och sekretess när barn och unga under 18 år söker hälso- och sjukvård tillgodose de särskilda krav på helhetssyn på individens och familjens behov och livssituation som vård av barn och ungdomar kräver Leverantören skall säkerställa att det finns tydliga och väl kända rutiner och handlingsplaner och att personalen är väl förtrogen med sitt ansvar för att hantera misstanke om att barn far illa. 10

128 1.10 Specifika krav på personal och kompetens Leverantören skall ha tillräcklig bemanning med rätt kompetens för att kunna utföra uppdraget i enlighet med Regelboken, vilket innebär att Leverantören måste vara anpassningsbar för ändrade behov utifrån patienternas behov och sökmönster. Se även Generella villkor Medicinskt ansvarig läkare skall under de senaste 5 åren ha minst 2 års dokumenterad erfarenhet av klinisk verksamhet inom specialiteten efter avslutad och av Socialstyrelsen godkänd specialistutbildning inom dermatologi samt ha minst 1 års erfarenhet av kliniskt arbete i svensk hälso- och sjukvård. Medicinskt ansvarig läkare skall vara kliniskt verksam vid mottagningen. Leverantören skall ansvara för att personalen har kompetens att erbjuda de behandlingsmetoder och i den omfattning som krävs för att patienterna ska få ett optimalt omhändertagande enligt det som föreskrivs och prioriteras högst i de nationella riktlinjer som berör målgrupp/er för leverantörens uppdrag. Samtliga läkarbesök skall utföras av legitimerad läkare och minst 50% av specialistläkare i hudsjukvård ST-läkare Regionen kan uppdra åt Leverantören att fullgöra utbildningstjänstgöringsuppdrag för en eller flera ST-läkare. Läkare inom specialiteten dermato-/venereologi är under hela utbildningstiden anställd hos Regionen, hos vårdenhet som inte ingår i vårdvalet. Denna part, som under hela utbildningen innehar arbetsgivaransvaret för ST-läkare, ansvarar för ST-läkarens lön. Fördelning av ST-läkare till olika leverantörer grundas på varje vårdenhets produktion i förhållande till antalet befintliga ST-läkare i vårdenheten. Studierektor ansvarar för fördelningen och för att säkerställa att ST-läkarna erbjuds en ändamålsenlig utbildning i enlighet med Socialstyrelsens krav. För att kunna ta emot ST-läkarplacering skall Leverantören följa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring SOSFS 2015:8, RÖ:s skriftliga riktlinjer för ST-utbildning, ST i Östergötland samt ta emot ST-läkaren inom 3 månader efter studierektors anvisning. Leverantören skall bereda utrymme och tillsammans med övriga leverantörer ta ett solidariskt ansvar för att erbjuda ST-läkare inom olika specialiteter sidotjänstgöring (s k randning). Leverantören skall medverka i regionens specialitetsråd för ST samt genomgå extern granskning av ST enligt Region Östergötlands planering. Som studierektor ska regionens gemensamma studierektor för ST hud nyttjas. ST-läkare samt handledare skall beredas möjlighet att delta i möten och kurser anordnade av Region Östergötlands ST-studierektorsfunktioner. Leverantören kan på egen bekostnad inrätta ST-tjänst i egen regi utifrån förväntat framtida behov av specialistläkare inom hudsjukvård i regionen. ST-studierektor hud ska rådfrågas i samband med anställning och upprättande av individuellt utbildningsprogram, samt vid intygande om uppnådd specialistkompetens. Leverantören ansvarar för att ST-läkaren erbjuds samma villkor för sin utbildning som ST-läkare inom Region Östergötland. Se även Bilaga 2 samt Generella villkor Prova-på-verksamhet Läkare verksamma i Östergötland enligt Lagen om Läkarvårdsersättning kan under en prövotid av maximalt 48 månader behålla sin etablering vilande för att ingå i vårdvalet Medverkan i kvalitetsregister Leverantören skall registrera i relevanta kvalitetsregister. Vid uppdragets början gäller det samtliga patienter med verifierad diagnos malignt melanom som rapporteras i INCA (Nationella 11

129 registret för malignt hudmelanom), Cancerregistret samt patienter med psoriasis med systembehandling, vilka rapporteras i PsoReg (Psoriasisregistret). 12

130 2 Hälso- och sjukvårdens generella villkor 2.1 Generellt uppdrag till samtliga vårdleverantörer Hälso- och sjukvårdsnämndens generella uppdrag till samtliga vårdleverantörer har sin utgångspunkt i medborgarperspektivet och uttrycker de grundläggande principer som ska prägla hälso- och sjukvården i Östergötland. Det generella uppdraget förutsätter att patienten får en vård av hög kvalitet i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar om en säker och tillgänglig vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det generella uppdraget är den grundläggande plattform på vilken övriga uppdrag vilar. Hälso- och sjukvård där patient och närstående är medskapare Vård av hög kvalitet baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet är en självklar förväntan hos varje patient och ska erbjudas vid varje vårdtillfälle. Andra delar som är värdeskapande för patient och närstående är bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan. Patienten ska vara en likvärdig partner i vården och personcentrerad vård är ett partnerskap mellan patient/närstående och professionella vårdgivare. Leverantören skall: efterfråga och anpassa vården till patientens förutsättningar och förmåga att kunna ta till sig kunskap och kunna göra välgrundade val för att förbättra sin hälsa och/eller hantera sjukdom. tillsammans med patient och närstående skapa bästa möjliga förutsättningar till delaktighet och medskapande med inflytande över vård, behandling och rehabilitering. Jämlik vård Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad ska en hälso- och sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov. En jämlik och likvärdig vård innebär därmed inte givet att vård ska ges på samma sätt och i samma utsträckning överallt. En grundläggande förutsättning för jämlik vård är en värdegrund som bygger på alla människors lika värde och rätt till värdighet. Leverantören skall: erbjuda en jämlik hälso- och sjukvård där vård, bemötande och behandling är anpassad utifrån individens kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. uppmärksamma och motverka omotiverade skillnader i bemötande, vård och behandling, ha ett särskilt fokus på jämställdhet samt vara särskilt uppmärksam på grupper med svag socioekonomi och/eller ökad risk för att utveckla ohälsa och allvarlig sjukdom. satsa resurser på de områden eller målgrupper där behoven är störst. regelbundet arbeta med jämförelser av sin verksamhet gentemot andra vårdgivare för att sträva efter en jämlik och likvärdig vård. Sjukdomsförebyggande insatser Sjukdomsförebyggande insatser innebär att vården integrerar riktade insatser för att förebygga och behandla sjukdom. Fokus bör vara att alltid göra tidiga insatser. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor är de levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan. Leverantören skall: ge förebyggande behandling och erbjuda stöd till sundare levnadsvanor för att lätta sjukdomsbörda och en förbättrad hälsa. 13

131 identifiera patienter och grupper med ökad risk för att utveckla ohälsa och erbjuda tidiga insatser. stärka det friska och utveckla individens egenkraft och förmåga till läkning. ha kunskap om och en öppenhet inför komplementärmedicinska metoder. Tillgänglighet och vårdgaranti Tillgänglighet är en kvalitetsfråga och en nyckelfaktor för hälso- och sjukvårdens legitimitet. Tillgänglighet till vård och att komma i kontakt med vårdgivarna är viktigt för befolkningens förtroende gentemot vården. God tillgänglighet innebär att besök och/eller behandling erbjuds enligt den nationella vårdgarantin och de krav Regionen i övrigt ställer. I de sammanhang där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande är minimerade väntetider av särskild vikt. Tillgänglighet handlar inte enbart om väntetider till besök och behandling utan handlar även om olika sätt att komma i kontakt med vården och vårdgivarna. Leverantören skall: Erbjuda vård med hög tillgänglighet och korta väntetider/ledtider. Ge patienten en tid direkt när behov av vidare undersökning/behandling finns. Informera och stödja patienten att nyttja vårdgarantin, valfrihet och patientlag. Vara flexibel inför patientens behov och önskemål om tid och plats för vård. Erbjuda flera olika möjligheter för medborgaren att kontakta vården, erbjuda anpassad information direkt till patienter och bistå patienten att komma vidare i vårdorganisationen. Erbjuda basal vård i patientens geografiska närhet och då särskilt sådan vård som kräver frekventa besök och/eller behandlingar. Göra det enkelt för patienterna att hitta och söka vård vid akuta besvär. Patienterna ska alltid uppleva att de har kommit rätt. Länkar: 1177 Vårdgaranti Patienter från andra landsting/regioner, andra länder samt asylsökande och papperslösa Leverantören skall ta emot patienter från andra landsting/regioner och länder. För asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa/gömda) skall leverantören erbjuda en fullständig vård utifrån behov och på lika villkor helt utan åtskillnad mot svenska medborgare. Leverantören skall följa Regionens regler avseende avgifter och debitering av vårdavgifter för dessa. Reglerna finns i Regionens avgiftshandbok. Länkar: Avgiftshandboken Patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete Leverantören skall driva de verksamheter som utförs på uppdrag av Regionen på ett säkert sätt. Leverantören skall vara ansluten till Regionens avvikelsehanteringssystem Synergi eller ett avvikelsehanteringssystem som Regionen bedömer som likvärdigt. Leverantören skall ha handlingsprogram för avvikelsehantering och en förordnad avvikelsesamordnare, som skall utses bland egen personal, utbildad i aktuellt avvikelsesystem. Avvikelsesamordnaren skall ha erforderlig tid avsatt för arbetet. Leverantören skall årligen redovisa allvarliga avvikelser och vidtagna åtgärder till Regionens chefläkare. Leverantören skall medverka vid händelse- och riskanalys som begärs av Regionen. Regionen förbinder sig att vara behjälplig vid händelse- och riskanalys när Leverantören önskar detta. Leverantören skall informera Regionens chefläkare om 14

132 Lex Maria-ärenden och delge Regionens chefläkare anmälan, intern utredning och eventuell händelseanalys. Leverantören rekommenderas och erbjuds kostnadsfritt att ge Regionens chefläkare i uppdrag att hantera ärenden enligt Lex Maria för Leverantörens räkning. Chefläkaren agerar då som personuppgiftsbiträde. Om Leverantören och Regionen har olika uppfattning om en avvikelse ska föranleda utredning, till exempel händelseanalys och/eller anmälan till IVO (Lex Maria), gäller Regionens chefläkares bedömning. Lex Mariaärenden redovisas i avidentifierad form på Regionens hemsida efter att Regionens chefläkare fått relevant underlag. Undantag görs för ärenden av särskilt känslig natur till exempel suicid. Anmälan om patientklagomål till IVO skall hanteras av Leverantören med kopia till chefläkare i Regionen. Om IVO inleder tillsynsärende i verksamhet som omfattas av överenskommelse/avtal/regelbok med Regionen skall Leverantören meddela Regionen. Leverantören skall följa Regionens riktlinjer för personal som kan utgöra risk för patientsäkerheten och Regionens chefläkare skall informeras om dessa personalärenden. Leverantören skall medverka i Regionens aktiviteter för uppföljning av patientsäkerheten t ex patientsäkerhetsdialoger. Leverantören skall tillämpa dokumenterade kvalitetssäkringsfrämjande rutiner som säkerställer att avtalat uppdrag sker på ett sådant sätt att överenskommen kvalitet uppnås och upprätthålls. Kvalitetssäkringen ska vara upplagd så att det enkelt och tydligt framgår hur egenkontroll och kvalitetsarbete bedrivs, verifieras och följs upp på ett systematiskt och väldokumenterat sätt. Med kvalitet avses här bland annat rutiner som säkerställer att Leverantören levererar avtalad tjänst likväl som att Leverantören har säkerställda administrativa rutiner som tillser att uppdraget utförs enligt tecknat avtal. Leverantören skall på begäran av Beställaren visa hur man avser att arbeta med sitt kvalitetsuppföljningssystem för avtalat uppdrag. Länkar: Säkerhet och krisberedskap Regionwebben Samverkan Fast vårdkontakt Patienten har rätt till en fast vårdkontakt när vården finner det lämpligt eller när denne så önskar för att den enskildes behov av trygghet, säkerhet och kontinuitet i vården ska tillgodoses. Verksamheten skall fastställa vem eller vilka funktioner som i första hand ska utgöra fast vårdkontakt för en patient. När patienten lider av livshotande tillstånd skall den fasta vårdkontakten alltid vara en legitimerad läkare. Vid behov utformar den fasta vårdkontakten en samordnad individuell plan (SIP) tillsammans med patienten. Vissa patienter kan komma att ha fler än en fast vårdkontakt. Om patienten har flera fasta vårdkontakter ansvarar den enhet där patienten har sin huvudsakliga vård för samordningen av samtliga vårdkontakter. Samordningsansvaret ligger på vårdgivaren och inte på patienten själv. För att samordning ska kunna ske och information förmedlas till andra vårdgivare eller myndigheter, måste patienten samtycka och verksamheterna beakta sekretessbestämmelserna. (För detaljer se: Riktlinjer Fast vårdkontakt - Dnr: RS ) Samverkan med vårdgrannar och övriga samarbetspartners Leverantören skall samverka med vårdgrannar och/eller annan samarbetspartner när patientens behov inte kan tillgodoses enbart av Leverantören. Samverkan kring patient skall ske utifrån ett strukturerat arbetssätt som säkrar patientens delaktighet, vårdövergångar samt arbetsfördelning. 15

133 Leverantören skall säkerställa att det finns en upparbetad struktur för effektiv samverkan mellan vårdgrannar och samarbetspartners. Det skall vara möjligt för samarbetspartners att kommunicera med Leverantören via telefon, brev och e-post. Leverantören skall vara ansluten till tjänsten Nationell Patientöversikt och efter samtycke av patienten göra vårdinformation tillgänglig för andra vårdgivare. 2.5 Språk och tolk Personal med patientkontakt skall förstå och kunna göra sig förstådd på svenska. Leverantören skall tillhandahålla tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket eller har behov av teckenspråks-, dövblindtolk eller vuxendövtolk/skrivtolk, vilket innefattar rutiner för att använda texttelefon eller annan för ändamålet lämplig utrustning. Språktolkar får rekvireras via Regionens upphandlade tolkförmedlingar när Leverantören bär kostnaden och skall rekvireras via Regionens upphandlade tolkförmedlingar när Regionen bär kostnaden. Teckenspråks-, dövblindtolk och vuxendövtolk/skrivtolk skall rekvireras via Regionens tolkcentral. 2.6 Patientnämnden Leverantören skall informera patienter om möjligheten att kontakta Patientnämnden. Leverantören skall snarast ge Patientnämnden den information som begärs samt medverka i och ta ansvar för både enskilda patientärenden och mer generellt för att utveckla vårdens patientfokus. 2.7 Lokaler och utrustning Leverantören skall ha för verksamheten säkra, ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. Lokaler och utrustning skall vara utformade så att vården av patienterna kan ske med full respekt för individens behov av integritet och ostördhet. Leverantörens verksamhet skall vara tillgänglig för personer med alla typer av funktionsnedsättningar. I de verksamheter där barn vistas skall miljön vara barnanpassad. 2.8 Sjukresor Leverantören skall ha kännedom om och följa Regionens regler för sjukresor samt informera patienten och vara behjälplig med att ordna sjukresa. Länkar: Avgiftshandboken MEON-principen Vårdens resurser skall användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många behövande som möjligt till nytta. Detta innebär att vård ges på den mest effektiva omhändertagandenivån, MEONprincipen Uppföljning Regionen genomför regelbundna uppföljningar av Leverantörens verksamhet och kallar bland annat till uppföljningsmöten. Parterna har rätt att påkalla ytterligare uppföljningsmöten om det anses nödvändigt. Vid uppföljningsmöten skall från Leverantörens sida verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig medverka. Leverantören skall förse Regionen med uppföljningsunderlag samt ansvara för att inrapporterade uppgifter är korrekta. Leverantören skall delta i alla uppföljningar, undersökningar och utvärderingar som Regionen genomför, även när IT-stöd saknas. Inför genomförandet av patientenkäter kommer Regionen att hämta nödvändiga patientuppgifter ur journalsystemen för aktuella medicinska verksamheter. Leverantören skall delta i och rapportera resultat från verksamheten till regionala och nationella samarbeten som syftar till framtagande av statistik, verksamhetsjämförelser och kvalitetsuppföljning Revision Av Regionens huvudmannaskap följer en skyldighet för Regionen att fortlöpande inspektera Leverantörens verksamhet. Leverantören accepterar att Regionen, på Regionens bekostnad och på 16

134 ordinarie arbetstid, företar medicinsk revision av Leverantörens verksamhet samt revision av Leverantörens kvalitetssäkringssystem. Regionen äger även rätt att på ovanstående villkor genomföra ekonomisk revision av Leverantören före dag för driftsstart. Leverantören skall utan ersättning biträda Regionen och av Regionen utvald expertis vid revision beträffande framtagande av de uppgifter, information och handlingar med mera som begärs. Regionens revisorer har till uppdrag att granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområde. Regionens revisorers roll vid avtal med leverantörer är att granska hur aktuell nämnd sköter sitt uppdrag att följa upp och utvärdera avtalsförhållandet. För att göra denna granskning har Regionens revisorer och dess sakkunniga biträden rätt att hos Leverantören ta del av uppgifter, ställa frågor etc. kopplat till verksamheten under avtalet. Leverantören skall, utan ersättning, aktivt medverka vid och underlätta revisionens arbete så att revisionen får tillträde och insyn i sådan utsträckning att de kan genomföra sitt uppdrag Utvecklings- och kvalitetsarbete Leverantören skall vara delaktig i Regionens arbete med utveckling och förbättring, och bidra med medarbetare till arbetsgrupper. Rapportering skall ske till för uppdraget relevanta kvalitetsregister och Patientregistret. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet upprättas i enlighet med avsnitt 2.3 patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete. Leverantören skall delta i de kvalitetsuppföljningar, kvalitetssäkringar och utvecklingsarbeten (till exempel avseende vårdprocessprogram, ersättningsmodeller) som Regionen genomför, där Leverantörens verksamhet berörs. I de fall Regionen har tillgång till relevant data i sina IT-system uppdrar Leverantören åt Regionen att genomföra kvalitetsuppföljningarna och kvalitetssäkringarna såsom personuppgiftsbiträde åt Leverantören. Resultatet redovisas aggregerat det vill säga anonymiserat på samma sätt såsom resultatet från Regionens kvalitetsuppföljning, kvalitetssäkring och utvecklingsarbeten. Leverantören uppdrar åt Regionen att lämna ut Leverantörens uppgifter på en aggregerad nivå till tredje person vid begäran för statistikändamål. Leverantören uppdrar åt Regionen att lämna ut personuppgifter såsom patientuppgifter till tredje person för forskningsändamål. Regionen ansvarar för att den sekretess/menprövning som ska ske är gjord innan Regionen såsom personuppgiftsbiträde lämnar ut informationen Medicinsk diagnostik och medicinskteknisk utrustning Medicinsk diagnostik I Regionens grundläggande infrastruktur för medicinsk diagnostik och utrustning ingår Diagnostikcentrum (DC) och Neurofysiologiska kliniken samt Fysiologiska klinikerna. Leverantören skall använda röntgenklinikerna inom DC. Laboratoriemedicinsk diagnostik och utrustning tillhandahålls av DC, Fysiologiska klinikerna och CVU, enheten för medicinsk teknik och IT. Av patientsäkerhetsskäl strävar Regionen efter att nå en sammanhållen vårdinformation. Om Leverantören väljer att anlita annan leverantör av laboratoriemedicinsk diagnostik och utrustning skall denna leverantör vara ackrediterad. Patientnära kemiska laboratorieanalyser skall kvalitetssäkras av DC eller annat ackrediterat laboratorium. Leverantören skall ansvara för att vårdinformation kan levereras och tas emot snabbt, samt lagras säkert för akut och senare behov i Regionens IT-stöd. Krav på data, utrustning och överföring av data framgår av Regionens riktlinjer för extern vårdbegäran av medicinsk diagnostik i Regionens sammanhållande patientjournalföring. Medicinskteknisk utrustning Medicinsk teknik (nedan kallad MT) inom Region Östergötland (nedan kallad Regionen) förvaltar verksamheternas medicintekniska utrustning i linje med gällande riktlinjer, förordningar och lagar. 17

135 MT är delaktig i den medicintekniska utrustningens hela livscykel, d.v.s. upphandling, ankomstkontroll, förebyggande underhåll, avhjälpande underhåll samt återanskaffning. Av patientsäkerhetsskäl strävar regionen efter att nå en sammanhållen vårdleverans i vilken medicinsk teknik ingår. Den upparbetade kompetensen inom Region Östergötland för anskaffning och förvaltning av medicinsk teknik skall därför nyttjas för service och underhåll av all medicinteknisk utrustning Läkemedel Leverantören skall ha god kunskap om och följa Regionens rekommendationer, bland annat utgivna av Regionens läkemedelskommitté, kring läkemedelshantering respektive receptförskrivning av läkemedel och förbrukningsartiklar inom läkemedelsförmånen samt speciallivsmedel. Avvikelser från givna rekommendationer och anvisningar skall vid begäran från Regionen kunna förklaras och motiveras utifrån medicinska skäl. Leverantören skall följa överenskommelser kring rutiner/hantering som Regionen gör med läkemedelsleverantör. Leverantören skall följa överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och medarbetare i den offentliga vården. Leverantören skall använda arbetsplatskod, utformad i enlighet med Regionens struktur, samt förskrivarkod vid förskrivning av läkemedel och vid förskrivning av hjälpmedel på recept/hjälpmedelskort. Leverantören skall acceptera att data rörande Leverantörens inköp görs fullt ut tillgängliga i Regionens statistiksystem samt att Regionen på detaljerad nivå kan följa upp volymer och kostnader. Länkar: Läkemedelsbehandling Relation till läkemedelsindustrin Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial Leverantör som förskriver hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter skall följa Regionens olika riktlinjer för förskrivning och utgå från Regionens sortiment. Länkar: Hjälpmedel och förskrivningsanvisningar Förskrivning av inkontinenshjälpmedel i Östergötland Smittskyddsinsatser Leverantören skall tillhandahålla smittskyddsinsatser enligt smittskyddslagen och smittskyddsinsatser beslutade på nationell eller lokal nivå, t ex i form av information, provtagning, behandling, klinisk anmälan och smittspårning. Inom Östergötland tillämpas länsdelsvis centraliserad smittspårning för vissa diagnoser, vilket innebär att endast ett fåtal väl lämpade individer med adekvat kompetens utför smittspårningen Forskning och utveckling Leverantörer som uppfyller kriterierna för Universitetssjukvårdsenhet (USV) skall, jämte hälsooch sjukvård, initiera och genomföra klinisk forskning och utbildning i liksom kunskapstillämpning och kunskapsspridning för hälso- och sjukvårdens utveckling. USV skall bedriva evidensbaserad hälso- och sjukvård av hög kvalitet, har sjukvårdshuvudmannens uttalade 18

136 uppdrag för forskning och utbildning, kännetecknas av innovativ kultur och har en incitamentsstruktur för kunskapsutveckling. USV skall: fortlöpande bedriva forskning av hög nationell och internationell kvalitet bedriva utbildning av hög kvalitet följa den internationella utvecklingen inom medicinsk forskning, utbildning och hälso- och sjukvård bidra till en evidensbaserad hälso- och sjukvård genom att överföra egna och andras forskningsresultat till praktisk vård och fortlöpande utvärdera etablerade och nya metoder, förmedla resultatet av sin verksamhet till övriga delar av hälso- och sjukvården, och samverka med näringslivet och patientorganisationer. De exakta kriterier som definierar USV-enheter har reglerats nationellt och USV-enheter skall planera och utforma sin verksamhet så att enheten både på kort och lång sikt uppfyller dessa kriterier. Leverantörens kliniker/enheter som inte uppfyller kriterierna för USV skall bedriva en evidensbaserad hälso- och sjukvård av hög kvalitet, kännetecknas av innovativ kultur och har en incitamentsstruktur för kunskapsutveckling. Leverantören skall delta i utbildning och verksamhetsförlagd utbildning. Enheterna kan ta initiativ till eller delta i vetenskaplig forskning och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. För leverantörens alla kliniker/enheter gäller att journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Leverantören regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Leverantören och den som begär ut uppgifterna. Avseende tillgång till patientdata från IT-system, se avsnitt utvecklings- och kvalitetsarbete. Leverantören skall informera Regionen om vilka kliniska prövningar som bedrivs inom enhetens verksamhet och vem som är huvudman för forskningsprojekten Utbildning Leverantören skall följa de avtal och överenskommelser som Regionen har med utbildningsanordnare. Leverantören skall ta emot och handleda studerande i verksamhetsförlagd utbildning och fältstudiedagar, vilket avser såväl sammanhängande perioder av utbildning hos Leverantören såväl som kortare moment. Leverantören skall tillhandahålla utrymme för AT- och ST-tjänstgöring för läkare. Leverantören skall ansvara för att utbildningsmiljön håller den kvalitet och inriktning som följer av examenskraven för respektive utbildning och överenskomna krav på handledarkompetens. Leverantören skall utföra examinationer av studenter. På klinik med ansvar för specialistutbildning får läkare utföra operationer under handledning av behörig operatör. Länkar: Jobb och studier VFU på Regionwebben Krav för läkarnas allmäntjänstgöring och specialisttjänstgöring Personal och ledning 19

137 Leverantören skall utföra uppdraget i enlighet med god yrkessed och vara ekonomiskt oberoende av leverantörer och andra som kan påverka Leverantörens objektivitet. Leverantören eller dennes personal äger ej rätt att utnyttja genom uppdraget erhållen information och dylikt på ett sådant sätt att skada direkt eller indirekt uppkommer för Regionen eller patienter. Leverantören skall vid genomförandet av uppdrag använda personal med för uppdraget tillräcklig och adekvat kompetens. Detta innebär att särskild vikt fästs vid av Socialstyrelsen fastställda krav avseende legitimationsyrken. Leverantören tillser att personalen ges den kompetensutveckling som erfordras för att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen inom yrket. Leverantören skall kräva samma utfästelse av den som Leverantören kan komma att anlita som underleverantör. Leverantören skall skriftligen meddela Regionen om byte av verksamhetschef. Leverantören ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte samtidigt uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Leverantören och utför tjänster enligt detta avtal. Leverantören skall tillse att även övrig personal och underleverantörer har samma tystnadsplikt som hälso- och sjukvårdspersonal. Leverantören har fullt arbetsgivaransvar för sig och sin personal Miljö Leverantören skall driva de verksamheter som utförs på uppdrag av Regionen på ett miljömässigt hållbart sätt. Leverantören skall följa Regionens vision och mål för miljöarbetet och arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget minskas Krisberedskap Leverantören skall vid bekräftad allvarlig händelse följa direktiv från särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå. Leverantören skall följa Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Region Östergötland inklusive specifika beredskapsplaner (till exempel pandemiplan) och därmed delta i planering, utbildningar och övningar för att kunna upprätthålla ställda krav gällande kris och katastrofmedicinsk beredskap. Leverantören skall till Regionen lämna de upplysningar som kan behövas för kris- och katastrofmedicinsk beredskap och planering. Länkar: Katastrofplaner

138 3 Uppföljning Beställaren gör uppföljning av Leverantörens verksamhet i syfte att säkerställa att auktorisationskraven efterlevs. Uppföljningen består av löpande uppföljning och händelseorsakad uppföljning. 3.1 Löpande uppföljning Den löpande uppföljningen är dialogbaserad och utvecklingsorienterad. Resultat följs inom områdena: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Medicinska resultat Patientsäkerhet Personcentrerad vård Effektivitet Tillgänglighet Kompetens Leverantören svarar för att ta fram de uppgifter och analyser som där efterfrågas. Arbetet med att ta fram lämpliga indikatorer pågår kontinuerligt och nya och förändrade indikatorer kan därför tillkomma efterhand. Vissa uppföljningsområden kan inte följas via statistik eller genomförda undersökningar utan förutsätter dialog mellan Beställare och Leverantör. Se även Generella villkor Händelseorsakad uppföljning Den händelseorsakade uppföljningen initieras utifrån frågeställningar som uppmärksammas i den löpande uppföljningen eller avvikelser som på annat sätt kommer till Beställarens kännedom. Om frågeställningar uppmärksammas görs en fördjupad uppföljning samt en risk- och väsentlighetsanalys. Vad som utgör en brist i avtalat utförande avgörs av Beställaren och kan exempelvis bestå i att Leverantören inte utför verksamheten i avtalad omfattning och/eller kvalitet att Leverantören inte uppfyller kraven på bemanning och kompetens att Leverantören inte följer tillämpliga lagar och föreskrifter att Leverantören saknar nödvändiga lokaler och utrustning för avtalets utförande. Utifrån analysens resultat bedöms behov av åtgärder och/eller konsekvenser av den aktuella situationen. Dessa kan vara: 1) Inga åtgärder eller konsekvenser bedöms aktuella. 2) Leverantören anmodas att inkomma med en handlingsplan för rättelse. Beroende på den uppkomna situationens allvarlighetsgrad och Leverantörens åtgärder enligt handlingsplan för att uppnå ställda avtalade kvalitetskrav eller avhjälpa brister, beslutar Beställaren om fortsatt hantering. Denna kan innebära att Beställaren uppställer vitesgrundande tidsfrist/er för överenskomna åtgärder och/eller resultatet av dessa. Av beslutet framgår i förekommande fall tidsfrister, vid vilken tidpunkt vite kommer att uttas, vitesstorlek och periodicitet. Beställaren fattar beslut om vitesstorlek m.m. enligt föregående mening, varvid nivån på vite och tidsfrister ska sättas i proportion till avvikelsens betydelse för verksamheten. 3) Förtida upphörande av avtal enligt Allmänna villkor Reglering av situation enligt ovan påverkar inte Beställarens möjligheter att säga upp avtalet till förtida upphörande enligt Allmänna villkor punkt

139 3.3 Journalgranskning Vid en händelseorsakad eller fördjupad uppföljning kan Region Östergötland komma att granska journaler förda hos Leverantören. Vid granskning av patientjournal kan Region Östergötland välja någon av nedanstående tre beskrivna tillvägagångssätt. Region Östergötland ska i samtliga fall klargöra hur många och vilka patientjournaler som ska granskas (exempelvis samtliga journaler för personer som besökt enheten under ett antal angivna datum). I samtliga fall gäller att det är papperskopior eller elektroniska kopior av patientjournaler, på exempelvis USB-minne som Regionen får från Leverantören Leverantören ska på begäran från Region Östergötland tillfråga ett antal patienter om samtycke till att Region Östergötland granskar deras journaler. När samtycke inkommit, ska Leverantören omgående överlämna dessa patienters journalhandlingar till Region Östergötland. 2. Leverantören ska på begäran från Region Östergötland avidentifiera ett antal patienters journaler och därefter omgående överlämna journalhandlingarna till Region Östergötland. 3. Leverantörens verksamhetschef gör en menprövning för samtliga patienter vars patientjournaler är aktuella. Om men anges för någon av journalerna, ska detta skriftligen motiveras och sändas in till Region Östergötland. Övriga patienters journalhandlingar ska därefter omgående överlämnas till Regionen Östergötland. Samtliga deltagare i en verksamhetsuppföljning ska beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. 3.4 Uppföljningsplan Uppföljningsplanen fokuserar på områden som ingår i God vård enligt Socialstyrelsens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Sammantaget syftar indikatorerna till att ge en bred och god bild av uppdragets genomförande. Arbetet med att finna lämpliga indikatorer är under utveckling och indikatorerna nedan ska ses som exempel på uppföljningsindikatorer. Uppföljning av indikatorerna tas fram på olika sätt. Många kan tas fram med regionens automatiska rapporter, några besvaras i dialog med leverantören och andra rapporteras av Leverantören. Uppföljningsmöten kommer att genomföras minst en gång per år. Se även Generella villkor 2.10 och Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård Uppföljningskriterier Uppföljningsmetod/kä lla Mått/Mätetal Periodicitet Strategier för råd om levnadsvanor till patienter inom olika diagnosgrupper Beskrivning av hur dessa strategier är utformade 1 g/år Andel unika patienter med diagnosen psoriasis som har fått råd eller rådgivande samtal angående tobak, alkoholvanor, fysisk aktivitet och/eller matvanor Regionens uppföljning 85% av patienter med psoriasis som får systembehandling 1 g/år 1 Modell för fördjupad uppföljning. Kontroll av utförare inom hälso- och sjukvård. (2016) Sveriges Kommuner och Landsting. 22

140 Medicinska resultat Uppföljningskriterier Uppföljningsmetod/kä lla Mått/Mätetal Periodicitet Diagnossättning/registrering Regionens uppföljning Måttet är under utveckling, följs tillsvidare upp via dialog med leverantör 90% av alla patienter exkl de patienter vars PAD-svar visar på malignitet ska vara diagnossatta inom 14 dagar efter besök. 90 % av patienter vars PAD-svar visar på malignitet ska vara diagnossatta i enlighet med SVF för melanom. 1 g/år Andelen skickat material för bedömning av malignitet som visar förändring Regionens uppföljning Beskrivning av resultat För dysplasier c:a 50% av frågeställning om malignitet 1 g/år Dialog Måttet är under utveckling, följs tillsvidare upp via dialog med leverantör För exiderad naevi c:a 5-10% maligna melanom Inrapportering i INCA, Cancerregistret och PsoReg (avseende patienter med systembehandling) Redovisning av Leverantören Antal patienter samt täckningsgrad 1 g/år Beskrivning av resultaten i kvalitetsregistren INCA, Cancerregistret och PsoReg Beskrivning/redovisning av resultat 1 g/år Dialog Läkemedelsförskrivning Regionens BI samt Läkemedelsenheten Hur stor kostnad per pat för förskrivna läkemedel som finansierats av vårdgivaren 1 g/år Dialog om förskrivningsmönster Analys av uthämtade läkemedel Säker hälso- och sjukvård Uppföljningskriterier Uppföljningsmetod/kä lla Mått/Mätetal Periodicitet Patientsäkerhet Dialog med av Minst 23

141 regionen utsedd vartannat år Hantering av avvikelse Synergi Antal avvikelser 1 g/år Beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits. Antal genomförda händelseanalyser Lex Maria-ärenden Beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits. Antal Lex Mariaanmälningar 1 g/år Personcentrerad hälso- och sjukvård Uppföljningskriterier Uppföljningsmetod/kä lla Mått/Mätetal Periodicitet Information och kommunikation med patienter och närstående Beskrivning av hur informationen till patienter och närstående är utformad 1 g/år Effektiv hälso- och sjukvård Uppföljningskriterier Uppföljningsmetod/källa Mått/Mätetal Periodicitet Vårdkonsumtion Regionens uppföljning Antal nybesök och återbesök enligt Regionens definitioner Vårdkonsumtion Regionens uppföljning Antal besök per patient 1 g/år 1 g/år KVÅ-registrering Regionens uppföljning Andel vårdkontakter som registrerats med KVÅ-koder 1 g/år Hälso- och sjukvård i rimlig tid Uppföljningskriterier Uppföljningsmetod/källa Mått/Mätetal Periodicitet Telefontillgänglighet Granskning/kontroll Enligt regelbok 1 g/år Tillgänglighet för besök för samtliga Regionens uppföljning Enligt regelbok 1 g/mån 24

142 - väntande patienter Tillgänglighet vid misstanke hudmelanom Regionens uppföljning Måttet är under utveckling, följs tillsvidare upp via dialog med leverantör Enligt beskrivning av standardiserat vårdförlopp för hudmelanom 1 g/kvartal Kontroll av PAD-svar inom 4 kalenderdagar Regionens uppföljning Måttet är under utveckling, följs tillsvidare upp via dialog med leverantör 1 g/kvartal Läkarbemannad mottagning antal timmar per vecka Granskning/kontroll Skriftlig redovisning Enligt regelbok 1 g/år Kompetens Uppföljningskriterier Uppföljningsmetod/källa Mått/Mätetal Periodicitet Enhetens bemanning och kompetens Strategier för kompetensutveckling Beskrivning/redovisning av enhetens bemanning Beskrivning/redovisning av kompetensutveckling på enheten 1 g/år 1 g/år Andel läkarbesök som utförts av specialiserad hudläkare Regionens uppföljning Minst 50% 1 g/år Vårdprocesser/Patientflöden Uppföljningen av vårdprocesser och patientflöden syftar till att ge en bild av leverantörens arbetssätt och följsamhet till fastställda vårdprogram. Här ingår även samarbete med vårdgrannar. Uppföljningskriterier Uppföljningsmetod/källa Mått/Mätetal Periodicitet Följsamhet till Nationella medicinska riktlinjer, vårdprogram, vårdprocessprogram, REK-listan läkemedel Beskrivning av verksamheten i dialogmöte 1 g/år 25

143 4 Ersättning 4.1 Ersättning för vårdtjänsten Ersättning för besök utgår alltid. För uppdraget erhåller Leverantören ersättning för: Läkarbesök Läkarbesöken är indelade i två ersättningsnivåer - dels tumörbedömningsbesök, dels besök för bedömning av dermatoser. Sjukvårdande behandlingar Besök per telefon Telefonkontakt som ersätter läkarbesök alternativt besök för sjukvårdande behandling. Konsultation teledermatologi Särskilda åtgärder Utöver ersättningen för läkarbesöket ges en ersättning för särskilda åtgärder av större och mer omfattande karaktär. För att ersättning ska utbetalas ska dessa åtgärder registreras med KVÅkoder enligt lista (se bilaga 1 Lathund för KVÅ-koder). Tilläggsuppdrag Utöver de uppdrag som ingår i vårdvalet kan Leverantören åta sig tilläggsuppdrag efter skriftlig överenskommelse med Beställaren. För dessa erhålls särskild ersättning. Samtliga kostnader förknippade med uppdragen i denna regelbok ingår i den angivna ersättningen. Undantag görs för kostnader för PAD och cytologiprov, som ersätts centralt i Regionen och faktureras direkt till hälso- och sjukvårdsnämnden. För PAD och cytologiprov kan Leverantören endast använda Regionens egen leverantör eller av Regionen upphandlade leverantörer. Därmed gäller inte Generella villkor 2.13 avseende fritt val av leverantör av laboratoriemedicinsk diagnostik och utrustning för dessa prover. Ersättningsnivåer - se bilaga 3 Prislista. De angivna ersättningarna innefattar momskompensation enligt gällande skattelagstiftning och utbetalas således inte utöver angivna ersättningar. 4.2 Läkemedelskostnader Leverantören skall ta ett kostnadsansvar för läkemedel som klassificeras som klinikläkemedel. Kostnaderna för klinikläkemedel förskrivna på recept och inom ramen för läkemedelsförmånssystemet förskrivna till individer folkbokförda i Östergötland belastar Leverantören. Mer information om klinikläkemedel finns på regionens hemsida: Hudkliniken ansvarar för systembehandlingar som kräver särskilt kostsamma läkemedel. Leverantören kan därför remittera patienter i behov av systembehandling som kräver förskrivning 26

144 av läkemedel, vars kostnad överstiger kr per patient och år, till Hudkliniken, som då står för kostnaden. 4.3 Tolkkostnader Leverantören bär kostnaden för språktolk. Regionen ersätter Leverantör för kostnader för teckentolk. Teckentolkar skall rekvireras via Regionens upphandlade tolkcentral för utbetalning av ersättning. 4.4 Utbildning och praktik Linköpings Universitet betalar ersättning för åtaganden avseende praktikställen för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) per genomförd studentplacering (omfattande 40 VFUtimmar). Beloppet justeras årligen. Leverantören fakturerar Linköpings Universitet. 4.5 Kostnadstak Kostnadstaket utgör den maximala ersättningsnivån för samtliga auktoriserade och verksamma leverantörer inom vårdval hud i Östergötland. Det innebär att när vårdvalsleverantörerna sammanlagt når upp till kostnadstaket reduceras ersättningen för alla leverantörer. Kostnadstaket periodiseras månadsvis för att tillförsäkra produktion över hela året. Periodiseringen innebär att varje månad har ett tak för hur stor den samlade maximala ersättningen i vårdvalet kan bli. Nivån på det månatliga kostnadstaket varierar mellan månaderna. Avstämning och uppföljning görs månadsvis. I det fall taket inte utnyttjas under en månad förs beloppet över till nästkommande månad inom samma kalenderår. Regionen tillämpar riskdelning, vilket innebär att om kostnadstaket överskrids reduceras inte ersättningen fullt ut. Vårdkontakter när kostnadstaket har uppnåtts ersätts med 10% av den fastställda ersättningen. 4.6 Förändringar av ersättningen Vid de förändringar som görs i uppdraget under avtalstiden ska av överenskommelsen om förändring särskilt framgå om även ersättningen ändras. I det fall ingen överenskommen förändring av ersättningen finns dokumenterad ändras inte ersättningen. Leverantören har rätt till årlig uppräkning/justering av i avtalet angivet pris enligt senast fastställda Regionindex. De eventuella tjänster som Leverantören köper av Regionen räknas upp med Regionindex om inget annat anges. Regionindex fastställs av Region Östergötland (RÖ) senast under november månad och gäller reglering för nästkommande kalenderår. Första uppräkning görs från och med första kalenderårskiftet efter avtalsstart. Om Regionindex upphör ersätts detta med annat likvärdigt index som Regionen meddelar. Regionen kan även fastställa att annat likvärdigt index än Regionindex ska gälla för uppräkning av ersättningar och kostnader i detta avtal, utan att Regionindex upphört. 4.7 Utbetalning av ersättning Leverantören ersätts efter utförd och registrerad produktion genom månadsvis utbetalning. Regionen ansvarar för framtagande av fil för utbetalning av ersättning. Influtna vårdavgifter avräknas. Se även Allmänna villkor Betalningsvillkor 27

145 Betalning innebär inte godkännande av utfört uppdrag. På motsvarande sätt innebär inte mottagen ersättning godkännande av slutlig ersättning. 4.9 Dröjsmålsränta Vid dröjsmål med betalning utgår dröjsmålsränta enligt räntelag (1975:635) Patientkvitton Uppgift om avgift och patientens personnummer skall förvaras hos Leverantören. Av regionen godkänt kvitto skall användas. Uppgifterna skall vid begäran redovisas för Beställaren. 28

146 5 Allmänna villkor 5.1 Tillstånd Leverantören skall ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. För det fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndigande eller F-skattsedel skall Leverantören omedelbart meddela Regionen detta. 5.2 Drift av annan verksamhet Leverantören har rätt att utöva annan verksamhet och vård så länge detta inte påverkar ett avtalsenligt utförande av uppdraget gentemot Region Östergötland (Regionen). Verksamheten får inte vara av sådan karaktär att den kan minska förtroendet eller anseendet för uppdraget. Eventuell annan verksamhet som Leverantören bedriver skall, om Regionen så begär, hållas åtskild från den verksamhet som regleras i detta avtal. Leverantören ansvarar för att detta är tydligt för patienterna. Det skall dessutom vara tydligt för patienten vem som finansierar vården. Leverantören skall på begäran informera Regionen om sin verksamhet utanför detta avtal. 5.3 Underleverantörer Leverantören skall byta ut underleverantör av tjänst som ingår som en del i den avtalade verksamheten, med vilket avses tjänst som är knuten till vården, vid indikation på kvalitetsbrister i uppdragets utförande avseende aktuell underleverantör. Leverantören skall ansvara gentemot Regionen för eventuell underleverantör och dess personal så som för egen personal. Leverantören ska, på Regionens begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. Leverantören ansvarar för att egen personal såväl som underleverantörer inte samtidigt verkar enligt Lag om läkarvårdersättning /Lag om ersättning för fysioterapi den tid denne utför tjänster enligt detta avtal. 5.4 Lagar, andra författningar samt Regionens riktlinjer och policys Leverantören skall vara informerad om och följa gällande konventioner, lagar och andra författningar samt Regionens egna vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer och policys, som berör Leverantören vid utförandet av uppdraget. Regionen ansvarar för att kontinuerligt uppdatera och hålla tillgängligt vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer och policys, som berör Leverantörens uppdrag. Länkar: Vårdprocessprogram Om Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) Uppförandekod för leverantörer avseende etiskt och socialt ansvar df 5.5 Ansvar för skada Leverantören svarar för den skada som han genom avtalsbrott vållar Regionen. Leverantören svarar vidare för direkta skador som kan drabba Regionen, patienter eller tredje man på grund av fel eller försummelse hänförlig till Leverantören, dess personal eller av Leverantören anlitad underleverantör. Som skada definieras även avsaknad av F-skattsedel eller skattemyndighetens bedömning att sådan inte är giltig. 29

147 Part har rätt till ersättning för den skada som uppkommer genom motpartens avtalsbrott, om inte motparten visar att avtalsbrottet beror på ett hinder utanför dennes kontroll. Uppkommer skada för Regionen direkt eller indirekt, på grund av brister i Leverantörens handhavande av sekretesskyddade uppgifter och skadestånd måste utges, äger Regionen rätt att avkräva Leverantören motsvarande ersättning. Bedöms den inträffade skadan som grov ska detta utgöra grund för Regionen att häva avtalet. Motsvarande ersättningsrätt gäller om Regionen på sätt som ovan åsamkar Leverantören skada. 5.6 Försäkringar Leverantören skall inneha och vidmakthålla, under hela avtalsperioden och sex (6) månader därefter, en betryggande ansvarsförsäkring som täcker de skador som kan drabba Regionen, patienter eller tredje man på grund av fel eller försummelse hänförlig till Leverantören, dess personal eller av Leverantören anlitad underleverantör. Leverantörens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som Leverantören tecknat. Försäkringsbrev skall vid anmodan kunna uppvisas för Regionen. Leverantörens personal skall vara försäkrad via AMF-, TFA-försäkring eller motsvarande. Regionen tecknar och vidmakthåller patientförsäkring, i den omfattning patientskadelagen (1996:799) föreskriver, för patienter vilka erhåller vård eller behandling i enlighet med detta avtal. Leverantören är skyldig att utan kostnad tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Leverantören är skyldig att utan särskild ersättning lämna utlåtanden, intyg, journaler med mera som Patientskadereglering AB (PSR) begär. PSR arbetar för Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag och hanterar regionens patientförsäkring. Leverantören skall svara i förhållande till Regionen för skadestånd som Regionen, på grund av vållande hos Leverantören eller personal som denne svarar för, kan komma att förpliktas utge till tredje man. 5.7 Utveckling och behov av förändringar i uppdraget - omförhandling Regionen har rätt att ändra villkoren i denna regelbok samt de vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer, policys och ersättningssystem som ska tillämpas enligt denna regelbok. Så snart Regionen har fattat beslut om ändring av villkoren i denna regelbok ska information om ändringen och de nya villkoren hållas tillgängliga för Leverantören. Om Leverantören inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Leverantören inom 60 dagar från den tidpunkt ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Regionen att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Regionen inom den angivna tidsfristen blir Leverantören bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Regionen angivit i ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att ändringsmeddelandet är avsänt. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) tar årligen fram ett antal (ca 3-5 st) behovsanalyser som belyser läget inom en sjukdoms- eller en behovsgrupp. Baserat på behovsanalysernas slutsatser fattar HSN under första kvartalet beslut om uppdrag till vårdgivarna. Uppdragen skall verkställas av samtliga Leverantörer fr.o.m. påföljande januari. Hur leverantörens verkställande av uppdragen framskrider följs sedan löpande upp under året. Ovanstående regler om utskick av ändringsmeddelande gäller ej ändring av ersättningssystem som enbart avser uppräkning av ersättning med regionindex eller ändring av kvalitetsbonus och HSN:s beslut om uppdrag utifrån behovsanalyserna. Om Leverantören meddelar Regionen att den inte accepterar de ändrade villkoren och Regionen vidhåller ändringen i förhållande till Leverantören, upphör avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60-dagarsfristen. Under den återstående kontraktstiden gäller Avtalet i sin lydelse före ändringarna. 30

148 I de fall det under avtalstiden uppkommer statlig styrning i form av statliga uppdrag eller bidrag skall Leverantören delta i dessa enligt de krav som staten ställer. Uppdragen kan komma att anpassas lokalt inom Regionen. Ändringar och tillägg till avtal ska för att vara giltiga vara skriftliga och undertecknas av behöriga företrädare för respektive part. Det ska framgå av överenskommelsen om ersättningen ändras. Om förutsättningarna för avtalet ändras väsentligt har parterna rätt att säga upp avtalet. Exempel på väsentliga förändringar är myndighetsbeslut, allmänt förändrad prisbild på marknaden eller liknande händelse som parterna inte kunnat råda över eller förutse vid avtalets ingående. Vid uppsägning gäller en uppsägningstid om sex (6) månader. Regionen ska vid uppsägning ersätta Leverantören för utfört arbete/leverans enligt tecknat avtal, dock ej för utebliven vinst eller för övriga kostnader. Vid uppsägning enligt denna klausul utgår inget skadestånd. 5.8 Vårdavgifter Leverantören skall ta ut vårdavgift av patient och för uppdraget gäller av Region fastställda vårdavgifter ( Leverantören uppbär och behåller dessa avgifter. Gällande regler för högkostnadsskydd inom öppen hälso- och sjukvård skall tillämpas. Vid fakturering ska leverantören avräkna influtna vårdavgifter. Andra avgifter eller ersättningar får inte tas ut avseende tjänster som omfattas av detta avtal. Leverantören skall ta ut vårdavgift av patienten vid uteblivna besök enligt vårdavgiftsbestämmelserna. Ingen särskild ersättning utgår från Beställaren. 5.9 Information och marknadsföring Leverantören skall ansvara för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Leverantören skall också ansvara för att de egna uppgifterna som lämnas som underlag för Regionens informationsmaterial och till Regionens webbplatser, inklusive 1177.se, är korrekta och aktuella. Regionen äger rätt att i sin information kring verksamheten ange att avtal har slutits med Leverantören. All marknadsföring av Leverantörens verksamhet skall vara saklig, relevant och följa Kommunikationsriktlinjer för privata vårdgivare som har avtal med Region Östergötland. Leverantören äger rätt att i sin marknadsföring av och information om verksamheten ange att avtal slutits med Regionen. Samråd skall ske med Regionen inför marknadsföringsaktiviteter och publicering av marknadsföringsmaterial riktade till patienter och invånare. All information och marknadsföring skall ha en tydlig avsändare. Regionens roll som uppdragsgivare skall framgå i alla relevanta sammanhang, såsom vid information om tillgänglighet, i annonsering, broschyrer och annan patientinformation. Resultat från olika jämförelser utifrån patientenkäter och andra mätningar kan komma att publiceras. Länkar till dessa resultat ska finnas på leverantörens webbplats Informationsmöten och samråd Leverantören skall vara representerad på informationsmöten som Regionens ledning, eller annan på dess uppdrag, kallar till. Regionen och Leverantören skall ha ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsförändringar som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänhet och patienter eller samarbetet mellan Regionen och Leverantören. Detta gäller också förändringar som vidtas i Leverantörens organisation Leverantörens rätt att företräda Regionen Leverantören skall utföra tjänster enligt detta avtal som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Regionen utöver vad som framgår av avtalet Sekretess 31

149 Leverantören skall se till att all berörd personal samt eventuella underleverantörer omfattas av sekretesskrav motsvarande de som ställs i Patientsäkerhetslagen och Offentlighets- och sekretesslagen. Leverantören ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal omfattas av sekretess. Detta gäller även underleverantörer och deras personal Personuppgiftsansvar enligt PUL (Personuppgiftslagen) I egenskap av personuppgiftsansvarig har Regionstyrelsen för behandling av personuppgifter utsett Regionens dataskyddsombud till sitt personuppgiftsombud. Leverantören är personuppgiftsansvarig för sin behandling av personuppgifter. I de fall leverantören ska behandla personuppgifter på uppdrag av Regionen utgör leverantören ett personuppgiftsbiträde och ett personuppgiftsbiträdesavtal ska således tecknas Kollektivavtal Leverantören är skyldig att vidta åtgärder så att inte lag eller gällande svenska kollektivavtal för arbetet åsidosätts eller annars strida mot vad som är allmänt godtaget inom den bransch som uppdraget avser. Om Leverantören inte tecknat svenskt kollektivavtal skall ändå motsvarande villkor gälla för Leverantörens anställda. Detsamma ska gälla för eventuella underentreprenörer som Leverantören anlitat för att fullgöra avtalet. På begäran av Regionen skall Leverantören lämna erforderliga uppgifter och handlingar för att skyldigheterna enligt ovan ska kunna kontrolleras. I det fall Leverantören bryter mot vad som anges ovan har Regionen möjlighet att häva ingånget avtal, utan krav på ersättning från Leverantören Meddelarfrihet och allmänhetens insyn Leverantören åtar sig att säkerställa att samtliga anställda som arbetar i verksamhet som omfattas av uppdrag enligt tecknat avtal, åtnjuter samma meddelandeskydd som regionanställd personal. Det innebär en rätt att till massmedia lämna uppgifter för publicering, även vissa sekretessbelagda uppgifter, utan att arbetsgivaren kan vidta repressalier. Arbetsgivaren får inte heller efterforska källa vid anonyma uppgifter. Den lagstadgade tystnadsplikt som gäller uppgifter om enskilda patienter omfattas inte av meddelarfriheten. Enligt kommunallagen 3:19a ska Regionen, genom tecknat avtal med Leverantören, tillgodose allmänhetens önskemål och behov av insyn i hur uppdraget utförs. Leverantören skall vid anmodan från Regionen, snarast delge Regionen de uppgifter som efterfrågas Ogiltig bestämmelse i avtalet Om någon del i avtalet skulle anses vara ogiltig ska det inte innebära att avtalet i sin helhet är ogiltigt. Jämkning av avtalet kan ske om ogiltigheten påverkar parts prestation enligt avtalet Överlåtelse av avtal Leverantören äger ej rätt att överlåta någon del av avtalet med Regionen utan dennes skriftliga godkännande. Anmälan till Regionen om överlåtelse skall ske minst tre månader före planerat genomförande. Innan överlåtelse av avtal kan ske skall ny ägare ha ansökt om och blivit beviljad auktorisation enligt denna regelbok Förändring av ägarförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Leverantören eller hos Leverantörens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Regionen. På begäran av Regionen skall Leverantören lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Leverantörens möjligheter att uppfylla avtalet Förtida upphörande Bryter Leverantören mot väsentlig del i avtalet och underlåter att vidta rättelse inom trettio 32

150 (30) kalenderdagar efter erhållande av skriftlig anmodan har Regionen rätt att säga upp avtalet. Avtalet upphör att gälla trettio (30) kalenderdagar efter uppsägningen. Regionen har rätt att omedelbart säga upp avtalet om leverantören agerat uppsåtligt eller grovt vårdslöst. Brott mot gällande lagar och förordningar för Regionens verksamhet anses alltid som grov vårdslöshet. Vidare har Regionen rätt att frånträda avtalet omedelbart om: Leverantör inom tolv månader efter avtalstecknandet inte etablerat en verksamhet för att kunna fullgöra avtalat åtagande. Leverantören blivit försatt i konkurs, inlett ackordsförhandlingar, inställt sina betalningar eller fara för obestånd föreligger eller om företrädare för Leverantören är underkastad näringsförbud. Leverantören eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Leverantören, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning. Som allvarligt fel i yrkesutövning räknas i normalfallet inte enstaka varning utfärdad av Socialstyrelsen. Leverantören agerar på sådant sätt att det allvarligt rubbar förtroendet för Leverantören och därigenom Region Östergötland och inte vidtar rättelse senast 30 dagar efter skriftligt påpekande från Regionen. Leverantören vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande. Ägarförhållandena hos Leverantören eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Regionen enligt villkor om överlåtelse av avtal. Skatteverket varaktigt eller vid upprepade tillfällen återkallar Leverantörens F-skattsedel. Det framkommer att Leverantören lämnat oriktiga uppgifter i ansökan om auktorisation eller på annat sätt i samband med ansökan och dessa uppgifter har varit av icke oväsentlig betydelse vid bedömningen av tilldelningen av avtalet. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Vid förtida upphörande ska endast ersättning för utfört arbete och för styrkta nödvändiga kostnader utgå. Leverantören har inte rätt till ersättning för förlust som denne lider på grund av upphörandet. Säger Regionen upp avtalet har Regionen även rätt till skadestånd för uppkomna merkostnader. Förtida upphörande kan ske om politiska beslut tas, som innebär väsentliga förändringar för den ömsesidiga överenskommelsen mellan Regionen och Leverantören. Diskussion mellan parterna ska inledas snarast och eventuell uppsägning av avtalet ska ske inom tolv månader från det att diskussion påbörjats Force Majeure Parterna befrias från sina åtaganden enligt detta avtal om fullgörandet förhindras eller oskäligt betungas på grund av omständighet utanför partens kontroll som parten skäligen inte kunnat förutse vid avtalets tecknande och vars följder parten inte heller skäligen kunde ha undvikit, förutsett eller övervunnit. Befrielsegrunden medför framflyttning av tidpunkt för prestation och befrielse från påföljder. Som händelser utanför partens kontroll anses arbetskonflikt, naturkatastrof, eldsvåda, krig, mobilisering, terroristhandling, oförutsedd militärinkallelse, rekvisition, beslag, uppror, upplopp eller andra liknande händelser om händelsen drabbar part eller underleverantör till part. Konflikt på arbetsmarknaden anses inte som händelser utanför partens kontroll om parten själv vidtar eller medverkar i sådan konflikt. Den part som avser åberopa ovan beskriven omständighet skall omedelbart och skriftligen underrätta motparten om detta. Så snart den åberopade omständigheten upphört skall 33

151 parten skriftligen underrätta motparten samt omedelbart återuppta fullgörandet av avtalad prestation. Om uppdragets fullgörande till väsentlig del förhindras för längre tid än tio (10) veckor på grund av ovan viss angiven omständighet äger part, utan ersättningsskyldighet, skriftligen häva avtalet med omedelbar verkan Tvist Tvist angående tillämpning eller tolkning av detta avtal och därmed sammanhängande rättsförhållanden som parterna inte kan lösa på egen hand, skall avgöras i svensk domstol med tillämpning av svensk lag. Linköpings Tingsrätt skall vara första instans och alla förhandlingar ska ske på svenska. Även om tvist föreligger skall parterna fullgöra sina avtalsenliga åtaganden till dess Regionen annat angivit eller domstol annat meddelat Avtalets upphörande I god tid innan detta avtal upphör att gälla är det Regionens ansvar att förbereda om och hur verksamheten ska drivas vidare. Inför ett sådant beslut och i förberedelserna i genomförandet av detta beslut skall Leverantören lämna de uppgifter till Regionen som Regionen begär vid de tidpunkter Regionen anger. Om kostnaderna att ta fram de efterfrågade uppgifterna är väsentliga har Leverantören rätt till ersättning från Regionen. Leverantören är inte skyldig att lämna ut uppgifter som kan vara till men för Leverantören. Vid upphörande av avtal på Leverantörens begäran skall uppsägning lämnas skriftligt till Regionen senast tolv månader innan verksamheten upphör. Leverantören skall i händelse av att verksamheten övergår till annan leverantör medverka till att övergången sker med minsta möjliga olägenhet för invånare och patienter, för Regionen och för berörd personal. Leverantören skall samverka med Regionen och den nya leverantören enligt Regionens anvisningar. Vid verksamhetsövergång skall Leverantören till ny utförare eller till Regionen överlämna alla handlingar som berör verksamheten och som omfattas av detta avtal och som inte enligt lag ska förvaras hos någon annan. Regionen och Leverantören skall vid avtalets upphörande samråda kring hantering av patientjournaler, patientlistor, lokaler, utrustning och personal för att övergången till annan vårdgivare skall kunna ske utan avbrott eller brister i verksamheten. Av Regionen antagen ny leverantör äger rätt att från Leverantören lösa av Regionen upphandlat och levererat förbrukningsmaterial. För utförda tjänster enligt detta avtal gäller avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter att avtalet upphört att gälla. Vad som sägs i denna paragraf gäller oavsett anledningen till avtalets upphörande Hantering av patientjournaler vid avtalets upphörande När avtalet med Regionen upphör gäller nedanstående för hantering av patientjournalerna för att säkerställa en fortsatt patientsäker vård: Leverantören skall, på det sätt som Regionen anvisar, medverka till att informera patienterna om journalhanteringen vid byte av leverantör. I normalfallet innebär det att ett informationsbrev sänds till samtliga patienter som är berörda av förändringen. 34

152 Journalhandling som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när Leverantören fortsätter med annan vårdverksamhet För journalhandlingar som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen och Leverantören fortsätter med annan vårdverksamhet skall: Leverantören åtar sig att fortsätta samverka med Regionen i system för sammanhållen journalföring och där göra tillgängligt de journalhandlingar som ingår i sammanhållen journalföring vid dagen för avtalets upphörande. Detta åtagande gäller så länge Leverantören är verksam som vårdgivare i Sverige. Detta innebär i normalfallet ingen extra kostnad för Leverantören. Journalhandling som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när Leverantören upphör med vårdverksamhet Nedanstående gäller om inte Leverantören vid anbudsgivning motsatt sig detta, vilket framgår av avtalet. För journalhandlingar som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när Leverantörens avtal med Region Östergötland upphört gäller att: Leverantören åtar sig att utan dröjsmål efter överenskommelse med Regionarkivet i Östergötland (nedan kallat arkivmyndigheten) överlämna de journalhandlingar som rör verksamheten under avtalet med Regionen till arkivmyndigheten. Detta innebär i normalfallet ingen extra kostnad för Leverantören. Kostnad för lagring, utlämnande av journalinformation och bevarande av överlämnade journalhandlingar tas av arkivmyndigheten. Arkivmyndigheten åtar sig att bevara överlämnade journalhandlingar i minst 10 år räknat från senast införda anteckningen, eller den tid som krävs enligt vid var tid gällande lag. Journalhandling som inte ingår i journalsystem som tillhandahålls av Regionen när Leverantören upphör med vårdverksamhet För journalhandlingar som inte ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen gäller att: Leverantören åtar sig att, på Regionens begäran, överlämna de journalhandlingar som rör verksamheten under avtalet med Regionen till arkivmyndigheten, alternativt begära beslut av Socialstyrelsen om att arkivmyndigheten ska överta ansvaret för samma journalhandlingar. Journalhandlingar enligt ovan ska vara sökbara och måste därför överlämnas i en strukturerad ordning. I de fall journalhandlingarna förts elektroniskt ska de överlämnas i det format som framgår av arkivmyndighetens riktlinjer. Leverantören står för sina egna kostnader i samband med överlämnande av journalhandlingar enligt ovan. Kostnad för lagring, utlämnande av journalinformation och bevarande av överlämnade journalhandlingar tas av arkivmyndigheten. Arkivmyndigheten åtar sig att bevara överlämnade journalhandlingar i minst 10 år räknat från senast införda anteckningen, eller den tid som krävs enligt vid var tid gällande lag Hyresavtal För det fall Regionen hyr ut lokal till Leverantören gäller att Regionen och Leverantören i särskild ordning överenskommer att hyresrätt till lokal eller lokaler, i vilka verksamhet till följd av detta avtal bedrivs, inte ska vara underkastad bestämmelserna i hyreslagen. Av överenskommelsen följer att Leverantören vid en avflyttning från lokalen eller lokalerna, som följd av uppsägning/upphörande av detta avtal, inte har rätt till ekonomisk ersättning eller ersättningslokal, inte heller rätt att begära uppskov med avflyttningen. Hyresavtalet förutsätter att 35

153 överenskommelse om avstående av besittningsskydd tecknas och, om nödvändigt, godkänns av hyresnämnden. 36

154 6 IT 6.1 Generella obligatoriska krav Journalinformation, avseende enskild patient, ska vara kvalitetssäkrad och lättillgänglig när den behövs. Det ska finnas en gemensam informationsstruktur och informationen ska vara tillgänglig i hela vårdkedjan. Dessa krav gäller all vård som utförs på uppdrag av Region Östergötland. Leverantören skall i samverkan med Regionen och andra vårdgivare delta i arbetet som syftar till en god gemensam informationsförsörjning. Leverantören skall tillämpa det framtagna regelverket för Regionens IT-stöd och Regionens regler och riktlinjer för informationshantering. All användning och behandling av information ska ske med beaktande av gällande lagstiftning och patientens rätt till integritet. Leverantören ansvarar för att alla Leverantörens patienter informeras om att Leverantören ingår i system för sammanhållen journalföring med regionen. Regionen följer stickprovsmässigt upp loggar för att säkerställa att ingen obehörigen varit inne i journalsystemet. Leverantören skall, när Regionen så begär, delta och bidra till att utreda om Leverantörens egen personal utnyttjat patientjournalen utöver vad som överensstämmer med personalens uppdrag, samt vidta nödvändiga åtgärder. Personuppgiftsbiträdesavtal ska tecknas mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde, 30 personuppgiftslagen. I de fall Leverantören behandlar personuppgifter på uppdrag av regionen ska regionen teckna ett personuppgiftsbiträdesavtal med Leverantören. I de fall regionen behandlar och lagrar Leverantörens journalinformation ses regionen som personuppgiftbiträde och regionen ska, på uppmaning av Leverantören, teckna ett personuppgiftsbiträdesavtal. Leverantören medger att uppgifter om företaget samt vilka IT-stöd som företaget har tillgång till, samlas i ett register hos Regionen. 6.2 Obligatoriska krav gällande användande av tjänster och system Installation, anpassning samt utbildning inom Cosmic och andra system hos Leverantören kräver en tidsperiod av fyra månader före driftstart. Under större delen av denna tidsperiod skall den kommande personalen dagtid ha möjlighet att avsätta viss tid för förberedelse och utbildning. Omfattning och tider för detta överenskommes mellan Leverantören och Regionen. 6.3 Journalportalen Efter inloggning i PC:n tillgängliggörs de applikationer och informationsmängder som är knutna till användarens verksamhetsuppdrag, Cosmic, Panorama, ROS med flera Cambio Cosmic Cambio Cosmic är regionens system för vårdadministration, vårddokumentation och läkemedelshantering. Följande Cosmic-moduler skall användas: - Registrera vård (de funktioner som avser öppenvård) - Journal - Blanketthantering - Läkemedel, inklusive e-recept - Vårdbegäran och konsultation - Resursplanering - Meddelande - Multimediamodul - Översikter 37

155 - Externa applikationer (åtkomliga via menyval i Cosmic) - Elektroniska läkarintyg - Statistik (Cosmic Intelligence) Moduler som tillkommer under avtalsperioden och som är nödvändiga för en hög patientsäkerhet och effektiva vårdkedjor, skall införas och användas. Leverantören får tillgång till Cosmic på samma villkor som regionens enheter och har tillgång till support och regionens helpdesk (ITakuten). Central konfiguration och administration av exempelvis organisationsstruktur, avtal, produkter/tjänster måste utföras av regionspersonal (systemförvaltare). Om vårdgivaren avser att, för del av sin verksamhet, utnyttja annan vårdgivare för att fullfölja sitt åtagande, ska Regionen meddelas om detta för ställningstagande. En överenskommelse skall finnas om hur dokumentationsplikten ska utföras Panorama Panorama är regionens enhetliga stöd för patientöversikt. Vårdgivaren skall göra information tillgänglig och ges också åtkomst till, och förutsätts använda aktuell version med beaktande av gällande riktlinjer Pascal ordinationsverktyg Pascal är ett nationellt verktyg för ordination av dosläkemedel, när vissa patienter får sina mediciner fördelade i påsar Remiss/svar ROS ROS är ett system för elektroniska beställningar, remiss och svar från Region Östergötland. Idag hanterar ROS beställningar för kemi, immunologi, farmakologi, bakteriologi, virologi, patologi, cytologi, radiologi samt klinisk fysiologi. Leverantören erbjuds att under samma förutsättningar som Regionens egna vårdenheter använda Regionens medicinska serviceenheter, men kan välja att använda sig av andra externa enheter för laboratorier (undantag för PAD och cytologiprover se 4.1). I de fall leverantören väljer att använda annan medicinsk serviceenhet än Regionens, medför kraven på patientsäkerhet att även de analyser som sker vid externa laboratorier ska vara tillgängliga i den gemensamma patientjournalen. Informationen från externa laboratorier ska således göras åtkomliga i Regionens system (ROS). Detta kräver anpassning både av levererande och mottagande system. Leverantören står för kostnaderna för de systemanpassningar som krävs. 6.4 Avvikelsehantering Synergi Synergi är ett avvikelsehanteringssystem där samtliga avvikelser avseende patientarbete registreras. Synergi innehåller förutom detta bland annat moduler för Synpunkter och Klagomål. Leverantören förbinder sig att ha en fungerande avvikelserapportering genom att utnyttja Regionens system Synergi som verktyg för avvikelserapportering, åtgärdsanalys och uppföljning. Avsteg från kravet på registrering i Synergi kan göras efter särskild överenskommelse om utföraren på annat sätt kan redovisa sin avvikelserapportering på ett sätt som motsvarar registrering i Synergi. Leverantören förbinder sig också att inte använda modulen för arbetsskador, då Regionens licens inte täcker detta. 6.5 Regionens interna webplats Lisa Genom regionens intranät ges vårdgivaren åtkomst till regionens IT-stöd. Vårdgivarwebben 38

156 Information för vårdgivaren görs tillgänglig via Regionens Vårdgivarwebb, Här finns kontaktuppgifter, behandlings- och kunskapsstöd inom olika områden och gällande avtal inom hälso- och sjukvården. Leverantören skall informera sig via Vårdgivarwebben. 6.6 Befolkningsregister Master Master är ett system som hanterar personuppgifter från befolkningsregistren, det vill säga tillhandahåller korrekta uppgifter om patienters identiteter och adresser. Master innehåller bland annat uppgifter om personnummer, namn och adress för personer skrivna i Östergötlands, Sörmlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län samt ger möjlighet att söka fram motsvarande uppgifter från det nationella befolkningsregistret för övriga svenskar (via fullständigt personnummer). Master innehåller också uppgift om listning vid vårdcentraler i Östergötland. Leverantören skall ha tillgång till och informera sig via Master. 6.7 Utfärdande av e-tjänstekort Regionens e-tjänstekort uppfyller kraven i nationella identifieringstjänsten SITHS. Om vårdgivaren så önskar kan Regionen tillhandahålla e-tjänstekort för säker identifiering i Regionens system. Länkar: Vårdgivarwebben Rapportering Information överförs till Regionens vårddatalager och väntetidsdatabas i enlighet med samma riktlinjer, termer och specifikationer som gäller för Regionens egna verksamheter. Leverantören skall lämna elektroniskt läsbart underlag till de IT-system Regionen använder för erhållande av ersättning. 6.9 e-hälsa Regionen arbetar med att ansluta sig till olika nationella e-tjänster ex Vårdguidens e-tjänster, där den enskilde själv enkelt kan få kontakt med en vårdgivare och utföra vissa tjänster som t ex. boka tid, förnya recept, hantera besökstider mm. Leverantören skall ansluta sig till de nationella ehälsotjänster som Regionen valt att ansluta sig till. Leverantören skall, när så är möjligt, använda elektronisk receptöverföring till apoteket. I övrigt tillhandahåller Regionen receptblanketter, med elektroniskt läsbar information (streckkod) som anger arbetsplatskod, förskrivarkod, till självkostnadspris. Nationell patientöversikt (NPÖ) består av patients uppgifter från flera journalsystem i Sverige. Leverantören skall göra informationen tillgänglig och ges åtkomst, och förutsätts använda aktuell version med beaktande av gällande riktlinjer. Journal via nätet. Via 1177 Vårdguiden tillgängliggörs vårdinformation till patient. Vårdgivaren skall göra informationen tillgänglig med beaktande av gällande riktlinjer Erbjudanden Röntgenbilder- PACS (Picture Archiving and Communication System) 39

157 PACS hanterar och lagrar röntgenbilder digitalt och nås via uthopp från ROS när man använder JournalPortalen (JP). På sikt kommer den kraftfullare bildvisaren (IDS7) också att kunna erbjudas som integrerad i JP. Tillgång till IDS7 finns, men som separat program. Läkemedelsstatistik Statistiken lagras i en databas med tillhörande utsöknings- och analysverktyg (så kallade kuber) som möjliggör uppföljning av läkemedelsanvändning Skanning Komplementjournalen (ej vid uppkoppling via terminalserver) Komplementjournalen är ett system för att skanna och lagra pappersjournalhandlingar. Om skanning inte är tekniskt möjligt hos Leverantören, kan en överenskommelse om skanning göras med närmaste regionsenhet. SMS Påminnelse från Cosmic för besök Webbtidbok, via 1177 Vårdguidens e-tjänster EKG-databassystem MUSE- för EKG-lagring, EKG-tolkningshjälp och jämförelse med tidigare tagna EKGn (Aktuellt för vårdgivare som tar diagnostiska EKG på patienter) Databas över EKG vid vila, arbetsprov samt vid långtidsregistrering utförda inom Regionen. Diagnostiska EKG skall registreras med av Regionen godkänd apparatur och rapporteras i EKG-databasen för kostnadsfri långsiktig lagring. Videokonferensutrustning. Utrustning för att delta i multidisciplinära konferenser i Regionen. Hyreskostnader för utrustningen tillkommer enligt samma villkor som för Regionens verksamheter Planerad utveckling Under den tid avtal till följd av denna regelbok gäller, kommer utveckling av Regionens IT-stöd att ske. Regionen förbinder sig att ge Leverantören insyn i och möjlighet att påverka pågående och planerad utveckling. Leverantören skall använda de IT-stöd som tillkommer för att förbättra patientsäkerhet, kvalitet och effektivitet efter anmodan från Regionen. Kostnader och ansvar för detta fördelas enligt samma principer i hela Regionen och regleras i tilläggsavtal. Regionen förbinder sig att ge Leverantören insyn och påverkan i pågående och planerad utveckling. Ambitionen är att gemensamt utveckla och utnyttja IT-stödet. Formerna för detta överenskommes i särskild ordning. Leverantören förutsätts använda dessa tjänster på samma sätt som Regionens egna vårdgivare Uppkoppling till Regionens IT-stöd Leverantören har olika alternativ för att ansluta till Regionens IT-stöd. Om Leverantören har egen nätleverantör, skall citrixlösning användas. Detta kräver ett aktivt AD-konto hos Regionen, samt en securid-dosa för verifiering vid inloggning. Det finns också möjlighet att välja full infrastruktur via Region Östergötland. Det innebär att man hyr både IT-utrustning och nätanslutning från Regionen. Se vidare 6.17 och Regler för användning av Regionens olika IT-stöd Regionen har genom avtal med olika IT-leverantörer rätt att upplåta system för externa vårdgivare som har vårdavtal med regionen. Rätten gäller endast för den verksamhet som bedrivs på Regionens uppdrag. 40

158 6.14 Regionens ansvar Regionen ansvarar för att förse Leverantören med behörigheter med mera som krävs för att använda systemen, samt den utbildning som krävs på samma villkor som för Regionens egna enheter. Regionen ansvarar för att inneha giltiga licenser för användandet av systemen enligt denna regelbok Skadeståndsansvar Leverantören ska hålla Regionen skadelöst för det fall anspråk riktas mot Regionen på grund av felaktigt användande av system om anspråket har sin grund i Leverantörens nyttjande av systemet i strid mot denna regelbok eller regionens riktlinjer. Regionen ska hålla Leverantören skadelös för det fall anspråk riktar sig mot Leverantören på grund av felaktigt användande av system under förutsättning att Leverantören har använt systemet enligt detta avtal samt Regionens riktlinjer Resurspersoner för IT-stöd För att ovan nämnda IT-stöd ska fungera i Leverantörens verksamhet krävs att personalen generellt har god vana vid användande av IT-stöd. Hos Leverantören skall finnas - en namngiven IT-kontaktperson för kommunikation med Regionen i IT-frågor. - En IT-resursperson med god kunskap om systemen och uppgift att stödja personalen i det dagliga användandet av IT-stöd samt vid införande av nya IT-stöd. För att säkerställa att nya rutiner och ny funktionalitet kan nyttjas fullt ut krävs deltagande på de mötesforum som Regionen arrangerar. - En lokal behörighetsadministratör (LBA) som kan administrera behörigheter till IT-systemen samt de lokala konfigurationer som är nödvändiga Kostnader för leverantören Leverantörens årliga avgift för ovanstående är 2,25 % av ersättningen från Regionen. Ersättningen uppskattas inför årsskiftet och avgiften beräknas utifrån detta. Om ersättningen vid slutet av året avvikit mer än 10 % från beräknad ersättning, ska IT-kostnaden justeras i paritet med förändringen. Detta sker i särskild överenskommelse mellan leverantören och Region Östergötland. Utöver ovanstående tillkommer: Om Leverantören är uppkopplad med full infrastruktur via Regionen, hyr Leverantören klienter/pc och skrivare med mera enligt samma villkor och till samma kostnader som gäller inom Regionen. Leverantören debiteras telefonikostnader på samma villkor som gäller inom Regionen. Om Leverantören använder en egen internetförbindelse debiteras leverantören för varje säkerhetsdosa. Leverantören debiteras dessutom för varje samtidig användare i licenskostnad för citrix/terminalserver. Förändringar och översyn av kostnader sker årligen Ingående delar i Regionens IT-infrastruktur Innehållet kan revideras och förändras. Leverantören ingår i och får tillgång till Regionens IT-infrastruktur inklusive e-post och telefonitjänster. Regionen tillhandahåller all IT-utrustning inklusive anslutning via nät och arbetsplatsutrustning (PC, skrivare mm) för leverantörens kommunikation med regionens vårdsystem och IT-stöd. Regionens datorer och nät får inte kopplas samman med ett nät som entreprenören eventuellt har 41

159 för sin verksamhet, om inte annat överenskommes med Regionen. Om entreprenören behöver nå ett annat externt nät (t ex moderbolagets nät) ska Regionens regler för uppkoppling följas. Ingående delar i Regionens IT-infrastruktur: Nätuttag och nätkommunikation i befintliga lokaler. Skrivarservrar med hantering av drivrutiner. Teknisk grundstruktur för telefoni. Uthyrningsfunktion för Standard-PC med definierad programvara (Windows 7, Office2010, Internet Explorer, Outlook) inklusive teknisk support av dessa. Hyreskostnad per PC/månad. Uthyrningsfunktion för Standard-skrivare, lokalt installerad mot en PC eller nätverksskrivare mot central skrivarserver, inklusive support av dessa. Hyreskostnad per Skrivare/månad. Leverantören hyr klienter/pc och skrivare enligt samma villkor som gäller inom Regionen. Tillgång till Internet och Intranät (Lisa). Skydd mot intrång i regionsnätet, antivirusprogram och säkerhetsuppdateringar för PC och Servrar. Inloggningsdomän för tillgång till resurser (Inloggning av användare på PC genom AD) En personlig hemkatalog för alla användare och en gemensam för varje enhet med kontinuerlig säkerhetskopiering. (ej backup-hantering) Managementverktyg för hantering/support av PC En personlig e-postadress samt funktions-e-postadresser. Centralt befolkningsregister. Centrala katalogtjänster (AD, HSA-katalog, Hänvisningsdator m fl). Leverantören debiteras telefonikostnader på samma villkor som gäller inom Regionen. Leverantören kan nyttja IT-tjänster från Regionen på samma villkor som enheter inom Regionen och med motsvarande prissättning, såsom systemdrift och datalagring i Regionens server- och klientplattformar. Leverantören förbinder sig att följa samma regler som gäller inom Regionen avseende ITinfrastruktur och IT-säkerhet. Leverantören har inte rätt att lägga in egna program i klienterna (klienterna är låsta). Eventuellt kan egna programvaror/system installeras av Regionens tekniker, efter att Regionen genomfört nödvändiga tester och godkänt systemet. Leverantören står för kostnaderna för denna testning. Leverantörens eventuella nätverksanslutningar mot annan part måste ske genom central brandvägg i Regionens nätverk och hanteras av Regionen och bekostas av Leverantören. 42

160 7 Auktorisation 7.1 Auktorisationsprocessen Leverantör som önskar bedriva öppen specialiserad hudsjukvård i Östergötland och som åtar sig att följa de villkor som stadgas i Regelbok för vårdval öppen specialiserad hudsjukvård i Östergötland, kan ansöka om auktorisation hos Region Östergötland. Ansökan om auktorisation lämnas separat för varje mottagning. Regionen lämnar besked så snart som möjligt, dock senast inom tre månader från ansökans inlämnande huruvida leverantör som ansökt har blivit godkänd eller inte för den aktuella mottagningen. Bedömningen av ansökan görs med utgångspunkt i av Leverantören inlämnat material. Vid behov kan Regionen begära kompletterade upplysningar av Leverantören, samt genomföra en gemensam genomgång av ansökan med en representant för Leverantören. Regionen kommer att auktorisera Leverantörer som kan visa och göra trovärdigt att de har förmåga att löpande fullfölja åtagandet. Regionen kommer att göra en helhetsbedömning med hjälp av referenstagning, intervjuer och information från offentliga register och kreditupplysningar. 7.2 Avtal för att bedriva verksamhet För att en Leverantör ska få bedriva hälso- och sjukvård inom ramen för Region Östergötlands verksamhet ska ett avtal tecknas med Regionen. Om Leverantören bedriver verksamhet vid flera mottagningar ska separata avtal tecknas för varje mottagning. Avtal skall tecknas utan dröjsmål efter det att Leverantören fått avtal för undertecknande från Region Östergötland. 7.3 Före driftsstart Regionen kommer 2-4 veckor före överenskommen driftstart ha ett möte med Leverantören för att bedöma om Leverantören är klar med alla förberedelser för driftstart samt om lokaler och utrustning uppfyller kraven för åtagandets utförande. Leverantören ska närvara vid mötet. Regionen äger ensidigt rätt att besluta om ett senare datum för driftstarten om Regionen i anslutning till mötet inför driftstart eller på annat sätt bedömer att Leverantören saknar förutsättningar att utföra åtagandet i avtalad omfattning vid angivet datum för driftstart. Leverantören äger inte rätt till någon form av ersättning till följd av Regionens beslut, enligt ovan, att senarelägga driftstarten. Vid väsentliga brister äger Regionen rätt att säga upp avtalet till förtida upphörande enligt Allmänna villkor punkt Leverantören skall före driftsstart vara registrerad hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 7.4 Krav på leverantör Leverantören skall ha ekonomisk stabilitet och ekonomiska förutsättningar att fullgöra uppdraget enligt regelboken, uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter, göra en anmälan enligt 2 kap. 1-3 patientsäkerhetslagen (gäller endast privata Leverantörer). Leverantör som är skyldig att upprätta årsredovisning skall på begäran redovisa senast fastställd sådan. Leverantör som inte är skyldig att upprätta årsredovisning skall på begäran visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller referens till bank eller annan finansiär. Leverantör som har ett nystartat företag eller företag under bildande skall på begäran visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa 43

161 aktiekapital/ekonomisk plan eller tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex. bankgaranti eller koncerngaranti) eller redovisa referens till bank eller annan finansiär. 7.5 Ansökan om auktorisation Ansökningsblankett återfinns i bilaga 4 och tillhandahålls även via (gå in på vårdgivarwebben). Ansökan skickas till Region Östergötland, Regionhuset, Ledningsstaben, Linköping. Till ansökan ska Leverantör bifoga CV för verksamhetschef/vd, CV för medicinskt ansvarig. Privat Leverantör ska även skicka in registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket), skatteverkets blankett Begäran/svar offentliga uppgifter (SKV4820), ifylld av skatteverket (utländsk Leverantör ska bifoga intyg från behörig myndighet som visar att Leverantören har fullgjort föreskrivna registreringar och betalningar i hemlandet), två referenser som styrker leverantörernas förmåga att utföra tjänsten. Ovan nämnda intyg får inte vara äldre än tre (3) månader vid ansökan om auktorisation. Särskilt för bolag under bildande: För företag under bildande och fysiska personer gäller att företag skall vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Regionen kan neka auktorisation och får utesluta en sökande som inte accepterar/uppfyller auktorisationskraven i regelboken är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen eller för annat brott ägnat att allvarligt rubba förtroendet för vårdgivarens förmåga eller personliga lämplighet att fullgöra åtagandet. Detta gäller även verksamhetschef eller annan person i ledande ställning har gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen eller är under utredning om allvarliga fel i yrkesutövningen, detta gäller även verksamhetschef eller annan person i ledande ställning inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller i en annan stat inom EES-området i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av bestämmelserna i Regelbok för Auktorisation eller i lag om valfrihetssystem. 7.6 Återkallelse av auktorisation Auktorisationen kan återkallas om Leverantören i väsentliga delar inte uppfyller auktorisationskraven eller om avtal inte undertecknats inom två månader efter auktorisationsbeslutet. Om avtalet upphör att gälla upphör även auktorisationen att gälla. Om Leverantören inte har påbörjat verksamhet inom tolv månader från avtalets undertecknande måste en ny ansökan om auktorisation göras. 44

162 Privat Leverantör, som gör gällande att Regionen brutit mot en bestämmelse i Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV), får ansöka om rättelse hos allmän förvaltningsdomstol. En sådan ansökan ska ha inkommit inom tre veckor från det att Regionen lämnat underrättelse om beslutet. Ansökan om rättelse ska inges skriftligen till den Förvaltningsrätt, i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist. 45

163 8 Avtal 8.1 Avtalsparter Beställare Leverantör Region Östergötland, XXX Hälso- och sjukvårdsnämnden XXX Regionhuset XXX Linköping XXX Org. Nr Org. Nr XXX Kontaktperson: XXX Kontaktperson: XXX E-post: E-post: Tel: XXX Tel: XXX 8.2 Bakgrund och förutsättningar Inom Region Östergötland drivs regionfinansierad öppen specialiserad hudsjukvård av auktoriserade leverantörer i offentlig eller privat regi under likvärdiga konkurrensvillkor. Auktorisationen garanterar kvalitet och likvärdiga villkor. Uppdraget ska utföras i enlighet med Regelbok för specialiserad hudsjukvård i öppenvård samt senare avtalade förändringar av uppdraget. Vårdval Östergötland innebär att patienten väljer mottagning och därigenom styr ersättningen till vald mottagning. 8.3 Handlingar Följande handlingar utgör en integrerad del av detta avtal. Om avtalshandlingarna skulle visa sig vara motsägelsefulla i något avseende gäller de, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till annat, sinsemellan i den ordning de anges nedan: 1. Skriftliga ändringar och tillägg till detta avtal 2. Avtal inklusive bilagor 3. Kompletteringar och/eller förtydligande av regelbok 4. Regelbok 5. Förtydligande av auktorisationsansökan 6. Auktorisationsansökan 7. Uppföljningsplan 8.4 Byte av kontaktperson Byte av kontaktperson eller kontaktuppgifter skall skriftligen meddelas den andra parten. 46

164 8.5 Korrespondens Korrespondens i anslutning till detta avtal ska sändas till Beställaren med referens till diarienummer. Meddelande i anledning av avtalet som skickats via post, e-post eller telefax skall anses ha nått mottagaren tre arbetsdagar efter att meddelandet skickats. 8.6 Ersättning Ersättningen storlek regleras i enlighet med kapitel 4 i regelboken. 8.7 Avtalstid Detta avtal träder i kraft efter båda parters undertecknande och gäller tills vidare, men som längst tills Region Östergötland beslutar att avbryta vårdvalet. 8.8 Underskrift Avtalet är upprättat i två likalydande exemplar varav de båda parterna tagit ett exemplar. Beställare 20xx Leverantör 20xx Region Östergötland Xxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx (Behörig företrädare) Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden... xxxxxxxxxxxxxxxxx Hälso- och sjukvårdsdirektör 47

165 Region Östergötland Bilaga 3 Prislista 2018 Ersättning vårdval hud Uppdaterad: Influtna vårdavgifter avräknas. Grunden för ersättningen är läkarbesök, sjukvårdande behandlingar och besök på telefon. Läkarbesöken är indelade i två nivåer. En lägre ersättning för att göra en tumörbedömning En högre ersättning ges till dermatosbesök Utöver ersättningen för läkarbesök resp sjukvårdande behandling ges en ersättning för vissa åtgärder av större och mer omfattande karaktär. Dessa åtgärder ska markeras med KVÅ koder, enl särskild lista, för att en ersättning ska betalas ut. De särskilda åtgärder som beskrivs i regelboken ska alla vårdvalsleverantörer utföra. Det finns också vissa tilläggsuppdrag som en vårdvalsleverantör kan auktorisera sig för att utföra. Tilläggsuppdragen är inte obligatoriska och kräver en särskild överenskommelse med regionen. Vårdvalsleverantören har ansvar för alla kostnader som vården medför. Undantag görs för kostnader för PAD och cytologiprover. Dessa faktureras direkt till HSN. Hudkliniken ansvarar för systembehandlingar som kräver förskrivning av kostsamma läkemedel, se Systembehandling nedan. Ersättning Kronor Ersättning privata inkl momsersättning Kronor Läkarbesök tumörbedömning Läkarbesök dermatoser Besök per telefon dvs telefonkontakt som ersätter läkarbesök Sjukvårdande behandling Besök per telefon dvs telefonkontakt som ersätter sjukvårdande behandling Konsultation teledermatologi Bilaga 3 Prislista 2018 uppdaterad_ xlsx

166 Region Östergötland Särskilda åtgärder som ersätts utöver ersättningen för besök. Registreras med KVÅ kod. Knivexcision, curettage, elektrodesikation 1 2 st Ersättning enl KVÅ kod ges vid varje behandlingstillfälle QAE10 Excision av hudförändring i huvud halsregion (i) QBE10 Excision av hudförändring på bål (i) QCE10 Excision av hudförändring, övre extremitet (i) QDE10 Excision av hudförändring, nedre extremitet (i) QAA25 Destruktion av hudförändring i huvud halsregion QBA25 Destruktion av hudförändring på bål QCA25 Destruktion av hudförändring, övre extremitet QDA25 Destruktion av hudförändring, nedre extremitet Knivexcision, curettage, elektrodesikation 3 st eller fler Ersättning enl KVÅ kod ges vid varje behandlingstillfälle QAE10 Excision av hudförändring i huvud halsregion (i) QBE10 Excision av hudförändring på bål (i) QCE10 Excision av hudförändring, övre extremitet (i) QDE10 Excision av hudförändring, nedre extremitet (i) QAA25 Destruktion av hudförändring i huvud halsregion QBA25 Destruktion av hudförändring på bål QCA25 Destruktion av hudförändring, övre extremitet QDA25 Destruktion av hudförändring, nedre extremitet Tilläggskoder vid åtgärder som utförs i samma seans ZX102 2 åtgärder med samma kod vid samma tillfälle ZX103 3 åtgärder med samma kod vid samma tillfälle ZX104 4 åtgärder med samma kod vid samma tillfälle ZX105 5 åtgärder med samma kod vid samma tillfälle osv upp till ZX130 (30 åtgärder med samma kod vid samma tillfälle) Bilaga 3 Prislista 2018 uppdaterad_ xlsx

167 Region Östergötland Kryoterapi Ersättning enl KVÅ kod ges vid varje behandlingstillfälle QXA25 Destruktion av hudförändring, ospecificerad region Används tillsammans med tilläggskod: ZXC50 Användande av kryoterapi PDT m dagsljus Ersättning enl KVÅ kod ges vid första behandlingstillfälle.ytterligare besök ersätts som läkarbesök resp sjukvårdnaden behandling DQ024 Övrig specificerad ljusbehandling av huden Insatser vid kontaktallergi Ersättning enl KVÅ kod ges vid första behandlingstillfälle.ytterligare besök ersätts som läkarbesök resp sjukvårdnaden behandling AQ003 Epikutantest, eget material (i) AQ004 Epikutantest, standard (i) AQ005 Epikutantest, övriga specificerade Systembehandling Ersättning enl KVÅ kod ges en (1) gång per 12 månadersperiod. Ytterligare besök ersätts som läkarbesök resp sjukvårdande behandling. Om läkemedelskostnaden överstiger kr kan leverantören remittera patienten till Hudkliniken, som då står för kostnaden. Bilaga 3 Prislista 2018 uppdaterad_ xlsx

168 Region Östergötland DT021 Läkemedelstillförsel, subkutan (i) Systembehandling retinoider Se systembehandling ovan. DT021 Läkemedelstillförsel, subkutan (i) Behandling av hyperhidros, handflator Ersättning enl KVÅ kod ges vid varje behandlingstillfälle (Diagnoskod R61.0B) + (KVÅ läkemedelstillförsel DT010) + (ledningsanestesi ZXH20) + (ATC kod M03AXxx) Behandling av hyperhidros, axiller Ersättning enl KVÅ kod ges vid varje behandlingstillfälle (Diagnoskod R61.0A) + (KVÅ läkemedelstillförsel DT010) + (ledningsanestesi ZXH20) + (ATC kod M03AXxx) Behandling av hyperhidros, handflator och axiller Ersättning enl KVÅ kod ges vid varje behandlingstillfälle (Diagnoskod R61.0A) + (Diagnoskod R61.0B) + (KVÅ läkemedelstillförsel DT010) + (ledningsanestesi ZXH20) + (ATC kod M03AXxx) Bilaga 3 Prislista 2018 uppdaterad_ xlsx

169 Region Östergötland Tilläggsuppdrag Ljusbehandling 0 0 DQ010 Ljusbehandling, PUVA (Psoralen ultraviolett aktivitet), peroralt (i) DQ011 Ljusbehandling PUVA (Psoralen ultraviolett aktivitet), bad (i) DQ012 Ljusbehandling, UVA DQ013 Ljusbehandling, UVA1 DQ014 Ljusbehandling, UVB (i) DQ016 Ljusbehandling, UVB och UVA Bucky DQ009 Ljusbehandling, Bucky Bad DV048 Medicinsk badbehandling, hand, fot, sitt och benbad (i) DV049 Medicinsk badbehandling: helkroppsbad (i) Jontofores DT004 Jontofores (i) Fotodynamisk terapi PDT (ej dagsljus) DQ004 Fotodynamisk terapi (PDT) (i) Total summa till vårdvalet tkr Bilaga 3 Prislista 2018 uppdaterad_ xlsx

170 Region Östergötland Taket stäms av varje månad. Ersättningen sänks för alla leverantörer om taket överskrids totalt för samtliga leverantörer. Ersättningen sänks till 10% av ordinarie ersättning. Periodisering andel tkr Jan 7% Feb 9% Mar 10% Apr 9% Maj 8% Jun 8% Jul 5% Aug 7% Sep 10% Okt 10% Nov 9% Dec 8% % Bilaga 3 Prislista 2018 uppdaterad_ xlsx

171 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Gunvor Rundqvist Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Utreda förutsättningar för en avdelning för njursjuka på Finspångs vårdcentrum I oktober 2016 inkom ett medborgarförslag till Regionfullmäktige, Möjlighet till dialys i Finspång. Vid Regionfullmäktiges sammanträde behandlades ärendet i enlighet med diarienummer RS Medborgaren efterfrågar att boende i Finspång med omnejd ska kunna få sin dialys i Finspång i stället för som nu i Norrköping. Patienter som är i behov av dialys avsätter mycket tid för resor och återkommande behandlingar varje vecka. Dialysplatser finns i dag i Linköping, Motala och Norrköping men är idag för få till antalet patienter i behov av dialys, då antalet patienter som behöver dialys har ökat stort de senaste åren. Fler patienter föredrar att sköta sin dialys själva endera i hemmet eller på självdialysenheter, som idag finns i Linköping men är ännu inte utbyggt i Norrköping. Dock pågår en förstudie i Norrköping om möjligheten att öppna för självdialys även där. Regionfullmäktige ger i detta ärende hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda förutsättningarna för att inrätta en avdelning för njursjuka i Finspång vårdcentrum. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta en avdelning för njursjuka i Finspång vårdcentrum. Ditte Pehrsson-Lindell T f Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till: Peder Björn Camilla Paananen Stefan Franzen Monica Hagman

172 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Gunvor Rundqvist Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Cervixprevention enligt nytt nationellt vårdprogram 2017 Gynekologiska cellprovskontroller (GCK) är en screeningmetod för att hitta förstadier och/eller cancer i livmoderhalsen (cervix). Utförare av denna screening och behandling av förändringar på cervix är Barn- och kvinnocentrum (BKC). År 2014 kom nya nationella riktlinjer som bland annat innebar att screeningåldern utökades från 60 till 65 år, samt att HPVvirustest tas på alla vid sista screeningen (så kallad exit-test). Under 2014 blev denna provtagning gratis i Östergötland för patienterna. BKC ersattes för detta med ökade resurser. Under 2017 kom ytterligare ett nytt nationellt vårdprogram, som är antaget i RCC i samverkan med hjälp av SKL. Det nya är att detta vårdprogram identifierar och fångar upp den grupp kvinnor som har stor överrisk för allvarliga cellförändringar eller tidig livmoderhalscancer. Genom primär HPV-analys på cellprovet till vissa målgrupper kommer alltså fler förstadier av höggradiga cellförändringar hittas (1000 fall/år i Sverige) och antalet cancerfall och dödsfall i cancer minska med ca 60 resp. ca 30 fall/år i Sverige. Antalet nyinsjuknande beräknas sjunka med 10-20% jämfört med nuläget. Vårdprogrammet innebär ökade insatser i form av flera läkarbesök, en telefonlinje för kvinnor med avvikande provsvar, ökad provtagning och fler behandlingar av cellförändringar, vilket medför ökade årliga kostnader. Dessa patienter kommer att kallas till ett frivilligt deltagande i denna screening och det rekommenderas därför att dessa besök också ska vara avgiftsfria. Kostnaderna beräknas öka med totalt kronor årligen. Dessa medel reserveras in i 2019 års resursfördelning. Det tillkommer investeringar i IT-system för anpassning till det nya vårdprogrammet (nya screeningintervall och åldrar, identifiering av tidpunkt för senaste prov, identifiering av första prov efter 40 år, upprättande av kontrollfil HPV positiva och kontrollfil efter behandling). En nationell design-specifikation har upprättats som stöd för uppdrag till IT-leverantörer så att kvinnor som flyttar mellan olika län inte tappas bort i uppföljning. För detta beräknas en engångssatsning till kronor. Flera aktiviteter inom IT är nödvändiga och behöver till del finnas innan det nya vårdprogrammet kan implementeras. Verksamheten beräknar därför göra IT-anpassningen under 2018 och komma i full drift med det nya vårdprogrammet år 2019.

173 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Gunvor Rundqvist Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t Barn- och kvinnocentrum ersätts med en engångsersättning på kronor 2018 för IT-anpassning och ersätts årligen från och med 2019 med kronor för införande av det nya programmet för cervixprevention Krister Björkegren Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till: Ewa Lindqwister Elisabeth Kristianssen

174 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Anna Bengtsson Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till Överenskommelse mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland om samverkan för trygg, säker och effektiv utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Bakgrund Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård ersätter från och med Lagen (1990:140) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso-och sjukvård, förkortad betalningsansvarslagen (BAL) En partssammansatt arbetsgrupp med representation från samråd vård och omsorg (SVO) samt ledningsgrupp vård och omsorg (LGVO) har arbetat fram föreliggande länsgemensam överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård. Den länsgemensamma överenskommelsen syftar till att skapa trygg, säker och effektiv övergång till den regionfinansierade öppenvården, socialtjänsten och den kommunala hälso-och sjukvården efter vistelse inom slutenvården. Parternas roller och ansvar förtydligas i överenskommelsen liksom betydelsen av ett tillitsfullt samarbete med medborgarens bästa i fokus. Det långsiktiga målet med överenskommelsen är att vårdprocessen ska fungera så bra att betalningsansvar inte ska utfalla. Denna överenskommelse gäller från och med Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna överenskommelsen om samverkan för trygg, säker och effektiv utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Ditte Pehrsson-Lindell T f Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till: Anna Bengtsson Mona Krispinsson

175 Överenskommelse mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland om samverkan för trygg, säker och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Parter: Region Östergötland, Östergötlands kommuner Datum: Diarienummer: HSN