Delårsrapport 08 inklusive helårsbedömning 2016 för hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Ellen Nilsson Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden 08 inklusive helårsbedömning 2016 för hälso- och sjukvårdsnämnden är det sammanfattande namnet på verksamhetsuppföljning, delårsbokslut och helårsbedömning. 08 innehåller uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan och regionens mål- och uppföljningsdokument avseende nämndens ansvarsområden, samt delårsbokslut med resultat till och med augusti, inkluderande en ekonomisk helårsbedömning. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport inklusive ekonomisk helårsbedömning Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

2 08 Hälso- och sjukvårdsnämnden Januari -augusti Datum: Diarienummer: HSN

3 Sammanfattning Samhällsperspektivet Region Östergötland är aktiv i ett flertal sammanhang för att främja utvecklad regional handlingsförmåga och goda och jämlika livsvillkor. Hälso- och sjukvårdsnämnden är del av flera nätverk i syfte att både dela med sig av och ta till sig ny kunskap för förbättrad kunskapsstyrning. Medborgarperspektivet Inom medborgarperspektivet förekommer det stor aktivitet för att uppnå de uppsatta målen. Dock finns utmaningar inom framförallt områdena trygg och ändamålsenlig vård samt hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter. Processperspektivet Genom avtal och överenskommelser ställs krav på miljöhänsyn samt effektiva processer och utveckling mot effektiv vård. Hälso- och sjukvårdsnämndens mål inom detta område bedöms kunna uppfyllas vid årets slut. Ekonomiperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett positivt resultat på 90 miljoner kronor. Det beror till största del på att vissa rörliga ersättningar ännu inte betalats ut. Helårsbedömningen visar på ett nollresultat. Närsjukvårdens- och länssjukvårdens kostnader bedöms kunna ge ett överskott på 17 miljoner kronor i bokslut 2016 på grund av vitesbelopp för tillgänglighet. Kostnaderna för utomlänssjukvård är högre än kostnaderna under motsvarande period förra året. Bedömningen är att kostnaderna för denna vård kommer att överskrida budget vid bokslutet De producerade volymerna hos privata vårdgivare har inte ökat i enlighet med gjorda bedömningar, vilket innebär att de kommer generera ett överskott till hälso- och sjukvårdsnämnden. 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Läsanvisningar... 4 Samhällsperspektivet... 5 Utvecklad regional handlingsförmåga... 5 Goda och jämlika livsvillkor... 7 Medborgarperspektivet Jämlik hälso- och sjukvård...10 Delaktiga och nöjda patienter...14 Trygg och ändamålsenlig vård...16 Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter...20 Processperspektivet Effektiv verksamhet...30 Klimatneutral och giftfri verksamhet...31 Ekonomiperspektivet Ekonomi som ger handlingsfrihet...32 Kostnadseffektiv verksamhet...36 Uppföljning av insatsområden Bilaga 1. Helårsbedömning Bilaga 2. Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp...44 Bilaga 3. Tillgänglighetsmål per centrum i överenskommelser med HSN

5 Läsanvisningar Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål eller en framgångsfaktor är en samlad bedömning. Utfallen för enskilda nyckelindikatorer och resultatmått får därmed nödvändigtvis inte avgörande betydelse i bedömning av måluppfyllelse, utan även genomförda och påbörjade insatser påverkar bedömningen. Insatser som påverkar måluppfyllelsen finns redovisade i rapporten. Samtliga strategiska mål och framgångsfaktorer som finns i Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument 2016 (MUD) finns med i denna delårsrapport. Dock följs, i enlighet med MUD, inte alla nyckelindikatorer och resultatmått upp. I vissa fall har mätning eller bedömning av måluppfyllelse inte heller varit möjligt i alla avseenden, exempelvis om det har inträffat problem med datafångst av underlag. Bedömning av måluppfyllese har skett enligt nedan: Strategiska mål/framgångsfaktorer Uppnått måluppfyllelse Nyckelindikatorer/resultatmått Målet är uppnått Inte helt uppfylld måluppfyllelse, men utveckling sker enligt plan Otillfredsställande utveckling mot måluppfyllelse, aktiviteter är inte påbörjade eller har inte utvecklats enligt plan Måluppfyllelse är inte möjlig att värdera, eftersom underlag saknas Målet är inte uppnått, men resultatet har förbättrats Målet är inte uppnått och resultat har försämrats eller är oförändrat Måluppfyllelse är inte möjlig att värdera, eftersom underlag saknas Färgernas bedömningskriterier har tydliggjorts till denna rapport, vilket kan medföra att alla målbedömningar nödvändigtvis inte är fullt jämförelsebara med bedömningarna i delårsrapporten efter april (04). 4

6 Samhällsperspektivet Strategiska mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bedömning Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner Utvecklad regional God samverkan med andra handlingsförmåga samhällsaktörer Strategisk omvärldsbevakning Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för Goda och jämlika livsvillkor en mer jämlik hälsa Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer Utvecklad regional handlingsförmåga Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer Främja demokrati och delaktighet Region Östergötland är aktiv i ett flertal sammanhang för att främja utvecklad regional handlingsförmåga och är en del av flera nätverk i syfte att både dela med sig av- och ta till sig ny kunskap för förbättrad kunskapsstyrning. Utifrån framgångsfaktorernas utfall och den förväntade utvecklingen, är bedömningen att måluppfyllelsen för Utvecklad regional handlingsförmåga kommer att bli tillfredsställande vid årets slut. Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner Samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner kring hälso- och sjukvårdssamt omsorgsfrågor sker genom sakområdessamråd vård och omsorg, SSVO. Samrådet träffas regelbundet under året och har hittills under 2016 sammanträtt tre gånger. Första sammanträdet var ett internat tillsammans med ledningsgrupp vård och omsorg, LGVO. På internatet var fokus framtida gemensamma utmaningar mellan hälso- och sjukvård och omsorg samt de båda gruppernas arbetsplaner för de kommande två åren. Sakområdessamrådet prioriterade barn och ungdomars samt äldres hälsa som fokusområden i arbetsplanen för Sakområdessamrådets andra möte för året hölls tillsammans med utbildningsnätverket med ordförande för kommunernas utbildningsnämnder. Syftet var att hitta gemensamma samverkansarenor för att kunna arbeta med hälso-och sjukvårdsfrågor samt omsorgsfrågor på den arena som skolan utgör. En god samverkan möjliggör för mer förebyggande och tidiga insatser för barn och ungdomar. 5

7 I maj fokuserade sakområdessamrådets möte på den senaste uppföljningen av hemsjukvårdsreformen samt på det arbete som bedrivs kring trygg och säker utskrivning. Sakområdessamrådet tog också del av en uppföljning som gjorts utifrån den länsövergripande överenskommelsen om missbruk och beroende samt hade dialog kring vårdplatssituationen inför sommaren. Slutligen hade samrådet en kort kunskapsinhämtning kring föräldrastöd. Utöver ordinarie sammanträden anordnade sakområdessamrådet också i april en temakonferens kring den sårbara familjen, vilket rapporterades i delårsrapport 04. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 1 Väl fungerande samråd och Antal genomförda strategiska samråd Ny indikator 2016 > 4 4 samverkan med länets och sakområdessamråd April 2016: 1 kommuner God samverkan med andra samhällsaktörer Styrgrupp för Region Östergötland, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Region Östergötland, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har enats om att utveckla samarbetet inom rehabiliteringsprocessen. En gemensam avsiktsförklaring för samverkan mellan huvudmännen har undertecknats. Utgångspunkten är patient- och kundnytta, där huvudmännen tillsammans ska arbeta för att tydliggöra och förenkla processerna med individens perspektiv som utgångspunkt. Vägledande är en helhetssyn på individen och att arbeta för att öka individens delaktighet. Samarbetet har medfört ett införande av koordinatorer i en rehabiliteringsstege på vårdcentraler. Arbete pågår med att utveckla formerna för samverkan mellan regionen och arbetsgivare samt Arbetsförmedlingen i frågor rörande sjukskrivning. Utbildnings- och informationsinsatser i syfte att underlätta intygsskrivande genomförs med denna grupp som styrgrupp. Integrationsrådet Gällande nyanländas etablering finns en samverkansplattform genom Östergötlands Integrationsråd. Representerade i Integrationsrådet är länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Region Östergötland och länsstyrelsen (sammankallande). Regionen är representerad av regionstyrelsens vice ordförande. Region Östergötland har med huvudmännen ingått en överenskommelse, Etablering i utveckling 2020, som är en regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering Syftet med Integrationsrådet är att på strategisk nivå diskutera insatser utifrån överenskommelsen.. Kopplat till Integrationsrådet finns en beredningsgrupp där länsstyrelsen samordnar en operativ tjänstemannagrupp från samma huvudmän som i Integrationsrådet. Beredningsgruppen bereder ärenden till Integrationsrådet. Samverkan med länets kommuner har medfört gemensamma insatser för hälsoundersökningar och förbättrat informationsutbyte mellan huvudmännen. Genom beredningsgruppen har regionen och länets kommuner initierat ett gemensamt arbete med att ta fram en strategi för utbildningssatsning och handledning som ska erbjudas personal som arbetar med nyanlända ungdomar kring migration och psykisk hälsa. Insatsen riktar sig främst till boendepersonal och familjehemsföräldrar för nyanlända ungdomar. Integrationsrådet har sammanträtt vid fyra tillfällen under 2016 och Integrationsrådets beredningsgrupp har samlats vid fyra tillfällen. 6

8 Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 2 God samverkan med andra Antal genomförda samverkansinsatser Ny indikator 2016 Skapa Underlag samhällsaktörer med relevanta samverkanspartners nulägesbild saknas Strategisk omvärldsbevakning Nationell samordning för kunskapsstyrning (NSK) Region Östergötland är tillsammans med Landstinget i Kalmar län och Region Jönköping i den Sydöstra sjukvårdsregionen representerad i en nationell samverkansplattform för kunskapsstyrning (NSK). Även övriga sjukvårdsregioner, samt några myndigheter som framställer kunskapsstyrningsdokument, är representerade i NSK. Region Östergötland är värdregion för ett nationellt programråd inom området diabetes. Inom den Sydöstra sjukvårdsregionen samordnas insatser för att möta upp behov av insatser för kunskapsstyrningsområdet. Nätverk hälsa och demokrati/nätverket uppdrag hälsa Nätverken är utvecklingsforum där förtroendevalda och tjänstemän kan utbyta erfarenheter och utveckla sin kompetens som befolkningsföreträdare och uppdragsgivare. Aktiviteterna inom nätverken anpassas efter de behov deltagarna har. Nätverksarbetet ersätter inte det utvecklingsarbete som sker inom respektive landsting eller region utan är ett komplement till landstingens, regionernas och kommunernas eget utvecklingsarbete. Region Östergötland deltar i nätverken för förtroendevalda respektive tjänstemän. Internationella nätverk Två internationella nätverk med fokus på hälsa och hälso- och sjukvård, där Region Östergötland deltar, är ERRIN:s (European Regions Research and Innovation Network) arbetsgrupp inom hälsa och EUREGHA (European Regional and Local Health Authorities). Båda nätverken har sitt säte i Bryssel. Regionen har gått från att vara plattformsmedlem till att vara fullvärdig medlem i EUREGHA. Detta kommer att innebära betydligt bättre möjligheter till samverkan och även till framgångsrikt påverkansarbete. Därutöver är regionen med i ett hälsonätverk som Sveriges kommuner och landsting (SKL) har initierat för svenska regionkontor i Bryssel. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 3 Strategisk Antal relevanta nätverk där regionen Ny indikator 2016 Skapa 4 omvärldsbevakning deltar Jan-april 2016: 4 nulägesbild Goda och jämlika livsvillkor Särskilda insatser för att förbättra förutsättningarna i socialt utsatta områden har genomförts och Region Östergötland samverkar med andra välfärdsaktörer såsom länets kommuner och försäkringskassan för att öka samordningen mellan olika insatser. Vidare sprids resultat och erfarenheter om hälsans sociala bestämningsfaktorer via konferenser och seminarium. Utifrån framgångsfaktorernas utfall och den förväntade utvecklingen, är bedömningen att måluppfyllelsen för goda och jämlika livsvillkor kommer vara uppfyllda vid årets slut men då målet är brett och omfattande finns mycket arbete kvar att genomföra. 7

9 Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Vårdcentralerna Skäggetorp, Berga och Cityhälsan Söder utmärks av en särskilt hög andel listade personer med låg socioekonomisk status. För att bättre tillgodose behoven av information, råd, stöd och behandling har dessa vårdcentraler ett tilläggsuppdrag i syfte att erbjuda riktade insatser till sina listade personer. De påbörjade insatserna har fallit väl ut och upplevs som positiva både av patienter och personal. Under hösten kommer insatserna att utökas med ytterligare satsningar för fler patientgrupper, exempelvis ökad tillgänglighet till tidiga insatser för bedömning och behandling av kurator och sjukgymnast. För att stärka vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden tillämpas ett ersättningssystem inom primärvården, där tolv procent av ersättningen bygger på de socioekonomiska förhållandena i den listade befolkningens CNI (Care Need Index) utifrån förekomsten av sex socioekonomiska variabler. Extra uppmärksamhet riktas också till insatser för sjukskrivna för att stimulera tidig kontakt mellan sjukvård och arbetsgivare. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Målupp -fyllelse 7 Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Andel beslut där Östgötakommissionens rekommendationer har beaktas Ny indikator 2016 Skapa nulägesbild Underlag saknas Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer Region Östergötland har en viktig roll i att öka kunskap och medvetenhet om hälsans bestämningsfaktorer. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska under året ta initiativ till seminarier riktade till olika samhällsaktörer kring befolkningens hälsa och hur den med gemensamma krafter kan förbättras. Under januari-augusti har ett antal interna och externa aktiviteter genomförts för att öka kunskapen om hälsans bestämningsfaktorer, bland annat: Avslutningskonferens för hälsopotten. Ledningsstabens Hälso- och sjukvårdsenhet har under en längre tid drivit denna särskilda satsning som avslutades under våren med en konferens som fokuserade på främjandet av hälsa i regionen. Folkhälsoberedningen hade vid vårens fyra sammanträden fokus på kulturens betydelse för folkhälsa med inriktning på barn och unga, äldre samt integration. I maj gjordes ett studiebesök på Östgötateatern, Östgötamusiken samt Visit Norrköping. På årets femte sammanträde låg fokus på inkludering, socialt företagande och samverkan med civilsamhället. Seminarium om hälsa för äldre på PRO med utgångspunkt för Östgötakommissionens rekommendationer samt ett seminarium på RRFF med samma tema. På SKL:s årliga nationella konferens i Göteborg Mötesplats social hållbarhet deltog Regionen med en redogörelse av #jag med. Därtill har ett seminarium om jämlik hälsa genomförts i Mjölby kommun. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 8 Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer Antal aktiviteter initierade av regionen som syftar till att sprida kunskap om hälsans bestämningsfaktorer Ny indikator 2016 Jan-april 2016: 15 Skapa nulägesbild Jan-aug 18 8

10 Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer Hälso-och sjukvårdsnämnden ställer genom avtal och överenskommelser krav på både regionens egna och externa leverantörer när det gäller samverkan och samordning. Utöver detta sker aktiviteter både på lokal nivå och centralt för att öka samverkan genom exempelvis regelbunden dialog med privata vårdgivare och dialogmöten mellan olika utförare inom samma verksamhetsområden. Det finns även ett antal mer formaliserade forum för samordning. Hälso- och sjukvårdsnämnden vill stimulera idéburna föreningar och organisationer som stödjande miljöer för hälsa, genom att människor ges möjlighet att påverka sin livssituation och livskvalitet. Därför kan funktionshindersföreningar, pensionärsföreningar och andra ideella föreningar och organisationer på länsnivå, få föreningsbidrag utifrån fastställda kriterier. Hittills i år har dialog förts med fem av de föreningar som får föreningsbidrag och ytterligare träffar planeras under året. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 9 Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer Antal aktiviteter initierade av regionen riktade till andra välfärdsaktörer som syftar till att öka och säkerställa Ny indikator 2016 Skapa nulägesbild Underlag saknas samordning mellan aktörerna Främja demokrati och delaktighet Under 2016 pågår en medborgardialog kring jämlik hälsa med fokus på bostadsområden med svag socioekonomi. Dialogen har också utökats till personer som befinner sig i långtidsarbetslöshet, vilket är en socioekonomiskt utsatt position. Dialogen är en fortsättning på ett uppdrag som började under Under januari och februari hölls tre medborgardialogtillfällen med en grupp personer bosatta i Skäggetorp. Att återkommande träffa en och samma grupp personer, istället för ett enda intervjutillfälle, upplevdes av brukardialogberedningen bidra till en djupare och mer givande dialog. Dialogerna fokuserade på vad deltagarna upplevde bidrog till hälsa respektive ohälsa, hur de upplevde att deras hälsa påverkades av bostadsområdet samt vad deltagarna ansåg att regionen, eller regionen i samverkan med andra aktörer, skulle kunna göra för att bidra till en bättre hälsa hos deltagarna och deras familjer. Under sommaren har dialogerna kompletterats med en kort enkät kring tandhälsa utifrån att barn i socioekonomiskt utsatta områden har en sämre tandhälsa än barn i bostadsområden med högre socioekonomi. Medborgardialogen och dess resultat slutrapporteras i november Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 10 Främja demokrati och Antal genomförda medborgardialoger Ny indikator 2016 Skapa 2 delaktighet Jan-april 2016: 2 nulägesbild 9

11 Medborgarperspektivet Strategiska mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bedömning Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet Jämlik hälso- och sjukvård Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Hälso- och sjukvård där patienter Delaktiga och nöjda och närstående är medskapare patienter Patientfokuserad hälso- och sjukvård God kvalitet i vårdens alla dimensioner Trygg och ändamålsenlig Patienter ska inte behöva drabbas vård av undvikbara vårdskador Sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården God tillgänglighet till besök och Hög tillgänglighet till behandling Region Östergötlands verksamheter God patientupplevd tillgänglighet till besök och behandling Utvecklade möjligheter för patienten att använda e- hälsolösningar Jämlik hälso- och sjukvård Efter årets första åtta månader kan det konstateras att en rad aktiviteter har genomförts för att uppnå målen och fullfölja hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan. Dock finns det områden där det är tveksamt om målen kommer att uppnås. Det rör sig i första hand om kartläggning av sjukskrivningsmönsteranvändning och tillgång till könsuppdelad statistik i analys av verksamheten. Brister finns även inom hbtq-utbildningar/diplomeringar som grund för ett jämlikt bemötande för patienterna. Inom psykiatri och missbruk finns stor ohälsa men flera insatser pågår för att bemöta patientgruppens behov. Bedömningen är att måluppfyllelsen för jämlik hälso- och sjukvård sannolikt inte kommer att vara helt tillfredsställande vid årets slut. 10

12 Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet Utveckling rehabilitering/habilitering För att tydliggöra rehabilitering för medborgarna i Östergötland och för att visa på Region Östergötlands utbud gällande rehabilitering har en sida om rehabilitering skapats på 1177.se. Denna webbsida kommer att utvecklas vidare. Närsjukvården i respektive länsdel har tilläggsuppdrag under 2016 för att öka möjligheten till fysisk aktivitet och träning för personer med astma-, kol- och hjärtsviktsdiagnos. Bakgrunden till detta tilläggsuppdrag är de reviderade nationella riktlinjerna för vård av patienter med astma, kol och hjärtsvikt som Socialstyrelsen tagit fram. Arbetet har initierats i alla länsdelar med rehabiliteringsorganisationerna som koordinatorer. Uppdragen kommer att följas upp i december Kunskap om hbtq Hbtq-personer löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Hur personal bemöter sina besökare är avgörande för hur bra vården blir. Hbtq-personer har ofta dåliga erfarenheter av heteronormativt bemötande från vårdpersonal, effekten blir att personer drar sig för att söka vård eller i vissa fall till och med avstår från att söka vård. För att skapa ökad kunskap och förståelse för hbtq-personer behöver vården satsa på att medarbetargruppen ökar sina kunskaper. Sedan ett par års tid finns möjlighet till ett utbildningsprogram (hbtq diplomering) för att erhålla en grundläggande hbtq-kompetens för att förbättra bemötandet av och arbetsmiljön för hbtqpersoner. Idag är sex enheter diplomerade varav tre arbetar med unga vuxna, ytterligare en enhet planerar för diplomering i höst. Som första palliativa och specialiserade hemsjukvårdsenheterna i landet, är LAH i länet nu hbtq-diplomerade. I dagsläget är tre procent av regionens verksamheter hbtq diplomerade. Hälso-och sjukvårdsnämnden förtydligar kravet på hbtq-diplomering i överenskommelserna inför Vårdåtkomst för flyktingar Det grundläggande ansvaret för att erbjuda hälso- och sjukvård till asylsökande och nyanlända ligger i den ordinarie linjeorganisationen. Endast på några punkter erbjuds särskilda insatser för asylsökande och nyanlända - hälsoundersökningar samt kris- och traumabehandling. 80 procent av de nyanlända erbjuds hälsoundersökningar inom 60 dagar vilket är klart bättre än det målvärdet på 50 procent. Andelen nyanlända och asylsökande som genomgått hälsoundersökning uppgår till 79 procent vilket är lägre än målvärdet på 87 procent. Det har varit stort tryck på verksamheten och för att uppnå det relativt goda resultatet har medarbetare även arbetat på helger. De verksamheter som hittills har påverkats allra mest av de ökade flyktingströmmarna är FMC, vissa vårdcentraler, smittskyddsenheten, klinisk mikrobiologi och patientkontoret. Flera andra verksamheter har fått ett ökat inflöde av patienter på grund av flyktingströmmarna och bedömer att behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser kommer att öka ytterligare framöver. För att underlätta hanteringen av vårdbehövande asylsökande och nyanlända har informationen till vårdgivare förbättrats, rutiner har utvecklats och förenklats och utbildningar till andra aktörer genomförts. Ett återkommande problem är bristen på kvalificerade språktolkar. Antalet personer med behov av traumabehandling kan komma att öka framöver. 11

13 Ideella organisationer som resurs i hälso- och sjukvården Inom ramen för pågående arbete med behovsanalyser, har tjänstemän och brukardialogberedningar kontakt med relevanta ideella organisationer som ett led i kunskapsinhämtningen. Det gäller företrädesvis funktionshindersföreningar och patientföreningar. I regionens råd i frågor om funktionsnedsättning finns funktionshinderföreningar representerade. Rådet ligger organisatoriskt under regionstyrelsen, men är en arena för dialog kring hälso- och sjukvårdsfrågor. Berörda föreningar tillfrågas att medverka/delta i olika konferenser och projekt. Exempel på detta är föreningen SPES som medverkar inom suicidprevention, föreningsrepresentanter i projektet Framtidens bästa primärvård samt neuroförbundets medverkan i en konferens om nya nationella riktlinjer för MS och Parkinson. Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 20 Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde Andelen nyanlända asylsökande i Östergötland som: och för den enskilda erbjuds tid för 25% 50% 80% människans värdighet (HSN) hälsoundersökning inom 60 dagar från ankomst till länet 85% 87% 79% har genomgått en hälsoundersökning Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården Vid uppföljning av avtal och överenskommelser efterfrågas numera könsuppdelad statistik för ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården. Även vid dialog runt avtal och överenskommelser med verksamheten lyfts frågan om genusperspektiv aktivt från beställarsidan. Ett exempel är den kvalitetsuppföljning av vårdcentralerna som utförs årligen med sjukskrivningssiffror som presenteras fördelat på kön, ett annat exempel är uppföljning av registreringar i Hälsobladet som presenteras könsfördelat för att möjliggöra analyser och åtgärda eventuella skillnader. Utökad uppföljning kommer ske under 2017 då kraven på att rapportera könsuppdelad statistik ökar. Enligt rapportering från produktionsenheterna är det i dagsläget endast en som arbetar med könsuppdelad statistik på detta område. I december 2015 blev en förstudie om våld i nära relationer klar som uppmärksammar våld i både heterosexuella och samkönade relationer. Det fortsatta arbetet med att ta fram handlingsplaner utifrån förstudien och implementera den i verksamheten har påbörjats. Sedan 2014 är Region Östergötland ansluten till den så kallade CEMR-deklarationen om jämställdhet. Det innebär ett åtagande att fokusera på jämställdhetsaspekter inom alla relevanta perspektiv i regionens verksamhet. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 17 Ökad jämställdhet i hälsooch sjukvården (HSN) Skapa nulägesbild 10 % Andel produktionsenheter som använder könsuppdelad statistik för att identifiera, analysera och åtgärda könsrelaterade skillnader i bemötande, vård och behandling Har tidigare inte följts upp systematiskt 12

14 Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 21 Ökad jämställdhet i hälsooch sjukvården (HSN) 22 Ökad jämställdhet i hälsooch sjukvården (HSN) Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler) som har kartlagt sjukskrivningsmönstret hos sina patienter utdelat på: Kön Ålder Diagnosgrupper Sjukskrivningslängd Relativ åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom hos kvinnor respektive män Har tidigare En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet 25 % Valdierat underlag saknas Skapa ett ingångsvärde : Kvinnor: 30,7 Män:68,4 Det finns fortsatt stora utmaningar för hälso- och sjukvården kopplat till den psykiska ohälsan. Under de senaste fem åren har antalet patienter med registrerad diagnos inom eller utanför specialistpsykiatrin ökat med drygt 50 procent. Över Östgötar hade under 2015 (minst) en registrerad diagnos inom psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. Det motsvarar 16 procent av befolkningen och den mest förekommande diagnoskategorin var ångestsyndrom och sedan depression. Även antalet personer med registrerad missbruksdiagnos ökar i Östergötland 1. Psykisk ohälsa och tidiga insatser har varit områden som särskilt uppmärksammats av hälsooch sjukvårdsnämnden (HSN) och flera satsningar har genomförts för att stärka dessa områden. Länets barnhälsor fick under våren utökade resurser och ett utökat uppdrag av HSN med större fokus på samverkan, kunskapsstöd till befintliga aktörer och mer verksamhet i socioekonomiskt utsatta områden. Uppdraget är i en uppstartsfas med bland annat nyrekrytering. Effekterna för barn och närstående har därmed varit begränsade. Vidare har också barnhälsovårdsenheten fått ett utökat länsövergripande uppdrag för barn med övervikt eller fetma. Forskning kring friska barn med fetma pekar på att det krävs långvarigt stöd till barnen och deras anhöriga för att uppnå bestående resultat. Det har saknats strukturer för detta tidigare och patienter med problematik som inte har kunnat hanteras av elevhälsa eller barnhälsovården har riskerat att inte få nödvändiga insatser. Även här är verksamheten i en uppstartsfas med fokus bland annat på nyrekrytering. I juni 2016 tillförde HSN medel till primärvården för att stärka tillgången till tidiga insatser och behandling i första linjen för personer med psykisk ohälsa. Satsningen syftar främst till att öka antalet samtalsbehandlingar inom primärvård, samt stimulera implementeringen av internetbaserad behandling vid psykisk ohälsa. Satsningen sammanfaller med att ett nytt ersättningssystem utvecklas med planerad start i oktober. Under sommaren startade också Psykiatripartners sin barn- och ungdomspsykiatriska öppenvårdsverksamhet i Linköping och Norrköping efter vunnen upphandling. Psykiatripartners vann också upphandlingen i den västra länsdelen där de sedan tidigare redan är etablerad. Upphandlingarna syftar till att ge vård och behandling med hög kostnadseffektivitet och kvalitet samt ökad tillgänglighet för befolkningen i behov av öppen barn- och ungdomspsykiatrisk specialistvård. Under juli månad startade också vårdval inom öppen specialiserad vuxenpsykiatri i hela Östergötland. De leverantörer som redan var etablerade i länet inom den öppna vuxenpsykiatrion har sökt och fått auktorisation och det är förtidigt att se några effekter av både den upphandlade verksamheten inom BUP och vårdvalet för VUP. En förändring som både berör barn och vuxenpsykiatrin är att patienter 1 Psykisk ohälsa i Östergötland Epidemiologisk kartläggning baserad på diagnosregistrering i Region Östergötland. Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland. 2016:1, ISSN Garvin, P. et al 13

15 med autismspektrumtillstånd eller annan neuropsykiatrisk diagnos som inte är förenat med utvecklingsstörning ingår i uppdraget. Tidigare hanterades denna patientgrupp av habiliteringen. I Norrköping startades under april en gemensam och integrerad alkohol- och drogmottagning för att möjliggöra en tydligare samordning av insatser för patienter med samsjuklighet i beroende och psykiatri. Verksamheten bedrivs av medarbetare från både Region Östergötland och Norrköpings kommun och syftar till att stärka omhändertagandet av en utsatt patientgrupp. Även här är snabba bedömningar och insatser viktiga. Målgruppen innefattar personer med beroende av alkohol, droger eller läkemedel men också personer som lider av beroendeproblematik och psykisk ohälsa. För en bättre samordnad psykiatrioch missbruksvård har dokumenterade rutiner för samordning vid samsjuklighet tagits fram av psykiatri- och beroendekliniken. Samverkan och samarbete mellan huvudmännen är en viktig del i ett helhetsomhändertagande för patienterna. Utvecklingen i Norrköping är ett steg på vägen men ur ett östgötaperspektiv finns det flera förbättringsområden för en stärkt samverkan mellan region och kommuner gällande missbruk. Inom området missbruk och beroende har varken vårdprogram eller vårdprocessprogram reviderats utifrån de nya nationella riktlinjerna som Socialstyrelsen publicerade i april Däremot finns ett nytt länsövergripande vårdprogram för suicidprevention för vuxna framtaget som börjar gälla i september. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 18 En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Skapa nulägesbild Andel produktionsenheter som har framtagit och utarbetat former för samordning mellan beroendevården och psykiatrin April 2016: 33 % (1 av 3 produktionsenhet er) 33 % (1 av 3 produktion senheter) Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 23 En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Ska tas fram Framtagan det pågår Vårdprocessprogram för omhändertagandet av patienter med samsjuklighet i beroende och psykisk sjukdom Ny indikator 2016 April 2016: Framtagandet pågår Delaktiga och nöjda patienter Förutsättningarna för måluppfyllelse av målet för delaktiga och nöjda patienter vid årets slut bedöms som goda. Flera insatser har genomförts för att stärka delaktigheten, till exempel utökad information och användandet av samordnad individuell plan. Hälso- och sjukvård där patienter och närstående är medskapare Delaktighet i sin egen vård är en viktig faktor för att patienter ska känna sig nöjda med vård och behandling. Detta mäts bland annat genom patientenkäter. Under våren 2016 har nationell patientenkät genomförts inom den specialiserade vården. Samtliga vårdande centrum har genom sina överenskommelser särskilda utvecklingsområden som relaterar till utökad patientmedverkan för ökad livskvalitet. Bland annat har centrumen arbetat med Journalen via nätet, ökad information till sina patienter genom till exempel standardiserad behandlingsinformation samt så kallad bedside - rapportering, tidsbokning på internet, användande av samordnad individuell plan eller erbjudande om sensorer för diabetiker för att underlätta deras möjlighet att övervaka sin hälsostatus. 14

16 40 procent av klinikerna/vårdcentralerna har arbetet med förbättringsarbeten där patienter varit med och påverkat utvecklingen. Samtidigt har 39 procent provat nya arbetssätt för att öka patienter och anhörigas deltagande. Detta visar på en vilja att utveckla arbetet. Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 25 Andel vårdenheter (kliniker och Hälso- och sjukvård där DÅ04: Ingen vårdcentraler) som har genomfört Augusti patienter och närstående är mätning 70 % förbättringsarbeten med 40 % medskapare (HSN) patientmedverkan 26 Andel vårdenheter (kliniker och Augusti vårdcentraler) som på ett 39 % Hälso- och sjukvård där DÅ04: Ingen systematiskt sätt prövar något nytt patienter och närstående är mätning 25 % som ökar patientens egna medskapare (HSN) möjligheter att kontrollera och följa sitt hälsotillstånd 27 Hälso- och sjukvård där patienter och närstående är medskapare (HSN) 28 Hälso- och sjukvård där patienter och närstående är medskapare (HSN) Andel av vårdcentralernas äldre (>75 år) listade patienter minst 5 läkemedel som har genomgått enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång Andel av vårdcentralernas äldre (>75 år) listade som erhållit en journalförd vårdplan Patientfokuserad hälso- och sjukvård DÅ04: Ingen mätning Jan-aug ,54 % Öka 10% jfr 2015 Öka 10% jfr 2015 Jan-aug 33 % Jan-aug 2,5 % Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer via de generella villkoren krav på samtliga leverantörer gällande bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan. Vårdleverantören ska ge ett tryggt och värdigt omhändertagande och bemötande som tar hänsyn till patientens integritet, livssituation, hälsotillstånd och sjukvårdsbehov. säkra patientmedverkan och därmed ge patienterna och närstående bästa möjliga förutsättningar att vara delaktiga och ha inflytande över sin vård och behandling. Våren 2016 genomfördes en omfattande patientenkät i somatisk specialiserad vård, där 20 regioner/landsting deltog. Enkätundersökningen omfattade såväl öppen- och slutenvård med fokus på sju områden (dimensioner). Resultatet varierade mellan olika centrum/motsvarande i Östergötland. Mottagningsverksamheten och dagkirurgin (öppen vård) på Helsa specialistvård Linköping (föredetta Medicinskt centrum Linköping) värderades allra högst av patienterna, följt av Aleris Motala, NSV, NiF och HMC. Östergötlands genomsnitt av de sju dimensionerna placerades i mitten bland deltagande 20 regioner och landsting. Figur 1. Patientenkätresultat fördelat utifrån olika dimensioner och centrum/motsvarande i Östergötland i öppen specialiserad vård. 15

17 Vårdavdelningarna värderades i särklass högst på Aleris i Motala, följt av SC, NiF och HMC. Det genomsnittliga totalresultatet i Östergötland var landets sjätte bästa. Figur 2. Patientenkätresultat fördelat utifrån olika dimensioner och centrum/motsvarande i Östergötland i sluten specialiserad vård. Trygg och ändamålsenlig vård Produktionsenheterna arbetar med att genomföra åtgärder för att uppfylla de krav som hälso- och sjukvårdsnämnden ställt till följd av genomförda behovsanalyser. Det är dock tveksamt om målen kommer kunna uppfyllas under året. Vissa områden når visserligen måluppfyllelse redan efter augusti månad men på andra områden är målet avlägset och en viss tillbakagång har även skett. God kvalitet i vårdens alla dimensioner Hälso- och sjukvårdsnämnden ger årligen, utifrån gjorda behovsanalyser eller uppmärksammade områden, produktionsenheterna särskilda utvecklingsområden att fokusera på. Områdena inriktar sig på att genomföra förändringar för att stärka behoven som identifierades i analyserna. I år är områdena äldres munhälsa, självdialys, missbruk och beroende, utökad patientmedverkan för ökad livskvalitet, samt asylsökande och nyanlända. Flera produktionsenheter har i sina delårsrapporter återkropplat utvecklingen av utvecklingsområden vilket beskrivs närmare nedan. Inom området munhälsa har flera vårdcentraler i de centrala och östra länsdelarna samt i Finspång i stor utsträckning påbörjat införandet av rutiner för att informera om tandvårdsstöd. Inom närsjukvården i den västra länsdelen arbetar två studentgrupper med förbättringsarbeten kopplade till munhälsa. I augusti har sammantaget 31 patienter i länet självdialys i form av peritonealdialys. Således är målet för 2016 om 30 patienter uppnåtts. Inom området missbruk och beroende har varken vårdprogram eller vårdprocessprogram reviderats utifrån de nya nationella riktlinjerna. Inom Närsjukvården i östra Östergötland (NSÖ) har en integrerad mottagning startat upp sin verksamhet i början av året. Inom ramen för detta arbete möjliggörs en tydligare samordning av insatser för patienter med samsjuklighet mellan beroende och psykiatri. För en bättre samordnad psykiatri- och missbruksvård har dokumenterade rutiner för samordning vid samsjuklighet tagits fram av psykiatri- och beroendekliniken. Inom NSÖ har 4 av 16 verksamheter dokumenterad rutin för att säkerställa delaktighet och stöd till närstående till patienter med missbruk, vilket är en ökning och en utveckling som förväntas fortsätta. Även inom Närsjukvården i västra Östergötland (NSV) pågår detta arbete. Både NSÖ och NSV har planerat utvecklingsarbeten mellan berörda kliniker och 16

18 primärvården för att säkerställa delaktighet och stöd till närstående till missbrukspatienter. Sinnescentrum beskriver att de i september ska starta ett arbete för att utarbeta en centrumövergripande riktlinje och sprida kunskap om misstänkt eller konstaterat riskbruk samt nedtrappning av användning av beroendeframkallande läkemedel. Utökad patientmedverkan beskrivs av flera produktionsenheter. Inom Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) har i princip alla kliniker genomfört förbättringsarbete där patienter varit involverade medan hälften avprocent av klinikerna patientmedverkan vid förbättringsprojekt och åtta kliniker använder nya sätt för patienterna att mäta och kontrollera sitt hälsotillstånd/sin kroniska sjukdom. Sammantaget förväntas antalet projekt med patientinvolvering öka framöver. Arbete med att öka patienters delaktighet pågår i alla verksamheter. En stor andel nyanlända och asylsökande i Östergötland erbjuds tid för hälsoundersökning och många av dessa genomför även hälsoundersökningen. Närsjukvården i väster, där Flyktingmedicinskt centrum (FMC) ingår, rapporterar att 80 procent av de nyanlända och asylsökande i Östergötland erbjuds tid för hälsoundersökning inom 60 dagar. Målvärdet om 50 procent uppfylls och ska därtill sättas i relation till den mycket pressade situationen med ett stort inflöde till Östergötland som speglade inledningen av året. Andelen nyanlända och asylsökande som genomgått hälsoundersökning är 79 procent vilket inte når upp till målvärdet på 87 procent. Att andelen ändå är förhållandevis hög har möjliggjorts genom helgarbete för medarbetare i samtliga länsdelar. Ytterligare ett särskilt utvecklingsområde berör reducerade väntetider för patienter med misstänkt eller fastställd cancersjukdom. Aktiviteter pågår och resultatet är snabbare leveranser men målen nås ännu inte helt. CKOC har arbetat med att förkorta tiden mellan beslut om behandling till behandlingens genomförande och resultaten blir allt bättre. Mycket arbete har också gjort inom de cancersjukdomar som finns inom de standardiserade vårdförloppen. Inom Sinnescentrum (SC) förbättras resultatet i regionens mätning avseende väntetid till primär canceroperation och för de cancerpatienter som än så länge omfattas av standardiserade vårdflöden men målen uppnås inte. Delar av patientgruppen får vård i rätt tid. Insatser för att förbättra måluppfyllelsen pågår, bland annat för att utjämna flöde och styra resurser utifrån flödet. I det längre perspektivet arbetar verksamheten med riktade utbildningsinsatser för att rätt kompetens ska finnas på plats. Arbete tillsammans med Regionalt cancercentrum (RCC) pågår i syfte att förtydliga patientprocessen och styra flöden. Barn- och kvinnocentrum (BKC) erbjuder alla barn med cancer besök och en namngiven kontaktsjuksköterska inom 14 dagar. Inom Hjärt- och medicincentrum (HMC) är tillgänglighet till cancerbehandling fortfarande väldigt god, dock har den officiella statistiken för 2016 inte ännu presenterats. NSV, NSC, NSÖ, HMC och CKOC anger att de använder vård- och rehabiliteringsplan vid samtliga verksamheter som arbetar med cancerpatienter. För SC gör hälften av de aktuella klinikerna det. Övriga produktionsenheter har inte rapporterat några resultat. Jämlik vård är också ett utvecklingsområde där många olika aktiviteter utförs. CKOC, BKC och HMC rapporterar att patientrapporterade mått används och analyseras och ligger till grund för förändringsarbete. Närsjukvården i centrala Östergötland (NSC), NSV och NSÖ har också rapporterat att de använder sådana mått men inte i lika stor utsträckning. Flera verksamheter använder och anlyserar olika former av tillgänglig statistik, exempelvis öppna jämförelser, nationella kvalitetsregister och benchmarking. Många anger också att värdegrundsarbete och konkreta handlingsplaner används för att göra vården mer jämlik. Antal föräldrar vars barn har uppmärksammats som anhöriga har ökat. Ökningen har under sommaren varit större än tidigare år vilket pekar på att frågan har fått större tyngd. En individuell skriftlig vårdplan, kallad Min vårdplan, ska tas fram för varje patient med cancer. Dokumentet som kan användas som stöd finns i blankettarkivet i Cosmic. 17

19 För att patienterna ska kunna kommunicera med vården kommer nu Min vårdplan att prövas i ett nationellt pilotprojekt under hösten 2016, där både urologkliniken i Linköping och urologkliniken i Norrköping kommer att delta tillsammans med kliniker i Uppsala läns landsting och Region Jönköping. Ingången till denna kommunikationsplattform kommer att vara via 1177-Mina vårdkontakter. Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 29 God kvalitet i vårdens alla dimensioner Ska öka Jan-aug 191 Antal föräldrar vars barn har uppmärksammats som anhöriga av vården 30 Antal patienter som genomför peritonealdialys i hemmet 31 Antal individer som har varit sjukskrivna över 180 dagar 33 Andel berörda kliniker som använder vård-/rehabiliteringsplan för cancerpatienter Nytt mått jan-apr 2015: 110 jan-apr 2016: 109 Vid årsskiftet 2012 /2013: 23 patienter April 2016: Augusti 31 Nytt mått Ska minska Jan-aug April 2016: Mer än 70 % 2015: Mer än 70 % Patienter ska inte behöva drabbas av undvikbara vårdskador 70 % Augusti 80 % Arbetet mot vårdrelaterade infektioner (VRI) fortgår bland annat genom ökad samordning samt i olika långsiktiga och kortsiktiga arbeten. Under hösten 2016 planeras ytterligare omgång av genombrottsprojekt mot VRI och dessutom påbörjas arbete med registrering av VRI i journalen för att bättre kunna identifiera och arbeta för att minska VRI. Samtidigt pågår många lokala förbättringsarbeten med syfte att minska VRI i regionen. En kvalitetssäkring av infektionsverktyget pågår i syfte att säkerställa (och vid behov förbättra) befintlig data. Totalsiffran visar samma resultat som förra året. Under 2016 intensifieras därför satsningar för att få ner antalet VRI i regionen. 518 Förebyggande och behandling av trycksår är ett prioriterat utvecklingsområde i Region Östergötland. Årets resultat från den nationella mätningen visar en ökning från 14 procent (2015) till 15,4 procent. Arbetet med att förebygga trycksår behöver intensifieras genom olika åtgärder, bland annat fler riskbedömningar för trycksår vid inskrivning på sjukhus. Under 2016 kommer även en regionövergripande riktlinje för förebyggande av trycksår att färdigställas och implementeras. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 22 Patienter ska inte behöva drabbas av undvikbara vårdskador Andel vårdrelaterade infektioner (VRI) 2016 jan-apr: Underlag saknades då Punktprevalensmätning (PPM) inte var offentlig 2015: PPM: 10,8 % Infektionsverktyget: 10,36 % 2014: PPM: 10,5 % 2013: PPM: 10,7 % <6% PPM: 10,3% (utförd i mars) Infektionsverktyget: % (tom 22/8) 18

20 Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 34 Patienter ska inte behöva Andel patienter med trycksår 2015: 14 % 7 % Mars drabbas av undvikbara 15,4 % vårdskador Sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten En sjukdomsförebyggande vård innebär att vården integrerar riktade insatser för att förebygga sjukdom. Vården behöver både ge förebyggande behandling och erbjuda stöd till sundare levnadsvanor för att förbättra hälsan för patienten och lätta sjukdomsbördan. Primärvården erbjuder Hälsosamtal vilket är hälso- och sjukvårdens satsning på hälsoundersökningar med tillhörande samtal om hälsa. Målet med satsningen är att främja hälsa och förebygga sjukdom, särskilt hjärt- och kärlsjukdom. Hälsosamtal erbjuds till ett slumpvis urval av de som fyller 40, 50, 60 eller 70 år. I nuläget är det 29 vårdcentraler som erbjuder hälsosamtal till de aktuella åldersgrupperna och ytterligare några vårdcentraler befinner sig i en uppstartsfas. Sammanlagt har 625 hälsosamtal genomförts under perioden januari till och med maj. Mätning för juni till och med augusti saknas. Levnadsvanor hos patienterna dokumenteras i hälsobladet i Cosmic dock har antalet registreringar minskat under Frågor och dialog om levnadsvanor är en viktig del i de riktade hälsosamtal som erbjuds på vårdcentraler till delar av befolkningen. En av levnadsvanorna i hälsobladet är fysisk aktivitet och där pågår ett arbete under 2016 för att ta fram en strategisk plan för att få ett aktivare Östergötland. En rapport om könsstympning är framtagen och presenterad för hälso- och sjukvårdsnämnden i maj Arbetet vidare kommer att handla om utbildning och kompetensutveckling inom regionen samt ett samverkansprojekt med länsstyrelsen för att ta fram ett vårdprocessprogram och kunna möta alla flickors och kvinnors behov av insatser till följd av könsstympning. Arbetet med vårdprocessprogrammet påbörjas 1 september och beräknas pågå ett år. En processledare är utsedd och berörda verksamheter ombeds utse representanter till en arbetsgrupp. Tandvårdens arbete präglas av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt. Målet för befolkningsansvaret inom tandvården är att alla som vistas inom länet tillförsäkras goda möjligheter att bibehålla eller nå en god tandhälsa. Detta sker genom att kunskaper om munsjukdomar och deras orsaker förmedlas till patienterna. Inom befolkningsansvaret ska samtliga barn vid 18 månaders ålder erbjudas besök på Folktandvården för riskbedömning. Barn med hög risk ska erbjudas stöd och omhändertagande. Folktandvården ska ha en täckningsgrad på minst 75 procent som erhåller riskbedömning vid 18 månaders ålder. Hittills i år har barn erhållit en riskbedömning vilket motsvarar cirka 35 procent av samtliga 18 månaders barn. Folktandvården kommer sannolikt inte att uppnå målet. En framgångsfaktor för Folktandvårdens arbete med att uppnå en god en trygg och ändmålsenlig vård är att tillämpa en vårdprofil som har en förebyggande inriktning. Folktandvården strävar efter att undersökning och sjukdomsförebyggande åtgärder inom barntandvården ska uppnå 50 procent av omsättningen enligt prislistan. För de första åtta månaderna 2016 utgjordes 48 procent av undersökning och sjukdomsförebyggande åtgärder för barn, vilket är nära målet. Bedömningen är att Folktandvården kommer uppnå målet under året. 19

21 Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall 23 Sjukdomsförebyggande Andel unika patienter (kvinnor, män, 2015: 8,1 % insatser ska naturligt ingå i totalt) som har besökt vården och som Aug ,25% vårdens möten (HSN) har levnadsvanor registrerade i journalen (Hälsobladet) Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall 35 Sjukdomsförebyggande Jan-apr 3161 insatser ska naturligt ingå i vårdens möten Antal spirometrimätningar som har genomförts på vårdcentralspatienter som är >45 år, rökare eller f d rökare och inte har diagnosen KOL, men där det finns klinisk misstanke eller är > 45år och har diagnosen KOL 2014: Totalt 5426 patienter RÖ VC 4374 patienter Målvärde Utfall Måluppfyllelse >25% Jan-aug Totalt 3,1 % Kvinnor: 2,7 Män: 3,6 % Målvärde Utfall Måluppfyllelse 7000 Jan-aug 5019 Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Medborgarna har sammantaget relativt god tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter, även om skillnader förekommer mellan vårdområden. Under det första halvåret kunde Östergötland uppvisa den sammantaget näst bästa tillgängligheten i landet (enligt den nationella så kallade indexmodellen). Tillgängligheten till besök och behandling inom specialistvården har försämrats under sommaren. Ytterligare analys om orsakerna kommer att genomföras ochtillgänglighetssatsningar är redan planerade. Psykiatrin minskade under våren antal patienter som väntat över tidsgränsen, men antalet har igen ökat i augusti. Primärvårdens tillgänglighet har försämrats något under andra kvartalet avseende besök inom sju dagar men återhämtas under juli och augusti. Den sammantagna bedömningen är att det strategiska målet Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter inte uppfylls i dagsläget. Emellertid är det med aktiva insatser möjligt att målet uppnås vid årets slut. En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården Primärvården ska utgöra basen i sjukvården i Östergötland. God tillgänglighet, samlad medicinsk kompetens och hälsofrämjande uppdrag är viktiga komponenter för att primärvården ska vara patienternas förstahandsval. Primärvårdens andel av alla besök i öppenvården har hittills under året legat runt 57 procent, vilket innebär en minskning från förra året. Detta mått är baserat på den nationella definitionen av primärvård som inkluderar ett större antal verksamheter (såsom rehabilitering). När det gäller vårdcentralernas andel av öppenvården ligger den på 43,4 procent under perioden januari-augusti. Under åren pågick utvecklingsprojektet Framtidens bästa primärvård som i sin slutrapport presenterade 72 åtgärdsförslag för framtidens primärvård. Under våren 2016 tillsattes en styrgrupp för implementering av de förslag som projektet mynnade ut i. Styrgruppen har identifierat fyra prioriterade områden för det fortsatta arbetet; e-hälsa, personcentrerad vård, kompetensförsörjning och fördjupad samverkan mellan primärvård och sjukhus. Implementeringsarbetet leds av tre processledare från Centrum för hälso- och vårdutveckling. För att stötta utvecklingen av framtidens primärvård har hälso- oh sjukvårdsnämnden (HSN) under 2016 tillfört resurser för att stimulera implementeringsarbetet. I juni tillförde HSN även en förstärkning inom ramen för den pågående satsningen på rekrytering av ST-läkare till primärvård, samtidigt tillfördes även en förstärkning av resurser för området psykisk ohälsa, samt att en central finansieringskonstruktion för disputerade medarbetare infördes. 20

22 För verksamhetsåret 2016 har hälso- och sjukvårdsnämnden infört en utvecklingspott inom primärvård. Syftet med utvecklingspotten är att vårdcentralerna ska arbeta med systematisk utveckling av verksamheten genom att utveckla och pröva nya arbetssätt och insatser för att minska skillnader i hälsa hos de listade patienterna. Företrädare från vårdcentralen ska redovisa sitt förbättringsarbete vid en konferens i slutet av året. För att få del av ersättningen ska vårdcentralen i början av året göra en anmälan om vilket utvecklingsarbete de ska genomföra och under 2016 har samtliga 42 vårdcentraler anmält utvecklingsarbete. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall 24 En primärvård som utgör Andel östgötar (kvinnor, män, totalt) basen i hälso- och sjukvården som har förtroende för sin vårdcentral (HSN) Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall 36 En primärvård som utgör Primärvårdsandel av all sjukvård: basen i hälso- och sjukvården Andel av alla besök Jan-april 2016: PV 57,3 % VC 42,1 Primärvårdens ersättning (exkl. ersättning för allmänläkemedel och hemsjukvård) God tillgänglighet till besök och behandling Målvärde Utfall Måluppfyllelse 71 % 73 % Utfall vid årsskiftet 2015: mkr Jan-apr 2015: 375 mkr Målvärde Utfall Måluppfyllelse 62 % Ska öka mer än regionindex PV: 57,3% VC: 43,4 % Jan- Aug 2016: 802 mkr Sveriges kommuner och landsting har utvecklat ett tillgänglighetsindex som speglar besöksoch telefontillgängligheten i primärvård och besök och behandling i specialiserad vård. Under det första halvåret kunde Östergötland uppvisa den sammantaget näst bästa tillgängligheten i landet. Emellertid har tillgänglighetsresultaten utvecklats negativt mätt på de hårdare målsättningar som internt råder inom regionen. Tillgänglighet till somatisk specialistvård I den specialiserade vården mäts tillgängligheten till besök, behandling och återbesök. Antalet väntande patienter som väntat mer än två månader på nybesök har ökat under sommaren 2016, samtidigt som även totala antalet väntande har ökat. Antalet patienter som väntat över tid var i augusti drygt 3 000, jämfört med cirka ett år tidigare. Antalet som väntade på behandling mer än 60 dagar har ökat i ännu större utsträckning under sommaren Antalet har ökat med drygt 60 procent jämfört med augusti Ökning av andel långväntare illustereras i figur 3. Sammantaget har köerna vuxit framför allt till behandlingar och operationer och i augusti väntade 6060 personer. Det är den längsta kön till behandlingar som har mäts sedan januari Figur 3. Antal väntande på besök och behandling mer än 60 dagar inom specialiserad vård. 21

23 Köerna har framför allt vuxit till kirurgiska specialiteter. Figur 4 nedan visar att de flesta kirurgiska specialiteter inte uppnår målvärdet att 85 procent av patienterna ska få tillgång till sin behandling eller operation inom 60 dagar. Oroande är också att många av specialiteter har stora volymer patienter, vilket framgår av tabellen. Antal patienter Specialitet +61 dagar Ögonsjukvård 609 Öron-näsa-halssjukvård 352 Kirurgi 205 Ortopedi 201 Handkirurgi 172 Plastikkirurgi 135 Urologi 123 Hjärtsjukvård 116 Ryggkirurgi 97 Gynekologi 38 Neurokirurgi 35 Kärlkirurgi 9 Figur 4. Den ljusa linjen i diagrammet visar andel patienter som har väntat mindre än 60 dagar. Tabellen anger hur många patienter hos respektive specialitet väntade redan mer än 60 dagar i augusti. Tillgänglighetssatsningar är redan planerade inom områden med besvärlig tillgänglighet, som exempelvis inom ögonsjukvård, hjärtsjukvård och öron-näsa-halssjukvård. Vårdval planeras inom hudsjukvården med syftet att förbättra tillgängligheten. Emellertid som köerna växer och allt fler patienter får vänta längre än 60 dagar för sitt besök eller behandling, så klarar samtliga centrum fortfarande sina målvärden för faktiska väntetider. Det vill säga att tillräcklig stor andel av de patienter som har genomgått sitt besök eller sin behandling har gjort det inom 60 dagar. Det framgår av figurerna 5 och 6, som visar centrumens måluppfyllese varje månad i förhållande till de mål som centrumen har i sina överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden (se bilaga 3). Utöver dessa målsättningar har centrumen i sin överenskommelse även mål för väntande och där är måluppfyllelsen inte lika god. Figur 5. Produktionsenheternas tillgänglighetsmåluppfyllelse avseende faktiska väntetider till besök i överenskommelsen med HSN. 22

24 Figur 6. Produktionsenheternas tillgänglighetsmåluppfyllelse avseende faktiska väntetider till behandling i överenskommelsen med HSN. Från årsskiftet sammanställs andelen genomförda återbesök hos läkare inom den specialiserade vården. Under första halvåret 2016 genomfördes 74 procent av återbesöken i tid (inom bevakningsdatum ). Resultatet var det femte bästa i landet. 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% ANDEL I TID GENOMSNITT Figur 7. Region Östergötlands placering i jämförelse med andra landsting och regionen avseende andel patienter som får genomgå sin återbesök inom den planerade tiden. Tillgänglighet till cancerbehandling Preliminära analyser visar att 71 procent av canceroperationerna genomfördes inom tre veckor under årets andra kvartal. Det innebär en förbättring med sex procentenheter jämfört med kvartalet innan, se tabell 8 på nästa sida. 23

25 01\ / / / / /20 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% andel inom 21 dgar Linjär (andel inom 21 dgar) Figur 8. Tillgänglighet till cancerbehandling I januari 2015 inleddes kvartalsmätningar av påbörjade strålbehandlingar. Resultatet har pendlat mellan 93 och 98 procent påbörjade strålbehandlingar inom 21 dagar. Under årets andra kvartal fick 98 procent av patienterna påbörja strålbehandling inom målgränsen. Tillgänglighet till psykiatrin För det psykiatriska vårdområdet är målet att nybesök, fördjupad utredning respektive behandling ska påbörjas inom 30 dagar. Målgränsen gäller barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, beroendevård och habilitering. Figuren nedan visar att antalet väntande som väntat mer än 30 dagar på utredning/behandling har ökat sedan hösten Det beror på tidigare felaktiga registreringar på regionens habiliteringsenheter. Under år 2016 har antalet patienter som väntat för länge minskat successivt nybesök utredn/behandling 0 Figur 9. Antalet väntande till psykiatrin som har väntat mer än 30 dagar 24

26 Primärvårdens tillgänglighet Målet är att minst 95 procent av patienterna ska erbjudas nybesök på vårdcentralerna inom sju dagar. Andelen patienter som tas emot inom tidsgränsen har under årets första sex månader pendlat mellan 91 och 92 procent, men har under juli och augusti förbättrats till 95 respektive 94 procent. I genomsnitt har tillgängligheten till vårdcentralerna totalt under perioden varit 92 procent. Tillgängligheten var densamma till de vårdcentraler som drivs i privat regi som i regionens regi. Figur 10. Andel patienter som erbjuds nybesök inom sju dagar. Punktlinjen representerar vårdcentral med lägst resultat. Vårdcentralerna i centrala länsdelen uppvisade totalt den bästa besökstillgängligheten under januari-augusti 2016 där 59 procent av vårdcentralerna (10 av 17) i genomsnitt tog emot minst 95 procent av patienterna inom sju dagar. I östra och västra länsdelen tog 10 respektive 13 procent av vårdcentralerna emot minst 95 procent av patienterna i tid. Akutmottagningarnas tillgänglighet Målet är att minst 60 procent ska ha fått en beslutsgrundande läkarbedömning inom en timme och att den totala vistelsetiden inte ska överstiga fyra timmar på akutmottagningarna för minst 70 procent av patienterna. Såväl tillgängligheten till läkarbedömning som vistelsetiden uppvisar en svag negativ trend och tydliggörs i figur nedan. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% läkarbedömning Figur 11. Tillgänglighet till akutmottagningarna Tillgänglighet till tandvården Tillgängligheten inom tandvården är bland annat beroende av tillgången till tandläkare. I en liten kommun kan tillgängligheten helt förändras om en tandläkare börjar eller slutar. I Östergötland bedrivs cirka 60 procent av allmäntandvården för vuxna i privat regi. Folktandvården har 30 allmäntandvårdskliniker i länet. 25

27 Barn och ungdomar som söker allmäntandvård ska i varje kommun, bedömas, utredas och prioriteras av kvalificerad personal inom tre månader från kontakt med tandvården. Detta mål uppnås för samtliga barn och ungdomar. Förskjutning av kallelser med mer än tre månader för undersökning inom barn- och ungdomstandvården föreligger för 134 barn och ungdomar. Med de åtgärder som Folktandvården vidtagit görs bedömningen att Folktandvården kommer att nå målet under året. Remisser till specialisttandvård, för såväl barn och ungdomar som vuxna, skall bedömas, utredas och prioriteras inom 2 veckor. Folktandvården uppfyller målet inom samtliga specialiteter. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 25 God tillgänglighet till besök och behandling 85 % Andel väntande patienter som väntat: - högst 60 dagar på besök och behandling i specialiserad vård - högst 30 dagar inom det psykiatriska vårdområdet Andel patienter som har tagits emot av läkare inom högst sju dagar på vårdcentral (genomförda nybesök) April: Besök: 87 % Behandling: 85 % April: Besök: 90 % Behandling: 32 % April 2016: 91 % 2015: 93 % 2014: 92 % 85 % 95 % Augusti: Besök 69 % Behandling 61 % Jan-aug besök 82% Behandling 79% Augusti: Besök: 93 % Behandling: 21 % Jan-aug Besök 89% Behandling 27% (BUP:83 %) Augusti 94 % Jan-aug 92 % Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 37 God tillgänglighet till besök och behandling >60 % Augusti 48 % Tillgängligheten på akutmottagningen: - Andel som har träffat läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme - Andel som har lämnat mottagningen inom fyra timmar 38 Andel patienter med cancersjukdom som har påbörjat sin behandling inom högst tre veckor Då 04 mars 47% 2015: 50 % 2014: 55 % DÅ 04 mars 63 % 2015: 66 % 2014: 69 % Canceroperation: April 2016: 63 % % Strålbehandling: April 2016: 94 % 2015: 75 % >70 % 80 % God patientupplevd tillgänglighet till besök och behandling Augusti 66 % April-juni: Operation: 71 % Strålbehandling: 97 % God patientupplevd tillgänglighet är mycket viktig. För att minska ovisshet och öka patientens framförhållning ska patienten informeras tidigt om vad som ska hända härnäst i processen samt var och när det ska ske. Senast två veckor efter mottagen remiss ska patienterna inom den specialiserade vården erbjudas besökstid per brev eller telefon även när själva besöket ska ske längre fram i tiden. På motsvarande sätt ska patienten senast 14 dagar efter beslut om behandling erbjudas 26

28 tidpunkt för åtgärden. Under januari-augusti erhöll 68 procent av patienterna tid till besök och 42 procent tid till behandling inom 14 dagar. Spridningen är samtidigt stor mellan kliniker och centrum. Figuren nedan visar resultat per centrum. Figur 12. Andel patienter som erhåller tid till besök/behandling inom 14 dagar Telefontillgänglighet Telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Östergötland uppvisar en svagt negativ tendens. Samtidigt tenderar antalet inkommande samtal till vårdcentralerna att öka. Under andra kvartalet 2016 ökade samtalen med fem procent jämfört med samma kvartal förra året. 96,00% 94,00% 92,00% 90,00% 88,00% 86,00% 84,00% 82,00% andel besvarade samtal Figur 13. Andel besvarade samtal hos vårdcentralerna i Östergötland.(Bruten skala). När det gäller klinker inom specialistvården uppfyller 62 procent av klinikerna kraven på minst fem timmars telefontillgänglighet under måndag till torsdag och 52 procent under fredagar. Förbättring har skett inom de flesta produktionsenheter med undantag för närsjukvården i väster där en försämring skett. För årets åtta första månader har 1177 Vårdguiden i Östergötland haft medelväntetid för besvarade samtal på 20,6 minuter. Medelväntetiden har ökat med sex minuter jämfört med årets första fyra månader. Totalt inkom samtal till 1177 Vårdguiden under perioden, varav 67 procent besvarades. 27

29 Regionen har målsättningen att 45 procent av alla inkomna samtal ska besvaras inom 9 minuter, men bara 28 procent av samtalen har hittills i år uppnått målet. Nationellt kommer antalet samtal till 1177 Vårdguiden som besvaras inom tre respektive nio minuter inte längre att följas, vilket innebär att Östergötlands resultat inte kommer kunna jämföras med andra regioner/landsting. Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 39 God patientupplevd tillgänglighet till besök och Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen (1177): - Andel svarade samtal inom 9 minuter Ny tidsgräns 2016 Jan-apr 2016: 29 % 45 % 28 % behandling 40 Telefontillgänglighet till kliniker/ enheter: - Andel som har bemannad telefontid minst fem timmar per vardag eller TeleQ för återuppringning samma dag 41 Andel patienter som inom 14 dagar från remissankomst/beslut om åtgärd har erbjudits tidpunkt för: - besök/undersökning - operation/åtgärd April 2016: må-to: 58 % fre: 41 % 2015: 56 % 2014: 30 % 2015: 64,5% 6,8 % 60 % Mån tor 62 % Fre 52 % 70 % 67 % 48 % Utvecklade möjligheter för patienten att använda e-hälsolösningar I Östergötland känner 66 procent till 1177.se, jämfört med rikssnittet på 51 procent, enligt undersökningen Vårdbarometern Den höga kännedomen i Östergötland är bland annat ett resultat av arbetet med målgruppsanpassning av regionens webbplatser, där flytt av all patientinformation från landstingets webbplats 2013 till 1177.se är en viktig variabel. Under det första kvartalet 2016 har en inventering genomförts av samtliga e-tjänster avseende nationella invånar- och vårdtjänster. Utifrån inventeringens resultat sätts eller justeras mål med kopplade handlings- och införandeplaner för att för öka invånarnas möjligheter att använda e-tjänster. En kommunikationssatsning riktad mot medborgare och patienter genomförs i ett första steg i de områden där piloter för besök via video pågår (vårdcentralerna Boxholm, Borensberg och Marieberg). Under första veckan i oktober planeras också för en satsning i samband med e-medborgarveckan där Region Östergötland kommer att delta med resurser för att möta medborgare och samtala kring 1177, Webbtidbok och Journalen via nätet. Långsiktigt planeras för dialoginsatser gällande e-hälsotjänster riktat till både regionens medarbetare, patienter samt medborgare. Antalet användare av Journalen via nätet ökar. Under slutet av oktober planeras publicering av information även om läkemedel och vaccinationer. En arbetsgrupp med representation från psykiatrin i länet har påbörjat planeringen inför en anslutning av psykiatrin under våren Tidsbokning via webben med koppling till journalen Ett intensivt arbete pågår för att få fler enheter (vårdcentraler och kliniker) att ansluta sig till och erbjuda tidsbokning via webben. Samtliga enheter förväntas erbjuda minst fyra tidböcker per enhet (vårdcentral/klinik). Under hösten intensifieras arbetet, då samtliga enheter inom Region Östergötland besöks och erbjuds metodstöd för anslutning. Stöd och behandling För närvarande erbjuds via plattformen stöd och behandling, e-tjänsten Kognitiv beteendeterapi, KBT, för depression, sömnsvårigheter och ångest. Målet för året är att 15 vårdcentraler ska erbjuda detta till medborgarna, vilket kommer att passeras, eftersom flera vårdcentraler har visat intresse. Flera andra enheter har också visat intresse för att nyttja plattformen för stöd och behandling. 28

30 Besök via webben Ett antal enheter inom Region Östergötland har efterlyst möjligheter att starta besök via video. Det innebär att besöket på vårdcentralen sker via webb och video. Fyra vårdcentraler ska under året testa besök via webben för olika patientgrupper. Besöket kan vara både läkaroch sjuksköterskebesök och även vård. Videomöten har också använts mellan sjukhus, primärvård och kommuner inom ramen för samordnad vårdplanering på distans. Centrum för sällsynta diagnoser har också initierat ett behov av att få nyttja besök via video för patienter och som konsultation mellan kollegor inom sydöstra regionen. Kommunikation mellan flera aktörer Från flera vårdcentraler, Alma-team och kommuner påtalas behoven av att kunna ta del av nödvändig information kring patienten för att kunna ge en god vård och få en sammanhållen och säker vårdprocess kring patienten. Dessutom behövs system för att kunna kommunicera och meddela sig mellan varandra. Ett inledande arbete för att fånga behoven är påbörjat med förhoppning att komma igång med piloter under 2016/2017 Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 27 Utvecklade möjligheter för patienten att använda e- hälsolösningar (HSN) Andel mottagningar (vårdcentraler och kliniker) som via 1177 Vårdguiden erbjuder webbtidbokning direkt, kopplad till patientjournalen % 80 % 38 % Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 42 Utvecklade möjligheter för patienten att använda e- hälsolösningar Antal ärenden i 1177 vårdguidens e- tjänster per månad 2016 jan-apr: Genomsnittligt antal per månad: varav 2000 via webtidbok 2015: Genomsnitt ligt antal: /månad varav 1934 via webbtidbo k 29

31 Processperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Bedömning Ett effektiv politiskt beslutsfattande Effektiv verksamhet Effektiva vårdprocesser Klimatneutral och giftfri verksamhet Effektiv verksamhet Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar Hälso- och sjukvårdsnämnden kan i viss mån påverka vårdens processer och därmed måluppfyllelsen av det strategiska målet om effektiv verksamhet genom kraven i överenskommelser och avtal med vårdleverantörerna. Bedömningen är att måluppfyllelsen på helheten kommer vara tillfredsställande vid årets slut, även om några mål inte kommer uppnås. Ett effektivt politiskt beslutsfattande Under den första delen av 2016 har ett förstudiedirektiv påbörjats för ett nytt diariesystem för politiska beslut. Förstudien ska ge förslag på förbättrad tillgänglighet till dokument och handlingar samt förbättrad styrning och kontroll av dokumenthantering i diarieföringsprocessen. Arbetet med förstudiedirektivet är på väg att avslutas och själva förstudien beräknas starta under hösten. Effektiva vårdprocesser Hälso-och sjukvårdsnämnden vill genom sina överenskommelser främja skapandet av effektiva vårdprocesser genom att ställa krav på vårdleverantörerna. Patientens rätt, att vid behov, få en fast vårdkontakt och samordnad individuell plan (SIP), är exempel på detta. SIP används för fler och fler patienter, men verktyget skulle kunna nyttjas i större omfattning. Vårdgivarens ansvar för samordning av vårdkontakter är ett annat viktigt krav. Inrättande av kontaktsjuksköterskor inom bland annat cancervården är ett exempel på hur vården arbetar med detta. Inom tandvården skall patienter, såväl barn och ungdomar som vuxna, som vid undersökning bedöms ha behandlingsbehov ha erbjudits tid för behandling inom 4 veckor. Andelen lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad uppgår för närvarande till 42 procent. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 40 Effektiva vårdprocesser Antal vårdverksamheter (kliniker och Ny indikator Skapa Augusti vårdcentraler) som använder April 2016: 45,6 % nulägesbild 96 % produktionsplanering Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 60 Effektiva vårdprocesser minst två förbättringsprojekt Andel vårdenheter (kliniker och 2016 jan-apr: 93,7 Skapa Augusti vårdcentraler) som har genomfört % nulägesbild 83 % 61 Andel lediga tider för 2016 jan-apr: 50 % >60 % Jan-aug tandvårdsbehandling inom en månad 2015: 50 % 2014: 50 % 42 % 30

32 62 Svarstider inom diagnostiken: - PAD inom 14 dagar - Cytologi inom 14 dagar 63 Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler och kliniker) som har en funktion för koordinering för effektiv samverkan med Försäkringskassan 64 Andel kliniker som använder SMSpåminnelser 2016 april 2016: 7-62% 2015: 8-66 % 2016 jan-apr: 79-99% 2015: % 2016 jan-apr: 56,3 % 2015 : 57 % % 2014: 65 % 65 Medelvårdtid 2016 jan-apr: jan-apr: 4,5 dgr apr: 4,4 dgr 2015: 4,7 2014: 4,6 66 Andel dagkirurgiska operationer av Ny indikator alla operationer 67 Antal av verksamheten uppmärksammande fokuspatienter (säker hemgång) Jan-aug 2015: 688 Jan-aug 2014: 784 >70 % >95 % Augusti 8-64 % % 75 % Augusti 61 % >50 % Augusti 85 % Skall vara Jan-aug oförändrad 4,4 dgr /minska Skapa Jan-aug nulägesbild 55 % >2250 Jan-aug 553 Klimatneutral och giftfri verksamhet Hälso- och sjukvårdnämnden genomför inte aktiva insatser för att främja Region Östergötland som en klimatneutral och giftfri verksamhet, men tydliggör i generella villkor att leverantörerna ska följa regionens vision och mål för miljöarbetet. Bedömningen är dock att måluppfyllelsen kommer vara tillfredsställande vid året slut. Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar I generella villkor till leverantörerna anges att: Leverantören ska driva de verksamheter som utförs på uppdrag av Region Östergötland på ett miljömässigt sätt. Leverantören ska följa Regionens vision och mål för miljöarbetet och arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget minskas. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 51 Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar Andel upphandlingar där miljöperspektivet har fått ett dokumenterat genomslag Förbättringspotential föreligger 75 % Validerat underlag saknas 31

33 Ekonomiperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Bedömning Ekonomi som ger Verksamhet anpassad till handlingsfrihet intäktsutvecklingen Ersättningssystem som stödjer Kostnadseffektiv effektivitetsutveckling verksamhet Aktivt arbete och sökning av projektstöd Ekonomi som ger handlingsfrihet Hälso- och sjukvårdsnämnden, som står för cirka 70 procent av Region Östergötlands omsättning, redovisar en helårsbedömning för 2016 på ett nollresultat och uppfyller därmed målsättningen ekonomi som ger handlingsfrihet. Figur 14. Ackumulerat månadsresultat för hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat är 90 miljoner kronor efter augusti. Områdena närsjukvård, länssjukvård samt privata vårdgivare redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och utbetalats. Detta beräknas inte vara bestående och helårsbedömningen är oförändrad jämfört med tidigare, det vill säga nämnden bedöms uppvisa ett nollresultat vid årets slut 32

34 Jan-aug 2016 Jan-aug 2015 Helårsbedömning Bokslut 2015 Område Regionsjukvård 0,0 3,9 1,0 4,9 Närsjukvård 40,7 24,2 5,0 9,1 Länssjukvård 32,9 16,0 12,0 26,3 Utomlänsvård -8,4 0,0-13,0-11,8 Privata vårdgivare 25,8 24,2 18,0 16,8 Tandvård 15,1 13,7 8,0 14,3 Ambulanssjukvård och sjukresor 5,8 19,6 5,0 24,2 Smittskyddsverksamhet 9,9 6,2 14,0 11,1 Solidariskt finansierade läkemedel -8,4 7,8-13,0-0,1 Övrigt -23,0 18,7-37,0-57,3 Totalt Resultat 90,3 134,3 0,0 37,5 Figur 15. Resultat avvikelse mot budget, miljoner kronor Regionsjukvård (till östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård (högspecialiserad vård) är 632 miljoner kronor för Överenskomna avtal för högspecialiserad sjukvård betalas till största del ut som en fast ersättning. En mindre del, 16 miljoner kronor, utgör rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen avser vissa sällan förekommande åtgärder som är speciellt dyra och ersättningar som är tillfälligt rörliga till dess att verksamhet är etablerad. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger hittills i år i nivå med budget och bedömningen för helåret är ett mindre överskott på 1 miljon kronor. Närsjukvård Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kronor för 2016 och här ingår, förutom sjukhusvård, även kostnader för regionens primärvård (inklusive de privata vårdcentralerna) motsvarande miljoner kronor. Ersättningen betalas till största del ut som en fast ersättning, endast 284 miljoner kronor är rörliga. Den rörliga ersättningen avser prestationsersättning eller ersättning som är tillfälligt rörlig till dess att verksamhet är etablerad. Överenskommelserna med vårdgivarna gällande sjukhusvård innehåller även vitesbelopp där ersättning avgår då utlovade mål för vård i rimlig tid inte uppfylls. Maximalt vitesbelopp för innevarande år är 23 miljoner kronor. Hittills mätt tillgänglighet till och med juli visar att närsjukvården erhållit vite motsvarande 0,2 miljoner kronor. Den totala kostnaden för närsjukvården är 38 miljoner kronor lägre än budgeterat och bedömningen för helåret är ett överskott på 5 miljoner kronor. Kostnaden för sjukhusvård inom närsjukvården är 25 miljoner kronor lägre än budgeterat och går att hänföra till den rörliga ersättningen där prestation, eller etablering, ännu inte värderats eller uppnåtts. Bedömningen är att ett överskott kommer att bestå i bokslut 2016 motsvarande 5 miljoner kronor. Framför allt är ersättningen till psykiatrin svårbedömd då vårdval inom vuxenpsykiatrin införts i juli, med numera helt rörlig ersättning, samt att ny upphandling skett inom barn- och ungdomspsykiatrin vilket inneburit nya aktörer och ny ersättningsmodell från och med juni. Kostnaden för primärvårdsverksamhet inom närsjukvården är 16 miljoner kronor lägre än budgeterat. Detta kan bland annat förklaras med att ersättningen för tilläggsuppdrag till vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden samt den rörliga ersättningen till vårdcentraler avseende KBT är lägre än budgeterat för perioden. Bedömningen är dock att kostnaderna för primärsjukvård inom närsjukvården kommer att ligga på budgeterad nivå i bokslut

35 Länssjukvård Den totala budgeten för länsövergripande sjukvård är miljoner kronor för Ersättningen betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast 175 miljoner kronor är rörliga. Den rörliga ersättningen avser prestationsersättning eller ersättning som är tillfälligt rörlig till dess att verksamhet är etablerad. Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller även vitesbelopp där ersättning avgår då utlovade mål för vård i rimlig tid inte uppfylls. Maximalt vitesbelopp för innevarande år är 72 miljoner kronor. Hittills mätt tillgänglighet till och med juli visar att länssjukvården erhållit 18 miljoner kronor i vite; 4 miljoner kronor för Hjärt- och medicincentrum, drygt 9 miljoner kronor för Sinnescentrum samt 5 miljoner kronor för Centrum för kirurgi, onkologi och cancervård. Kostnaden för länssjukvård är 33 miljoner kronor lägre än budgeterat och går att hänföra till den rörliga ersättningen där prestation, eller etablering, ännu inte värderats eller uppnåtts samt erhållna viten. Bedömningen är att visst överskott kommer att bestå i bokslut 2016 motsvarande 12 miljoner kronor. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 242 miljoner kronor för år Kostnaderna ligger över de budgeterade med 8 miljoner kronor fram till och med augusti. Jämfört med samma period 2015 är kostnaderna för utomlänsvård cirka 17 miljoner kronor högre. Budgeten för utomlänsvård är utökad med 13 miljoner kronor Det finns fortfarande en förväntan på att kostnaderna ska komma att öka på grund av den nya patientlagen som trädde i kraft den 1 januari Lagen ger möjligheter för patienter att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. I tabellen nedan visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela Region Östergötland. Endast kostnader för oplanerad utomlänsvård, primärvård, läkemedel förskrivna utomläns samt viss remitterad vård och vård enligt vårdgarantin påverkar hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi. Jan-aug Jan-aug Bokslut Bokslut Område Oplanerad utomlänsvård och primärvård Läkemedel förskrivna utomläns Remitterad specialistvård utomläns Valfrihetsremiss Vård enligt vårdgarantin EES-vård (patientrörlighetsdirektivet) Summa utomlänsvård Figur 16. Kostnader köpt utomlänsvård, miljoner kronor Bedömningen är att kostnaderna för utomlänsvård i bokslutet 2016 kommer att överstiga de budgeterade med 13 miljoner kronor. Det är framför allt kostnaderna för remitterad vård som ingår i hälso- och sjukvårdsnämndens försäkringslösning för utomlänsvård som beräknas öka. Det är östgötar som fått oplanerad vård eller primärvård i ett annat landsting/region under perioden januari till och med augusti 2016 och det är ungefär 700 fler än motsvarande period De landsting/regioner som tagit emot flest patienter är Jönköping, Stockholm, Kalmar, Sörmland och Dalarna. 34

36 Ungefär östgötar har fått planerad vård i ett annat landsting/region under perioden januari till och med augusti 2016 och det är ungefär 200 personer fler än motsvarande period De landsting/regioner som tagit emot flest patienter är Stockholm, Skåne, Jönköping och Västra Götaland. I regionens uppföljningssystem för köpt utomlänsvård registreras diagnoser på de remisser som skickas till andra landsting. De diagnoser som är mest förekommande under perioden är ögonoperation (katarakt), kronisk njursvikt, spinal stenos och annan ryggproblematik. Regionen har sedan oktober 2013 haft kostnadsansvar för vård som östgötar får i annat EESland. Det är 800 personer som fått vård enligt det så kallade patientrörlighetsdirektivet under perioden januari till och med augusti 2016 och det är ungefär 400 fler än motsvarande period Kostnaden uppgår till cirka 6 miljoner kronor. De flesta vårdkontakterna är ospecificerade. Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare, exklusive privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård, är 433 miljoner kronor för Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger cirka 14 miljoner kronor under den budgeterade nivån för perioden. Jämfört med samma period 2015 ligger kostnaderna för privata vårdgivare 2015 cirka 26 miljoner kronor lägre. Anledningen är att producerade volymer inte har ökat enligt de bedömningar som gjorts. Bedömningen är att privata vårdgivare i bokslut 2016 kommer ge ett överskott på 18 miljoner kronor. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 285 miljoner kronor för Kostnaden för tandvården är 15 miljoner kronor lägre än budget. Det är huvudavtalet med Folktandvården samt tandvårdsreformen för Folktandvården som bidragit till överskottet. Den rörliga ersättningen för befolkningsansvaret inom barn- och ungdomstandvården utnyttjas ännu inte fullt ut. Tillgängligheten till tandvård i Östergötland är fortsatt god och kostnadseffektiviteten inom tandvården är hög. Bedömningen är att tandvården i bokslut 2016 kommer ge ett överskott på cirka 8 miljoner kronor. Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 265 miljoner kronor för Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är cirka 6 miljoner kronor lägre än budget den aktuella perioden. Jämfört med samma period 2015 ligger kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor miljoner kronor högre. Budgeten för ambulanssjukvård är utökad med 33 miljoner kronor år Detta på grund av att nya avtal är tecknade från och med 1 februari Budgeten för sjukresor är däremot sänkt med 23 miljoner kronor år Bedömningen är att kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor i bokslut 2016 kommer att ge ett överskott på cirka 5 miljoner kronor. Smittskyddsverksamhet och solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 118 miljoner kronor för Här ingår bland annat kostnader för läkemedel mot Hepatit (leverinflammation) och HIV, provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar och MRSA (meticillinresistenta stafylokocker) samt medel för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Kostnaden för smittskyddsverksamhet är 10 miljoner kronor lägre än budget. Bedömningen är ett överskott på 14 miljoner kronor i bokslut Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 116 miljoner kronor för Här ingår läkemedel mot blödarsjuka, vilket utgör den stora volymen. Andra exempel är subventionerade p-piller till unga samt nya, dyra blodförtunnande läkemedel (dabigatran) som införs i projektform genom att de som förskriver dessa läkemedel får full kostnadstäckning. Kostnaden för solidariskt finansierade läkemedel fram till och med augusti 35

37 är cirka 8 miljoner kronor högre än budget och jämfört med förra året är kostnaderna 20 miljoner kronor högre. Bedömningen är ett underskott med 13 miljoner kronor i bokslut Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 43 miljoner kronor. Här ingår bland annat asylsjukvård och vård av papperslösa, folkhälsa, bidrag till organisationer samt satsningar i projekt. Utöver dessa kostnader kan det under året även tillkomma kostnader av engångskaraktär, vilka redovisas under posten övrigt. Det kan bli aktuellt att göra omfördelningar av medel inom nämnden när prognoser, som görs löpande under året, visar att det finns ekonomiskt utrymme för ytterligare satsningar. Det kan också uppstå tillfällen då nämnden måste ta hänsyn till oförutsedda kostnader. Kostnaden för posten övrigt är 23 miljoner kronor högre än budgeterat och förklaras bland annat av att kostnader för bidrag till organisationer inte betalas ut jämt fördelat under året och en större andel har utbetalats under första tertialet. En annan delförklaring är att drygt 5 miljoner kronor utbetalats till närsjukvården då patienter inom regionens öppna vuxenpsykiatri valt att stanna kvar inom Region Östergötland i större grad än beräknat. Bedömningen är att kostnaderna för övrigt i bokslut 2016 kommer att överstiga de budgeterade med 37 miljoner kronor och anledningen är framför allt satsningar på tillgänglighet under hösten. Kostnadseffektiv verksamhet Måluppfyllelsen i det strategiska målet kostnadseffektiv verksamhet bedöms inte vara helt tillfredsställande i dagsläget, men förväntas uppnås vid årets slut. Framgångsfaktorn ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling anses inte vara uppfylld eftersom flera produktionsenheter fått betala vite till nämnden under året. Arbetet med att utveckla ersättningssystem fortsätter dock inom flera vårdområden. Framgångsfaktorn aktivt arbete och sökning av projektstöd saknar i dagsläget ett tillförlitligt sätt att mäta utfall, dock bedrivs ett aktivt arbete vilket medför att bedömning är att måluppfyllelse kommer att nås. för beviljade projektmedel och måluppfyllelsen är därför inte. Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Utformningen av ersättningar och olika ersättningssystem är ett styrmedel som används för att påverka utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Det är alltid aktuellt att följa upp effekter och konsekvenser av de ersättningssystem som används för att på så vis utvärdera och utveckla en mer adekvat styrning. Merparten av alla ersättningar utbetalas med ett fast belopp per månad och ändras inte över tid medan en mindre del av ersättningen är rörlig och syftar till att bidra till önskvärda förändringar och resultat. Ett sådant område är en god tillgänglighet där vårdgivarna får betala vite till nämnden om inte de överenskomna målen uppnås. Måluppfyllelsen för tillgänglighet till och med augusti är 67 procent, vilket är lägre än fastställt målvärde. Det är framförallt länssjukvården och områdena ögonsjukvård, hand- och plastikkirurgi, öron- näsa- halssjukvård, hudsjukvård, hjärt- och kärlsjukdomar samt ryggkirurgi som har svårt att nå sina tillgänglighetsmål. Verksamheterna arbetar för att förbättra situationen genom produktionsplanering, effektiviseringar och köp från regionens externa vårdgivare. Ett utvecklingsområde under de senaste åren är att kunna följa och ersätta vårdprocesser som når över flera vårdgivare. I överenskommelserna ingår målrelaterad ersättning för strokeprocessen men på grund av flera orsaker har ännu inte tillförlitliga rapporter kunnat presenteras. Målet är att rapporterna ska vara framtagna och verifierade under hösten Under inledningen av 2016 har ersättningssystem utvecklats i samband med upphandling av 36

38 barn- och ungdomspsykiatri samt inför införande av vårdval inom öppen specialiserad vuxenpsykiatri och vårdval inom hudområdet. Under 2016 har ersättningsmodellen för vårdcentralerna baserad på Adjusted Clinical Groups (ACG) implementerats fullt ut. Avståndet mellan vårdcentralen med det högsta och vårdcentralen med det lägsta ACG-värdet per listad har fortsatt att minska. Erfarenheter från andra landsting/regioner visar att förändringen troligtvis kommer att stanna upp inom kort och hitta sina stabila normallägen. Sedan kommer det troligen alltid finnas enskilda vårdcentraler vars ACG-värden ökar eller minskar beroende på olika omständigheter. Under slutet av 2015 utfördes en journalgranskning av sju vårdcentraler och granskningen visar att kvaliteten på journalanteckningarna genomgående är mycket god. I de fåtal fall där det förekommer rent medicinska brister ses inte något mönster knutet till enskild vårdgivare eller vårdcentral. Målet för framgångsfaktorn Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling bedöms vara uppfyllt, trots att utfallet efter augusti på andel utbetalda tillgänglighetsersättningar ligger en bit från målvärdet. Hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelser med vårdgivarna innehåller till största delen ersättningssystem som motiverar till effektivitet och kostnadskontroll. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 64 Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Andel utbetalda tillgänglighetsersättningar vård i rimlig tid i enlighet med målen i överenskommelserna 2015: 76 % 2016: Jan-mar: 72 % 100 % jan-jul: 67 % Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 115 Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling (RS, HSN, TSN) Andel utbetalda ersättningar för strokevården i enlighet med processmålen i överenskommelserna Aktivt arbete och sökning av projektstöd 99 % 100 % Utfall saknas Nationellt Staten stimulerar via riktade stimulansmedel utveckling av hälso-och sjukvården inom prioriterade områden. Det är oftast Socialstyrelsen som står som huvudansvarig för villkor och inriktning och Sveriges Kommuner och Landsting har utgjort förhandlingspart i de överenskommelser som tecknats. Hälso-och sjukvårdsnämndens ansvarsområde omfattas av ett antal statliga stimulansmedel som antingen rekvireras eller betalas ut grundat på invånarantalet i landstinget/regionen. Oavsett ansökan eller rekvisition krävs motprestation i form av till exempel handlingsplan, uppföljning och/eller prestationer. Under 2016 riktas stimulansmedel i huvudsak mot kvinnors hälsa, psykisk ohälsa och en förbättrad sjukskrivningsprocess. Hälso-och sjukvårdsnämnden arbetar efter bästa förmåga för att uppfylla villkoren i samtliga överenskommelser och därmed stärka det finansiella läget. I nuläget bedöms det dock inte troligt att Region Östergötland trots intensivt arbete klarar samtliga villkor gällande psykisk ohälsa och en effektivare sjukskrivningsprocess. EU Hälso-och sjukvårdsnämnden har avsatt personella resurser för att bevaka externa finanseringsmöjligheter genom olika EU-fonder. Inom Region Östergötland pågår ett arbete med syfte att, i ett projektpartnerskap, söka medel i den aktuella utlysningen inom EU:s tredje hälsoprogram, med fokus på migranters hälsa och goda exempel från sjukvård av utsatta migranter och flyktingar. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 37

39 65 Aktivt arbete och sökning av projektstöd Andel externa projektmedel Ny indikator Ska öka Validerat underlag saknas 2 2 Saknar i dagläget ett tillförlitligt sätt att mäta utfall för beviljade projektmedel och ett relevant utfall för motsvarande period

40 Uppföljning av insatsområden Utifrån behovsanalyser gjorda 2015 och dess påvisade utvecklingsområden antog Hälso- och sjukvårdsnämnden vid sitt möte i mars följande löften till patienterna inför överenskommelser med verksamheterna Somatisk hälsa och psykiskt sjuka Som patient ska jag få stöd till goda levnadsvanor för en bra hälsa alla mina hälsoaspekter bli beaktade och uppmärksammade i mina kontakter med hälso- och sjukvården, och att jag erbjuds regelbundna somatiska genomgångar jag känna mig trygg i att alla mina vårdgivare samverkar för mitt bästa och att jag ges möjligheten att få en fast vårdkontakt mina närståendes behov av information och stöd uppmärksammas och åtgärdas Plastikkirurgi Som patient ska jag när jag söker vård, få tydlig information om vilka behandlingar som ingår i hälso- och sjukvårdens ansvar och under vilka förutsättningar jag kan få hjälp få tydlig information om egenvård samt information om hur och var jag kan få hjälp vid eventuella komplikationer efter behandling säkerställas en sammanhållen vård vid eventuella övergångar mellan olika verksamheter Spelmissbruk Som patient ska jag, när jag söker vård för spelberoende eller spelproblem, erbjudas behandling eller få information om var jag kan bli erbjuden behandling mina spelproblem bli tagna på allvar i mötet med hälso- och sjukvården mina närståendes behov av stöd och eventuell behandling uppmärksammas och åtgärdas, eller få information om var det kan erbjudas Under våren har dialog med verksamheterna kring patientlöftena genomförts och dessa har resulterat i uppdrag inför 2017 vilka beslutats av hälso- och sjukvårdsnämnden i september. 39

41 Bilaga 1 Bilaga 1. Helårsbedömning 08 40

42 Bilaga 1 41

43 Bilaga 1 42

44 Bilaga 1 43

45 Bilaga 2 Bilaga 2. Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp För hälso- och sjukvårdsnämnden är det viktigt att följa sjukdomsgrupper och det blir mer intressant då alla landsting/regioner redovisar kostnader på sjukdomsgrupper så jämförelser kan göras. Nedan följer en tabell på regionens kostnader under januari till och med juli 2016 samt andel av kostnader fördelat på sjukdomsgrupper/diagnoskapitel, jämfört med utfallet 2014 och Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som hälso- och sjukvårdsnämnden betalat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och utomlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagningarna. Sjukdomsgrupper/diagnoskapitel jan-aug jan-aug jan-dec jan-dec , % 2015, % 2014, % 1 Infektioner 108 1,8% 1,8% 1,7% 2 Tumörer 427 6,9% 6,8% 6,6% 3 Blodsjukdomar/Immunsystemrubbningar 50 0,8% 0,7% 0,8% 4 Endokrina sjukdomar 201 3,3% 3,2% 3,2% 5 Psykiska sjukdomar ,4% 10,4% 10,2% 6 Nervsystemssjukdomar 199 3,2% 3,2% 3,3% 7 Sjukdomar i ögat 101 1,6% 1,6% 1,6% 8 Sjukdomar i örat 69 1,1% 1,1% 1,2% 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 599 9,7% 10,1% 10,6% 10 Andningsorgansjukdomar 321 5,2% 5,2% 5,1% 11 Sjukdomar i matsmältningsorganen 481 7,8% 7,6% 7,5% 12 Hudsjukdomar 127 2,1% 2,1% 2,1% 13 Muskeloskeletala sjukdomar 501 8,1% 7,8% 7,9% 14 Sjukdomar i urin- och könsorganen 215 3,5% 3,6% 3,3% 15 Graviditet och förlossningar 101 1,6% 1,8% 1,6% 16 Perinatala tillstånd 30 0,5% 0,8% 0,9% 17 Medfödda missbildningar 33 0,5% 0,6% 0,6% 18 Symtom och sjukdomstillstånd 492 8,0% 7,7% 7,4% 19 Skador och förgiftningar 474 7,7% 7,4% 7,3% 21 Faktorer av hälsobetydelse 569 9,2% 9,5% 10,0% Ej registrerat 417 6,8% 6,9% 7,0% Summa, mkr ,0% 100% 100% Tabell 1: Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader aktuell period fördelat på sjukdomsgrupper Efter juli befinner sig gruppen Ej registrerad diagnos på nionde plats vilket är något bättre än bokslut Psykiska sjukdomar är den största sjukdomsgruppen och därefter kommer Cirkulationsorganens sjukdomar. De enskilda största diagnoserna inom dessa sjukdomsgrupper är schizofreni, depression, neuropsykiatriska diagnoser samt högt blodtryck och förmaksflimmer. Gruppen Faktorer av hälsobetydelse återfinns på tredje plats. Inom den gruppen finns bland annat dialysbehandlingar och cellgifts- och strålningsbehandlingar av tumörer. Rörelseorganens sjukdomar återfinns inom två grupper (på fjärde och sjunde plats) och de är Muskeloskeletala sjukdomar samt Skador och förgiftningar. På femte plats finns Symtom och sjukdomstillstånd och där ingår ospecificerade bröst- och buksmärtor. Sjukdomar i matsmältningsorganen, inklusive tandvård finns på sjätte plats. 44

46 Bilaga 3 Bilaga 3. Tillgänglighetsmål per centrum i överenskommelser med HSN