Stiftelsens förvaltning handhas av delegationen, styrelsen och verkställande direktören.

ÅRSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2013 1 Högskolestiftelsens ändamål Stiftelsens ändamål är att ekonomiskt bidra till att upprätthålla och utveckla högskoleverksamhet i svenska Österbotten och att i anslutning härtill stöda och främja vetenskaplig forskning och utbildning. Stiftelsen förvaltar egna medel samt sköter förvaltningen av Thor Österholms fond och Ann-Mari Finniläs fond. Stiftelsens ledning Stiftelsens förvaltning handhas av delegationen, styrelsen och verkställande direktören. Delegationen Delegationen tillsätter stiftelsens styrelse, fastställer bokslut och arvode samt övervakar styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Stiftelsen. Delegationen har representanter från privata-, högskole- och offentliga sektorn. Genom valet av styrelsemedlemmar ansvarar delegationen för att Stiftelsens styrelse har den kompetens och erfarenhet som behövs för att leda Stiftelsens verksamhet. Delegationens medlemmar väljs för en mandatperiod på fyra år. Delegationen består av minst 16 och högst 28 medlemmar. Till ledamot får inte väljas person som fyllt 70 år. Under år 2013 fungerade Håkan Nordman som delegationsordförande och Gustav Skuthälla viceordförande. På delegationens höstmöte återvaldes Nordman och Skuthälla för 2014. Delegationen sammanträdde till två ordinarie möten under 2013. Avgående delegationsmedlem Gretel Ristiluoma och Maria Österåker avtackades på höstmötet. Delegationen har 21 medlemmar: 2014-2017 Mikaela Björklund, Bo Linde, Stefan Råback, Annika Tidström(ny) och Inger Aaltonen(ny). 2013-2016 Ulrika Wolf-Knuts, Kjell Herberts, Anita Ismark, Erik Sjöberg, Stefan Wikman, Mikko Ollikainen. 2012-2015 Örjan Andersson, Kjell Antus, Sven-Erik Hansén, Sören Kock, Ulla Lahtinen. 2011-2014 Hans Bondén, Christina Nygrén-Landgärds, Håkan Nordman, Anna-Maja Henriksson, Gustav Skuthälla.

2 Beredningsutskott år 2014 Till medlemmar i beredningsutskottet valdes Sven-Erik Hansén sammankallare, Ulla Lahtinen, Mikaela Björklund och Erik Sjöberg Stiftelsens styrelse Styrelsen består av en ordförande och fyra medlemmar samt två suppleanter. Till medlemmar får inte väljas person som fyllt 70 år. Styrelsemedlemmar 2013: Håkan Anttila, ordförande, Jan-Christer Eriksson, viceordförande, Gun Kapténs, Kjell Blomqvist och Stefan Talus, ordinarie medlemmar. Suppleanter var Anna-Lena Palomäki och Ulrica Karp. Styrelsen sammanträdde åtta gånger. På delegationens höstmöte 19.11.2013 valdes Håkan Anttila till styrelseordförande för år 2014. Styrelsemedlemmar 2014: Jan-Christer Eriksson, viceordförande, Gun Kapténs, Kjell Blomqvist och Stefan Talus, ordinarie medlemmar. Suppleanter är Anna-Lena Palomäki och Ulrica Karp Vd EM Katarina Heikius Revisorer Revisor 2013 var CGR Benita Öling samt CGR-samfundet Oy Ernst&Young Ab med ansvarig CGR revisor Kjell Berts. Suppleanter CGR-samfundet Oy Ernst&Young Ab. Höstmötet återvalde revisorerna för 2014. Finansiell ställning och väsentliga händelser under året Stiftelsens överskott, förvaltade fonder medräknade, ökade år 2013 till, 1.584.630 euro (år 2012, 1.439.935) en ökning med 10 procent. Dividendintäkterna var 741.724 euro, (år 2012, 668.206) en ökning med 11 procent Ränteintäkterna var 7.849 euro, (år 2012, 13.640) en minskning med 42 procent. Hyresnetto utgjorde 426.604 euro, (år 2012, 809.912) en minskning med 47 procent. Denna minskning beror på stora renoveringar under året. Fastighetens avlopps- och regnvattenrör sanerades och Panoramas kök totalrenoverades för över 500.000 euro. I löner och arvoden till verkställande direktören och styrelsen erlades 116.816 euro.

Kapital utveckling 3 Stiftelsens totala kapitatal i inkluderat bundna fonder 25000000 20000000 15000000 10000000 5000000 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Utdelning av bidrag och stipendier Stiftelsen stöder, med betoning på regionala nyttan, existerande verksamhet i högskolorna samt initierar utvecklingsbara projekt, närmast för att få fram spetskunnande. Betoning på forskning och utveckling i stadgarna tolkas så att vetenskapshögskolorna prioriteras. Stiftelsens totala utdelning /år inklunderat bundna fonder 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

4 Stiftelsen förvaltar egna medel samt sköter förvaltningen av Österholms fond och Ann- Mari Finniläs fond. Av delegationen anvisade medel för utdelning år 2013 Stiftelsens egna medel 56.000 euro Ann-Mari Finniläs fond 950.000 euro 1.006.000 euro Ur stiftelsens egna medel utbetalades 50.260,25 euro av maximalt 56.000 euro. Bidrag och stipendier tilldelades: Svenska handelshögskolan i Vasa, för en tjänst som företagskoordinator 28.260,25 euro. Helsingfors Universitets tvåspråkiga juristutbildning i Vasa fick 10.000 euro och universitets magisterutbildning i socialt arbete 5.000 euro 3.000 euro beviljades i stipendier till Novias studerande. Bilaga 1. 4.000 euro beviljades i stipendier till Svenska handelshögskolans studerande i Vasa. Bilaga 1. 5.739,75 euro outdelat, för utdelning under år 2014 eller senare. Stiftelsens utdelning i /år 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

5 Ur Thor Österholms fond utdelades inget år 2013. 1400 1200 1000 800 600 400 200 Österholm utdelning i /år 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Ur Ann-Mari Finniläs fond, som enligt sina stadgar främjar Åbo Akademis verksamhet i Vasa delades år 2013 ut 944.813 euro av maximalt 950.000 euro. 8.252 euro outdelat, för utdelning under år 2014 eller senare. Finnilä utdelning i /år 1000000 900000 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Volatilitet 15,60 % Stiftelsens placeringsverksamhet 6 Målsättningen i placeringsverksamheten är att placeringarna fördelar sig mellan aktieinnehav och fastigheter. Direktavkastning, det vill säga, dividender, hyresinkomster och räntor är utdelningsbara enligt respektive fonds instruktioner. Föregående års direkt avkastning utgör grunden för årets utdelning. Österholms fond samförvaltas med stiftelsens tillgångar och utgör 2,12% av Stiftelsens tillgångar. Stiftelsens aktieplaceringar Utveckling - Portföljnummer 0011993557 / HÖGSKOLESTIFTELSEN I ÖSTERBOTTEN Portfölj OMXH25 Under rapportperioden (1.12.2013-31.12.2013) 0,36 % 0,67 % Stiftelsens aktieportfölj visar enligt Aktias portföljrapport en kursuppgång under under år 2013 med 23,1 procent jämfört med 28,29 procents ökning för OMXH25. Volatilitet 16,11 % Senaste 12 mån. 23,10 % 28,29 % Från årets början 23,10 % 28,29 % FÖRMÖGENHETSRAPPORT Placeringsdirektör Kund Valuta Period Broman Samuel HÖGSKOLESTIFTELSEN I ÖSTERBOTTEN EUR 1.12.2013-31.12.2013 Ann-Mari Finniläs fonds placeringar Portföljutveckling Av Kust-Österbotten placeringarna utgjorde i bokslutet börsaktierna 62,4 procent, fastighetsaktierna Nordea Bank Abp, Alexandersgatan 33,7 36, 00020 procent NORDEA, och hemort Helsinfors, ränteplaceringarna FO-nummer 1680235-8 3,9 procent. Utveckling - Portföljnummer 0007410756 / HÖGSKOLESTIFTELSEN I ÖSTERBOTTEN 3 SEC LEND Aktieplaceringar Portfölj OMXH25 index 2013 ökade med 28,29 procent och Finniläs fond ökade med 23,34 procent. Portföljens dagsvärde översteg anskaffningsvärdet med 2.747.257 euro. Aktieportföljens dagsvärde 31.12.2013 var 15.564.821 euro. Utskriven 5.2.2014 OMXH25 Under rapportperioden (1.12.2013-31.12.2013) 0,92 % 0,67 % Senaste 12 mån. 23,34 % 28,29 % Från årets början 23,34 % 28,29 % Volatilitet 15,60 % Utveckling - Portföljnummer 0011993557 / HÖGSKOLESTIFTELSEN I ÖSTERBOTTEN Portfölj OMXH25 Under rapportperioden (1.12.2013-31.12.2013) 0,36 % 0,67 % Senaste 12 mån. 23,10 % 28,29 % Från årets början 23,10 % 28,29 %

7 Fastigheter Övrigt Finniläs fond äger aktierna i Fastighets Ab Handelsesplanaden 14. Alla utrymmen i fastigheten var uthyrda under året. Nettoavkastningen var 6 procent. Den lägre procenten detta år beror stora renoveringskostnader under året. (år 2012, 11,3 procent). Fastighets Ab Handelsesplanaden 14 äger sammanlagt 907 m 2 i Kiinteistö Oy Puffetti Fastighets Ab, Storalånggatan 55. Kontorsutrymmena finns i våningarna två-fyra. Wedeco Fund III förvaltas av Oy Wedeco Management Ab, som även är fondens ansvariga bolagsman. Fonden öppnades år 2004, stängdes för placeringar år 2008 och avslutas under år 2015. Högskolestiftelsens andel är 10.561 euro, detta utgör 1,52 procent av totala fonden. Nyckeltal Ann-Mari Finniläs fond Stiftelsens utdelningsmål: högst 90 procent av direktavkastningen utdelas och minst 10 procent sätts till kapitalet. Lönsamheten i Högskolestiftelsens ekonomiska verksamhet mäts i kapitaltillväxt och direktavkastning och är grund för ökad utdelning. Lönsamhetsmål är en genomsnittlig totalavkastning på 10 procent, fördelat på 5 procents värdestegring och 5 procents direktavkastning. Aktiv portföljförvaltning. Mål för kapitalutvecklingen i Ann-Mari Finniläs fond är en fördubbling av placerat kapitalet år 2020 (jfr 2010) enligt dagsvärde. 2010 2011 2012 2013 Kapital, miljoner 20,4 19,8 21,8 24,1 Värdeförändring, % -2,9 9 10,5 Direktavkastning,% 7 6,6 11,2 4,7 Värdeökning 2010-2013 medeltal/år är 5,53 procent. Genomsnittlig direktavkastning 2010-2013 är 7,4 procent. Effektivitet i administrationen Kostnadsstyrningen sker genom jämförelsen kostnader/intäkter. Mål är att kostnaderna i Ann-Mari Finniläs fond underskrider 15 procent av intäkterna. Stiftelsen fakturerar fonden för förvaltningen. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Intäkter, i tusen 716 859 838 1065 1419 1265 1465 1138 Kostnader, i tusen 102 105 103 116 124 154 152 153 Kostnader, i % 14,2 12,2 12,4 10,9 8,6 12,2 10,3 13,4

Disposition av 2013 års överskott 8 Högskolestiftelsen i Österbotten Räkenskapsperiodens överskott för stiftelsen uppgår till 123.676,47 euro. I överskottet ingår försäljningsvinster, försäljningsförluster och värdeändringar om 41.743,68 euro vilka överförs till utjämningsfonden. Direktavkastning som är utdelningsbart är 81.932,79 euro. Till grundkapitalet överförs 8.193,64 euro och till dispositionsfonden överförs 73.739,15 euro. Maximalt 50.000,00 euro föreslås utdelas år 2014. Ann-Mari Finniläs fond Räkenskapsperiodens överskott för Ann-Mari Finniläs fond var 2.465.275,76 euro. I överskottet ingår försäljningsvinster, försäljningsförluster och värdeändringar om 1.480.570,97 euro vilka överförs till utjämningsfonden. Direktavkastning som är utdelningsbart är 984.704,80 euro. Till grundkapitalet överförs 98.470,03 euro. Till dispositionsfonden överförs 886.234,76 euro. Maximalt 800.000,00 euro föreslås utdelas under år 2014 Thor Österholms fond Räkenskapsperiodens överskott för Thor Österholms fond var 1.677,66 euro. Till grundkapitalet överförs 167,90 euro. Till dispositionsfonden överförs 1.509,76 euro. Maximalt 450,00 euro föreslås utdelas under år 2014. Redogörelse över projekt finansierade med medel från Ann-Mari Finniläs fond Bidrag till Åbo Akademi i Vasa Mediacity - Utvecklingsenheten verksamhetsbidrag 120.000 - Forskningsledare 30.000 Diplomingenjörsutbildning i energiteknik - Energiteknik professur 60.000 - Energiteknik amanuens 28.000 Hållbar livskvalitet i lokal miljö 80.000 Didaktiska Dimensioner i Digitalt lärande (DiDiDi) - Pekplattans pedagogiska potential (PPP) 50.000 - TalkingTools 96.000 Slöjdpedagogik - Forskare/delfinansiering 17.900 Masskommunikation, lektorat 65.000 Pedagogiskt ledarskap 10.000 Peace, Mediation and Conflict Research 50.000 Främjande av psykisk hälsa 50.000 Landsbygdsprofessur 10.000 Befolkning, hälsa och välfärd 42.480 Enskilda bidrag, 156.093 Återbetalning 2013-4.265 PF, musikinstrument 10.000

9 Kåren, Valid, Pedavoces, Media annons, NCNC, Mediespråk 11.640 Engelskspråkiga kurser ÅA 11.400 Gymnastik på svenska 25.000 Företagsamhetsfostran 19.000 Yttrandefrihet, Fundra, 3.500 UTDELNING TOTALT 944.748 Maximal utdelning 2013 950.000 Outdelat 2013 8.252 Nedan en förteckning över projekten samt projektansvarigas redogörelse för 2013 och planerna inför 2014. MediaCity Projektägare: Åbo Akademi/MediaCity Projektets syfte: Att långsiktigt utveckla och stöda MediaCitys verksamhet, med tonvikt på att skapa sådan ny kunskap och produkter, som stöder utvecklingen av regionen. Vad är den långsiktiga bestående nyttan av projektet: Verksamhetsbidraget är av yttersta vikt för MediaCity, eftersom det ger oss en kontinuerlig möjlighet att utveckla våra produkter och tjänster, samt att arbeta med långsiktig projektberedning i form av ansökningar och projektplanering. Då många externa projektfinansiärer kräver en självfinansieringsinsats, är det också viktigt att ha tillgång till sådana medel som kan sättas in som denna insats, ofta konkret i form av arbetsinsatser. Vad som gjorts under 2013: Den största delen av medlen användes för löner samt omkostnader inom content testing och användarupplevelseforskning; konkret för att utveckla de metoder som utgör grunden för både forskning och annan testning, för att dokumentera och publicera resultat samt för att skapa nya projekt tillsammans med forskare från andra ämnen vid ÅA i Vasa, där MediaCitys kompetens kring användarupplevelser kombineras med kompetenser från respektive ämnen i tvärvetenskapliga projekt. En del av bidraget användes som självfinansieringsandel för Botnia 360-projektet, finansierat av Österbottens förbund med ERUF-medel, inom vilket ett antal EU- och Tekesansökningar bereddes som del av nationella och internationella projektkonsortier, samtidigt som en plan för den fortsatta utvecklingen av ett medieeller kommunikationskluster i Vasaregionen gjordes upp. Centrala åtgärder under 2014: I takt med att den nya EU-programperiodens ansökningsrundor utlyses, kommer nya projekt att skapas och ansökningar lämnas in, i vissa fall tillsammans med andra ämnen vid ÅA. Vid sidan av detta fortsätter arbetet på att bygga upp ett användbart kontaktnät för både dessa projektansökningar och annat regionalt, nationellt och internationellt

forsknings- och utvecklingssamarbete. Under 2014 kommer åtminstone två Tekesansökningar också att göras upp inom detta ämnesområde tillsammans med externa samarbetsparter. Konkreta områden där vi kommer att utveckla verksamheten är samarbetet med de finlandssvenska mediehusen kring innehållsutveckling, samarbetet med energitekniken vid ÅA samt aktörer i det regionala energiklustret kring utnyttjande av digitala lösningar i energisektorns verksamhet, utveckling av applikationer och lösningar för smarta samhällstjänster och aktiva medborgare, samt uppgörande av en ansökan om spetsforskningsstatus vid ÅA 2014-2018 och en skärpt profil för användarupplevelseforskningen. Donationstjänsterna för utveckling av interaktivitet: Användarupplevelser av medieinnehåll (forskningsledare) Projektägare: Åbo Akademi/MediaCity Projektets syfte: Att förbättra kunskapen om användarnas behov och upplevelser, och därmed bidra till att utveckla både förutsättningarna för användarundersökningar inom all forskning, och verktygen för att skapa bättre tjänster och produkter inom såväl media som också andra områden där uttryckligen användarupplevelserna och användbarheten är viktiga kriterier för val av tjänster. Vad är den långsiktiga bestående nyttan av projektet: Kunskapen om hur användare reagerar på olika slags innehåll och de mätmetoder vi utvecklar för den kan utnyttjas på många sätt; dels bidrar den till forskningen i många ämnen vid Åbo Akademi, omfattande bl a pedagogik, utvecklingspsykologi och statskunskap i Vasa, och dels kan den användas för att betjäna företag vars tjänster och produkter behöver målgruppstestas för att nå bättre försäljning. Vad som gjorts under 2013: Under året har forskningen kring interaktivitet och användarupplevelser fortsatt genom att utveckla speciellt mätningen av EEG-data och användningen av mätmetoderna i andra sammanhang än digital medieanvändning. Resultaten har presenterats i ett antal vetenskapliga artiklar och bokkapitel samt genom konferenspresentationer. Samtidigt har samarbetet bl.a. med de finlandssvenska mediehusen fördjupats, likaså med Vasa stad och andra regionala aktörer kring utnyttjande av användarupplevelser i utvecklande av digitala tjänster för olika medborgargrupper. Under 2014: som är det sista året i projektet, kommer betydelsen av användarupplevelser inom lärande att vara ett tyngdpunktsområde utöver de ovannämnda, samtidigt som vi kommer att ytterligare utveckla våra metoder för att mäta användarnas reaktioner i andra än mediala sammanhang. Samtidigt görs en ansökan om spetsforskningsstatus vid ÅA 2014-2018 och en skärpt profil för användarupplevelseforskningen, med sikte på att kunna etablera ett permanent centrum för forskning kring användarupplevelser. Under året är också ambitionerna att den första disputationen kring detta tema bland MediaCitys personal ska äga rum. 10

11 Diplomingenjörsutbildning i energiteknik DI-utbildningen i energiteknik inleddes hösten 2011 i samarbete mellan kemisktekniska fakulteten vid Åbo Akademi och yrkeshögskolan Novia i Vasa. Satsningen innebär en ny verksamhet för Åbo Akademi i Vasa. Syftet är tillgodose det svenskspråkiga utbildningsbehovet i Vasaregionen samt öka Åbo Akademis forskningssamarbete med företagen och med de andra högskolorna inom området. Utbildningslinjens två anställda, professor och amanuens, finansieras med donationsmedel från Aktiastiftelsen i Vasa, Harry Schaumans stiftelse, Högskolestiftelsen i Österbotten och Svensk-Österbottniska samfundet. Den tvååriga utbildningslinjen har haft tre antagningar och sammanlagt 40 sökande. Tio nya studerande antogs till programmet 2013 varav omkring hälften studerar på heltid. De tre första studerande tog sin DI-examen under 2013 och sammanlagt påbörjades sex externt finansierade diplomarbeten i samarbete med industrin och andra samarbetspartners. Tre nya kurser introducerades för läsåret 2013-14 vilket innebär att drygt hälften av undervisningen nu ges i Vasa, resten ges som distansundervisning eller intensivkurser i Åbo. Professor Seppo Niemi från Vasas universitet tilldelades en docentur för en femårsperiod. Utbildningslinjen kommer att utvärderas under 2014. Den fjärde antagningen av nya studerande ligger på samma nivå som tidigare år med fem nya studieplatser. Under 2014 initieras nya forskningsprojekt inom bl.a. INKA-samarbetet. En ny kurs riktad till personer intresserade för forskarutbildning startas. Intresset och formerna för alumniverksamhet i Österbotten diskuteras. Hållbar livskvalitet i lokalmiljö ur ett miljöpedagogiskt perspektiv HÅLLiLIV (tidigare namn: Utbildning och forskning för hållbar livskvalitet i lokalmiljö) Projektägare: Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten och docent Irmeli Palmberg som projektledare. Projektets huvudsyfte är att genom forskning, undervisning och mångsidigt lokalt samarbete öka förståelsen för hållbar utveckling och hur man genom egna val och eget agerande kan främja en hållbar framtid och minska klimatförändringen. Målgruppen inkluderar lärarstuderande, yrkesverksamma lärare och övrig skolpersonal samt lärarutbildare och lokala aktörer i hela Norden. De årliga målen har uppfyllts väl på projektets alla områden. Den långsiktiga bestående nyttan av projektet är ett stort och fungerande nätverk av lokala och nordiska aktörer, som genom egen kompetensutveckling erhållit sådana forskningsbaserade verktyg och färdigheter att de inom sitt yrkesliv kan inspirera och aktivera andra att leva på ett sätt som belastar naturen mindre och garanterar en hälsosam och livsglädjande miljö för kommande generationer. Under år 2013 har projektet resulterat i bl.a. 1) fem internationella publikationer, 2) tre nordiska seminarier och workshops, 3) ett flertal planerings- och samarbetsmöten, vilka även fungerat som deltagarnas fortbildning, 4) ett flertal konferenspresentationer

och -publikationer, 5) två pro gradu-avhandlingar (Isabel Aurén: Lokal natur och kultur undervisas i ett globalt sammanhang. En empirisk studie om världsarvsundervisning i Kvarkens skärgård samt Linda Degerman: Elevers uppfattningar om klimatförändringen. En kvantitativ undersökning om finlandssvenska niondeklassares kunskaper om och attityder till klimatförändringen), varav den ena bedömdes med högsta vitsord, 6) information och debatt i dagspressen, 7) flera kurser som fortbildning för lärare och utbildning för blivande lärare och 8) information och idéutbyte lokalt och nordiskt (bl.a. via det nordiska nätverket i miljöpedagogik och via nya kontakter under konferenser och seminarier). Projektet fortsätter följande år enligt de inlämnade planerna med forskning, utbildning och information samt samverkan med lokala och nordiska aktörer. Ytterligare publikationer är redan under arbete, ett flertal nya och gamla kurser som utbildning och fortbildning är inplanerade, nya undersökningar utförs och sammanställs, ett antal workshops och seminarier ordnas. Resultaten kommer att presenteras och diskuteras vid olika konferenser, men även via projektets hemsidor (www.abo.fi/institution/projekt) 12 Didaktiska Dimensioner i Digitalt lärande (DiDiDi) Pekplattans pedagogiska potential, PPP Pekplattans pedagogiska potential, PPP, är ett av delprojekten inom det stora Didaktiska Dimensioner i Digitalt lärande, DiDiDi. Projektet har en brett upplagd styrgrupp som professor Ria Heilä-Ylikallio fungerar som ordförande för. DiDiDi presenteras i text, ljud och bild på webben www.dididi.fi. Projektet samlar olika aktörer och delprojekt både inom Åbo Akademi och Vasa övningsskola genom att Talking Tools, Intelligent på tangent, Student på tangent och Digitala läromedel samverkar inom DiDiDi. Vasa stads medverkan gör att projektet även står i aktiv dialog med skolstaden Vasa och kopplingen till det nationella Lärmiljöprojektet gör att det forsknings- och utvecklingsarbete som genomförs inom PPP och DiDiDi automatiskt får en spridning över hela landet. PPP-projektet har under år 2013 anordnat flera välbesökta seminarier öppna för alla intresserade, och också resulterat i två avhandlingar pro gradu, den tredje är inlämnad i januari 2014. Magisteravhandlingarna visar på konkret resultat av forskning och utveckling i samverkan. Projektet är även presenterat på nordiska forskarkonferenser. Doktorand Charlotta Hilli, har gjort sin datainsamling inom projektet, vilket IT-pedagog Anderas Sundstedt vid Vasa övningsskola stött på olika sätt. Projektets spännande premisser är att kombinera den (ibland) långsamma pedagogiska forskningen, med den (ofta) snabba teknologiska utvecklingen till att fungera optimalt till förmån för Åbo Akademis verksamhet i Österbotten, nationellt och internationellt. Grundläggande utbildning, gymnasium, grundutbildning vid universitet, lärarfortbildning och forskning förenas i projektet. För att hela DiDiDi-projektet skall fungera framgångsrikt fram till år 2015 behövs fortsatt finansiering, främst för doktoranderna (Charlotta Hilli), IT-stöd på Vasa övningsskola (Anderas Sundstedt) och projektkoordinatorn via CLL (Kicki Häggblom).

13 Talking Tools Projektägare: Slöjdpedagogiken och MediaCity vid Åbo Akademi Projektets syfte och målsättningar: Syftet med Talking Tools-projektet är att utveckla en mobilapplikation för smarttelefoner och pekplattor, ämnad i första hand att stöda undervisning och lärande i konst- och färdighetsämnen. Forskningen inom projektet har som huvudsyfte att utreda vilket mervärde användning av den nya tekniken ger för undervisning och lärande i slöjd. Ett projekt med långsiktig bestående nytta för ÅA och Svenskfinland Det långsiktiga målet med projektet är att den finlandssvenska skolan respektive lärarutbildningen vid ÅA ska vara föregångare i att skapa nya produkter och verksamhetsmodeller i enlighet med de krav som samhället ställer på implementering av ny informationsteknik i skolan. Vad som gjorts under 2013: Under 2013 har utvecklingsversionen av Talking Tools (TT) tagits i bruk med grupper vid Vasa Övningskola och Pedagogiska fakulteten samt testats och vidareutvecklats i användarvänlighetslabbet vid MediaCity. Under 2013 har slöjdpedagogiken och MediaCity även producerat pedagogiska lärobjekt samt utvecklat ett koncept för hur lärare själv enkelt kan producera audiovisuella lärobjekt med hjälp av sin smarttelefon. Varumärket Talking Tools är registrerat hos Patent- och registreringsstyrelsen. Parallellt med utvecklingsarbetet av mobilapplikationen har det pågått pedagogisk forskning både på post-doc, doktorand, och pro-gradunivå. Projektet har under 2013 presenterats på konferenser i bland annat Lissabon, Reykjavik, Texas, Åbo, Helsingfors, Umeå och Vasa. Delegationer från Mexico, Slovakien och Tjeckien har besökt Åbo Akademi för att bekanta sig med Talking Tools projektet. I april sändes en omfattande penningansökan till Tekes. Trots att Tekes anser att projektet har en god kommersialiseringspotential kunde projektet inte finansieras som en forskningsbetonad helhet. En möjlig ny ansökan till Tekes är avhängig av andra ansökningar som samarbetsparten UPC gjort till samma finansiär. Plan för den resterande projekttiden: Den första kommersiella versionen av Talking Tools lanseras hösten 2014. Versionen baserar sig på resultat av forskningsarbetet som gjorts och från de pilot- och användarvänlighetstest som utförts med elever, lärarstuderande, lärare och lärarutbildare under 2013. Marknadsföringsarbetet inleds under våren 2014 genom att ordna fortbildningstillfällen i Jakobstad och Åbo där yrkesverksamma lärare har möjlighet att bekanta sig med Talking Tools. I övrigt är projektets fortsättning och dess tidtabell avhängiga av tillbudsstående ekonomiska resurser. Därför ligger stor fokus på att trygga finansiering för den resterande projekttiden ( 30.6.2015) tills alla, eller en del av kostnaderna täcks av försäljningsintäkter. För att skapa kontinuitet för samarbete mellan de tre projektparterna bereds en ansökan till programmet Technologies for better human learning and teaching inom EU:s nya ramprogram för forskning och innovation Horisont 2020.

14 Slöjdpedagogiskt resurscentra Doktorsavhandling: Förutsättningar för företagsamt lärande Doktorand: Janne Elo Företagsamt lärande, även kallat företagsamhetsfostran, är ett ämnesöverskridande temaområde som funnits inom den grundläggande utbildningen i två decennier. Målsättningen för företagsamt lärande är att utveckla elevers företagsamma livshållning och förmåga att ta ansvar för både sin egen och samhällets framtid. Då temat även syftar till att skapa förutsättningar för egenföretagande har temat beforskats ur såväl ett ekonomiskt som pedagogiskt perspektiv, vilket även lett till en viss kluvenhet och otydlighet kring temat. Syftet med denna avhandling är att undersöka förutsättningarna att utveckla elevers företagsamhet i skolan, uttryckligen med pedagogiskt fokus. Samtidigt som vikten av att fokusera på utvecklingen av elevers företagsamhet betonas i styrdokument och i debatten om skola och utbildning, råder det en oklarhet kring hur temat tar sig uttryck i den grundläggande utbildningen och skolan har även uppfattats ha svårigheter med att omsätta temaområdet. Den ökade förståelse för det företagsamma lärandets förutsättningar som denna forskning bidrar med är betydelsefull för lärarutbildningen vid Åbo Akademi genom att förbättra förutsättningarna för lärarutbildningen att erbjuda på forskning baserad undervisning för lärarstuderande om ett tema som kan uppfattas som centralt för en skola som har som målsättning att utbilda elever kapabla att möta dagens och morgondagens utmaningar. Denna utvecklade förståelse gagnar på sikt såväl Österbotten som Svenskfinland som helhet. Under 2013 har tyngdpunkten inom projektet varit på färdigställandet av avhandlingsmanuskriptet och slutseminarier för manuskriptet har hållits i december 2013. Under 2014 färdigställs avhandlingen och disputation förväntas ske under 2014. Masskommunikation Projektansvariga: Lektorat i masskommunikation vid statsvetenskapliga institutionen, Åbo Akademi Vasa/Ari Nykvist och Göran Djupsund - Projektets syfte och målsättningar: Att bidra till att kunna upprätthålla undervisningen och koordineringen av utbildningen för journalister vid Åbo Akademi. Målsättningarna har uppfyllts väl inom projektet. - Vad är den långsiktiga bestående nyttan av projektet: För Åbo Akademi att kunna erbjuda en bredare utbildning inom masskommunikationen, och därmed vara ett mera lockande alternativ för studerande i Svenskfinland. Via utbildningen får ÅA också en synlighet utåt iom de kontakter till medieorganisationer nationellt och internationellt som byggs upp via utbildningen. För Vasaregionen iom att regionen via lektoratet kan erbjuda en konkurrenskraftig utbildning inom masskommunikation som lockar studerande till regionen, och genom att utbildningen årligen levererar kunniga journalister som passar väl in på den österbottniska arbetsmarknaden.

15 - Vad som gjorts under 2013. Under våren och hösten har koordineringen och undervisningen inom projektet fortsatt ungefär som tidigare år. Sammanlagt har 5 + 7 (våren 2013 + hösten 2013) studerande utbildats inom ämnet på fördjupad nivå. Därutöver har ca 40 studerande per kurs deltagit i de tre kurser som ingår i grundstudierna på 25 sp. En helt ny kurshelhet inom fördjupade studier med fokus på multimedia och webb har planerats under hösten. - Om projektet fortsätter, vad kommer att göras följande år Undervisning och koordinering av verksamheten fortsätter ungefär som tidigare år. Den nya kurshelheten om multimedia och webb anordnas för första gången under våren 2014. Pedagogiskt ledarskap Projektets utvecklar ett internationellt högklassigt forsknings- och utvecklingscentrum kring pedagogiskt ledarskap i Vasa i samverkan med regionens högskolor. Motivet är det förändrade arbetslivets karaktär som i det postindustriella samhället bygger på hur medarbetares kompetensutveckling förvaltas och stöds hållbart med praxisutvecklande forskning. Planenligt har arbetet bedrivits ÅA internt, regionalt, nationellt och internationellt. Projektet inleddes med att 2011 utveckla ett nytt koncept för hur forskningsbaserat pedagogiskt utvecklingsarbete kan ledas från PF i Vasa. Resultatet är Rådet för forskning och utveckling (RFU) jämte ett samhälleligt referensorgan som grundades 2012 (http://www.abo.fi/institution/rfu). Det regionala universitetssamarbetet i ledarskap förverkligas genom utveckling av det Österbotten fokuserade och tvärvetenskapliga forsknings- och innovationsprojektet Botnia Welfare projektet (BoWer) kring delaktighet, hälsa och välfärd som nu inkluderar utbildning. Detta är i paritet med ÅA:s strategiska utveckling i Vasa. (http://www.uva.fi/fi/sites/bower/tutkimusohjelma/meneillaan_olevat_tutkimukset/). Vid PF har projektet ELLA (Educational Leadership Laboratory) etablerats parallellt med det finlandssvenska skolutvecklingsprojektet Toppkompetens som startades upp 2012. Inom ELLA som utgör en del i det internationella skolledarprojektet ISSPP studeras finlandssvenskt kommunalt skolledarskap och och rektorsarbete i internationell komparativ belysning (www.uv.uio.no/ils/english/research/projects/isspp/). ELLA är knutet till European Policy Network of School Leadership (EPNoSL), ett europeiskt projekt för utbildningsadministration och ledarskapsforskning. Inom ELLA utvecklas och utprövas också ett nytt finlandssvenskt skolutvecklingsinstrument i aktivt internationellt samarbete, särskilt med University of Arizona. Peace, Mediation, and Conflict Research Engelskspråkigt magisterprogram (120 sp) Projektägare: Socialvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi i Vasa Kaj Björkqvist, ämnesansvarig professor i utvecklingspsykologi Harriet Silius, prefekt vid Socialvetenskapliga institutionen

16 Projektets syfte: Magisterprogrammet Peace, Mediation, and Conflict Research (PEACE-programmet) organiseras gemensamt mellan Åbo Akademi och Tammerfors universitet, och meddelar undervisning, på engelska, på två orter. Det är tvåårigt, med intagning varje höst. Det riktar sig till internationella studerande, men finländska studerande är även välkomna. Undervisningen är tvärdisciplinär, och beaktar såväl samhällsvetenskaplig som psykologisk forskning om hur konflikter uppstår, eskalerar, och hur de kan lösas. Avsikten är att träna studerande för konfliktlösningsuppgifter både på det globala och det nationella planet. Vad är den långsiktiga bestående nyttan av projektet: Nyttan är att utbilda konfliktlösare och fredsmäklare som har beredskap att arbeta främst inom internationella organisationer, men även inom inhemska företag och statliga/kommunala organisationer. En motsvarande utbildning saknas helt på annat håll i Finland. Den är vidare helt i linje med de strävanden som Finlands utrikesministerium har deklarerat om att Finland bör sträva efter att bli en stormakt inom fredsmäkling (7.5.2010). I utrikesministeriets handlingsprogram för fredsmäkling från december 2011 omnämns magisterprogrammet specifikt som ett lovvärt initiativ som bör följas upp. Vad som gjorts under 2013: Magisterprogrammet påbörjades hösten 2012. En ny intagning till programmet gjordes hösten 2013. Under läsåret 2013-2014 har 34 studerande aktivt deltagit i magisterprogrammet. Studerandes namn och nationalitet framgår av bilaga 1. Docent, FD Douglas P. Fry har varit anställd på heltid som direktör för programmet, och han har även ansvarat för merparten av undervisningen. Studiernas uppbyggnad framgår av bilaga 2. 6-7.4.2013 anordnades ett seminarium och skrivläger för studerande och lärare vid Kalles Inn på Söderudden. Syftet med seminariet var att studerande i en stimulerande miljö skulle ges tillfälle att skriva intensivt på sin pro gradu avhandling, i interaktion med varandra och sina lärare. Eftersom utbildningen är tvåårig kommer den första årskursen att fortsätta och förväntas bli färdig vårterminen 2014. Hösten 2014 är igen en ny intagning, och ansökningstiden för den går ut 14 februari 2013. Enligt preliminära uppgifter har antalet sökande varit stort även detta år. I och med att de studerande påbörjar sina magisteravhandlingar kommer de även att involveras i konkret forskning på området. De kommer även att utföra en praktikperiod inom någon valbar internationell organisation. Studiehelheten Främjande av psykisk hälsa 2013 Projektägare: Socialvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi i Vasa Klas Backholm, forskardoktor, heltidsanställd projektkoordinator januari-september 2013 (Susanna Hemming, deltidsanställd projektkoordinator december 2013-februari 2014) Kaj Björkqvist, ämnesansvarig professor i utvecklingspsykologi

Harriet Silius, prefekt vid Socialvetenskapliga institutionen 17 Projektets syfte och målsättning: Att bygga upp en studiehelhet med profilering på psykisk hälsa inom akademiska studier vid Socialvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi, samt ge en möjlighet för yrkesverksamma till fortbildning inom temaområdet vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi. Att därigenom sprida kunskapen om vad främjande av psykisk hälsa innebär. Hur syfte och målsättning uppfyllts: Under år 2013 har en ny studiehelhet på magisternivån skapats inom ämnet utvecklingspsykologi; studiehelheten Ungas mentala hälsa, 60 sp. Eftersom kurser i utvecklingspsykologi i stor utsträckning koordineras av Öppna Universitetet så kan även andra än huvudämnesstuderande i utvecklingspsykologi delta i kurserna. Projektkoordinatorn har under året tillsammans med Yvonne Ahlstedt från CLL/Novia/Jstad deltagit i diskussioner med professionella inom den sociala sektorn och under våren 2013 inlett planeringen av en öppen yrkeshögskoleutbildning för socialarbetare, 10 sp, med inriktning på främjande av psykisk hälsa. Denna utbildning beräknas starta i april 2014. Den projektanställda har även deltagit i ett nytt forskningsprojekt på tematiken främjande av psykisk hälsa. Vad är den långsiktiga bestående nyttan av projektet: Studier med profilering på psykisk hälsa inkorporeras i den fortgående utbildningen vid Åbo Akademi och kan i framtiden erbjudas studerande inom ramen för kärnundervisningen, samt yrkesverksamma via fortbildningskurser. Forskning inom området kan få större omfattning och spridning. Personer som via sina studier innehar en ingående sakkunskap om främjande av psykisk hälsa placeras inom olika sektorer av arbetslivet, och därmed sprids förståelsen kring temat såväl inom Åbo Akademi som i Vasaregionen på arbetsplatser/inom forskningsprojekt. Vad som gjorts under år 2013, kort sammanfattning: Utgifterna inom projektet har under år 2013 huvudsakligen bestått av lönekostnader. Den anställda på projektet har arbetat med att integrera ämnet i den fortlöpande verksamheten vid ÅA i Vasa. Diskussioner och samarbete har fortgått med samtliga ämnen vid Socialvetenskapliga Institutionen samt även med det engelskspråkiga magisterprogrammet Master s Programme in Mediation, Peace and Conflict Research gällande gemensam fortsatt extern finansiering. Samarbete har även inletts med CLL/Novia, där den projektanställda deltagit i planering och uppgörande av läroplan för en öppen yrkeshögskoleutbildning för socialarbetare med inriktning på främjande av den psykiska hälsan. Den projektanställda har sedan hösten 2013 deltagit i ett nytt samarbetsprojekt kring forskning på tematiken främjande av psykisk hälsa, BoWerprojektet (Botnia Welfare Coalition for Research and Knowledge) som koordineras av Institutet för hälsa och välfärd THL och Vasa Universitet. Målsättningen för BoWerprojektet är att söka finansiering för och skapa ny forskning kring främjande av psykisk hälsa. Handledning av studerande som ännu slutför studiehelheten har fortgått. Den projektanställda har även skött löpande ärenden som uppdatering av webbsidor, kontakter till studerandenätverket och sakkunniga samt allmän spridning av kunskap om ämnet inom ÅA och i regionen.

18 Vad som görs under 2014: Studiehelheten Främjande av psykisk hälsa 60 sp avslutas under våren 2014. Den deltidsanställda projektkoordinatorn sammanställer slutrapport över projektet och om resurser finns ordnas en avslutande seminariedag för tidigare studerande, sakkunniga, samarbetspartners samt övriga intresserade med aktuell information om tematiken, samt med en presentation av aktuell forskning på området. Den projektanställda bistår även CLL/Novia med planering av fortbildningen för socialarbetare. Landsbygdsprofessur vid Åbo Akademi Projektansvarig: Kjell Andersson Projektets syfte har varit att etablera forskning, undervisning och samhällskontakter inom ämnet landsbygdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa. Projektets målsättning kan i dagens läge sägas ha uppfyllts väl inom alla tre målområden. Den forskargrupp som kan räknas till landsbygdsprofessuren uppgår idag till 10 personer (professor, post-doc, doktorander, licentiand och projektassistent). Samtliga är externt finansierade vilket understryker den potential och dynamik som finns i verksamheten. Vid sidan av ett större antal allmänfattliga vetenskapliga publikationer har 4 sakgranskade vetenskapliga publikationer utkommit under året. Ytterligare kommer en sakgranskad bok att utges i början av 2014 liksom kontrakt har ingåtts med det engelska förlaget Ashgate om ytterligare en - i någon mån en fortsättning på en bok som utkom 2012. Utöver detta finns förhandsöverenskommelse om en sakgranskad bok på förlaget Emerald (England). En viktig undervisningsmässig innovation är det videobaserade undervisningssamarbete som 2013 etablerats med Soc&kom i Helsingfors, och som kommer att fortsätta under 2014. Ytterligare har samarbete med sociologin i Åbo upp till magisternivå - i linje med tidigare samarbete med socialpolitik - formaliserats. Den långsiktiga nyttan av satsningen på landsbygdsprofessuren är att den erbjuder en unik service för en region som i stor utsträckning präglas av landsbygd och för vilken utveckling och på kunskap baserad utveckling blir allt viktigare i och med att befolkning och verksamheter tenderar att koncentreras till urbana centra. Befolkning, hälsa och välfärd Projektansvarig: Jan Saarela. Socialvetenskapliga institutionen, Åbo Akademi i Vasa Projektets syfte och målsättningar: Att i form av en forskargrupp utgöra en plattform för utbildningen av politices doktorer specialiserade på kvantitativt inriktade analyser om befolkning, hälsa och välfärd.

Doktorandarbetet och handledningen fortskrider helt enligt planerna. 19 Långsiktig nytta: Att genom postgradual utbildning bistå det omgivande samhället och närregionen med på forskning baserad sakkunskap om vår levnadsstandard, vårt socialskydd, befolkningens sammansättning, utveckling och hälsa. Verksamhet under år 2013: Politices magister Camilla Härtull har under året varit anställd som doktorand i socialpolitik inom projektet. Doktorsavhandlingens tema är Fattigdomens skepnader. En artikel är redan accepterad för publikation, medan en andra håller på att sammanställas för att inom kort skickas på sakkunniggranskning. Hon har avlagt behövliga kurser för doktorsexamen, och håller på med studieblocket i högskolepedagogik. Verksamhet under inkommande år: Camilla Härtull fortsätter planenligt med arbetet på sin doktorsavhandling. Eftersom den är starkt fokuserade på empiriska analyser är arbetsinsatsen vad gäller förberedande databearbetning, preliminära analyser och handledning mycket stor. Ytterligare en doktorand, Julia Klein, finns sedan hösten 2013 med i forskargruppen. Hon har i nuläget ingen bestående finansiering för sina doktorandstudier, men vi hoppas kunna anställa henne inom ett större forskarnätverk om finlandssvenskars hälsa. PF, musikinstrument Anskaffning av instrument och övrig utrustning för undervisning i musikens didaktik Projektansvarig: Cecilia Björk, universitetslärare, ämnesansvarig Projektets syfte var att förnya, reparera och utöka den musikutrustning som används i lärarutbildningen. Redovisning Tack vare Högskolestiftelsens bidrag har lärarutbildningens bestånd av akustiska gitarrer fördubblats. Två halvakustiska gitarrer har införskaffats. All bandutrustning är förnyad och reparerad, inklusive förstärkningstekniken. De studerande har nu tillgång till digitalt trumset och keyboard som ger nya möjligheter att öva och göra inspelningar. Hela uppsättningen rytminstrument är förnyad och utökad med slagverk som djembe och cajon. Flera högklassiga kanteler finns nu också till förfogande. Bidraget har dessutom gjort det möjligt att skaffa utrustning och mjukvara som kan användas vid digital musikproduktion. I de nya nationella läroplansgrunderna som är under arbete betonas att musikundervisningen ska stöda och uppmuntra ett mångsidigt musikskapande, även i digitala miljöer. Ett magisteravhandlingsprojekt om digitala lärandemiljöer i musik har redan startat och ytterligare forskning om nätbaserad undervisning är under planering.

Många barn och unga drabbas av hörselskador till följd av otillräcklig kunskap om buller och ljudvolym. Med hjälp av bidraget har vi skaffat en bullervarnare, ett så kallat ljudöra, som kan förebygga skador under utbildningen och öka de studerandes medvetenhet om trygg ljudanvändning. Klasslärarstuderande och speciallärarstuderande har nu bättre möjligheter att stärka sina musikfärdigheter och utöka sin kunskap om olika former av musicerande. Bidraget stöder utvecklandet av musikundervisningen vid Pedagogiska fakulteten och därmed i hela Svenskfinland. Engelskspråkiga kurser Projektansvarig fram till augusti 2013 Camilla Westermark, därefter Johanna Holm Projektets syfte och målsättningar har varit att tillgodose engelskspråkig undervisning vid ÅA i Vasa både för utbytesstuderande och till ordinarie studerande vid de olika institutionerna vid ÅA. Genom att erbjuda kurser på engelska till inkommande utbytesstuderande har ÅA-studerande möjlighet att själva åka på utbyte. Projektet ger internationell synbarhet åt ÅA, Svenskfinland och Vasa-regionen. De erfarenheter som de utbytesstuderande får under vistelsen i Vasa bidrar till en positiv bild för universitetet, det finländska utbildningssystemet och regionen ute i välden. Internationalisering är ett viktigt ledord vid Åbo Akademi och eftersom vi tar emot utbytesstuderande till ÅA kan även vi sända ut våra studerande på utbyte och på det sättet får våra egna studerande en internationell dimension i sina studier. Målsättningarna har uppfyllts väl, under höstterminen 2013 och vårterminen 2014 har vi i Vasa haft ca 45 utbytesstuderande från bland annat Europa, Japan, Kina och USA. Genom de medel för projektet som fås från Högskolestiftelsen i Österbotten kan undervisning på engelska ordnas vid Socialvetenskapliga institutionen i Vasa och vid Pedagogiska fakulteten utöver den ordinarie undervisningen. Våra förhoppningar är att projektet ska kunna fortsätta även i framtiden eftersom vi hela tiden försöker utvärdera och utveckla den undervisning som ges till våra internationella studerande. Gymnastik på svenska! Examinationen av gymnastiklärare sker vid Jyväskylä universitet. Jyväskylä har dock inte attraherat tillräckligt många kvalificerade svenskspråkiga studenter och de finlandssvenska studenterna verkar inte vara tillräckligt motiverade eller tillräckligt duktiga i finska för att söka sig till gymnastiklärarutbildningen i Jyväskylä. Syftet med detta projekt är att klasslärare och andra lärarkategorier (t.ex. slöjdlärarstuderande, studerande i huslig ekonomi och speciallärarstuderande) kan genom biämnesstudier i gymnastik erhålla kompetens i att på svenska ge kvalitativ gymnastikundervisning inom den grundläggande utbildningen. Projektansvarig är docent Jan-Erik Romar i samråd med prefekt Ria Heilä-Ylikallio. Under 2013 har Pedagogiska fakulteten med dessa medel kunnat erbjuda biämnesstudier i gymnastik enligt fakultetens undervisningsprogram. Vidare har klasslärarstuderande skrivit åtta kandidat- och nio magisteravhandlingar i teman 20