Stiftelsens förvaltning handhas av delegationen, styrelsen och verkställande direktören.

Transkript

1 1 ÅRSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2012 Högskolestiftelsens ändamål Stiftelsens ändamål är att ekonomiskt bidra till att upprätthålla och utveckla högskoleverksamhet i svenska Österbotten och att i anslutning härtill stöda och främja vetenskaplig forskning och utbildning. Stiftelsens ledning Stiftelsens förvaltning handhas av delegationen, styrelsen och verkställande direktören. Delegationen Delegationen tillsätter stiftelsens styrelse, fastställer bokslut och arvode samt övervakar styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Stiftelsen. Delegationen har representanter från privata-, högskole- och offentliga sektorn. Genom valet av styrelsemedlemmar ansvarar delegationen för att Stiftelsens styrelse har den kompetens och erfarenhet som behövs för att leda Stiftelsens verksamhet. Delegationens medlemmar väljs för en mandatperiod på fyra år. Delegationen består av minst 16 och högst 28 medlemmar. Till ledamot får inte väljas person som fyllt 70 år. Under år 2012 fungerade Håkan Nordman som delegationsordförande och Gustav Skuthälla viceordförande. På delegationens höstmöte återvaldes Nordman och Skuthälla för Delegationen sammanträdde till två ordinarie möten under Avgående delegationsmedlem Per-Håkan Rönnqvist avtackades på höstmötet. Övriga medlemmar återvaldes för perioden Delegationen har 21 medlemmar: Ulrika Wolf-Knuts, Kjell Herberts, Anita Ismark, Erik Sjöberg, Stefan Wikman, Mikko Ollikainen, ny medlem Örjan Andersson, Kjell Antus, Sven-Erik Hansén, Sören Kock, Ulla Lahtinen Hans Bondén, Christina Nygrén-Landgärds, Håkan Nordman, Anna-Maja Henriksson, Gustav Skuthälla Mikaela Björklund, Bo Linde, Gretel Ristiluoma, Stefan Råback, Maria Österåker.

2 2 Beredningsutskotts år 2013 Till beredningsutskottet valdes Håkan Nordman, sammankallare, Gustav Skuthälla, Ulla Lahtinen och Anita Ismark. Stiftelsens styrelse Styrelsen består av en ordförande och fyra medlemmar samt två suppleanter. Till medlemmar får inte väljas person som fyllt 70 år. Styrelsemedlemmar 2012: Håkan Anttila, ordförande, Jan-Christer Eriksson, viceordförande, samt Gun Kapténs, Kjell Blomqvist och Leif Back, ordinarie medlemmar. Suppleanter var Anna-Lena Palomäki och Stefan Talus. På årets sista styrelsemöte avtackades styrelsemedlem Leif Back. Leif Back var styrelsemedlem under tiden Styrelsen sammanträdde åtta gånger. På delegationens höstmöte valdes Håkan Anttila till styrelseordförande för år Till medlemmar i styrelsen valdes Gun Kapténs och Stefan Talus. Till suppleanter i styrelsen valdes Anna-Lena Palomäki samt Ulrica Karp år 2013, Karp valdes i stället för tidigare ersättare Stefan Talus. Jan-Christer Eriksson och Kjell Blomqvist är valda för ordinarie medlemmar för perioden Vd EM Katarina Heikius Revisorer Revisor 2012 var CGR Benita Öling samt CGR-samfundet Oy Ernst&Young Ab med ansvarig CGR revisor Kjell Berts. Suppleanter CGR-samfundet Oy Ernst&Young Ab. Höstmötet återvalde revisorerna för Finansiell ställning och väsentliga händelser under året Under året har behandlingen av fonderna ändrats så att alla fonder behandlas som bundna fonder. Tidigare har Ann-Mari Finniläs fond behandlats som en självtäckande fond. Föregående års räkenskapsperiods resultat- och balansräkning samt noter har ändrats så att de motsvarar nuvarande presentationsalternativ. Fonderna bokförs på skilda kostnadsställen. Stiftelsens överskott, förvaltade fonder medräknade, ökade år 2012 till , euro (år 2011, euro) en ökning med 30 procent. Dividendintäkterna var euro, (år 2011, ) en ökning med 16,3 procent

3 3 Ränteintäkter euro, (år 2011, ) en minskning med 79 procent. Hyresintäkter euro, (år 2011, ) en ökning med 17 procent I löner och arvoden till verkställande direktören och styrelsen erlades euro. Stiftelsens kontor flyttade till nya utrymmen i våning 5 och delar nu konferensoch sociala utrymmen med Kolster. Utdelning av bidrag och stipendier Stiftelsen stöder, med betoning på regionala nyttan, existerande verksamhet samt initierar utvecklingsbara projekt, närmast för att få fram spetskunnande. Betoning på forskning och utveckling i stadgarna tolkas så att vetenskapshögskolorna prioriteras Stiftelsens totala utdelning /år inkluderat bunda fonder Stiftelsen förvaltar egna medel samt sköter förvaltningen av Österholms fond och Ann- Mari Finniläs fond. Bidragen och stipendier utdelade år 2012 Stiftelsens egna medel euro Thor Österholms fond 450 euro Ann-Mari Finniläs fond euro euro

4 4 Ur stiftelsens egna medel utbetalades euro. Bidrag och stipendier tilldelades: Svenska handelshögskolan i Vasa, för en tjänst som företagskoordinator euro. Helsingfors Universitets tvåspråkiga juristutbildning i Vasa fick euro och universitets magisterutbildning i socialt arbete euro euro beviljades för färdigställande av boken juridiskt språkbruk på svenska euro beviljades i stipendier till Novias studerande. Bilaga euro beviljades i stipendier till Svenska handelshögskolans studerande i Vasa. Bilaga Stiftelsens utdeling i /år Ur Thor Österholms fond utdelades 450 euro. Stipendierna delades ut till studerande vid Vasa Övningsskola. Bilaga Österholms utdelning i /år

5 5 Ur Ann-Mari Finniläs fond, som enligt sina stadgar främjar Åbo Akademis verksamhet i Vasa delades år 2012 ut euro Finniläs utdelning i /år Stipendier och bidrag tilldelades: Bokslut ÅA Vasa / Finniläs fond 2012 Mediacity - Utvecklingsenheten verksamhetsbidrag Forskningsledare Diplomingenjörsutbildning i energiteknik - Energiteknik professur Energiteknik amanuens Hållbar livskvalitet i lokal miljö DiDiDi - Pekplattans Pedagogiska Potential TalkingTools MediaCity surfplattor Slöjdpedagogik - Forskningsledare Forskare/del Masskommunikation, lektorat Pedagogiskt ledarskap Peace, Mediation and Conflict Främjande av psykisk hälsa Akademiforum 5000 Landsbygsprofessur Befolkning, hälsa och välfärd Ann-Mari Finniläs pris 5000 Enskilda bidrag Tidigare återbetalning som ej delats ut BUDGET UTDELNING TOTALT

6 6 Mindre projekt och individuella forskarstipendier Utvecklings- och forskningsprojekt: Forsman Liselott, Pedagogiskt utvecklingsarbete i forskningsfokus, euro. Salo Petri, 2012 ordna fjärde konferensen, Kvalitativa forskningsmetoder vid pedagogiska fakulteten, euro. Wärnå-Furu Carola, forskningsprojekt, Värdegrund som byggsten i hälsa, euro. Autio Petra, Utbildningsideologi som förklaring till variationer i elevens prestationer, euro. Backholm Klas, Mätning av traumarelaterade symptom pilotstudie MediaCitys IDTV-lab, euro. Bendtsen Marina, Envolving views in the transition from student teacher to newly qualified language teacher, euro. Ekstam Ulrika, Specialundervisning i matematik i Svenskfinland, euro. Engström Johnny, Nordisk högerpopulism, euro. Hellstrand Heidi, Räknandet räknas, euro. Hjelm Åsa, Gränsöverskridande lärande via handens arbete, euro. Nordmyr Johanna, Penningspel på Internet och dess samband med spelproblem och psykisk ohälsa, euro. Sandvik Ann- Helén, Att bli en vårdvetenskapens budbärare, euro. Svels Kristina, Fritidsboendens uppfattning om världsarvet Kvarkens skärgård, euro. Bidrag till resor och kongresser 1000 euro: Nykvist Ari, Norrby Markus, Rejman Katarina, Romar Jan-Erik, Saarela Jan, Söderberg Patrik, Wolff Lili-Ann, Österman Karin. 850 euro: Rusk Fredrik. ARTLED, Kaihovirta m.fl., euro Energiteknik, Pyhäjärvi m.fl Media 1, Granqvist m.fl euro. Barnpedagogik, Särs m.fl euro. Henriksson Ann-Cathrine, 450 euro. Stipendier till studerande Studerande vid Pedagogiska fakulteten: 200 euro: Enkvist Nina, Forsblom Lina, Särs Sandra. 300 euro: Bervik Ulrika, Haagensen Jenny, Hjortman Josefine, Karvonen Jennie. 500 euro: Andersén Evelina, Dahlberg Anna, Forsbacka Emma, Jonsson Robert, Krook Tove, Lax Patrick, Nygård Jonas, Nyman Christoffer, Sandström Hanna. 700 euro: Gutic Amra. Studerande vid samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten: 500 euro: Lahti Nina, Lybäck Emma-Lena, Vest Heidi, Vilén Jenny. 700 euro: Maijala Milla, Norrgård Martin. Ann-Mari Finniläs pris Professor emerita Anna-Lena Østern tilldelades Ann-Mari Finniläs pris på euro år 2012.

7 7 Stiftelsens placeringsverksamhet Målsättningen i placeringsverksamheten är att placeringarna fördelar sig jämt mellan aktieinnehav och fastigheter. Direktavkastning, det vill säga, dividender, hyresinkomster och räntor är utdelningsbara enligt respektive fonds instruktioner. Föregående års direkt avkastning utgör grunden för årets utdelning. Österholms fond samförvaltas med stiftelsens tillgångar och utgör 2.12% av Stiftelsens tillgångar. Stiftelsens aktieplaceringar Stiftelsens aktieportfölj enligt Aktias portföljrapport visar på en kursuppgång under senaste 12 månader på 22,3 procent då OMXH25 avkastning var 13,8 procent. Nedan en sektorfördelning av placeringarna

8 8!"#$"%&'(&)*#+,,-#) Ann-Mari Finniläs fonds placeringar Placeringsdirektör Kund Valuta Period Broman Av Samuel placeringarna utgjorde HÖGSKOLESTIFTELSEN i bokslutet börsaktierna I ÖSTERBOTTEN 58,7 procent EUR fastighetsaktierna procent 37,6 och ränteplaceringarna procent 3,5. Avkastningen på alla tillgångar i form av hyror, räntor och dividender var 7,5 procent och efter kostnader för Portföljutveckling portföljförvaltning 6,7 procent. Aktieplaceringar Utveckling - Portföljnummer / HÖGSKOLESTIFTELSEN I ÖSTERBOTTEN Portfölj OMXH25 Under rapportperioden ( ) 21,44 % 13,8 % OMXH25 index 2012 ökade med 13,8 procent och Finniläs fond ökade med 21,4 procent. Portföljens dagsvärde översteg anskaffningsvärdet med euro. Aktieportföljens dagsvärde var euro. Senaste 12 mån. 21,44 % 13,8 % Från årets början 21,44 % 13,8 % Volatilitet 23,20 % Fastigheter Övrigt Finniläs fond äger aktierna i Fastighets Ab Handelsesplanaden 14. Alla utrymmen i fastigheten var uthyrda under året. Netto avkastningen var 11,3 procent. Den högre procenten detta år beror på mindre betalda vederlag, interna hyran samt de utökade uthyrningen till LadyLine och Aktia (år 2011, 6,6 procent). Fastighets Ab Handelsesplanaden 14 äger sammanlagt 907 m 2 i Kiinteistö Oy Puffetti Fastighets Ab, Storalånggatan 55. Kontorsutrymmena finns i våningarna två-fyra. Wedeco Fund III förvaltas av Oy Wedeco Management Ab, som även är fondens ansvariga bolagsman. Fonden öppnades år 2004, stängdes för placeringar år Fonden avslutas senast under år Högskolestiftelsens andel är euro, detta utgör 1,52 procent av totala fonden. Nyckeltal Ann-Mari Finniläs fond Stiftelsens utdelningsmål: högst 90 procent av direktavkastningen utdelas och minst 10 procent sätts till kapitalet. Lönsamheten i Högskolestiftelsens ekonomiska verksamhet mäts i kapitaltillväxt och direktavkastning och är grund för ökad utdelning. Lönsamhetsmål är en genomsnittlig totalavkastning på 10 3 procent, fördelat på 5 procents värdestegring och 5 procents direktavkastning. Kust-Österbotten Nordea Pankki Oyj, Aleksanterinkatu 36, NORDEA, hemort Helsinki, FO-nummer Utskriven

9 9 Aktiv portföljförvaltning. Mål för kapitalutvecklingen i Ann-Mari Finniläs fond är en fördubbling av placerat kapitalet år 2020 (jfr 2010) enligt dagsvärde Kapital, milj! 20,4 19,8 21,8 Värdeförändring,% -2,9 9,0 Direktavkastn.,% 7,0 6,6 11,2 Värdeökning medeltal/år är 3,6 procent. Genomsnittlig direktavkastning är 8,3 procent. Effektivitet i administrationen Kostnadsstyrningen sker genom jämförelsen kostnader/intäkter. Mål är att kostnaderna i Ann-Mari Finniläs fond underskrider 15 procent av intäkterna. Stiftelsen fakturerar fonden för förvaltningen Intäkter, i tusen Kostnader, i tusen Kostnader, i % 14,2 12,2 12,4 10,9 8,6 12,2 10,3 Disposition av överskott 2012 Räkenskapsperiodens överskott för stiftelsen var ,98 euro. Överskottet belastas av försäljningsförluster och värdenedgångar om ,75 euro vilka överförs till utjämningsfonden. Till grundkapitalet överförs 5.684,98 euro. Till dispositionsfonden överförs ,25 euro. Maximalt euro föreslås utdelas Ann-Mari Finniläs fond Räkenskapsperiodens överskott för Ann-Mari Finniläs fond var ,91 euro. Av överskottet utgör ,62 euro nettoförsäljningsvinster och återtagna värdenedgångar, vilka överförs till utjämningsfonden. Försäljningsvinsterna har återinvesterats i värdepapper. Till grundkapitalet överförs ,29 euro. Till dispositionsfonden överförs euro, varav maximalt euro föreslås utdelas 2013.

10 10 Thor Österholms fond Räkenskapsperiodens överskott för Thor Österholms fond var 286,23 euro, vilket föreslås överföras till grundkapitalet. Redogörelse över projekt finansierade med medel från Finniläs fond Nedan en förteckning över projekten samt projektansvarigas redogörelse för 2012 och planerna inför Diplomingenjörsutbildning i energiteknik Ny undervisning och forskning i energiteknik byggs nu upp i Vasa. Diplomingenjörsutbildningen i energiteknik inleddes hösten 2011 i samarbete mellan kemisk-tekniska fakulteten vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia i Vasa. Den tvååriga utbildningslinjen har för närvarande nio aktiva teknologistuderande som erbjuds undervisning både från Åbo Akademi och Novia. Tack vare donationer från Högskolestiftelsen i Österbotten, Aktiastiftelsen i Vasa, Harry Schaumans stiftelse och Svensk-Österbottniska samfundet inrättades från och med en tidsbunden professur i energiteknik på fem år och med placering i Vasa. Professuren innehas från och med av nyblivna vasabon professor Margareta Wihersaari, som är huvudansvarig för fackämnet energiteknik vid Åbo Akademi och för utbildningslinjen i energiteknik i Vasa. Satsningen innebär en ny verksamhet för Åbo Akademi i Vasa. Syftet är tillgodose det svenskspråkiga utbildningsbehovet i Vasaregionen samt öka Åbo Akademis forskningssamarbete med företagen och med de andra högskolorna inom området. Under 2013 påbörjas ett flertal diplomarbeten i samarbete med företagen. En ny grupp studerande antas och en färdplan för den långsiktiga utvecklingen av verksamheten läggs upp. Verksamheten kommer att ytterligare förstärkas under 2013 med en amanuensur, även den med donationsmedel. Didaktiska Dimensioner i Digitalt lärande (DiDiDi) DiDiDi är ett brett upplagt samarbetsprojekt med fotfäste vid Åbo Akademi i Vasa. Projektets övergripande syfte är att granska, upptäcka och sprida de lärandepotentialer som ny innovativ digital teknik kan innebära för undervisning och didaktisk utveckling i skola, lärarutbildning, forskning och fortbildning. Under taket DiDiDi söker olika delprojekt, däribland Talking Tools och Digitala läromedel, synergieffekter för att på bästa möjliga sätt betjäna det omgivande samhället genom att bidra med ny forskningsbaserad kunskap främst inom utbildningsfältet.

11 11 Genom understöd från Högskolestiftelsen möjliggjordes år 2012 en av projektets hittills största satsningar: anställning av doktorand Charlotta Hilli. Under arbetsrubriken Lärande och motivation i Second Life. En kvalitativ studie på gymnasienivå i samhällslära har Hilli inlett sin forskning. Under hösten har Hilli arbetat med teori och metod kapitlen och diskuterat dem med handledarna professor Ria Heilä-Ylikallio och akademilektor i historiens och samhällslärans didaktik Tom Gullberg. Hon har bloggat kring de evenemang hon deltagit i och de projekt hon varit involverad i på Hilli har bland annat låtit VÖS studerande skapa videor och publicera dem på YouTube, samt varit med om att planera en kurs för PF ämneslärarstuderande på våren 2013 där pekplattor används och videor skapas i ämnesövergripande syfte. Samarbetet gäller religion, historia, samhällslära och modersmål där temat är Arabiska våren. Tanken är att skapa en materialbank för lärarstuderande och lärare. Tillsammans med andra DiDiDi-aktiva har hon även skrivit ett abstrakt för konferensen NERA i mars Talking Tools (TT) är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan vetenskapsområdet slöjdpedagogik och MediaCity vid Åbo Akademi (ÅA) samt företaget UpCode Ltd. Projektavtalet gäller för tiden Projektet koordineras av Slöjdpedagogiskt center och har en heltidsanställd slöjdpedagog som koordinator. Syftet med TT är att utveckla en mobilapplikation som stöder undervisning och lärande i årskurserna 5 9. Ett centralt pedagogiskt mål är att utveckla tidsenliga arbetssätt som stöder informationssökning, hjälper att synliggöra elevens lärandeprocess och uppmuntrar till kollaborativt lärande. Under hösten 2012 har mobilapplikationen utvecklats, testats och vidareutvecklats. Testningarna har dels genomförts i laboratoriemiljö, dels i slöjdkurser vid ÅA och Vasa övningsskola. Den första kompletta versionen av TT lanseras under ITKkonferensen i Tavastehus i april Den iterativa designprocessen av applikationen har genererat flera abstrakt, artiklar och presentationer på nationella och internationella forskningskonferenser. Under 2012 har projektet presenterats på bl.a. KLÄMkonferensen i Umeå, Sense the move-konferensen i Vasa och mlearnkonferensen i Helsingfors. Den första vetenskapliga artikeln inom projektet kommer att publiceras under våren Under 2013 har projektet presenterats på Educa-mässan i Helsingfors och kommer att presenteras åtminstone på NERA-konferensen i Reykjavik, IADIS-konferensen i Lissabon och South by Southwest Edu-konferensen i Austin, Texas. Internationella kontakter har initierats med aktörer i Singapore och Mexiko.

12 12 Under 2013 ser vi att projektet utvecklas vidare med testning av applikationen i olika skolor och läroämnen, vidareutveckling av applikationen och marknadsföring samt forskning på grund-, doktors- och post doc nivå. För stunden utreds projektfinansiering från Tekes. Projektet Digitala läromedel är ett samprojekt över institutions-, ämnes- och enhetsgränser på ÅA i Vasa. Projektansvariga är IT-pedagog Fredrik Åman på PF och universitetslärare Ari Nykvist på Statsvetenskapliga institutionen. Som ett delprojekt under DiDiDi, strävar Digitala läromedel till att öka intresset för och kunskapen om nya digitala didaktiska undervisningsalternativ och forskningsmetoder i universitetsutbildningen. De 17 pekplattor jämte kringutrustning som införskaffades sommaren 2012, har under året flitigt använts av både lärare och forskare på ÅA i Vasa. Dels individuellt av olika lärare, dels tillsammans med olika studerandegrupper inom olika ämnen där alla har haft en pekplatta att arbeta med. Med hjälp av workshops och de två projektansvarigas handledning, har en lång rad nya appar och tillämpningar samt nya grepp i undervisningen tagits i bruk. Projektet har gjort en användarenkät som visar att intresset är stort och att ÅAlärarna samt forskarna är mycket nöjda med att få lära sig hur nya mobila digitala läromedel och verktyg kan tas i bruk även på ÅA. Att intresset är stort syns även i att det hela tiden har funnits en kö för att få låna en pekplatta av projektet. För att kunna utveckla och utvidga projektet, borde fler pekplattor samt nödvändig server- och annan administrationsutrustning och mjukvara införskaffas. Viktigt är också att en IT-amanuens eller liknande på deltid i fortsättningen kunde ha ansvar för testning och framförandet av nya nyttiga appar och digitala läromedel överlag åt lärarna och forskarna på ÅA i Vasa. Utbildning och forskning för hållbar livskvalitet i lokalmiljö Projektägare/-ansvariga: Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten och docent Irmeli Palmberg som projektledare. Projektets huvudsyfte är att genom forskning, undervisning och mångsidigt lokalt samarbete öka förståelsen för hållbar utveckling och hur man genom egna val och eget agerande kan främja en hållbar framtid och minska klimatförändringen. Målgruppen inkluderar lärarstuderande, yrkesverksamma lärare och övrig skolpersonal samt lärarutbildare och lokala aktörer i hela Norden. Den långsiktiga bestående nyttan av projektet är ett stort och fungerande nätverk av lokala och nordiska aktörer, som genom egen kompetensutveckling erhållit sådana forskningsbaserade verktyg och färdigheter att de som lärare eller tjänstemän själv kan ha en hållbar livsstil, men att de inom sitt yrkesliv även kan

13 13 inspirera och aktivera andra att leva på ett sätt som mindre belastar naturen och garanterar en hälsosam och livsglädjande miljö för kommande generationer. Under år 2012 (finansiering fr.o.m ) har projektet resulterat i bl.a. slutförande av en licentiatavhandling (Maria Hofman : Hållbar utveckling i den finländska lärarutbildningen politisk retorik eller verklighet?), slutförande av en doktorsavhandling (Pia Sjöblom : Naturen och jag. En studie av gymnasiestuderandes förhållande till naturen ur ett miljöpedagogiskt perspektiv), tre inhemska och nordiska seminarier och workshops, fem artiklar i internationella och inhemska tidskrifter samt konferenspresentationer och - publikationer, information och debatt i dagspressen och med undervisningsministeriet, fortbildning för lärare och utbildning för blivande lärare, samt information och idéutbyte lokalt och nordiskt (bl.a. via det nordiska nätverket i miljöpedagogik och via nya kontakter under konferenser och seminarier). Projektet fortsätter följande år enligt de inlämnade planerna med forskning, utbildning och information samt samverkan med lokala och nordiska aktörer. Ytterligare publikationer är redan under arbete, ett flertal kurser som utbildning och fortbildning är inplanerade, nya undersökningar utförs och sammanställs, ett antal workshops och seminarier ordnas. Resultaten kommer att presenteras och diskuteras på olika konferenser, men även via projektets hemsidor (som publiceras i mars 2013). MediaCity Projektets syfte: Att långsiktigt utveckla och stöda MediaCitys verksamhet, med tonvikt på att skapa sådan ny kunskap och produkter, som stöder utvecklingen av regionen. Den långsiktiga bestående nyttan av projektet: Verksamhetsbidraget är av kritisk betydelse för MediaCity, eftersom det ger en kontinuitet i finansieringen. Denna kontinuitet ger oss möjlighet att utveckla våra produkter och tjänster, samt att arbeta med långsiktig projektberedning. Då många externa projektfinansiärer kräver en sjävfinansieringsinsats, är det också viktigt att ha tillgång till medel som inte är på förhand bundna till enskilda projekt. Verksamhet under 2012: Den största delen av medlen användes för löner samt omkostnader inom content testing och användarupplevelseforskning. En del av bidraget användes som självfinansieringsandel för Botnia 360-projektet, finansierat av Österbottens förbund med ERUF-medel, inom vilket ett antal EU- och Tekesfinansieringsansökningar bereddes. Centrala planerade åtgärder under 2013: Nya EU- och andra projektansökningar görs upp, och strategiska samarbetsparter identifieras för att möjliggöra utnyttjandet av de nya finansieringsinstrumenten som kommer att skapas under den nya

14 14 programperioden. Detta är ytterst viktigt för MediaCity i en tid, då universitetens offentliga basfinansiering överlag sviktar. Samarbetet med energiklustret kring smart boende och smarta energisystem kommer att utvecklas, likaså utnyttjandet av användarupplevelser och interaktivt berättande i utveckling av t ex tjänster för seniormedborgare och andra grupper med speciella utmaningar. Testmetoderna för digitalt innehåll och mjukvaran som behandlar testdata kommer att utvecklas vidare för att kunna dra hela nyttan av det data vi kan utvinna ur EEG och svara mot det ökande och allt mer mångsidiga behovet av testtjänster på marknaden. Donationstjänsterna för utveckling av interaktivitet: Användarupplevelser av medieinnehåll Projektets syfte: Att förbättra kunskapen om användarnas behov och upplevelser, och därmed bidra till att utveckla både förutsättningarna för användarundersökningar inom all forskning, och verktygen för att skapa bättre tjänster och produkter inom såväl media som också andra områden där uttryckligen användarupplevelserna och användbarheten är viktiga kriterier för val Den långsiktiga bestående nyttan av projektet: Kunskapen om hur användare reagerar på olika slags innehåll och de mätmetoder vi utvecklar för den kan utnyttjas på många sätt; dels bidrar den till forskningen i många ämnen vid Åbo Akademi, omfattande bl.a. pedagogik, utvecklingspsykologi och statskunskap i Vasa, och dels kan den användas för att betjäna företag vars tjänster och produkter behöver målgruppstestas för att nå bättre försäljning. Vad som gjorts under 2012: Under året har forskningen kring interaktivitet och användarupplevelser fortsatt genom att utveckla speciellt mätningen av EEG-data och användningen av mätmetoderna i andra sammanhang än digital medieanvändning. Resultaten har presenterats i ett antal vetenskapliga artiklar och bokkapitel samt genom konferenspresentationer. Under 2013 kommer speciellt betydelsen av användarupplevelser inom lärande att vara ett tyngdpunktsområde utöver de ovannämnda, samtidigt som vi kommer att ytterligare utveckla våra metoder för att mäta användarnas reaktioner i andra än mediala sammanhang, bl.a. i innovationsprocesser samt konsumentbeteende. Under året är också ambitionerna att de första disputationerna kring detta tema bland MediaCitys personal ska äga rum.

15 15 Masskommunikation Statsvetenskapliga institutionen och dess biämne masskommunikation ( studiepoäng) har som projektägare och med PD Ari Nykvist som projektansvarig under 2012 med hjälp av bidrag från Högskolestiftelsen i Österbotten kunnat utveckla och upprätthålla såväl den ordinarie som den timlärararvoderade undervisningen vid medieutbildningen i Vasa. Vi har kunnat ta i bruk nya digitala utbildnings- och undervisningsmetoder för att våra mediestuderande ska klara av de nya redaktionella utmaningarna där en journalist ska kunna allt från att skriva och pressfoto till video, ljud, webben, redigering och mobila tjänster på nätet. Samtidigt har medieutbildningens enda heltidsanställda tack vare bidraget haft mer tid än tidigare att planera, utveckla och ta i bruk dessa nya undervisningsformer och t.o.m. hela kurser. Ett exempel är att biämnet masskommunikation nu kan erbjuda tre grundkurser på totalt 25 sp åt alla studerande på ÅA. Detta bl.a. med hjälp av videokonferens- och nätföreläsningar och andra nya tjänster på nätet. Sammantaget har ovanstående på ett avgörande och bestående sätt förbättrat nivån på biämnet och gjort det möjligt att utveckla utbildningen i takt med de snabba och stora förändringarna i mediebranschen. Under år 2013 och våren 2014 är avsikten bl.a. att omforma samtliga kurser i radiojournalistik och samtidigt införa mer utbildning i webbjournalistik och publicering i mobila plattformar. Samtidigt byggs grundkursen i nya medier ut så att den mer än hittills omfattar t.ex. sociala medier som publiceringsplattform och som ett redaktionellt och journalistiskt kommunikations- och kontaktverktyg med allmänheten. Slöjdpedagogiskt resurscentra Marléne Johansson, vetenskaplig ledare för slöjdpedagogiskt centra Det under år 2008 inledda Slöjdpedagogiska resurscentrat vid PF har fortsatt sin verksamhet under år 2012 (sep. verksamhetsberättelse lämnas för 2008"2012). Med slöjdpedagogiken i Vasa som bas har syftet å ena sidan varit att erbjuda nationella och internationella slöjdlärarstuderande och -lärare studier, fortbildning och deltagande i utvecklings- och forskningsprojekt. Centrat har möjliggjort forskarstudier i slöjdpedagogik även för personer från övriga Norden och samtidigt har bredden och omfattningen av slöjdpedagogisk forskning ökat vid Åbo Akademi. Under året har centrat genererat tre doktorsdisputationer; Sie von Gegerfelt Kronberg (Sverige), mars 2012; Mari Rorgemoen (Norge), maj 2012; Marie Koch (Danmark), dec 2012, och efter förgranskningsprocesser under 2012 disputerar Torunn Dagsland (Norge) den 22 mars Doktorsavhandlig: Förutsättningar för företagsamt lärande. Doktorand Janne Elo. Företagsamt lärande, även kallat företagsamhetsfostran, är ett ämnesöverskridande temaområde som funnits inom den grundläggande

16 16 utbildningen i två decennier. Målsättningen för företagsamt lärande är att utveckla elevers företagsamma livshållning och förmåga att ta ansvar för både sin egen och samhällets framtid samt skapa företagsamhet på alla samhällsnivåer. Syftet med forskningen i denna avhandling är att synliggöra den pedagogiska grunden för företagsamt lärande samt öka förståelsen för hurudana förutsättningar ett företagsamt lärande har i den grundläggande utbildningen. Eftersom en företagsam livshållning och företagande kan ses som en förutsättning för välfärdssamhällets fortlevnad samt för de enskilda medborgarnas välmående är en ökad förståelse för hur företagsamhet kan uppmuntras och utvecklas genom utbildning av vikt. Samtidigt som vikten av att fokusera på utvecklingen av elevers företagsamhet inom grundläggande utbildningen betonas har skolan beskyllts för att vara svagt rustad och organiserad, till och med motvillig, att möta utmaningen som utvecklandet av elevers företagsamhet medför. Därmed kan den ökade förståelse som denna forskning bidrar med uppfattas som betydelsefull bland annat för en lärarutbildning som har som målsättning att utbilda lärare kapabla att möta dagens och morgondagens utmaningar. Under 2012 har tyngdpunkten inom projektet varit på den empiriska undersökningen som planerats och genomförts under året. Under året har sammanlagt 16 lärare vid 7 olika skolor i såväl Nyland, Åboland som Österbotten intervjuats om deras uppfattningar av förutsättningarna att nå målsättningarna med företagsamt lärande. Under 2013 kommer intervjuerna att analyseras klart och avhandlingen att färdigställas, förväntad disputation i slutet av 2013 eller början av Peace, Mediation, and Conflict Research (120 sp) Engelskspråkigt magisterprogram. Socialvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi i Vasa. Kaj Björkqvist, ämnesansvarig professor i utvecklingspsykologi. Harriet Silius, prefekt vid Socialvetenskapliga institutionen Projektets syfte: Magisterprogrammet Peace, Mediation, and Conflict Research (PEACEprogrammet) organiseras gemensamt mellan Åbo Akademi och Tammerfors universitet, och meddelar undervisning, på engelska, på två orter. Det är tvåårigt, med intagning varje höst. Det riktar sig till internationella studerande, men finländska studerande är även välkomna. Undervisningen är tvärdisciplinär, och beaktar såväl samhällsvetenskaplig som psykologisk forskning om hur konflikter uppstår, eskalerar, och hur de kan lösas. Avsikten är att träna studerande för konfliktlösningsuppgifter både på det globala och det nationella planet. Den långsiktiga bestående nyttan av projektet: Nyttan är att utbilda konfliktlösare och fredsmäklare som har beredskap att arbeta främst inom internationella organisationer, men även inom inhemska företag och statliga/kommunala organisationer. En motsvarande utbildning saknas helt på annat håll i Finland. Den är vidare helt i linje med de strävanden som Finlands utrikesministerium har deklarerat om att Finland bör sträva efter att bli en