Redaktörer: Niklas Brunberg, n.brunberg@gmail.com, Annika Kihlstedt, annika.kihlstedt@gmail.com

1(79) Lösenord på hemsidan: Island Nr 3/13 Redaktörer: Niklas Brunberg, n.brunberg@gmail.com, Annika Kihlstedt, annika.kihlstedt@gmail.com EHSS styrelse: Ordförande Jane Ahlin, Jane.b.ahlin@gmail.com Hemsida: www.ergonomisallskapet.se EHSS-Nytt Nästa nummer december 2013. Manusstopp 5 december. Välkommen med bidrag! Innehåll: EHSS Presentation av EHSS nya ordförande, sid. 4 EHSS frukostseminarium hösten 2013, sid. 6 NES NES styrelsemöte och årsmöte i augusti i Reykjavik, sid. 7 IEA IEA Council 26-27 augusti, sid. 8 Ergonomistandarder och standardiseringsarbete Vad är en standard?, sid. 9 Forskning/Avhandlingar Chefen viktig för balans i livet, sid. 13 Effektivt ledarskap kräver stabila arbetsrelationer, sid. 14 Tumgenerationen riskerar att få paddnacke, sid. 16 Långvarig stress minskar kroppens "hälsohormon", sid. 17 Koppling mellan oro och hjärtinfarkt, sid. 18 Att ta igen sömnbrist minskar risken för diabetes, sid. 19 Hjärnceller nybildas under hela livet, sid. 20

2(79) Lysdioder i glödlampans spår, sid. 21 Rullstol för u-länder tas fram av studenter på Chalmers, sid. 23 Förbättrar träningsresultat och minskar skaderisker, sid. 25 Viktnedgång gav bättre minne, sid. 26 Risk för psykisk ohälsa bland poliser, sid. 27 Hög psykisk ansträngning för akutpersonal, sid. 29 Otydliga lagar om skadlig stress i arbetslivet, sid. 31 Överbelastning av en muskel kan förändra motsvarande muskel på andra sidan kroppen, sid. 33 Ökad järnvägstrafik äventyrar arbetsmiljön, sid. 34 Tydlighet viktigt för att må bra på jobbet, sid. 36 Flexibel montering möter industrins utmaningar, sid. 38 Var tredje barnmorska visar tecken på utbrändhet, sid. 40 Hälsobesvär vanligare bland barn som växelbor, sid. 41 Negativa minnen leder till sömnbesvär, sid. 43 Tröjan som mäter andning och hjärtslag, sid. 44 Sjukfrånvaro efter 65 års ålder, sid. 45 Forskning pågår 15 miljoner till ny forskning om vårdens arbetsmiljö, sid. 47 Kontorslandskap hur påverkar det oss?, sid. 49 Bättre hälsa för äldre, sid. 51 Lärarnas arbetsvillkor i fokus, sid. 53 Ytterligare medel till projektet Hälsa på hal is, sid. 55 Universitets stora satsning inom musikers hälsa, sid. 57 Konferenser/Seminarier kommande HELIX VINN Excellence Centre, sid. 59 Hur kan fackföreningarna agera för bättre it i arbetslivet och en gynnsam digital arbetsmiljö?, sid. 60 Swedage 2013 - Nationell konferens om hälsosamt åldrande, s. 60 Care for Sound - Ljudmiljöcentrum vid Lunds Universitet, sid. 61

3(79) Belastning, hälsa och genus - jämställda möjligheter att utföra arbete, sid. 62 Idrotts- och hälsokonventet 2013, sid. 63 Äldre i arbetslivet och hållbar arbetsförmåga, sid. 63 Leder rör oss alla, sid. 64 Hälsoforum 2013, sid. 65 Lighting, Visual Ergonomics and Musculoskeletal Implications, s 65 FARTYG MÄNNISKA MILJÖ, sid. 66 Barn och ungas psykiska hälsa en investering för framtiden, s 67 CIB W099 International Conference on achieving sustainable construction health and safety, sid. 67 Konferenser/Seminarier som varit Referat från frukostseminarium 3 september 2013, sid. 68 Hälsokonventet i Södertälje, sid. 71 Röster om NES-konferensen, sid. 72 Lästips Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden, sid. 77 Förbättra din syn och ögonhälsa, sid. 78 Kondition och uthållighet - för träning, tävling och hälsa, sid. 78 Nätverk inom EHSS SNiS rapporterar, sid. 79 SNiS höstseminarium äger rum den 21 oktober 2013, sid. 79

4(79) EHSS Presentation av EHSS nya ordförande Vem är den nya ordföranden kanske några undrar: Jag heter Jane Ahlin, är gift med Anders, har två härliga, utflugna barn, Niklas och Mimmi. Anders och jag har flyttat runt vartefter vi studerat och jobbat. Vi har avverkat Stockholm, Umeå, Jönköping och nu bor vi på västkusten, närmare bestämt mitt emellan Ljungskile och Uddevalla. Jag har en naturvetarbakgrund (sjukgymnast) och har arbetat med arbetsmiljöfrågor sedan ca 25 år tillbaka. Det är och har varit ett otroligt intressant arbete där jag fått se allt från plast- och plåtindustri, hotell o restaurangverksamheter, bagerier, konfektionsindustri, tändstickstillverkare, underleverantörer till bilindustrin, ytbehandlingsföretag, kommunal och statlig verksamhet samt läkemedelsindustrin för att nämna några. Det är en ynnest att få arbeta med denna mångfald av unga, gamla, kvinnor och män inom alla olika branscher. Första gången jag kom i kontakt med ESS, som det då hette, var när jag gick magisterkursen i ergonomi, som dåvarande ALI anordnade. Det kändes direkt att detta var en förening som passade mig. Blandningen av praktiserande och forskning inom olika discipliner och med olika yrkesbakgrund är fantastiskt. Att vara en del i en förening där man söker belysa och påverka från födsel till gödsel. Det är lätt att vi halkar in i arbetslivets frågeställningar. Det är ju där de starka rösterna finns med bra företrädare, men vi skall inte glömma bort att även barn och äldre behöver en omgivning som har god ergonomi i deras vardag. Ergonomi är allt från barndom till ålderdom, från fritid till arbete, tillgänglighet för funktionshindrade, användbarhet i konstruktioner, design och samhällsplanering. De ergonomiska aspekterna behöver vävas in i allt. Sedan årsmötet i mars har jag tagit över ordförandeskapet och det fina arbete min företrädare Christina Jonsson gjort för föreningen. Våra

5(79) medlemmar visar uppskattning på vårt arbete med bland annat NESkonferenser, frukostseminarier, AfterWork och EHSS-Nytt, och detta vill jag självklart vara del i att stödja och utveckla. Det är viktigt att vi inte lutar oss tillbaka och tar allt för givet utan hela tiden arbetar för att visa på vikten av god ergonomi. Styrelsen kommer att arbeta fram en strategi för EHSS framtid med utgångspunkt från IEA:s strategi som det finns anledning att återkomma till i senare nummer av EHSS-Nytt. I en förening är alla viktiga, och känner du för att vara delaktig utan att sitta i styrelsen så ta gärna kontakt med någon av oss. Det finns, eller kommer att finnas olika uppgifter där vi kan hjälpas åt på olika sätt. Vi behövs för att göra skillnad! Hälsningar från ett just nu regnigt västkusten Jane

6(79) EHSS frukostseminarium hösten 2013 Tid: 8.00 9.30 Frukost serveras från 8.00. Seminarierna börjar 8.30 och slutar 9.30. Plats: Mousetrappers lokaler, Tegnérlunden 14 Tisdag 8 oktober Riskbeteende, individ kontra organisation - olika perspektiv kräver olika respons Rebecca Stenberg, universitetslektor och forskare CARER/Linköpings universitet (CARERS hemsida med publikationer: http://www.liu.se/forskning/carer?l=sv) Rebecca kommer ta upp och jämföra individuella, kulturella, sociala lärandeperspektiv och ingenjörsperspektiv utifrån några exempel. Tisdag 5 november Belastningsergonomisk riskbedömning, en praktisk guide för företagshälsovården Peter Palm och Kristina Eliasson, Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet Per Lindberg, CBF Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle och Göran Hägg, Skolan för teknik och hälsa/ergonomi, KTH Anmälan: Anmälan är bindande. Anmäl dig senast fredagen innan seminariet till Christina Jonsson/EHSS, e-post: christina.jonsson63@gmail.com, mobil: 070-672 23 51, arbete: 010-730 94 89 Pris: Studentmedlem i EHSS Medlem i EHSS eller i Ergonomisektionen/LSR Övriga Gratis 100 SEK 250 SEK Betalning: Ta med jämna pengar till seminariet. Du får kvitto på plats. Vid fakturering tillkommer en avgift på 50 kronor. Vänligen ange faktureringsadressen tydligt i anmälan. Uteblir du utan att ha avanmält dig sänder vi en faktura på aktuellt belopp plus en faktureringsavgift på 50 kronor. Det går bra att överlåta platsen till en arbetskamrat vid förhinder. VARMT VÄLKOMMEN! www.ergonomisallskapet.se & sjukgymnastforbundet.se/sektioner/ergonomi I samverkan med Mousetrapper

7(79) NES NES styrelsemöte och årsmöte i augusti i Reykjavik Styrelsemöte Styrelsen för NES (Nordic Ergonomics and Human Factors Society) hade möte i Reykjavik helgen innan NES konferensen. Sverige har ordförandeskapet under tre år, 2013-2015, och Christina Jonsson är NES ordförande. Styrelsen består av sju personer; en representant från varje nordisk förening, kassör och ordförande. EHSS representant i NES styrelsen är Jane Ahlin, ordförande för EHSS. Kassör för NES är Hanna Skoog Rowa, tidigare kassör i EHSS. NES styrelsen ska under det kommande året jobba med följande: Develop the board meetings to enable professional discussions regarding Human Factors and Ergonomics (HFE), based on descriptions from the national boards on the state of arts and trends in the respective countries. Initiate a process to define the NES-professionalism. Strategic use of the NES resources to provide concrete help and support to the national boards and societies. Develop professional guidance and support for organizing the NES conferences (checklists, templates, homepage, conference bureau, etc.) Revise the NES Working Procedures Update the NES Strategic Plan Årsmöte NES hade årsmöte den 13 augusti, under NES-konferensens andra dag. Årsmötet tog beslut om ändringar i stadgarna för NES. Ändringarna behövde göras med anledning av den förändrade sammansättningen av NES styrelsen. Tidigare bestod styrelsen av två representanter från varje nordisk förening, sammanlagt 12 personer. Idag är vi sju personer. På årsmötet valdes Hanna Skoog Rowa till NES kassör och den tidigare kassören, Fredrik Rassner, valdes till revisor. Den nederländska

8(79) ergonomiföreningen hade vänt sig till NES och frågat om föreningarna skulle lägga fram ett gemensamt förslag på IEA Council om att inkludera begreppet Human Factors i namnet på IEA (International Ergonomics Association). Deltagarna på NES årsmöte stödde detta. /Christina, ordförande NES IEA IEA Council 26-27 augusti Jag, Christina Jonsson, deltog i IEA Council (årsstämma) i Paris, 26-27 augusti. NES har tre röster i Council och är en av de största föreningarna inom IEA (International Ergonomics Association). På detta Council var jag den enda representanten från NES, men jag hade fullmakt att rösta för de två som inte hade möjlighet att delta (Mette från Danmark och Juha från Finland). En uppgift för mig var att försöka få nästa års Council till Köpenhamn i samband med NES-ODAM 2014 konferensen. ODAM är ett symposium som arrangeras vart tredje år av IEA tekniska kommitté ODAM (Organizational Design and Management). NES konferensen 2014 arrangeras i samarbete med ODAM. Det blir två konferenser för priset av en! Köpenhamn förlorade tyvärr efter en mycket jämn omröstning, där det krävdes tre röstningar för att få en majoritet. Beslutet blev att mötet hålls i slutet av juni i Taipei, Taiwan, i samband med den fjärde internationella konferensen om ergonomi inom sjukvård och patientsäkerhet, HEPS. NES och den nederländska ergonomiföreningen la tillsammans fram förslaget att inkludera begreppet Human Factors i namnet på IEA. Många var positiva, men en majoritet av deltagarna på mötet var emot förslaget. Vi kom fram till att frågan behöver beredas grundligare och de enskilda ergonomiföreningarna behöver få möjlighet diskutera det inom sig. Frågan bordlades. Jan Dul och Hugo Bos från den nederländska

9(79) ergonomiföreningen åtog sig att skriva ett ståndpunktsdokument som lyfter fram för- och nackdelar med tillägg av Human Factors. I egenskap av representant för NES, tackade jag ja till att bli ny ordförande för IEA s kommitté Development and Promotion Committee DPC, http://www.iea.cc/02_about/development%20and%20promotion%20com mittee.html. Det betyder också att jag är ledamot av styrelsen för IEA, IEA Executive Committee. Huvuduppgiften för kommittén blir att i praktiken omsätta IEA s framtidsstrategi för Human Factors och Ergonomi (HFE), http://www.iea.cc/the%20future%20of%20ergonomics_jan%20dul.html Kommittén behöver ta fram en verksamhetsplan och en marknadsföringsplan för hur IEA kan främja och kommunicera HFE, både internationellt och nationellt. Nationellt handlar det främst om att stödja de enskilda ergonomiföreningarna i deras arbete. Jag ser detta som en stor möjlighet för NES och de nordiska föreningarna; EHSS, SAM, VINNIS, ERY, och NEHF, att verkligen påverka IEA och utvecklingen av ergonomiområdet. NES kommer att vara den drivande kraften och vi behöver arbeta tillsammans. Vi kommer också att samverka med representanter för andra ergonomiföreningar, inte minst i utvecklingsländer. /Christina, ordförande NES Ergonomistandarder och standardiseringsarbete Vad är en standard? En standard kan enklast beskrivas som en frivillig och i samförstånd framtagen lösning på ett gemensamt problem. Uppdraget att utforma en standard kommer från Europeiska Kommissionen. Standarder är allmänna råd och är ett sätt att uppfylla ett direktiv.

10(79) Syftet med en standard är att få enklare rutiner, billigare flöden, höjd kvalitet och säkerhet över branscher, kulturer och landsgränser. SIS, Swedish Standards Institute är en medlemsorganisation som ansvarar för framtagning av standarder i Sverige i samverkan med sina medlemmar. Medlemmarna är företag, myndigheter, forskare och organisationer. Standardiseringsdokument inom ergonomi arbetas fram på internationell nivå (inom International Organization for Standardization, ISO) och europeisk nivå (inom Comité Européen de Normalisation, CEN). En standard kan köpas från SIS, se SIS hemsida (länk längst ner på sidan) för pris och mer information. Vilka typer av ergonomi standarder finns det? Ergonomistandarder grupperas i tre områden. Belastningsergonomi Standarder inom belastningsergonomi innefattar exempelvis kraftgränser, antropometri/kroppsmått, ergonomisk design av maskiner, biomekanik och arbetsställningar samt standarder inom termiskt klimat som omfattar exempelvis fordonsklimat, termisk komfort, värmebelastning, metabolisk energiomsättning, isolation och temperaturer på beröringsytor. (Tex Maskinsäkerhet - Människans fysiska förmåga - Del 3: Rekommenderade kraftgränser vid maskinanvändning, 975 kr). Människa-systeminteraktion Standarder inom människasysteminteraktion innefattar exempelvis användarscentrerade utvecklingsprocesser, dator-/terminalarbete, programvaruergonomi, dialogprinciper, kontrollrum och multimedia. (Tex Maskinsäkerhet - Vägledning för tillämpning av ergonomistandarder för maskindesign,1195 kr). Belysning Standarder inom belysning innefattar exempelvis belysning av arbetsplatser, mätning och presentation av

11(79) fotometriska data, sportbelysning, vägbelysning, specificering av belysningskrav, nödbelysning och energikrav för belysning. (Tex Ljus och belysning - Grundläggande termer och kriterier vid specificering av belysningskrav, 975 kr). Hur kan en standard användas? Situationen och ändamålet är styrande för hur en ergonomistandard kan användas. Här följer några situationsanpassade exempel: För att säkerställa att man förhåller sig till och använder korrekt terminologi är den övergripande och allmänt hållna standarden Ergonomi - Allmänna riktlinjer, principer och begrepp (SS-EN ISO 26800) ett bra verktyg; Vill man fördjupa sina kunskaper om arbete vid maskiner är det kanske den mer specifika standarden Människans fysiska förmåga - Del 4: Utvärdering av arbetsställningar och rörelser i relation till maskiner (SS-EN 1005-4) som ska användas; Är man kanske projektledare eller systemutvecklare och vill säkerställa att ergonomiska perspektiv inom människasysteminteraktion tillämpas vid utveckling av ett nytt interaktivt system är standarden Ergonomi vid människa-systeminteraktion - Del 210: Användarcentrerad design för interaktiva system (SS-EN ISO 9241-210) en mycket bra vägledning; Vill man vara säker på att det finns tillräcklig och rätt belysning för en viss typ av kontorsmiljö kan standarden Ljus och belysning - Belysning av arbetsplatser - Del 1: Arbetsplatser inomhus (SS-EN 12462-1) användas. Hur medverkar EHSS i standardiseringsarbetet? EHSS är representerade med en styrelseledamot alternativt av styrelsen utvald medlem i SIS/TK 380. SIS standardiseringskommitté 380 Ergonomi är organiserad i fyra arbetsgrupper (AG:s) med inriktning

12(79) belastningsergonomi, människa-systeminteraktion, belysning och termiskt klimat. EHSS representant informerar styrelsen om pågående arbete, skickar ut remisser till styrelsen och deltar i arbetsmöten. Ansvarar även för samordning av remissvar från EHSS. Informerar medlemmarna om vad som är på gång och nyheter inom området genom EHSS-Nytt och på hemsidan. Om du vill veta mer kan du gå in på SIS hemsida: http://www.sis.se/ Eller om du har frågor så är du välkommen att kontakta Björn Nilsson på SIS som är ansvarig för Ergonomiområdet. Björn Nilsson SIS, Swedish Standards Institute Postal address: SE-118 80 Stockholm Office address: Sankt Paulsgatan 6 Office: +46 8 555 520 00 Direct: +46 8 555 522 97

13(79) Forskning/Avhandlingar Chefen viktig för balans i livet Publicerat: 2013-07-29, Malmö högskola Enligt en tioårig europeisk studie är en aktiv familjepolitik inte tillräckligt för att föräldrar ska kunna kombinera familj och yrkesliv. Även chefen spelar en viktig roll. Att män och kvinnor kan kombinera arbete och familj på ett tillfredsställande vis är angeläget. Inte bara för den enskilde individen eller familjen, utan också för samhället. Föräldrars möjligheter kan påverka befolkningsdemografin och på längre sikt hela välfärden. Stort europeiskt forskningsprojekt För tio år sedan inleddes ett EU finansierat forskningsprojekt om hur småbarnsföräldrar kombinerar familjeliv och arbete i en rad europeiska länder. Kvinnor i Sverige föder förhållandevis många barn, vilket ofta förklaras med att Sverige länge haft en aktiv familjepolitik. Det räcker dock inte. Chefen viktig I våra studier ser vi tydligt att det också krävs aktiva arbetsgivare och chefer för att det ska fungera, säger Lars Plantin, professor vid Malmö högskola. Den europeiska familjepolitiken är främst riktad mot kvinnorna. Samtidigt erbjuder arbetsgivare runt om i Europa förmånliga lösningar för enskilda individer eller grupper. I flera länder har man på arbetsplatserna en levande diskussion om hur man löser föräldrars problem att kombinera arbete och familj, i Storbritannien har man till exempel föräldraråd på arbetsplatserna. Det staten inte löser tvingas arbetsgivaren och cheferna att lösa, konstaterar Plantin.

14(79) Aktiva och nytänkande chefer Studierna på svenska arbetsplatser inom offentlig sektor ger en splittrad bild. Å ena sidan är ledningen väl medveten om medarbetarnas rättigheter och menar att det är av yttersta vikt att de anställda har balans i livet. Å andra sidan får enskilda grupper eller individer ofta ta konsekvenserna när en kollega exempelvis är föräldraledig på deltid. Mycket delegeras ned till arbetsteamen. När det inte ges resurser att ta in vikarier ökar arbetsbördan för kollegor när en medarbetare är hemma med sjukt barn eller är föräldraledig på deltid, säger Plantin. Det innebär att många föräldrar upplever att de inte kan utnyttja sina rättigheter fullt ut. En aktiv familjepolitik är bra, men den är långt ifrån hela lösningen. Det behövs också aktiva chefer som har förmåga att finna nya lösningar. Här finns det mycket inspiration att hämta från andra europeiska länder. Källa på nätet: http://www.mah.se/nyheter/nyheter-2013/chefen-viktig-for-balans-ilivet/ Effektivt ledarskap kräver stabila arbetsrelationer Publicerat: 2013-09-09, Umeå universitet Ett visionsbaserat ledarskap där ledaren agerar förebild för att inspirera och motivera personalen bidrar till positiva attityder och välmående bland personalen. Men för att ledaren ska kunna påverka personalen i positiv riktning krävs stabila relationer på arbetsplatsen. Det visar en avhandling från Umeå universitet. Susanne Tafvelin har studerat ledarskapsprocesser i socialtjänsten med fokus på ett transformellt ledarskap, som bygger på att ledaren med hjälp av visioner och genom att vara en förebild inspirerar personalen att prestera utöver förväntan. Tidigare studier har visat att transformellt ledarskap leder till ökad prestation och välmående.

15(79) Min analys visar att detta kan bero på att ledaren verkligen påverkar arbetsklimatet, då upplevelsen av ett innovativt klimat som berikar förklarade varför ett transformellt ledarskap gav högre skattningar av välmående säger Susanne Tafvelin. Studierna som bygger på enkäter med personal och intervjuer med chefer i en socialtjänst i en kommun i norra Sverige, identifierar även faktorer som kan underlätta och öka effekten av ledarskapet. Anställda som hade arbetat under en transformell ledare under en längre tidsperiod (mer än 1,5 år) upplevde högre engagemang och rolltydlighet än anställda som haft en transformell ledare kortare tid eller haft en ledare som inte var transformell. Detta visar på vikten av tid och fördelen med att låta chefer leda samma personalgrupp under en längre tidsperiod. Studierna visar även att personal som upplevde socialt stöd från kollegor i kombination med en transformell ledare var de som var mest engagerade i sitt arbete. Personalen spelar en viktig roll i ledarskapsprocessen. Socialt stöd tar tid att utveckla och även här pekar resultaten på vikten av stabila relationer i arbetslivet, säger Susanne Tafvelin. Faktorer som kan hindra chefer från att utöva ett transformellt ledarskap identifierades också. En intervjustudie med nyrekryterade chefer visar att dessa chefer visserligen strävade efter ett transformellt ledarskap men upplevde att en hierarkisk organisationsstruktur, återkommande organisationsförändringar och bristande arbetsmiljö för cheferna hindrade dem från att utöva det ledarskap man tänkt sig. Resultaten visar även att dessa hinder istället resulterade i ett passivt och frånvarande ledarskap bland de intervjuade cheferna. Källa på nätet: http://www.umu.se/nyhet//.cid220716

16(79) Tumgenerationen riskerar att få paddnacke Publicerat: 2013-08-16, Sveriges Radio Använder du pekfingret eller tummen när du skriver textmeddelanden på mobilen? Det är ofta något som skiljer äldre teknikanvändare från yngre. Tumanvändarna är uppvuxna med mobiler och dataspel, och ses oftare sitta böjda över en smarttelefon eller surfplatta. Nu verkar allt fler drabbas av paddnacke, det senaste it-relaterade syndromet som följer efter sms-tummen och musarmen. I Vetandets värld träffar vi Ewa Gustafsson som är doktor på institutionen för arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet. Hon har undersökt risker i ungas sätt att använda den nya informationstekniken. Vi möter också sjukgymnasten Pär Hafstad i Helsingborg, som får allt fler unga patienter med nackbesvär och huvudvärk. Så använder du surfplattan rätt: Ersätt inte den stationära eller bärbara datorn med en surfplatta om du ska skriva mycket eller arbeta en längre stund. Vinkla plattan mot dig, så att den inte ligger helt plant i knäet eller på bordet. Det är bättre att ha plattan på ett bord än i knäet. (Oavsett hur du sitter ska huvudet kunna hållas så rakt som möjligt.) Om du ska skriva på den vinklade plattan under en lite längre stund behövs ett externt tangentbord eftersom vinkeln in handleden annars blir ansträngande. Håll armbågarna intill kroppen, se till att ha stöd för underarmarna och undvik att ha nacken böjd. Använd förstoringsfunktionen när texten du läser är liten och ansträngande att se.

17(79) Använd inte plattan länge i starkt dagsljus som gör det svårt att urskilja texten på skärmen. Ansträngda ögon kan ge nack- och huvudvärk. Byt arbetsposition ofta, ta täta pauser, lyssna på kroppens tidiga varningssignaler (stelhet, trötthet, ansträngningskänsla) och var fysiskt aktiv. Källa: Ewa Gustafsson, Institutionen för arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet Källa på nätet: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/229548?programid=412 Långvarig stress minskar kroppens "hälsohormon" Publicerat: 2013-06-11, Göteborgs universitet Långvarig psykologisk stress försämrar kroppens förmåga att producera det läkande och konstaterat hälsofrämjande hormonet DHEA-s. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, som ytterligare bekräftar orsaken mellan stress och ohälsa. Det är sedan tidigare känt att hormonet dehydroepiandrosteron-sulfat, eller DHEA-s, har skyddande och läkande funktioner i kroppen, till exempel när skadade celler repareras. Låga nivåer av DHEA-s har också konstaterats leda till ökad risk för ohälsa. En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar nu att långvarig psykologisk stress påverkar kroppens nivåer av DHEA-s. Två jämförande studier Doktoranden Anna-Karin Lennartsson har i två olika studier jämfört DHEAs nivåer hos personer som rapporterade att de upplevde långvarig stress med ostressade personer. I den ena studien undersöktes förmågan att producera DHEA-s under ett akut stress test hos 36 män och kvinnor med olika grad av

18(79) självrapporterad långvarig stress (från inte stressade alls till stressade). I den andra studien jämfördes basala DHEA-s nivåer mellan 41 stressade män och kvinnor med 40 ostressade. Koppling mellan stress och ohälsa Resultaten visar att de stressade i genomsnitt hade 50 procent lägre produktion av DHEA-s under det akuta stresstestet, och i genomsnitt 24 procent lägre grundläggande DHEA-s-nivåer jämfört med de som inte upplevde sig stressade. Med tanke på de skyddande funktioner som DHEA-s har, och det faktum att låga nivåer av hormonet förknippas med dålig hälsa, tyder fynden på att minskad förmåga att producera DHEA-s skulle kunna utgöra en ytterligare koppling mellan psykologisk stress och ohälsa och påskyndat åldrande, säger Anna-Karin Lennartsson. FAKTA DHEA-s produceras i binjurarna och produktionen är som högst när vi är unga. Från och med trettioårsåldern sjunker nivåerna av DHEA-s successivt beroende på att förmågan att producera hormonet avtar. Källa på nätet: http://www.sahlgrenska.gu.se/aktuellt/nyheter/nyheter%20detalj/langvarig-stressminskar-kroppens--halsohormon-.cid1173852 Koppling mellan oro och hjärtinfarkt Publicerat: 2013-06-27, Vetenskap & miljö, Sveriges Radio De som oroar sig för att stress ska orsaka hälsoproblem har också högre risk för att råka ut för en hjärtinfarkt. Det här visar brittisk forskning i European Heart Journal. Forskarna har följt tusentals Londonbor sedan 1985 och de personer som rapporterat att de tror att stress kan skada deras hälsa allvarligt löpte 50 % högre risk för att få en hjärtinfarkt, än de som inte oroade sig. Av alla

19(79) försökspersoner var det ungefär en av 20 som fick en hjärtinfakt under de 18 år som studien pågick. Referens: Nabi et al. Increased risk of coronary heart disease among individuals reporting adverse impact of stress on their health: the Whitehall II prospective cohort study. Eur Heart Journal 26 juni 2013. doi:10.1093/eurheartj/eht216 Källa på nätet: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5576336 Att ta igen sömnbrist minskar risken för diabetes Publicerat: 2013-06-19, Vetenskap & miljö, Sveriges Radio Att inte få tillräckligt med sömn under veckorna verkar kunna öka risken att utveckla typ 2-diabetes. Men risken minskar om man kan sova igen de förlorade sömntimmarna under helgen. Det menar forskare som presenterar sina fynd under en pågående konferens om endokrinologi i San Francisco. I studien kunde man se att sömnbrist under flera dagar minskade kroppens känslighet för hormonet insulin, något som över tid tros kunna bidra till diabetes. Insulinkänsligheten återgick till det normala när försökspersoner fick sova tio timmar i sträck. Källa på nätet: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5569290

20(79) Hjärnceller nybildas under hela livet Publicerat: 2013-06-07, Vetenskap & miljö, Sveriges Radio Cellerna i hjärnan nybildas genom hela livet. Uppemot en tredjedel av nervcellerna i hippocampus, den del av hjärnan som sysslar med att sortera minnen, återbildas under vår livstid. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet att omkring 1 400 nya nervceller bildas varje dygn och att tillväxten pågår ända tills den dag vi dör. "Ett slags datumstämpel i DNA:t"Att möss bildar nya nervceller i hjärnan har forskarna kunnat se tydligt i djurförsök, och tidigare studier har indirekt visat att samma sak gäller även för människor. Det nya den här gången är att forskarna kunnat ge ett mått på hur stor tillväxten är. Så mycket som en tredjedel av nervcellerna i hippocampus nybildas under ett normallångt liv, och nytt är det också med den metod som används för att åldersbestämma cellerna. Det är kärnvapenprovsprängningarna under 1960-talet som gjort det hela möjligt. Testerna gjorde att stora mängder av det radioaktiva ämnet Kol- 14 bildades i atmosfären. Halterna mättes och bokfördes noggrant år från år. Nu har forskarna tagit prover på hippocampus från 55 avlidna personer i åldrarna 19 till 92 år, och med hjälp av Kol-14-halten kunnat visa att nya nervceller bildats kontinuerligt under hela livet. Jonas Frisén är professor i stamcellsforskning vid Karolinska Institutet och författare till den nya studien. - När nytt DNA görs, byggs Kol-14 in i DNA-kedjan med en koncentration som motsvarar den i atmosfären vid den tidpunkten. Och på det viset får man en sorts datummärkning inskriven i DNA:t i cellkärnan, säger han. Det är enbart i hippocampus som forskarna kunnat konstatera att det sker nybildning av nervceller. Tidigare har de med samma metod studerat hjärnbarken, och även den så kallade luktbulben, utan resultat.

21(79) Studien, som presenteras i det nya numret av tidskriften Cell, överensstämmer med en studie på möss av forskare vid universitetet i Dresden som vi berättat om tidigare. De studierna visade att tillväxten av nya nervceller kan stimuleras av motion och intellektuella utmaningar. - Om man stoppar in ett ekorrhjul till möss, så gör den frivilliga löpningen att de får nästan en fördubbling av nervcellsnybildningen, säger Jonas Frisén. Enligt Jonas Frisén kan upptäckten få betydelse för framtida behandlingar av psykiska sjukdomar, som exempelvis depression. Mycket tyder på att det finns ett samband mellan nybildning av nervceller och psykiskt välbefinnande. Det skulle då vara möjligt att ta fram behandlingar som särskilt riktar in sig på att stimulera tillväxten av nya nervceller i hippocampus. Källa på nätet: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5556428 Lysdioder i glödlampans spår Publicerat: 2013-08-13, Sveriges Radio Glödlampan har sett sina sista dagar och bara de lampor som finns kvar i lager får säljas, enligt EU-beslut. Ersättare kommer i långa banor, bland annat LED-lamporna, som består av lysdioder. Det påstås att LEDlamporna kan hålla i 10-20 år kanske längre och bara dra en bråkdel av energin som en glödlampa förbrukar. Men de dyra LED-lamporna lyser blåaktigt och livslängden är än så länge rent teoretisk. Vetandets Världs reporter Per Gustafsson rapporterar om utvecklingsläget för LED-tekniken. Stora energivinster och lång hållbarhet, det är argumenten för LEDbelysning. Det påstås till exempel att LED-lamporna kan hålla 25.000 timmar och beroende på hur många timmar per dag man använder