Forskningsstrategi 2012-2015

Diarienummer: 59-123/11 Beslutat av: Högskolestyrelsen Datum: 2011-12-06 Forskningsstrategi 2012-2015 Gymnastik- och idrottshögskolan Lidingövägen 1 Box 5626 114 86 Stockholm Tel 08 402 22 00 Orgnr 202100-4334 www.gih.se info@gih.se

2(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING GIH:s forskningsstrategi 2012-2015... 3 Inledning... 3 Forskningens betydelse... 3 GIH:s roll som forskningsaktör... 4 Forskningsmiljöer vid GIH... 4 Pågående och planerade forskningslinjer... 4 Kunskapstriangeln... 5 Prioriteringar och strategier... 6 Forskningens kvalitet... 6 Utbildning på forskarnivå... 8 Integration av teori och praktik för livslångt lärande... 9 GIH som samarbetspartner nationellt och internationellt... 9 Sammanfattning... 9

3(9) GIH:S FORSKNINGSSTRATEGI 2012-2015 Inledning GIH bedriver forskning inom området Idrott, fysisk aktivitet och hälsa. Området har hög aktualitet och samhällsekonomisk relevans, inte minst mot bakgrund av de negativa konsekvenserna för folkhälsan av en alltmer fysiskt inaktiv livsstil. GIH har tilldelats rättigheter att utfärda doktorsexamen i idrottsvetenskap och utbildning på forskarnivå har nyligen etablerats. Lärosätet har en unik position som Sveriges enda fristående högskola med inriktning mot idrott. GIH är för närvarande inne i ett dynamiskt skede och under perioden 2012-2015 är målsättningen att bidra till samhällsutvecklingen genom att vara ett nationellt nav, och ett internationellt respekterat centrum för forskning och utbildning inom området Idrott, fysisk aktivitet och hälsa. Forskningens betydelse Frågeställningarna inom det idrottsvetenskapliga forskningsområdet ställer ofta krav på ett flervetenskapligt angreppssätt, där olika forskningslinjer stödjer varandra. Vid GIH gynnas detta av hög vetenskaplig kompetens inom flera vetenskapliga inriktningar med forskning inom både humanbiologi och humaniora-samhällsvetenskap samt GIH:s centrala roll inom forskningsområdet nationellt och internationellt. Verksamheten vid GIH är organiserad i de tre inriktningarna: Fysisk aktivitet och hälsa Kultur och lärande Prestation och träning Fysisk aktivitet och hälsa omfattar forskning om hur fysisk aktivitet respektive fysisk inaktivitet/stillasittande, påverkar fysisk och mental hälsa, fysisk prestations- och funktionsförmåga samt livskvalitet på kort och lång sikt. Forskning kring hur fysisk aktivitet respektive fysisk inaktivitet är relaterade till folksjukdomar som fetma, diabetes och benskörhet liksom depression och utbrändhet har hög angelägenhetsgrad. Kunskaper inom detta område är av stor samhällsekonomisk betydelse och av central betydelse för människors livskvalitet. Mot bakgrund av en ökad andel äldre i befolkningen och en förändrad livsstil med minskad fysisk aktivitet, förväntas ökade sjukvårdskostnader och därmed behovet av strategier för att motverka dessa negativa trender. Kultur och lärande är en forskningsinriktning, som syftar till att utveckla kunskap om idrott som kulturfenomen och dess roll i skola och samhälle. Detta berör idrottskulturens och kroppsövningsämnets uppbyggnad och historia samt under vilka villkor och förutsättningar som människor deltar i och utövar idrott i bred bemärkelse. Kunskapsbildningen avser villkoren för människors idrottsdeltagande avseende tillgänglighet, delaktighet, demokrati, jämlikhet, jämställdhet och social rättvisa samt hur deltagandet i idrott framträder i relation till kön, klass, etnicitet, religiös tillhörighet och sexuell läggning. Inom forskningsinriktningen kultur och lärande är kulturella och sociala villkor primärt i fokus och vilka lärprocesser, såväl formella som informella, som präglar olika rörelsekulturer och vilka effekter dessa kan få. Forskningen inbegriper bland annat studier av föreningsidrott, friluftsliv, spontanidrott, kroppsövningar i skolan och motionsidrott. Prestation och träning är en forskningsinriktning som handlar om att förbättra individens prestationsförmåga. Forskningsinriktningen omfattar inte bara tävlingsidrott utan forskning på olika prestationsnivåer, inklusive effekter av träning vid olika funktionsnedsättningar och i olika åldrar. Områdets samhällsrelevans är bland annat

4(9) relaterad till regeringens mål om att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft genom en samlad elitidrottssatsning samt funktionshindrades behov av anpassad träning. En förbättrad prestation på elitnivå kan, förutom ökad nationell prestige, ge spin offeffekter i form av stimulans till barn/ungdomar att satsa på idrott/fysisk aktivitet samt ge nya arbetstillfällen inom idrottsrelaterad verksamhet. GIH:s roll som forskningsaktör Forskningsmiljöer vid GIH Den humanbiologiska forskningen bedrivs inom fysiologi respektive rörelselära och har tillgång till laboratorier med avancerad mätutrustning och metodologi. Grupperna leds av professorer tillsammans med ett flertal disputerade forskare och doktorander. Med koppling till den humanbiologiska forskningsmiljön finns också ett laboratorium för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV) där mer praktiknära forskning bedrivs. Gästforskare och gäststuderande från länder inom och utom EU förekommer regelbundet. I den här forskningsmiljön produceras 20-30 artiklar per år i internationella vetenskapliga tidskrifter (peer-reviewed). Nationell samverkan sker framför allt med Karolinska institutet, men även med andra svenska lärosäten, med idrottsrörelsen liksom med flera internationella partners. Den humanistiska och samhällsvetenskapliga idrottsforskningen vid GIH har under 2000- talet expanderat kraftigt. Samverkan med Stockholms universitet är stark inom delar av området. Internationell projektsamverkan och interaktionen med det omgivande samhället är omfattande, särskilt med Riksidrottsförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté och Skolverket. Forskningsresultaten har av tradition hittills rapporterats huvudsakligen på svenska, i bokform, som monografier eller som vetenskapliga artiklar, men sedan ett par år tillbaka har en klar ökning skett av publicering i internationella tidskrifter med peer-review (3-7 per år). Produktion av läromedel, litteratur och rapporter är en viktig del i spridningen av forskningsresultatet. Pågående och planerade forskningslinjer Tvärvetenskaplig forskning GIH har på ett nationellt plan ett unikt material där ett tvärsnitt av den vuxna befolkningen och skolbarn har undersökts vad gäller prestation, fysisk aktivitet och hälsa. Undersökningarna är longitudinella och sträcker sig mer än 10 år bakåt i tiden. Det övergripande syftet med studierna är att studera förändringar över tid och med stigande ålder vad gäller villkor för och omfattning av fysisk aktivitet, samt undersöka vilka hälsorelaterade konsekvenser som olikheter i fysisk aktivitet medför. Under den kommande perioden kommer de här studierna att fortsätta på nationell nivå men med en uttalad ambition att knyta flera av dessa studier till internationella forskningssamarbeten. Forskningen inom det här området är tvärvetenskaplig och berör alla tre forskningsinriktningarna vid GIH. Andra exempel på tvärvetenskaplig forskning, som kommer att fortsätta under perioden är hur fysisk aktivitet och hälsa inom befolkningen ska kunna öka/utvecklas genom påverkan både på individ- och samhällsnivå. Här ingår forskning för att klarlägga förutsättningarna för arbets- och skolpendling och hur naturkontakt inom friluftsliv kan påverka hälsa och livskvalitet samt effektstudier av interventioner för ökad fysisk aktivitet på arenor som till exempel skolor och arbetsplatser. Fysisk aktivitet och hälsa GIH har en lång tradition av forskning inom fysisk aktivitet och hälsa och vid lärosätet pågår och planeras forskning för att kartlägga förändringar av fysisk aktivitet och hälsa i

5(9) olika befolkningsgrupper samt interventionsstrategier för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är ett kostnadseffektivt komplement/alternativ till läkemedelsbehandling. I samarbete med Karolinska universitetssjukhuset avser GIH att fördjupa forskningsbasen inom området både ur ett kliniskt och ett hälsoekonomiskt perspektiv. Vidare planeras en kartläggning av fysisk aktivitetsnivå hos patienter för att belysa dess inverkan på sjukdomsutfall, återinläggningar, rehabiliteringstid i reguljär slutenvårdsverksamhet. Därtill planeras (i samarbete med bland annat Karolinska institutet) interventions- och effektstudier för att undersöka hur ökad fysisk aktivitet hos barn påverkar stressrelaterad ohälsa samt kognition. Kultur och lärande Vid GIH är skolämnet idrott och hälsa ett centralt forskningsområde. Dess betydelse som resurs i främjande av hälsa och allsidig rörelsekompetens utgör, bland annat mot bakgrund av de ökade skillnaderna i hälsa och fysisk aktivitet bland barn och unga, ett prioriterat område. Här ingår frågeställningar, som rör barns och ungas lärande i relation till fysisk aktivitet och hälsa. I projekten ingår även betydelsen av kroppsligt lärande, upplevelse av rörelsekompetens samt betyg och bedömning i relation till barns och ungas lärprocesser. GIH är en central aktör i etablerandet av två forskarskolor i idrottsvetenskap. Bland annat är GIH värdlärosäte för Forskarskolan idrott och hälsas didaktik (FIHD), som startar till kommande årsskifte och ingår i regeringens satsning Lärarlyftet. GIH har som mål att inom loppet av de närmaste åren bygga upp ett ämnesdidaktiskt centrum med internationell samverkan. Vid GIH bedrivs forskning relaterad till fritidskulturen (barn- och ungdomsidrott samt vuxenidrott) speciellt avseende betydelsen av normsystem och ledarskap inom föreningsidrotten. Forskningsfrågor är exempelvis vilka ungdomar som attraheras - eller inte attraheras - av den organiserade idrotten, vilka som stannar kvar samt bakomliggande orsaker till deltagande, faktisk och upplevd tillgänglighet och tillhörighet. Angelägna framtida forskningsfrågor inom kroppsövningsfältet med relation till internationella sammanhang är också på vilket sätt naturkontakt och utevistelse kan stimulera till fysisk aktivitet och utveckla hälsa, där såväl objektiva som subjektiva faktorer ingår. Vilka är till exempel friluftslivets hälsopedagogiska kvaliteter? Vad betyder naturkontakt och utevistelse för välbefinnandet? Prestation och träning Inom inriktningen är forskare med skilda ämnesvetenskapliga kompetenser verksamma. Inom fysiologi bedrivs arbetsfysiologisk forskning om människans anpassning till akut arbete och träning på både helkropps- och muskelnivå, samt nutritionens betydelse för fysisk prestationsförmåga. Inom rörelselära bedrivs forskning för att förstå hur människans rörelser styrs och anpassas till olika förhållanden genom att integrera neuronala, muskulära och mekaniska principer. Här ingår bland annat studier av balans i stående och sittande, gång- och löprörelser samt analys av idrottsspecifika rörelser och träningsövningar. Forskningslinjer, som kommer att fortsätta är studier av olika träningsmetoders effektivitet, mekanismerna bakom muskulär trötthet/prestationsbegränsning (såväl fysiska som psykiska) samt strategier för att undvika mental utbrändhet. Inom inriktningen pågår även forskning om omfattning, prevention och rehabilitering av idrottsskador speciellt muskelskador bland elitidrottare. Kunskapstriangeln Kunskapstriangeln omfattar samspelet mellan forskning, utveckling/innovation och utbildning. Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV) är en forskningsmiljö med ambitionen att integrera teori och praktik samt bedriva innovativ verksamhet kring

6(9) träningsredskap och idrottsvetenskapliga mätmetoder. Eftersom innovationerna är starkt praktiknära är de också mycket användbara i träning och därmed potentiella produkter på en marknad. En styrka i dessa sammanhang är att de prototyper som emanerar från forskningen och som därefter används i träning/motion har kommit förhållandevis långt i utveckling från idé till produkt. GIH har tillsammans med KTH inlett ett samarbete med Sveriges Olympiska Kommitté med arbetsnamnet Olympic Performance Center. Centrets primära syfte är att koppla ihop forskning med praktisk utveckling av träningsredskap och testmetoder. GIH avser att inom centrets ram utveckla innovationer från idé till patent/produkt. Med stöd från VINNOVA har ett samarbete nyligen påbörjats mellan GIH och Sport Support Center i Stockholm som syftar till att utveckla innovationsförmåga och entreprenörskap inom ett brett idrottsligt perspektiv bland studenterna vid GIH. Målsättning är att utveckla kursmoment med inriktning mot innovation och entreprenörskap och därmed ge en tydlig koppling mellan utbildning och utveckling/innovation. Fysisk aktivitet på recept (FaR) har ännu inte utnyttjats till sin fulla potential inom sjukvården. Därför avser GIH att förstärka undervisning och forskning inom FaR, med ambitionen att stimulera implementeringen av FaR i sjukvården. GIH har en lång tradition kring samverkan med det omgivande samhället bland annat genom praktiknära forskningsprojekt och genomförande av uppdragsutbildning för såväl idrottsrörelsen som skolan. Inom den ämnesdidaktiska forskningen har innovativa utbildningsmaterial utvecklats, liksom underlag/riktlinjer för betygsbedömning inom skolämnet idrott och hälsa. Prioriteringar och strategier GIH är för närvarande inne i en dynamisk utveckling, som kommer att ge förutsättningar till en ökad forskningspotential. Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap har nyligen omorganiserats genom en uppdelning i tre inriktningar, som grundar sig i de tre ovan beskrivna forskningsinriktningarna. Omorganisationen ska underlätta såväl nationell som internationell samverkan genom att tydliggöra de profilinriktningar som finns vid GIH. Examensrättigheter för utbildning på forskarnivå erhölls med början 2011. Därmed inrättades en forsknings- och forskarutbildningsnämnd (FFN), motsvarande fakultetsnämnd, med ett övergripande kvalitetsansvar för forskning och forskarutbildning inom området Idrott, fysisk aktivitet och hälsa. En strategisk satsning på om- och tillbyggnad av lokaler har vidtagits. Tillbyggnaden beräknas vara klar under 2012 och kommer att samla verksamheten till ett gemensamt campus. De nya lokalerna kommer att fokusera resurserna och ge en utökad möjlighet till interaktion och samarbete. Forskningens kvalitet Strategiska rekryteringar För att stärka forskningen inom de olika inriktningarna har GIH gjort och planerar att göra strategiska rekryteringar. Inriktningen Kultur och lärande har stärkts genom inrättandet av en professur med utbildningsvetenskaplig inriktning (2010), vars forskningsinriktning omfattar bland annat genus, mångfald och lärmiljöernas utformning och påverkan. Vidare har ett lektorat med särskild inriktning mot specialpedagogik och två lektorat med inriktning mot ledarskap inrättats under 2011. Inriktningen Fysisk

7(9) aktivitet och hälsa har stärkts (2011) genom inrättandet av en professur och ett lektorat i folkhälsa inriktning fysisk aktivitet. Professuren är en kombinationstjänst förenad med anställning som specialistläkare/överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset vilket ger unika samarbetsmöjligheter med hälso- och sjukvården. Inom den humanbiologiska forskningen pågår ett generationsskifte. För att säkerställa den starka forskningsmiljön kommer GIH att prioritera utlysning av tjänster som ersätter nuvarande professorer i fysiologi och motorik/rörelselära vid pensionsavgångar. Vid rekrytering till tjänster som lektor, post-doc och doktorand skall GIH särskilt beakta att tjänsterna förstärker befintliga forskningsmiljöer. För att säkerställa konkurrens och kvalitet sker rekrytering genom extern utlysning. Internationell publicering och externa anslag GIH:s forskningsfinansiering på totalt cirka 30 miljoner årligen, består till cirka 60 procent av medel via det statliga forskningsanslaget och till resterande del via externa anslag som söks och erhålls i konkurrens. De externa statliga anslagen (huvudsakligen från Centrum för idrottsforskning, Vetenskapsrådet och Vinnova) utsätts för gängse kvalitetskontroll av sakkunniga. Till detta kommer forskningsmedel från icke statliga anslagsgivare som Riksidrottsförbundet, Fotbollsförbundet och Vägverket. Vad gäller de interna medlen fördelas dessa via GIH:s forsknings- och forskarutbildningsnämnd där strävan är att stödja kvalitetsmässigt högt stående forskning. Ansökningar bedöms av en bedömningsgrupp där externa sakkunniga ingår. Fördelningen av de statliga basresurserna för forskning ska även i fortsättningen baseras på ett system där internationell publicering och externa forskningsanslag ingår som viktiga kriterier. Andelen externa forskningsmedel måste öka varför GIH avser att vidta ytterligare åtgärder för att uppnå detta. GIH har anställt en forskningshandläggare som bland annat har till uppgift att ge administrativt stöd vid större forskningsansökningar. Resurser kommer även att avsättas i form av att ge forskare sammanhängande tid i tjänsten för att genomföra större anslagsansökningar. GIH publicerar mellan 30-40 artiklar per år i internationella vetenskapliga tidskrifter med peer-review. För att stimulera till ökad internationell publicering ger GIH publiceringsstöd, bland annat till språkgranskning och andra kostnader i samband med publicering. Internationell samverkan GIH skall starkt verka för att internationell samverkan inom forskningen förstärks, men inser att den även i fortsättningen främst kommer att vara kopplad till individuella forskarkontakter och specifika projekt. Stark egen kompetens är en förutsättning för att attrahera utländska gästforskare och för att den nödvändiga samverkan med andra lärosäten nationellt och internationellt skall vara ömsesidigt meningsfull. GIH vill förstärka internationaliseringen av både utbildningen och forskningen genom att ge fortsatt stöd till internationellt forskarutbyte, presentation av forskningsresultat på internationella vetenskapliga konferenser och till egna forskares och forskarstuderandes vistelser vid utländska lärosäten. En speciell ekonomisk satsning görs för att ge lärare vid GIH möjlighet till en längre sammanhängande forskningsperiod vid ett utländskt universitet (sabbatstermin), samt till medfinansiering av utländska forskares vistelse vid GIH. Avsikten är även att ge ekonomiskt stöd till internationella konferenser där GIH står som medarrangör. Forskningsmiljöer Laborativ idrottsforskning kräver kostsamma investeringar i form av avancerad utrustning och laborationslokaler. GIH har som en av få högskolor/universitet med utbildning inom idrott i Sverige tillgång till välutrustade laboratorielokaler och kommer

8(9) att utveckla potentialen i den här forskningsmiljön. Den pågående till- och ombyggnaden av lokalerna kommer att samla laboratorierna i en byggnad och är en strategisk satsning för att förstärka den laborativa forskningsmiljön. Forskningen inom delar av den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen bedrivs i samverkan med andra lärosäten och genom internationella utbyten. Genom att stimulera tvärvetenskapliga projekt kan den samlade kompetensen vid GIH ge synergieffekter. GIH skall fortsätta att prioritera sina etablerade och starka forskningsgrupperingar och därigenom säkerställa att idrottsrelaterade frågor beforskas med ett djup och en bredd som är unik i ett nationellt perspektiv. Genom den nyligen etablerade forskarutbildningen kommer ett ökat antal doktorander att förstärka forskningsmiljöerna. Teori och praktik GIH skall satsa på praktiknära forskning vilket innebär ett fördjupande av forskningsfrågor som genereras direkt ur olika idrotts- och/eller rörelsekulturer och de miljöer som dessa utövas i. Här har forskare vid de laborativa miljöerna en särskild roll genom att använda sin ämnesspecifika vetenskapliga kompetens till att undersöka tillämpade frågeställningar. GIH kommer att fortsätta prioriteringen av praktiknära forskning samt den samhällsrelevanta forskningen kring hur insatser för ökad fysisk aktivitet utformas i olika åldersgrupper (barn, vuxna och äldre). Satsningen på en forskarskola inom ämnet Idrott och hälsas didaktik, FIHD, (se nedan) kommer att förstärka den praktiknära forskningen inom skolans område. Peer-review GIH har genomfört kvalitetsgranskningar (peer-review) av forskningen inom delar av verksamheten. Under perioden avser GIH att genomföra en samlad utvärdering av hela forskningsverksamheten. Utvärderingen kommer att baseras på bibliometriska uppgifter, självvärdering av de olika forskargrupperna, samt intervjuer utförda av en bedömarpanel från Norden. Avsikten är att identifiera det som fungerar bra och det som kan utvecklas samt ge ledningen underlag för strategiska beslut. Utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå är under uppbyggnad. Ambitionen är att i genomsnitt anta fem nya doktorander per år, som anställs på doktorandtjänster. GIH har gjort en särskild prioritering genom att satsa extra resurser ur myndighetskapitalet på totalt 5 mkr under en femårsperiod. Vidare kommer doktorandtjänster med extern medfinansiering att prioriteras eftersom detta minskar kostnaderna samtidigt som det ger en extern kvalitetskontroll. GIH har, i samverkan med Örebro universitet och Malmö högskola, erhållit medel från Vetenskapsrådet för att etablera en forskarskola i Idrott och hälsas didaktik (FIHD). Forskarskolan är en del av regeringens satsning på kompetenshöjning av lärare och kommer att ge möjlighet till antagning av fem forskarstuderande på licentiatnivå vid GIH under 2012. GIH kommer att avsätta medel för att anordna kurser på forskarnivå med rekrytering inom norden (RHIN) och övriga Europa (Bologna). GIH kommer också att ge stöd för doktorander registrerade vid GIH att följa kurser utanför det egna lärosätet inom Europa.

9(9) Integration av teori och praktik för livslångt lärande GIH avser att stimulera integrationen mellan teori och praktik inom undervisningen genom att rekrytera en ökad andel forskarutbildade lärare inom den utövade idrottens teori och praktik, samt ge Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap ett utökat ansvar för att stimulera forskningen inom området. Forskarskolan i idrott och hälsas didaktik (FIHD) kommer att ge idrottslärare, verksamma i skolan, en vetenskaplig förankring, som kan påverka undervisningen inom skolämnet. I detta sammanhang måste utgångspunkt tas i att GIH bedriver en professionsutbildning. GIH som samarbetspartner nationellt och internationellt För GIH:s forskning skall samverkan fortsatt vara ett centralt inslag, dels med andra lärosäten, dels med avnämare inom idrottsrörelse, skola och hälsoinriktade samhällsaktörer i form av praktiknära forskning och utvecklingsarbete. Sammanfattning Sammanfattningsvis kommer GIH under perioden 2012-2015 att särskilt satsa på ökad internationell publicering. Publicering i internationella vetenskapliga tidsskrifter med peer-review kommer att vara särskilt meriterande vid fördelning av GIH:s fasta forskningsmedel. GIH kommer att avsätta särskilda medel, till exempel till översättning/språkgranskning, för att underlätta för forskare att publicera internationellt. ökade anslag från externa forskningsfinansiärer. Forskare vid GIH kommer att uppmuntras till och få administrativ hjälp med att formulera ansökningar om forskningsmedel till externa anslagsgivare. Erhållna externa anslag kommer att vara särskilt meriterande vid fördelning av GIH:s fasta forskningsmedel. kvalitet i utbildning på forskarnivå i idrottsvetenskap. Forskarutbildningen är under uppbyggnad och GIH kommer att göra särskilda satsningar på utbildningen i avseende att säkerställa kvaliteten, till exempel när det gäller kursverksamhet, infrastrukturellt stöd till doktorander och möjligheter för doktorander att etablera sig såväl nationellt som internationellt genom konferensdeltagande och internationellt utbyte. en utökad kvalitetsgranskning (peer-review) av forskningsverksamheten. Forskningen vid GIH är stadd i stark utveckling, inte minst när det gäller omfattningen. Med en utökad kvalitetsgranskning av externa bedömare kommer GIH att få kunskaper som gör det möjligt att organisera forskningen mer effektivt med sikte på internationell publicering och förmågan att erhålla externa forskningsmedel. den forskande personalen. Bland annat genom möjligheter till "sabbatstermin" avsedd för forskning samt en utvecklad infrastruktur kring internationaliseringsarbetet för att ge forskare ökade möjligheter både att ta emot utländska gästforskare och själva besöka utländska lärosäten under kortare eller längre vistelser kommer forskningen att stimuleras. strategisk rekrytering av forskande lärare. GIH kommer även i fortsättningen att sträva efter att rekrytera såväl seniora forskare inom lärosätets starka forskningsprofiler som att rekrytera yngre forskare till forskningsprofiler med hög potential inom området Idrott, fysisk aktivitet och hälsa. samverkan med det omgivande samhället. GIH:s varumärke när det gäller forskning och utbildning är starkt, särskilt när det gäller utbildning. Utbildningsinsatserna med koppling till organisationer inom idrott, folkhälsa och skola är omfattande. GIH kommer särskilt att satsa på att utveckla rutiner som stimulerar till en ökad samverkan med det omgivande samhället även när det gäller forskning och utveckling.