1/6 BESLUT 2016-01-25 Dnr: 15/02169 SAKEN Eftermiddag, Sveriges Radio P4 Örebro, 2015-08-19, inslag med en debatt om djurens rätt; fråga om mediets särskilda genomslagskraft och opartiskhet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållande till bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft. INSLAGET Inslaget var en debatt mellan en företrädare för djurrättsorganisationen Tomma Burar (A) och distriktsordförande för Lantbrukarnas Riksförbund (B). Bakgrunden var att Tomma Burar genomfört en aktion där organisationen tagit med sig höns från en gård i Örebro län. Inledningsvis frågade programledaren A varför de gjorde på det här viset och denne förklarade kortfattat organisationens resonemang. Därefter ställde programledaren frågan om djuren ville bli tagna av dem. Hon frågade därefter om det var värphönor och på vilket sätt de for illa. Därefter ställde hon frågan vad som hände med djuren de hade tagit varvid A fortsatte sitt resonemang. Programledaren bjöd sedan in B till debatten genom att fråga vad han tänkte om den här typen av aktioner. Denne sa följande. Jag tycker att det är sorgligt för det första att den här typen av aktioner ska få mediautrymme för det här är ju en liten grupp som anser sig veta bättre än alla andra och sätter sig över demokratiskt fattade beslut och det tycker jag är helt åt skogen helt enkelt och så kan man inte göra. Vi lever under demokratiska lagar i Sverige och vi sköter våra djur efter de lagar som vi gemensamt kommit fram till [...] Programledaren avbröt därefter B med följande påstående. Du menar att man sätter sig över lagen, man menar att man räddar liv här. Myndigheten för radio och tv Tel: 08-606 90 80 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.radioochtv.se
2/6 Efter att A och B redogjort för sina respektive ståndpunkter angående fritagandet av hönsen, sa A följande. (A) Men alltså civil olydnad som vi håller på med det är ju ett demokratiskt verktyg som har använts hur länge som helst för att visa på förtryck och orättvisor i samhället för att skapa liksom en mer rättvis värld. Det finns i historien hur bra exempel som helst där civil olydnad har spelat en jättestor roll för att förändra lagstiftning, och i den svenska demokratiutredningen från år 2000 då står det också att det måste finnas en acceptans mot de här grupperna, att deras engagemang måste tas tillvara på, och att vi inte får förväxla demokratins fiender med dess kritiker. Och att då reducera våra aktioner till ett lagbrott det är ju bara perspektivlöst, tycker jag. (Pgl) Men B sa ju att ni verkar ju tycka att ni vet bättre än alla andra, gör ni det tycker du? Därefter fortsatte A sitt resonemang. Programledaren gav sedan ordet till B som sa följande. (B) Jag vill egentligen inte kommentera sådana här ytterligheter för att människan har väl levt på kött och på djur i årtusenden i princip så att det är ju bara en lyxsituation vi har hamnat i, att vi liksom kan köpa oss maten, för vanligt folk vet ju egentligen inte hur det går till idag, för 50 70 år sedan visste alla hur det gick till och det var inget konstigt med det, det var det naturligaste i hela världen. Det handlar faktiskt om att folk ska överleva, det handlar inte om på vilket sätt vi ska överleva utan om vi ska överleva i många fall i världen. (Pgl) Du menar att man kan inte sluta äta kött, fågel eller så för då skulle vi inte överleva eller? B sa att det handlade om fri vilja och att det var en utopi att tro att alla skulle gå över till vegetarisk kost. Programledaren sa därefter följande. Vi ska prata vidare om det är okej att göra sådana här grejer som att ta höns och befria dem som de här aktivisterna säger. En låt spelades och efter pausen fick A följande fråga. (Pgl) Det är en utopi att tro att alla kan leva utan att äta kött- eller djurprodukter hörde vi LRF säga, vad säger du om det? (A) Tvärtom är det nog en slags köttätande utopi att tro att alla människor skulle kunna äta kött. Både FN och liksom ledande klimatforskare har hävdat sen 2006 i stora rapporter att hela världen måste ställa om till en vegetabilisk kost och det är av miljöskäl men detta är också ett etiskt steg framåt, som vi måste ta, det är oundvikligt. B svarade och sa bland annat att det var en vantolkning av de rapporter som fanns. Diskussionen fortsatte och B nämnde bland annat att det var brottsligt i svensk lag att gå in hos andra och fick då frågan av programledaren: Finns det ändå inte en tydlig vilja hos konsumenterna att djuren ska behandlas värdigt och att det har uppdagats en hel del missförhållanden? Därefter sades bland annat följande. (Pgl) Det finns väl ändå en stor opinion för att vi ska ha det på det viset som vi har det i Sverige, att vi har lantbruk som föder upp djur, att vi sen slaktar och äter upp köttet? (A) Det där tror jag också är någonting som de flesta konsumenter inte håller med om, vi blir lurade av en liksom reklambild där korna betar på gröna ängar och fåglar går
3/6 utomhus och grisar går utomhus och på ägg och grisfabriken som vi har fritagit dem ifrån så är de inomhus hela sina liv och lever helt fruktansvärda liv, trängsel med många tusentals andra individer och de slaktas långt långt i förtid i stället för att kunna leva sina liv för sin egen skull. Vårt syfte med den här aktionen är att utmana föreställningen att djur överhuvudtaget kan ägas eller säljas eller stjälas och..(pgl) Men är djur likvärdiga som vi, är djur precis som vi, har samma känslosamma uppfattningar och så? Det är ju en väldigt grundläggande inställning här. (A) Redan sen Darwins dagar så har det varit helt självklart att djur kan känna på samma sätt som oss, det är liksom en vetenskaplig självklarhet. Men då ställer jag en fråga till dig eller B, vad är det då egentligen för skillnad mellan hönor och människor som gör att ni tycker att det är okej att stänga in och döda hönor och inte människor, vad är det för skillnad egentligen? ANMÄLAN Anmälaren är kritisk till inslagets utgångspunkt och utformning. Enligt anmälaren erkände Tomma Burars talesperson stöld, inbrott, skadegörelse, intrång kränkning med flera åtalspunkter. På detta skulle Lantbrukarnas Riksförbund försvara en medlems lagenliga djurhållning. Civil olydnad är att till exempel bedriva en kampanj mot en organisation men här var en privatperson och dennes företag angripet. Enligt anmälaren är företaget och bostadsadressen densamma för en bonde och anmälaren anser att detta agerande per definition var terrorism. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Radio (SR) anser att inslaget överensstämmer med bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft och kravet på opartiskhet och anför i huvudsak följande. Inslaget var en debatt mellan två parter med olika uppfattningar i den aktuella frågan om djurens rätt. Inslaget handlade i första hand om djur- och kosthållning. Syftet var också att belysa ett fenomen som från och till varit särskilt starkt i Örebro län, nämligen djurrättsaktivister som använder sig av mer eller mindre demokratiska metoder i aktioner. Reportern ställde kritiska frågor under debatten och båda parter fick komma till tals och ge sin syn på ämnet. Det sades under debatten, vid ett par tillfällen att det Tomma Burar gjort var olagligt. Något förhärligande av den brottsliga handlingen som aktivisterna genomfört förekom inte. AKTUELLA BESTÄMMELSER SR ska utöva sändningsrätten opartiskt och med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i radion (14 i sändningstillståndet). Kraven på opartiskhet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten kan kraven ställas lägre i fråga om intervjuade, debattdeltagare och andra så kallade tillfälliga medverkande. Kontroversiella
4/6 ämnen eller händelser får dock inte behandlas på så ensidigt sätt att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar ett program. SR ska ta hänsyn till radions särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen (17 i sändningstillståndet). Bestämmelsen innebär enligt granskningsnämndens praxis bland annat att programföretaget måste visa varsamhet när det gäller program eller inslag som kan uppfattas uppmana till brott eller som innebär ett förhärligande av brott och brottslingar. Granskningsnämnden får besluta att ett programföretag som brutit mot villkor i sitt sändningstillstånd på lämpligt sätt ska offentliggöra nämndens beslut (17 kap. 10 radio- och tv-lagen). TIDIGARE BESLUT Ett inslag i Elbyl i Sveriges Television (SVT) handlade om graffiti och byggde på de medverkande ungdomarnas egna berättelser och uppfattningar om graffitimålning i bland annat Stockholms tunnelbana. Inslaget fälldes av nämnden som i sin bedömning konstaterade att det inte framgick att graffitimålning i tunnelbanan är straffbart såsom skadegörelse. Nämnden uttryckte vidare att inslaget stred mot bestämmelsen om hänsyn till mediets genomslagskraft, eftersom det inte förekom några kommentarer till eller ifrågasättanden av de medverkandes uttalanden samt att vissa av de uttalanden som gjordes i inslaget i övrigt kunde uppfattas som mer eller mindre direkta uppmaningar till brott (SB 238/98). Ett program som sändes av Sveriges Utbildningsradio och som handlade om civil olydnad fälldes. De medverkande ungdomarna från Antifascistisk Aktion och den så kallade Djuralliansen gavs tillfälle att utan några kommentarer eller ifrågasättanden berätta om sina uppfattningar, aktioner som de deltagit i, och hur de såg på de använda metoderna. Det framgick vidare klart att dessa ungdomar var beredda att begå lagbrott för att nå sina och organisationernas mål och att flera av dem hade dömts för mer eller mindre allvarliga brott. Nämnden ansåg bland annat att programmet behandlande starkt kontroversiella frågor så ensidigt att det stred mot kravet på opartiskhet. Denna ensidighet medförde även att det kunde uppfattas som att programmet förhärligade eller uppmanade till brott och stred därmed mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft (SB 259/97). Ett inslag i Verkligheten i P3 om plogbillsrörelsen handlade om rörelsen och dess syn på civil olydnad. Det innehöll ett reportage om en 23-åring som tillsammans med fyra andra aktivister hade brutit sig in på Saab Microwave Systems anläggning i Mölndal för att i protest mot företagets vapenexport plantera ett fikonträd inne på fabriksområdet. De var nu alla åtalade för detta intrång.
5/6 Reportaget följde 23-åringen under en fest för plogbillsaktivister som hölls dagen före rättegången, under hans förberedelser inför rättegången och under förhandlingarna i tingsrätten. Inslaget innehöll även ett avsnitt där programledaren och reportern diskuterade syftet med den aktion 23-åring hade deltagit i och om aktioner av detta slag var en effektiv protestmetod. Granskningsnämnden konstaterade att reportaget skildrade 23-åringens förberedelser inför den rättegång som skulle äga rum mot honom och fyra andra aktivister dagen efter. Det framgick att han själv kände en viss kluvenhet till den aktion han stod åtalad för och reportern beskrev också de negativa konsekvenser som en fällande dom skulle kunna få för honom. Nämnden ansåg inte att inslaget tog ställning för eller glorifierade plogbillsrörelsen och dess aktionsmetoder på ett sätt som stred mot bestämmelserna i SR:s sändningstillstånd (SB 132/09). GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden konstaterar att inslaget tog upp en starkt kontroversiell fråga. Nämnden anser att programledarens förhållningssätt till det som företrädaren för Tomma Burar tog upp var bitvis aningslöst och saknade tillräckligt avståndstagande från organisationens gärning, det kunde snarare uppfattas ge viss legitimitet åt sådan brottslig verksamhet. Enligt nämndens mening har Sveriges Radio genom inslagets utformning uppvisat en klar brist i förhållande till bestämmelsen om hänsyn till radions särskilda genomslagskraft. Sett till att representanten för Lantbrukarnas Riksförbund medverkade och tydligt tog avstånd från den brottsliga verksamheten anser nämnden dock att programledarens förhållningssätt inte medför att inslaget strider mot bestämmelsen i 17 i sändningstillståndet. Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, Elisabet Bäck, Leif Hedman, Nedjma Chaouche, Ulrika Hansson (skiljaktig) och Clas Barkman (skiljaktig) efter föredragning av Gina Lindqvist. Den skiljaktiga meningen framgår av sidan 6. På granskningsnämndens vägnar Henrik Jermsten Gina Lindqvist
6/6 SKILJAKTIG MENING Ledamöterna Clas Barkman och Ulrika Hansson var skiljaktiga och ansåg att bedömningen borde ha följande lydelse. Granskningsnämnden konstaterar att inslaget tog upp en starkt kontroversiell fråga. Nämnden anser att ämnet behandlades på ett balanserat sätt genom att de bägge medverkande, vilka representerade två olika uppfattningar, fick lika stort utrymme i sändningen att framföra sina åsikter och att programledaren inte styrde debatten åt något särskilt håll. Inslaget strider således inte mot de bestämmelser som gäller för SR:s programverksamhet. Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.