Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Transkript

1 1/6 BESLUT Dnr: 12/02235 SAKEN Plus, SVT1, , inslag om en bostadsrättslägenhet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. FÖRELÄGGANDE Sveriges Television ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. INSLAGET Inslaget handlade om bostadsrättsinnehavaren A som hade hamnat i en situation där varken hennes försäkringsbolag eller bostadsrättsförening ville ta ansvar för att takets putslager i lägenheten där hon bodde hade rasat vid flera tillfällen. I inslaget intervjuades A och hennes dotter och bilder på skadorna visades. A:s telefonsamtal med försäkringsbolaget och bostadsrättsföreningens ordförande spelades upp i inslaget och det framgick att båda parter ansåg att de inte var ansvariga för skadan. A sa att hon hade tagit in en offert från en hantverkare och att det skulle kosta kronor att få skadorna åtgärdade. Programledaren sa bland annat följande. Ja, alltså nu har ju A tagit tag i det här själv och börjat renovera, därför att inte taket ska ramla ner i huvudet på henne. För trots att hon har både en bostadsrättsförening och ett försäkringsbolag, så tycker ju ingen av dem att det är deras ansvar att hjälpa henne, utan de står ju bara och pekar på varandra nu. Så nu står A ensam med både ansvar och nota, men är det verkligen rätt? B jobbar på Konsumenternas försäkringsbyrå, som hjälper konsumenter med gratis vägledning i försäkringsfrågor och C, jurist på Bostadsrätterna, Sveriges största bostadsrättsorganisation med över anknutna föreningar. Inslaget innehöll ett telefonsamtal mellan A och bostadsrättsföreningens Myndigheten för radio och tv Tel: Fax: Box 33, Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7

2 2/6 ordförande (D). Under samtalet sa D bland annat följande. Det är du och ditt försäkringsbolag, i och med att det inte är föreningens egendom så att säga. Så egentligen är det ju ganska glasklart. B och C intervjuades och kommenterade D:s uttalande. (B) Ja, det där stämmer ju inte riktigt. (C) Nej, det gör det inte. Jag tycker att det är svårt att hävda att det är glasklart var ansvaret ligger någonstans. Det är snarare precis tvärtom, det är en riktig gråzon. B och C samtalade vidare om A:s situation och vem som hade ansvar för den puts som trillat ner. Bland annat sades följande. (B) Ja, jag tycker det är bedrövligt att en enskild person, en enskild konsument blir skjutsad fram och tillbaks mellan olika organisationer eller föreningen och försäkringsbolaget och ingen vill, så att säga, hjälpa till och försöka hjälpa henne att komma framåt i det här, utan lämnar henne helt ensam i den här svåra situationen [ ]. (C) Målningarna av putslagret och underarbetet för att kunna måla taket, det är hennes ansvar, men inte själva putslagret. Men B, är det ingenting som går på försäkringen här. Hon har ju ändå fått förstörda möbler, hon har ju bord och soffor, vi har ju sett bilder på det. Får hon ingen ersättning ens för det? (B) Jo, det kan hon få om hon har ett allrisktillägg till sin hemförsäkring som ersätter plötslig oförutsedd händelse. Och när det gäller då ytskiktet, alltså bostadsrättstillägget i hemförsäkringen eller bostadsrättsförsäkringen ersätter ju de delar som hon har underhållsskyldighet för enligt föreningens stadgar och bostadsrättslagen, men den ersätter ju inte det som föreningen, fastighetsägaren har underhållsskyldigheten för. Och det är ju där problemet kommer in i det här fallet, vem är det egentligen som har skyldigheten att åtgärda detta? [---] (C) Och knäckfrågan är ju, vad hör till lägenheten, vad är en lägenhet definitionsmässigt. Var slutar lägenheten och var börjar själva fastighetens stomme om vi säger så. Och det framgår av bestämmelserna att det är ett ytskiktsansvar man har. Till lägenheten hör rummens väggar, golv och tak, inredning och utrustning. Så brukar det förtydligas i stadgarna. Och det som man förväntar sig av en bostadsrättshavare, det är att han ska hålla lägenheten i gott skick. Det vill säga tapetsera, måla, slipa golv när det kanske behövs och lacka dem. Byta ut förslitna delar, spisen går sönder, kylskåpet går sönder, då får du själv skaffa nytt och så vidare. Men det är ett ansvar som ligger inom det område där din hand och ditt öga kan se och ta på. Det är inte meningen att du ska behöva bila upp ett badrumsgolv för att gå ner och kolla om ett rör läcker och utifrån det resonemanget så kan man säga att ett sådant här tjockt putslager, det är mer en del av fastigheten än det är en del av lägenhetens ytskikt. (B) När det gäller försäkringsbolag så har hon ju varit i kontakt med en handläggare som då har sagt att han inte tycker att det här är försäkringens sak att åtgärda, men de måste ju också få ett skriftligt beslut från försäkringsbolaget, som hon sen kan överklaga. Jag menar en skadereglerare på ett försäkringsbolag det är ju första steget, det finns ju en skadechef som är ovanför den, det finns ju ofta kundombudsmän kan det finnas, det kan finnas olika typer av nämnder och så vidare. Och så att där måste hon ju gå vidare inom försäkringsbolaget och inte bara acceptera det första beskedet hon får och dessutom muntligt, det tycker jag definitivt det finns anledning att gå vidare i den här situationen. Därefter sa programledaren följande. Ja, men ser man på, båda experterna är rörande eniga. Det är bostadsrättsföreningens ansvar, det var ju bra. Nu är det ju bara det här lilla, lilla problemet med att de själva inte alls håller med.

3 3/6 Senare i inslaget ritade programledaren på en tavla och sa följande. Mina damer och herrar, det är alltså det här vi bråkar om. Några centimeter puts i A:s tak. Och bostadsrättsföreningen de säger att A:s bostadsrätt slutar här, ovanför putsen. Det som har ramlat ner det är A:s eller möjligen hennes försäkringsbolags ansvar. Men försäkringsbolaget de säger, bostadsrätten slutar här, ytskikt betyder färg och möjligen spackel, inte puts. Så de här två, de pekar på varandra och A står med notan. Så vi frågar två experter och de säger, det är bostadsrättsföreningen som ska ta hand om det här. Frågan är bara om bostadsrättsföreningen håller med. Därefter intervjuades D, bostadsrättsföreningens ordförande, som sa att det enligt föreningens stadgar framgick att bostadsrättsinnehavaren ansvarade för ytskikt och det som behövdes för att lägga på ytskikt. Programledaren sa att Konsumenternas försäkringsbyrå menade att ytskikt aldrig kunde vara mer än just spackel och målarfärg och att den aktuella putsen som trillat ner inte kunde vara ett ytskikt. D svarade att föreningen hade en annan uppfattning och ställde sig frågande till hur föreningen skulle kunna ta ansvar för sådant inuti lägenheterna. Bostadsrättshavaren hade enligt D en skyldighet att underhålla sin lägenhet och att det med tanke på lägenhetens ålder kanske var dags för ett underhåll. Han sa vidare att föreningen ansvarade för själva fastigheten, bland annat betongstommarna. Programledaren sa vidare att C ansåg att föreningens resonemang inte höll eftersom ytskiktet var så tjockt att det inte gick att begära av en enskild bostadsrättsinnehavare att den ska ha koll så högt upp i taket. D undrade om C då menade att föreningen skulle gå igenom samtliga lägenheter och kontrollera taken och ställde sig frågande till hur ofta detta skulle ske. Programledaren sa därefter följande. A fick inte bara sitt tak i knät, utan också en sorts juridisk tankenöt. Men fast experterna är eniga om att hon borde få hjälp från bostadsrättsföreningen, så sitter hon nu ändå ensam med en nota på spänn, men låt oss icke misströsta, än finns hopp. Och det första A ska göra, det är att hon ska få svart på vitt från Länsförsäkringar att de inte tänker ersätta henne. Med ett sådant beslut kan hon också få omprövning hos Länsförsäkringars kundombudsman och säger de tvärt nej, ja då kan hon gå vidare till Allmänna reklamationsnämnden till exempel, eller Hyresnämnden eller Bostadrättsföreningsnämnden. A kan också gå till domstol. Och då har hon ett rättsskydd som kan hjälpa henne att täcka kostnaderna för domstolsförhandlingarna, ett rättskydd som hon ironiskt nog har hos just Länsförsäkringar. Så än är inte loppet kört. A, vi håller tummarna. ANMÄLAN Inslaget har anmälts av D som är kritisk till att det vid upprepade tillfällen sades i inslaget att det var taket som hade ramlat in när det egentligen var fråga om ett putslager. Han anser vidare att inslaget tog ställning till förmån för försäkringsbolaget och är bland annat kritisk till att de medverkande experterna inte kände till föreningens stadgar där det enligt D klart och tydligt framgår att med ytskikt avses även puts och stuckatur. Det framgick enligt D heller inte att föreningen använder sig av HSB:s normalstadgar. Har man synpunkter på dessa borde man

4 4/6 enligt D ha vänt sig till HSB och inte en enskild förening. Han är vidare kritisk till att telefonsamtalet mellan honom och A förekom i inslaget utan att han fått kännedom om detta och anser att programföretaget handlat oetiskt. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Televison (SVT) anser att inslaget överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet och anför i huvudsak följande. För att få svar i ansvarsfrågan och på vad som tolkas som ett ytskikt vände sig redaktionen till två olika sakkunniga, en företrädare för Borätterna, en organisation för olika bostadsrättsföreningar, och Konsumenternas försäkringsbyrå, dit konsumenter kan vända sig för att få svar på frågor som rör försäkringsärenden. För B (Konsumenternas försäkringsbyrå) rådde det aldrig några tvivel. C (Borätterna) problematiserade till en början ärendet men efter att ha funderat, granskat tidigare ärenden och diskuterat med sina kollegor kom han fram till att bostadsrättsföreningen bar ansvaret. Detta framgår tydligt av de tjänsteanteckningar som redaktionen gjort i samband med redaktionens research och som SVT gått igenom i samband med yttrandet. I inslaget fanns ett längre samtal mellan experterna där det framkom hur de resonerade. I början av samtalet kallade de området för en gråzon för att sedan beskriva reglerna och analysera det specifika fallet. Det som inledningsvis kunde uppfattas som otydligt utmynnade i en tydlig gemensam slutsats. Efter detta övergick experterna till att reda ut hur A kunde agera i förhållande till sitt försäkringsbolag. Efter experternas analys sammanfattades deras slutsats av programledaren: båda experterna är rörande eniga. Med detta avsågs inte att frågan var enkel vilket framgår av programmet och övriga kommentarer från programledaren. I en intervju där ordföranden förklarade styrelsens inställning och tolkning av reglerna och rimligheten i dessa framgick tydligt att styrelsen inte delade experternas bedömning. Orsaken till att ordföranden för styrelsen i föreningen intervjuades och inte en representant för HSB var att det var styrelsen för föreningen som tagit beslutet att inte ersätta bostadsrättsinnehavaren. Det var därmed styrelsen som kunde redogöra för beslutet. Ordföranden svarade bland annat i programmet att orsaken till styrelsens beslut grundat sig på att styrelsen följt föreningens stadgar. När det gäller det inspelade samtalet med anmälaren beklagar redaktionen att anmälaren inte informerades i förväg om att en del av detta togs med i inslaget. Redaktionen har som rutin att informera om de ska publicera inspelade samtal. Den del av samtalet som togs med var dock mycket kort och motsade inte det anmälaren sade i den bandade intervjun.

5 5/6 AKTUELLA BESTÄMMELSER SVT ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (5 i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Bestämmelsen innebär bland annat att en programledare eller reporter inte får göra värderande uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. Av betydelse för bedömningen är också bestämmelsen om att SVT ska stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna (9 i sändningstillståndet). Denna skyldighet innebär enligt nämndens praxis att ett program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att strida mot kravet på opartiskhet Granskningsnämnden får besluta att ett programföretag som brutit mot villkor i sitt sändningstillstånd på lämpligt sätt ska offentliggöra nämndens beslut (17 kap. 10 radio- och tv-lagen). GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Inledningsvis konstaterar granskningsnämnden att det inte ingår i nämndens uppgifter att pröva omständigheterna kring tillkomsten av ett program eller inslag. Nämnden lämnar därför denna del av anmälan som rör telefonsamtalet med D utan åtgärd. Utgångspunkten i det aktuella inslaget, som ingick i ett sedan länge etablerat program med konsumentupplysande syfte, var frågan om vem som hade ansvar för den skada som hade uppstått i A:s lägenhet. Vid tre olika tillfällen sa programledaren att de experter som medverkade i inslaget var eniga om att det var bostadsrättsföreningen som hade ansvar för den aktuella skadan. Det framgick emellertid att experterna ansåg att det var svårt att avgöra var föreningens och bostadsrättsinnehavarens ansvar slutade respektive började. Vidare framgick det att C efter ett visst resonemang ansåg att man kunde säga att ett putslager av den tjocklek som i det aktuella fallet enligt honom mer var en del av fastigheten än av lägenhetens ytskikt och därmed förenings ansvar. Enligt nämndens bedömning var det inte möjligt att från B:s uttalanden i inslaget dra slutsatsen att B ansåg att det var bostadsrättsföreningens ansvar. Snarare ansåg B att det fanns anledning för A att gå vidare när det gällde försäkringsbolagets ansvar.

6 6/6 Mot denna bakgrund anser nämnden att programledarens uttalanden om att B och C var eniga om vem som bar ansvaret för den aktuella skadan var alltför långtgående och inte grundade på experternas uttalanden i inslaget. Vidare anser nämnden att programledarens uttalanden därigenom kunde uppfattas som ett ställningstagande i ansvarsfrågan. Inslaget strider därför i detta avseende mot kraven på opartiskhet och saklighet i SVT:s sändningstillstånd. Även om det vid flera tillfällen talades om att det var ett tak som hade rasat ner framkom det tydligt enligt nämndens mening att det var fråga om det putslager som täckte tacket som hade rasat. Nämnden kan mot denna bakgrund inte finna att det aktuella ordvalet medför att inslaget strider mot kravet på saklighet i detta avseende. Detta beslut har fattats av Martin Holmgren, Elisabet Bäck, Maria Edström (skiljaktig), Leif Hedman (skiljaktig) och Kristina Ståhl efter föredragning av Tarek Touma. På granskningsnämndens vägnar Martin Holmgren Tarek Touma SKILJAKTIG MENING Ledamöterna Maria Edström och Leif Hedman var skiljaktiga. Enligt deras mening borde det tredje stycket under rubriken Granskningsnämndens bedömning ha följande lydelse. Mot denna bakgrund anser nämnden att programledarens långtgående slutsats i ansvarsfrågan brast i förhållande till kraven på opartiskhet och saklighet. Enligt nämnden framgick dock av inslaget att bostadsrättsföreningen gjorde en annan bedömning och att ansvarsfrågan inte var juridiskt prövad. Mot denna bakgrund och med beaktande av att inslaget enligt nämnden främst får anses ha syftat till att upplysa konsumenter om vilka juridiska komplicerade situationer som kan uppstå i deras vardag kan denna brist inte anses vara så allvarlig att inslaget strider mot kraven på opartiskhet och saklighet i SVT:s sändningstillstånd. Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.