Inget krav på strikt opartiskhet i dramaserien Blå ögon. SVT Programetiks infobrev

Transkript

1 SVT Programetiks infobrev Dramaserien Blå ögon friades på alla punkter Granskningsnämnden friade vid sitt möte den 20:e april SVT:s dramaserie Blå ögon, där bland annat uppfattade likheter mellan det fiktiva Trygghetspartiet och Sverigedemokraterna fick ett stort antal tittare att anmäla serien för att strida mot kravet på opartiskhet, bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft och otillbörligt gynnande. Formuleringar i en påannonsering av ett inslag i Smålandsnytt om elöverkänslighet gjorde att inslagen fälldes för att strida mot kravet på saklighet. Ytterligare ärenden på nämndens möte var dokumentären Hästmannen - sista striden, Historieätarna samt SVT Forum och SVT Rapports extrasändningar av Sverigedemokraternas presskonferenser i december, som alla friades. Läs mer här nedan! Inget krav på strikt opartiskhet i dramaserien Blå ögon FRIAT: Blå ögon, SVT1, , 12-07, 12-14, och samt , 01-11, 01-18, 01-25, och 02-08, kl. 21:00, dramaserie om svensk inrikespolitik; fråga om opartiskhet, mediets genomslagskraft och otillbörligt kommersiellt gynnande. Dnr. 14/02869 mfl. Dramaserien Blå ögon bestod av tio timslånga delar. Inför det första avsnittet presenterades serien på följande sätt på svt.se. Politisk konspiration i dramaserien Blå ögon Blå ögon är en dramaserie i politisk miljö med Adam Lundgren, Louise Peterhoff, Linus Wahlgren, Cecilia Frode, Erik Johansson, Anna Bjelkerud, Marie Richardson och Kjell Wilhelmsen. Mitt under brinnande valrörelse försvinner justitieministerns stabschef spårlöst. Hennes ersättare Elin Hammar kastas omedelbart in i ett nät av lögner och konspirationer när hon försöker ta reda på vad som har hänt. Hot, trakasserier och främlingsfientlighet Samtidigt ser det främlingsfientliga Trygghetspartiet ut att gå mot ett succéval. I Uddevalla förbereder sig partiets lokala representant Annika Nilsson för ett torgmöte, trots sonens protester. Han är trött på de hot och trakasserier som familjen utsätts för. Terrorgrupp utför grova våldsdåd I kulisserna förbereds en serie våldsdåd som kommer att sända chockvågor genom samhället. Sveriges första högerextremistiska terrorgrupp är på väg fram i ljuset. Det kom 89 anmälningar mot del 1 och sju anmälningar mot del 2 och 3. Flera av dessa var likalydande och anmälarna hade i huvudsak två invändningar: * Det fiktiva Trygghetspartiet ansågs vara en kopia av det verkliga partiet Sverigedemokraterna. Trygghetspartiets partisymbol ansågs vara snarlik

2 Sverigedemokraternas logotyp blåsippan. Flera av anmälarna upplevde att Trygghetspartiet utmålades som ett gäng nazister. Flera anmälare skrev SVT bedriver propaganda mot Sveriges tredje största parti, Sverigedemokraterna, genom att göra en serie om Trygghetspartiet då kopplingen till just Sverigedemokraterna är för övertydlig. * Programmen ansågs göra reklam för Crossfit, Expilo.se och Lidl, tre varumärken som syntes i bild under en scen från ett torgmöte. Några andra anmälare vände sig mot de rasistiska åsikter som fördes fram av vissa karaktärer i dramaserien. SVT jämförde i sitt yttrande serien med flera tidigare dramaserier i politisk miljö, t ex amerikanska Vita huset och danska Borgen, och framhöll att det måste vara möjligt att i dramaform spegla aktuella politiska strömningar i Sverige och Europa. För att skapa ett trovärdigt fiktivt politisk scenario hade seriens upphovsmän under flera år fördjupat sig i alla de stora partiernas frågor och valmanifest och studerat politiska strömningar både i Sverige och i övriga Europa. Utifrån detta har de fiktiva partierna Trygghetspartiet, det liberala Samlingspartiet och den nationalsocialistiska terrorcellen Veritas skapats. Mot den ansåg inte SVT att den helt fiktiva dramaserien Blå ögon stred mot kravet på opartiskhet. När det gällde gynnande framförde SVT att de kortvariga exponeringarna av varumärken som förekom bidrog till att ge dramaserien en realistisk karaktär utan att innebära ett otillbörligt gynnande. Granskningsnämnden slog fast att det av en dramaproduktion som regel inte kan krävas strikt opartiskhet och konstaterade att varken programmens utformning eller innehåll i övrigt stred mot kravet på opartiskhet. När det gällde de rasistiska åsikterna som flera rollfigurer framförde ansåg nämnden att detta fick ses som ett uttryck för den miljö och jargong som får antas förekomma i de nazistiska grupperingar som serien skildrade. Serien ansågs därför inte strida mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. Detta beslut var så självklart för nämnden att SVT inte ens behövde yttra sig över frågan. Slutligen ansåg nämnden att förekomsten av varumärkena i serien inte innebar något otillbörligt gynnande av kommersiella intressen. Uppmärksammad dokumentär bröt inte mot sändningstillståndet FRIAT: Hästmannen sista striden, SVT2, , kl. 20:00, dokumentär om en man med hästar; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet. Dnr. 14/ Den film som sändes i SVT en förkortad version av en långfilm som tidigare visats på biografer runt om i landet och var en uppföljare till den mycket uppmärksammade Hästmannen från år 2006, en film som hyllades av kritiken, sågs av en mycket stor biopublik och också nominerades till Guldbaggen. Där fick publiken för första gången möta Stig-Anders Svensson, en bonde i Småland som levde livet som förr enligt nedärvda värderingar och brukade jorden med hjälp av sina tre ardennerhästar.

3 Sändningen av filmen anmäldes först av fem djurskyddshandläggare vid Länsstyrelsen i Jönköpings län och senare kom en mer formell anmälan från samma länsstyrelse, undertecknad av landshövdingen och länsrådet. Länsstyrelsen var den myndighet som utfärdat djurförbud för Stig-Anders Svensson. Filmen skildrade den period när detta hände och representanterna för länsstyrelsen ansåg att skildringen var både osaklig och partisk. En av djurskyddshandläggarna (B), som fanns med i filmen och också omnämndes på ett kritiskt sätt av flera medverkande ansåg också att hennes privatliv hade kränkts genom publiceringen. Hon och övriga anmälare ansåg också att det felaktigt framstod som om det var hon som fattat det formella beslutet om djurförbud. Nämnden konstaterade att utgångspunkten för filmen var att följa bonden (A) under den period när han riskerade att förlora sina hästar och skildra hans personliga upplevelser av detta. Nämnden konstaterade också att B medverkade vid flera tillfällen i programmet och gav sin syn på förhållandena. Därför ansåg inte nämnden att ämnet behandlades ensidigt. Dessutom bedömde nämnden att Länsstyrelsen i Jönköping getts tillräcklig möjlighet att bemöta den framförda kritiken. Eftersom det också framkom i programmet att länsstyrelsen avböjt medverkan ansåg nämnden att filmen inte stred mot kravet på opartiskhet. Nämnden ansåg att programmet visserligen hade vunnit i tydlighet med en mer ingående skildring av skälen för djurförbudet, men eftersom det framgick att djurförbudet utfärdades av länsstyrelsen och vilken roll B hade där ansåg nämnden att programmet inte heller stred mot kraven på opartiskhet och saklighet i den delen. Nämnden konstaterade också att alla uttalanden i filmen gjordes av tillfälligt medverkande för vilka kraven på opartiskhet och saklighet kan ställas lägre än för företrädare för SVT. När det gällde respekt för privatlivet hade nämnden förståelse för att programmet kan ha medfört obehag för B, men enligt nämndens mening förekom det dock inga uppgifter om B i programmet som var av intrångskaraktär. Alla uppgifter handlade om hennes yrkesutövning och därför friades programmet också på den punkten. Smålandsnytt fällt för inslag om affisch på sjukhus FÄLLT: Smålandsnytt, SVT1, , kl 7:10 m fl, inslag om information från Elöverkänsligas Riksförbund på ett sjukhus, fråga om saklighet och opartiskhet. Dnr: 15/ Smålandsnytt har fällts för fyra morgoninslag som handlade om en informationsaffisch från Elöverkänsligas Riksförbund. Bakgrunden är att det på sjukhuset i Växjö finns affischer där olika handikapporganisationer kan ge information och budskap om den egna verksamheten. En av dessa organisationer är Elöverkänsligas Riksförbund och det frågan gällde var om innehåll och utformning av affischen överensstämde med Region Kronobergs egna riktlinjer för den här typen av affischering. I påannonseringen och inslagen framstod det enligt nämnden som att informationsaffischen från de elöverkänsliga hade ett innehåll som stred mot sjukhusets riktlinjer. Nämnden anser att SVT inte hade grund för detta påstående. Därför fälldes inslaget, som sändes i flera

4 morgonsändningar den dagen, för att det stred mot kraven på saklighet i SVT:s sändningstillstånd. Avbrutna sändningar från SD:s presskonferenser bröt inte mot sändningstillståndet FRIAT: SVT Forum, SVT2, och Extra Rapport, SVT1, , direktsändningar av presskonferenser med Sverigedemokraterna; fråga om opartiskhet och mediets genomslagskraft. Dnr: 14/02890 I samband med budgetkrisen i december direktsändes två presskonferenser där Sverigedemokraterna redogjorde för hur de tänkt rösta i den stundande budgetomröstningen samt deras reaktion på statsministerns beslut att utlysa nyval i mars. Sändningarna avbröts vid flera tillfällen för kommentarer från en politisk kommentator och olika studiogäster. Flera anmälare ansåg att SD i direktsändning fått sprida lögner om invandrare och uttrycka rasistisk propaganda utan att SVT ifrågasatte detta. Andra anmälare ansåg att det var partiskt att avbryta direktsändningarna, något som inte skedde vid till exempel regeringens presskonferens. Granskningsnämnden skriver i sitt beslut att praxis är att programföretagen måste ha stor frihet att själva bedöma värdet av nyheter och vilka frågor som uppmärksammas. Att sända delar av de olika presskonferenserna medför därför inte att sändningarna strider mot kraven på opartiskhet. Nämnden ansåg heller inte att de yttranden som SD:s företrädare gjorde var av sådan karaktär att de stred mot bestämmelsen om mediets genomslagskraft. Därför friades båda sändningarna (och en liknande direktsändning i SR Ekot) då de inte uppfattades strida mot kravet på opartiskhet eller televisionens särskilda genomslagskraft. Ordet tattare i Historieätarna var inte uppenbart kränkande enligt nämnden FRIAT: Historieätarna, SVT , program om tidsepoker; fråga om mediets genomslagskraft. Dnr: 14/ I ett avsnitt som tog upp 1980-talet, med fokus på tidens mat, så talade en expert och programledarna om hur svenskarna förändrades och blev mer lekfulla, till exempel med att testa smokingmiddagar och vinprovningar. Bland annat sades följande: (Etnologen) - Alltså det fanns en ironi också i det där. Vi leker Downton Abbey i en tvårummare alltså det, ja. (Programledare 2) Ja, alltså vanliga tattare som häller champagne i soppan. En anmälare var kritisk till att ordet tattare användes då det var ett skällsord för romer och andra grupper. Därför var det fel att använda det i offentliga sammanhang som i tv. SVT skrev i yttrande till nämnden att språket i programmet kunde innehålla ord som kunde ses som förlegade eller föråldrade, då det handlade om andra tider. Avsikten var att förtydliga i en diskussion om samhällsklasser inte på något sätt avsågs att verka kränkande mot någon etnisk grupp.

5 Granskningsnämnden skriver i sitt beslut att de har förståelse för att programledarens ordval kunde uppfattas som smaklöst och stötande. Mot bakgrund av programmets karaktär och sammanhanget det förekom i så ansåg de dock inte att det var uppenbart kränkande. Programmet stred därför inte mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. Informationsbrev från SVT Programetik, Sveriges Television, Stockholm E-post: programetik@svt.se, Tel: Om du fått detta infobrev står du även på e-postlistan för nästa. Nya SVT-prenumeranter kan anmäla sig till programetik@svt.se!