Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01



Relevanta dokument
1 Befintliga förhållanden

Områdets nordöstra del. Kvalitetsprogram med Skötselplan. Detaljplan för delar av Ulmekärr, Gissleröd och Kuseröd

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

LOKALISERINGSSTUDIE FÖR ÄLDREBOENDE I MOLKOM

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Plug Inn. - Underlag från Nyréns till Fas 2

Gestaltningsprogram. Kavallerivägen/Rissneleden

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Metapopulation: Almö 142

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS

Kv Tjädern (Sofieberg)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, komplettering

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad Reviderad -

Björknäs 1:52 Nacka Analys - Fastighetsutveckling Björknäs 1:52 Nacka

DETALJPLAN FÖR DJULÖ SKOLA OMFATTANDE FASTIGHETERNA DJULÖ 1:172 M.FL., KATRINEHOLMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling

Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m fl, Torsås kommun

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun

Naturreservatet Rosfors bruk

Upprättad Planens syfte och huvuddrag. Avvägning enligt miljöbalken

Välkomna till info-träff, VA samt detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera Mälarstranden

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Tranås kommun Detaljplan för Kronhjorten 1 och del av Åsvallehult 2:1 i Tranås stad

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

PLANENS FÖRENLIGHET MED 3,4 OCH 5 KAP. MB Planen bedöms vara förenlig med 3, 4 och 5 kap miljöbalken (MB.

Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen)

1 (11) Granskningshandling /15. Detaljplan för del av Staden 2:20 och 2:28 NY BRO TILL HÅGESTAÖN. Standardförfarande

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Söderut vid kristallfasaden

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN

Detaljplan för Gällö samhälle

L I N D B A C K A D E T A L J P L A N - G Ä V L E G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

SOLNA STAD 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Caroline Novak SBN 2010:1430. inom stadsdelarna Skytteholm och Hagalund, upprättad i juni 2012

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Backsippan 16-19, Gideonsberg, Västerås. Byggnadsnämnden

SÄTILA 5:3 m.fl. Detaljplan för. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT Diarienummer PBN 2007/

EKSJÖHOVGÅRDSÄNGEN GESTALTNINGSPROGRAM

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

LANDSKAPSBILDS-/STADSBILDSANALYS

Gestaltningsprogram. Bilaga till planbeskrivningen. Utställningshandling 1(6) SPN-00/0000

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Plan- och genomförandebeskrivning

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Planförslag. Uppbrutna kvarter mot väster och älven, men stängt mot gata. Högre lameller i nordsydlig riktning på kvarterens östra sida.

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun

Start-PM. Ärendet Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön

PLANPROGRAM - VRIGSTAD Nya bostadstomter vid Slättsjön Allmänt

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården

Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Detaljplan för östra Dimbo 1:99 i Läppe tätort Vingåkers kommun

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

ANTAGANDEHANDLING EXPLOATERINGSUTREDNING, UTFORMNINGSRÅD,

Övergripande och förberedande skötselplan för Telestadshöjden, Växjö kommun

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

RAPPORT UPPSALA KOMMUN SKOLFASTIGHETER AB

Järvsta 16:20, Mårtsbovägen öster

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)

Dnr 2014/ GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för

PLANBESKRIVNING. DETALJPLAN FÖR DEL AV BJÖRKFORS 1:64 och DEL AV BJÖRKFORS 1:397. november 2014 ENKELT PLANFÖRFARANDE

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Ändring av detaljplan för LJUSÅSEN i Smedjebackens kommun, Dalarnas län

Detaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön

Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 3

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Urberget 2 och 19 inom Ronna i Södertälje. Samhällsbyggnadskontoret. Arkivnummer: 0181K-P1642A Dnr:

7.5.4 Risen - Gräntinge

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Forum Finntorps synpunkter

Gestaltningsprogram för Västa Eriksberg. Granskningshandling

INLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Fingerörtsvägen-Ekudden Stadsbyggnadsprojekt för Fingerörtsvägen, Sicklaön 143:1, Ekudden på västra Sicklaön, Nacka kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

Detaljplan för Sibbarp 1:18 m. fl. Sävsjö kommun Planbeskrivning

STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål

Transkript:

Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01

Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund Området är höglänt beläget på Hökeberget i Hamburgsund och exponeras mot Hamburgö och det omgivande havet och skärgården. På Hökeberget finns idag ett antal hus och aktuellt detaljplaneförslag möjliggör för ytterligare 10 bostadshus, lokaliserade kring en damm. En skötselplan för området i anslutning till dammen och den planerade bebyggelsen har flera syften; att begränsa den tillkommande bebyggelsens exponering mot omgivningen, att föreslå skötsel för att området kring dammen ska utgöra en attraktiv del av boendemiljön (för boende såväl som för allmänheten) samt för att bevara och förbättra förutsättningarna för mindre salamander och övriga amfibier i dammen. I arbetet med en ny detaljplan för området har utgångspunkten varit att tillkommande bostadsbebyggelse ska vara lågmäld och anpassas till omgivande landskap. För detta syfte begränsas bebyggelsens höjd och bestämmelser finns om färgsättning som anknyter till det omgivande landskapet. För att bebyggelsen på bästa sätt ska anpassas till landskapet krävs åtgärder och skötsel av det omgivande landskapet som förstärker dessa intentioner. Vägen Tillfartsvägen utgörs idag av en smal grusväg. Vid byggnation krävs en breddning av vägen. Vägens fortsatta sträckning har anpassats till terrängen och lagts på fast mark för att inte påverka våtmarksvegetationen öster om vägen. För att öka standarden på vägen och minska behovet av underhållsarbete kommer backen upp mot dammen att beläggas med asfalt. Fortsatt vägsträckning intill dammen kommer att beläggas med oljegrus för att göra denna mer hållbar än befintlig grusväg. För att bevara vägens småskaliga karaktär kan oljegruset läggas i de hjulspår som vägen har i dag och tillåta gräsvegetation i mittfåran däremellan. Anpassningen av området till omgivande landskap bör inte bara eftersträvas i utformning av bebyggelsen utan även i utformning av väg och parkering. Tillfartsvägens utformning är en viktig del av områdets karaktär

Område 1 i kartbilaga Inom området i anslutning till dammen växer främst asp och björk. Ingen av dessa är långlivade träd utan s k triviallövträd. De ger dock karaktär åt området. Både asp och björk är relativt snabbväxande och aspen blir högväxt. Aspens höjd kan därmed på ett effektivt sätt utnyttjas för att begränsa bebyggelsens exponering mot omgivningen. Enstaka aspar bör bevaras kring dammen, främst på dess östra sida. Övriga aspar gallras bort. Då asp lätt bidar sly från rotskott krävs underhållsgallring. När de sparade asparna börjar bli gamla bevaras nya exemplar av unga aspar som kan överta funktionen av högväxta träd i området. Ek förekommer i området kring dammen. Eken är mycket karaktärsgivande, blir gammal och kräver relativt lite skötsel i form av underhållsgallring. Den blir med tiden högväxt, men växer långsamt. Generellt bör ek bevaras och ges utrymme att växa upp och utvecklas. Med tiden övertar solitära ekar därmed den roll som asparna initialt ges. Björk är viktig som karaktärsgivare i området. Dungar av björk bör därför sparas. Dessa dungar kräver gallring för att slybildning ska undvikas. Då området utgör bostadsmiljö och promenadområde är det de rekreativa värdena som inom denna del prioriteras högst. Stammade björkar i mindre dungar utgör en attraktiv vistelsemiljö och är visuellt attraktivt som utsikt från bostaden och på promenaden. Rönn förekommer i området, samt sparsamt med fläder. Dessa träd bör generellt bevaras då de med sin blomning bidrar till områdets karaktär. Blomningen och rönnens färsgstarka bärsättning tydliggör årstidsväxlingarna, vilket är värdefullt i ett i övrigt relativt kargt landskap. Närmast vattnet kan sälgsnår bevaras på några platser för att förstärka dammens närvaro. Där siktstråk öppnas upp bör dock även sälgen gallras undan. Inom området bör vegetationen brytas upp med siktstråk där träd- och buskvegetationen i smala passager tas bort för att både visuellt och fysiskt göra vattenspegeln tillgänglig. Ett naturligt siktstråk finns idag där en kal granithäll utgör den enda avgränsningen mellan vägen och vattnet. Denna plats är värdefull för åtkomst till dammen. I övrigt kan siktstråk öppnas upp med utgångspunkt i att skapa utblickar från bostadshusen mot dammen. Dessa siktstråk ökar då även upplevelsen i en promenad längs dammen genom en variation mellan det öppna (siktsstråken) och det slutna (träd- och buskvegetation). Förlag till ungefärlig lokalisering av siktstråk redovisas i kartbilagan.

Där granithällen möter dammen ges tillgång till dammen både visuellt och fysiskt Ekar och blommande träd som rönn och oxel bör generellt bevaras

Område 2 i kartbilaga Den västra sidan av tillfartsvägen ansluter direkt till kvartersmark med privata tomter. Det är dock önskvärt att även inom kvartersmarken, i ett stråk längs vägen, spara företrädelsevis stammade björkar. På detta sätt skulle området på ett tydligare sätt förankras i landskapet. Att tillfartsvägen omgärdas av vegetation begränsar upplevelsen av området som ett villakvarter och ökar anpassningen till omgivningen av området som helhet. Detta gör området mer attraktivt som bostadsområde och medverkar till att bevara kvaliteterna av området som rekreationsstråk för allmänheten. Träd- och buskvegetation tas bort för att öppna upp för infart till respektive fastighet från tillfartsvägen. Dessa öppningar bör samordnas med siktstråk mot dammen på den östra sidan av vägen (se siktstråk i kartbilaga samt beskrivning av område 1). I övrigt kan busk- och slyvegetation gallras bort för att renodla karaktären till enskiktad björkdunge med uppstammade björkar och låg markvegetation. Bevarande av stammade björkar längs den västra sidan av tillfartsvägen ger karaktär åt området Område 3 i kartbilaga Platsen utgörs huvudsakligen av ett område med hällmarkskaraktär. Denna typ av område kräver begränsad skötsel. För att bevara områdets kvaliteter i boendemiljön bör trädvegetation bevaras som en fond. Solitära (eller små grupper av) ekar och tallar bildar en vacker fond till den enastående utsikten över havet och skärgården och begränsar samtidigt effektivt exponeringen av bebyggelsen från omgivningen. Även här bidrar blommande träd och buskar som rönn och fläder till en attraktiv miljö. Eventuell slyvegetation av asp och björk kan gallras bort för att förstärka karaktären av hällmarksområde och öka utsiktsmöjligheterna från den bakomliggande bebyggelsen.

Del av hällmarksområde Område 4 i kartbilaga Liksom område 3 har detta område huvudsakligen hällmarkskaraktär. Skötselbehovet är därmed likartat med område 3, d v s begränsat till ev röjning av slyvegetation (främst asp och björk) för ökad tillgänglighet och visuell kontakt mellan dammen och bostadsbebyggelsen. Område 5 i kartbilaga Dammens öppna vattenområde utgör utöver ett attraktivt inslag i miljön på Hökeberget del av en livsmiljö för bl a mindre vattensalamander, grodor och paddor. Livsmiljön för dessa djur är viktig att bevara som helhet. Det öppna vattenområdet innehåller dessutom bl a både vit och röd näckros. Inga åtgärder ska därför vidtas i detta område. Dammen med omgärdande vegetation och våtmarksområdet i fonden

Område 6 i kartbilaga Området utgör den norra delen av dammen. Vattennivån i området är kraftigt varierande men kan generellt beskrivas som ett våtmarksområde med starrarter, vitmossa, sälg, björk mm. Området är en mycket viktig del i habitatet för den mindre vattensalamandern och även för övriga amfibier. För att bibehålla goda livsbetingelser för dessa djur ska ingen avverkning, gallring eller liknande ske. Området bevaras som en "vildare" del där fallna träd, grenar mm får ligga kvar. Borttagande av döda träd eller växtdelar får endast ske om de utgör en säkerhetsrisk. Den begränsade och varsamma skötseln ökar förutsättningarna att bevara våtmarksområdet som övervintringsmiljö för amfibier och andra djur. Den täta växtligheten skapar en fin kontrast till den öppnare delen av dammen. Vegetationen bildar även en visuell barriär mellan bostäderna och bidrar samtidigt till att siluettverkan av bostäderna från vattnet och Hamburgö begränsas. Vegetation i dammens norra del

Område 7 i kartbilaga Området kring våtmarksområdet är även det en viktig del av livsförutsättningarna för mindre vattensalamander och andra amfibier. Det innebär att även denna del ska bevaras i princip orörd. Se skötselbeskrivning för område 6. Vegetationen norr om dammen är viktig för amfibiernas övervintring Cecilia Lindsten pluppnoll HB 2010-09-01