DELÅRSRAPPORT 1. Januari april Förvaltningsberättelse med bokslut och helårsprognos

DELÅRSRAPPORT 1 Januari april 2017 Förvaltningsberättelse med bokslut och helårsprognos

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Sammanfattning... 4 Vård utan köer... 7 Bäst vårdkvalitet... 12 Inga vårdskador... 15 Hållbart arbetsliv... 18 Ekonomi... 21 Finansiellt bokslut... 35 Resultaträkning... 35 Balansräkning... 38 Kassaflödesanalys... 39 Bilagor... 40 Bilaga 1 Redovisning av måluppfyllelse... 40 Bilaga 2 Tekniska budgetjusteringar... 43 Delårsrapport 1 2017 godkändes av landstingsfullmäktige den 13 juni 2017. Diarienummer LK/171120. Rapporten är producerad av Landstinget i Värmland. Vid frågor kontakta ansvariga tjänstemän för framtagandet, Veronica Hedlund Lundgren och Matilda Eng. Fotograf: Weronika Ingman. 2 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Förord Med fokus på målen om god folkhälsa, trygg befolkning och nöjda patienter har arbetet med att förverkliga framtidens hälso- och sjukvård fortsatt under våren. Med utgångspunkt från patientens behov håller bland annat arbetet med Bästa effektiva omhändertagandenivå, BEON, inom öppenvård på att införas och mobila sjukvårdsteam utvecklas. Införandet av vårdnära service på alla vårdavdelningar inom slutenvården är också en viktig del av att använda resurserna till rätt saker. Ett pilotprojekt har också startat inom öppenvården för att utreda möjligheterna att utföra vårdnära arbetsuppgifter som inte kräver vårdkompetens. Digitala vårdrum har även införts på fem vårdcentraler i Värmland för att öka tillgängligheten och utbudet på vårdcentralerna. Resultatet för årets fyra första månader är 63 miljoner bättre än budgeterat vilket naturligtvis är mycket glädjande. Trots att året börjat bra så görs bedömningen att det kommer att vara svårt nå ett resultat för 2017 i nivå med budget. Landstingsstyrelsen kommer därför fortsatt att ha fokus på ekonomin och har gett landstingsdirektören i uppdrag att vidta åtgärder för att nå det budgeterade resultatet för 2017. Arbetet med att nå målen för tillgänglighet har intensifierats och får stort fokus. I dag är det 486 patienter färre som väntar på sin operation än vid årsskiftet, samtidigt kan vi också se att många vårdcentraler har svårt att nå målet om att 85 procent av alla som söker via telefon ska få kontakt första dagen. Variationerna är stora och flera vårdcentraler visar på fina resultat över målet medan andra ligger under. Men över 90 procent får tid på vårdcentralen inom sju dagar vilket är en förbättring mot förra året. Avslutningsvis är det mycket glädjande att se hur utvecklingsarbetet på bred front förbättrar hälso- och sjukvården i Värmland för att nå visionen om livskvalitet i världsklass. Karlstad den 29 maj 2017 Fredrik Larsson (M) Landstingsstyrelsens ordförande DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 3

Förvaltningsberättelse Hållbart arbetsliv Minskat miljöavtryck Ekonomi i balans Effektmålen god folkhälsa, trygg befolkning och nöjda patienter är långsiktiga mål som därför endast följs upp i årsredovisningen. Detsamma gäller resultat- och kvalitetsmålet respektfulla möten och perspektivmålet minskat miljöavtryck. Sammanfattning Vård utan köer Målet att minst 85 procent av alla som söker telefonkontakt med vårdcentraler får kontakt samma dag uppfylldes inte under de fyra första månaderna 2017. Vid den nationella mätningen som genomfördes under mars låg det rapporterade resultatet på 77,8 procent att jämföra med 87,8 procent för riket. Resultatet, per vårdcentral, inom Landstinget i Värmland låg mellan 48,7 och 99,6 procent i den nationella mätningen. Landstinget når inte målet att minst 95 procent av alla patienter som söker kontakt med läkare på vårdcentral får en tid inom 7 dagar. Vid den nationella mätningen som genomfördes våren 2017 var det 90,9 procent som fick besöket inom 7 dagar, en viss förbättring mot mätningen under våren 2016 och ett resultat som ligger över rikets 88,9 procent. Inom den specialiserade vården har landstinget tre mål. 95 procent av alla patienter som bedöms ha ett medicinskt behov ska få ett förstabesök inom 90 dagar. Detta mål gäller både den somatiska specialistvården och den psykiatriska specialistvården. Dessutom ska 95 procent av alla patienter inom somatisk specialistvård som bedöms vara i behov av operation eller åtgärd få påbörja denna inom 90 dagar. Inget av målen uppfylldes. Landstinget ligger bland de bättre landstingen när det gäller resultatet för andel väntande till förstabesök men sämre än riket när det gäller operation eller åtgärd. 4 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Inom barn- och ungdomspsykiatrin har landstinget två mål. Minst 90 procent av patienterna ska få ett förstabesök inom 30 dagar och minst 75 procent av patienterna ska påbörja fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar. Målen har inte nåtts under perioden. Genomsnittet för förstabesök för perioden är 59,6 procent. Genomsnittet för fördjupad utredning eller behandling för perioden är 41,9 procent, att jämföra med 74,8 samma period förra året. Landstingets mål är att minst 80 procent av patienterna ska ha en handläggningstid på högst fyra timmar på akutmottagning. Målet har inte uppfyllts under perioden. Genomsnittet var 74,0 procent. Betydligt fler patienter söker sig till akutmottagningarna under april 2017 än under samma månad tidigare år. Målet att minst 55 procent av alla patienter efter ankomst till akutmottagning ska läkarbedömts inom en timme nås under första tertialen 2017 då genomsnittet är 55,1 procent. Bäst vårdkvalitet Ett av landstingets mål är att förebyggande och hälsofrämjande insatser ska öka. Under de fyra första månaderna 2017 tillfrågades 13 procent av alla patienter som besökte vården om levnadsvanor. Det är en något lägre andel jämfört med motsvarande period 2016. Landstinget har som mål att samverkan med länets kommuner ska öka. Exempel är nivåstrukturering med regelbundna möten med länets kommuner, standardiserad utskrivningsprocess som ska öka samverkan med bland annat den kommunal hemtjänsten och planerad prehospital bedömningsresurs för ökad samverkan mellan aktörer som är involverade i vården av mångbesökare och multisjuka äldre. Inga vårdskador Uppföljningen av följsamhet till hygienrutiner och klädregler visar att genomsnittet ligger på 83,2 procent för perioden, vilket gör att målet på en följsamhet på 85 procent inte uppfylls. Genomsnittet motsvarande period 2016 var 79, 9 procent. Liksom tidigare förekommer brister i användning av handsprit före patientkontakt och användning av plastförkläde. Landstinget når inte heller målet för förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Årets nationella mätning visade att 9,8 procent av patienterna hade en vårdrelaterad infektion. Det innebär att landstinget inte når målet på högst 8 procent. Resultatet var också högre än förra årets mätning (8,6 procent). Rikets resultat var 9,0 procent. Landstinget följer utvecklingen över tid för andel patienter med vårdskada per sjukhus. Den ligger under perioden på 14, 3 procent på Centralsjukhuset i Karlstad (en ökning har skett de senaste tre åren), på 10,3 procent på Sjukhuset i Arvika och på 16,7 procent på Sjukhuset i Torsby. Årets nationella trycksårsmätning visade att 12,4 procent av landstingets slutenvårdspatienter hade trycksår. Det är en lägre andel jämfört samma mätning 2016 (14,7 procent) och landstinget når målet för perioden om en minskning. Riket resultat var 13,5 procent. DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 5

Hållbart arbetsliv Den totala sjukfrånvaron är 6,1 procent för perioden, vilket innebär att målet om en sjukfrånvaro på högst 5 procent inte uppfylls. Sjukfrånvaron är ungefär samma nivå som motsvarande period 2016. Statistik från Försäkringskassan för februari 2017 påvisar att 52 procent är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Ekonomi i balans Periodens resultat uppgick till 88,6 miljoner kronor, vilket var 63,5 miljoner kronor bättre än budgeterat. Landstinget bedöms dock inte klara målet för 2017 om att nå det budgeterade resultatet på 166,0 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet uppgår till 127,3 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader uppgick till 2 704,2 miljoner kronor, vilket var 117,6 miljoner kronor (4,5 procent) högre än motsvarande period föregående år. Landstinget bedöms inte klara målet för 2017 om att hålla den budgeterade nettokostnadsramen på 8 181,0 miljoner kronor. De prognostiserade nettokostnaderna är 60,5 miljoner kronor högre än budget. Detta motsvarar en nettokostnadsutveckling på 5,8 procent. Landstinget ska under 2017 tillföra pensionsfonden 206,0 miljoner kronor. Landstinget bedöms klara målet. Landstinget bedöms inte klara målet att uppnå ett överskott som uppgår till 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Överskottet beräknas uppgå till 127,3 miljoner kronor vilket motsvarar 1,5 procent. 6 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Vård utan köer Inom primärvård nås varken målet för telefontillgänglighet eller läkarbesök inom 7 dagar. Inom den specialiserade somatiska vården nås inte målen för förstabesök inom 90 dagar eller operation eller åtgärd inom 90 dagar. Inte heller den psykiatriska specialistvården når målet för förstabesök inom 90 dagar. Inom barn- och ungdomspsykiatrin nås inte målen varken gällande förstabesök inom 30 dagar eller fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. För akutsjukvården finns två mål, där målet om handläggningstid på högst 4 timmar inte nås, däremot nås målet om att patienten ska få en läkarbedömning inom en timma. Både nationellt och inom landstinget är tillgänglighet ett prioriterat område. Vårdgarantin är ett lagkrav för grundläggande tillgänglighet och anger inom vilka tidsgränser landsting ska erbjuda vård. Om landstinget inte har möjlighet att erbjuda vård enligt vårdgarantin ska patienten erbjudas vård hos annan vårdgivare. Nationella mätningar görs två gånger per år inom primärvården och varje månad inom specialistvården. Utöver det gör landstinget egna mätningar. Inom område öppenvård pågår projektet Bästa effektiva omhändertagandenivå (Beon). Arbetet avser bland annat att förbättra flödet och minska kötiderna. Projektet som handlar om att utveckla arbetssätt så att rätt resurs tillgodoser patientens behov ligger i linje med inriktningen för landstingets utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård. Kontakt med vårdcentral samma dag (0) Landstinget följer telefontillgängligheten till vårdcentralerna månadsvis. Målet är att minst 85 procent av alla som söker telefonkontakt får kontakt samma dag. Målet klarades inte under de fyra första månaderna 2017. Vid den nationella mätningen som genomfördes våren 2017 låg det rapporterade resultatet på 77,8 procent att jämföra med 87,8 procent för riket. Resultatet, per vårdcentral, inom Landstinget i Värmland låg mellan 48,7 och 99,6 procent i den nationella mätningen. Alternativa kontaktvägar Under perioden har landstinget fortsatt arbeta med att optimera telefonsystemet, prioritera bemanningen och utveckla alternativa kontaktvägar som till exempel 1177.se. Vid utgången av april fanns drygt 133 000 användare i Värmland. Nybesök till vårdcentral (7) Landstinget når inte målet att minst 95 procent av alla patienter som söker kontakt med läkare på vårdcentral, får en tid inom 7 dagar. Vid den nationella mätningen som genomfördes våren 2017 var det 90,9 procent som fick besöket inom 7 dagar, en viss förbättring mot mätningen under våren 2016 och ett resultat som ligger över rikets 88,9 procent. De privata vårdcentralerna visar något bättre resultat än de offentligt drivna. Resultatet visar en viss skillnad mellan män och kvinnor, där fler kvinnor har kontakt med läkare på vårdcentral och där en något lägre andel får besök inom 7 dagar. DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 7

Den nationella mätningen är en punktmätning och görs endast för besök till läkare på vårdcentral. Landstinget mäter också kontinuerligt tillgängligheten till läkare och andra yrkeskategorier på vårdcentral. Dessa mätningar sker per automatik och är inte helt jämförbara med den nationella punktmätningen. Generellt är det fler kvinnor än män som kommer på nybesök, detta gäller oavsett yrkeskategori. Kvinnor har som regel något lägre andel besök inom 7 dagar undantaget för besök till kurator. De flesta nybesök är till läkare och sjuksköterskor. Notera att detta gäller nybesök på vårdcentral, för vissa yrkeskategorier genererar ett nybesök många återbesök. Alla yrkeskategorier förekommer även inom andra delar av landstinget och följs inte upp i detta avsnitt. Projekt Beon ser över hur vårdens resurser kan nyttjas på ett bättre sätt. Tillgängligheten och antalet besök för respektive yrkeskategori är därför intressanta att följa över tid. Se tabell 1 och 2, sida 11, Nybesök till läkare på vårdcentral, varav andel inom sju dagar och Nybesök på vårdcentral, varav andel inom sju dagar. Tillgänglighet inom specialistvården (90-90) Inom den specialiserade vården har landstinget tre mål. 95 procent av alla patienter som bedöms ha ett medicinskt behov ska få ett förstabesök inom 90 dagar. Detta mål gäller både den somatiska specialistvården och den psykiatriska specialistvården. Dessutom ska 95 procent av alla patienter inom somatisk specialistvård som bedöms vara i behov av operation eller åtgärd få påbörja denna inom 90 dagar. Inget av målen uppfylldes. Landstinget ligger bland de bättre landstingen när det gäller resultatet för andel väntande till förstabesök men sämre än riket när det gäller operation eller åtgärd. Vid utgången av april stod 5 892 patienter i kö till ett första besök inom den somatiska specialistvården. Antalet köande är i stort det samma som vid samma tidpunkt 2016. Andelen som väntat under 90 dagar var 86,0 procent. Detta tyder på att inflödet är hanterbart trots att antalet remisser ökat. Det pekar på att produktionskapaciteten finns, utmaningarna ligger i att optimera flödet. Det arbete som pågår handlar därför i stora delar om att förbättra flödet och därmed förbättra tillgängligheten. Ett exempel på åtgärd är införande av nya e-tjänster som är ett prioriterat område i arbetet med utvecklingsplanen för framtidens hälsooch sjukvård. Med webbtidbokningar är det enklare för patienten att göra ombokningar vilket kan leda till färre obokade tider och därmed ett bättre flöde och resursutnyttjande. Implementering av webbtidboken pågår inom specialistvården. Den siste april var det 327 patienter som stod i kö för ett förstabesök inom den psykiatriska specialistvården, 94,5 procent hade väntat under 90 dagar, jämfört med samma tidpunkt 2016 var det något fler i kö och något sämre resultat under 2017. 5 034 patienter stod i kö till operation eller åtgärd vid utgången av april 2017, att jämföra med 4 615 vid samma tidpunkt 2016. Under 2017 har dock antalet köande minskat och det är nu 486 färre i kö än vid ingången av 2017. Öppnandet av ytterligare en operationssal är en av anledningarna till förbättringen. Se tabell 3, sida 11, Patienter i kö till specialistvård, varav andel som väntat kortare än 90 dagar. Tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin (30 30) Inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har landstinget två mål. Minst 90 procent av patienterna ska få ett förstabesök inom 30 dagar. Målet har inte nåtts under perioden. Genomsnittet för perioden är 59,6 procent. Antalet genomförda förstabesök var i genomsnitt 80 per månad att jämföra med 91 under samma period 2016. Under april 2017 var mediantiden från remiss till genomfört förstabesök 36 dagar, att jämföra med 38 dagar respektive 34 dagar för samma månad 2016 och 2015. Minst 75 procent av patienterna ska påbörja fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar. Målet har inte uppfyllts under perioden. Genomsnittet för perioden är 41,9 procent, att jämföra med 74,8 samma period förra året. Under april 2017 var mediantiden från beslut till inledd utredning eller behandling 42 dagar, att jämföra med 28 dagar respektive 36 dagar för 8 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

jan-15 Mars Maj Juli Sep Nov jan-16 Mar Maj Jul Sep Nov jan-17 Mar jan-15 Mars Maj Juli Sep Nov jan-16 Mar Maj Jul Sep Nov jan-17 Mar samma månad 2016 och 2015. Högt söktryck tillsammans med utbildningsinsatser och arbete med att införa annat arbetssätt är del av förklarningen till försämringen. % 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel barn- och ungdomspsykiatriskabedömningar, respektive utredningar eller behandlingar inom 30 dagar Bedömningar Utredningar eller behandlingar Första linjen Landstinget har infört ett nytt mål om att andel förstabesök till Första linjen ska ske inom 7 dagar. Målgruppen för verksamheten är barn och unga med lindrig till måttlig psykisk ohälsa. Kontakten med Första linjen ska vara snabb och kortvarig. Vid behov av ytterligare hjälp och stöd förmedlar personalen kontakt med rätt instans. Mätning av tillgängligheten till Första linjen inleddes under 2014 och definitioner och anvisningar har kontinuerligt utvärderats och förbättrats. Bland annat har justeringar av mätpunkterna genomförts under 2016. I dagsläget sker rapportering av ledtider till Sveriges kommuner och landsting (SKL) men uppföljning av ledtiden om kontakt inom 7 dagar är inte möjlig. Antal 140 120 100 80 60 40 20 0 Antal barn- och ungdomspsykiatriskabedömningar, respektive utredningar eller behandlingar Bedömningar Utredningar eller behandlingar Inom BUP sker nu ett breddinförande av mottagningsenhet för att förbättra tillgängligheten till förstabesök samt öka den diagnostiska kompetensen. Det ska också bidra till att snabbare kunna avgöra vårdnivå, ge en mer enhetlig bedömning och öka förutsättningarna för att ge en jämlik vård. Arbete pågår även med bland annat utveckling av grupputbildning för patienter samt nätbaserad behandling. Handläggningstid på akutmottagningarna Landstingets mål är att minst 80 procent av patienterna ska ha en handläggningstid på högst fyra timmar på akutmottagning. Målet har inte uppfyllts under perioden. I genomsnitt var det 74,0 procent av patienterna som hade en vistelsetid på högst 4 timmar. Betydligt fler patienter söker sig till akutmottagningarna under april 2017 än under samma månad tidigare år. Den största anledningen är att ett nytt arbetssätt införts på Centralsjukhuset i Karlstad där vissa patienter som tidigare hänvisats till barnmottagningen nu tas om hand av akutmottagningens barnsektion. Det gör att dessa patienter numera ingår i akutmottagningarnas besöksstatistik. Som tidigare ingår inte besök på jourmottagningar inom Ögonsjukvården, Öron-näsa-hals-sjukvården, Kvinnosjukvården, Infektionskliniken samt på vårdcentraler i statistiken för akutmottagningar. Se tabell 4, sida 11, Patienter på akutmottagning, varav andel med handläggningstid på högst fyra timmar. DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 9

jan-15 Mars Maj Juli Sep Nov jan-16 Mar Maj Jul Sep Nov jan-17 Mar Läkarbedömning akutmottagning Målet för landstinget är att minst 55 procent av alla patienter efter ankomst till akutmottagning ska läkarbedömts inom en timme. Målet nås under första tertialen 2017 då genomsnittet är 55,1 procent. 80% 70% 60% 50% 40% 30% Andel patienter som bedömts av läkare på akutmottagning inom en timme LiV Mål Länsövergripande rutiner implementeras för det akuta omhändertagandet inom hela Landstinget i Värmland (LiV). Arbete pågår för att ha rätt kompetens på plats dygnet runt och för ett kvalitetssäkert omhändertagande. Allmänmedicinska sektionen på Centralsjukhuset i Karlstad visar att vissa patienter kan handläggas snabbt och effektivt av allmänmedicinsk kompetens. Patienter som anländer till akutmottagning triageras utifrån vitalparametrar och symptom och ges en prioriteringsordning. Patienter som ges röd eller orange triagering bör bedömas inom 15 minuter av läkare. I riktigt akuta fall görs ingen triagering utan åtgärd sätts in direkt. En nationell översyn görs av bedömning och arbetssätt kring triageringen av patienter. Av de 8 474 patienter som kom till en akutmottagning under april 2017 var det 1 798 patienter som fick röd eller orange triagering. Av dessa fick 70,4 procent en läkarbedömning inom 1 timma. Detta är ett mått som landstinget följer men där målnivå inte är satt. Under april 2016 var det 74,2 procent av dessa patienter som läkarbedömts inom 1 timma. följs upp kontinuerligt och väntas ge effekt först under hösten. Till specialistklinikerna för tandreglering och käkkirurgi är tillgängligheten fortsatt låg. Främsta orsaken är vakanta tjänster som inte kunnat tillsättas. För att förbättra situationen inom tandregleringen har en upphandling av externa behandlare påbörjats under perioden. Inom käkkirurgin ger ett avtal med Örebro universitetssjukhus tillfälligt andrum. Förväntad utveckling Under året har ytterligare en operationssal tagits i bruk, detta har gett ett bättre flöde på antalet operationer och kön till operation har minskat. Fortsatt är det dock många som står i kö och många som stått i kö lång tid. Under året bör operationskön fortsätta att minska. Under året väntar fortsatt arbete med telefontillgänglighet, produktionsplanering och uppföljning. Område öppenvård arbetar med projektet Bästa effektiva omhändertagandenivå (Beon). Arbetet är i inledningsfasen och ger ännu bara mindre effekter men bör på sikt leda till andra arbetssätt, bättre tillgänglighet och bättre vård. I ett längre perspektiv kommer inriktningen i landstingets utvecklingsplan påverka tillgängligheten. Flexiblare hälso- och sjukvård, e-hälsotjänster och nya mötesformer mellan vårdgivare och patient förväntas bidra till en förbättrad tillgänglighet. Användandet av digitala vårdmöten med vårdtjänsten Kry är ett område där arbete pågår. Även digitala vårdrum testas för att öka servicen på vårdcentraler med stort avstånd till sjukhus. Tillgänglighet inom folktandvården Tillgängligheten har förbättrats något på ett antal orter utanför Karlstad, men situationen är fortsatt ansträngd där inflödet av nya patienter är stort. Den stora satsning på flödeseffektivitet som gjordes i början av året 10 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Tabell 1. Nybesök till läkare på vårdcentral, varav andel inom 7 dagar, nationell punktmätning under våren 2017 2016 2015 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Offentlig regi 4 970 90,4% 4 402 87,6% 5 468 92,5% Privat regi (hälsovalet) 1 115 92,8% 1 361 90,1% 1 349 93,3% Totalt Landstinget i Värmland 6 086 90,9% 5 763 88,2% 6 817 92,6% varav kvinnor 3446 90,10% 3 230 86,9% 3 908 92,7% varav män 2639 91,90% 2 533 89,7% 2 909 92,6% Tabell 2. Nybesök på vårdcentral, varav andel inom sju dagar, januari-april 2017 2017 Kvinnor Män Antal Andel Antal Andel Antal Andel Läkare 57 109 73,5% 32 515 73,3% 23 822 73,5% Sjuksköterska 31 386 82,6% 16 690 82,8% 13 771 82,2% Fysioterapeut 1 318 41,2% 832 39,5% 472 43,9% Psykolog 252 27,8% 172 27,3% 80 28,7% Psykoterapeut 5 60,0% 4 50,0% 1 100,0% Kurator 311 49,2% 193 52,8% 117 43,6% Övriga 4 541 72,4% 2 297 71,4% 2 221 73,3% Tabell 3. Patienter i kö till specialistvård, varav andel som väntat kortare än 90 dagar, vid utgången av april 2017 2016 2015 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Första besök, somatisk vård 5 892 86,0% 5 841 91,2% 6 713 90,9% Första besök, psykiatrisk vård 327 94,5% 340 99,4% 225 96,2% Operation/behandling 5 034 67,2% 4 615 72,0% 3 413 79,8% Tabell 4. Patienter på akutmottagning, varav andel med handläggningstid på högst fyra timmar, april 2017 2016 2015 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Landstinget i Värmland 8474 74,9 7 197 74,2% 7 657 73,0% varav kvinnor 4276 73,30% 3 670 72,5% 3 832 71,3% varav män 4005 76,40% 3 286 76,4% 3 651 74,7% varav ej angivet 193 79,30% 240 70,0% 174 73,6% Tabell 5. Högprioriterade patienter* på akutmottagning, varav andel läkarbedömda inom 1 timma, under april 2017 2016 2015 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Landstinget i Värmland 1 798 70,6% 1 660 74,5% 1 103 73,4% varav kvinnor 825 68,7% 818 72,2% 688 71,4% varav män 929 71,9% 801 76,8% 788 74,9% Ej angivet 44 77,3% 41 75,6% 26 84,6% * Triagerade med röd eller orange prioritering DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 11

Bäst vårdkvalitet Landstinget ska erbjuda vård av bästa kvalitet. Resultatet för kvalitetsindikatorer följs upp per helår. Likaså följsamhet till nationella riktlinjer. Hälsofrämjande och förebyggande insatser De sjukdomar som de flesta människor dör av idag kan kopplas till de fyra huvudsakliga levnadsvanorna; riskbruk av alkohol, rökning, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Att hjälpa befolkningen att slippa att bli sjuka är att erbjuda dem den bästa kvaliteten. Landstingets långsiktigt mest strategiska åtgärd är förebyggande arbete. Att förebygga kroniska sjukdomar och att bromsa försämring av nedsatt hälsotillstånd. Därför ska landstinget aktivt arbeta förebyggande och hälsofrämjande, detta framkommer tydligt i utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård. Det är också ett av landstingets mål för 2017 att sådana insatser ska öka. Arbetet med levnadsvanor baserar sig på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Under de fyra första månaderna 2017 tillfrågades 13 procent av alla patienter som besökte vården om levnadsvanor. Det är en något lägre andel jämfört med motsvarande period 2016 (15 procent). En högre andel män (14 procent) har tillfrågats jämfört med kvinnor (13 procent). Att patienten har tillfrågats om levnadsvanor fångas genom att det dokumenterats i mallen för levnadsvanor i journalsystemet Cosmic. Patienterna har erhållit 6 573 åtgärder för att förbättra levnadsvanor. Flest åtgärder har patienter med otillräcklig fysisk aktivitet fått. Till exempel har 360 Fysisk Aktivitet på Recept (FAR) förskrivits hittills 2017. Motsvarande period 2016 förskrevs 428. Asylsköterskor erbjuder Hälsostöd i grupp till asylsökande och nyanlända med lindrigare former av psykisk ohälsa orsakade av migrationsstress. Hälsostödet utgörs av ett antal träffar där patienterna pratar om hur migration kan påverka det psykiska måendet och vikten av sömn, bra kost och motion för ett ökat välbefinnande. Arbetet med hälsoundersökning av asylsökande ligger nu i fas. Det beror bland annat på att antalet asylsökande snabbt minskar. Samverkan med länets kommuner Landstinget har som mål att samverkan med länets kommuner ska öka. En stor utmaning för att nå bäst vårdkvalitet handlar om att åstadkomma sammanhållna vårdkedjor. Samordning internt mellan verksamheter och externt med andra aktörer måste förbättras, särskilt för multisjuka patienter som ofta har många och olika kontakter med vården. Inom område slutenvård innebär arbetet med nivåstrukturering ökat samarbete med öppenvården och regelbundna möten med länets kommuner. Standardiserad utskrivningsprocess används för att förebygga återinskrivningar samt öka samverkan mellan slutenvård, primärvård, kommunal hemtjänst och rehabilitering. Inom ambulanssjukvården planeras implementering av prehospital bedömningsresurs. Det är resultatet av ett pilotprojekt som visade på behovet av ökad samverkan mellan verksamheter involverade i vården av mångbesökare och multisjuka äldre. För 2017 har hälso- och sjukvården ett utvecklingsuppdrag att effektivisera det prehospitala omhändertagandet. Samverkan med kommunerna sker i flera verksamheter inom område öppenvård. Områden där samverkan sker är till exempel missbruks och beroendevården, barn och ungas vård och habilitering samt psykiatrisk vård. Mobila närsjukvårdsteam byggs upp i enlighet med landstingets utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård. Familjecentral är under uppstart i Torsby och process för etablering i Karlstad och Grums har påbörjats. Andra insatser Standardiserade vårdförlopp Landstinget i Värmland har anslutit sig till den nationella satsningen på Standardiserade vårdförlopp för cancer (SVF). Det innebär att patienter med cancermisstanke utreds på ett strukturerat sätt med vissa fastlagda undersökningar för varje diagnos. På så vis kortas utredningarna och det går snabbt att komma till diagnos eller att avskriva cancermisstanke. I slutet 12 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

av april infördes ytterligare tio nya vårdförlopp vilket innebär att det hanteras totalt 28 SVF:er i landstinget. Ändamålsenlig läkemedelsanvändning För att uppnå en jämlik, kostnadseffektiv och ändamålsenlig användning av nya läkemedel över hela landet samarbetar landstingen, flertalet myndigheter och läkemedelsföretagen i en gemensam process för införande av nya läkemedel. I landstinget pågår kontinuerligt arbete för att optimera och effektivisera läkemedelshanteringen både ur ett kvalitets-, miljö- och kostnadsperspektiv. Inom område öppenvård genomförs uppföljning för att förbättra förskrivningen av läkemedel. Omfördelning av resurser och arbetsväxling Under 2016 aviserade regeringen medel i syfte att stärka resursutnyttjandet inom hälso- och sjukvården. Vårdnära service, som handlar om att frigöra tid till vård genom att rätt kompetens utför rätt arbetsuppgifter, är ett nytt angreppssätt och en viktig del i framtidens hälso- och sjukvård för att säkerställa kvalitet. Det handlar främst om patientnära städning, materialförsörjning och textilhantering. Vårdnära service är nu infört på alla vårdavdelningar inom slutenvården. En pilot har startat inom öppenvården för att utreda omfattningen av vårdnära arbetsuppgifter som inte kräver vårdkompetens. Vårdnära stöd, som är en vidareutveckling av vårdnära service, innehåller, förutom serviceuppdragen, vårdadministration och stöd från HR, ekonomi, landstings-it och landstings-fastigheter. Arbete pågår med utveckling av stöd för uppföljning och analys samt med att öka användarvänligheten i personalsystemet Heroma. Inom område öppenvård bedrivs ett förändringsarbete som benämns Bästa effektiva omhändertagandenivå (Beon). Det syftar till ett jämlikt, behovsstyrt och kostnadseffektivt arbetssätt med multiprofessionellt teamarbete. Den viktigaste drivkraften är ökad medicinsk kvalitet och bättre arbetsmiljö. En förstudie identifierade sju områden med möjlighet till differentierad mottagning till olika yrkeskategorier. Arbetsgrupper har startats för att ta fram styrdokument och instrument för triagering av patienter. Område slutenvård har också, i enlighet med utvecklingsplanen, fokus på rätt använd kompetens utifrån patientens behov. Under 2017 ligger fokus på en övergång från slutenvård till öppenvård i syfte att ge mer vård utanför sjukhusen och närmare patienterna. Patientinvolvering skapar nya arbetssätt Landstingets förhållningssätt är att i allt utvecklingsarbete utgå från patientens behov och erfarenheter. Landstinget strävar efter att involvera och samverka med patienter, profession och andra intressenter som till exempel innovatörer och forskare. På vård- och omsorgsmässan Vitalis tilldelades Landstinget i Värmland årets stipendium för webbtjänsten Hurmårdu.nu, som utvecklats tillsammans med unga och som ska användas inom Första linjens verksamhet. Under våren mottogs även Psynkpriset 2016, i kategorin "Samverkan". Digitalisering och e-hälsa I framtidens hälso- och sjukvård har digitalisering och e-hälsa en given plats. Journalen via nätet har nu cirka 50 000 användare i Värmland. Landstinget i Värmland ligger väl framme nationellt i att tillgängliggöra information till patienter. Landstingsstyrelsen har beslutat att följa Nationellt ramverk för journalen. Det innebär att all information som är digital ska kunna publiceras till patienter före 2020. Dessutom har åldersgränsen för att ta del av sin journal sänkts till 16 år. Landstinget erbjuder kognitiv beteendeterapi (KBT) via nätet och utveckling pågår för att möjliggöra digitala vårdmöten med läkare. Digitala vårdrum finns på fem vårdcentraler i länet. Läsplattor med journalinformation har testats i vårdarbetet på två vårdavdelningar. Områden som fortsatt behöver utvecklas är tillgång till webbtidbokning samt att patienter kan nå fler intyg och remissinformation via 1177. Nationella riktlinjer Socialstyrelsens nationella riktlinjer är kunskapsbaserade rekommendationer utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Riktlinjerna ger stöd till landstingen vid prioritering av resurser utifrån befolkningens behov och största möjliga nytta. DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 13

Under våren har Socialstyrelsen anordnat ett nationellt kunskapsseminarium för remissversionen av uppdaterade demensriktlinjer. Kartläggning och så kallad gapanalys av riktlinjen för vård vid depression och ångest har genomförts inför internt politiskt möte i landstinget och kunskapsseminarium i Uppsala Örebro sjukvårdregion. Översyn av intern arbetsprocess för implementering och uppföljning av nationella riktlinjer pågår. Förväntad utveckling Andelen patienter som tillfrågats om levnadsvanor bör kunna öka under året. Område öppenvård har anskaffat ett medicinskt rapporteringsverktyg för uppföljning av medicinsk kvalitet. Efter införande förväntas det leda till förbättrade möjligheter att följa upp och analysera genomförda aktiviteter och förbättringsarbeten. Införandet av prehospital bedömningsresurs förväntas förbättra vården för mångbesökare och multisjuka äldre. En operativ kommunsamordnare och arbetet med den nya lagen om trygg och säker hemgång prioriteras inom område slutenvård under 2017. Breddinförande av läsplattor med journalinformation för patientnära arbete på vårdavdelningar planeras. Arbetet med den nationella riktlinjen för vård vid depression och ångest samt den nationella riktlinjen för demens fortsätter under året. Slutliga versioner publiceras i höst. Under året kommer Socialstyrelsen publicera remissversioner av riktlinjer för strokevård och vård vid schizofreni samt för sjukdomsförebyggande metoder. Ett seminarium för verksamhetsföreträdare, tjänstemannaledning och brukarföreningar planeras i september för att följa upp följsamheten till nationella riktlinjer. 14 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

jan-15 Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec jan-16 Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec jan-17 Feb Mar Apr Inga vårdskador Landstingets mål om minskad andel patienter med tryckskada har uppfyllts medan målet för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler inte har uppfyllts. Landstinget når inte heller målet för förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Vårdskador orsakar lidande och ibland död för patienter samt kostnader för samhället och är ett prioriterat område, både inom landstinget och nationellt. Följsamhet till hygienrutiner och klädregler Landstinget mäter varje månad hur väl medarbetare följer basala hygienrutiner och klädregler. Mätningen genomförs genom observationer av sju delmoment. Målet är en följsamhet på 85 procent, vilket inte uppfylldes då genomsnittet för perioden låg på 83,2 procent. Bästa resultatet nåddes i januari då andelen var 85,6 procent. Genomsnittet motsvarande period 2016 var 79, 9 procent. Följsamheten är högre för klädregler än hygienrutiner. Liksom tidigare förekommer brister i användning av handsprit före patientkontakt och användning av plastförkläde. Resultatet för årets nationella mätning har ännu inte publicerats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 100% 90% 80% 70% 60% 50% Basala hygienrutiner och klädregler Landstinget i Värmland Mål 2017 85% I många verksamheter har medarbetarna under perioden genomgått en webbbaserad utbildning i basala hygienrutiner och klädregler. Hygienronder och hygienskola med hjälp från Smittskydd har också genomförts på en del håll. Resultat för hygienmätningar uppmärksammas på arbetsplatsträffar och låga resultat återkopplas till aktuell verksamhet. Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner är infektioner som uppstår i samband med vård. Det är den vanligaste typen av vårdskada. Årets nationella mätning visade att 9,8 procent av patienterna hade en vårdrelaterad infektion. Det innebär att landstinget inte når målet på högst 8 procent. Resultatet var också högre än förra årets mätning (8,6 procent). Rikets resultat var 9,0 procent. % Andel patienter med vårdrelaterad infektion, nationell punktprevalensmätning 15% 10% 5% 0% I verksamheterna genomförs utbildningar och patientsäkerhetsronder. Ett pilotprojekt pågår inom två vårdavdelningar då chefläkare och patientsäkerhetscentrum stödjer det verksamhetsnära patientsäkerhetsarbetet. I projektet ingår tätare uppföljningar av vårdrelaterade infektioner och förbättrade rutiner. Vårdskador 2013 2014 2015 2016 2017 Landstinget i Värmland Riket Landstinget följer utvecklingen över tid för andel patienter med vårdskada per sjukhus. Varje år drabbas cirka 100 000 patienter av en vårdskada i Sverige. Det innebär att nästan 8 procent av alla vårdtillfällen leder till en vårdskada. Varje månad granskas journaler vid länets sjukhus för att mäta förekomst av vårdskada. Underlaget är ett slumpmässigt urval av journaler utifrån fastställda kriterier. Vid granskningen identifieras först om en skada kan ha inträffat. Därefter görs en bedömning om något som inte var avsett har inträffat och om en vårdskada har uppstått. DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 15

Vårdtillfälle (vtf) med vårdskada, januari till april Granskade vtf 2017 2016 Andel vtf Granskade med vtf vårdskada Vtf med vårdskada Vtf med vårdskada Andel vtf med vårdskada Granskade vtf 2015 Vtf med vårdskada Andel vtf med vårdskada Centralsjukhuset i Karlstad 118 17 14,4% 117 13 11,1% 120 11 9,2% Sjukhuset i Arvika 78 8 10,3% 77 5 6,5% 81 7 8,6% Sjukhuset i Torsby 78 13 16,7% 77 16 20,8% 80 12 15,0% Uppföljningen ger indikation på områden som behöver utvecklas för att förbättra patientsäkerheten. Den vanligaste vårdskadan är, som tidigare nämnt vårdrelaterade infektioner. Andra vanliga skador är trycksår, kirurgiska skador och läkemedelsrelaterade skador. Markörbaserad journalgranskning infördes förra året även inom sluten psykiatrisk vård och inom rättspsykiatrin. Andelen patienter med trycksår av den allvarligaste kategorin har minskat. En positiv trend ses för andelen patienter med dokumenterad hud- och riskbedömning inom 24 timmar (58 procent respektive 42 procent. Ett nytt landstingsgemensamt vårdprogram är framtaget och implementeringen har påbörjats. I landstinget finns expertgrupper för att förebygga trycksår, fall och undernäring. Trycksår Trycksår är en vanlig vårdskada som oftast beror på långvarigt tryck mot huden eller dålig blodcirkulation. Analys av den nationella journalgranskningen visar att cirka 92 procent av alla trycksår är undvikbara. Trycksår är således en god markör för omvårdnadskvalitet. Årets nationella trycksårsmätning, som genomfördes i början av mars, visade att 12,4 procent av landstingets slutenvårdspatienter hade trycksår. Det är en lägre andel jämfört med resultatet vid förra årets nationella mätning (14,7 procent) och landstinget når målet för perioden om en minskning jämfört med föregående år. Motsvarande resultat för riket var 13,5 procent. % Andel patienter med trycksår eller tryckskada 20% 15% 10% Patientsäkerhetsrisker vid vårdens övergångar För att skapa förutsättningar för en patientsäker vård behöver vårdens övergångar säkras. En del av detta arbete bedrivs i samverkan med kommunerna och beskrivs under avsnittet Bäst vårdkvalitet. Andra exempel är att Primärvårdsrehabiliteringen identifierat problem med remisshanteringen för ortopediska patienter. Det har lett till att dessa patienter bättre följs upp. Ett annat sätt att minska patientsäkerhetsrisker är att minska antalet övergångar i vården. Under 2017 har område slutenvård ett utvecklingsuppdrag att förbättra vårdplatsstrukturen. Bland annat har en ny överbeläggningsplan fastställts för att hantera vårdplatsbrist. Syftet är att fler patienter ska vårdas på rätt vårdavdelning under hela vårdtiden och att färre patienter flyttas mellan vårdavdelningar. Att vårdas på fel vårdavdelning fördubblar risken att drabbas av en vårdskada. 5% 0% 2013 2014 2015 2016 2017 Landstinget i Värmland Riket 16 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Avvikelsehantering I arbetet för att nå inga vårdskador ingår även att utveckla såväl system som organisation och arbetssätt för hur landstinget registrerar och tar tillvara kunskap från inträffade avvikelser, för att hindra att liknande händelser inträffar på nytt. I verksamheterna används avvikelser för att fånga patientsäkerhetsrisker. Avvikelser tas upp i ledningsgrupper och på arbetsplatsträffar. Avvikelsehanteringssystemet Aha upplevs ibland svårarbetat och svåröverskådligt. Utbildningsinsatser kring avvikelser och avvikelsehanteringssystemet genomförs. För att kunna veta vad som avviker krävs styrande dokument i form av till exempel rutiner och riktlinjer. Under året har flera verksamheter sett över sina styrande dokument i samband med att de förts över till Vida, IT-stödet för hantering av styrande dokument. Andra insatser Lex Maria anmälningar Alla allvarliga vårdskador ska enligt lex Maria anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Under januari till april 2017 anmälde landstinget fler ärenden (32) jämfört med motsvarande period 2016 (19 ärenden). Antalet var lika för kvinnor (16) och män (16). Alla rapporterade vårdskador ska utredas. Syftet är att klarlägga händelsen och ge underlag för att hindra att liknande händelser inträffar på nytt. De vanligaste orsakerna till anmälan av vårdskada är fördröjd diagnos samt fördröjd vård och behandling. Patienter och anhöriga kan också lämna enskilda klagomål till IVO. Under perioden inkom 27 klagomål jämfört med 25 ärenden motsvarande period 2016. Det är dubbelt så många kvinnor (18) jämfört med män (9) som lämnat klagomål till IVO. Patientsäker läkemedelsanvändning Bland äldre patienter som läggs in akut på sjukhus är cirka 30 procent läkemedelsrelaterade. Mer än hälften av dessa kan förebyggas genom att undvika vissa läkemedel eller justera läkemedelsdos efter ålder och njurfunktion. Detta genomförs vid läkemedelsgenomgångar som sker med stöd av farmaceuter med särskilt fokus på äldre. Arbetet med att minska förskrivning och användning av beroendeläkemedel fortsätter. Förväntad utveckling Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har successivt förbättrats över tid. Resultatet för de två senaste månaderna är något lägre men på sikt bör det vara möjligt att nå målet för landstinget. Resultaten varierar mellan verksamheter och yrkeskategorier. Några verksamheter klarar att nå 100 procent följsamhet vilket visar att det är möjligt. Andelen patienter med tryckskada har minskat jämfört med föregående års nationella mätning men ligger högre än landstingets interna mätning under hösten. Andelen riskbedömningar och hudbedömningar har ökat vilket bör minska trycksårförekomsten över tid. Andelen vårdrelaterade infektioner bör åter kunna minska. Patientsäkerhetscentrum som är under uppbyggnad, kommer framöver vara en viktig resurs i patientsäkerhetsarbetet. DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 17

Hållbart arbetsliv Under perioden januari-april 2017 uppgick sjukfrånvaron till drygt 6 procent, vilket innebär att målet om en sjukfrånvaro på högst 5 procent inte uppfylls. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron, inklusive timavlönade, är 6,1 procent för perioden, vilket innebär att målet om en sjukfrånvaro på högst 5 procent inte uppfylls. Arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ska bidra till en god verksamhetsutveckling och bedrivs kontinuerligt genom förebyggande, hälsofrämjande- och rehabiliterande insatser. För att underlätta och säkerställa följsamhet till ett systematiskt arbetsmiljöarbete sker flera åtgärder: 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Sjukfrånvaro januari-april 6,2% 6,2% 6,1% 2015 2016 2017 Revidering av landstingets arbetsmiljöpolicy, riktlinjer för SAM pågår. Kvalitetssäkring av SAM-processen och rehabiliteringsprocessen pågår. Landstingets arbetsuppgiftfördelning inom arbetsmiljöområdet har reviderats. Revidering av arbetsmiljösidor på intranätet. Riktlinjen för alkohol- och drogfria arbetsplatser är reviderad och implementering av riktlinjen är påbörjad. Under perioden har verksamheterna haft fokus på att återrapportera och analysera resultaten från medarbetar- och patientsäkerhetsenkäten. Arbete med att upprätta handlingsplaner utifrån resultaten har påbörjats. Under första perioden har sju nya enheter blivit godkända som hälsofrämjande arbetsplatser. Medarbetar- och patientsäkerhetsenkät Det övergripande resultatet för hållbart medarbetarindex (HME) i medarbetar- och patientsäkerhetsenkäten visar ett totalindex på 78 och för de tre delarna; styrning 75, motivation 76, och ledarskap 82. Svarsfrekvensen för medarbetar- och patientsäkerhetsenkäten uppgick till 82,5 procent. Ytterligare redovisning av medarbetar- och patientsäkerhetsenkäten sker i samband med årsredovisningen. Sjukfrånvaron är ungefär samma nivå som motsvarande period 2016. Statistik från Försäkringskassan för februari 2017 påvisar att 52 procent är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. För att bryta sjukfrånvarotrenden är en åtgärd att arbeta systematiskt med kartläggning av aktuellt hälsoläge. Flera av landstingets verksamheter arbetar med aktuellt hälsoläge, vilket handlar om att förebygga sjukskrivningar genom att agera vid tidigare signaler, ha ett aktivt rehabiliteringsarbete och att göra bra planer för återgång till ordinarie arbete eller annat arbete inom eller utanför landstinget. Landstinget planerar att delta i pilotprojektet Reflekterande kollegiala samtalsgrupper via Sveriges kommuner och landsting (SKL). Inom projektet ska en metod prövas som handlar om att förebygga sjukskrivning till följd av stressrelaterad ohälsa. Metoden syftar till att ge tid och möjlighet till reflektion med fokus på stress och utmattning med utgångspunkt från sin egen situation, ge möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan kollegor från olika arbetsplatser samt ge en möjlighet att arbeta med individuella förändringsmål. Landstinget deltar också i projektet Kompetensutveckling inom psykisk ohälsa för offentliga arbetsgivare (KUPO) för att hitta bättre sätt att med kunskap och verktyg stötta chefer för att motverka psykisk ohälsa. KUPO är ett utvecklingsprojekt tillsammans med flera arbetsgivare och Försäkringskassan. 18 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Kompetensförsörjning Inom landstinget råder fortsatt brist inom flera legitimationsyrken. Rekryteringssvårigheter, stora pensionsavgångar, personalomsättning och en ökad efterfrågan på arbetsmarknaden är några orsaker. Exempelvis råder brist på: distriktsläkare och specialistläkare inom flertal specialiteter distriktssköterskor, specialistsjuksköterskor, allmänna sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker fysioterapeuter, arbetsterapeuter psykologer tandläkare, specialisttandläkare och tandhygienister Ett flertal kompetensförsörjningsaktiviteter har genomförts under perioden, till exempel: Aktiviteter gällande utlandsrekrytering i samarbete med Arbetsförmedlingens europeiska nätverk EURopean Employment Services (EURES) och rekryteringsföretag. Bland annat har en rekryteringsresa till Polen för att rekrytera radiologer genomförts under perioden. Vad gäller psykologer har ett samarbete med den nya utbildningen vid Karlstads universitet inletts för att skapa förutsättningar för en god rekryteringsbas. Område öppenvårds verksamheter annonserar tillsammans efter praktiskt tjänstgörande psykologer (PTP) och kan erbjuda ett sammanhållet PTP-program. Projekt LiV-spåret har startat upp under perioden. Projektet är finansierat med stöd av Europeiska socialfonden och planeras att pågå till och med mars 2020. Projektet innebär att bygga upp och implementera ett snabbspår för nyanlända med utbildning inom hälsooch sjukvårdens legitimationsyrken. LiV-spåret består av fyra steg och innebär att landstinget tillsammans med de övriga aktörerna (Region Värmland, Arbetsförmedlingen, Folkuniversitetet och Länsstyrelsen) ska samverka över organisationsgränserna för att underlätta för deltagarna att nå svensk legitimation och därmed en möjlighet till anställning inom Landstinget i Värmland (LiV). Inledningsvis har fokus legat på planering av projektet. Fortsatt arbete med utbildningstjänster och studielöner för specialistsjuksköterskor har skett. En del av professionsmiljarden används till att öka antalet utbildningstjänster och att fler kan beviljas studielön. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har genomfört ett dialogforum med regionens lärosäten. Syftet är att klargöra landstingens behov av kompetens och att säkra att lärosätena, i samverkan, erbjuder ett utbildningsutbud som motsvarar behovet. Landstinget har en stor mängd studenter som också utgör den största rekryteringsbasen. I den kliniska delen av olika utbildningar arbetar landstinget med att ständigt förbättra mottagandet av studenter och praktikanter och miljön för lärande. Den utökade utbildningen för vårdadministratörer börjar att ge effekter, en förbättring av rekryteringsläget kan noteras. Folktandvården har ett pågående samarbete med Sahlgrenska akademin i Göteborg som handlar om att erbjuda praktikplatser för tandläkare med utomeuropeisk examen, tandläkarna går en utbildning för att få sin svenska legitimation. Folktandvården ger också praktik till asylsökande tandläkare i Värmland för att stötta dem på deras väg mot svensk legitimation. Landstinget har deltagit vid tre arbetsmarknadsmässor på tre lärosäten och arbetsmarknadsdagar för arbetslösa samt årskurs 8. Marknadsföringsaktiviteter har genomförts inför sommarrekrytering 2017. Alla landsting och regioner har enats om att bli oberoende av inhyrd personal till första januari 2019. Målsättningen är att hälso- och sjukvården ska ha en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare för den löpande verksamheten. Inom landstinget är många arbeten igång för att nå målet. Projekt Oberoende av hyrpersonal har under perioden arbetat med flera aktiviteter bland annat att kartlägga vad som är en attraktiv arbetsgivare. DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 19

Kompetensförsörjningsplaner Strategi för kompetensutveckling har utvecklats och konkretiserats. Strategin ska bidra till att det blir mer tydligt vilka kompetenser verksamheten har behov av. Arbete fortgår med att ta fram en struktur och arbetssätt för att arbeta med kompetensförsörjningsplaner. Förväntad utveckling Arbetsmiljö Arbetsmiljöinsatser, bland annat arbete med handlingsplaner som upprättats efter genomförd medarbetaroch patientsäkerhetsenkät, kommer att fortsätta. Förväntad utveckling gällande sjukfrånvaron 2017 är att landstinget hamnar på ungefär samma sjukfrånvaro som för helåret 2016. Åtgärder behöver vidtas för att bryta trenden och nå en minskning. Att arbeta systematiskt med kartläggning av aktuellt hälsoläge är en åtgärd som kommer att vidtas. Ytterligare 14 enheter planeras att bli hälsofrämjande arbetsplatser under året. De hälsofrämjande arbetsplatserna inom landstinget kännetecknas av att alla har kunskap om goda levnadsvanor och vilka faktorer som bidrar till hälsa på arbetsplatsen. Med ett hälsofrämjande och utvecklingsvänligt förhållningssätt där alla genomfört hälsoscreeningar förväntas dessa arbetsplatser få ett ökat fokus på det friska. Detta kommer att kunna användas i verksamhetsutvecklingen. På en hälsofrämjande arbetsplats har även värdegrundsfrågor en självklar plats. Därmed finns förhoppningen att bemötandefrågor både sinsemellan medarbetare och gentemot patienter också kommer att påverkas positivt av denna utveckling. Efter två års arbete som hälsofrämjande arbetsplats går det att ansöka om certifiering. Målet är att hela Landstinget i Värmland är certifierat 2021. Kompetensförsörjning Fortsatt fokus på att rekrytera och behålla medarbetare. Pågående aktiviteter handlar om kompetensöverföring, kompetensutveckling och arbetsväxling. Fortsatt arbete med projekt LiV-spåret, ett snabbspår för nyanlända med utbildning inom hälso- och sjukvård. Den första deltagargruppen planeras att starta upp under hösten. Fortsatt arbete med att anställa Kompletterande underläkartjänstgörande läkare (Kult) och Specialisttjänstgörande läkare (ST) för att möta ett ökat behov av att anställa distriktsläkare. En pilot med KULT planeras även för sjukhusläkare i Arvika. Medarbetarstatistik* Antalet anställda Antalet anställda är 7 435 i april 2017, vilket är en ökning med ca 80 jämfört med april 2016 då antalet anställda var 7 357. Det är antalet tillsvidareanställda medarbetare som står för en stor del av ökningen, cirka 65, även antalet visstidsanställda medarbetare ökar något, cirka 15. Omräknade heltider Antalet omräknade heltider är 7 213 i april 2017, vilket är en ökning med ca 100 jämfört med april 2016 då antalet omräknade heltider var 7 116. Det är antalet tillsvidareanställda medarbetare som står för en stor del av ökningen, cirka 85, även antalet visstidsanställda medarbetare ökar något, cirka 15. Arbetade timmar Under januari till och med mars 2017 har antalet arbetade timmar för månadsanställda och timavlönade ökat vid jämförelse med motsvarande period föregående år. Likaså har antalet övertids- och fyllnadstimmar ökat. 20 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Ekonomi Landstinget bedöms inte klara målet för 2017 om att nå det budgeterade resultatet på 166,0 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet uppgår till 127,3 miljoner kronor. Landstinget bedöms inte heller klara målet för 2017 om att hålla den budgeterade nettokostnadsramen på 8 181,0 miljoner kronor. De prognostiserade nettokostnaderna är 60,5 miljoner kronor högre än budget. Landstinget ska under 2017 tillföra pensionsfonden 206,0 miljoner kronor. Landstinget bedöms klara målet. Landstinget bedöms inte klara målet att uppnå ett överskott som uppgår till 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Överskottet beräknas uppgå till 127,3 miljoner kronor vilket motsvarar 1,5 procent. Finansiell analys Resultat Resultatet uppgick till 88,6 miljoner kronor, vilket var 63,5 miljoner kronor bättre än budgeterat. Resultatet för motsvarande period föregående år var 88,7 miljoner kronor. För helåret 2017 bedöms resultatet uppgå till 127,3 miljoner kronor, vilket är 38,7 miljoner kronor sämre än budget. I landstingsplanen 2017 avsattes det budget för att möta behovet av kommande förändringar i hälso- och sjukvården. Det kommer att krävas åtgärder för att åstadkomma de förändringar som utvecklingsplanen och framtidens hälso- och sjukvård beskriver. De planerade åtgärderna är inte i full gång men planeras att genomföras under året och bidrar till att resultatet jämfört med budget beräknas försämras fram till årsskiftet. God ekonomisk hushållning Balanskravsutredning Balanskravsutredning per den 30 april 2017 redovisas i resultaträkningens not 8. En bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen visar: Balanskravsutredning (mnkr) 2017 Resultat enligt helårsprognos 127,3 Realisationsvinst anläggningstillgångar 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 127,3 Balanskravsresultat 127,3 Från verksamhetsåret 2015 finns ett negativt resultat att återställa före utgången av 2018. Efter verksamhetsåret 2016 återstår 4,2 miljoner kronor av 2015 års negativa resultat att återställa. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader uppgick till 2 704,2 miljoner kronor, vilket var 117,6 miljoner kronor (4,5 procent) högre än motsvarande period föregående år. Periodens budgeterade nettokostnader var 2 760,6 miljoner kronor. Budgeterad nettokostnadsutveckling för helåret 2017 är 5,0 procent. Nettokostnaderna bedöms uppgå till 8 241,5 miljoner kronor vid årets slut, vilket är 60,5 miljoner kronor högre än budget. Detta motsvarar en nettokostnadsutveckling på 5,8 procent. DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 21

Nettokostnadsutveckling 2017 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 5,8% 4,5% 5,0% 2,0% 0,0% jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Nettokostnadsutveckling Prognostiserad nettokostnadsutveckling Budgeterad nettokostnadsutveckling Diagrammet ovan visar nettokostnadsutvecklingen hittills i år samt hur den är budgeterad 2017. I diagrammet visas även prognostiserad nettokostnadsutveckling vid slutet av året. Verksamhetens nettokostnader (mnkr och %) Utfall Utfall Utveckling Budget Utfall perioden perioden perioden jämfört Period: januari-april 2017 2016 2017 budget Verksamhetens intäkter 305,3 340,4-10,3% 297,5 7,7 Personalkostnader -1 598,4-1 576,5 1,4% -1 566,9-31,5 Köp av verksamhet -279,4-268,5 4,1% -299,5 20,1 Verksamhetsanknutna tjänster -101,6-95,1 6,8% -95,1-6,4 Läkemedel -312,4-307,2 1,7% -319,9 7,4 Material och varor -148,2-145,3 2,0% -137,2-11,0 Lämnade bidrag -163,6-159,7 2,5% -165,0 1,3 Övriga verksamhetskostnader -268,5-258,2 4,0% -325,5 56,9 Avskrivningar -137,3-116,6 17,7% -149,1 11,8 Verksamhetens nettokostnader -2 704,2-2 586,6 4,5% -2 760,6 56,4 22 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Verksamhetens nettokostnader (mnkr) Prognos Budget Prognos helåret helåret jämfört 2017 2017 budget Verksamhetens intäkter 884,7 891,5-6,7 Personalkostnader -4 718,9-4 612,0-106,9 Köp av verksamhet -914,0-917,5 3,5 Verksamhetsanknutna tjänster -282,9-273,7-9,2 Läkemedel -977,7-959,5-18,2 Material och varor -432,2-410,8-21,4 Lämnade bidrag -494,5-494,5 0,0 Övriga verksamhetskostnader -880,7-970,2 89,4 Avskrivningar -425,4-434,4 9,0 Verksamhetens nettokostnader -8 241,5-8 181,0-60,5 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgick till 305,3 miljoner kronor, vilket var 35,1 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än motsvarande period föregående år. Det är framför allt intäkter för specialdestinerade statsbidrag för asylsökande som har minskat till följd av färre asylsökande jämfört med föregående år. Förändringen har även påverkats av en förskjutning mellan åren. Intäkter för patientavgifter uppgick till 98,9 miljoner kronor, vilket var 6,3 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Den främsta orsaken är lägre patientavgifter för tandvård samt avgiftsfrihet för mammografi och cytologprov. En automatiserad lösning för fakturering av receptarvode har givit ökade intäkter. Specialdestinerade statsbidrag (mnkr) Period: Januari-april 2017 2016 Utveckling Asyl 21,5 48,9-56,0% Effektiv sjukskrivn o rehabprocess 11,8 12,3-4,1% Professionsmiljarden 8,9 8,9 0,0% Förlossningsvård o kvinnors hälsa 4,6 4,7-2,1% Riktade insatser psykisk hälsa 3,7 4,2-11,9% Kortare väntetider i cancervården 3,8 5,7-33,3% Övriga 4,3 5,4-20,4% Summa 58,6 90,1-35,0% Periodens budgeterade intäkter var 297,5 miljoner kronor. För helåret bedöms verksamhetens intäkter uppgå till 884,7 miljoner kronor, vilket är 6,7 miljoner kronor lägre än budget. Intäkter för såld verksamhet uppgår till 55,2 miljoner kronor och har ökat med 13,6 miljoner kronor. Såld utomlänsvård tillsammans med en förändrad redovisning av asylersättningen står för den största andelen. Intäkten för hälsoundersökning och kostnadskrävande vård för asylsökande redovisas från 2017 som såld vård. Tidigare år har intäkten redovisats som specialdestinerat statsbidrag. Totala ersättningen för asyl var 30,1 miljoner kronor för perioden. Den del som utgör såld vård är 8,6 miljoner kronor och det som redovisas som specialdestinerat statsbidrag asyl är 21,5 miljoner kronor. DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 23

Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader uppgick till 2 872,1 miljoner kronor, vilket var 61,7 miljoner kronor (2,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Kostnaderna var 36,9 miljoner kronor lägre än budget. Personal Personalkostnaderna uppgick till 1 598,4 miljoner kronor, vilket var 21,8 miljoner kronor (1,4 procent) högre än motsvarande period föregående år. Lönekostnaderna (exklusive sociala avgifter) uppgick till 1 030,9 miljoner kronor, vilket var 7,8 miljoner kronor (0,8 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde delvis på lönerörelsen. I periodens utfall jämförelseåret 2016, ingick kostnader för omräkning av löneskulder till följd av löneökningar från årsskiftet. Antalet tillsvidareanställda har ökat i april 2017 jämfört med april 2016, ökningen motsvarar cirka 65 tillsvidareanställningar. Ökningen berör främst vård och omsorgsarbete och kan till stora delar förklaras av närvårdsavdelningarna i Säffle och Kristinehamn, vilka öppnades i september 2016 och omfattar cirka 45 tillsvidareanställningar. Antalet visstidsanställda har ökat med ca 15 jämfört med motsvarande period 2016. I likhet med antalet anställda så ökar antalet omräknade heltider. Ökningen motsvarar cirka 85 tillsvidareanställningar. Ökningen berör främst vård och omsorgsarbete och kan till stora delar förklaras av närvårdsavdelningarna i Säffle och Kristinehamn samt att fler medarbetare har högre sysselsättningsgrad. Pensionskostnaderna (exklusive löneskatt och finansiella kostnader) uppgick till 180,7 miljoner kronor, vilket var 7,7 miljoner kronor (4,4 procent) högre än motsvarande period föregående år. Pensionskostnaderna är bokförda enligt senaste prognos från KPA Pension. Sociala avgifter och löneskatt uppgick till 368,6 miljoner kronor, vilket var 3,0 miljoner kronor (0,8 procent) högre än motsvarande period föregående år. Vid analys av personalkostnader bör även hänsyn tas till kostnader för inhyrd personal. Se vidare avsnitt Verksamhetsanknutna tjänster. Periodens budgeterade kostnader var 1 566,9 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 4 718,9 miljoner kronor, vilket är 106,9 miljoner kronor högre än budget. Pågående effektiviseringsåtgärder och förbättringsarbeten bedöms inte ge tillräcklig effekt för att hålla budget. Köp av verksamhet Kostnaderna uppgick till 279,4 miljoner kronor, vilket var 10,9 miljoner kronor (4,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde främst på köpt slutenvård från andra landsting samt köpt öppenvård inom vårdvalet. De högre kostnaderna för vårdvalet beror bland annat på förändrade beräkningsmetoder för ersättning för förbrukning av service, administration och lokaler (SAL) samt förändrad redovisning av de privata vårdcentralernas patientavgifter. Periodens budgeterade kostnader var 299,5 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 914,0 miljoner kronor, vilket är 3,5 miljoner kronor lägre än budget. Verksamhetsanknutna tjänster Kostnaderna uppgick till 101,6 miljoner kronor, vilket var 6,5 miljoner kronor (6,8 procent) högre än motsvarande period föregående år. Detta berodde främst på högre kostnader för inhyrda läkare. Periodens budgeterade kostnader var 95,1 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 282,9 miljoner kronor, vilket är 9,2 miljoner kronor högre än budget. 24 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Inhyrd personal Kostnaderna uppgick till 51,3 miljoner kronor, vilket var 4,6 miljoner kronor (10,0 procent) högre än motsvarande period föregående år. Kostnaden för inhyrd personal fördelades på inhyrda läkare, 51,0 miljoner kronor och övrig inhyrd personal, 0,3 miljoner kronor (inga kostnader för inhyrda sjuksköterskor). Kostnaden för inhyrd personal uppgick till 36,6 miljoner kronor inom område öppenvård, en ökning med 2,7 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Inom område slutenvård uppgick kostnaderna till 14,6 miljoner kronor, en ökning med 1,9 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Periodens budgeterade kostnader var 46,5 miljoner kronor. För helåret 2017 bedöms kostnaderna uppgå till 137,5 miljoner kronor, vilket är 9,6 miljoner kronor högre än budget, men 7,7 miljoner kronor lägre än kostnaderna för helåret 2016. Budgeten läggs enligt en försiktighetsprincip eftersom avsikten är att tillsätta vakanser med egen personal i första hand. Läkemedel Kostnaderna för läkemedel uppgick totalt till 312,4 miljoner kronor, vilket var 5,3 miljoner kronor (1,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. Läkemedelskostnaderna delas in i två grupper: läkemedel som förskrivs på recept (förmånsläkemedel) och läkemedel som beställs till vården (rekvisitionsläkemedel). Kostnaden för förmånsläkemedel var 0,7 miljoner kronor högre och kostnaden för rekvisitionsläkemedel var 4,5 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Den ökade kostnaden på rekvisitionsläkemedel beror främst på ökade kostnader för läkemedel inom områdena onkologi, ögon, MS, reumatologi och infektion. Periodens budgeterade kostnader var 319,9 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 977,7 miljoner kronor, vilket är 18,2 miljoner kronor högre än budget. Material och varor Kostnaderna uppgick till 148,2 miljoner kronor vilket var 2,9 miljoner kronor (2,0 procent) högre än motsvarande period föregående år. Periodens budgeterade kostnader var 137,2 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 432,2 miljoner kronor, vilket är 21,4 miljoner kronor högre än budget. Ökningen beror delvis på förskrivning av insulinpumpar samt operationsmaterial. Lämnade bidrag Kostnaderna uppgick till 163,6 miljoner kronor, vilket var 3,9 miljoner kronor (2,5 procent) högre än motsvarande period föregående år. De högre kostnaderna berodde främst på ökade bidrag till Värmlandstrafik AB. Periodens budgeterade kostnader var 165,0 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 494,5 miljoner kronor, vilket är det samma som årets budget. Övriga verksamhetskostnader Övriga verksamhetskostnader består av lokal- och fastighetskostnader, reparation och underhåll, transporter, post- och telekostnader, försäkringar och övriga kostnader. Kostnaderna uppgick till 268,5 miljoner kronor, vilket var 10,3 miljoner kronor (4,0 procent) högre än motsvarande period föregående år. Detta berodde främst på högre kostnader för IT-tjänster samt högre kostnader för löpande fastighetsunderhåll. Periodens budgeterade kostnader var 325,5 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 880,7 miljoner kronor, vilket är 89,4 miljoner kronor lägre än budget. Detta beror främst på att gemensamma budgetmedel avsatta för verksamhet som startar senare under året inte går åt i sin helhet, liksom medel avsatta för utvecklingsarbete för framtidens hälso- och DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 25

sjukvård. Budget till landstingsstyrelsens och landstingsdirektörens förfogande bedöms inte heller användas i sin helhet under året. Avskrivningar Kostnaderna uppgick till 137,3 miljoner kronor vilket var 20,7 miljoner kronor (17,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. Den största ökningen avser avskrivningar av byggnader och mark som en följd av färdigställandet av operationscentrum som aktiverades i maj 2016. Periodens budgeterade kostnader var 149,1 miljoner kronor. För helåret 2017 bedöms kostnaderna uppgå till 425,4 miljoner kronor, vilket är 9,0 miljoner kronor lägre än budget. Större delen av avvikelsen utgör budget avsatt för pågående nyinvesteringar som ännu inte tagits i bruk. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var sammantaget 4,3 procent högre än motsvarande period föregående år. Skatteintäkterna uppgick till 2 052,8 miljoner kronor, vilket var 81,7 miljoner kronor (4,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. Periodens budgeterade skatteintäkter var 2 036,3 miljoner kronor. För helåret 2017 bedöms skatteintäkterna uppgå till 6132,8 miljoner kronor vilket är 23,8 miljoner kronor högre än budget. Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 709,5 miljoner kronor, vilket var 32,5 miljoner kronor (4,8 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde på högre intäkter i utjämningssystemet och ett högre läkemedelsbidrag. Periodens budgeterade intäkter för generella statsbidrag och utjämning var 715,0 miljoner kronor. För helåret 2017 bedöms intäkterna uppgå till 2 136,2 miljoner kronor vilket är 8,8 miljoner kronor lägre än budget. Orsaken är lägre läkemedelsbidrag från staten samt både högre regleringsavgift och lägre kostnadsutjämningsbidrag än budgeterat. Totalt ökar skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning med 15,0 miljoner kronor (0,2 procent) mot budget. Finansiella intäkter och kostnader Landstinget redovisar ett positivt finansnetto med 30,5 miljoner kronor. Förra året var motsvarande siffra 27,3 miljoner kronor. För helåret 2017 bedöms finansnettot bli 99,8 miljoner kronor, vilket är 6,8 miljoner kronor bättre än budget. Intäkterna uppgick till 63,6 miljoner kronor vilket är 13,4 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Avvikelsen från föregående år beror på högre realiserade vinster i pensionsmedelsförvaltningen. Periodens budgeterade intäkter var 69,7 miljoner kronor. För helåret 2017 bedöms intäkterna vara 199,0 miljoner kronor, vilket är i linje med budget. Kostnaderna uppgick till 33,1 miljoner kronor vilket var 10,3 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. De finansiella kostnaderna för pensionsskulden är 12,5 miljoner kronor högre än föregående år. Periodens budgeterade kostnader var 35,3 miljoner kronor. För helåret 2017 bedöms kostnaderna vara 99,2 miljoner kronor, vilket är 6,8 miljoner lägre än budget. Konkurrensneutralitet i vårdvalen Mätningen av konkurrensneutralitet syftar till att följa upp att offentliga och privata utförare har samma ekonomiska förutsättningar att genomföra sin verksamhet. I jämförelsen nedan ingår inte verksamhet utanför vårdvalet, till exempel verksamhet finansierad av stat- 26 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

liga medel som asyl och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. I bedömningen beaktas samtliga kostnader för landstingsdrivna vårdcentraler, inklusive förbrukning av service, administration och lokaler (SAL). Avdrag för kostnader avseende sistahandsansvar redovisas endast för helåret. Med sistahandsansvar menas till exempel drift av vårdenheter på orter där det inte finns förutsättningar för en ekonomi i balans. Hälsoval Prognosen visar en negativ avvikelse för helåret. En negativ avvikelse betyder att hälsovalet inte är konkurrensneutralt då landstingsdrivna vårdcentraler delvis finansieras utanför hälsovalet. Osäkerheter som till exempel den rådande flyktingsituationen och beräkningen av sistahandsansvaret kan komma att påverka prognosen för helåret. Se tabell nedan: Konkurrensneutralitet inom Hälsovalet. Vårdval fysioterapi Prognosen är i princip kostnadsneutral för helåret. En negativ avvikelse betyder att hälsovalet inte är konkurrensneutralt eftersom vårdval fysioterapi i egen regi delvis finansieras utanför hälsovalet. Se tabell nedan: Konkurrensneutralitet inom Vårdval fysioterapi. Konkurrensneutralitet inom Hälsovalet (mnkr) Verksamhet avser Hälsovalet i egen regi Utfall förbrukning för perioden 2017 Prognos förbrukning för 2017 Planerad Verklig Avvikelse Planerad Verklig Avvikelse Verkamhet inom vårdval -147,6-174,7-27,1-467,3-498,2-30,9 Läkemedel -54,9-60,1-5,2-164,6-180,9-16,3 Summa -202,5-234,8-32,3-631,9-679,1-47,2 Gemensamma resurser -66,2-66,2 0,0-198,6-198,6 0,0 (SAL) Sistahandsansvar Summa -268,7-301,0-32,3-830,5-877,7-47,2 Konkurrensneutralitet inom Vårdval fysioterapi (mnkr) Verksamhet avser Vårdval fysioterapi i egen regi Utfall förbrukning för perioden 2017 Prognos förbrukning för 2017 Planerad Verklig Avvikelse Planerad Verklig Avvikelse Verkamhet inom vårdval -8,5-8,5 0,0-25,4-25,5-0,1 Gemensamma resurser -2,8-2,8 0,0-8,4-8,4 0,0 (SAL) Summa -11,3-11,3 0,0-33,8-33,9-0,1 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 27

Låneskuld och likviditet Landstinget hade en lånevolym vid periodens slut på 1536,0 miljoner kronor. Kommuninvest i Sverige AB (publ.) stod som långivare för 1 500,0 miljoner kronor, Arvika kommun för 36,0 miljoner. Landstingets upplåning sker till en genomsnittsränta på 2,2 procent. Landstinget har i dag räntebindningsavtal om totalt 935 miljoner kronor. Syftet med räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning när det gäller en ränteuppgångs påverkan på landstingets ekonomi samt att skapa ökad flexibilitet i den löpande skuldförvaltningen för beslutade investeringar. Landstinget hade vid månadens utgång 9,7 miljoner kronor på Nordea Bank AB(publ). Se tabell nedan: Basfakta och nyckeltal för landstingets skuldförvaltning. BASFAKTA OCH NYCKELTAL 1000 Finanspolicy (tillåten variation) Lånevolym (tkr) Swapvolym (tkr) Räntekostnad (momentan, tkr) Snittränta (momentan) Genomsnittlig lånemarginal Återstående räntebindningstid 2,5 år (1,5-5 år) Återstående konverteringstid Andel justering inom 12 mån 40% (30-50%) Andel lån med förfall inom 12 mån Marknadsvärde skuldportfölj (tkr) Differens, Marknadsvärde skuldportfölj - Nominellt belopp (tkr) 2017-04-30 2016-12-31 1 536 000 1 652 218 935 000 935 000 33 524 32 168 2,2% 1,9% 0,42% 0,40% 2,1 2,2 1,3 1,6 37% 41% 48% 40% 1 656 201 1 785 073-120 201-132 856 Pensionsmedelsförvaltning Värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen vid periodens slut hade ett anskaffningsvärde motsvarande 1 914,1 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 2 584,1 miljoner kronor. Bokfört värde var 1 914,1 miljoner kronor. Vid periodens slut var marknadsvärdet på de värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen fördelat på 58 procent aktier och 42 procent räntebärande värdepapper. Enligt landstingets riktlinjer får andelen aktier uppgå till högst 70 procent av förvaltat belopp. Portföljens totala avkastning under 2017 har varit 5,8 procent. Se tabell till höger, Totalportföljens samt de underliggande tillgångsslagens utveckling under den senaste perioden samt utvecklingen över längre tidsperioder i förhållande till sina jämförelseindex enligt placeringspolicyn. *Avkastning på årsbasis sedan start. 28 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Se tabell (inklusive diagram) ovan: Totalportföljens fördelning mellan aktier och räntebärande värdepapper samt de underliggande tillgångsslagens andel av totalportföljen och dess avvikelse mot beslutade limiter i placeringspolicyn. DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 29

Driftsredovisning Landstingsstyrelsen har beslutat om budgetramar för landstingets verksamheter på områdesnivå. Budgetramarna avser nettokostnader. Nettokostnaden består av verksamhetens kostnader och avskrivningar minus verksamhetens intäkter. Nettokostnaderna för Landstinget i Värmland är för perioden januari-april 56,4 miljoner kronor lägre än budget. Prognosen för helåret 2017 visar dock ett underskott med 60,5 miljoner kronor. Verksamhetsförändringar pågår för att åstadkomma de förändringar som framtidens hälso- och sjukvård beskriver. Vissa insatser beräknas starta senare under året och bidrar till att resultatet förväntas försämras jämfört med budget fram till årsskiftet. Redovisningsprinciper internredovisning Vid upprättandet av denna driftsredovisning har samma redovisningsprinciper tillämpats som i senaste årsredovisningen. Perioden Nettokostnaderna för Hälso- och sjukvården i Värmland var under perioden 10,8 miljoner kronor lägre än budget. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 4,9 procent. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen för perioden var 5,4 procent. Nettokostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården påverkas av minskade intäkter (-8,7 procent), främst statsbidrag, samt ökade avskrivningar (+17,8 procent) då nya operationshuset tagits i bruk, jämfört med motsvarande period 2016. Personalkostnadsökningen ligger på 1,7 procent för perioden vilket är högre än budgeterat. Landstingsgemensamma nettokostnader var under perioden 39,9 miljoner kronor lägre än budget. Budgetöverskottet avser medel till landstingsstyrelsens och till landstingsdirektörens förfogande som inte tagits i anspråk. Driftredovisning (Nettokostnad, mnkr och %) Utfall Utfall Utveckling Budget Utfall perioden perioden perioden jämfört Period: januari-april 2017 2016 2017 budget Hälso- och sjukvården i Värmland -2 402,8-2 290,2 4,9% -2 413,6 10,8 Område Öppenvård -594,4-584,1 1,8% -610,1 15,6 Område Slutenvård -1 343,1-1 303,2 3,1% -1 287,1-56,0 Område Folktandvården -57,1-47,4 20,5% -58,0 0,9 Område Stöd -356,9-324,7 9,9% -368,8 11,9 Område Gemensamt -51,2-30,9 65,7% -89,6 38,4 Landstingsstab -74,2-70,1 5,8% -79,8 5,7 Landstingsgemensamt -227,2-226,3 0,4% -267,1 39,9 Landstinget i Värmland -2 704,2-2 586,6 4,5% -2 760,6 56,4 30 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Helåret Hälso- och sjukvården i Värmland bedöms överskrida den totala budgeten med 126,9 miljoner kronor. Område öppenvård bedöms överskrida budget med 19,6 miljoner kronor (-1,1 procent). Intäkterna har ökat vilket bland annat beror på att det nya verksamhetsområdet för asyl- och flyktinghälsa, som tidigare låg under hälso- och sjukvården gemensamt, numera ingår i område öppenvård. Intäkterna för såld sluten utomlänsvård ökar då rättspsykiatrin vårdat patienter från andra län i större omfattning än tidigare. Kostnaderna för inhyrda läkare inom allmänmedicin och psykiatri har ökat och överskridit budget under perioden. Det är fortfarande stora svårigheter att rekrytera egna läkare. För helåret förväntas kostnaden rymmas inom planerad budget vilket skulle betyda en kostnadssänkning med ca 6 miljoner kronor (6,6 procent) jämfört med 2016. Köp av verksamhet från privata vårdcentraler väntas överstiga budget vid årets slut. Ersättningen för förbrukning av service, administration och lokaler (SAL) är beräknad på ett nytt sätt vilket innebär en ökad kostnad. Läkemedelskostnaderna ökar och väntas överskrida budget vid årets slut. Nya, förbättrade läkemedel för till exempel diabetes, överstiger de kostnadssänkningar som genereras av arbetat med att byta ut dyrare läkemedel till billigare. Prognosen för övriga verksamhetskostnader understiger budget då det finns medel reserverade på grund av en förväntad minskning av asylsökande. Område slutenvård prognostiserar ett underskott på 180,0 miljoner kronor (-4,7 procent) för 2017. Intäkterna inom området har minskat jämfört med samma period 2016. Den största orsaken är att det är färre asylsökande i Värmland, vars vårdkostnader ersätts av Migrationsverket (-12 miljoner kronor, 57 procent). Personalkostnaderna ligger fortsatt över budget, men ökningstakten har dämpats. Vissa verksamheter har svårt att rekrytera rätt kompetenser vilket har lett till stängda vårdplatser och i vissa fall ökade kostnader för köpt vård och verksamhetsanknutna tjänster. Jämförelsen med förra året visar en låg ökningstakt för läkarlöner eftersom de fick sin tvååriga lönerevision redan i januari 2016 och därmed ligger på en lönenivå som kvarstår även 2017. Kostnaden för köp av verksamhet förväntas underskrida budgeten. Avtalet om köpt vård från Karlskoga lasarett har omförhandlats och medför en lägre kostnad än tidigare. Köp av ortopediska behandlingar utomläns fortsätter öka på grund av att landstinget inte kan leva upp till vårdgarantin. Läkemedelskostnaderna har en låg ökningstakt beroende på rabatter som inte var kända vid budgeteringen. Budgeten förväntas gå åt under året. Prognosen för avskrivningar och ränta visar ett överskott på grund av reservation av utrymme för behov av framtida återinvesteringar främst inom de diagnostiska verksamheterna. Folktandvården prognostiserar ett underskott på 2,1 miljoner kronor (-1,3 procent).främst vakanta tandläkartjänster och hög sjukfrånvaro innebär minskad produktion och därmed minskade intäkter. Område stöd lämnar ett överskott i prognosen på 6,4 miljoner kronor (0,6 procent). Den största kostnadsökningen avser avskrivning och räntekostnader för Hus 60, som tagits i bruk under 2016. Personalkostnaderna har ökat vid införande av vårdnäranära service - en arbetsväxling som frigör vårdutbildad personal till vården. Kostnaderna för licenser och underhållsavtal inom IT för journalsystem och samverkansplattformar har också ökat. Tidigare realiserad omställning av personal, lägre underhållskostnader för fastigheter och tröghet i viss nyrekrytering gör att kostnadsökningarna beräknas rymmas inom budget. Hälso- och sjukvården gemensamt beräknas lämna ett överskott på 68,5 miljoner kronor (23,8 procent) för helåret, enligt nuvarande budgetering. Flera statsbidrag, som hanteras centralt tills beslut fattats om för- DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 31

delning till andra verksamheter, finns här och har beräknats som överskott i prognosen. Avsatta medel för dialys i Arvika samt insatser för framtidens hälso- och sjukvård delas ut senare under året i samband med att verksamheten startar. Kostnaden för detta ingår i utfall och prognos för respektive område i denna rapport. Landstingsstaben beräknas lämna ett överskott på 2,3 miljoner kronor (1,0 procent). Överskottet avser ITkostnader för system som hanteras inom staben, personal samt högre intäkter än planerat för sålda tjänster. Landstingsgemensamt beräknas lämna ett överskott på 64,0 miljoner kronor under 2017. Avsatta budgetmedel till landstingsstyrelsens förfogande samt till landstingsdirektörens förfogande kommer inte att tas i anspråk i sin helhet. Budgetmedel avsatta för avskrivningar kommer inte heller att utnyttjas i sin helhet då investeringarna tas i bruk senare under året. Driftredovisning (Nettokostnad, mnkr) Prognos Budget Prognos helåret helåret jämfört 2017 2017 budget Hälso- och sjukvården i Värmland -7 284,3-7 157,5-126,9 Område Öppenvård -1 795,4-1 775,8-19,6 Område Slutenvård -4 003,1-3 823,1-180,0 Område Folktandvården -169,5-167,4-2,1 Område Stöd -1 097,7-1 104,1 6,4 Område Gemensamt -218,6-287,1 68,5 Landstingsstab -231,2-233,6 2,3 Landstingsgemensamt -726,0-790,0 64,0 Landstinget i Värmland -8 241,5-8 181,0-60,5 32 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Investeringsredovisning Nedan redovisas utgifter för periodens investeringar i mark, byggnader, maskiner, inventarier och immateriella tillgångar. Redovisningen innehåller både återinvesteringar och nyinvesteringar. Investeringsutrymme enligt landstingsplan 2017 (mnkr) Utfall Beslutad Period: Januari-april ram Investeringsslag 2017 2017 Återinvesteringar 27,8 200,0 Varav mark och byggnader 3,5 Varav maskiner, inventarier och immateriella 24,3 Nyinvesteringar 92,5 270,0 Varav mark och byggnader 77,2 Varav maskiner, inventarier 15,3 och immateriella Summa 120,3 470,0 Återinvesteringar (mnkr) Utfall Period: Januari-april 2017 Hälso- och sjukvården i Värmland 27,8 Område öppenvård 4,2 Område slutenvård 7,1 Område folktandvård 0,9 Område stöd 15,6 Gemensamt 0,0 Staber 0,0 Landstingsgemensamt 0,0 Landstinget i Värmland 27,8 Tabellen ovan visar återinvesteringarnas fördelning per område. Under perioden har landstinget investerat för 120,3 miljoner kronor, varav 80,7 miljoner kronor avser byggnader och byggnadsinventarier i egna fastigheter. Resterande investeringar avser maskiner, inventarier och immateriella tillgångar och uppgick till 39,6 miljoner kronor. Beslutade nyinvesteringar (mnkr) Utfall Utfall Beslutat Period: Januari-april 2017 totalt belopp Invallning Centralsjukhuset 7,7 15,5 40,0 Operationscentrum 74,1 1 220,0 1 590,0 System/utrustning för kläder 0,0 2,4 9,2 Infektionsrum Torsby 0,9 12,7 8,5 Dialys Arvika 8,3 8,6 27,0 Snabb-PCR 0,0 0,0 2,1 Läkemedelsförsörjning 1,5 1,5 5,7 Läkemedelsautomater 0,0 0,0 2,0 Summa 92,5 1 260,7 1 684,5 Av de beslutade nyinvesteringarna är operationscentrum den största. DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 33

Förväntad utveckling Landstingsfullmäktige fastställde i november 2016 landstingets budget för 2017. Landstingets budgeterade resultat för 2017 är 166 miljoner kronor. För 2018 och 2019 prognostiserades resultatet till 170 respektive 173 miljoner kronor. Resultaten samtliga tre år motsvarar 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket är landstingsfullmäktiges krav på god ekonomisk hushållning. Resultatet 2016 på 146 miljoner kronor innebar att resultatmålet för året uppnåddes. Balanskravsutredningen för 2016 visade att 4,2 miljoner kronor av underskottet från 2015 kvarstår att återställa. Utfallet 2016 för hälso- och sjukvården rymdes inte inom beslutade budgetramar. Under 2016 genomfördes ett omställningsarbete enligt beslut i landstingsstyrelsen. Arbetet gav inte fullt ut önskad effekt men påverkade såväl kostnadsutveckling som budgetavvikelser för de kostnadsslag som omfattades av omställningen på ett positivt sätt. Arbetet medförde också viktiga förutsättningar för det arbete med att dämpa kostnadsutvecklingen som fortsätter innevarande och kommande år mot bakgrund av de ekonomiska förutsättningarna. Behovet av kostnadsreduktion under 2017 bedömdes i landstingsplanen till 244 miljoner kronor. I delårsrapporten prognostiseras nu det totala resultatet till 127 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor lägre än budget. Hälso- och sjukvården i Värmland bedöms på helåret ha en negativ budgetavvikelse på 127 miljoner kronor. Det fortsatta arbetet med att dämpa kostnadsutvecklingen bedöms inte ge tillräcklig effekt för att nå budgetramen. arbetssätt inte förändras. Ett skäl till detta är befolkningsförändringarna i länet, som påverkar utvecklingen av landstingets skatteintäkter negativt. För att klara de ekonomiska utmaningarna krävs verksamhetsförändringar. Landstinget har också fortsatt ett omfattande investeringsbehov även om flera stora investeringar har genomförts och flera andra pågår, däribland nya lokaler för operationsverksamhet. Investeringarna påverkar ekonomin när de tas i bruk. Samtidigt möter hälso- och sjukvården ett ökat behov av vård, bland annat genom den demografiska utvecklingen som ställer allt högre krav på vården. Ledorden för landstingets arbete under de kommande åren fortsätter att vara kvalitet och förbättringsarbete. I en verksamhet som genomsyras av god tillgänglighet och hög kvalitet får patienterna en god och säker vård, vilket också bedöms kunna medföra lägre kostnader, då kostnader som orsakas av kvalitetsbrister kan undvikas. Landstingsfullmäktige beslutade i juli 2015 om en flerårsplan för åren 2016 2018. Den beskriver den framtida inriktningen för landstinget. Här ingår landstingets roll i den regionala utvecklingen och folkhälsoarbetet. Landstingets utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård syftar till att utveckla ett behovsstyrt och ändamålsenligt vårdsystem som också kan hantera de ekonomiska utmaningarna. Landstingsplanen för 2017 innehåller flera uppdrag som rör sådana förändringar. Arbetet med att utveckla vården i utvecklingsplanens inriktning fortgår under perioden med löpande information och vid behov beslut i landstingets politiska ledning. På längre sikt visar flerårsprognosen för 2018 2019 att underliggande kostnadsökningar blir högre än intäktsökningarna under perioden, om verksamhet och 34 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Finansiellt bokslut Redovisningsprinciper Vid upprättandet av denna delårsrapport har samma redovisningsprinciper tillämpats som i senaste årsredovisningen. Ansvarsförbindelser Inga väsentliga förändringar har skett av de ansvarsförbindelser som fanns redovisade i den senaste årsredovisningen. Resultaträkning Resultaträkning för perioden (mnkr) För- Avvikelse Utfall Utfall ändring Budget utfall jämfört Period: Januari-april Not 2017 2016 i utfall 2017 med budget Verksamhetens intäkter 1 305,3 340,4-35,2 297,5 7,7 Verksamhetens kostnader 2-2 872,1-2 810,4-61,7-2 909,0 36,9 Avskrivningar 3-137,3-116,6-20,7-149,1 11,8 Verksamhetens nettokostnader -2 704,2-2 586,6-117,6-2 760,6 56,4 Skatteintäkter 4 2 052,8 1 971,0 81,7 2 036,3 16,4 Generella statsbidrag och utjämning 5 709,5 676,9 32,5 715,0-5,5 Finansiella intäkter 6 63,6 50,2 13,4 69,7-6,0 Finansiella kostnader 7-33,1-22,9-10,3-35,3 2,2 Resultat före extraordinära poster 88,6 88,7-0,1 25,1 63,5 Periodens resultat 8 88,6 88,7-0,1 25,1 63,5 Resultaträkning (mnkr) Prognos Budget Prognos helåret helåret jämfört 2017 2017 budget Verksamhetens intäkter 884,7 891,5-6,7 Verksamhetens kostnader -8 700,9-8 638,1-62,8 Avskrivningar -425,4-434,4 9,0 Verksamhetens nettokostnader -8 241,5-8 181,0-60,5 Skatteintäkter 6 132,8 6 109,0 23,8 Generella statsbidrag och utjämning 2 136,2 2 145,0-8,8 Finansiella intäkter 199,0 199,0 0,0 Finansiella kostnader -99,2-106,0 6,8 Resultat före extraordinära poster 127,3 166,0-38,7 Resultat 127,3 166,0-38,7 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 35

Noter till resultaträkning Not 1. Verksamhetens intäkter (mnkr) Period: Januari-april 2017 2016 Patientavgifter & andra avgifter 98,9 105,2 Försäljning av verksamhet 55,2 41,5 Försäljning av tjänster & varor 69,6 77,7 Erhållna bidrag 74,0 99,4 Övriga intäkter 7,6 16,6 Summa 305,3 340,4 Not 2. Verksamhetens kostnader (mnkr) Period: Januari-april 2017 2016 Lönekostnader och arvoden -1 030,9-1 023,2 Pensionskostnader -180,7-173,0 Sociala avgifter och löneskatt -368,6-365,5 Övriga personalkostnader Summa personalkostnader -18,2-14,8-1 598,4-1 576,5 Köp av verksamhet -279,4-268,5 Verksamhetsanknutna tjänster -101,6-95,0 Läkemedel -312,4-307,2 Material och varor -148,2-145,3 Lämnade bidrag -163,6-159,7 Övriga verksamhetskostnader -268,5-258,2 Summa -2 872,1-2 810,4 Not 3. Avskrivningar (mnkr) Period: Januari-april 2017 2016 Immateriella anläggningstillgångar -0,5-0,8 Byggnader och mark -73,8-57,8 Inventarier och maskiner -63,0-58,0 Summa -137,3-116,6 Not 4. Skatteintäkter (mnkr) Period: Januari-april 2017 2016 Prel. landstingsskatt 2 057,5 1 970,9 Prel. slutavräkning innevarande år -17,5-5,9 Slutavräkningsdifferens föregående år 12,8 6,0 Summa 2 052,8 1 971,0 Not 5. Generella statsb. & utjämning (mnkr) Period: Januari-april 2017 2016 Inkomstutjämningsb. 443,3 421,5 Kostnadsutjämningsb. 50,0 47,3 Regleringsavgift -36,9-43,9 Strukturbidrag 0,0 0,0 Statsb. för läkemedelsförmån 235,7 223,7 Statsb. Tillf stöd flyktingsituationen 17,4 19,0 Statsb. Förstärkning Hälso- och sjukvård 0,0 9,3 Summa 709,5 676,9 Not 6. Finansiella intäkter (mnkr) Period: Januari-april 2017 2016 Ränteintäkter 0,1 0,2 Realisationsvinster värdepapper 62,8 49,3 Övriga finansiella intäkter 0,7 0,7 Summa 63,6 50,2 Not 7. Finansiella kostnader (mnkr) Period: Januari-april 2017 2016 Räntekostnader -11,0-13,3 Räntekostnad revers patientförs.(löf) 0,0 0,0 Räntedel i årets pensionskostnad -17,0-6,9 Räntedel i årets löneskattekostnad -4,1-1,7 Övriga finansiella kostnader -1,0-1,0 Summa -33,1-22,9 36 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Not 8. Balanskravsutredning (mnkr) Period: Januari-april 2017 2016 Periodens resultat enligt resultaträkningen 88,6 88,7 - reducering av realisationsvinst anläggningstillgångar 0,0 0,0 Periodens resultat efter balanskravsjustering 88,6 88,7 Periodens balanskravsresultat 88,6 88,7 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 37

Balansräkning Balansräkning (mnkr) Tillgångar 2017-04-30 2016-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Medicintekniska informationssystem 3,1 3,6 Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnader 3 201,7 3 194,6 Maskiner och inventarier 736,3 760,2 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och bostadsrätter 78,3 78,4 Långfristiga fordringar 31,0 31,0 Summa anläggningstillgångar 4 050,3 4 067,8 Omsättningstillgångar Förråd 6,7 7,2 Kortfristiga fordringar 408,9 570,4 Kortfristiga placeringar 1 914,1 1 772,1 Kassa och bank 17,9 0,0 Summa omsättningstillgångar 2 347,5 2 349,6 Summa tillgångar 6 397,8 6 417,4 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Periodens resultat 88,6 146,1 Resultatutjämningsreserv 38,0 38,0 Övrigt eget kapital 897,6 751,4 Summa eget kapital 1 024,2 935,6 Avsättningar Avsättningar pensioner 2 459,6 2 400,2 Övriga avsättningar 3,2 3,5 Summa avsättningar 2 462,8 2 403,8 Skulder Långfristiga skulder 984,0 988,0 Kortfristig skulder 1 378,8 1 442,1 Kortfristig upplåning 548,0 648,0 Summa skulder 2 910,8 3 078,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulde 6 397,8 6 417,4 38 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys (mnkr) Period: Januari-april 2017 2016 Den löpande verksamheten Periodens resultat 88,6 88,7 Avskrivningar 137,3 116,6 Realisationsvinst/förlust sålda anläggningstillgångar 0,1-0,1 Utrangeringar/nedskrivningar 0,2 0,0 Avsättningar Pensionsskuld 59,4 45,5 Övriga avsättningar -0,3 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 285,3 250,7 Förändring av rörelsekapital Ökning (-) alt. minskning (+) förråd 0,5-0,1 Ökning (-) alt. minskning (+) kortfristiga fordringar 161,5 130,3 Ökning (-) alt. minskning (+) kortfristiga placeringar -142,0-74,3 Ökning (+) alt. minskning (-) kortfristiga skulder -163,3-39,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten inkl. förändring av rörelsekapital 142,0 267,1 Investeringsverksamheten Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar -120,3-152,8 Finansiella anläggningstillgångar 0,1 0,0 Försäljning av anläggningstillgångar 0,1 0,1 Kassaflöde från investeringsverksamheten -120,1-152,7 Finansieringsverksamheten Ökning (-) alt. minskning (+) av långfristiga fordringar 0,0 0,0 Ökning (+) alt. minskning (-) av långfristiga skulder -4,0 0,0 Kassaflöde från finansiering -4,0 0,0 Periodens kassaflöde 17,9 114,4 Ingående likvida medel 0,0 125,7 Utgående likvida medel 17,9 240,1 Förändring likvida medel 17,9 114,4 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 39

Bilagor Bilaga 1 Redovisning av måluppfyllelse Här redovisas måluppfyllelsen för perioden januari till april 2017 för de mål och indikatorer i mätplanen 2017 som ska följas upp per tertial. Definition av måluppfyllelse: = Ingen förbättring eller minskning jämfört med motsvarande period 2016 = Förbättring jämfört med motsvarande period 2016 = Mål som angivits i mätplan är uppfyllt Vård utan köer Mål i landstingsplan 2017 Indikator Mål 2017 Redovisning Tillgänglighet inom ramen för vårdgarantin ska förbättras Andel som får kontakt med vårdcentral samma dag Aktivitetsuppföljning: Uppföljning av alternativa kontaktvägar Andel besvarade telefonsamtal till vårdcentralen samma dag Andel första besök till vårdcentral inom 7 dagar Se sida 7. 85 % 75,6 % i genomsnitt. 95 % 90,9 % - nationell mätning, våren 2017. 73,5 % i genomsnitt (egna mätningar). Läkare Se sidan 7 och 11. Tillgängligheten inom den förstärkta vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin ska förbättras Sjuksköterska Fysioterapeut Psykolog Psykoterapeut Kurator Övrigt Andel förstabesök till specialiserad somatisk vård inom 90 dagar Andel operation eller åtgärd inom specialiserad somatisk vård inom 90 dagar Andel förstabesök till specialiserad psykiatrisk vård inom 90 dagar Andel förstabesök till barnoch ungdomspsykiatri inom 30 dagar Andel förstabesök till första linjen inom 7 dagar Andel fördjupad utredning/behandling i barn- och ungdomspsykiatri inom 30 dagar 95 % 82,0 % i genomsnitt. 95 % 66,0 % i genomsnitt. 100 % 96,0 % i genomsnitt. 90 % 59,6 % i genomsnitt. Se sidan 9. 80 % 41,9 % i genomsnitt. 40 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Patienters handläggningstid på länets akutmottagningar ska förkortas Andel patienter med en handläggningstid på högst fyra timmar på akutmottagningen Andel patienter som fått en läkarbedömning inom en timme på akutmottagningen Andel patienter med triageringskategori röd och orange som fått läkarbedömning inom en timme på akutmottagning 80 % 74,0 % i genomsnitt. 55 % 55,1 % i genomsnitt. Se sidan 9 och 11. Tillgänglighet till folktandvården ska förbättras Aktivitetsuppföljning: Beskrivning av verksamheternas insatser och förväntade resultat Inga vårdskador Se sidan 10. Mål i landstingsplan 2017 Indikator Mål 2017 Redovisning Förekomst av vårdskador ska minska Andel patienter med vårdrelaterad infektion Högst 8 % 9,8 % - nationell mätning, mars 2017 Andel patienter i slutenvård med trycksår Minska jämfört med föregående år 12,4 % - nationell mätning, mars 2017. (14,7 % - nationell mätning, mars 2016) Följsamhet till rutiner och riktlinjer för att förebygga vårdskador ska förbättras Patientsäkerhetsrisker vid vårdens övergångar ska minska Avvikelsehanteringen ska utvecklas och förbättras Andel patienter med vårdskada per sjukhus Andel medarbetare som följer de basala hygienrutinerna och klädreglerna Aktivitetsuppföljning: Beskrivning av verksamheternas insatser och förväntade resultat Aktivitetsuppföljning: Beskrivning av verksamheternas insatser och förväntade resultat Bäst vårdkvalitet Utveckling över tid Se sidan 15. 85 % 83,2 % i genomsnitt. Se sidan 16. Se sidan 17. Mål i landstingsplan 2017 Indikator Mål 2017 Redovisning Förebyggande och hälsofrämjande insatser ska öka Andel patienter som haft samtal om levnadsvanor vid kontakt med hälso- och sjukvården Utveckling över tid Se sidan 12. Samverkan med länets kommuner ska öka Aktivitetsuppföljning: Beskrivning av verksamheternas insatser och förväntade resultat Se sidan 12. DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 41

Hållbart arbetsliv Mål i landstingsplan 2017 Indikator Mål 2017 Redovisning Följsamhet till riktlinjer och rutiner ska öka för att säkerställa ett strukturerat, systematiserat och samordnat arbetsmiljöarbete Verksamheterna ska vidareutveckla sina kompetensförsörjningsplaner i enlighet med landstingets strategiska plan för kompetensförsörjning Aktivitetsuppföljning: Se sida 18. Beskrivning av verksamheternas insatser och förväntade resultat Sjukfrånvaro Högst 5 % 6,1 % i genomsnitt Aktivitetsuppföljning: Beskrivning av verksamheternas insatser och förväntade resultat Ekonomi i balans Se sida 19. Mål i landstingsplan 2017 Indikator Mål 2017 Redovisning Budgeterat resultat ska uppnås Resultat mot budget 166 mnkr Landstinget bedöms inte klara målet för 2017 om att nå det budgeterade resultatet på 166,0 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet uppgår till 127,3 miljoner kronor. Budgeterad nettokostnadsram ska hållas Nettokostnadsram mot budget 8 181 mnkr Landstinget bedöms inte klara målet för 2017 om att hålla den budgeterade nettokostnadsramen på 8 181,0 miljoner kronor. De prognostiserade nettokostnaderna är 60,5 miljoner kronor högre än budget. Fastställt belopp till pensionsfonden hållas Avsättning till pensionsfond 206 mnkr Landstinget ska under 2017 tillföra pensionsfonden 206 miljoner kronor. Landstinget bedöms klara målet. Överskott som uppgår till 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppnås Resultat mot budget 166 mnkr Landstinget bedöms inte klara målet att uppnå ett överskott som uppgår till 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Överskottet beräknas uppgå till 127,3 miljoner kronor vilket motsvarar 1,5 procent. 42 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND

Bilaga 2 Tekniska budgetjusteringar Budgetväxlingar 2017, jan-april Område Område Område Område Område Staber LiV-gem LiV-gem LiV-gem Summa Öppenvård Slutenvård Folktandvården Stöd Gemensamt Regionalt Pensioner Övrigt Budgetram LF i nov 2016 1 681 559 3 730 426 158 388 1 018 347 229 492 258 216 410 670 609 080-237 279 7 858 899 Förändring läkemedel 33 280 7 966 500-360 41 386 Förändring högspec vård 10 668 17 570 100-838 27 500 Återväxling statsbidrag flyktingar -30 400-6 000-14 000-6 500-56 900 Återväxling statsbidrag 2016-44 335-12 395-265 60 447-2 202-1 250 0 Statsbidrag 2017 39 500 19 600-59 100 0 Statsbidrag kommunplac 51 400 10 000 12 000 5 000 900 79 300 Tillfälliga växlingar -5 500-5 941-1 319 13 060-1 300 1 000 0 Särskilda anslag 2 683 8 762 9 114 792 75 027 557 6 165 51 289 20 654 175 043 Generell uppräkning 13 246 26 213 1 414 7 587 1 250 2 547 2 053 1 462 55 772 Förvaltningsledare bild- och funktionsdiagnsotik 630-630 0 Ränta och avskrivning för hus 60,1:a vxl, och närvård 75 15 845 38 352-54 272 0 Överföring av klamydia.se från smittskydd till hud 460-460 0 Vävnadsdirektivet (tillf vxl) 610-610 0 Tolkkostnad 6 400-6 400 0 Sänkt internränta -102-1 409-112 -9 605-6 -2 11 236 0 Allmänmedicinsektion på akuten 5 800-5 800 0 Köpt tjänst läkemedelsförsörjning övergår till egen regi 0 0 Cosmic R 8.1 (tillf vxl) 4 500-4 500 0 Cosmic, underhållsavtal 17 000-17 000 0 IAM, multimedia, SSO och kontexthantering 5 300-5 300 0 Förändrad patientavgift, glasögonbidrag 300-300 0 Org-ändring; flytt av vht från Staber till HS-gem 34 315-34 315 0 Överföring av adm.tj. fr. intendent CSK till info.enhet -490 490 0 Vårdnära service (HS-pott) 4 500-4 500 0 Rättelse läkemedel (närvårdsplatser, fel i grund underlag) 780-780 0 Org-ändring; flytt av vht från omr. ÖV till HS-gem FoU -7 000 7 000 0 Org-ändring; flytt av vht från HS-gem till omr. ÖV (tjänst) 1 563-1 563 0 Konsult SSK, hemsjukvård BUM 1 250-1 250 0 Omorganisation 6 000-6 000 0 Service och underhåll för nyinvestering i Torsby 765-765 0 Närvårdsplatser i Säffle och Kristinehamn 21 013-21 013 0 Administration av Platina, inköpsportal och Vida 3 575-3 575 0 Tekniker, spol och disk 350-350 0 Skrivare i landstingshuset 200-200 0 Flytt av personal 400-400 0 Ränta och avskrivning för hus 60, 2:a vxl 4 945-4 945 0 Ränta och avskrivning för hus 60, 2:a vxl 339-339 0 Budgetjustering efter simulering av avskrivningar och ränta 15 470-15 470 0 Tjänster för Meddix och DRG -1 156 1 156 0 Tjänster för Cosmic Support -702 702 0 Tjänster för Cosmic R8.1 (tillf vxl) -335 335 0 Förlossningsvård och kvinnors hälsa (tillf vxl) 1 000-1 380 380 0 Summa budgetram per april 2017 1 775 830 3 823 097 167 404 1 104 055 287 069 233 566 418 888 660 369-289 278 8 181 000 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND 43

Landstinget i Värmland, Landstingshuset, 651 82 Karlstad 054-61 50 00 info@liv.se www.liv.se www.1177.se/varmland 44 DELÅRSRAPPORT 1, 2017 LANDSTINGET I VÄRMLAND