Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 3 - mars 2018 Glad Påsk 1
Innehåll BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Gunilla Svedlund VÄRMLAND Ansvarig Hembesök med Gun-Britt i skogarna runt Koppom s 03 Artikel publicerad om det utökade hembesöksprogrammet s 04 Små barns språkutveckling, uppstartskonferens s 04 Kodningsmall Barnhälsovård s 04 Information från psykologmottagningen s 04 Cosmic information s 05-07 Inställd konferens En förälder blir till s 08 Riktlinje för egenvård s 08 Publicerade artiklar - Våldsstudien s 08 Nya medarbetare på psykologmottagningen s 09 Information om Priorix, från GSK s 10 FN:s konvention om barnets rättigheter s 10 Spädbarnskolestas måste hittas tidigare - provtag de gula barnen(!) s 11-12 Frågor och svar s 13 Info från Livets tråd s 14 Lästips från sjukhusbibioteket s 15 Fortbildning/Utbildning s 16 Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Staffan Skogar, BHV-öl staffan.skogar@liv.se Cristina Gillå, samordnare cristina.gilla@liv.se Kerstin Ekblom, verksamhetsutvecklare FC kerstin.ekblom@liv.se Eva Nahnfeldt, psykolog FBHV, eva.nahnfeldt@liv.se Gunilla Svedlund, assistent gunilla.svedlund@liv.se Besöksadress: Hus 28 Älvgatan 47 652 30 Karlstad 054-61 67 06 e-post: barnhalsovardsenheten@liv.se Adress till: Psykologmottagningen för föräldra- och barnhälsovård Föräldrastödsmottagningen Centralsjukhuset Bryggaregatan 7 651 85 Karlstad 2
Hembesök, med Gun-Britt i skogarna runt Koppom Med sina 36 år inom barnhälsovården är Gun-Britt Albertsson en verklig trotjänare bland våra BHVsjuksköterskor i länet. Denna långa och innehållsrika yrkeskarriär går nu mot sitt slut och av familjerna i de vackra skogarna i Eda kommun känner nästan alla till Gun-Britt. Hon började sin bana på BVC som distriktsköterska i Koppom 1982 och då fanns där både apotek, BVC och vårdcentral. Distriktet delades av två och Gun- Britt hade hand om Köla och Skillingmark och även skola och äldrevård ingick i arbetet. Många välkända diskriksläkare har hon arbetat med ute i bygden, ofta i samband med hembesök. Nuförtiden har jag även haft föräldrarna till barnen på BVC säger Gun-Britt med ett leende, så i fråga om kunskap om släktskap och sociala förhållanden är det ingen som slår henne på fingrarna eller undgår hennes vänliga skarpa ögon. Stor familj har hon, och för de egna barnen och barnbarnen gjordes det ingen skillnad. Jag fick själv vaccinera dom allihop, men det gick så bra sägger Gun-Britt på sin omisskännliga dialekt. En strålande vårvinterdag tar jag det försenade tåget till Charlottenberg och Gun-Britt möter mig i Åmotsfors och tycker att det var eländigt att hon inte hann bjuda på kaffe. In i hennes egna vinterutrustade bil och ut på isiga kurviga småvägar. Historier och berättelser om bygden som förlorat sin storhetstid varvas med tankar kring barn som växer upp under svåra sociala förhållanden i detta gränsland. Vi träffar Mona som arbetar inom socialtjänsten och tillsammans gör vi två hembesök där mycket av det som ryms inom socialpediatrikens ram döljs inuti de röda stugornas väggar; kriminalitet, missbruk och barnmisshandel men även lyckan att få vara med sitt barn och stoltheten att klara av föräldraskapets våndor trots besvärliga förutsättningar. Gun-Britt ger råd och beröm och värmen av det gemensamma engagemanget om barnet känns i hela rummet. Ner på golvet och fram med vågen och lovord till den fina viktuppgången. Mamman svarar stolt att det går bra med flaskan och snart kommer pappan tillbaka från fängelset så att de kan vara tillsammans igen. Med takdropp utanför ytterdörren och vårens spirande känsla av hopp ger vi oss av till nästa stuga långt inne i skogen bortom allmän väg. Kommentar Riktade hembesök tillsammans med socialtjänsten är en av grundtankarna i den satsningen på barnhälsovård som regeringen lagt fram utifrån erfarenheter av Rinkeby projektet i Stockholm. Jag kan bara instämma i lovorden av detta framgångsrika koncept för att nå de mest utsatta familjerna och samverka på ett naturligt sätt med socialtjänsten. Staffan 3
Artikel publicerad om det utökade hembesöksprogrammet Artikel publicerad i Socialmedicinsk tidskrift. Utökat hembesöksprogram i samverkan med socialrådgivare, Araby familjecentral i Kronoberg. Genom föräldrarna hjälper vi barnen. Förväntningar på utökat barnhälsovårdprogram. Av: Viktor Carlsson, Sofia Frithiof, Birgitta Gunnarsson www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1695 /Cristina Små barns språkutveckling - uppstartskonferens för barnhälsovården och biblioteken 27 april Samverkan mellan barnhälsovården och biblioteken finns på olika sätt i länet som t.ex. vid föräldragrupper och bokgåvor som lämnas ut vid olika åldrar. Nu kommer en uppstartsdag för att få till en lokal strukturerad samverkan i varje kommun. Biblioteken har köpt in och böcker till BVC som sedan ska delas ut vid 8 månaders hembesök. Se inbjudan Cristina Kodningsmall Barnhälsovård Kodningsmall för barnhälsovården är reviderad och finns i Vida. Den har förtydligats med fler koder och exempel som för föräldragrupper, barnhälsoteam och våld. INS-11727-v.3.0 Kodningsmall Barnhälsovård Cristina Information från psykologmottagningen för föräldra- och barnhälsovård Psykologmottagningen för föräldra- och barnhälsovård har fått signaler att föräldrar ibland haft svårigheter med att skicka egen vårdbegäran (1177.se/Mina vårdkontakter) till oss gällande barnet. Föräldrarna måste kryssa i rutan om att de är ombud för att komma in i barnets journal. Därifrån brukar det sedan gå bra att få iväg vårdbegäran. Det vore bra om ni kan informera om detta om ni hör att föräldrar har problem med att skicka egen vårdbegäran till Psykologmottagningen. Observera dock att egen vårdbegäran inte får bli något som rekommenderas från BVC istället för att skicka remiss eller hänvisa till telefonrådgivning, om ni anser att remiss/telefonrådgivning är det bästa för familjen. Eva Nahnfeldt Remissgruppen Psykologmottagningen för föräldra- och barnhälsovård 4
Cosmic information Nu är sökorden språklig utveckling, synfunktioner och hörsel korrigerade Språklig utveckling Synfunktioner 5
Hörsel 8 månader Hörsel 4 år Om man vill dokumentera utanför screening gällande språk, hörsel och syn använder man sig av fritext på sökorden Språklig utveckling, Synfunktioner eller Hörselfunktioner (använd inte de åldersspecifika eller listvalen). Är det smetiga ögon eller vaxproppar i öron använder man respektive sökord (dvs ögon eller öron för detta) för dokumentation, ej markerade ovanstående. Cristina 6
Cosmic information Detta hade vi med i Lilla LiVet i december men vi informerar igen Det har skett en del förändringar i Cosmic Tillägg i patientkortet under Allmänt, Telefon: vårdnadshavare 1- mor och vårdnadshavare 2-far Definition av vårdnadshavare enligt Svenska barnhälsovårdsregistret (BHVQ) Med första barn menas att barnet är någon av vårdnadshavarnas första biologiska barn eller adoptivbarn. Med vårdnadshavare 1 avses i första hand moder och med vårdnadshavare 2 avses i första hand fader. I familjer där vårdnadshavarna är av samma kön avgör dessa ordningsföljden själva. Kommentar Behovet av att koppla vårdnadshavare 1 (moder) respektive 2 (fader) till ett bestämt kön görs av huvudsakligen två skäl. För det första förutsätter Socialstyrelsens kontinuerliga statistik över föräldrars rökvanor att uppgift om rökning kan fördelas på mödrar respektive fäder, dvs efter kön. För det andra behövs uppgiften för att följa utvecklingen av fäders delaktighet i barnhälsovårdens föräldragrupper. Vid analys av information om första barn till en, båda eller ingen vårdnadshavare respektive hembesök har vårdnadshavarnas kön ingen resultatbärande betydelse. I journalmallen Besök BHV är ändringar gjorda under nedanstående sökord: /Cristina Hälsosamtal finns följande val tillagda: Barn och media Information om skakvåld Information om plötslig spädbarnsdöd 7
Inställd konferens En förälder blir till Under våren reser jag runt till alla FC, BMM & BVC tillsammans med Emma Bryngfors Nilsson som är projektledare för kulturtolk/kulturdoula för att informera, inspirera och förhoppningsvis vid behov sänka tröskeln för arbetet kring EFBT. De flesta har skickat in sin första handlingsplan och den genomgående feedbacken har varit att det har varit bra att få tid att sitta ner tillsammans och diskutera hur det ser ut på just sin egen arbetsplats. Jag vill verkligen förtydliga att det viktigaste inte är att ni får ner ett stort antal punkter på en handlingsplan utan det viktigaste är just att ni diskuterar tillsammans. Blir det sen en enda punkt på handlingsplanen så är det bra! Tiden är ofta en bristvara och det är inget undantag innan sommaren. I maj månad är det både FC konferens, UM konferens och nätverksträffar för BHV. Halvtidskonferensen den 30 maj ställs därför in och vi lägger mer krut på en avslutskonferens när projektet är klart. Under våren så kommer ni få ta del av varandras arbete då jag sammanställer era handlingsplaner och delger er. Har du frågor kring detta så hör gärna av dig till mig! Hälsningar Kerstin Ekblom Riktlinje för egenvård Det har kommit en del frågor om olika behandlingar för egenvård alternativt receptförskrivning. Nedan finns en Riktlinje för egenvård från läkemedelsenheten. http://www.liv.se/for-vardgivare-och-samarbeten1/lakemedel/lakemedel/terapirekommendationer-och-terapigrupper/egenvard/ Cristina Publicerade artiklar Våldsstudien - ett samarbete mellan barnhälsovården Region Örebro län och Landstinget i Värmland, Karlstad och Örebro universitet har resulterat i två artiklar. Stort tack till er som deltog Mammors upplevelse av att bli tillfrågade om våld inom barnhälsovården är publicerad i Journal of Child Health Care http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1367493517753081 BHV-sjuksköterskors upplevelse av att ställa frågan om våld till mammor inom barnhälsovården är publicerad i Journal of Clinical Nursing https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/jocn.14242 /Cristina 8
Nya medarbetare på Psykologmottagning för föräldra- och barnhälsovård Ronja Svensson Jag heter Ronja Svensson och gör just nu min VFU på Psykologmottagningen för föräldra- och barnhälsovård. Jag går på Psykologprogrammet vid Karlstads Universitet och är nu inne på 6:e terminen. Jag är uppvuxen i Töcksfors, har tidigare bott i Arvika för att nu ha landat i Karlstad. Mina första veckor på praktiken har varit otroligt spännande och lärorika och jag ser med glädje fram emot resten. Ronja Svensson, Psykologkandidat på Psykologmottagning för föräldra- och barnhälsovård Josephine Gustavsson Jag heter Josephine och påbörjade min tjänst som psykolog på psykologmottagningen för föräldra och barnhälsovård den 19:e februari. Min PTP (praktisk tjänstgöring för psykologer) slutförde jag i början på februari och är nu legitimerad psykolog. PTP:n gjorde jag på första linjen i Hagfors och på psykologenheten/neurologen. Jag studerade vid Örebro universitet och min praktik gjorde jag just här på psykologmottagningen för FBHV och jag är väldigt glad över att vara tillbaka! Jag kommer att resa till Säffle en dag i veckan. Vi ses! Josephine Gustavsson Elin Norgren Hej! Jag heter Elin Norgren och är 27 år. Jag kommer ursprungligen från Trollhättan men bor nu på Herrhagen med min pojkvän. Jag går på Psykologprogrammet vid Karlstads universitet och gör just nu min praktik på Psykologmottagningen för föräldra- och barnhälsovård. Elin Norgren Jasmin Ali Hej! Jag heter Jasmin, är 26 år gammal och tog i januari examen från Psykologprogrammet på Örebros universitet. Påbörjade samma månad min tjänst som PTP-psykolog på psykologmottagningen för föräldra- och barnhälsovård, och har sedan tidigare arbetat som psykologassistent på mottagningen (april 2017- dec 2017). Jag är uppvuxen på Hammarö så det känns väldigt roligt att få vara tillbaka i Värmland och verka! Hittills uppfyller psykologyrket alla mina förväntningar och det känns fantastiskt. Jasmin Ali Alicia Ohlsson Jag heter Alicia Ohlsson och jag jobbar som ptp-psykolog för psykologmottagningen för föräldra- och barnhälsovård. Jag har även utbildning och erfarenhet som specialpedagog och har forskat om ledarskap på försvarshögskolan. Jag flyttade till Sverige för drygt 10 år sedan från USA med min man som är från Sverige. Nu har vi tre barn ihop och trivs väldigt bra här i Värmland! Alicia Ohlsson, Ptp psykolog för föräldra- och barnhälsovård 9
Information om Priorix, från GSK Som ni säkert har sett i media pågick under januari ett mässlingsutbrott i Västra Götalandsregionen vilket har medfört en kraftigt ökad efterfrågan av mässlingsvaccin i Västra Götalandsregionen samt många andra regioner i Sverige. För att möta den ökade efterfrågan har GSK tagit in extra doser från Frankrike, samma vaccin som vi normalt tillhandahåller i Sverige men med en fransk förpackning. Förpackingarna är en 1 pack som innehåller 2 separata nålar och har Batchnummer: A69CE676A samt Utgångsdatum: 2019-10-31. Dessa är godkända av Läkemedelsverket. FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 5 Handlar om att länderna måste förstå att det är föräldrarna som har ansvar för barnet. Föräldrarna ska hjälpa barnet så att det får sina rättigheter. 10
Spädbarnskolestas måste hittas tidigare - provtag de gula barnen(!) Om barnet på första läkarbesöket på BVC vid ca fyra veckors ålder är det minsta gult eller om avföringen är det minsta avfärgad kontrollera totalt och konjugerat bilirubin. Svårare än så är det inte. Det framgår klart och tydligt på t ex www. rikshandboken.se att ikteriska barn ska provtas helst senast redan under 3:e levnadsveckan. Detta genomförs i flertalet andra länder, men fungerar bristfälligt i Sverige. Av oklar anledning och rimligen mot bättre vetande väntar vi tills barnen hinner bli dubbelt så gamla innan leverprover tas. Vi ser årligen upprepade exempel där betydligt längre tid gått än så. Alldeles i onödan innebär det att spädbarnskolestas upptäcks alltför sent, med risk för hjärnblödning orsakad av K-vitaminbrist och med sämre. Spädbarnskolestas visar sig oftast som ikterus med eller utan avfärgad avföring, men även blödningar och någon gång hypokalcemiska kramper kan vara det första symtomen orsakade av brist på fettlösliga vitaminer till följd av långvarig brist på gallsyror till tarmlumen. Ikterus vanligt hos friska nyföddabarn En utbredd uppfattning är att kolestatiska spädbarn alltid ser sjuka ut och alltid har avfärgad avföring. Det är fel. Barnen växer och utvecklas i stället ofta helt normalt under första månaderna, och ser förutom sin ikterus välmående ut, inte sällan har de dessutom normalfärgad avföring. Ikterus är ett vanligt statusfynd hos friska nyfödda barn under den första levnadsveckan. Denna gulsot är oftast fysiologisk, och orsakas av en okonjugerad hyperbilirubinemi till följd av snabb en hemolys, kombinerad med den nyfödda leverns otillräckliga förmåga att eliminera bilirubin. Vid prolongerad eller nytillkommen ikterus efter andra levnadsveckan måste kolestatisk leversjukdom misstänkas och uteslutas. Internationella riktlinjer rekommenderar med tydlighet (eller starkt ) blodprovsutredning av prolongerad ikterus senast vid tre veckors ålder (1), vilket också överensstämmer med svensk barnhälsovårds riktlinjer (2). Det är enkelt att utesluta kolestas; totalt och konjugerat bilirubin i serum ger diagnosen. Konjugerat bilirubin 30 μmol/l och/eller minst 20 procent av totalt bilirubin pekar mot kolestas. Sen provtagning leder till komplikationer Årligen diagnosticeras i Sverige 6-10 av dessa kolestatiska barn med gallvägsatresi, som obehandlad alltid leder till levercirros och le versvikt med behov Taiwanesisk affisch som visar avfärgad avföring (nummer 1-6) och normalfärgad avföring (nummer 7-9). Foto: Björn Fischler av levertransplantation under första levnadsåret. Med tillräckligt tidigt utförd kirurgisk hepatoportoenterostomi (enligt Kasai) kan gallflödet i vissa fall återställas och levertransplantation undvikas, eller åtminstone skjutas upp. Operation före 45 dagars ålder ökar den långsiktiga chansen att överleva med egen lever, jämfört med om operationen sker senare (3). Operation efter 90 dagars ålder minskar definitivt chansen för överlevnad med egen lever (4). Vi genomförde nyligen en retrospektiv journalgenomgång av de barn från större delen av landet som har utretts vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och där gallvägsatresi diagnosticerats (n=57). Den visade att under 10-årsperioden 1997-2006 Kasaiopererades barnen vid 67.5 dagars medianålder (n=24), medan de under den efterföljande 10-årsperioden 2007-2016 opererades först vid 72 dagars medianålder (n=33). Det innebär att svenska barn numera opereras 2-3 veckor senare än t ex barn i England och Wales som opereras vid 54 dagars medianålder (5). Främsta skälet till 11
Tabell 1: Internationell jämförelse av spädbarns medianålder vid operation av gallvägsatresi. denna höga operationsålder var att barnen provtogs påfallande sent, och därmed kom alltför sent till oss för kompletterande utredning och operation. Minska riskerna för hjärnblödning och levertransplantationer Vi uppmanar därför alla som arbetar på barnavårdscentraler och barnmottagningar att vara uppmärksamma på såväl prolongerad gulsot som avfärgad avföring hos barn äldre än två veckor. Provtag dem omgående! Då kan spädbarnskolestas hittas, utredas och åtgärdas mycket tidigare än idag, vilket i sin tur skulle både minska risken för hjärnblödningar och behovet av levertransplantationer. Referenser 1. Fawaz et al, JPGN, 2017 2. www.rikshandboken.se 3. Serinet et al, Pediatrics, 2009 4. Wildhaber et al, JPGN, 2008 5. Davenport et al, J Ped Surg, 2011 12
Frågor och svar Fråga: Jag har en flicka på 2-år som börjat fälla hår. Det kommer stora hårtussar när mor kammar eller hon haft en håruppsättning som hon tar ur. Hon var här hos mig och jag tittade och hon har som kala fläckar mest i bakhuvudet. Hon går upp i tillväxt. Äter normalkost och äter som 2-åringar gör. Hon är mycket hård i magen berättar mor, det har hon varit sedan hon föddes. Pigg och alert flicka. Har du någon teori om vad det kan bero på? Svar: Kan vara alopecia areata som ger hårlösa fläckar i hårbotten. Kan ofta bli bättre med tiden men det finns ingen bra behandling. Kontrollera om huden inte är irriterad i fläckarna då det kan bero på svamp i hårbotten. Om det blir mycket besvär kan man ibland remittera till hudmottagningen. Staffan Fråga: Ett barn på 6 v som kom i dag för att få Rotarix. Till saken hör att de skall resa till Kongo 26/2. (mamma jobbar där) Har nu fått tid för BCG vacc 24/1 på Gripen. Vågar inte ge Rotarix i dag om det blir för tätt emellan. Skall man ge Rotarix samtidigt med BCG? Planerar att ge första dosen av Infanrix Hexa och Pneumokock innan de reser och då hade jag tänkt ge dos 2 av Rotarix. Hur skall jag tänka? Svar: Rotarix kan ges tillsammans med andra avdödade och levande vaccin eller med vaifritt intervall. Du kan alltså ge detta nu. Kan kanske vara läge att även ge påskyndat program med vaccin, 6,10 v. beroende på hur länge barnet ska vara borta. Staffan Fråga: Familj som kommit som kvotflyktingar från Sudan. 2 syskon födda 120725 samt 160122. Har ej varit hos asylsköterska ännu då de får en tid efter att de fått svenskt personnummer. Jag kommer träffa familjen nästa vecka och funderar på om jag ska starta med vaccinationer då. Vaccinerade enligt Sudans program. Ska jag ge båda barnen en dos Hexa, Synflorix samt Priorix och sedan efter 3 år 5 års-sprutan Tetraxim? Eller ska jag vänta tills alla prover är tagna hos asylsköterskan? Svar: Det låter som en bra plan som du har. De behöver en booster och har bara fått enbart mässling. Det stora barnet behöver ej synflorix (Går det barnet fortfarande på BVC?) Om barnen mår bra kan du vaccinera innan. Staffan Fråga: Vi har tittat på lite lättare modeller av vågar, ser att det finns några vågar av modell där man lägger barnet i en tygsele som kopplas till vågen. Ett företag heter vetek.se. Någon av oss har sett en sån på något BVC, har du/ni någon aning om dessa vågar är godkända? Tänkte nu inför de ökade hembesöken till både nyfödd och 8 månaders om detta kunde vara ett alternativ för att få tillgång till mer vågar samt att det är lättare att bära, förflytta. Svar: Den som du frågade om är inte godkänd för sjukvården och har en noggrannhet på 100gram. Noggrannhet behöver vara minst på 20gram, för att kunna se viktkurvan på dom yngsta barnen. Stefan Nilsson medicinsk teknik LiV 13
Info från Livets tråd - Aktuellt om amning Fortbildning om amning till blivande föräldrar Representanter från Amningshjälpen, barnsjuksköterska Margareta Billebo och barnmorska Nina Stanizewski anordnar kostnadsfri fortbildning om amning till blivande föräldrar på BMM. Tidigare kurser har varit mycket uppskattade, såväl i Värmland som i övriga Sverige. Kursen är ett komplement till befintlig amningsinformation och vänder sig till såväl första- som flerbarnsföräldrar. Under vintern har det varit kurser på flera olika BMM. Det är inplanerat en kurs på Kronoparken och en i Sunne under maj. Blivande föräldrar anmäler sig till Sensus.se. Om du är intresserad av att ha en kurs på din BMM, kontakta Ingela, ingela.larsson@liv.se eller Cristina, cristina.gilla@liv.se Vårdprogrammet amningskomplikationer Vårdprogrammet amningskomplikationer är utbytt och vi använder Stockholms läns vårdprogram. Den finns för nedladdning via länk http://www.vardgivarguiden.se/globalassets/ behandlingsstod/vardprogram/brostkomplikationer/ brostkomplikationer-amning Livets tråd är en arbetsgrupp med representanter från hela vårdkedjan. Gruppen arbetar med omvårdnadsfrågor för att underlätta samarbetat mellan olika vårdgivare som möter den blivande och nyblivna familjen. Arbetsgruppen ska bland annat verka för metodutveckling, utbildning och utvärdering i framförallt amningsfrågor för all personal i hela vårdkedjan och verka för att en gemensam amningspolicy hålls aktuell. Arbetsgruppen ska också verka för ett bra fungerande samarbete och kommunikation mellan olika vårdgivare, i samråd med berörda chefer. Medlemmar i Livets tråd 2016: Anette Andersson, Astrid Ekeberg Camilla Besterman Cristina Gillå Elin Boström Eva Norberg Helena Donborn Ingela Larsson Linda Svensson Margareta Billebo Maria Ioannidis Bjelkhed Maria Thorsell Sofia Rysjö Frågor och synpunkter: cristina.gilla@liv.se Ingela.Larsson@liv.se 14
Lästips från sjukhusbibioteket Barnen i Kramdalen : en saga om integritet, tafsare och nättroll Av Andreas och Emelie Sjölander Boksmart AB 2017 Den här boken är tänkt att föräldrar eller någon annan vuxen ska läsa tillsammans med barn, och på så sätt börja prata om att det finns konstiga saker som händer. Den är utformad som ett äventyr där tre barn, Vändela, Snäll-Kjell och Gladrian, går ut på jakt efter ordet integritet och färden går genom det vackra Kramdalen där de får träffa läskiga tafsare och de otäcka nättrollen. Barnen får lära sig att säga stopp och att inte tro på allt som de möter på nätet. Bokens intäkter går till Icpat och till föreningen Treskablinoll som är ett icke vinstdrivande företag som arbetar för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Barn och psykosomatik i teori och klinik Av Gösta Alfvén Studentlitteratur 2017 Den här boken är efterlängtad av alla som möter barn med besvär som ont i magen och huvudet, där man kan misstänka att orsaken beror på yttre faktorer. Stress är en vanlig orsak till olika symptom och den här boken ger en ingående beskrivning av den psykosomatiska processen och hur stress påverkar hjärnan och kropp. Det finns många olika symptom som kan visas sig hos barn t.ex. illamående, förstoppning, värk i muskler, kräkningar och huvudvärk. Det är en av de vanligaste orsakerna till att föräldrar söker sig till den öppna barnsjukvården. Gösta Alfvén är docent vid Karolinska institutet och arbetar som smärtbarnläkare på Martina Barnsjukhus. Hjälpredan för typ 1-diabetes Av Karolina Jansson och Lotta Skoglund Tukan förlag 2018 Den här boken vänder sig till föräldrar som har barn med diabetes typ 1. Boken fungerar också som stöd för personal som träffar föräldrar och barn där barnet har diabetes och är tänkt att förmedla kostråd på ett positivt sätt för att bevara matglädjen i familjen. Här ges också många tips på vad som kan göra vardagen enklare för barnet i olika situationer. Texten är varvad med roliga illustrationer av Stina Wirsén och fina foton. En del av boken innehåller recept med angivelser av innehåll av kolhydrater och kalorier. Här finns mycket fakta om diabetes och dess behandling men även om annat i livet som kan påverkas t.ex. hur fungerar det med idrott, resor, kompisar och umgänge med släkten. Boken är framtagen i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset vid Astrid Lindgrens barndiabetesverksamhet. 15
Fortbildning/ Utbildning Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla LiVet stödjs av BHV-enheten. Vid deltagande ska förankring med närmaste chef göras. Fortbildning/utbildning som är markerad med * är obligatorisk. Barnhälsovårdsenheten anordnar olika fortbildningar för dig som arbetar på BVC. Vi planerar att ha kontinuerlig utbildning/fortbildning inom olika ämnesområden. De riktar sig till dig som är verksam inom barnhälsovården oavsett yrkesgrupp, som är nyanställd eller behöver fylla på kunskapsförrådet. Klicka här för att komma till BHV-enhetens fortbildningsdagar (Livlinan) * Små barn språkutveckling - uppstartskonferens för barnhälsovården och biblioteken Den 27 april planeras en gemensam utbildningsdag för alla i Värmland som samverkar runt små barns språkutveckling. På utbildingsdagen träffas personal från BVC, folkbiblioteken, sjukhusbiblioteken och Region Värmland. Plats: Morbrors Ådra, Operationscentrum, Centralsjukhuset Program och anmälan * Nätverksträff BHV-sjuksköterskor 9 april eftermiddag 13-16 10 april förmiddag 9-12 alt eftermiddag 13-16 18 april förmiddag förmiddag 9-12 7 maj förmiddag 9-12 15 mai förmiddag 9-12 alt eftermiddag 13-16 Anmälan via länk * EPDS-utbildning för de som är nyanställda eller som inte tidigare gått utbildningen Den 24 maj, heldag samt uppföljande halvdag till hösten Lokal: Fryken, Bragska villan, Centralsjukhuset Anmälan till gunilla.svedlund@liv.se * BHV-dag, Amning förmiddag och mat/matvanor, eftermiddag För nyanställda och för dig som vill friska upp dina kunskaper Den 30 maj, heldag Lokal: Morbrors Ådra, Centralsjukhuset Mer information kommer Utbildning i att fråga om våld kommer under hösten 16