Klubbmästare : Ulf F1eld. Lrlla vägen 48. 342 00 Alvesta Kassör: BoGyllenberg G..t"uddingev 417 2tr.äg. 12542 Älvsjö Redaktör Jan Errcsor1. Angkärrsgatan 12 n. 17158 Solna Postgrro 62 90 88-6 Medlemsavgrft 20 kr/år \.. Bilden ovan visar det nya motorloket vid.säftesmåla Torvindustri AB med ett tamtåg på Pinnamyr 1979-08-14. Loket, som levererades på våren samma år, är tillverkat av Bräderna Håkanssons Mekaniska Verkstad, Tingsryd. Det är utrustat med en Hatz-motor am 12,5 kw och har hydraulisk kraftöverföring. Fabriken, som anlades 1958, har även två andra verkstadsbyggda lok (inköpta begagnade från Urshults respektive Tingsryds Tarvfabrik). Jan Ericson
~ ----------------------------------------------------------------------~ Sida 2 SmB 2/81 SJK Småbaneavdelnings vårresa 1981 kommer att förläggas gen den 9 och lo maj. Resmål blir ett antal platser med nordvästra delen av Skåne. Enligt tradition kommer även göras på någon av de banor som besöks. till lördagen och sändasmåbaneanknytning i den åtminstone en utfärd att Resan startar på lördagen kl. 10.10, då utfärdsbussen avgår från busstationen alldeles norr om järnvägsstationen i Hässleholm. Det preliminära programmet är följande: Lördag 1981-05-09 --------- Söndag 1981-05-10 --------- 10.10 Start från Hässleholm. V.Torup (torvindustri), Perstorp (lokstudier), Köpingemyr (torvbaneutfärd). 13.15 Lunchuppehåll i Klippan. Klippan (lok- och industribanestudier), Stidsvig (lokstudier), Ängelholm (lokstudier), Vegeholm (tegelbruksarkeologi), sturehalm (jordbruksbanearkeologi), Höganäs (lokstudier, kolgruvor). 18.30 Ankomst till Lerberget utanför Höganäs, där inkvartering sker på Lerbergsgården. 19.00 Kvällsmåltid. 20.00 Årsmötesförhandlingar på Lerbergsgården. 07.30 Frukost på Lerbergsgården. 08.30 Avfärd från Lerbergsgården. Hasslarp (lokstudier), Nyvång (gruva), Åstorp (lokstudier), Bjuv (gruvbanestudier), Helsingborg (lokstudier) Säbyholm (f.d. sockerbruk), Landskrona (lokstudier). 12.10 Lunchuppehåll i Landskrona. Hög (tegelbruk), Kävlinge (industristudier), Stabbarps gruva (arkeologi), Sjöholmen och Sösdala (torvindustrier). 16.40 Resan avslutas i Hässleholm. ( leservation görs för eventuellt någon ändring i programmet ovan, vad avser industri- ~;~~~~nför deltagande i utfärden båda dagarna (exkl. luncher) är 120:- vid anslut-~ ning i Hässleholm. Till detta pris kommer kostnad för inkvartering, som ordnas cen tralt av reseledningen till förmånligt pris på Lerbergsgården utanför Höganäs, där 1an i huvudsak bor i dubbelrum. Kostnaden för övernattning inkl. kvällsmål på lördagen och grötfrukost på söndagen är totalt 90:-/person, vilket belopp skall inbetalas tillsammans med anmälningsavgiften till själva resan. Om Ou har speciella önskemål] om vem Ou vill dela rum med, ange detta på talongen. Aktuell t belopp insättes på postgira 62 90 88-6, SJK Småbaneavdelning, absolut senast tisdagen 1981-04-21. Ange också Ditt telefonnummer på talangen! ou, sam önskar deltaga i gemensam lunch lördag och/eller söndag, ange även detta pa talangen. Lunch betalas dock av var och en på platsen. Antalet resedeltagare är begränsat till 35 stycken. Medlemmar i SJK Småbaneavdeln. äger företräde vid eventuell överteckning. Närmare upplysningar kan erhållas från, Lilla vägen 48, 342 00 Alvesta, telefan 0472/11926. Välkomna till vårens SmB-resa i en trakt, där resmålen ligger tätt:
SmB 2/81 Sida 3 o Sitl(t)l(tllf~titst(tlliliilq(tr På Lomma och Bjärreds bibliotek har under vintern visats en intressant utställning, uppdelad i två avdelningar:"skånska industriminnen" och "Lomma tegelindustri". Ett flertal motorloks- och ångloksbilder samt vyer över gamla industrimiljöer finns på utställningsskärmarna. Utställningen i Bjärred pågick t.o.m. 1981-04-02, i fallet Lomma uppgifter om hur länge utställningen pågår. l~(lrsl<(trf(irtf~f~l<iliilg«~il J anis Priedi ts Vi har vid flera tillfällen informerat om Forskningsavdelningens forskarförteckning och villkoren för att få deltaga i den (och därmed erhålla en förteckning). Tydligen har förhållandet mellan denna nya förteckning och forskarenkäten missförståtts. Vi använder inte dessa uppgifter om ni inte skriver och ger oss tilllåtelse; de är dock fyra år gamla~ Vi tänker ge ut en ny förteckning under våren eller försommaren. Sänd därför uppgift om namn, adress, telefon och forskningsuppgifter eller hänvisning till 1976 års forskarenkät till: Staffan Heideman Box 90 360 50 LESSEBO Har Ou glömt vad Ou svarade 1976 (vem har inte det!) kan Ou ringa Anders Svensson på telefon 08/751 43 57 och kolla. SJK Forskning/Anders Svensson Observerat på varuhuset PUB, stockhalm (och borde därmed kunna fås på större Domus-varuhus, reds.anm.): Ett, åtminstone för barn, sittbart småbanelok typ gruvlok (t.ex. Jenbach) i plast för 300:-. Ett hjälpmedel för att uppfostra det uppväxande släktet i den rätta andan? Anders Svensson Ång- och motorlok är ju vanligt som dragkraft på småbanar. T.o.m. hästar har man ju hört talas am. Men elefanter hör väl knappast till vardagsmaten! Som en liten hemuppgift för läsarna hade vi tänk vidstående bild. Var är bilden tagen? Och i vilken miljö? Vi belönar det riktigaste svaret med en Närke-bok! Skicka in Ditt förslag till redaktionen före press stopp för SmB 3/81!
Sida 4 SmB 2/81 Frövifors Bruk (SmB l/bl:3) Enligt tidigare uppgifter i bl.a. boken "Normalspåriga ånglok vid statens Järnvägar" (med sj-uppgifter som källa) var loket NrSlJ 7 identiskt med Munktell 23/1890. Detta är en sak som diskuterats mycket, varför det skulle vara intressant med en närmare beskrivning av den källa i SJ Centralarkiv, som omtalas i SmB 1/81:3. Sulfit AB Göta (SmB 1/81:12-13) Upprättar man en ånglokslista med den följande utseende: 6F=r~g~n~. ta~n!i!l~.ln~.lå~ ~ö!a=n~. B_eg.!i_sl. 6F 2380 OK 1611/1906 I 1906-54,381 OK 1946/1906 III 1906-54 2382 OK 2808/1908 II 1908-50 3209 OK 7301/1914 IV 1914-52 5301 OK 7290/1920? 1921-50 6093 OK 11195/1926 5 1926-56.0396 Sv. m. 2085A/1949 II 1949-58 Ångpannaföreningens handlingar som underlag får = AB Svetsmekano, Göteborg Jämfört med loklistan i SmB märks att ÅF anger OK 1946 som Göta III och OK 2808 (hos ÅF felaktigt kallad 2008) som Göta II. Om pann~ 2808 är lika med ÅF 2382 var det i så fall denna, som byttes mot den nya pannan AF 10396 (stämmer med slopningsresp. inregistreringsår). Det var då Göta II som var i drift längst vid bruketända fram till raset. Enligt personaluppgifter fanns endast ett ånglok kvar driftdugligt då raset inträffade. Även det faktum att Göta II ställdes upp vid bruket tyder på att det var i drift länge. Vidare skedde bytet med AGJ för att AGJ skulle få ett lok med bättre panna än Göta I hade, och då ligger det nära till hands att anta att lok II är det lok, som har den nyaste pannan. Det lok, vilket står som skrotskylt på Nejmans staket i Arboga sedan 1966, Göta III, har en tillverkningsskylt på hytten med nr. 2808 (enligt egen observation). Detta betyder att ett pannbyte har skett mellan lok II och III, förutsatt att ÅF:s uppgifter är riktiga. Alla ÅF-uppgifter bör ju dock tagas med viss försiktighet, men mycket talar för att pannbyten skett på Göta-loken, allra helst som en reservpanna fanns att tillgå åren 1921-50. Denna panna är ej hänförd till några särskilda lok. ÅF:s handlingar. Lok 6 (f.d. Vattenfall) finns ej registrerat hos ÅF. År 1961 blev Sulfit AB Göta dotterbolag till AB Rottneros Bruk, som 1963 bildade bolaget Göta Cellulosa AB. Rottnaras ägde också slottsbrons Träförädlings AB, som lades ned i mitten av 1960-talet. I samband härmed överfördes slottsbrons växellok ~ill Göta. Loket, DWK 592/1936, hade 1956 köpts till slottsbron från Åhus Hamn (nr ~J. Efter en ganska sporadisk användning i Göta såldes loket till en skrotfirma (Nejmans) 1974, varifrån det vidaresåldes till mfösj, som har rustat upp det i skick Åhus Hamn 2. Okänd skogsindustri (SmB 1/81:6) Bilden föreställer Alfredshems massafabrik, eller vad som nu heter Domsjö Fabriker tillhörigt MoDo och beläget 3 km SO Örnsköldsvik. På platsen för bilden är det sig ganska likt ännu, men linbanan och smalspåret är borta sedan länge (de fanns i vart fall inte 1961). Börje Göransson Tabergs Gruva (SmB 1/81:4) Här fanns internspår, förutom 750 mm även 600 mm, vilka gick in i orter i berget. Vid ett besök på platsen våren 1976 fanns de båda spårvidderna kvar. Fem gruvgångar hittades, en med 600 mm:s spårvidd, två med 750 mm:s spårvidd samt två spårlösa. Lok har använts på 750 mm:s spårvidd. Har det även använts lok på 600-spåren: Janis Prisdits
SmB 2/81 Bida 5 Om BAMSE, det lilla gula loket vid Sjöfallsbanan, och lokföraren Gustav stenman handlar en artikel, som figurerat i ett flertal av landets tidningar. Till redaktionen har influtit klipp ur Falu-Kuriren 1981-01-24 (Jan Rune) Helsingborgs Dagblad 1981-02-16 (Göte Persson), Jönköpings-Posten 1981-02-02 (Janis Priedits) och Nerikes Allehanda 1981-02-04 (Lennart Ericson) Arbetsmiljö 15/1980 Lite uppgifter om byggandet av Bolmen-tunneln samt foto på ett GIA-lok, (Bo Gyllenberg) Falu-Kuriren 1981-02-13 Kort artikel om byggandet av Bollerö-bron i mitten av 1930-talet, Vid anläggandat av brobankarna användes decauvillespår och tippvagnar. Bild på arbetslag med lastad tippvagn. (Jan Rune) Mil 1/1981 Notis om Saalastis växellok "Nalle", som medelst tvärställda gummihjul kan förflytta sig mellan närliggande spår på bangårdar och industriområden, (Mats Freding) Nerikes Allehanda 1981-02-21 "Grävevägen gynnar Garphyttan som tackade nej till järnväg", Artikel av Edvin Lindholm, där Garphytte Bruks 600-bana samt Lannafors linbana är omnämnda. Foto på Schöma-lok med trådlastade vagnar vid Latorpsbruk. (Lennart Ericson) Norrländsk Tidskrift 8/1980 "Indalsälven- viktig transportled fram till 1970", Artikel av Sven-Åke Henriksson, som även omnämner en del om österströms järnväg och Gimå-rännan. (Bo Gyllenberg) Spåret 4/1980 Loktillverkaren Deutz presenteras i ord och bild av Åke Asph. lbo Gyllenberg) Sveriges Radio 1981-01-24 I Pl, kl 21,05, berättade Harry Ekman om sitt liv på Gotska Sandön med en hel del uppgifter om smalspårsbanan. (Bo Gyllenberg) Tidningen Byggindustrin 3/1981 nomför vid Domnarfvets järnvägsbro byggs över spårlängd på c:a 5,000 lenberg) Artikel om de stora investeringar, som SSAB ge Jernverk. Man kan bl,a. läsa att en ny, 105 m lång Dalälven samt att en ny bangård med en sammanlagd m anläggs på det östra industriområdet. (Bo Gyl- Tågposten 4/1980 Boliden AB:s industrijärnvägar presenteras på 13 sidor av Janis Priedits, 51 olika anläggningar omnämns, (Bo Gyllenberg) Ånghwisslan nr 1581 (1981-02-23) Normalspårsloken vid LKAB i Kiruna- dagslägetpresenteras av signaturen CWE. (Bo Gyllenberg) Svensk Tegelindustri (Utredning från statens Industriverk 1980:10), Liber 1980, 127 sidor om branschen (produktionsteknik, branschstruktur, produktion, lönsamhetsstruktur, marknadsbedömning mm). (Bo Gyllenberg) Waldbahnen in Österreich av Manfred Hohn (Verlag Josef Otto Slezak 1980). Mycket välgjord oc~ trevlig bok på tyska om Österrikes många och originella skogsbanor. På 264 sidor presenteras 76 olika banor i text och ibland otroliga bilder! De sista sidorna i boken utgörs av faksimil-avbildningar av tillverkarbroschyrer, bl.a. i Sverige välkända Austro-Daimler o Jenbacher Werke. Boken kan bl,a. köpas från mfösj. (Jan Ericson) '/
Sida 6 SmB 2/81 österrikiska fältbanelok i Sverige Genom den nyutkomna boken "Waldbahnen in Österreich" kan man få fram data som förklarar en del svenska industrimotorloks ursprung. På sid. 165 och 253 i boken finns foto respektive ritning på s.k. Feldbahn-Motorwagen, tillverkade av Puch Werke AG i Graz (senare lierat med Austro-Oaimler). Dylika fordon, som närmast kan beskrivas som ett litet, enkelt, hyttlöst och tvåaxligt motorlok med lastutrymme baktill, levererades av Puch-Werke bl.a. till österrikiska skogsbanor samt till Kaiserliche und Königliche Heeresbahn (K.u.K.) c:a 1915-20. Det är från den sistnämnda köparen, som Puch-lok har letat sig till Sverige. Främst var det SJ, som genom AJMA köpte ett antal 600-lok för BYCF-användning på 1920-talet. Loken beskrivs av SJ som bensinmotorlok på 5-6 hkr. De fick vid BYCF nr 17-24 och flertalet slopades c:a 1940 eller tidigare och såldes till industribanor (främst torv _ndustrin). De idag kända Puch-loken i Sverige kan nog härledas tillbaks till SJ-BYCF. Följande svenska lok är eller kan vara Puch-lok: l) torvind. Sävsjö-trakten- Rob.Samuelssons Torvind, Vislanda (c:a 1940)- Liatorps Torvströfabrik (1960) - Flybo Torvfabrik (1980). _)Kustartilleriet, Karlskrana-Orrefors Torvind. (1951) -Ulvö Torv (1973, finns troligen kvar där i drift).. Båda dessa lok är utan tvivel Puch-lok; ramar, axelboxar, buffertar, sidaskärmar mm överensstämmer, dessutom är axelboxarna märkta "K. u.k-fb". Nedanstående loks historia har beskrivits likartat av två olika ägare, Olle Olsson (Skördatorp) och G.Svensson (Ulvö): SJ- skördatorps Mosse- Ulvö Torv (skrotat eller kraftigt ombyggt där). Loket beskrivs som en ombyggd SJ "motordressin"med Puch-motor. Ombyggnad skedde vid en smedja i Vislanda. Någon som vet mer om Puch-lok i Sverige? ------0------------~----~~~--~~~~ l~llj.\n IJ1\N () llnj.\/nlj Bredaryds Torvströfabrik Det röda BB-loket vid denna Hasselfors-anläggning har skänkts till mfbmj. Eslöv Roger Jansson Motorloket hos AB Gotthard Nilsson (skrotfirma), Vk typ 5 nr 214/1937, synes nu vara avställt. Loket har lyfts av spåret och står på marken inne på skrotplatsen intill planket vid vagnmottagningen och ser risigt ut. Gummihjulsväxling har tyd _igen avlöst det lilla loket. Göran Lavesson Gislaved Torvtäkt är på modet. Gislaved AB har till staten inkommit med ansökan om undersökningskoncession för energiutvinning ur torv. Bl.a. vill man driva torvtäkt på Rastamossen (se "Svenska Industrimotorlok I", sid. 85!). M t F d. a s re ~ng Gyttorp Nitro Nobel AB har till mfbmj avyttrat sitt lok nr. l (MR 10353/1953). Vikt 7 ton. Iggesund Roger Jansson AB Iggesunds Bruks i SmB l/81:7 omnämnda diesellok observerades på Iggesunds stn 1981-03-20. Färgsättningen är blå med vit dekor, bl.a. bolagets logotyps. Spännarhyttan Anders Svensson I fordonsverkstaden fanns i början av februari tre gruvlok, samtliga av Oskarshamns Varvs typ KL80 (tillv.nr. 168-170). Leif Bergort
SmB 2/Bl Sida 7 Stockaryd Stockaryds Torvströfabrik har nyligen avyttrat ett BB-lok med 6-cylindrig Fordmotor (tillverkningsnummer okänt) till mfbmj för ångvagnsbygge. Roger Jansson Stråssa SSAB har aviserat nedläggning av Stråssa Gruva (tidigare tillhörig Grängesbergsbolaget) l9bl-07-0l. Eventuellt kommer de anställda, som blir utan arbete, att erhålla anställning vid Bolidens gruva i Saxberget, där nya fynd av silvermalm mm har gjorts. Strömsnäsbruk SIAB:s industrier i Strömsnäsbruk och Oelary är nu nedlagda. Driften vid sulfatfabriken i Delary upphörde för några månader sedan, och 1981-03-25 nedlades pappersbruket i Strömsnäsbruk. Den intilliggande säckfabriken har dock avyttrats, och där fortsätter alltså driften. Pappersbruket kommer sannolikt att rivas medan Delary sulfatfabrik föreslås ombyggd till bränntorvfabrik. lli'i'njn(;ssj~llll~n TYP ML 100 Motorelfelct................................. Spårvidd, normalt........................ lo alt. 20 hk 600 mm Axelavstånd.......................................... 900.. Hjuldiameter......................................... 400.. T otal längd över bullertar........................ 3000.. Största höjd Over räls.............. 2250.. storsta bredd... 1100.. Loket är utrustat med växellåda, som har 4 hastigheter l vardera riktningen. Annan spårvidd dn den ovan angivna Jean erhållas. Den i SmB 1/81:2 aviserade boken om industriloken i Närke har nu kommit och finns att beställa från SJK Småbaneavdelning, postgiro 62 90 88-6~ Sätt redan idag in 18: (inkluderar porto och emballage), så kommer boken som ett brev på posten om några dagar! Eller varför inte böckerna? Det kan ju vara praktiskt att ha ett fält- och ett bokhylleexemplar.. NU AR DEN HAR~
Sida 8 SmB 2/81 Då omsortering av SJ-spårplanerna i arkivet nu avslutats, kan genomgången av småbanorna på spårplanerna fortsätta (senaste avsnitt presenterades i SmB 1/80:3). Då omsorteringen skett från bandels- till bokstavsordning kommer ånyo de få driftsplatser, vilka redan avhandlats, att tas med (I:s distriktets, l:ts). Beträffande datering se SmB 3/79:3! A bi sko Al by Avdala Berg a Bergsbrunna Jjörneborg Björnlunda Boden Boxholm 8roddbo 3runflo Charlottenberg Degerfors Du ved Dyltabruk Enafors Falköping S Finnerödja Forserum Forsrna Fränsta Frö vi Furudal Genevad Gistad Grevie Jysinge Gåsgruvan Gävetorp Gä1lö Gällivare Göteborg C decauvillespår från godsmagasin till affär(?) elektrisk spårväg till Alby Kloratfabrik (två olika spårplaner) spår från omlastningsbrygga till Ervalla gruva (Stockholms Superfosfatfabriks AB) spår från lastkaj söder ut spår från lastkaj snett emot stationshus linbana spår från godsmagasinet över väg spår i kolupplag och till kolbrygga spår till järnverket spsr till AB skogsprodukters, Bala, lastbrygga decauvillespår till stenbrottet (AB Gusta Stenförädl) spår längs lastkaj och godsmagasin, viker åt SV spår till Strömsnäs Järnverks AB:s område spår från lastkaj till tegelbruket decauvillespår från bangården väster ut spår från godsmagasin till magasin och vidare åt 80 (Handöls Nya Täljstens- & Vattenkrafts AB} decauvillespår från lastbrygga och över Bangatan in på industriområde tillhörigt Haglund & Söner AB banan till skagershalm decauvillespår på planen till höger om godsmagasinet trallspår mellan spår l och 2 (c:a 20 m) framför stationshuset trallspår till Fränsta mejeri spår från lastbrygga (AB Gustafsson & Werner} decauvillespår vid cementtegelfabrik i bangårdens västra del kort decauvillespår vid byggnad intill järnvägsövergången närmast stationshuset linbana till stenficka tillhörande Boxholms AB spår vid magasin i norra änden av bangården linbana för torvströ hästbana spår i södra änden av bangården spår till industri mitt emot stationshuset spår vid kolgivningsbryggan samt decauvillespår i bangårdens södra ände (söder om Vassara älv} spår snett emot BJ:s stationshus in på ind.område Bo Gyllenberg 1936 1939 1950 1917 1909 1954 1916 1949 1916 1913 1951 1930 1913 1935 1921 1932 1933 1905 1920 1926 1905 1927 1935