'l.., ~ J. ,l)~~.., J~., t) >>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>

Transkript

1 -, l o 'l..,,l)~~.., J~., t) Klubbmästare: Jan Ericson, Köpenhamnsgatan 22, SPANGA Kassör:, G Huddingev ö g, ÄLVSJO Redaktion: Mats Freding, Hundhamravägen 83, NORSBORG Björn Waldenström, Lidaleden 70, NORRKöPING Postgirokonto: Medlemsavgift: 25 kr/är '1/117 >>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>> Foto Hans Wallin Det hör väl knappast till vanligheterna att lokbeståndet, så här i avvecklingstider TILLFöRs nya enheter. Men så har faktiskt skett i stockhalm under Det är SIAB som står för bedriften, i samband med ett tunnelbygge för Solna Värmeverk. Loket i fråga är SCH ÖMA 4895 l 1986, spårvidd 750 mm. Mer om loket, en intressant bana och vagnpark finns på sidorna 8 och 9 Red. ~ J l

2 Sida 2 SmB 1/87 BOKSLUT 1986 Här är siffrorna för 1986 för SJK Småbaneavdelningi VINST- OCH FÖRLUSTRÄKNING (tkr) Intäkter Kostnader Medlemsavgifter 3,3 Medlemsblad Räntor 1 '8 Porto/frakter Försäljning 10,8 Emballage m.m. Resor Arsmöte Avsatt till bokutgivning Arets överskott 15,9 3,9 2,5 0,9 0,9 0,2 4,0 ~ 15,9 BALANSRÄKNING (tkr) J).!.l~ång~r _ Postgiro Bankkonto Varulager Diverse fordringar 3,6 21 '1 7,2 0,4 32,3 skulder Förtidsbet. medlemsavg. Förtidsbet. böcker Avsatt bokutgivning Eget kapital 0,9 0,3 18,0 13' 1 32,3 örby MEDLEMSAVGIFTEN 1987 har inbetalats av många medlemmar. För de övriga är detta nummer det sista, om inte avgiften 25:- inbetalas senast på SmB postgiro LEDIGA BEFATTNINGAR Vid årsmötet 1986 aviserade kassören om att han från 1987 önskade minska sitt engagemang i SmB administration. Är du villig att göra en insats för avdelningen genom att hjälpa till med t.ex. medlemsregistret, bokföringen eller bokförsäljningen? I så fall tag kontakt med km Jan Ericson (08/ ) eller (08/ ) FRIMÄRKSSPALTEN () För att celebrera de tyska järnvägarnas 150-årsjubileum har Paraguay utgivit en fri- PARAGUAY AEREo 1 märksserie och två st block! Det ena! ~ blocket innehåller bl.a. fem märken \ J (samma motiv) med det första elloket ~...,'fe'~ l som mot i v. Detta lok t i l l verkades 1879 av W von Siemens. Vidare innehåller l blocket en avbildning av världens fö~ta gruvlok för eldrift från 1882.Även detta lok var tillverkat av W von Siemens.

3 Smb 1/87 Sida 3 SMAL!NNINGIN_1~8Q-12~1~ innehåller en artikel med bilder om Delarybanans ånglok AUG. SCHMITZ, som Skåne - Smålands Jernvägsförening (SSJF) övertagit från Strömsnäsbruks hembygdsförening. Den 18 december flyttades loket medelst mobilkran och trailer från brukstomten i Strömsnäsbruk till SSJ lokstall, där renovering kommer att ske. SSJF söker nu vagnar från Delarybanan. Bengt Rosen KOND~KTöRSfO~TEN_2L1~8Q. TGOJ:s personaltidning Konduktörsposten hade i nr 2/86 en artikel om sommarens spårbyte på sträckan Nyköping S - Larslund. På en bild syns en 11 makadamplog 11 vilken förefaller vara en ombyggd lokomotor. Med tanke på att arbetet utfördes av Swedish Rail System AB (SRS), torde det röra sig om f.d. SJ z 182 l HNJ Zs 55 (Västervik 74/1930). Denna köpte SRS som bekant av A-Betong i Vislanda år Mats Lindberg JÄRLE BYABLAD NR 7 (November 1986) innehåller en artikel om Flåtens tegelbruk L O Karlsson/ ösj-bladet 4/1986 innehåller en sammanställning av över SJ:s lokomotorer Titt-Z4/Z49.-HTstorik över varje enskild lokomotor. Bladet innehåller även del 3 av Roland Hanssons artiklar om sockerbrukens vagnar. Även notiser om loktillverkning i Vara och om Kallinges mystiska ånglok. ANGHWISSLANS JULNUMMER 1986 innehåller en utförlig historik över 693-banorna vid Kvarnsvedens-Pappersbruk-for tiden till LITTERATUR örnsköldsviks MUSEUM SMÄSKRIFTSERIE NR 8 handlar om Strängöarna. Dessa öar är betägnaskm-sydostom-kopmanholmen.-ett av skriftens kapitel handlar om sågverksepoken Vid sågen fanns högbana, vilken finns utritad på en skiss över 11 sågverksuddenu. TAKTEGEL- TEGELTAK är tite1n på en nyligen utkommen bok om taktegel. Den är utgivenav-byggforskningsrådet och Riksantikvarieämbetet och författare är Olof Antell. Av småbaneintresse är ett par foton från lertag, bl.a. Simplexlok i Heby. Annons i DAGENS INDUSTRI Anders Svensson Spårburet sugrensnings-aggregat för LKAB:s gruva i Kiruna. lastar 30 m 3 malmspill ge~o~ den 8" grova slangen. 50 % vacuum, m /t1m, 2 motorer på tillsammans 300 kw. HILLCOMATIC konstruerar, tillver.~ar?ch s,ä_lje~ mo_bi!a och stationära sugaggregat och anlaggnmgar 10r stadmng, sanerinq, transport och återvinning. IIII..LCOMATIC Sales AH Box 40, Lomma Tel e Telex Hilvac

4 Sida 4 SmB 1/87. Allt om Hobby 5/1986 (SmB 4/86:11) JAAJ:s lokomotor från Billeruds AB är Deutz 56809/1957, tidigare placerad vid massafabriken i Säffle. Bartz~lok (SmB 4/86:5, 9, 18) Då det i SmB 4/86 förekommer motsägande uppgifter om Halmstad Järnverks AB:s Bartz-lok, kan ett förtydligande av lokens data vara på sin plats. Bartz 1102/1954 H.J.AB omnumr avställt Kvar Bartz 1103/1954 H.J.AB omnumr till OBJ Vidare kan listan på Bartz-lok kompletteras i fråga om tv.nr till stripa Gruvor. Detta lok, som fanns kvar ännu 1978, hade spårvidd 700 mm och var tillverkat Domnarvet l Grycksbo (SmB 4/86:4) Vid Grycksbo Pappersbruk har sedan omkring 1976 funnits f.d. Domnarvets Järnverks lok nr 2 11 MASEN'', ASJF 576/1950. Vid höstresan 1981 kunde deltagarna konstatera att loket var avställt, och i skrotmässigt skick, bl.a. utan motorer. Skrotning har sedan skett på platsen, av Rättviks Skrotaffär, troligen år Christer Hammare Gävle (SmB 4/86;13) Boliden AB:s OV-lok här har säkert tagits som dellikvid för leverans av ett AGV-lok. Men gäller samma sak för loket KVAB 279/1968, tidigare Smedjebackens Valsverk L3 (Smedjebacken-Boxholms Stål AB)? Gävle hamnb~qqnad (SmB 2/85:3 och 4/86:5) Axelföljden på Limö-loket torde ha varit B1. Kvarntorp (SmB 4/86:13) Det nya, 2 km långa spåret till SAKAB invigdes Detta spår ansluter ju till de numera SJ-ägda banorna Kumla-Kvarntorp/Hällabrottet och torde därför trafikeras av SJ. Blir inte växlingen vid fabriken alltför omfattande, bör den ju klaras av med tågloket. Oxelösund (SmB 4/86:14) Från Ulrich Völz (redaktör för tidskriften Bahn-Express) har följande uppgifter om de två Henschel-lokens tidigare lokalisering erhållits: /1964 levererades fabriksnytt till Flachglas AG, Delog-Detag, Gelsenkirchen (Lok 1) /1966 levererades fabriksnytt till Raffinerie de Cressier SA, Cressier, Schweitz (Shell närstående företag). Runvikens Kalkbruk (SmB 4/86:15) Kalkbruket uppges i industriförteckningar från 1920-talet tillhöra Gustav Andersson, men c:a 20 år senare stod Gustav Rönnerstad som ägare. Namnbyte eller ägarbyte? Rättvik, Gärdesbyn (SmB 1/86:4 och 4/86:4) Järnvägen finns fortfarande kvar, men under 1983 drogs riksväg 70 om vid södra infarten till Rättvik. Så även korsningen med riksväg 80. P.g.a. detta gjordes en ny infart till Hantverksbyn Slöjdtuppen. En del av järnvägen måste då rivas upp. Under 1986 har dock spåret återställts och trafiken återupptagits. Christer Hammare

5 SmB 1/87 Sida 5 Skara Sommarland (SmB 4/86:13) Anläggningen uppges ha köpt ett lok från Ombergs Torvströfabrik. Av de båda lok, som fanns kvar vid nedläggningen av torvströfabrikens 600-bana 1985, såldes Vaggerydsloket till Ulvö Torvströfabriks AB (där det användes i drift) och Lindloket till mf Munkedals Järnväg. Är det möjligen det sistnämnda loket, som vidaresålts till Skara Sommarland? Stripa (SmB 4/86:16) Ar 1979 fanns ASEA 2~5/1945 (lev. till Ställbergs Grufve AB) avställt vid stripagruvan. Det bör vara detta ellok som kort därpå köptes av H. Näckdal. Trollhättan (SmB 4/86:16) Fagersta Bruks AB:s Junglok tillhörde maskinhandlare Lennart Sparrman, Örebro, Ev. kan loket köpts av KNAB för återförsäljning och ej för eget bruk. Tyskar i Sverige (SmB 4/86:17) HASSELFORS GARDEN AB. Det här noterade loket O&K 8604/1938 har på senare år vandrat omkring en del, sedan Hasselfors köpte det från SJ 1974 (f.d. BYCF 27) och placerade det i Stockaryd. Härifrån flyttades loket till Bredaryd 1978 och några år senare hamnade loket således i Stockås. BJöRNEBORGS JERNVERKS AB:s MAK-lok har tidigare tillhört NBJ (nr.18), som i sin tur hade köpt loket från SJ (Z69 274) SMÅBANOR VID TRAFIKBANOR (SmB 4/86:8j Bl.a följande industrier kan här identifieras: FLYBO. Flybo Torvströfabriks 600-bana mellan Flybo stn och fabriken vid Oxhagsflyet. Den 1,4 km långa hästbanan fanns under åren KLAGSHAMN. Klagshamns Cementverks AB:s 900-mm spårnät ( ) samt KTJ:s 1435-bana Tygelsjö-Klagshamn ( ). Normalspåren revs först HOLMEJA. Yddinge Tegelbruk, nedlagt c:a Härefter användes ringugnen för träkolsbränning. Bana till lertaget har funnits, troligen spårvidd 600. BILLESHOLM. Lokomotorn (f.d. SJ Z43 210) tillhör Gullfiber AB. övriga nedlagda banor i Billesholm har tillhört Höganäs-Billesholms AB. JULA MOSSE. Jula Mosse Torvströfabrik, nedlagd c:a BRÄNECKE. Skärvs Nya Torvströfabrik, med 600-bana och motorlok. Nedlagd i slutet av 1950-talet. HÄLLEKIS. Hellekis Cementfabrik (Skånska Cement AB) ägde ett 891-nät för kalktransporter i vilket ifrågavarande bana ingick. HÄLLABROTTET. Här avses Yxhults stenhuggeri AB:s (senare Ytong AB) anläggningar. VASSELHYTTAN. Banan, som tillhörde AB Storå Masugn (bildat 1905), betjänade såväl masugnen som sågen. DETTA NUMMER AV SmB har sammanställts av Björn Waldenström. Bidrag till nr 2/87 sidan 1.,

6 Sida 6 SmB 1/87 stuten Krichan I början av 1900-talet uppfördes i Immeln tvenne större fabriker för tillverkning av träskor. En metallfabrik, där den ena toffelfabriken var inrymd, finns ännu kvar som minner om den tiden. År 1919 brann den ena av trä uppförda fabriken ner och ett stort lagenav träskor blev också lågornas rov. Toffelfabriken hämtade sitt stocktimmer från stationen på Immeln-järnvägen och det transporterades sedan med oxars hjälp till fabriken på ett stickspår. - - D Stuten Krichan har här kommit med grundämne för träskotillverkning till toffelfabriken i Imnieln. Martin Bengtsson, Arkelstorp, är lokförare på denna annorlunda tågbild. Fotograf, på den tiden, var en Malmöbo vid namn John Berntson. (Kristianstadbladet ) Insänt av Göran Lavesson Bjärred Bjersunds tegelbruk, anlagt 1855 och övertaget av familjen Kockum 1860, var beläget nära stranden av Öresund. Från bruket gick en trallbana ut på lastbryggan. Dennas längd är okänd men bör ha varit meter med tanke på det ringa djupet. Tegelbruket nedlades troligen 1885 men rälsen såldes först cirka tio år senare Gunnar Sandin Lund Lunds Mekaniska Verkstad, anlagd som Klosters Gjuteri, hade en mångsidig tillverkning men så småningom med tyngdpunkt på de skånska sockerbruken anlades ett spår till Lunds Västra på LBJ, som hade öppnats två år tidigare. Från en vändskiva avgrenades fyra spår. Ett gick in i en verkstadshall där en grav var anlagd. Vissa reparationer utfördes på LBJ-materielen innan sedemera BLHJ byggde ut sin verkstad vid Lunds Södra. Någon gång på trettiotalet skaffade LMV ett eget litet lok. man ägde en lastbil av det tyska märket Dux, tillverkad något av åren kring Den hade massiva hjulringar och förbjöds nu att trafikera stadens gator. I stället utrustades den med järnvägshjul samt stöt- och draganordning i bakändan. Den lär ha använts för att hämta och lämna vagnar på Lund C, men var tydligen i svagaste laget. Tyngre uppdrag fick skötas av BLHJ och, efter dess nedläggning 1939, SJ. Uppgifter om bygg- och skrotår saknas, liksom bild. Vet någon något? Gunnar Sandin Ovanliga industrilok stockhalm Nynäs Järnvägs AB (SNJ) ägde på sin tid tre snälltågslok, nr 1-3, tillverkade av NOHAB 1900 ( ). Loken var tanklok med axelföljd 281 och hade höga drivhjul. Den spetsiga sotskåpsfronten förstärkte intrycket att loken var avsedda att framföras i hög hastighet. Lok 2 och 3 fanns kvar ännu 1945 men i slopat tillstånd. Loken såldes samma år till ganska osannolika köpare, nämligen Hellefors Järnverks AB (nr 2) och Domnarvets Järnverk (nr 3). De gamla snälltågsloken slutade således sina dagar i tung järnverksväxling, hur det nu kan ha fungerat. F.d. SNJ 2 märktes HBA 1 och slopades 1957 medan f.d. SNJ 3 slopades redan :an, som vid Domnarvet var försett med 2-axlig tender (utan vattenförråd), kallades där 11 Fantomen 11 U l f F j eld

7 l l SmB 1/87 Sida ~~~~~~--~~~ I~llJ.\.N ll1.\.n () llnj.\./nlj Fiskeby SJ Z såldes under november 1986 till Fiskeby Board AB, Fiskeby. Lokomotorn hade då varit inhyrd sedan september. Mats Lin d berg Hakamosse SMV-loket vid Hakamosse i Halland har sålts till Himle Sommarland Jan Ericson Hedemora Lokomotorn vid Hedemora AB (f.d. Hedemora Verkstäder) d.v.s. Jung 10952/1950, har under december 1986 överlåtits till Gefle-Dala Jernvägsklubb i Falun. Transporten till Falun skedde Christer Hammare Kiruna I TV-serien FEMTE GENERATIONEN, sista avsnittet, som sändes , var en del inspelat på ESRANGE-basen norr om Kiruna. På avfyrningsrampens bottenplatta, belägen under tak, fanns en 600-bana med tämligen grov räls. Ett gulmålat AGEVEmärkt ackumulatorlok med tillkopplad transportvagn sågs i drift. Det finns ingen anledning att betvivla att just denna scen skulle vara inspelad på någon annan plats och sedan inklippt i filmen. (övriga scener var definitivt inspelade på plats). Vet någon mer detaljer om loket? Det var av vanlig typ, tämligen litet och saknade hytt. Björn Waldenström Lax å Nara Bergslags Veteran Jernväg har som gåva under 1986 erhållit LRJ 6 (DWK 621/ 1938) av Laxå Bruk. Lokomotorn, som är f.d. NBJ 4, har i många år stått i SJ:s lokstall i Laxå som reservdelsförråd. Mats Lindberg Köpingemyr Observationer gjorda : Schöma 3403/1972. Enligt platschefen nyanländ från Stockaryd. Schöma 3406/1972 Dierna 2555/1962. Enligt platschefen skulle detta lok sändas till Stockaryd. AGV 421/1971. Under reparation BB -/- (Snöslunga) Enligt personal skrotades 2 lok för c:a två år sedan. Conny Sernfalk Paul i ström sj-lokomotorn Z såldes till MoDo Konsumentprodukter AB, Pauliström Mats Lindberg Perstorp Observationer vid Perstorp AB gjorda : Spåret till Perstorp stn trafikerades 2 gånger per dag genom en av lokomotorerna KMW 109/1939 eller 120/1939. Den andra var enligt personal under reparation. Utmed f.d. småbanan från Perstorp AB till Toppåkra står (senaste obs ) två personvagnskorgar från f.d. JGJ. Dessa bär rester efter märkningen nr 12 resp. nr 16. Enligt en ortsbo lämnades korgarna kvar vid rivningen av banan. Conny Sernfalk l Surahammar! Brukets V3-lok i för reparat i on l (Esslingen 5082/1953) kom till SJ Huvudverkstad i Örebro j av fram- och backväxel Mats Lindberg

8 Sida 8 SmB 1/87 S 11.\ll i S<l 111 (l SIAB bygger en tunnel för utloppsvattnet från Solna värmeverk, Saltsjötunneln, 7500 m lång och mynnar ut vid Kastellholmen. Bygget startade i januari 1986 och beräknas vara klart våren m från tunnelmynningen, på 65 m djup, har en smalspårig järnväg anlagts för bortforsling av bergmassorna. Berget mals sönder, s.k. fullortsbrytning. Massorna tippas i ett schakt och lastas på lastbilar med en hjullastare, ca 800m från tunnelmynningen. Data: Spårvidd 750 mm, 30 kgs räls på stålsyllar (upp- och nedvända U-balkar) Lok: 1 st typ CFL 180 DCL, Nr Tillverkat av Schöma Lokomotiven, Christoph schöttler Maschinenfabrik, Diepholz. Vikt 20 ton. 2 axlar. Axelavstånd 0 mm. L.ö.k: 6900 mm. Höjd 2000 mm. Hastighet 30 km. Tillverkningsår: st manskapsvagn typ MWG, Masch.nr axlar. Axelavstånd 4000 mm. Tillverkningsår: (Märkning: Muhlhäuser Express) 11 st tippvagnar, tömning på en sida, tillv. Karl-H Muhlhäuser Feldbahnfabrik, Michelstadt i/odw. Typ C.E.R.N.-SIAB, nr Vikt 4 ton. Lastar 14 ton. Volym 8m 3 L.ö.k mm. Höjd 1700 mm. Bredd 1300 mm. Tillverkningsår: Ovanstående data insamlad under hösten Vid förnyat besök i januari 1987 påträffades ~ågra nya vagnar, typ PLW-SIAB nr Längd 3000 mm. Axe~avstånd 2000 mm. Vidare hade anlänt pallvis med syllar av fyrkantsrör. Det går bra att besöka tunneln då järnvägen är i drift. Fotona på detta uppslag visar loket, manskapsvagnen samt vagnarna av typ PLW-SIAB. ~~ d/r///c::u'l/"'~""<2 '"~~-u::.<l.::c...:- <---- '~--~c=d~--~ /)7 J,,.,? ~..., ~ l//?rj/77?-77?777? 1. Smörjgrop 1 ~l 2. Lastficka D (skissen ej i skala) 3. Rälsupplag [J 74/ 4. Verkstad

9 SmB 1/87 Sida 9

10 Sidä 10 SmB 1/87,, Är 1890 startade ingenjören Ernst Nordström en firma för tillverkning och uppsättning av linbanor och året där efter byggde Nordström sin första linbana. Det var för AS Hammelvik Kobberö vid Nonaas. Är 1894 byggde han sin första svenska linbana, för AB Sammeiii Fabrik, Henriksdal, för trans~ort av oljefat. Företaget ombildades senare till aktiebolag, AB Nordströms Linbanor, och blev en stor tillverkare av linbanor. Ur en trevligt illustrerad referenslista från 1921 har följande uppgifter om svenska linbanor hämtats. Beställare Uddeholms AB skandinaviska Gruv- & Mineralgödnings AB Reijmyre Bruks AB Finspangs styckebruks AB Hellefors Bruks AB Skromberga stenkols & Lerindustri Il Torpshammas AB Svedala Sockerfabriks AB Surte AB Turba AB Ryllshytte Zink & Blygruvor Skultuna AB stockhalms Stads Gasverk AB Forsmarks Bruk AB Visby Cementfabrik slottsbrons Sulfitfabrik Forssjö Bruk Herrängs Gruv AB AB Laxberget Riddarhytte AB Utansjö Cellulosa AB Skutskärs Sulfitfabrik Avesta Järnverks AB Barnängens Tekn. Fabriker Kyrkebyns Sulfitfabrik Hofors AB Klenshytte Bruk Lundsbergs AB AB Ludvika Bruksägare Fors Masugn Forse Bruk AB Ludvika Bruksägare Gottländska Kalkstens AB Gruv AB Dalarne Klacka o Lerbergs Gruvbolag stockhalms Stads Vattenled. Thorburns Söners AB Strängnäs Stad Är ås 100 Äkersberga 465 Simonst Finspång 355 sikfors 1800 Eke by Il Torpsham. 280 Svedala 165 Surte 400 Tenhult 2400 Ryllshytt.5140 Skultuna 3450 stockhalm 560 Forsmark 2850 Visby 485 Slottsbr. 150 Katrineh Herräng 570 Grängesb Riddarh Veda 660 skutskär 215 Avesta 292 stockhalm 30 segmon Hofors 590 Klenshytt. 220 Nässundet 200 Ludvika 150 Fors stn. 115 Långsele 500 Ludvika 6300 Katthamm Ramshytta.9220 Klacka-L stockhalm 1000 Uddevalla 125 Strängnäs ~ Q) o..j.l Q) ~.j.l o r-l.j.l u lll o. e ro r-l :.::.j.l ,5 30/50 27/39 65/ lo 3 lo 8 5, lo 7,5 7,5 25 3,0 3 lo 320 hl 7, hl hl , massaved o balar. ~ - -(största spann 235 m) - Plank, glasvaror m m 75 Kalksten 60 Malm, tackjärn 60 stenkol, lera 72 Il 66 Massabalar 60 Betmassa 70 stenkol, lådor 60 Massabalar - Malm, stenkol - Torv 66 stenkol 78 Trämass, stenkol m m 73 Lera - stenkol 72 Tackjärn, ved m m 72 Järnmalm - Zink, malm 72 Järnmalm 60 Cellulosa, kalk m m 36 Träkol 36 Lådor 72 stenkol 36 Träkol 72 ", järnmalm 30 Livsmedel 30 Träkol 30 Träkol 60 Massabalar 72 Järnmalm 72 Kalk 90 Järnmalm 45 Järnmalm 90 Virke, grus 60 Linfrö, mjöl 60 Byggnadsmaterial 1/ största spann 400 m. Fortsättning i kommande nummer av SmB Il 1/

11 SmB 1/87 Sida 11 LINBANOR LINBANAN BOLIDEN-KRISTINEBERG läggs ner , meddelade TV:s 11 Rapport Delar av banan kommer att behållas för eventuell turisttrafik. Yngve Nilsson LINBANAN MELLAN BOLIDEN OCH KRISTINEBERGSGRUVAN (Boliden AB) nedlades enligt bl.a. TV-uppgifter vid årsskiftet 86/87. Hur är det med Sveriges andra riktigt långa linbana, den mellan Köping och Forsby kalkbrott (42 km, tillhörig AB Cementa)? Denna linbana användes ännu 1982 NÄKNA (Observationer i juli 1986) Vid Näkna, 6 km norr om Aby på linjen Aby-Katrineholm har funnits en 600-bana. Den tillhörde det sågverk, som var beläget på det smala näset mellan sjöarna Näknen och Nedre Vekmangeln. Från sågverket löpte spåret västerut till ångtorken och vidare till en virkeslada strax sydost om Näkna hpl. Enligt uppgift revs sågen i början eller mitten av 70-talet. Timmer till sågen kom bl.a. från flottning i sjön Fläten, över timmerbanan till sjön Svängbågen och därefter draget efter båt till sågverket vid Nedre Vekmangeln. Från SJ gick ett sidospår till virkesladan. sidospåret och torkladan revs i början av 70-talet, 600- banan revs tidigare. Vid Svartberget, 2 km söder om Näkna hpl, fanns förr ett flertal stenbrott. Idag syns tydliga rester av trallbanor i de gamla brotten. Bo Norrgård I~N 1~1) J{~1'S 4~0~11~131\C~I{ (fortsättning från föregående nr) Här följer avslutningen på den inventering av torvfabriker av. 35 Virehult (forts.) Motorlok under tiden : J. Bergman c1940 bm Ford 1958 fr. Froafälle torvfabrik Puch 19-- bm Volvo 1977 köpt Ulvö Torv 19-- bm Volvo 1979 köpt Hyltetorps Torv FEA 1906 dh Deutz 1981 fr. Killebergs Torvfabrik G-län som företagits 1978 skrot 1978 skrot 1 ) 1 ) Renoverat vid Sjölanders MV i Osby 1979 och försett med störtbåge 2 ) Försett med ny överbyggnad+ motor hos Vaggerydsgrävaren : I drift. Inkörning av torv på järnväg vid blött väder, annars inkörning med traktor. 36 Västra Bro Wästra Bro Torvströfabrik (Bröd. Widerström). Torvströfabrik anlagd Fabriksbyggnad av gammal modell med mycket lång ramp, på vilken 600-banan från Knäsjöfly ledde in i fabriken. Bensinmotorlok (tillv. av Gustafssons smedja i Vislanda 1943) köpt begagnat från skördatorps mosse : I drift. Verksamheten bedrivs helt i gammal stil med handgrävning, inkörning med tåg och balpressning. Med tanke på ägarens ålder och den omoderna fabriken, kommer verksamheten i Västra Bro sannolikt att upphöra under Arhult Arhults Industri AB. Stor torvströfabrik grundad bana (3,5 km i huvudspår) till Arhults mosse. Bensinmotorlok (tillv. av Warrant) helrenoverat vid Selanders MV i Bjärnum Den 22mars 1971 inställdes driften och motorloket såldes ---> 2 )

12 Sida 12 SmB 1/87 samma år till r:a CUrt -Hansson i Härröd (torvtäkt). 1986: Nedlagt. Den stora torvströfabriken finns kvar helt intakt med bl.a. ångcentral och skorsten. Även den långa 600-banan kvarligger till största delen. o o o o o o o o Samtliga platser i sammanställningen har besökts Av de banor, som var i drift 1970, trafikeras alltså 14 st fortfarande med totalt 20 st motorlok, härav 6 st dieselhydrauliska lok tillverkade av Vaggerydsgrävaren , 5 st av samma modell samt ett uppbyggt på beg. underrede (Virehultsloket). Enligt uppgift har Vaggerydsloken en svaghet, nämligen för hög tyngdpunkt, något som dock kompenseras delvis av den lugna gång som den hydrauliska kraftöverföringen ger. Några fler Vaggeryds-lok blir det kanske inte, eftersom företaget Vaggerydsgrävaren AB (bildat 1979) numera är försatt i konkurs. Efter 1970 har tillkommit en del nya torvföretag, vilka dock sannolikt ej tillfört torvindustrin några nya järnvägar. Vissa av företagen är dessutom säkert ej producenter utan rena återförsäljare. Några exempel på nya torvföretag (ordnade länsvis): F: NÄSSJÖ: Raggs Torvprodukter STOCKARYD: Svenska Torv AB M: MALMö:. Sven Björgell Torv AB P: ARNEBYN: Markunderhåll AB, Bäckefors ALINGSAS: G. Johanssons Specialaffär AB HÄSTERYD: AB I. Holmströms Trädgårdsförnödenheter, Alingsås R: SKARA: Svenska Torv AB S: HAGALUND: Hagalunds Torvströfabrik, Karlskoga T: HASSELFORS: Hassfrö Torvind., Hasselfors Garden AB (=Stockås?) HASSELFORS: Närkes Miljöprodukter AB, Sandflatan X: österfärnebo: Biobränsle AB (Obs: Ej österfärnebo gamla, denna fabrik tillhör numera österfärnebo Torvströfabriks AB) RÄTTELSE Torvfabriksinventeringen i SmB 4/ Virehult: Hj. Ekdahl bodde i BROKHULT, AB Skåne gick i LIKVIDATION, ej i konkurs. Il 1ROLL IlATrAll ej Brohult. Bolaget Industri & Handels Eftersom jag arbetar i Kalmar Industries, som är moderbolag till såväl Kalmar Verkstad som Kalmar Nohab, ville jag testa om jag som insider kunde ge redaktören en hjälpande hand. Vid kontakt med Kalmar Nohab, fick jag veta följande beträffande Nohabloket, som omtalas i SmB 4/86:16: Det byggdes troligtvis 1958 som det 13:e i en serie på 10+2 Z63, dvs Bofors Nohab tog fram loket för eget bruk utöver de 12 i serien ingående objekten. Detta innebar, enligt min sagesman, att loket inte blev registrerat hos tillverkaren på sedvanligt sätt. Bofors Nohab sålde loket 1981 eller 1982 till Produktionsservice AB i Trollhättan. Det användes enligt uppgift för att dra vagnar mellan industriområdet och SJ. Anders Brunes