Erfarenheter prövning av vattenverksamheter. Ett myndighetsperspektiv. Karolina Ardesjö Lundén Juni 2014

Relevanta dokument
Kammarkollegiets roll. Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN. Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt?

Lagstiftning för restaurering av vattendrag? Örebro mars 2015

Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten

Kammarkollegiet. Grundat 1539

Vattenverksamhetsutredningen

Stockholm den 31 oktober 2014

Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN

Delbetänkande av vattenverksamhetsutredningen. Tina Buckland Länsstyrelsen Västerbotten

Stockholm den 20 december 2013

PM Miljöfarlig verksamhet

Rättsfallssammanställning

Nya skärpta bestämmelser - för att leva upp till vattendirektivets krav - för att miljöanpassa vattenkraften. Lunchseminarium 28 september 2018

Nya bestämmelser på vattenrättens område, nya uppdrag?

Tillämpning av miljökvalitetsnormer för vatten

Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Normer eller mål i svenskt vattenarbete. - betydelse för åtgärdsprogrammens genomförande?

I fråga om utredningens särskilda förslag vill Mark- och miljööverdomstolen anföra följande.

Svensk författningssamling

Samråd inom vattenförvaltningen

Svensk författningssamling

Föreläsningsunderlag studiecirklar. Foto: Tilla Larsson

Underhåll av diken: Juridik. Magdalena Nyberg Rådgivningsenheten söder. Foto: Tilla Larsson

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?

Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg

Svensk författningssamling

vattenmiljö och vattenkraft

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)

PROTOKOLL Handläggning i parternas utevaro

Vattenverksamhet. 5 december Göran Stenman, rådman, Vänersborgs tingsrätt Agnes Larfeldt Alvén, advokat, Setterwalls advokatbyrå

Vattenverksamhetsutredningen En ändamålsenlig reglering, eller..? Ulf Wickström, LRF Hydrotekniska sällskapets årsmöte, Uppsala 3 februari 2015

Svensk författningssamling

Juridiska fakultetsnämnden begränsar sitt remissvar till att avse några väsentliga delar av utredningens förslag.

Vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Verena Danielsson och Magdalena Lindberg Eklund

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49)

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood

Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin

Remiss om förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft

Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn

Energibrunnar och tunneldrivning ur ett miljörättslig perspektiv

Synpunkter på remiss avseende Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande I vått och torrt förslag till ändrade vattenrättsliga regler SOU 2014:35

Miljökvalitetsnormer för vatten

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 juni 2018 följande dom (mål nr ).

Kommittédirektiv. Reglering av industriutsläpp. Dir. 2010:113. Beslut vid regeringssammanträde den 21 oktober 2010

Vattenverksamhetsutredningen M 2012:01

Miljöbalken och förändrad markanvändning

SVERIGES FISKEVATTENÄGAREFÖRBUND

Tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet Sevesokonferensen Åsa Wiklund Fredström, Naturvårdsverket

Uppdaterad

Miljöprocessutredningen, MPU. Olof Karlsson SERO

Yttrande över Miljödepartementets remiss av Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande I vått och torrt förslag till ändrade vattenrättsliga regler

Yttrande över SOU 2014:35: I vått och torrt förslag till ändrade vattenrättsliga regler, M2014/1451/Nm

Vattenkraft och lagstiftning

Omprövning av tillstånd och tillståndstider

PM juridiska förutsättningar för vattenverksamhet vid Alvik Östra Stockholms stad Underlag till program Alvik Östra

Miljökvalitetsnormer för vatten

Informationsskyldighet TILLSYN AV INDUSTRI- UTSLÄPPS- VERKSAMHETER (IUV) Naturvårdsverket Oktober Naturvårdsverket Oktober 2017

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2015:5

Vad säger lagen vilka tillstånd krävs för de olika åtgärderna?

Dammar ansvar och tillsyn

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson

FÖR VATTEN I vilket vatten är den vinge doppad som dryper svårmod över jordens panna? (stig Dagerman)

Återrapportering från Länsstyrelsen i Gävleborgs län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Ny tid Ny prövning SOU 2013:10 Vattenverksamhetsutredningen

Dumpningsdispens och utfyllanden vid Grimskallen

Naturvårdsverkets författningssamling

DOM meddelad i Nacka Strand

Slutredovisning av uppdrag 18. Kammarkollegiets strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan

Vattenverksamhet

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

DOM Stockholm

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

Vattenverksamhet. Delbetänkande av Miljöprocessutredningen. Stockholm 2009 SOU 2009:42

PM - Vattenverksamhet vid efterbehandling

Utredning om ekologisk kompensation

Miljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter. Sara Grahn Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013


Tillstånd för verksamheter som inte är tillståndspliktiga

Remissvar. Delbetänkande av vattenverksamhetsutredningen, SOU 2013:69 Ny tid ny prövning förslag till ändrade vattenrättsliga regler

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2014:30

Remiss (M2017/01639/R) av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft

Länsstyrelsens roll vattenverksamhet och dagvatten. Sara Andersson Miljöskyddshandläggare Vattenverksamhet

3 Anmälningsplikt för mindre vattenverksamheter

DOM Stockholm

DOM Stockholm

Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen

Myndighetsperspektivet

Mark- och miljödomstolen tillstyrker förslagen, med nedanstående undantag och kommentarer.

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten

Svensk författningssamling

Promemoria vattenmiljö och vattenkraft

Transkript:

Erfarenheter prövning av vattenverksamheter Ett myndighetsperspektiv Karolina Ardesjö Lundén Juni 2014

Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att föra talan för att ta till vara miljöintressen och andra allmänna intressen i enlighet med vad som anges i miljöbalken. Föra talan som motpart vid tillståndsprövningar Sökande omprövningar/återkallelser Strategiansvar enligt åtgärdsprogrammen avseende miljökvalitetsnormer för vatten (p 18) Remissmyndighet för domstolar/länsstyrelser

Reflektioner om MKN i vattenmål Miljökvalitetsnormer ska ligga till grund för bedömning och tillämpning av hänsynsreglerna i 2 kap MB (Prop 2009/10:184 s 48 och MMÖD 2012-01-24 M 568-11) MKN för vatten beslutades 22 december 2009 Även de lätta fallen kräver omfattande resurser (Ex Ladvattenån, Trälshult, Rundbacken, Brevens Bruk mfl ) Polariserat i prövningssituationen. Beslutsunderlaget blir långsamt bättre. Inte sällan under pågående process. Viktigt att myndigheter konsekvent kräver bra beslutsunderlag och att myndigheterna relaterar sina krav enligt 2 kap MB till MKN

MMÖD 2012-01-24 M 568-11 Enligt 5 kap 3 miljöbalken ska myndigheter och kommuner svara för att miljökvalitetsnormer följs. Normerna ska således tillämpas i bl.a. tillståndsärenden För tillståndsprövningen i ett fall som detta innebär bestämmelserna att myndigheter och kommuner har ansvaret för att en miljökvalitetsnorm för vatten följs och att krav därför ställs på skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att normerna ska uppnås vid den angivna tidpunkten

MMÖD 2012-01-24 M 568-11 Direktivet är inte begränsat till att gälla enbart vattenföroreningsfrågor. Vidare är medlemsstaterna bundna av direktivets bestämmelser om icke-försämring och om att målen ska uppnås..bestämmelserna om miljökvalitetsnormer för vatten innebär att tillståndsmyndigheten ska pröva - med tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken - om den sökta verksamheten kommer att medföra att miljökvalitetsnormen inte kan uppnås och om verksamheten kan medföra en försämring som inte är tillåtlig

MMÖD 2012-01-24 M 568-11 Ansvaret för att underlaget för prövningen är tillräckligt åvilar verksamhetsutövaren. MMÖD 2014-03-07 M 9888-12 Sammanfattningsvis utrett att vattenanläggningen medför skadeverkningar på den ekologiska statusen och fisket. Fiskvägar eller motsvarande anordningar för vandring kan, tillsammans med tappningsbestämmelser, förväntas ha en betydande nytta för miljön, det vattenanknutna livet och fisket i berörda eller angränsande vattenförekomster samt bidra till att en god ekologisk status kan nås inom föreskriven tid. Kraven på försiktighetsmått bedömdes inte orimliga.

Hur fungerar omprövningssystemet? Anledningar till att omprövningsfrekvensen är låg - Systemet bygger på en fungerande tillsyn, men förutsättningarna för en fungerande tillsyn är svaga. Ca 6 årsarbetskrafter på egeninitierad tillsyn för vattenverksamheter i hela Sverige totalt (Om man bortser från tillsyn på dammsäkerhet och markavvattning) (källa HaV). - Inget lagkrav på miljörapport. - Svårt att avgöra vad som har prövats när det gäller äldre tillstånd och rättigheter och därmed vilka krav som inte inskränker tillståndets rättskraft och kan bli föremål för föreläggande.

Hur fungerar omprövningssystemet? - Bristande ekonomiska resurser hos myndigheter som är utsedda att driva omprövningsmål. - Omprövningsarbete tar tid och personella resurser - Rättegångskostnader, - Ersättningar enligt 31 kap 20-23, - Ersättningsfri del tidigare ofta styrande för utformningen av miljökrav, - Oklarheter om vad en omprövningsdom ska innehålla och vem som är skyldig att presentera det underlag som ska ligga till grund för prövningen

Hur fungerar omprövningssystemet? Kammarkollegiets erfarenheter: Inte ovanligt att omprövningsmål hanterats mycket likt tillståndsmål trots att det enbart kan bli fråga om villkorsändringar. Domstolen har ofta ställt höga krav på mycket detaljerat underlag från den sökande myndigeten för bifall till prövning. Kravet på vu att visa att de allmänna hänsynsreglerna klaras (2 kap 1 MB) gäller i omprövningsmål, men i tidigare tillämpning försvagat, påverkas tydligt av 24 kap 5 femte stycket MB. Tillsynsmyndigheten har möjliget att inom ramen för tillsynen (26 kap 21-22 MB) begära in upplysningar och undersökningar. Tillsynsmyndigheten ska underrätta KK, NV och HaV enligt 1 kap 13 miljötillsynsförordningen. 28 kap 1 MB, tillträde för att utföra undersökningar som krävs vid omprövning.

MMÖD 2014-02-12 M 1423-13 Ny praxis Duveström II Ansökande myndighet bör - Redovisa grundlig miljöutredning som visar behovet av ändrade eller nya villkor och vilka riskar sådana villkor kan medföra för den omgivande miljön - Teknisk beskrivning som visar att det är möjligt att tex anlägga ett omlöp. Uppskattad kostnad för genomförande, drift och underhåll. - Behandla frågan om ev behov av tvångsrätt

MMÖD 2014-02-12 M 1423-13 Krav på verksamhetsutövaren vid en omprövning - Krävs medverkan av vu som är väl förtrogen med förhållandena på platsen och har möjlighet att redogöra för under vilka förhållanden verksamheten bedrivs - Vu kan inte bara hänvisa till brister i sökande myndighets ansökan - I princip bör ansvaret för detaljprojektering av skyddsåtgärder ligga på verksamhetsutövaren. - Vu bör lämpligen framställa nödvändiga yrkanden om tvångsrätt Sammanfattningsvis är kravet på ansökans innehåll mer begränsat vid omprövning än vid tillståndsprövning

Utredningens förslag En ansökan i ett ansökningsmål ska i förekommande fall innehålla (22 kap 1 MB) Vu ska kunna föreläggas ta fram det underlag som behövs i ett omprövningsmål avseende vattenverksamhet (22 kap 2a MB) Bestämmelser om den tid när bestämmelser i en omprövningsdom ska vara genomförda (22 kap 25 MB) Ej möjligt med förlängning av arbetstid av en omprövningsdom.(22 kap 25 2 st och 24 kap 2 MB ) Prövotid kan användas vid omprövningar (22 kap 27 MB) Ändring i omprövningsgrunderna, 24 kap 5 p 7 ändras och p 11 utgår

Utredningens förslag De regler för rättegångskostnader som gäller för avseende miljöfarlig verksamhet föreslås gälla även för vattenverksamheter. Vid omprövning och återkallelse kommer var och en att stå för sina rättegångskostnader, även sakägare Tillståndshavares rätt till ersättning vid omprövning enligt 24 kap 5 föreslås tas bort. Det gäller även omprövning enligt nuvarande 7 kap 13 LSV på ansökan av kommun eller vattenförbund som vill tillgodose den allmänna miljövården eller hälsovården eller främja fisket. Den i SOU 2013:69 tidigare föreslagna ersättningsbestämmelsen i 19 g MP föreslås inte införas.

Tillståndsprövning av vattenverksamheter Lagning av damm (Lagfors MÖD 2009:44, bilden nyanseras av Klintedomen) Utökning av produktion genom höjning av damm (Furudal MÖD 2009:37). Utökning av produktion genom ökad slukförmåga i turbin (Edenforsen MÖD 2010:52). Vattenhushållningsbestämmelse? Vattenverksamhetsutredningens redogörelse av vad en vattenhushållningsbestämmelse är, SOU 2013:69 s 286 Utredningens förslag om att vid prövning av utökning/ändring av vattenverksamheter pröva hela verksamheten

Bra att fler jurister och andra discipliner intresserar sig för dessa frågor. Systemet för prövning av vattenverksamheter måste bli transparent, tydligt och begripligt för alla involverade. Vattenverksamhetsutredningen och en seriös debatt om juridiska frågor med den som avstamp är ett bra steg på vägen.