Grundutbildning för BARNOMBUD inom Region Jönköping 23 november 2016
Barnets rättigheter i Sverige Barnkonventionen 1989 Alla länder utom USA Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, juni 2010 Strategi för mänskliga rättigheter i Sverige, juni 2014
Barnkonventionen i svensk lag Konstaterande av normharmoni lagstiftning anses i sin helhet redan stämma överens med konventionens krav eller gå längre Transformering införlivas i nationell rätt, existerande lagar anpassas Inkorporering konventionen blir lag och ursprunglig lag upphör
Barnkonventionen som lag? Utredning på gång 28 februari 2016 ett förslag om hur man kan göra den till lag Remissrunda tills oktober 2016 Förslag om lag kan gälla tidigast från 1/1 eller 1/6 2017
Barnets rättigheter i vården Patientlagen (2014:821) fr.o.m. 1 januari 2015 Konventionen om barnets rättigheter Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård (NOBAB standard)
Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Region Jönköpings län: Mål, målgrupp och syfte Den övergripande målsättningen är att samtliga medarbetare inom regionens verksamheter arbetar utifrån Barnkonventionen. Målgrupp för planen är politiker och anställda inom Region Jönköpings län. Handlingsplanens syfte är att fungera som ett styrdokument där alla verksamheter har ansvar för att tillämpa Barnkonventionen inom sitt uppdrag.
Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Region Jönköpings län: Barnperspektivet Barnperspektivet innebär att en vuxen så långt som möjligt sätter sig in i ett barns situation och försöker se till barnets bästa. Det handlar också om att göra sitt bästa för att förstå och respektera barns erfarenheter, upplevelser, uppfattningar och handlingar.
Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Region Jönköpings län: Barnrättsperspektivet Barnrättsperspektivet uttrycker skyldigheter att förverkliga barns rättigheter. Det är ingen personlig tolkning av vad som är bäst för barnet, utan barnets rättigheter som de är formulerade i barnkonventionen. Om åtgärder eller beslut bedöms få konsekvenser för barn ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter som barn har enligt Barnkonventionen. Att på så sätt säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn innebär att ha ett barnrättsperspektiv.
Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Region Jönköpings län: Barnkompetens Barnkompetens är den specifika formella kompetens som krävs för respektive yrke och innefattar vetenskapligt grundade kunskaper om barns generella utveckling och behov samt sjukdomstillstånd men även innehåller social och praktisk förmåga att bemöta barn och föräldrar/närstående.
Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Region Jönköpings län: Barnkompetens Innefattar personalens förmåga att kunna kommunicera med barn och deras föräldrar/närstående, samt tilltro till att barnet själv kan beskriva sin situation och i vårdsammanhang sina besvär. Innebär en insikt om att barn i alla åldrar utifrån sin mognad ska vara med i utformandet av sin vård.
Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Region Jönköpings län: Organisation och genomförande Sedan regionbildningen 2015 leds barnrättsarbetet av en styrgrupp. Styrgruppen har representation från olika verksamheter. Handlingsplanen avser barnets rätt inom regionens samtliga verksamheter och även privata vårdgivare som har avtal med Region Jönköpings län. Handläggningen av det barnrättsstrategiska uppdraget vilar på Folkhälsa och sjukvårds utredare inom området barn och unga. I uppdraget ingår även deltagande i SKL:s nätverk för barnrättsarbetare inom region/landsting.
Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Region Jönköpings län: Organisation och genomförande Verksamhetscheferna är ytterst ansvariga men barnrättsombuden ska tillsammans med närmsta chefen bedriva barnrättsarbetet på respektive enhet. Varje verksamhet ska i sitt styrdokument och uppföljningssystem årligen beskriva hur man bedriver barnrättsarbete enligt barnets perspektiv, barnperspektivet, barnrättsperspektivet och barnkompetens.
Barnets bästa Hela barnets utveckling Barnkonventionens grundkrav Delaktighet Information Ickediskriminering Prioritering och ansvar
Artikel 3: Barnets bästa Barnets bästa
Barnets bästa Barnkonventionen artikel 3 Vid alla åtgärder som rör barn, ska barnets bästa komma i främsta rummet Patientlagen 8 När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas NOBAB Standard Barn ska bemötas med takt och förståelse och deras integritet ska respekteras
Barnets bästa (artikel 3) En faktisk rättighet: En garanti att få barnets bästa bedömt när olika intressen vägs mot varandra En grundläggande rättslig tolkningsprincip: Om det finns mer än en tolkning ska den som bäst tillgodoser barnets bästa ha företräde Ett tillvägagångssätt: Måste finnas en bedömningsprocess av konsekvenser för barnen i fråga
Prövning av barnets bästa Område Frågor Aktuell forskning Vad pekar aktuell forskning på är bäst för barn i den här situationen? Rådande praxis Vad säger nationella riktlinjer och vägledningar är bäst för barn i den här situationen? Vad gör man i andra kommuner/län i den här situationen? Beprövad erfarenhet Vad har vi för egen erfarenhet på vår avdelning/i vår stadsdel/kommun/län/region av vad som har fungerat bäst för barn i den här situationen? Barnets delaktighet Vad tycker barnet är sitt eget bästa i den här situationen? Vad har barnet uttryckt? På kort och lång sikt Vad är barnets bästa på kort och lång sikt?
Barnets bästa i Patientlagen Hälso- och sjukvårdspersonal måste beakta vetenskap och beprövad erfarenhet Beroende på barnets ålder och mognad ska man inhämta underlag från vårdnadshavare och andra yrkespersoner som har kunskap om barnet Det som barnet själv ger uttryck för ska beaktas utifrån barnets bästa
Barnets bästa i Patientlagen Principen om barnets bästa får inte medföra att barns och vårdnadshavares åsikter och inställning till en vårdåtgärd åsidosätts Stor vikt ska läggas vid barnets, och även vårdnadshavarens, möjlighet till inflytande Både personal och vårdnadshavare bör ge barnet möjlighet att uttrycka sin inställning samt underlätta barnet delaktighet Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall
Diskutera Hur och när diskuterar vi barnets bästa?
Artikel 12: Delaktighet
Barnets inställning till vård Barnkonventionen artikel 12: Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska ha rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad
Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården NOBAB artikel 5 Medbestämmande: Barn och föräldrar ska efter grundlig information vara delaktiga i beslut som gäller behandling och vård av barnet. Alla barn ska skyddas mot onödiga medicinska behandlingar och undersökningar.
Barnets inställning till vård Patientlagen 4 kap. Samtycke 1 Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras. 3 När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.
Barnets inställning till vård Patientlagen 5 kap. Delaktighet 1 Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. 2 En patients medverkan i hälso- och sjukvården genom att han eller hon själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar.
Medinflytande - självbestämmelse Ger barn ett medinflytande inom hälsooch sjukvården Ger även de barn som har tillräcklig mognad rätt till självbestämmande inom hälso- och sjukvården Barnet har rätt att motsätta sig, själva initiera och samtycka till en vårdåtgärd.
Varje enskild situation och varje enskilt barn För att ett barn ska kunna ta ställning till frågan om vilken vård som ska ges, och eventuellt lämna samtycke till en vårdåtgärd, måste han eller hon ha förmåga att förstå informationen som lämnas och överblicka konsekvenserna av sitt eget beslut. Barns inflytande ska därför vägas utifrån åtgärdens art och barnets ålder och mognadsgrad.
Utifrån ålder och mognad Hälso- och sjukvårdspersonalen har, tillsammans med vårdnadshavarna, ett ansvar för att utreda barnets inställning. Inte aktuellt när patienten är ett spädbarn. Mycket små barn kan dock ha en inställning till en åtgärd och det är viktigt att ge även dessa barn utrymme att få uttrycka sin åsikt. När det gäller små barn är det vårdnadshavaren som har bestämmanderätten.
Utifrån ålder och mognad Om barnet fyllt 15 år och är i stånd att göra en rimlig bedömning av samtyckets innebörd och verkan, räcker det inte med enbart vårdnadshavarens samtycke. Även om barnet själv kan samtycka kan barnet vara i behov av råd och stöd i större utsträckning än en vuxen patient. Vårdnadshavarens möjlighet att ge barnet rätt att själv bestämma bör inte få leda till: att vårdnadshavaren övervältrar sitt ansvar som beslutsfattare på barnet att det för barnets trygghet är väsentligt att inte tvingas fatta beslut som han eller hon inte känner sig mogen för
Utifrån ålder och mognad Även om barnet är moget nog att själv fatta beslut om vård/ behandling bör vi sträva efter att involvera vårdnadshavare om det är förenligt med barnets bästa och om inte barnet motsätter sig det Vårdnadshavarna har även fortsättningsvis ett lagstadgat ansvar för barnet tills det är 18 år
Resonemang kring Patientlagen Viktigt att barn med funktionsnedsättning inte diskrimineras när det gäller rätten att komma till tals i sin vård och behandling. Viktigt att underlätta för barn med andra språk än svenska att kunna uttrycka sina åsikter. Principen om barnets bästa är intimt förknippad med barnets rätt att få uttrycka sina åsikter.
Bättre beslut och resultat Barn och unga har en unik förståelse av sina liv, behov och bekymmer. Beslut som tas med barn och unga blir mer relevanta för dem och reflekterar i högre grad den verklighet de lever i. Behandlingar utifrån beslut som tas tillsammans med barn och unga är mer effektiva och håller längre.
Delaktighetsnivå Låg Hög Informerade (Vuxenstyrt) Konsulterade (Vuxenstyrt) Delaktiga (Vuxeninitierat) Gemensamt beslutsfattande (Gemensamt) Barnledda beslut (Barnstyrt)
SKL:s Dialogguiden http://dialogguiden.se/
Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Region Jönköpings län: Barn och ungas delaktighet Alla regionens verksamheter ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande. Barn och unga ska ges förutsättningar att utrycka sina åsikter. Alla ska för sin verksamhetsutvecklings räkning skaffa sig kunskap om barns åsikter och om hur de tar hand om barns åsikter. De ska också anpassa metoder och arbetssätt till barns och ungas förutsättningar.
Diskutera Hur tar vi tillvara på barnens åsikter i vår verksamhet?
Artikel 2: Icke-diskriminering Ickediskriminering Art. 2
Artikel 2: Icke-diskriminering Alla barn har rätt till alla rättigheter Inget barn får diskrimineras på någon grund Barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor Det ska vara jämställt mellan flickor och pojkar Utesluter inte positiv särbehandling
Artikel 2: Icke-diskriminering Oavsett barnets, förälders eller vårdnadshavares: Hudfärg Kön Sexuell läggning, sexuell identitet Språk Religion Politiska eller annan åskådning Nationella, etniska eller sociala ursprung Funktionsnedsättning Börd eller ställning Med mera
Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Region Jönköpings län: Intersektionellt perspektiv I barnkonventionen betonas det intersektionella perspektivet vilket innebär att hänsyn tas till etnicitet, kön, funktionsförmåga, socioekonomisk situation, trosuppfattning och sexuell läggning hos barnet. Detta påverkar barns livssituation och kan inverka både positivt och negativt i förverkligandet av deras mänskliga rättigheter. Perspektivet är en viktig del i det arbete som beskrivs i denna handlingsplan.
Diskutera Vad är utmaningar med barnets identitet inom vården: Ålder och mognad Kön Sexuell identitet/läggning Etnisk bakgrund och språk Religiösa och kulturella uttryck Funktionsnedsättning
Art. 4: Prioriteringar och ansvar
Artikel 4: Prioriteringar och ansvar Personligt yrkesansvar samt verksamhetens ansvar för att prioritera och förverkliga barnets rättigheter Barnrättsbaserad beslutsunderlag Barnbokslut Ett krav inget frivilligt
Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Region Jönköpings län: Barnrättsombud Barnrättsombud utses av verksamhetens egen ledning och verkar på dess mandat. Uppdraget är att informera och stödja den egna verksamheten så att barnrättsarbetet blir aktivt och levande. Arbetet sker i samverkan mellan barnrättsombudet och dess närmsta chef för att få till stånd ett aktivt barnperspektiv och en god barnkompetens på kort och lång sikt.
Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Region Jönköpings län: Barnrättsombud Barnrättsombudets uppdrag är att tillsammans med sin närmsta chef hålla barnperspektivet levande genom att informera och initiera aktiviteter avseende barnets rättigheter och barnperspektiv till ledning och medarbetare på den egna arbetsplatsen Synliggöra och vara drivande i utvecklingsområden om barnets rättigheter i verksamheten Uppdraget finns förtydligat på Barndialogen
Diskutera Vilka utmaningar och möjligheter ser du med att stödja det praktiskt arbetet med barnets rättigheter i din verksamhet?
Art. 42: Information och kunskap
Artikel 42: Information och kunskap Barn och vuxna har rätt att få information och kunskap om barnkonventionen och vilka rättigheter barn har Barn ska få undervisning i skolan Föräldrar ska få Föräldrautbildning Alla som arbetar med och för barn
Information till barn och vårdnadshavare Barnkonventionen artikel 17: Barnet har rätt till tillgång till information och material, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa Informationen ska anpassas till barnets ålder och mognad
Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården NOBAB Standard artikel 4 Information: Barn och föräldrar ska få information om barnets sjukdom, behandling och vård på ett sätt som de kan förstå och som är anpassat till barnets ålder
Information till barn och vårdnadshavare Patientlagen 3 kap. Information 1 Patienten ska få information om: sitt hälsotillstånd, de metoder som finns för undersökning, vård och behandling de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård det förväntade vård- och behandlingsförloppet väsentliga risker för komplikationer och biverkningar eftervård metoder för att förebygga sjukdom eller skada
Information till barn och vårdnadshavare Patientlagen 3 kap. Information 2 Patienten ska även få information om: möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälsooch sjukvård möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt vårdgarantin möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz.
Information till barn och vårdnadshavare Patientlagen 3 kap. Information 3 När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information enligt 1 och 2. 4 Om informationen inte kan lämnas till patienten, ska den i stället såvitt möjligt lämnas till en närstående till honom eller henne 5 Informationen får inte lämnas till patienten eller någon närstående om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt hindrar detta 6 Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar
Information till barn och vårdnadshavare Patientlag (2014:821) 3 kap. Information 7 Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det
Patientlagen om information Uppgift om den information som lämnats till patientens vårdnadshavare och övriga närstående ska dokumenteras i patientjournalen Principen om barnets bästa ska ge vägledning när information ges till barnet
Patientlagen om information Att enbart informera ett litet barn och anförtro honom eller henne uppgiften att vidareförmedla informationen till vårdnadshavarna kan inte anses uppfylla informationsplikten Frågan är i vilka situationer information till enbart barnet är tillräcklig för att informationsplikten ska anses vara uppfylld
Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Region Jönköpings län: Utbildning och fortbildning Politiker och anställda ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter. Kunskapsnivån ska vara av sådan art att det kan skapas förutsättningar i verksamheterna för att aktivt arbeta med barnets rättigheter.
Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Region Jönköpings län: Utbildning och fortbildning Verksamhetsnära chefer och barnrättsombud ska ha så goda kunskaper om barnets rättigheter att de med det kan påverka det dagliga arbetet. Medarbetare som direkt och indirekt riktar sig till barn och unga ska ha ingående kunskaper om barnets rättigheter så att de kan omsätta sina kunskaper i konkret handling.
Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Region Jönköpings län: Utbildning och fortbildning Utbildning och fortbildning ska årligen erbjudas politiker och anställda dels i form av grundläggande utbildning och dels i form av fördjupningsutbildning. Utbildning för nya barnrättsombud samt nätverksträffar med fortbildning för barnrättsombud erbjuds länsövergripande en gång per år.
Information, råd och stöd Barnet har rätt till information, råd och stöd om föräldern eller annan närstående: har psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada har missbruksproblem oväntat avlider (HSL 1/1 2010)
Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Region Jönköpings län: Barn som anhöriga Familjeformuläret är ett verktyg för personal inom hälso- och sjukvården för att synliggöra om patienter har minderåriga barn. Att utifrån den kunskapen säkerställa att dessa barn får information, råd och stöd som barnet kan behöva. Familjeformuläret ska användas med stöd av Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen och Patientlagen utifrån barnets rätt till information och delaktighet.
Diskutera Hur är kunskapen ute i verksamheten kring att omsätta barnkonventionen i praktiken?
Artikel 6: Rätt till utveckling Hela barnets utveckling Art. 6
Artikel 6: Rätt till utveckling Varje barn har rätt till livet, att överleva och goda förutsättningar för barnets utveckling Barn ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar Inkluderar att se till HELA barnet; andlig, moralisk, fysisk, psykisk och social utveckling
Artikel 6: Helhetssyn Barnets rätt till utveckling kräver en helhetssyn, att se hela barnet och dess livssituation Helhetssyn kräver samarbete över organisations-, förvaltnings- och verksamhetsgränser
Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Region Jönköpings län: Barndialogen Barndialogen är ett forum för utvecklings- och förbättringsarbete i samverkan mellan Region Jönköpings län, kommunerna i länet och externa organisationer. Barndialogen arbetar på uppdrag av Region Jönköpings län och kommunerna i Jönköpings län och utgår från Barnkonventionen med en helhetssyn på barns (0-18 år) livssituation. På Barndialogens hemsida finns arbetet med Barnkonventionen dokumenterad och med namn på samtliga barnrättsombud i regionen.
Diskutera Vilka utmaningar och möjligheter ser vi i samarbetet med andra/varandra runt barn?
Barnkonventionen Skydd mot våld och övergrepp Rätt att utvecklas som person Rätt till sin identitet Rättigheter i familjen Sociala rättigheter
Rätt att utvecklas som person
Rätt att uttrycka sig Art. 12 Åsiktsfrihet, delaktighet, rätt att bli hörd Art. 13 Yttrandefrihet Art. 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet Art. 15 Förenings- och mötesfrihet 70
Rätt till information Informationsfrihet (art. 13) Rätt till privat- och familjeliv (art. 16) Rätt till information om social välfärd och hälsa, samt massmedias roll (art. 17) Rätt till information om barnkonventionen och sina rättigheter (art. 42) 71
Barn med funktionsnedsättning (art. 23) Rätt att leva ett fullvärdigt och värdigt liv Insatser ska främjar självförtroendet Insatser ska möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället Rätt till särskild omvårdnad, utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, rekreation och förberedelse för arbetslivet
Äldre barns åsikter i vården Bestämmer själva om de vill lämna ut uppgifter om sitt hälsotillstånd och till vem Gäller inte uppgifter som behövs för utredning inom socialtjänsten eller en brottsutredning Har rätt att spärra journaluppgifter för andra vårdenheter eller vårdgivare T.ex. om den unge besökt en ungdomsmottagning
Barn kan inte bestämma om: Allvarligare beslut som kräver medicinsk kunskap T.ex. om en operation, behandling eller undersökning ska göras eller inte Barn kan ofta vara med och påverka delar av dessa vårdinsatser
Barnets rätt i vården Ha en förälder med sig om hon/han är inlagd på vårdavdelning/sjukhus Syskon får komma på besök och om möjligt sova över, om barnet själv vill I första hand vårdas på en barnavdelning Få avbryta en undersökning eller behandling för en paus eller försöka igen vid ett annat tillfälle
Begränsningar i rättigheter: Barn kan inte tacka nej till vård om de vårdas enligt: Smittskyddslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT)
Äldre barn har i regel rätt att: Få tala enskilt med vårdpersonal Söka vård på eget initiativ Få hälsorådgivning Utan att en förälder är med eller måste ta del av vad barnet har berättat, fått för information, resultat eller behandling
Rättigheter i familjen
Vårdnadshavarnas inflytande Barnkonventionen artikel 5: Föräldrar (vårdnadshavare) är ansvariga för sitt barn. De ska utgå från barnets bästa och se till barnets behov. De ska bevaka sitt barns rättigheter i förhållande till ex. förskola, skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. De ska ge lämplig ledning och råd till barnet i enlighet med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga. Föräldrars stödjande roll minskar i takt med barnets ökade ålder och mognad. Barnkonventionen artikel 18: Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling, uppfostran och ekonomi Föräldrarnas relation till varandra är inte relevant
Föräldrarollen (art. 5 och 18) Föräldrar ska utgå från barnets bästa och ska ge barnet en bra och trygg uppväxt Föräldrar ska inte ställa krav eller ha förväntningar som är orimliga i förhållande till barnets mognad och utveckling Föräldrar ska få lämpligt stöd i sin föräldraroll
Uppfostran och gränssättning ska respektera barnets rättigheter (art. 19) Föräldrar ska inte ställa krav eller ha förväntningar som är orimliga i förhållande till barnets mognad och utveckling Får inte använda fysiskt eller psykiskt våld Inga bestraffningar som förringar, förödmjukar, svärtar ned, skuldbelägger, hotar, skrämmer eller förlöjligar barnet
Vårdnadshavarnas inflytande Patientlagen 5 kap. Delaktighet 3 Patientens närstående ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta.
Vårdnadshavarnas inflytande Föräldrabalken 6 kap. 11 : Vårdnadshavarna har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter Det är vårdnadshavarnas ansvar att barnets behov blir tillgodosedda Vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål i de beslut som rör barnets personliga angelägenheter
Barn har rätt till omvårdnad av sina föräldrar (även vid skilsmässa) Barnet har rätt att ha vetskap om, och bli omvårdad av, sina föräldrar (art. 7) Barnet ska inte skiljas från sina föräldrar, utom när det är nödvändigt för barnets bästa (art. 9) Barn har rätt att återförenas med sin familj (art. 10)
Vårdnadshavares rättigheter i vården Bestämma om barnet ska vårdas eller inte. Grundprincipen är att båda vårdnadshavare ska samtycka till vården, om det inte är en ensam vårdnadshavare. Om vårdnadshavare inte är överens kan barnets egen åsikt bli avgörande.
Vårdnadshavares rättigheter i vården Få information om barnets hälsotillstånd, vilka undersökningar, behandlingar och metoder som kan bli aktuella Få information om vad som kan hända om man inte behandlar Få komma med egna förslag och ha åsikter om vården Vid allvarlig sjukdom/komplicerad vårdinsats har man rätt att få en andra bedömning av ytterligare en specialist
Vårdnadshavares rättigheter i vården Avbryta en pågående behandling eller tacka nej till undersökningar eller mediciner Slippa närvara eller hålla fast barnet vid en obehaglig undersökning eller behandling, men kan finnas till hands för att trösta och stötta barnet före och efter. Bestämma om personer under utbildning deltar eller ser på när barnet behandlas eller undersöks
Vårdnadshavares rättigheter i vården Om barnet vårdas på vårdavdelning eller sjukhus: Få sova över hos barnet Visning av vårdavdelning/sjukhus och förklaring av rutiner och riktlinjer Få stöd att hjälpa till med vården av barnet
Vårdnadshavares rättigheter i vården Få språk- eller hörseltolk Bestämma om barnet ska delta i forskningsprojekt eller inte Få en kopia av barnets journal Om inte ett äldre barn har motsatt sig att journalkopior lämnas ut I vissa speciella fall kan det finnas sekretess till skydd för barnet gentemot vårdnadshavaren
Vårdnadshavares rättigheter i vården Vårdnadshavare har INTE rätt att: Kräva behandling som strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet inom vården Neka sitt barn livräddande behandling Neka sitt barn medicinsk vård och behandling om det annars skulle uppstå en allvarlig risk för barnets hälsa eller utveckling (LVU = socialnämnden övertar ansvaret under vården)
Vårdnadshavares rättigheter i vården Vårdnadshavare har INTE rätt att: Tacka nej till vård om barnet har en smittsjukdom och ska vårdas enligt smittskyddslagen Spärra uppgifter i barnets journal för andra vårdgivare Information som personalen misstänker kan skada barnet får inte lämnas ut
Art. 2 Icke-diskriminering Hälso- och sjukvårdens ansvar Lyssna på barnet / göra barnet delaktigt Art. 12 Barnets bästa Barnets hela livssituation och fulla utveckling Art. 3 Art. 6 Hälso- och sjukvårdens ansvar Art. 4, 23, 24, 39 och 42
Sociala rättigheter
Social trygghet (art. 26) Föräldrar är ekonomiskt ansvariga för sina barn. När barnets föräldrar inte kan förverkliga sitt ekonomiska ansvar har staten ett övergripande ansvar. Stöd utan diskriminering, social stigma eller förlust av andra rättigheter samt med respekt för deras privatliv.
Skälig levnadsstandard (art. 27) Barnets rätt att utvecklas till sitt fulla potential (fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt) (art. 6 och 29) Föräldrarnas huvudansvar för barnets uppfostran och utveckling, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, understödd av staten (art. 5, 7 och 18)
Skälig levnadsstandard (art. 27) Mat, kläder och bostäder, underhåll Rent vatten, hälsoutbildning, god hygien, sanitetslösningar, amning (art. 24) Förebyggande insatser mot miljöförstörelse, barnolyckor och skadliga traditionella sedvänjor (art. 24)
Rätt till alternativ omsorg (art. 20) Barn som berövats eller inte kan tillåtas stanna kvar i familjemiljön har rätt till särskilt skydd och bistånd Säkerställa alternativ omvårdnad (fosterhem, adoption eller lämpliga institutioner för omvårdnad av barn) Hänsyn ska tas till kontinuitet i uppfostran och till barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund.
Rätt till regelbunden översyn av alternativ omsorg (art. 25) Barn som har omhändertagits har rätt till regelbunden översyn av den behandling som barnet får och alla andra omständigheter rörande barnets omhändertagande.
Rätt till lek, vila, fritid och kultur (art. 29) Lek utan vuxen inblandning Vila balans skola-arbete-hem Fritid åldersanpassad och frivillig Kultur åldersanpassad och tillgänglig Läxor? 99
Rätt till utbildning (art. 28) Kommunens/skolans ansvar: Regelbunden närvaro i skolan Skoldisciplin utifrån barnkonventionen Studievägledning Stoppa mobbning Elevers delaktighet i beslut som rör dem 100
Rätt till (elev)hälsa (art. 24) Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa Näringsrik mat på skolan Förebygga olyckor, förebyggande hälsovård Elevhälsa/skolhälsa Förebygga och behandla psykisk ohälsa Avskaffa skadliga traditionella sedvänjor
Rätt till hälsa och sjukvård (art. 24) Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa Tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering (icke-diskriminerande, likvärdig tillgång) Näringsrika livsmedel Förebygga olyckor, förebyggande hälsovård Psykisk hälsa Avskaffa skadliga traditionella sedvänjor
Rehabilitering (art. 39) Barn som har utsatts för: vanvård utnyttjande eller övergrepp tortyr eller grym, förnedrande behandling väpnade konflikter har rätt till fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning I en miljö som befrämjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet
Barn med funktionsnedsättning (art. 23) Rätt att leva ett fullvärdigt och värdigt liv Insatser ska främjar självförtroendet Insatser ska möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället Rätt till särskild omvårdnad, utbildning, hälsooch sjukvård, habilitering, rekreation och förberedelse för arbetslivet
Rätt till sin identitet
Rätt till sin identitet Artikel 2, 7 & 8 Rätt att respekteras för den man är Rätt att inte diskrimineras Rätt till namn och nationalitet Rätt att behålla sin identitet
Respekt för barns ursprung Artikel 22 & 30 Barn som flytt sitt land och har kommit till Sverige har samma rättigheter som alla barn i landet Minoriteter och ursprungsbefolkning: Rätt till sitt eget kulturliv Rätt till sin egen religion Rätt att använda sitt eget språk
Skydd mot våld och övergrepp
Art. 19: Skydd mot övergrepp Fysiskt eller psykiskt våld Skada eller övergrepp Vanvård eller försumlig behandling Misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp
Skydd mot övergrepp Art. 11 Skydd mot olovligt bortförande Art. 32 Skydd mot ekonomiskt utnyttjande Art. 33 Skydd mot narkotika Art. 34 Skydd mot sexuellt utnyttjande Art. 35 Förhindrande av handel med barn Art. 36 Skydd mot annat utnyttjande Art. 37 Skydd mot tortyr/dödsstraff
Skydd mot övergrepp (art. 19) Skyldighet att ha stödjande insatser: Förebyggande arbete Hur identifierar vi barn som far illa? Hur rapporterar vi misstanke om att barn far illa? Vem remitterar vi barnet till för vård och stöd? Vem undersöker barnet och spårsäkrar? Hur och vem behandlar barn som far illa? Hur och när gör vi uppföljning? Kunskap om hur vi gör orosanmälan!
Anmälningsskyldigheten Räcker med misstanke Ingen utredningsskyldighet Personligt ansvar/skyldighet/civilkurage Får rådgöra med kollegor Kan ringa till socialtjänsten (barnet anonymt) Chefen kan vara medanmälare Återkoppling från socialtjänsten Upprepade anmälningar
Hinder för att göra orosanmälan Rädsla för att ha fel Personligt obehag Oro för fortsatt kontakt med familjen Osäkerhet om det blir bättre för barnet Otydligt vad socialtjänsten kan göra
Professionellt hanterande av barnets berättelse Barn testar vuxna med stegrande grad information om sin livssituation. Vuxnas (negativa) reaktioner på vad barnet berättar gör att barnet sållar i sin berättelse för att skona oss vuxna. Det tar tid att skapa förtroende, barnet kan inte bollas mellan olika personer.
Diskutera Vad är våra utmaningar och möjligheter kring orosanmälningar vid misstanke om att barn far illa?
Kontaktinformation Susann Swärd Verksamhetschef susann.sward@rattighetsfokus.se 0768-654 356