ARBETSNYTT KINA Hej och välkommen till 2010 års första nummer av nyhetsbrevet ARBETSNYTT KINA. I denna upplaga av ARBETSNYTT KINA ligger fokus på globaliseringen av arbetsmarknaden ur ett svenskt-asiatiskt perspektiv. Du kan bland annat läsa om arbetslösheten i olika delar av Asien, om internationell arbetskraftsmigration samt om hur satsningar på utbildning påverkar framtidens arbetsmarknad i olika länder. Slutligen finner du länkar till två välskrivna och intressanta artiklar som berör olika aspekter av Kinas växande inflytande på den globala arbetsmarknaden. ARBETSNYTT KINA vänder sig till dig som är intresserad av arbetsrelaterade frågor från sysselsättning till arbetsrätt i Asien med extra fokus på Kina. Innehållet baseras i huvudsak på mitt arbete som arbetsmarknadsråd vid ambassaden i Peking och spänner från aktuella utvecklingar och händelser via intressanta möten till viktig bakgrundsinformation. Hör gärna av dig om du har kommentarer, reflektioner eller frågor kring det som skrivs. Hör även gärna av dig om du har idéer och önskemål kring ämnen du vill läsa om. Känner du andra som du tror skulle vara intresserade av att läsa ARBETSNYTT KINA? Skicka i så fall deras e-postadress. Vänliga hälsningar, OSCAR BERGER Arbetsmarknadsråd, Peking ------------------------------------------------------------------------------ INNEHÅLL: - Arbetslösheten i östra Asien och Indien - Global arbetsmigration 2009 - Global utbildning - Kinesiska jobbagenter - Lästips Artiklar om Kinas växande inflytande på den globala arbetsmarknaden (källa New York Times) ARBETSLÖSHETEN I ÖSTRA ASIEN OCH INDIEN - En överblick Den pågående ekonomiska krisen har satt sina spår i Asien precis som i övriga delar av världen. Samtidigt har hösten och vintern visat tecken på att kontinenten, men de östasiatiska länderna i spetsen, redan är på väg ut ur krisen. Enligt ett antal analyser har snabbt sjösatta stimulanspaket och ökad privatkonsumtion varit två viktiga faktorer. Återhämtningen har även påverkat sysselsättningen i regionen, som under hösten visat på en positiv utveckling. Nedan följer en kort beskrivning av arbetslösheten i ett antal östasiatiska länder/områden samt i Indien. - Kina har alltjämt en officiell arbetslöshetsstatistik på 4,3 procent. Som tidigare rapporterats (se Nyhetsflash Kina 2) gäller siffran bara registrerat arbetslösa stadsbor och ger därför en dålig bild av den verkliga arbetslösheten i landet. Under 2009 var det främst migrantarbetare och nyutexaminerade studenter som hade svårt att finna arbete. Den samlade bilden speglar emellertid en viss ljusning för
migrantarbetarna som i och med julrushen hittat nya jobb. Samtidigt uppger myndigheterna att 11 miljoner nya arbetstillfällen skapats under 2009, fler än vad man förutspådde i mars. - Hongkong, en viktig aktör för Kina och för Asien i stort, har sett en försiktig återhämtning under hösten då arbetslösheten fallit från 5,2 till 5,1 procent. Prognoser för 2010 spår en återhämtning av ekonomin från negativ till positiv tillväxt och med en arbetslöshet på runt 3,5 procent. Framför allt är det en kombination av återhämtad export från fastlandskina samt ökad konsumtion i Hongkong som bidrar till den positiva utvecklingen. Taiwan, som i likhet med Hongkong är oerhört beroende av handel med fastlandet, såg arbetslösheten sjunka till 5,9 procent i oktober. - Japan har i likhet med Hongkong sett förbättrade siffror under hösten. Arbetslösheten är nu nere på 5,1 procent, ner från 5,7 i juli, den högst uppmätta nivån under efterkrigstiden. Svårast är det alltjämt för nyutexaminerade studenter som har problem att komma in på arbetsmarknaden; bara 64,2 procent fick jobberbjudanden 2009, en minskning med drygt sju procent från året dessförinnan. Ett stimulanspaket på 230 miljarder US dollar tros ha varit en viktig faktor i återhämtningen. Samtidigt satsar myndigheterna fortsatt stort på att säkerställa sysselsättningen; 100 000 nya jobb har lovats till mars i år. - Sydkorea gick, till skillnad från många av grannländerna, i motsatt riktning under november månad då arbetslösheten steg till 3,3 procent. Samtidigt visar den relativt låga siffran att Sydkorea klarat sig förhållandevis bra under krisen, bland annat genom att skapa fler arbetstillfällen inom den offentliga sektorn med särskilt fokus på utsatta grupper så som unga, äldre och kvinnor. Landets myndigheter har även lovat att satsa ännu mer på sysselsättningen 2010. En ny fond på tre miljarder US dollar har skapats för att hjälpa företag inom småföretag inom teknologi- och miljösektorn. - Filippinerna har en av regionens hårdast drabbade arbetsmarknader med en arbetslöshet på 7,1 procent i oktober, upp från 6,8 procent jämfört med samma månad 2008. Under krisen har stabila jobb gått förlorade och ersatts med temporära arbeten inom framför allt jordbruk och servicesektorn. Landet är ekonomiskt väldigt utsatt då en stor del av BNP kommer från pengar som skickas hem från arbetskraft utomlands. Prognoserna för 2010 ser dessutom fortsatt mörka ut; arbetskraften ökar på grund av demografiska orsaker utan att den inhemska industrin hänger med. - Indien har en uppskattad arbetslöshet på omkring 8-9 procent. I likhet med Kina är siffran svår att verifiera; 60 procent arbetar inom jordbruket och arbetsbrist snarare än arbetslöshet är det verkliga problemet för många anställda. Prognoser inom den för landet viktiga IT-industrin pekar emellertid uppåt. Enligt Manpowers senaste undersökning ser företagen inom sektorn som anställer omkring två miljoner individer positivt på framtiden igen och har börjat anställa för att möta ökad efterfrågan från utlandet. GLOBAL ARBETSMIGRATION 2009 - Krisen lett till tuffare arbetsinvandringsregler på många håll i världen Ett drygt år har gått sedan Sverige införde nya regler för arbetskraftsinvandring från tredje land. Antalet ansökningar om arbetstillstånd har under perioden ökat med drygt 30 procent jämfört med 2008. En stor del av de som söker sig till Sverige för arbete kommer från Asien, däribland Kina och Indien (se Migrationsverkets redovisning för 2009: http://www.migrationsverket.se/info/1771.html). Samtidigt som Sverige öppnat upp för mer arbetskraftsinvandring går stora delar av världen i motsatt riktning. Den ekonomiska krisen har lett till att många länder, i väst såväl som i öst, infört hårdare regler vad gäller utländska arbetare. Nedan följer en kort beskrivning av ett antal nya begränsningar. - Sydkorea, som 2008 erbjöd drygt 100 000 arbetstillstånd till utlänningar, minskade antalet till knappa 34 000 för 2009, de flesta inom enklare tillverkning och jordbruk. Syftet med den drastiska minskningen har uttryckligen varit att skydda existerande jobb i landet. - Nya Zeeland har ändrat reglerna för tidsbegränsad arbetsinvandring. Lågutbildades arbetstillstånd begränsas nu till ett år, och det har blivit svårare för anhöriga att få följa med arbetstagaren. Landets
arbetsmarknadsministerium har även skurit ner i listan över bristyrken som ligger till grund för arbetstillstånd för utlänningar. - USA har infört begränsningar av anställningen av utländska medborgare för företag som fått ta del av myndigheternas stimulanspaket. Enligt Employ American Workers Act (EAWA), en del av USA:s stimulanspaket TARP, måste företag som fått statliga medel bland annat visa att de först försökt hitta individer som redan har arbetstillstånd i USA samt att ingen med liknande position nyligen avskedats från företaget. - Malaysia har under 2009 initierat ett antal kampanjer ämnade att ersätta utländsk arbetskraft med inhemsk. Foreign Workers First Out Policy och Train and Replace är två exempel på hur Malaysia försöker ersätta många av landets uppskattningsvis två miljoner utländska arbetare med lokal arbetskraft. - Storbritannien skärpte under våren kraven på de utlänningar som söker arbetstillstånd enligt landets poängsystem (olika krav beroende på utbildningsgrad, lönenivå etc.). Bland annat krävs numera att de som söker arbetstillstånd i den mest kvalificerade kategorin har en masterutbildning (tidigare kandidat) och att de erbjuds en lön på minst 20 000 pund/år (tidigare 16 000). Syftet har uttryckligen varit att nya arbetstillfällen går till britter snarare än utlänningar utanför EU. - Indien har infört hårdare regler och kontroll för affärsvisum till landet. Detta som svar på att uppskattningsvis 25 000 kineser beräknas arbeta i Indien på visum för affärsmän. Restriktionen har enligt indiska medier lett till brister i byggandet av ett antal energiprojekt där kinesiska ingenjörer och arbetare varit delaktiga. - Enligt International Organization for Migration (IOM), en mellanstatlig organisation som bland annat arbetar med migrationsfrågor mellan Kina och omvärlden, har krisen medfört en tydlig ökning av antalet kineser som återvänt hem. Detta inte minst på grund av hårdare kontroll av illegal arbetskraftsmigration, vilket fått stora grupper i Tyskland, Spanien, Storbritannien, Japan och Sydkorea att återvända hem till Kina. - I jämförelse med andra länder förefaller Sveriges arbetskraftsinvandringslagar som baseras på företagens enskilda behov snarare än myndigheternas bedömning av det ekonomiska läget erbjuda individuella företag och sektorer stor flexibilitet baserat på specifika omständigheter. Något som förhoppningsvis även kan vara till fördel då det ekonomiska läget vänder och efterfrågan ökar igen. GLOBAL UTBILDNING - Asien är på gång men kinesiska skolor ligger efter Att jämföra universitet är en vansklig, för att inte säga omöjlig, uppgift. Men det är många som försöker. Nyligen släppte de två ledande rankningarna Times Higher Education (UK) och Jiao Tong University (Kina) sina listor över världens bästa skolor 2009. Sammanställningarna baseras på ett antal faktorer, däribland antal professorer som tilldelats nobelpris, akademiska artiklar publicerade under året, andel lärare per elev m.m. Rankningarna har kritiseras för att inte spegla hela verkligheten (är en nobelpristagare automatiskt en bra lärare?). Samtidigt ger de en viss inblick i generella nivåer och trender i utbildningsvärlden, information som är av betydelse ur ett framtida sysselsättningsperspektiv. Nedan följer en sammanställning med särskilt fokus på asiatiska och i synnerhet kinesiska skolors ställning. - Likt tidigare år ligger skolor i USA i topp på de flesta listorna, tätt följt av brittiska universitet. De bästa skolorna i Asien ligger i Japan, som hamnar runt 20:e plats enligt många rankningar. - Enligt Times Higher Education kan man börja skönja en ny trend: asiatiska universitet i bland annat Japan, Korea, Hongkong och Malaysia börjar klättra i listorna samtidigt som USA kniper färre av topplaceringarna. En tolkning är att vi nu ser frukten av de asiatiska tigrarnas stora satsningar på utbildning. Framför allt har många universitet i Asien börjat lägga mer resurser på att synas internationellt; både i form av akademiska publiceringar i internationella tidskrifter och genom att satsa mer på att locka till sig lärare och studenter från andra delar av världen.
- Bland de asiatiska länderna utmärker sig (förutom Japan) skolorna i Hongkong. I en stad med omkring sju miljoner invånare och åtta statliga universitet hamnar omkring hälften högt på listorna. - Kina, med omkring 2000 nationellt erkända högskolor och universitet och omkring 20 miljoner aktiva universitetsstudenter, ligger ännu en bit efter världens bästa skolor. Enligt både inhemska och internationella listor ligger landets bästa skolor (Tsinghua för ingenjörer, Peking University och Fudan University för allmänna studier) efter universiteten i de ekonomiskt mer utvecklade grannländerna. - Kina har under de senaste 10-15 åren satsat stort på att utveckla toppuniversitet. På 90-talet sjösattes Projekt 985 och C9, program ämnade att etablera ett slags kinesiskt Ivy League enligt amerikansk modell. Likaså syftar Projekt 211 till att skapa 100 skolor av global toppkvalitet under det 21:a århundradet (därav siffrorna 211). Under projektets första fas, 1996-2000, uppges 2,2 miljarder dollar ha satsats på de aktuella universiteten. Idag beräknas omkring 70 procent av statliga forskningsanslag gå till skolor kopplade till Projekt 211. - Trots att Indien under de senaste 10 åren satsat stort på att utveckla en kompetenskrävande ITindustri ligger landets skolor bakom Kinas enligt de flesta rankningarna. De fåtal som tar sig in på topp-200 listorna fokuserar just på IT och teknologi. - EU-länderna, som ofta hamnar relativt långt ner på de två mest citerade rankningarna, har varit mycket kritiska till hur dessa utformats. Kommissionen finansierar därför nu ett europeiskt projekt med mål att utforma en egen ranking som bättre speglar fördelarna med utbildningen vid skolar i EU. Listan planeras vara färdig våren 2011. Förhoppningen är att rankningen ska locka till sig fler toppstudenter från omvärlden och på så vis befästa EU:s position som världsledande i forskning och utveckling. - Fyra-fem svenska universitet platsar enligt de flesta rankningar bland världens 200 bästa. Se länkar för hela listorna: www.timeshighereducation.co.uk/hybrid.asp?typecode=438 www.arwu.org KINESISKA JOBBAGENTER - En introduktion till den organiserade kinesiska arbetskraftsexporten I takt med att Kinas ekonomi expanderar flyttar fokus uppåt och utåt: upp i värdekedjan från den enkla tillverkningsindustrin och ut bortom landets gränser. Idag är kinesiska företag stora aktörer runt om i världen inom allt från konstruktion via gruvindustri till högteknologiska projekt så som telecom. Ofta tar de kinesisk arbetskraft till hjälp för att utföra arbetet. I veckan hade jag ett möte med CHINCA, China International Contractors Association, en branschorganisation för kinesiska agenter inom internationella projekt (www.chinca.org/en). Nedan följer en kort översikt av CHINCA:s och de kinesiska agenternas verksamhet på den globala arbetsmarknaden. - CHINCA är, likt många kinesiska organisationer, en aktör med många hattar. Å ena sidan är man en branschorganisation med uppgift att företräda och stötta medlemmarna som består av kinesiska företag som är involverade i internationella projekt. Å andra sidan är man underordnade det kinesiska handelsministeriet (Mofcom) och är i denna egenskap ålagda att etablera och överse regler och riktlinjer för hur företag inom industrin bör agera. Detta innebär även att de har rätt att straffa företag som inte följer anvisningar från myndigheterna. De nära kontakterna till Mofcom gör även att man har rollen som främjare av kinesisk industri och internationella investeringar. - Av CHINCA:s omkring 1200 medlemsföretag erbjuder cirka 500 tjänster inom arbetsförmedling av kinesisk arbetskraft. Främst rör det lågutbildad sådan inom byggsektorn, tillverkningsindustri och jordbruk, men även till viss del serviceyrken så som köks- och sjukvårdspersonal. Ofta rör det sig om personal till kinesiska projekt utomlands men uthyrning till utländska företag förekommer också.
- I dagsläget befinner sig uppskattningsvis 800 000 kineser utomlands för arbete. En majoritet av dessa har organiserats genom något av CHINCA:s medlemsföretag som hittar, utbildar och arrangerar det praktiska aspekterna av utlandstjänsten. Omkring 70 % befinner sig i Asien, däribland uppskattningsvis 160 000 i Japan som har ett bilateralt avtal med Kina om trainee -platser, ett annat ord för tillfällig arbetskraftöverföring från Kina till enklare industrier i Japan. - CHINCA har även ett officiellt avtal med Tyskland rörande kinesiska kockar. Varje år tillåts 25 av CHINCA:s medlemsföretag skicka sammanlagt 1000 kockar till tyska restauranger för arbete i fyra år. Kockarna ska enligt avtalet få lön enligt tysk standard, samtidigt som de förmedlande kinesiska agenterna tar en avgift på mellan 20 000-25 000 av varje kock. Ofta drar de tyska arbetsgivarna även en avgift på omkring 4000 kronor för mat och husrum per kock. Enligt CHINCA finns tecken på att reglerna för hur mycket och av vem de kinesiska agentföretagen får ta betalt kan komma att ändras. Vad de förmodade nya reglerna kommer att innebära är i dagsläget dock oklart. - För varje utskicka kinesisk arbetstagare kräver CHINCA och kinesiska regler att det skrivs tre kontrakt: ett direkt mellan den kinesiska arbetstagaren och den utländska arbetsgivaren, ett mellan den kinesiska arbetstagaren och den kinesiska agenten (d.v.s. CHINCA:s medlemsföretag), och ett mellan den kinesiska agenten och den utländska arbetsgivaren. Huvudinnehållet i dessa avtal, däribland löner och arbetstimmar, måste vara desamma i samtliga tre. Andra detaljer kan skilja sig åt. - Vid tvister mellan arbetsgivare och den kinesiska arbetskraften ska agenten enligt kinesisk lag finnas till hands för att lösa konflikten. Systemet fungerar enligt CHINCA i Japan där agenterna tillåts etablera egen verksamhet. När det gäller de kinesiska kockarna i Tyskland är det enligt organisationen mer problematiskt då landet inte tillåter att agenterna verkar i Tyskland. - Med tanke på skillnaderna mellan ovan beskrivna system och Sveriges nya regler för arbetskraftsinvandring där fokus ligger på individer förefaller det högst relevant att lära sig mer om den kinesiska synen på dessa frågor; hur passar exempelvis agenternas avgiftsbelagda service till arbetstagarna, kravet på kontrakt mellan tre parter och det kinesiska systemet för konfliktlösning in i den svenska arbetsmarknadsmodellen? LÄSTIPS: Kina satsar allt större resurser på att locka hem välutbildade kineser som studerat, forskat och arbetat utomlands: www.nytimes.com/2010/01/07/world/asia/07scholar.html?pagewanted=all Kinas investeringar i omvärlden där kinesiska arbetare gör jobbet kritiseras i allt större utsträckning av lokalbefolkningen i länder där arbetslösheten redan är hög: www.nytimes.com/2009/12/21/world/asia/21china.html?_r=1 (Gratis registrering på New York Times hemsida kan vara nödvändigt för att läsa artiklarna. Fungerar inte länken då du klickar på den? Kopiera och klistra direkt in i en webbläsare!)