GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

Sikforsån (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 11 AVRINNINGSOMRÅDET... 13 REFERENSER... 18 BILAGA 1. Metodik... 21 BILAGA 2. Analysresultat för vattenkemi 2005... 51 BILAGA 3. Analysresultat för referensvattendrag 2005... 85 BILAGA 4. Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU 2005... 87 BILAGA 5. Vattenföring, transporter och punktutsläpp 2005... 91 BILAGA 6. Väderförhållanden 2005... 99 BILAGA 7. Resultat från bottenfaunaundersökningar 2005... 103 BILAGA 8. Resultat från växtplanktonundersökningar 2005... 131 BILAGA 9. Undersökning av fosfortillförsel i nedre delen av Timsälven 2005... 143 BILAGA 10. Länsstyrelsens undersökningar 2005... 149

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 2005 års undersökningar omfattade vattenkemi, växtplankton, bottenfauna och en undersökning av fosfortillförseln i den nedre delen av Timsälven. Väderförhållanden Vattenföring (m 3 /s) 125 100 75 50 25 2005 1968-93 Varmare och torrare än normalt Årsmedeltemperaturen för år 2005 vid klimatstationen i Åtorp var 6,4 C, vilket är 1,0 C högre än normalvärdet för perioden 1961-90. Endast mars, maj och juni var kallare än normalt. Nederbördsmängden (627 mm) var 9 % mindre än normalt. I maj men framför allt juli var nederbörden större än normalt. Övriga månader uppvisade nederbördsmängder mindre än normalt, störst var underskotten i april och september. Väderförhållanden 2005 i Åtorp, Daglösen och Fredriksberg redovisas i bilaga 6. Vattenföring Vattenföringen lägre än normalt Vattenföringen i Gullspångsälven 2005 var 23 % lägre än det normala (medelvärde 1968-2004). Framför allt under perioderna april-juni och augusti-oktober var flödena mindre än normalt (månadsmedelvärden 1968-1993, Figur 1). Endast i januari, februari, juli och december var flödena större än normalt. I Timsälven och Svartälven var vattenföringen ca. 30 % lägre än det normala. Vattenföringen i Gullspångsälven, Svartälven och Timsälven redovisas i bilaga 5. 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedelvattenföring i Gullspångsälven 2005 och medelvärden för perioden 1968-93. Nolltappning under sommar och höst Nolltappning har förekommit i varierande omfattning i Svartälvens utlopp, Svartälven vid Hammarn, Älgälven, Timsälvens utlopp, Timsälven vid Lunedet, Storforsälven samt i Letälven vid Degerfors och Åtorp, främst under sommar och höst. Vid nolltappning påverkas vattendragen mer negativt av eventuella utsläpp, eftersom utspädningen blir mindre än normalt. Näringsämnen Huvudsakligen låga till måttligt höga halter av kväve och fosfor De flesta undersökta sjöar och vattendrag hade låga eller måttligt höga halter av fosfor och måttligt höga halter av kväve 2005. Detta gäller även för den senaste treårsperioden (Figur 5). I Lonnen (3010) var dock fosforhalten hög. I Letälven vid Åtorp (1021) och Gullspångsälven i Gullspång (1005) uppmättes höga kvävehalter. Hovaån (1101) som påverkas av kringliggande jordbruksmark hade mycket höga halter av kväve och fosfor. 1

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Sammanfattning Specialundersökning av fosfortillskott i nedre delen av Timsälven 2005 En specialundersökning under 2005 syftade till att utreda orsaker till den stora ökning av fosforhalt som vissa år kunnat observeras i den nedre delen av Timsälven. Undersökningarna redovisas i Bilaga 9. Nedan sammanfattas de viktigaste resultaten. Vattenkemin undersöktes varje månad i befintliga provpunkter i området liksom i ett antal extra provpunkter, t.ex. i tillflödena Kedjan och Trösälven. Undersökningarna visade på störst haltökningar i april samt under perioden juli-november, huvudsakligen i områdets övre delar där tillskotten från andra vattendrag, jordbruk och sediment är störst. Eftersom retentionen av fosfor är låg i tillflödena och denna del av Timsälven är det till viss del naturligt att halten ökar. I de nedre delarna (inom Karlskoga tätort) ökade fosforhalten i juli och augusti, förmodligen p.g.a. dagvattenpåverkan vid lågt flöde i Timsälven. Under 2005 tillfördes Timsälven 3,1 ton fosfor mellan Alkvetterns utlopp och utloppet i Möckeln. Två tredjedelar av detta kom från de största tillflödena: Trösälven, Kedjan och Kilstabäcken. En stor del av tillskottet från tillflödena kommer från skogsmark men även jordbruksmark bidrar. Avrinning från markområden närmast Lonnen och Timsälven, som utgörs av en stor andel jordbruksmark, bidrog med ca. 0,5 ton. 0,7 ton kan knytas till övriga tillskott, vilka framförallt bedöms utgöras av sedimentpåverkan i älvfåran och Lonnen. Tillskottet från enskilda avlopp var litet i förhållande till andra källor i hela området. Kedjeåsens fiskodling bidrog med ca. 1/5 av fosfortillskottet från vattendraget Kedjan och knappt 1/20 av det totala fosfortillskottet till Timsälven. Förhöjd ammoniumhalt i Daglösen I norra delen av Daglösen (3415) kunde påverkan från reningsverket i Filipstad ses vid provtagningen i februari. Ammoniumhalten i bottenvattnet var då hög. I centrala delen av Daglösen (3410) liksom i Möckeln (1030) var ammoniumhalterna något förhöjda i bottenvattnet i februari (måttligt hög halt). Bottenfaunan påverkad nedströms Storfors och Hällefors Liksom de flesta tidigare undersökta år var lokalen nedströms reningsverket i Storfors (3081) betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material 2005 (Figur 8). En viss tendens till förbättrade förhållanden finns. Även i Svartälven nedströms Hällefors (2041) bedömdes bottenfaunasamhället vara betydligt påverkat av näringsämnen/organiskt material 2005. 2003 kunde ingen bedömning göras p.g.a. att allt för få indikatorarter hittades. Bottenfaunasamhället har troligen störts av ökade utsläppsmängder från Fjällbo reningsverk i samband med ombyggnad 2002-2003. De två senaste åren kan en förbättring noteras. Någon inverkan på vattenkemin i provpunkten 2041 har dock inte kunnat observeras. Vid övriga undersökta lokaler i rinnande vatten kunde ingen påverkan från näringsämnen/organiskt material noteras. Klorofyll I augusti 2004 var klorofyllhalterna mycket låga i samtliga undersökta sjöar. Halterna i augusti 2005 var betydligt högre. De var generellt låga eller måttligt höga förutom i Öjevettern (hög halt, 29 µg/l) och Lonnen (mycket hög halt, 43 µg/l). Organiska ämnen Generellt måttligt höga halter av organiska ämnen I Storforsälven (3083, 3082) och Öjevettern (3070) var halterna av organiska ämnen mätt som TOC låga 2005. Halten var också låg i Gullspångsälvens utlopp (1005). I Hovaån var halten mycket hög. Övriga provpunkter uppvisade måttligt höga halter. 2

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Sammanfattning Syretillstånd Förbättrad syresituation i Möckeln, Bredreven och Daglösen Syretillståndet i undersökta sjöaras bottenvatten 2005 varierade från syrefritt/nästan syrefritt i norra delen av Daglösen, Öjevettern och Lonnen (Figur 2). I Lersjön var syretillståndet syrefattigt. Bredreven och Möckeln uppvisade svagt syretillstånd. I centrala delen av Daglösen var syretillståndet måttligt syrerikt. Sjöarna som undersöks årligen är relativt grunda med begränsade djuphålor, vilket i kombination med stor tillförsel av organiskt material ofta leder till syrebrist i bottenvattnet. I Möckeln, Bredreven och centrala Daglösen var dock syretillståndet det bästa på många år 2005. Tillståndsbedömning för den senaste treårsperioden redovisas i Figur 6. Ljusförhållanden Måttligt stort siktdjup i de flesta sjöar Siktdjupet mättes i sjöarna vid provtagningen i augusti. Lonnen och Öjevettern hade ett siktdjup under 2,5 meter, vilket klassas som litet. Övriga sjöar hade måttligt stort siktdjup. Vattnets färgtal i de olika provpunkterna varierade i stort sett som TOC-halten. I Timsälvens avrinningsområde från Storforsälven och nedströms, i Svartälvens utlopp samt i Letälven och Gullspångsälvens utlopp, var vattnet i huvudsak måttligt färgat. I Skillerälven, Daglösen och övre delen av Svartälvens avrinningsområde var vattenfärgen betydlig. I Lersjön, Svartälven vid Sågen och i Hovaån var vattnet starkt färgat. Grumligheten (turbiditeten) mättes i rinnande vatten. Alla provpunkter i Svartälvens avrinningsområde utom Fransagen nedströms Lesjöfors (måttligt grumligt) hade svagt grumligt vatten. Grumligheten ökade nedströms i Timsälvens avrinningsområde, från måttligt till betydligt grumligt. I Letälven var vattnet måttligt grumligt. Hovaån hade starkt grumligt vatten. Grumligheten mäts inte i Gullspångsälvens utlopp. Alkalinitet och ph-värde God motståndskraft mot försurning Generellt var förmågan att motstå försurning (buffertkapaciteten) god i Gullspångsälvens avrinningsområde 2005. Detta gäller även för den senaste treårsperioden (Figur 7). I Hovaån var buffertkapaciteten mycket god 2005. Svartälven vid Sågen (2625) och Lersjön (3510) uppvisade svag buffertkapacitet. I flera provpunkter i Svartälvens och Timsälvens övre avrinningsområden (2241, 2541, 2544, 2625, 3502, 3415, 3510) visade ph-värdet på svagt surt vatten. Vid övriga provpunkter hade vattnet ett ph-värde som var nära neutralt. Syre (mg/l) 6 5 4 3 2 1 0 3510. Lersjön 3415. Daglösen norra 3410. Daglösen centr. 3070. Öjevettern 3010. Lonnen 2530. Bredreven 1030. Möckeln Figur 2. Syreförhållandet i sjöarnas bottenvatten 2005 (årslägsta halt). Streckad linje markerar övergången mellan måttligt syrerikt och svagt tillstånd. Under tunn heldragen linje övergår bedömningen till syrefattigt tillstånd. Under den tjocka heldragna linjen klassas tillståndet som syrefritt eller nästan syrefritt. Metaller Mycket låga till låga metallhalter Halterna av metaller i vatten var överlag mycket låga till låga i hela avrinningsområdet 2005. Måttligt höga blyhalter uppmättes i Lesjöälven nedströms Le- 3

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Sammanfattning sjöfors (2544) och i Kilstabäcken (3102). I Kilstabäcken uppmättes också måttligt hög kopparhalt. Vid jämförelse med Lesjöns utlopp uppströms Lesjöfors (2541) var avvikelsen för bly och zink liten nedströms samhället (2544). Övriga metallhalter visade ingen avvikelse men ökade generellt nedströms. Bottenfaunan i Lesjöälven (vid Blockenhus, 2543) har 2001-2005 bedömts vara påverkad av förorening, förmodligen tungmetaller. Förhöjda blyhalter har också noterats i abborre från Bredreven, nedströms Lesjöfors. Bly tillförs vattnet främst genom utlakning av deponerat avfall inom Lesjöfors industriområde (Alcontrol 2002b). 2005 var avvikelsen för nickel liten i Storforsälven nedströms Storfors (3082) jämfört med uppströmsstationen (3083). Övriga metallhalter visade inga avvikelser men ökade generellt nedströms, i synnerhet molybden. Även nedströms Hällefors (2041) noterades en liten avvikelse för nickelhalten. Nedströms Degerfors (1021) ökade halten molybden jämfört med uppströmsstationen (1025, tydlig avvikelse). Övriga metallhalter ökade generellt något men ingen avvikelse noterades. Växtplankton Växtplanktonundersökningen visade på ett måttligt näringsrikt tillstånd i både Lonnen och Möckeln. Vidare bedöms risken för långvariga algblomningar av toxiska blågrönalger som liten. I båda sjöarna förekommer flagellaten Gonyostomum semen. En art som kan orsaka problem såväl vid dricksvattenproduktion som vid badplatser. Arten har slemtrådar som kan sätta igen filter samt orsaka klåda hos badande. Gonyostomum semen dominerar planktonsamhället i Lonnen och utgör en stor del av biomassan i Möckeln. I Lonnen (Karlskogas dricksvattentäkt) bedöms arten förekomma i så stor mängd att den kan orsaka problem såväl vid dricksvattenproduktionen som för badande nen som för badande (Figur 3). I Möckeln är mängder- Biomassa (mg/l) 5 4 3 2 1 0 Möckeln Lonnen Gräns för stor biomassa 97 98 99 00 01 03 05 9,7 Figur 3. Biomassa av flagellaten G. semen i Möckeln respektive Lonnen 1997-2005. Den heldragna linjen makerar gränsen mellan måttligt stor och stor biomassa. na Gonyostomum mindre och problem med badvattenkvaliteten torde inte förekomma annat än undantagsvis (Figur 3). Transport, arealspecifik förlust Relativt låga ämnestransporter Transporterna i Gullspångsälven 2005 uppgick till 910 ton kväve, 15,9 ton fosfor och 9750 ton organiska ämnen (TOC). Transporterna 2005 var ca 25-30 % lägre än medelvärdet för perioden 1989-2005 (se exempel i Figur 4). Höga arealförluster i Hovaån Arealförlusten av kväve 2003-2005 var låg i Gullspångsälvens avrinningsområde (se bilaga 5). I delavrinningsområdet för Hovaån var förlusten hög och detta område var den enda som uppvisade avvikelse från beräknat jämförvärde (tydlig). Fosforförlusten var mycket låg i Gullspångsälvens avrinningsområde och delavrinningsområdet för Svartälven (utloppet och vid Sågen). I Timsälvens delavrin- 4

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Sammanfattning ningsområde var förlusten låg (utloppet och Skillerälven). Hovaåns delavrinningsområde uppvisade hög arealförlust av fos- 2500 for, här var också avvikelsen tydlig från 2000 beräknade jämförvärden. Även i Timsälven var avvikelsen tydlig. Hovaån påverkas 1500 främst av jordbruk. Utsläpp från reningsverken i Hova och Älgarås utgör en mycket liten del av den totala transporten, speci- 1000 ellt för fosfor. Orsaker till relativt stor förlust av fosfor i Timsälven beskrivs i bilaga 500 9 (Specialundersökning 2005). 0 Kväve (ton/år) Flöde (m3/s) 89 91 93 95 97 99 01 03 05 120 100 80 60 40 20 0 Kväve Flöde Figur 4. Årsmedelflöden samt transporter av kväve i Gullspångsälven (1005) 1989-2005. 1989-2001 är beräknade av SLU, 2002-2005 är beräknade av ALcontrol från SLU:s data. ALcontrol AB Karlstad 2006-10-25 Anders Sköld (Projektansvarig) Holger Torstensson (Kvalitetsansvarig för rapport) 5

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Sammanfattning 6

S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Sammanfattning #S #S Liälven FREDRIKSBERG #S Bred #S#S reven Lesjön LESJÖFORS Älgälven #S Norrelgen Svartälve n Lersjön FILIPSTAD L ungälv en #S #S#S#S Öjevettern #S#S #S #S Östersjön Daglösen #S Torrvarpen Saxån Halvarsnoren STORFORS Ullvettern #S HÄLLEFORS Sörelegen Alkvettern #S #S #S Svar t älve n Timsälv #S #S #S e Möckeln DEGERFORS KARLSKOGA Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S #S Letäl ven #S Skagern #S #S #S #S #S Fosforhalter Låga Måttligt höga Höga Mycket höga Extremt höga Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Krokebäcke Figur 5. Tillståndsbedömning utifrån fosforhalter (medelvärden 2003-2005) vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 7

S vart älven GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Sammanfattning Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS #S Bred reven Älgälven Norrelgen Svartälve n HÄLLEFORS Lersjön FILIPSTAD L ungälv en #S #S#S Öjevettern Östersjön Daglösen #S Torrvarpen Halvarsnoren STORFORS Sörelegen Saxån #S #S Ullvettern Alkvettern #S Tim sälv e #S Möckeln Svar t älve n KARLSKOGA DEGERFORS Vänern GULL- SPÅNG Hovaån #S Letäl ven Skagern #S #S #S #S #S Syrehalt Syrerikt tillstånd Måttligt syrerikt tillstånd Svagt syretillstånd Syrefattigt tillstånd Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Krokebäcke Figur 6. Tillståndsbedömning utifrån syrehalter i sjöars bottenvatten inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Halterna är beräknade som medelvärden av årslägsta halter 2003-2005. 8

S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Sammanfattning #S #S Liälven FREDRIKSBERG #S Bred #S#S reven Lesjön LESJÖFORS Älgälven #S Norrelgen Svartälve n Lersjön FILIPSTAD L ungälv en #S #S#S#S Öjevettern #S#S #S #S Östersjön Daglösen #S Torrvarpen Saxån Halvarsnoren STORFORS Ullvettern #S HÄLLEFORS Sörelegen Alkvettern #S #S #S Svar t älve n Timsälv #S #S #S e Möckeln DEGERFORS KARLSKOGA Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S #S Letäl ven #S Skagern Buffertkapacitet #S #S #S #S #S Mycket god God Svag Mycket svag Ingen el. obetydlig Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Krokebäcke Figur 7. Tillståndsbedömning utifrån buffertkapacitet (alkalinitet) vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Halterna är beräknade som medelvärden av årslägsta halter 2003-2005. 9

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Sammanfattning Liälven FREDRIKSBERG S vart älven #S Bred reven Lesjön LESJÖFORS Älgäl ven Norrelgen Lersjön FILIPSTAD Daglösen Saxån Torrvar pen Svar tälve n #S HÄLLEFORS Sörelegen Lu ngä lv en Öste r- sjön Öjevettern #S STORFORS Halvarsno ren Ullvettern Alkvettern älve n Svar t Timsälv e KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern Letäl ven #S GULL- SPÅNG Hovaån #S Skagern #S #S #S Påverkan av näringsämnen/ organisk belastning Ingen eller obetydlig Betydlig Stark eller mycket stark Kr okebäcke Figur 8. Påverkan av näringsämnen/organiskt material på bottenfaunan i rinnande vatten 2005. 10

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB under år 2005 utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Undersökningarna omfattade vattenkemi, bottenfauna och växtplankton. Under året har också en specialundersökning av fosfortillförseln i den nedre delen av Timsälven utförts. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund bildades 1968 och har sedan dess bedrivit vattenkontroll i området. Värmlandsdelen anslöts till förbundet 1978. Förbundets medlemmar är kommuner, landsting, industrier, fiskodlingar, skogsägare och kraftbolag som är verksamma inom avrinningsområdet. Vattenvårdsförbundets roll är att samordna och effektivisera den miljökontroll som lagstiftningen föreskriver. Följande personer har medverkat vid undersökningarna 2005: Anders Boström, Medins Biologi AB Karlstad (artbestämning och utvärdering av bottenfauna) Carin Nilsson, Medins Biologi AB Mölnlycke (artbestämning och utvärdering av växtplankton) John Sandin och Andreas Lundgren, ALcontrol Skara. Hans Friberg och Marcus Andersson, ALcontrol Karlstad (provtagning). Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (kartritning) Anders Sköld, ALcontrol Karlstad (utvärdering av vattenkemi, projektansvarig) Holger Torstensson, ALcontrol Karlstad (kvalitetsgranskning av rapport) Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen. Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla när denna rapport skrivs. Några nya direktiv har ännu ej kommit ut och därför bör intentionerna i Allmänna råd behållas tills vidare. Målsättningen med recipientkontrollen (vattenundersökningarna) är enligt Naturvårdsverkets "Allmänna Råd" (86:3): Åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde. Relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntad bakgrund. Belysa utsläppens effekter i vattenområdet. Ge underlag för utvärdering respektive belysa behovet av miljöskyddande åtgärder. Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och ca 72 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 2020). Delmålen anger inriktningen av det konkreta miljöarbetet och siktar i regel mot år 2010. Regeringens ambitioner med delmålen är bl.a. att de ska vara möjliga att följa upp och att de ska tjäna som underlag för regionalt och lokalt miljö- och målarbete. Utifrån de nationella delmålen tas sektorsmål, regionala och lokala mål fram. För sektorsmålen ansvarar centrala myndighe- 11

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Bakgrund ter, organisationer eller företag inom en viss samhällssektor, medan länsstyrelserna ansvarar för regionala mål och kommunerna för lokala mål. Länsstyrelserna ansvarar för den fortlöpande uppföljningen av målen på regional nivå. Med data för ett antal mått och indikatorer som underlag görs en utvärdering av varje delmål. Utvärderingen ska visa dels om utvecklingen går i rätt riktning mot delmålet, dels om delmålet kommer att nås inom utsatt tid. Följande fyra nationella miljökvalitetsmål är de som främst berör sjöar och vattendrag: Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 12

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Avrinningsområdet AVRINNINGSOMRÅDET Gullspångsälvens avrinningsområde består i sin övre del av delavrinningsområdena Timsälven och Svartälven (Figur 10, nästa sida). Dessa mynnar i sjön Möckeln vid Karlskoga. Nedströms Möckeln fortsätter vattnet via Letälven till sjön Skagern. Skagern får också tillrinning från Hovaån och Skagersholmsån. Skagerns vatten förs via Gullspångsälven till Vänern. Markanvändning Avrinningsområdet har en befolkning på ca 72 000 personer. Ytan omfattar 5050 km 2. Huvuddelen av arealen består av skogsmark (66 %, Figur 9). Sjöarealen utgör 13 % av området och inslaget av jordbruksmark är mycket litet (4 %). Övrig areal (15 %) består till största delen av myrmark. (Arealfördelning m.m. är inhämtat från SCB 2003.) Jordbruket är koncentrerat till området mellan Filipstad och Karlskoga i delavrinningsområdet Timsälven samt området kring Skagern. Hovaåns vattensystem har en mycket hög andel jordbruksmark. Svartälven-systemet domineras helt av skogsmark. Delområde 1. Timsälven Vid Timsälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 1688 km 2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 73 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 15 % (SMHI 1996). Delområde 2. Svartälven Vid Svartälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 2430 km 2. Andelen sjö är 12 %, skog 69 %, jordbruksmark 1 %, tätort 1% och andelen övrig mark (främst myrmark) 17 % (SCB 2003). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Vid Letälvens utlopp i Skagern är avrinningsområdet 4510 km2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 77 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 11 % (SMHI 1996). Vid utloppet i Vänern är avrinningsområdet 5050 km2, varav 13 % är sjö, 66 % skog, 4 % jordbruksmark, 1 % tätort och 15 % övrig mark (främst myrmark, SCB 2003). Vatten (13 %) Åker,bete (4 %) Skog (66 %) Tätort (1 %) Övrigt (15 %) Figur 9. Markanvändning inom Gullspångsälvens avrinningsområde (data från SCB 2003). 13

S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Avrinningsområdet Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS Bred reven Älgäl ven Norrelgen Svartälve n Svartälven HÄLLEFORS Lersjön FILIPSTAD Lu ngälv en Daglösen Saxån Torrvarpen Sörelegen Timsälven Östersjön Öjevettern STORFORS Ullvettern Alkvettern lven ä Svart Tim sälv en KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern Letälven Letälven/Gullspångsälven Skagern Halvarsnoren GULL- SPÅNG Hovaån Krokebäcken Figur 10. Delavrinningsområden inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 14

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Avrinningsområdet Orientering Området berör fyra olika län Dalarnas, Värmlands, Örebro och Västra Götalands län. Delområde 1. Timsälven I den övre delen av avrinningsområdet ligger Nordmarksälven som mynnar i Lersjön. Lersjöns vatten förs vidare med Skillerälven till Filipstad där älven mynnar i sjön Daglösen. Från Daglösen förs vattnet vidare till Östersjön via Prästbäcken. I Östersjön sker också inflöde i den nordöstra delen från Kroppaälven som avvattnar sjön Yngen. Östersjöns vatten passerar förbi Storfors via Storforsälven som mynnar i sjön Öjevettern. Från väster kommer Lungälven som avvattnar sjöarna Alstern och Lungen, och rinner ut i Öjevetterns nordvästra del. Vattnet fortsätter via Timsälven till sjöarna Ullvettern, Alkvettern och Lonnen. Lonnen får också tillrinning från Kilstabäcken i söder. Timsälven fortsätter därefter till sjön Möckeln vid Karlskoga. Delområde 2. Svartälven Undersökningsområdets nordöstra del består av biflödet Älgälven som rinner genom Sävenfors, passerar sjöarna Norrelgen och Sörelgen, och därefter mynnar i Södra Torrvarpen vid Grythyttan. Svartälvens övre del omfattar Svartälven och fyra större biflöden: Liälven, Rämsälven, Lesjöälven och Saxån. Liälven ligger i Ludvika kommun och rinner genom samhället Fredriksberg. Liälven flyter samman med Svartälven vid länsgränsen. Rämsälven passerar Oforsen och mynnar i Svartälven ca en mil nordost om Lesjöfors. Lesjöälven börjar i Lesjön, rinner genom Lesjöfors, passerar sjön Bredreven och mynnar så småningom i Svartälven. Saxåsystemet passerar Långban, fortsätter till sjön Saxen och mynnar i Torrvarpen. Svartälven börjar sitt lopp i Vansbro kommun, rinner söderut och får tillflöde från Liälven, Rämsälven och Lesjöälven, varefter älven passerar Hällefors och fortsätter till Torrvarpen. Svartälvens nedre del består uppströms av Torrvarpen. Grythyttan ligger vid sjöns östra strand. Torrvarpens vatten rinner söderut via Svartälven till sjön Halvarsnoren. Från öster kommer vatten från sjön Malen, som i sin tur står i förbindelse med Lundsfjärden. Svartälven fortsätter söderut, rinner igenom Karlskogas östra del och mynnar i sjön Möckeln. Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Timsälven och Svartälven mynnar i Möckeln, vars nordöstra del omges av Karlskoga. Möckeln avvattnas av Letälven, som passerar Degerfors och strax efter Åtorp mynnar i Skagern. Skagern får också tillflöde från Skagersholmsån i öster och från Hovaån, med biflödet Krokabäcken, i söder. Hovaåns avrinningsområde domineras av jordbruksmark. Skagerns utlopp är Gullspångsälven, som rinner genom Gullspång och mynnar i Vänern. 15

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Avrinningsområdet Föroreningsbelastande verksamheter I Gullspångsälvens avrinningsområde sker punktutsläpp från kommunala reningsverk, metall- och verkstadsindustri, kemisk industri, fiskodlingar och sågverk. Punktkällornas läge framgår av Figur 11. De kommunala reningsverken släpper ut kväve och fosfor samt syretärande ämnen (organiska ämnen och ammonium). Metall- och verkstadsindustrin belastar området med bl.a. metaller och olja. Den kemiska industrin bidrar, liksom fiskodlingarna, med kväve, fosfor och syretärande organiska ämnen. Belastningen från sågverk består av syretärande organiska ämnen och fenoler. I vissa områden sker också påverkan från jordbruk. Verksamheten bidrar främst med fosfor, kväve, organiska ämnen och suspenderat material (ger grumlighet). Eftersom Gullspångsälvens avrinningsområde domineras av skogsmark är skogsbrukets påverkan av stor betydelse. Skogsbruk bidrar till försurning. Dikningar och körskador ökar läckaget av organiska ämnen (humus), kväve och fosfor. Avrinningsområdet är även påverkat av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, t.ex. genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Sjöarealen är stor, vilket innebär att en betydande del av tillförseln av kväve och metaller kommer via luftnedfall. Gruvdrift och metallbearbetning har gamla anor i området. Därför föreligger också en "historisk" metallpåverkan på många platser. Detta sker bl.a. via sediment och läckage från deponerade slaggrester. Delområde 1. Timsälven Utsläpp sker främst från Nordmarks reningsverk (Nordmarksälven), Filipstads reningsverk (Daglösen), Persbergs reningsverk (Yngen), Nykroppa reningsverk (Östersjön), Miljöbolaget i Svealand AB och Storfors reningsverk (Storforsälven), Brattfors reningsverk och Brattfors fiskodling (Lungälven) samt Imatra Kilsta AB (Kilstabäcken). Delområde 2. Svartälven Kommunala utsläppskällor i området är främst reningsverken i Hällefors (Torrvarpen), Fredriksberg (Liälven), Lesjöfors (Lesjöälven), och Grythyttan (Torrvarpen). Industriella utsläpp sker främst från Ovako Steel AB (Svartälven vid Hällefors) och Spring Wire Sweden AB (Lesjöälven vid Lesjöfors). Utsläpp från fiskodlingar sker från Sävenfors Produkter AB (Älgälven vid Sävenfors, Sörelgen och Halvarsnoren). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Inom delområdet sker kommunala utsläpp främst från avloppsreningsverken i Karlskoga (Möckeln), Degerfors och Åtorp (Letälven), Finnerödja (Skagersholmsån), Hova (Hovaån), Älgarås (Krokebäcken) och Gullspång (Gullspångsälven). Industriella utsläpp sker främst från Björkborns industriområde, Bofors AB och Valåsens sågverk (Möckeln), Outokumpu Stainless AB (Letälven) och Zinkano (Hovaån). 16

S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Avrinningsområdet Liälven 1. $ FREDRIKSBERG 22. % $ 8. Lesjön LESJÖFORS Bred reven Älgäl ven #Y 19. Norrelgen Svartälve n #Y 25. $ 7. Lu ngälv en $ 2. Lersjön FILIPSTAD 4. $ $ 3. 23. #Y $ 5. 24. $ % 6. #Y 20. 26. % $ 9. #S 10. $ 27. 21. #Y STORFORS Saxån $ 15. HÄLLEFORS Sörelegen Daglösen Östersjön Öjevettern Torrvarpen Halvarsnoren Ullvettern 29 #Y Alkvettern Tim sälv en Svart lven 31. 32. 28. % Ê# $ % # 11. %a 33. #Y 30. ä KARLSKOGA Vänern Letälven 13. $ 34. $ % 12. Möckeln DEGERFORS $ Kommunalt avloppsreningsverk GULL- SPÅNG 18. $ Skagern 14. $ Ê % %a Kemisk industri Metallindustri Sågverk Hovaån 17. $ % 35. $ 16. Krokebäcken #Y Fiskodling #S Skifferverk Figur 11. Punktkällor i Gullspångsälvens avrinningsområde. För identifiering av punktkällorna se bilaga 5. 17

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Referenser REFERENSER Alabaster, J. S. och Lloyd, R. 1982. Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALcontrol AB. 1999, 2000, 2001, 2002, 2003 och 2004. Gullspångsälven 1998, 1999, 2000, 2001, 1998-2002 och 2003. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. ALcontrol AB. 2001. Effektbedömning av utsläpp från Björkborns industriområde i Möckeln 1996-2000. Nordic Synthesis AB. ALcontrol AB. 2002a. Lesjöälven 2000-2001. Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 2002b. Lesjöälven 2001-2002. Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 2004. Lesjöälven 2003-2004. Länsstyrelsen i Värmlands län, Miljöavdelningen. ALcontrol AB. 2005. Metaller i abborre från Gullspångsälven 2004. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. Armitage, P. D., Moss, D., Wright, J. F. & Furse, M. T. 1983. The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrates over a wide range of unpolluted running-water sites. Water Research 17:333-347. Berntell, A., Wenblad, A., Henrikson, L. Nyman, H. & Oskarsson, H. 1984. Kriterier för värdering av sjöar från naturvårdssynpunkt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1983:3. Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P- E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. Rapport 4345. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1983. Bottenfaunans användbarhet som phindikator. Statens Naturvårdsverk. PM 1741. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fällningskemikalier bottenfaunan? Statens Naturvårdsverk. PM 1798. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? Statens Naturvårdsverk. PM 1994. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1987. Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? Statens Naturvårdsverk. PM 3349. Engblom, E. & Lingdell, P-E. & Nilsson, A.N. 1990. Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae) - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Entomologisk Tidskrift 111:105-121. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1994. Översiktlig bedömning av försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i några sjöar och vattendrag i Kristianstads län. Limnodata HB. Rapport till länsstyrelsen i Kristianstads län. Eriksson, M.O.G., Henrikson, L. & Oscarsson, H.G. 1981. Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgs län. Länsstyrelsens Naturvårdsenhet 1981:2. Gärdenfors, U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 2000 The 2000 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. 18

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Referenser Henrikson, B.I., Henrikson, L., Nyman, H.G. & Oscarsson, H.G. 1983. ph och predation - populationsreglerande faktorer i försurade sjöar? Zoologiska inst., Göteborgs universitet. Rapport till Fiskeristyrelsen. Henrikson, L. & Medin, M. 1986. Biologisk bedömning av försurningspåverkan på Lelångens tillflöden och grundområden 1986. Aquaekologerna. Rapport till Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Hörnström, E., 1979. Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM 1221. KM Lab AB. 1990-92. Redogörelse för recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde 1989, 1990 och 1991. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB. 1993-99. Recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde 1989-92 och 1993, Gullspångsälven 1993, 1994, 1995, 1996, 1993-1997 och 1998. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB. 1998. Undersökningar av metaller i vattenmossa, sediment, grundvatten och bottenfauna 1997. Avesta Sheffield. KM Lab AB. 1999. Okulärbesiktning av Lesjöälven 18/11 1999. Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen i Värmland. KM Lab AB. 1999. Letälven 1998. Avesta Sheffield, Degerfors. KM Lab AB. 2000. Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad 2000-02-14. Lithner, G. 1989. Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. Rapport 3628. Medin, M. 2000. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Angående bottenfauna och de nya bedömningsgrunderna. Kommentarer till bedömning av bottenfauna med de nya bedömningsgrunderna. Skrivelse daterad 2000-01-20. Moog, O. (Ed.) 1995. Fauna aquatica Austriaca, Version 1995. Wasserwirtschaftskataster, Bundesministerium für Land- und Forstwirtschsft, Wien. Naturvårdsverket. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. Naturvårdsverket. 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 3108. Naturvårdsverket. 1986c. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport 3109. Naturvårdsverket. 1989. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. Rapport 3627. Naturvårdsverket. 1989. Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Solna. Naturvårdsverket. 1990. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Allmänna Råd 90:4. Naturvårdsverket. 1996. Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna. Utgåva 1996-06-26. Arbetsmaterial. 19

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Referenser Naturvårdsverket. 1996. System Aqua. Underlag för karakterisering av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport 4553. Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport 4920. Naturvårdsverket. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport 4921. Otto, C. & Svensson, B.S. 1983. Properties of acid brown waters in southern Sweden. ARCH. HYDROBIOL. 99: 15-36. Persson, G. och Olsson, H. 1992. Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag: tillstånd, utvecklingsorsak och verkan Naturvårdsverket Rapport 4147. Raddum, G.G. & Fjellheim, A. 1984. Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. VERH. INTERNAT. VEREIN. LIM- NOL. 22: 1973-1980. Rosenberg, D. & Resh, V. 1993. Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates 1993. Routledge, Chapman & Hall, Inc. SCB. 2003. Statistik för avrinningsområden 2000. Statistiska meddelanden, beställningsnummer MI 11 SM 0301. SMHI svenskt Vattenarkiv. 1996. Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet. SMHI Hydrologi, nr 70, 1996. SMHI. 2001. Väder och vatten. En tidning från SMHI- Väderåret 2000. ISSN 0281-9619. Tikkanen, T. och Willén, T.1992. Växtplanktonflora. Naturvårdsverket. Vänerkansliet. 1994. Näringsbelastning på Vänern 1992 samt förslag till mål och åtgärder (remissupplaga). Åtgärdsgrupp Vänern Rapport 1:1994. Willén, E., Willén, T. och Ahlgren, G. 1995. Skadliga alger i sjöar och hav. SNV Rapport 4447. Utermöhl. H., 1958. Zur Vervollkommnung der quantitativen Phytoplanktonmethodik 20

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik BILAGA 1 Metodik 21

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Kontrollprogram Nuvarande kontrollprogram för undersökningar inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde har varit gällande sedan 2002. Programmet innehåller stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattensystemet (t.ex. påverkan från skogsbruk, luftnedfall, klimat), kontrollstationer för punktutsläpp, stationer för transportberäkningar samt stationer för biologisk uppföljning (växtplankton, bottenfauna och påväxt). Programmet omfattar även provtagning av sediment. Riktade specialundersökningar syftar bl.a. till att kartlägga orsakssammanhang till "miljöproblem" som uppdagas inom basundersökningarna. De kan också användas för detaljerade fördjupade studier av ett geografiskt område eller påverkan från en viss bransch där problem bedöms föreligga, eller där mer kunskap behövs för att kunna fastställa orsakssammanhang. I basprogrammet ingår kemiska undersökningar i rinnande vatten 12 ggr/år vid vissa viktigare stationer respektive 6 ggr/år vid övriga stationer. Sjöar undersöks 2 ggr/år (februari/mars och augusti). Den regionala referensstationen Gullspångsälven vid Gullspång (1005) analyseras av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Övriga stationer analyseras av ALcontrol. Provtagning i rinnande vatten utförs på 0,5 meters djup om djupet överstiger 1 meter. I annat fall tas prov mellan yta och botten. I samtliga sjöar tas prov på 0,5 meters djup samt 1 meter ovan botten. Dessutom tas syre- och temperaturprofiler varvid prov tas på varannan meter i djupintervallet ner till 16 meters djup, därefter tas prov på 20 meters djup. I sjöar med maxdjup på 40 meter eller mindre provtas sedan var 5:e meter från 20 meters djup. I sjöar djupare än 40 meter provtas var 10:e meter från 20 meters djup. De vattenkemiska analyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 1. Tabell 1. Delprogram för vattenkemiska analyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parametrar A Grundprogram rinnande vatten: Temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, grumlighet, TOC, Tot-P, nitrat/nitrit-n, Tot-N. Gäller samtliga stationer med undantag för Kilstabäcken (3102). B Metallprogram rinnande vatten: Cd, Pb, Zn, Cu, Cr, Ni, Mo och Co. Detektionsgränser och analys enligt ICP-MS. Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 3082, 3083, 3102, 3001, 2625, 2541, 2544, 2041, 2001, 1101, 1025, 1021 och 1005. C Tilläggspaket rinnande vatten. Anjoner och katjoner: Na, K, Ca, Mg, Cl, SO4, Fe, Mn, Al, Si, PO4-P, NH4-N (redovisas i mg/l och mekv/l). Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 2625, 1101 och 1005. E Grundprogram sjöar: Siktdjup, temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, syre/syremättnad, TOC, tot-p, nitrat/nitrit-n, Tot-N och klorofyll (yta augusti). F Tilläggspaket sjöar: Ammoniumkväve, gäller Daglösen (3410 /3415) och Möckeln (1030). För att analysresultat från aktuellt laboratorium och SLU ska kunna jämföras utförs interkalibrering för stationen Gullspångsälven vid Gullspång (1005) gällande parametrarna ph-värde, alkalinitet, totalkväve, totalfosfor samt organiskt material (TOC). I basprogrammet ingår också undersökningar av växtplankton i sjöarna Lonnen (3010) och Möckeln (1030). Provtagning sker i augusti vartannat år med början 2003. 22

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Undersökningar av bottenfauna sker årligen (i oktober) vid stationerna Gullspångsälven vid Åråsforsarna (1003), Hovaån vid Nötebron (1101), Svartälven nedströms Hällefors (2041), Lesjöälven vid Blockenhus (2543) och Storforsälven nedströms Storfors (3081). Provtagning sker vid ytterligare 15 stationer vart tredje år med början 2003. Påväxtundersökningar utförs i augusti vart tredje år med start 2003. Provtagning sker vid Gullspångsälven vid Åråsforsarna (1003) samt upp- och nedströms fiskodlingarna i Älgälven (2242, 2241), Kroppaälven (3702, 3701) och Lungälven (3206, 3205). Vart tionde år med start 2002 sker sedimentprovtagning i flera av områdets sjöar och vattendrag. Sediment kunde p.g.a. väderförhållanden (tidig isläggning) ej provtas som planerat under 2002. Provtagning genomfördes istället i maj 2003. I samband med övriga analyser genomfördes även en specialundersökning av organiska miljögifter i ytsedimentet i de sjöar som är påverkade av kommunala eller industriella utsläpp. Sedimentanalyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 2. Under 2004 genomfördes en specialundersökning av tungmetaller i fisk från sjön Bredreven och från Letälven. År 2005 genomfördes en specialundersökning av fosfortillförseln i nedre delen av Timsälven. Tabell 2. Delprogram för sedimentanalyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parameter A Grundprogram: TS, GF, Tot-P, Tot-N, As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Zn, Pb. B Tillägspaket: Ba, Sn och V. C Tilläggspaket: TPH (olja), endast i ytsediment. D Specialundersökning 2002 (2003): EOX (extraherbara klororganiska ämnen) och förutsättningslös GC- MS Screening av flyktiga och extraherbara ämnen (US EPA 8270). Endast i ytsediment. Vattenföring Uppgifter om dygnsvattenföring i Gullspångsälven (Gullspång), Letälven (Degerfors och Åtorp), Timsälven (Björkborn och Lunedet), Svartälven (Brattforsen och Hammarn) och Älgälven (Sävenfors) har inhämtats från Fortum. Dygnsvattenföring i Nordmarksälven (Nordmark) har erhållits från SMHI. Vattenföring i Hovaån (Nötebron) och Svartälven vid Sågen har erhållits från SMHI i form av veckovärden (PULSmodell). Transportberäkning Väderförhållanden Uppgifter om medeltemperaturer och nederbördsmängder (månadsvärden) för de meteorologiska stationerna i Åtorp (9405) i Degerfors kommun, Daglösen (9439) i Filipstads kommun och Fredriksberg (10409) i Ludvika kommun har inhämtats från SMHI. Transportberäkningar har gjorts för fosfor, kväve, TOC (organiska ämnen) och metaller på stationer där säkra flödesvärden funnits tillgängliga. Beräkningar har utförts genom att analysresultatet (d.v.s. halten av respektive ämne en bestämd månad, t.ex. μg/l) har multiplicerats med aktuell dygnseller veckovattenföring (m 3 /s), varvid dygns- eller veckotransporter erhållits. För datum då provtagning inte skett (mellan de 23

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik olika provtagningstillfällena) har dygnsmedelvärden för ämneshalter beräknats genom linjär interpolering. Genom att sedan summera dygns- och veckotransporterna har årstransporten för respektive ämne erhållits. Eftersom Brattforsen ligger en bit uppströms Möckeln har värdena för Svartälven räknats upp med faktorn 1,07. På samma sätt har flödet vid Nordmark räknats upp med faktorn 2,63 för att motsvara Skillerälven uppströms Filipstad (där avrinningsområdet är 2,63 ggr större). Arealkorrigeringar kan ge missvisande värden eftersom huvuddelen av vattenflödena är reglerade. Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder från punktkällor härrör från miljörapporter som erhållits från respektive kommun eller företag. Utsläppsmängder för aktuellt år återfinns i Bilaga 5. Vattenkemi Provtagning Vattenprover har tagits med Ruttnerhämtare (Figur 12) enligt gällande svensk standard. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Figur 12. Ruttnerhämtare för vattenprovtagning. I rinnande vatten har provtagning skett på 0,5 meters djup antingen 6 ggr/år (jämn månad) eller 12 ggr/år (varje månad). Sjöar har provtagits vid ytan (0,5 m) samt en meter över botten. Vinterprovtagning har utförts 1:a mars. Sommarprovtagningen har utförts 3:e augusti. Klorofyllprovtagning omfattar endast ytvatten vid sommarprovtagningen. I sjöar har dessutom provtagningen kompletterats med temperatur- och syrgasprofiler. Proverna har transporterats och förvarats enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Provtagningsplatsernas placering framgår av Tabell 3 samt kartan i Figur 13. Extra provpunkter samt ordinarie provpunkter som ingick i specialundersökning 2005 framgår av Tabell 3 samt kartan i Figur 14. 24

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 3. Provtagningsplatser för vattenkemi med positions- och djupangivelser i Gullspångsälvens avrinningsområde 2005 Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater Timsälven 3510 Lersjön 17 6624750/1406550 3502 Skillerälven uppströms Filipstad 0.5 6622701/1407301 3415 Daglösen, norra delen 12 6620500/1408750 3410 Daglösen, mitt djupområde 24 6616100/1409700 3083 Storforsälven, uppströms Storfors 0.5 6603470/1413920 3082 Storforsälven, vid kraftverk 0.5 6602181/1412821 3070 Öjevettern 16 6599250/1410650 3021 Timsälven, vid Lunedet 0.5 6587826/1421516 3102 Kilstabäcken 0.5 6583300/1422750 3010 Lonnen 9 6585450/1423700 3001 Timsälven, utlopp i Möckeln 0.5 6579456/1428296 Spec. 1 Timsälven i Karlskoga (E18-bron) 0.5 6579540/1428250 Spec. 2 Timsälven nedströms Trösälvens utflöde 0.5 6582365/1426930 Spec. 3 Trösälvens mynning 0.5 6582885/1426615 Spec. 4 Timsälven nedströms Lonnens utlopp 0.5 6584920/1424565 Spec. 5 Kedjans mynning 0.5 6585605/1424350 Spec. 6 Kedjan nedströms fiskodling 0.5 6593775/1425735 Svartälven 2625 Svartälven, Sågen 0.5 6683231/1407751 2621 Liälven, nedströms Fredriksberg 0.5 6670536/1418246 2541 Lesjöns utlopp 0.5 6652867/1409246 2544 Fransagen nedströms Lesjöfors reningsverk 0.5 6648151/1411576 2530 Bredreven 19 6647900/1412850 2241 Älgälven, nedströms Sävenfors 0.5 6640251/1429081 2041 Svartälven, vid Hammaren (nedströms Hällefors) 0.5 6626026/1426706 2001 Svartälven, inflöde i Möckeln 0.5 6578746/1430676 Gullspångsälven och Letälven 1101 Hovaån, Nötebron 0.5 6531196/1409076 1030 Möckeln 24 6577300/1428500 1025 Letälven, Möckelns utlopp 0.5 6570781/1423516 1021 Letälven, bro i Åtorp 0.5 6555771/1417571 1005 Gullspångsälven, bro vid väg mot S. Råda (f.d. PMK) 0.5 6541491/1402756 25

S vartä lven GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik # 2625 # # FREDRIKSBERG 2621 Liälven 2541# Lesjön LESJÖFORS 2544 # # ## Bred reven 2530 Älgäl ven # 2241 Norrelgen Svartälve n Lersjön FILIPSTAD L ungälv en # 3090 Saxån # HÄLLEFORS 2041 ä Svart Sörelegen GULL- SPÅNG 3510 # # 3502 # 3415 Daglösen 3410 # Östersjön Öjevettern3083 # # STORFORS 3082 # 3070 # Ullvettern 3021 3050 Alkvettern # Torrvarpen Halvarsnoren lven Tim sälv e n # # 3010 3102 # # 3001 # 1030 Möckeln # 1025 DEGERFORS KARLSKOGA 2001 Vänern Letälven # 1021 # 1005 # Skagern 1010 Hovaån # 1101 Krokebäcken Figur 13. Provtagningsplatser för vattenkemi i Gullspångsälvens avrinningsområde enligt gällande kontrollprogram (fr.o.m. 2002). Stationerna 1010, 3050 och 3070 provtas vart tredje år med början 2004. För identifiering av punkterna se Tabell 3. 26

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik 3021 Spec6 Spec5 3010 Spec4 Spec3 3102 Spec2 3001 Spec1 Figur 14. Provtagningsplatser för specialundersökning 2005: Undersökning av fosfortillförsel i nedre delen av Timsälven. För identifiering av punkterna se Tabell 3. 27

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Analys Analyserna har utförts av ALcontrol AB, med undantag för prover från Gullspångsälven vid Gullspång (1005) som analyserats av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Syrehalt, temperatur och siktdjup har bestämts i fält. Övriga analyser har utförts på laboratorium. Analyser gjorda av ALcontrol, ackrediteringsnummer 1006, har utförts enligt metoderna i Tabell 4. Utvärdering Analysresultaten samt tidsserier har utvärderats utgående från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 4913 Sjöar och vattendrag (Naturvårdverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har dock gjorts (KM Lab AB 2000). Klassgränser samt avvikelser från och tillägg till dessa redovisas i avsnittet "analysparametrarnas innebörd". Tabell 4. Metoder för vattenkemiska analyser i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2005. Om inget annat anges har analysen utförts vid ALcontrols laboratorium i Karlstad Parameter Enhet Metod Färg mg Pt/l SS-EN ISO 7887 del 4 Turbiditet FNU Fd. SS028125-2 Konduktivitet ms/m SS-EN 27888 ph SS028122-2 Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO 9963-1 mod Syrehalt(winkler) mg/l SS-EN 25813 Syrehalt(elektrod) mg/l SS-EN 25814 TOC 1) mg/l SS-EN 1484:1 Tot-P µg/l TrAAcs 800, ST9002-PO4 PO4-P µg/l TrAAcs 800, G-205-97 Tot-N µg/l TrAAcs 800, ST8902-NO23/2 Kjeldahl-N µg/l Beräknad NH4-N µg/l TrAAcs 800, J-001-88-B NO3+NO2-N µg/l TrAAcs 800, ST8902-NO23/2 Klorofyll 2) µg/l SS028146-1 Klorid mg/l EPA 300.0 Sulfat mg/l EPA 300.0 Kalcium 1) mg/l Std.met. 3120 A-B Kalium 1) mg/l SS-EN ISO 11885-1 Magnesium 1) mg/l Std.met. 3120 A-B Natrium 1) mg/l Std.met. 3120 A-B Aluminium 1) µg/l EPA 200.8 mod Järn 1) µg/l EPA 200.8 mod Mangan 1) mg/l EPA 200.8 mod Metaller, övriga 1) µg/l EPA 200.8 mod Kisel 1) mg/l Std.met. 3120 A-B 1) Analyserat av ALcontrol Linköping 2) Analyserat av ALcontrol Uddevalla 28

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har en interkalibrering utförts. Detta för att analysresultaten från de olika laboratorierna ska kunna jämföras. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005). I figurer där analysvärden för aktuellt år redovisas har resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005) korrigerats utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter har anpassats till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3 redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. För transportberäkningar har resultaten korrigerats utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå (Bilaga 5). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Analysparametrars innebörd (vattenkemi) Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999a). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (KM Lab 2000). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Då inget annat anges, avser bedömningen medelvärden för aktuellt år i ytvatten (0,5 m). För ph och alkalinitet avses medianvärden och för syre i sjöar årslägsta halter i bottenvatten (en meter över botten). Vattentemperatur ( C) Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan ytoch bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 10 gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,0-4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning eller kraftiga regn under perioder med tjäle. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. 29