Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se www.lerum.se 16 17

Vatten i Lerum Allt liv, både djur och växter, är helt beroende av vatten för att överleva. Vi människor använder dessutom vatten som badsjöar, fiskevatten, avloppshantering, friluftsliv och mycket, mycket mer. Vatten är vår viktigaste naturresurs. Det är vårt ansvar att vara rädda om vattnet och se till att det inte förstörs. I Sverige har vi bra vatten, jämfört med många delar av världen. I våra porlande fjällbäckar är vattnet så rent att det går att dricka, vilket är få länder förunnat. Lerums kommun är känd för sina många och vackra sjöar. Säveån och Lärjeåns strömmar skapar ett värdefullt landskap med vackra bäckraviner. Fisket står för en stor del av turismen i Lerum, både i form av lax- och öringfiske i Säveån och insjöfiske i Mjörn, Aspen eller någon av de många mindre sjöar som finns i kommunen. Tyvärr är flera sjöar och vattendrag i kommunen påverkade av övergödning, försurning, förorenande ämnen eller mekanisk påverkan. För att skydda vårt vatten behöver vi tillsammans arbeta aktivt med dessa problem. I rapporten Vattenöversikt för Lerums kommun, har kommunens alla sjöar och vattendrag undersökts och beskrivits. Varje sjö eller vattendrag har fått en status som visar hur påverkad den är av övergödning, försurning, mekanisk påverkan och förorenande ämnen. Kommunen har beslutat om miljömål för vatten och för att målen ska kunna uppnås finns specifika åtgärder inom olika områden. Enligt målen ska alla sjöar och vattendrag ha god status och de vatten som redan har god status får inte försämras. Aspen, foto: Ingrid Olofsson 2 3

Vårt gemensamma vatten - vattendirektivet Vad gör Lerums kommun? Vattendirektivet antogs år 2000 och anger hur vi ska arbeta med de vattenpolitiska frågorna inom EU. Enligt vattendirektivet ska arbetet följa vattnets eget utbredningsområde istället för de gränser vi människor har satt upp. Kommun-, läns- och landsgränser ska inte vara utgångspunkt för arbetet, utan istället vattnets avrinningsområde. Ett avrinningsområde är en yta där allt regn- och smältvatten rinner till samma sjö eller vattendrag. Inom varje avrinningsområde utgör alla större sjöar eller vattendrag en vattenförekomst. Alla sjöar och vattendrag som rinner ut i samma hav bildar tillsammans ett vattendistrikt. Sverige har delats upp i fem olika vattendistrikt med en vattenmyndighet i varje distrikt. De fem olika vattendistrikten är Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. Lerums kommun ligger inom Västerhavets vattendistrikt. Distriktet sträcker sig från norra Skåne till Göta älvs källor i Härjedalen och Norge. I hela distriktet för Västerhavet ingår 112 kommuner, nio län och två länder. Vattenmyndigheten i varje vattendistrikt arbetar med att kartlägga sjöar och vattendrag och ta fram åtgärder för hur vi ska arbeta med att förbättra vattenkvaliteten. Kartläggningen visar vilken ekologisk status och kemisk status varje vattenförekomst har. Sjön eller vattendragets ekologiska status bestäms av hur påverkad den är av t.ex. försurning, övergödning eller miljögifter. Den kemiska statusen styrs av gränsvärden av vissa speciellt farliga miljögifter. För de vattenförekomster som behöver förbättras tas åtgärder fram för att de ska nå god status till ett visst årtal, ofta 2021. Åtgärdsprogrammen tas fram av Vattenmyndigheten och riktar sig enbart till andra myndigheter och till kommuner. Men åtgärderna kan komma att påverka även näringsidkare, organisationer och privatpersoner. Karta:www.vattenmyndigheterna.se Under 2006 beslutade Miljö- och byggnadsnämnden att inleda arbetet med Vattenöversikt för Lerums kommun. Målet för arbetet var att ge en bild av kommunens ytvattenkvalitet för att kunna säkra god ekologisk status. Kommunen delades in i 46 olika avrinningsområden. Områdena klassades efter status inom övergödning, försurning, förorenande ämnen och mekanisk påverkan. Utifrån dessa resultat fastställdes 2011 lokala miljömål och åtgärder för att förbättra kvaliteten i sjöar och vattendrag. För projektet bildades även en referensgrupp bestående av representanter för LRF, Naturskyddsföreningen, fiskevårdsområden, Sportfiskarna, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Det finns fyra huvud mål och ett flertal detaljerade mål inom olika områden. De fyra huvudmålen är: God ekologisk status Senast år 2021 ska alla sjöar och vattendrag i Lerums kommun ha god ekologisk status. Undantag gäller för de vattendrag och sjöar som har en så pass långsiktig mekanisk påverkan eller påverkan av förorenande ämnen att det inte är skäligt att åtgärda. God kemisk status Alla sjöar och vattendrag i Lerums kommun skall ha god kemisk status, undantag gäller för kvicksilver i fisk. Goda kunskaper inom kommunen Lerums kommun ska ha goda kunskaper och väldokumenterade uppgifter om den ekologiska och kemiska statusen i sjöar och vattendrag inom kommunen. Uppgifterna ska vara lätta för kommunens invånare att få tillgång till. För att målen ska kunna uppfyllas har 37 åtgärder tagits fram. Några av åtgärderna, som att förbättra enskilda avlopp eller att ta fram en vatten- och avloppsplan för kommunen styrs av lagar som miljöbalken och vattendirektivet. Andra åtgärder kan innebära förbättringar av rutiner eller är helt nya arbetsområden för kommunen som blir uppstart på nya spännande projekt. Åtgärderna har fastställts av Kommunstyrelsen och ska genomföras av Sektor samhällsbyggnad. Säveån, foto: Åsa Bergsten Ingen försämring Inga sjöar och vattendrag ska få försämrad status med avseende på någon påverkanstyp (försurning, övergödning, förorenande ämnen, mekanisk påverkan) jämfört med resultatet i 2009 års vattenöversikt. 4 5 Hillefors Grynkvarn, foto: Niclas Hörnquist

Vad är övergödning? Övergödning uppstår när för stora mängder näringsämnen når vårt vatten. I sötvatten är det oftast problem med tillförsel av fosfor och i saltvatten kväve. De största utsläppen av näringsämnen sker från jord- och skogsbruk samt vid utsläpp av avloppsvatten. Längs vissa kuststräckor kommer en mycket stor del av kvävet via luften från andra länder. Övergödning leder till att både växter och djur växer snabbare och ekosystem förändras. Eftersom det blir mer djur- och växtdelar som måste brytas ner blir vattnet grumligare och vid nedbrytningen ökar syrgasförbrukningen vilket kan ge problem med syrefria bottnar. Vissa typer av alger växer väldigt mycket vid övergödning och i grunda havsvikar kan stora algmattor breda ut sig, slå ut all annan växtlighet och bland annat förstöra viktiga uppväxtområden för fisk. Även den algblomning som kan uppstå under sommarmånaderna orsakas till viss del av övergödning. Vad görs i Lerums kommun? Genom att förbättra dagvattenhantering och bygga våtmarker kan näringsämnen tas omhand och förhindras från att nå sjöar och känsliga vattendrag. Jordbruket arbetar ständigt på att minska att kväve och fosfor läcker ut. Arbetet sker främst med hjälp av de miljöstöd som finns för jordbruket. Miljöstöden kan till exempel ge lantbrukare ersättning vid anläggande av skyddszoner längs vattendrag eller för att låta bli att höstplöja. Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF samverkar för att nå ut med information och rådgivning till lantbrukare om hur förlusten av näringsämnen kan minskas. En viktig uppgift som kommunerna har är att arbeta för förbättrad hantering av avloppsvatten, både vid kommunala avloppsreningsverk och enskilda avloppsanläggningar. Att minska utsläppen av fosforoch kväverikt vatten från avlopp är mycket viktigt för att förhindra övergödning. Övergödning Klass 1 Ingen påverkan Klass 2 Liten påverkan Klass 3 Måttlig påverkan Klass 4 Stor påverkan Klass 5 Mycket stor påverkan Vad kan du göra? Vad du gör har betydelse för om övergödningen ska minska i framtiden. Här är tips till dig som vill bidra till en minskning: 1. Kontroll av eget avlopp Om du inte är ansluten till kommunalt avlopp bör du kontrollera att ditt enskilda avlopp fungerar som det ska och lever upp till de krav som ställs i miljöbalken. Läs mer på www.avloppsguiden.se. 2. Använd miljömärkt tvättmedel och överdosera inte Välj miljömärkt tvättmedel och tänk på att inte överdosera när du tvättar. Sedan den 1 mars 2008 är det förbjudet att använda tvättmedel med fosfater. 3. Ät mer vegetariskt Om antalet djur som föds upp på odlat foder minskar, minskar även utsläppen från jordbruket. Påverkan av övergödning uppdelat i avrinningsområden 6 7

Vad är försurning? Vattnets ph-värde beskriver hur sur eller basisk sjön eller vattendraget är. ph-värdet har väldigt stor betydelse för djur och växter som lever i vatten. Vid ph-värden under 6,0 uppstår biologiska störningar hos många arter, bland annat försämras vissa fiskarters förmåga att fortplanta sig och känsliga arter som lever på botten dör. Exempel på arter som är känsliga för försurning är lax, mört och flodpärlmussla medan vitmossa som växer i våtmarker och sjöar ökar. Utsläppen av försurande ämnen kommer framför allt från förbränning, till exempel trafik och industri. Försurning uppmärksammades i Sverige först på 1960-talet, då sydvästra Sverige drabbades hårt av sura nedfall från Europa, främst från England och Tyskland. När utsläppen från industri sedan renades och högsta tillåtna svavelhalt i eldningsolja sänktes minskade tillförseln av försurande ämnen i miljön. Idag bidrar skogsbruket till en stor del av försurningen vid avverkning, då träd, grenar och ris förs bort från skogarna. Detta påverkar de kemiska reaktionerna i marken vilket gör att försurning uppstår. Vad görs i Lerums kommun? Den vanligaste åtgärden mot försurning är kalkning. Kalkning hjälper till att neutralisera redan försurat vatten och lindrar därför enbart symptomen. De viktigaste och långsiktigt mest hållbara åtgärderna handlar om att minska utsläpp av försurande ämnen och därmed förhindra låga ph-värden. Genom att återföra aska och lämna kvar grenar, toppar och ris vid avverkning av skog kan man begränsa de försurande effekterna. En annan metod är att lämna kvar växtlighet längs vattendrag så att träden suger upp vatten och förhindrar att försurat vatten når vattendragen. Försurning Klass 1 Ingen påverkan Klass 2 Liten påverkan Klass 3 Måttlig påverkan Klass 4 Stor påverkan Klass 5 Mycket stor påverkan Vad kan du göra? Vad du gör har betydelse för om försurningen ska minska i framtiden. Här är tips till dig som vill bidra till en minskning: 1. Åk kollektivt Om fler åker kollektivt eller tar cykeln istället för bilen minskar utsläppen av kväveoxid vilket bidrar till en minskad försurning. 2. Klipp gräsmattan med handdriven maskin Bensindrivna gräsklippare släpper ut stora mängder försurande ämnen. Byt därför till en handdriven gräsklippare, i andra hand välj en el- eller batteridriven. 3. Köp eldningsolja - miljöklass 1 Om du har oljepanna bör du välja olja med miljöklass 1 eftersom den släpper ut så lite svavel som möjligt. Om det är möjligt byt uppvärmningssystem till solenergi, bergvärme eller något annat system som inte ger några utsläpp av svavel. Påverkan av försurning uppdelat i avrinningsområden 8 9

Vad är mekanisk påverkan? Mekanisk påverkan är ett problem som kan orsakas av flera olika anledningar. Det kan vara att vattnets mängd, flöde eller hastighet förändras, till exempel vid dagvatten i stadsmiljö, dikning av våtmarker eller rensningar i vattendrag. Det kan också vara att strukturer i vattendraget förändras, som erosionsskydd eller byggnation i eller nära vattnet. Den mest kända mekaniska påverkan är när möjligheten för djur och växter att ta sig fram i ett vattendrag är försämrad eller helt försvunnen. Detta kan uppstå vid vattenkraftverk eller dammar. Mekanisk påverkan har i princip alltid negativa biologiska effekter, men storleken varierar kraftigt beroende på ingreppens omfattning. Naturliga ekosystem kan förändras eftersom vissa arter ökar stort i antal och andra arter får svårare att överleva. Utöver biologiska effekter kan mekanisk påverkan också få samhällsekonomiska effekter. Ett exempel är att översvämningsproblem och skredrisk kan öka när flöden i vattendrag förändrats. Mekanisk påverkan kan också innebära en stor samhällsekonomisk nytta, som elproduk tion eller dricksvattenuttag och då är problemen svåra att göra något åt. Men det kan även förekomma påverkan som inte har någon funktion i dagsläget, till exempel gamla kraftverksdammar som inte är i bruk. Vad görs i Lerums kommun? Arbete med att åtgärda mekanisk påverkan sker ofta ideellt av fiskevårds områden, sportfiskeorganisationer eller markägare. Vissa typer av åtgärder kan ha stor effekt och är enkla att genomföra, till exempel att lägga ut lekgrus till fiskar eller att rensa passager i vattendrag. Andra åtgärder som större fiskvandringsvägar kan vara mycket tidskrävande och kräva omprövning av vattendomar. Om påverkan har förekommit under lång tid innebär det också att det kan vara svårt att veta hur vattendraget sett ut från början. Mekanisk påverkan Klass 1 Ingen påverkan Klass 2 Liten påverkan Klass 3 Måttlig påverkan Klass 4 Stor påverkan Klass 5 Mycket stor påverkan Vad kan du göra? Som enskild person kan det vara svårt att göra någonting för att minska den mekaniska påverkan. Arbetet sker ofta som ett samarbete mellan ideella organisationer och markägare. Något du ändå kan tänka på är att undvika hårdgjorda ytor, som exempelvis asfalt och stenläggningar, på din fastighet. Större områden med hårdgjorda ytor ger ett högt dagvattenflöde eftersom vattnet inte kan gå ner i marken. Påverkan av mekanisk påverkan uppdelat i avrinningsområden 10 11

Vad är förorenande ämnen? Föroreningar kommer från många olika typer av utsläpp. Några vanliga föroreningar i vattenmiljö är tungmetaller, bekämpningsmedel, läkemedelsrester och andra typer av organiska föreningar, som PCB. Utsläppen kommer från bland annat industri, avloppsreningsverk, deponier, jordbruk och sjöfart. Ett av de mest problematiska miljögifterna är kvicksilver. Kvicksilver kan spridas långa sträckor med luften och hamnar till slut i vatten. Idag bedöms ingen vattenförekomst i Sverige klara det gränsvärde som är fastställt av EU. Utsläpp av förorenande ämnen sker oftast vid markytan, för att sedan sjunka ner till grundvattnet. Ämnena kan förekomma i grundvattnet under mycket lång tid, vilket innebär att ämnen som är förbjudna idag kan finnas kvar i vattnet. Föroreningar kan också ligga i jorden under lång tid för att sedan riskera att rinna ut i yt- och grundvatten om man gräver i jorden, till exempel för att bygga. Då kan omfattande sanering behöva utföras. Hur förorenande ämnen påverkar ekosystem varierar. Många metaller, framför allt tungmetaller stör naturliga biologiska processer redan vid mycket låga halter och kan bland annat påverka fiskars förmåga att fortplanta sig. Vad görs i Lerums kommun? Industrier i kommunen minskar sina utsläpp av farliga ämnen genom att förbättra rening, byta farliga kemikalier mot mindre skadliga, med mera. Detta har gjort att utsläppen av miljöfarliga ämnen har minskat kraftigt. Men ytterligare åtgärder måste genomföras för att ta hand om de höga halter av metaller, tungmetaller och övriga miljögifter som finns i mark och vatten. Under de senare åren har ett stort arbete med att identifiera och inventera områden som kan vara förorenade genomförts i Sverige. Områdena har sedan klassats utifrån föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och omgivningens känslighet och skyddsvärde genom så kallad MIFOklassning (Metodik för Inventering av Förorenade Områden). Åtgärder prioriteras i de områden som bedömts utgöra störst risk för människors hälsa och miljön. Den som har bedrivit verksamhet på platsen kan bli tvungen att sanera. Finns ingen ansvarig kan sanering ske antingen med hjälp av statliga medel, frivillig sanering av kommunen eller i samband med exploatering av området. Förorenande ämnen Klass 1 Ingen påverkan Klass 2 Liten påverkan Klass 3 Måttlig påverkan Klass 4 Stor påverkan Klass 5 Mycket stor påverkan Påverkan av förorenande ämnen uppdelat i avrinningsområden Vad kan du göra? Vad du gör har betydelse för om förorenande ämnen ska minska i framtiden. Här är tips till dig som vill bidra till en minskning: 1. Undvik att använda kemikalier i onödan Undvik så långt det är möjligt att använda kemikalier. När du använder kemikalier så köp miljömärkta produkter. 2. Välj ekologisk mat Vid ekologisk odling används inte bekämpningsmedel som kan skada miljön. 3. Ta hand om ditt farliga avfall Sortera det farliga avfall som uppkommer i hemmet och lämna det till återvinning. Häll inte ut några kemikalier eller annat farligt avfall i avloppet! Exempel på farligt avfall är lösningsmedel, hushållskemikalier, batterier och elektronik. 4. Tvätta inte bilen på gatan Mycket föroreningar från vägarna fastnar på bilen och om du tvättar bilen på gatan rinner vattnet ofta rakt ut i våra sjöar och vattendrag. Tvätta istället bilen på en biltvätt som har en ordentlig reningsanläggning för att ta hand om vattnet. 12 13

Ordförklaring De ord som förklaras i denna lista är markerade med fet stil i broschyren. Avrinningsområde Ekologisk status Ekosystem Fiskvandringsväg Den geografiska yta från vilken regn- och smältvatten rinner till samma sjö eller vattendrag. Den ekologiska kvaliteten hos en sjö eller ett vattendrag. Uttrycks som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. Ett avgränsat område i naturen där djur och växter lever tillsammans och påverkar varandra. Ett vattenflöde som gör att fisk och andra vattenlevande organismer kan ta sig förbi t.ex. ett vattenkraftverk. Kemisk status Den kemiska kvaliteten hos en sjö eller vattendrag baserat på 33 prioriterade ämnen. Uttrycks som god eller uppnår ej god. Miljökvalitetsnorm Vattendom Vattenförekomst Anger de föroreningsnivåer som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Fastställer bland annat hur mycket vatten som ska eller får tappas ur en sjö eller genom ett vattenkraftverk. Den minsta enhet som beskrivs i vattenförvaltningen och som får fastställda miljökvalitetsnormer. En vattenförekomst är ett avgränsat vattenområde som t.ex. en sjö, en å eller en kustvattensträcka. För sjöar gäller en minsta yta på 1 km 2, och för vattendrag skall uppströms liggande tillrinningsområde vara minst 10 km 2. I undantagsfall kan även mindre sjöar och vattendrag, värdefulla vatten och vatten med miljöproblem vara vattenförekomster. Vilken status har min sjö? VISS VISS, VattenInformationsSystem Sverige, är en databas där du hittar information om klassificeringar, miljökvalitetsnormer, miljöövervakning och bedömningar av miljöproblem i sjöar och vattendrag. Alla större sjöar och vattendrag, som är vattenförekomster i vattendirektivet, finns att hitta i VISS. Sök upp just din sjö eller det vattendrag du är intresserad av på www.viss.lansstyrelsen.se Vattenöversikt för Lerums kommun I Vattenöversikt för Lerums kommun ser du hur påverkade kommunens sjöar och vattendrag är av övergödning, försurning, förorenande ämnen och mekanisk påverkan. Rapporterna Vattenöversikt för Lerums kommun och Vattenöversikt - mål och åtgärder hittar du på www.lerum.se, klicka på Invånare, Miljö- och hälsoskydd, Sjöar och vattendrag. Kartor från Vattenöversikten finns även i Infovisaren. Gå in på https://www.infovisaren.se/projekt/lerum och titta! Stora Långetjärnet, 14 foto: Maja Andersson 15