Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan.

Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5: 2006 Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan. Rikard Stenberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 5:2005/06 Handledare: Åsa Liljekvist

Innehållsförteckning Figurförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Frågeställningar... 3 1.2.1. Kostvanor... 3 1.2.2. Fritidsvanor... 3 1.2.3. Idrott & fysisk aktivitet... 3 1.2.4. Idrott- & hälsaundervisningen... 3 1.3. Metod & genomförande... 4 1.4. Bakgrund... 4 1.5. Tidigare forskning... 5 2. Resultat... 6 2.1. Ålder, kön... 6 2.2. Kostvanor... 7 2.3. Fritidsvanor... 11 2.4. Idrott och fysisk aktivitet... 14 2.5. Idrott- & hälsaundervisningen... 17 3. Avslutande diskussion... 19 3.1. Kostvanor... 19 3.2. Fritidsvanor... 20 3.3. Idrott och fysisk aktivitet... 20 3.4. Idrott- & hälsaundervisningen... 21 Referensförteckning... 23 Bilagor: Bilaga 1. Enkäten... 24 Bilaga 2. Informationsbrev till föräldrarna inför enkätundersökningen... 28 Bilaga 3. Pilotstudieenkäten... 29 Bilaga 4. Skolhälsans hälsoprofil... 31 Bilaga 5. Informationsbrev till föräldrarna angående Handslagets verksamhet... 32 1

Figurförteckning Figur 1: Kön Figur 2: Ålder Figur 3: Hur ofta äter du frukost? Figur 4: Hur ofta äter du skollunch? Figur 5: Hur ofta äter du lagad mat hemma? Figur 6: Äter du mellanmål? Figur 7: Äter du frukt eller grönsaker? Figur 8: Äter du godis, chips, glass? Figur 9: Hur många timmar brukar du se på Tv eller video/dvd varje dag? Vardagar. Figur 10: Hur många timmar brukar du se på Tv eller video/dvd varje dag? Helger. Figur 11: Hur många timmar per dag brukar du spela dataspel eller Tv-spel, chatta eller surfa på Internet? Vardagar. Figur 12: Hur många timmar per dag brukar du spela dataspel eller Tv-spel, chatta eller surfa på Internet? Helger. Figur 13: Sysslar du med någon idrott, sport, friluftsliv eller dans där det finns en ledare på din fritid? Figur 14: Gör du något annat på din fritid där du också rör dig mycket men där det inte finns någon speciell ledare eller tränare? Figur 15: Är du med i någon idrottsförening eller idrottsklubb? Figur 16: Vet du vad Handslaget är för någonting? Figur 17: Har du varit med på någon Handslaget aktivitet? Figur 18: Hur mycket rör du dig på idrott- och hälsalektionerna? Figur 19: Vill du ha mer eller mindre idrott- och hälsalektioner i skolan? Figur 20: Hur viktigt tycker du att idrott- och hälsaämnet är jämfört med andra ämnen i skolan? 2

1. Inledning Under läsåret 2005/06 har jag gått kursen: Praktiknära skolforskning genom GIH:s försorg. Som en del i kursen ingår det att genomföra en undersökning och att skriva en rapport. Det här är resultatet av mitt arbete. 1.1 Syfte Söka ta reda på elevernas hälsovanor eller ovanor? Hur ser det ut? Vilka trender är aktuella, gällande kost, motion och fritidsvanor bland elever i skolår fem och sex vid Snösätraskolan, Vantör SDF, Stockholm? Vad anser man om idrott- och hälsaundervisningen och hur väl når handslaget våra elever? 1.2. Frågeställningar 1.2.1. Kostvanor Äter man frukost, lunch, mellanmål och middag varje dag. Frukt & grönt, äter man det eller ratar man det. Lördagsgodis existerar det fortfarande eller är det numera varje dag som man äter en godbit. 1.2.2. Fritidsvanor Hur mycket ser man dagligen på tv/video/dvd och hur mycket tid tillbringar man framför datorer & tv-spel. 1.2.3. Idrott och fysisk aktivitet Hur många av eleverna är fysiskt aktiva på fritiden. Hur många deltar i ledarledda verksamheter och är man medlem i någon i idrottsklubb/förening. Spontanidrotten existerar den fortfarande. Vilka aktiviteter lockar våra elever. Når handslagets verksamhet våra elever. 1.2.4. Idrott och hälsaundervisningen Hur aktiva anser man sig vara på idrott- och hälsalektionerna. Är ämnet viktigt/oviktigt i jämförelse med andra ämnen. Vill man ha mer eller mindre undervisningstid. Vad tycker eleverna att man ska få lära sig inom ämnet. Ämnesinnehåll; vad tycker eleverna är det bästa/sämsta med idrotten i skolan. 3

1.3. Metod och genomförande För att ta reda på dessa frågor så valde jag att genomföra en enkätundersökning (bilaga 1) i elevernas klassrum. Jag var själv hela tiden närvarande i klassrummet för att finnas till hands i fall någon hade någon fråga. Tydliga frågor är ett måste eftersom drygt 70 % av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Inriktningen för min undersökning var elever i skolår fem & sex, tillika fem skolklasser, ca 90 elever. Före undersökningen ägde rum skickade jag hem ett informationsbrev till föräldrarna (bilaga 2). En pilotstudie (bilaga 3) med liknande frågor genomfördes under hösten 2005 som ett delmoment i kursen praktiknära skolforskning. Då låg fokus mera på elevernas inställning till idrott- och hälsaundervisningen samt hur aktiva eleverna uppskattade att de var på sin fritid i ett samarbete med en idrottslärarkollega från Johannesskola på Norrmalm. Den undersökningen genomförde jag i samband med berörda klassers idrott- och hälsalektioner i idrottshallen. Vis av den erfarenheten genomförde jag därför den här undersökningen i elevernas klassrum utan någon egentlig tidspress. För att få mer inspiration och för att hitta en bra nivå på frågorna tog jag del av Lars-Magnus Engströms rapport: Utgångspunkter, syften och metodik. 1 1.4. Bakgrund Snösätraskolan ligger i Rågsved, Vantörs SDF i södra storstockholm. Skolan har elever från förskoleklass till årskurs sex. Av skolans elever (320st. i april 2006) har ca 70% annat modersmål än svenska. Inom skolområdet finns en grusplan med fotbollsmål, en 60meters löparbana, en längdhoppsgrop samt en kulring. På skolgården finns även en basketplan samt en bod där eleverna kan låna styltor, innebandyklubbor, hopprep m.m. Ledande idrottsföreningar i området och som deltar i den handslagsverksamhet som bedrivs på skolan är: Rågsveds IF (fotboll), Högdalens Budo, Högdalens Judo, KFUM Söder Basket, BK Söder (boxning) samt teater-, musik- & dansföreningen Ung utan Pung. I stadsdelsförvaltningen finns en konstfrusen isbana, en simhall, en konstgräsplan med löparbanor runt om samt ett antal grusfotbollsplaner och idrottshallar. 1 Skola-Idrott-Hälsa. Rapport nr 1 (2004). Engström L-M. 4

1.5. Tidigare forskning Mig veterligen har ingen undersökt just dessa frågeställningar under de senaste sex åren på den här skolan. Däremot så genomför skolhälsan årligen en undersökning i skolår fyra. En så kallad hälsoprofil (bilaga 4) som jag har tagit del & hämtat inspiration av. Det jag främst har tittat på i den undersökningen är resultaten av elevernas kostvanor. Där ska eleverna på en femgradig skala från alltid till aldrig svara på om de äter frukost, skollunch och middag. Resultaten i den undersökningen är i stort sett lika med de som jag fått fram i den här undersökningen och som jag redovisar i resultatkapitlet. Från SIH projektet och boken Mellan nytta och nöje 2 har jag främst tagit del av Karin Redelius och Håkan Larssons kapitel ( Bäst och pest! Ämnet idrott och hälsa bland elever i grundsolans senare år respektive Vad lär man sig på gympan? Elevers syn på idrott och hälsa i år 5 ) där de skriver om elevernas syn på idrott- och hälsaundervisningen. Resultaten från deras undersökningar använder jag mig av i mitt diskussionskapitel. Statens Folkhälsoinstituts rapport Sätt Sverige i rörelse 2001 förskolan/skolan 3 har även den fungerat som en stor inspirationskälla och precis som Larsson & Redelius resultat så använder jag rapportens resultat i mitt diskussionskapitel. 2 Mellan nytta och nöje (2004). Håkan Larsson & Karin Redelius (red). 3 Sätt Sverige i rörelse 2001. Förskolan/skolan. Annika Strandell & Lars Bergendahl. Rapport 2002:10 5

2. Resultat Totalt svarade 82 elever på enkäten. Det blev ett bortfall på sex elever: tre elever i skolår fem och tre elever i skolår sex. Fem av de sex eleverna var sjuka den dag då enkäten genomfördes, den sjätte eleven hade vid genomförandet sin modersmålsundervisning. Resultaten har jag i första hand valt att presentera i %. Lite grand att tänka på i samband med det är: Av det totala antalet elever på 82st. motsvarar en elev 1,22%. När jag redovisar eleverna könsmässigt blir det så här: 34st. flickor, en flicka blir 2,94%. 48st. pojkar, en pojke är 2,08% och slutligen när jag redovisar dem åldersmässigt är en årskurs fem elev (av totalt 44st.) 2,27%. En årskurs sex elev (av totalt 38st.) är 2,63%. I övrigt för dig som läsare att notera innan jag börjar med resultatpresentationen är att jag valt att bara redovisa & kommentera skillnader när de rör sig kring 20%. 2.1. Ålder, kön KÖN Pojke 59% Flicka 41% n=82 Figur 1: Kön. n=82 6

ÅLDER År 6 46% År 5 54% Figur 2: Ålder. n=82 2.2. Kostvanor 60 50 40 % 30 20 10 0 FRUKOST 57 57 57 17 19 26 25 12 15 7 6 Alla Flickor Pojkar Varje dag Ofta Ibland Aldrig 4 Figur 3: Hur ofta äter du frukost? n=82 7

Nära sex av tio, 57% av eleverna uppger att de äter frukost varje dag medan 7% säger sig aldrig äta frukost. Av pojkarna så äter 81% frukost >4 dagar i veckan. Den siffran är för flickorna är 63%. SKOLLUNCH % 70 60 50 40 30 20 10 0 66 59 52 48 3840 29 31 26 20 16 19 19 12 14 1 3 0 3 Alla Flickor Pojkar År 5 År 6 Varje dag Ofta Ibland Aldrig Figur 4: Hur ofta äter du skollunch? n=81 När det gäller skollunchen så äter 52% av eleverna den varje dag. Noterbart är att i årskurs fem så äter 66% av eleverna skollunch varje dag medan det i årskurs sex bara är 38%. 8

MIDDAG % 100 80 60 40 20 0 73 81 62 15 18 18 11 12 1 3 6 Alla Flickor Pojkar Varje dag Ofta Ibland Aldrig Figur 5: Hur ofta äter du lagad middag hemma? n=82 81% av pojkarna äter lagad mat hemma varje dag. För flickorna är den siffran 62%. MELLANMÅL 50 40 30 % 20 10 22 34 32 26 25 26 26 18 14 10 39 24 0 Alla År 5 År 6 Varje dag Ofta Ibland Aldrig Figur 6: Äter du mellanmål? n=82 9

Nästan en av fem elever, 18% uppger att de aldrig äter mellanmål. Totalt äter 22% av eleverna äter varje dag. En intressant skillnad är att 22% fler av eleverna i år fem äter mellanmål än de i år sex. FRUKT OCH GRÖNT 50 40 46 39 30 % 20 15 10 0 Varje dag Ofta Ibland Figur 7: Äter du frukt eller grönsaker? n=82 Glädjande nog är siffran för de elever som aldrig äter frukt & grönt noll! Av det totala elevantalet äter 85% frukt och/eller grönt >4 dagar i veckan. GODSAKER 100 80 60 % 40 20 0 85 68 56 29 22 12 6 4 3 8 0 4 Alla Flickor Pojkar Figur 8: Äter du godis, chips, glass? n=82 Varje dag Ofta Ibland Aldrig 10

6% av eleverna äter något av detta dagligen. 68% äter godsaker <3 dagar i veckan. Här visar det sig att flickorna, 85% är mera nyttiga än vad pojkarna, 60% är när det gäller att äta godsaker <3 dagar i veckan. 2.3. Fritidsvanor TV VARDAGAR 40 35 30 25 % 20 15 10 5 0 37 37 15 11 3 Aldrig <1 tim. 1-2 tim. 2-4 tim. >4 tim. Figur 9: Hur många timmar brukar du se på Tv eller video/dvd varje dag? Vardagar. n=81 Majoriteten av eleverna, 74 % tittar på tv mellan 1-4 timmar per dag. 11

TV HELG 50 40 30 % 20 10 0 41 30 34 35 33 33 23 24 10 12 8 12 <1 tim. 1-2 tim. 2-4 tim. >4 tim. Alla Flickor Pojkar Figur 10: Hur många timmar brukar du se på Tv eller video/dvd varje dag? Helger. n=81 Tittar man på helgsiffrorna så ligger flickornas siffror ungefär som under vardagarna. För pojkarna så har gruppen som ser på tv,video/dvd >4 timmar per dag ökat till 33%. Medan bara 12% av flickorna ser så mycket på tv,video/dvd. DATA/TV SPEL VARDAG 50 40 30 % 20 10 0 41 40 42 38 22 21 25 23 15 15 2 3 2 8 3 Aldrig <1 tim. 1-2 tim. 2-4 tim. >4 tim. Alla Flickor Pojkar Figur 11: Hur många timmar per dag brukar du spela dataspel eller Tv-spel, chatta eller surfa på Internet? Vardagar. n=80 12

Nästan hälften av flickorna, 44% sitter <1 timme per dag framför datorn/tv-spelen. Motsvarande siffra för pojkarna är 10%. Av pojkarna sitter 48% >2 timmar per dag medan motsvarande siffra för flickorna bara är 18%. DATA/TV SPEL HELG 60 50 40 % 30 20 10 0 50 34 29 29 23 24 21 17 1715 18 9 1 2 Aldrig <1 tim. 1-2 tim. 2-4 tim. >4 tim. Alla Flickor Pojkar Figur 12: Hur många timmar per dag brukar du spela dataspel eller Tv-spel, chatta eller surfa på Internet? Helger. n=80 Samma resultat som under vardagarna. 58% av pojkarna sitter >2 timmar/dag framför datorn/tv-spelen, medan samma siffra för flickorna är 27%. 13

2.4. Idrott och fysisk aktivitet LEDARLEDD FRITIDSAKTIVITET Nej 55% Ja 45% Figur 13: Sysslar du med någon idrott, sport, friluftsliv eller dans där det finns en ledare på din fritid? n=82 Av eleverna säger sig 45% delta i någon form av fritidsaktivitet där det finns en ledare. Handboll & basket är de aktiviteter som är mest populära bland flickorna medan det hos pojkarna är fotboll & boxning. 14

FRITIDSAKTIVITET EJ LEDARE Nej 13% Ja 87% Figur 14: Gör du något annat på din fritid där du också rör dig mycket men där det inte finns någon speciell ledare eller tränare? N=76 Här blev det tyvärr ett fel i enkäten. Kryssrutorna för ja och nej försvann. Trots att jag informerade eleverna om det så blev det interna bortfallet7%. Av eleverna svarar i alla fall 87% ja på den frågan, med hela 91% av pojkarna som svarade ja. För flickorna är ja siffrorna 80%. Mest populära aktiviteter hos pojkarna är fotboll, basket och cykling. För flickorna är det promenader, cykling och fotboll. MEDLEM IDROTTSFÖRENING/KLUBB Vet inte 13% Ja 26% Nej 61% Figur 15: Är du med i någon idrottsförening eller idrottsklubb? n=80 15

26% svarar att de är med i en förening. Men många av eleverna verkar inte veta om de är med eller inte, 13% svarade nämligen att de inte visste. KÄNNER TILL HANDSLAGET Nej 15% Ja 85% Figur 16: Vet du vad Handslaget är för någonting? n=81 85% av eleverna har kunskap om vad handslaget är för någonting. MEDVERKAN HANDSLAGET % 70 60 50 40 30 20 10 0 43 56 58 47 40 24 18 10 4 Ja Nej Vet inte Alla Flickor Pojkar Figur 17: Har du varit med på någon Handslagetaktivitet? n=81 43% av alla elever säger sig ha deltagit i någon av handslagets aktiviteter. En klar majoritet av dem är pojkar 56%. Medan bara en knapp fjärdedel 24% av flickorna säger sig ha deltagit. 16

Mest populära av handslagets aktiviteter är hos flickorna dans och hos pojkarna är det boxning, basket, fotboll och pingis. 2.5. Idrott och hälsaundervisningen IDROTT OCH HÄLSA 80 72 70 74 60 % 40 20 0 Alltid med, mycket aktiv 24 12 17 14 6 Alltid med, inte särskilt aktiv 6 Med ibland. 1 0 1 Aldrig med. Alla Flickor Pojkar Figur 18: Hur mycket rör du dig på idrott- och hälsalektionerna? n=80 84% av eleverna svarar att de alltid eller nästan alltid är med på idrott- och hälsalektionerna. ANTAL I & H LEKTIONER % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 67 61 53 54 49 43 38 33 2729 9 12 6 9 Mer Lika mycket Mindre Alla Flickor Pojkar År 5 År 6 8 Figur 19: Vill du ha mer eller mindre idrott- och hälsalektioner i skolan? n=81 17

Något mer än hälften av alla elever 53% säger sig vilja ha mera idrott- och hälsalektioner i skolan. Stora skillnader föreligger både årskursvis där det visar sig att femmorna 61%i högre utsträckning än sexorna 43% säger sig vilja ha mer lektioner. Även könsmässigt skiljer det sig åt, av flickorna är det nämligen 33% som vill ha mer lektioner medan den siffran bland pojkarna 67% är betydligt högre. 38% är nöjda med nuvarande situation Framförallt är det flickorna 54% som är nöjda medan motsvarande siffra för pojkarna 27%. HUR VIKTIGT 80 60 65 73 60 % 40 20 0 15 21 20 21 19 6 Viktigare Mindre viktigt Lika viktigt Alla Flickor Pojkar Figur 20: Hur viktigt tycker du att idrott- och hälsaämnet är jämfört med andra ämnen i skolan? n=80 Lika viktigt som andra ämnen är det alternativ som flest elever nämligen svarar, 65%. I enkäten fanns även några öppna frågor. På frågan om vad man tycker att man borde få lära sig i idrott- och hälsa så svarar hela 26% av flickorna att man inte vet. Anmärkningsvärt är att 89% av dem som inte vet går i årskurs fem. Bland pojkarna är svaren mera mot hälsotemat. På frågan om det bästa med idrotten är det mest frekventa svaret bland flickorna att det är roligt, bland pojkarna att de får spela fotboll. På motsvarande fråga om det sämsta med idrotten var flickornas mest förekommande svar inget eller att de inte vet. Bland dem som svarade med någon aktivitet så var innebandy det som flest svarade. Dock bara 6%. Pojkarna tyckte däremot att dans var den aktivitet som de tycker är det sämsta med idrotten, 14%. Det vanligaste svaret var dock inget speciellt, 27%. 18

3. Avslutande diskussion Som jag skriver i inledningen till detta arbete så har mig veterligen det inte genomförts någon liknande studie de senaste sex åren på skolan eller i stadsdelen. Resultaten i den här undersökningen blir därför att betrakta som en nulägesrapport. Många intressanta svar har kommit fram och en mängd olika spännande infallsvinklar att föra diskussioner kring. 3.1. Kostvanor Det första som jag reagerar på är att så få elever som 52% uppger att de äter skollunch dagligen. Det resultatet ligger i linje med vad skolhälsovården fått fram i sin studie. Där svarar ca 40% av eleverna i skolår fyra att de alltid äter skollunch (ej publicerade siffror). Av eleverna i årskurs sex är siffran skrämmande då bara 38% svarar att de varje dag äter skollunch. Här måste det snabbt ske en förändring. Vad beror det på att så få av våra elever äter skollunch varje dag? Är det maten, miljön, tiden eller någon annan orsak till det? Det behöver som sagt utredas vidare. I övrigt när det gäller frågorna om elevernas kostvanor så anser jag att de är som förväntat och i linje med skolhälsans resultat de senaste åren. När jag samkör resultaten i undersökningen för hur eleverna svarar angående de olika måltiderna så visar det sig att de elever som t.ex. slarvar med frukosten i alla fall äter ordentligt resten av dagen osv. Vilket får väl betecknas som någorlunda positivt. Positivt tycker jag också att det är att så många som drygt åtta av tio pojkar, 81% svarar att de äter frukost ofta (4-6 dagar i veckan) eller varje dag. Middagsvanorna, att 73% äter lagad middag hemma dagligen och om man lägger till alternativet ofta (4-6 dar i veckan) så blir den siffran 88%. En intressant skillnad där är att flickorna uppger att de äter middag hemma dagligen i mindre utsträckning än vad pojkarna gör 62% respektive 81%. Anledningen till det vet jag inte men oroande tycker jag att det är att knappt fyra av tio flickor äter lagad middag hemma varje dag. Mindre positivt är också resultaten kring frågan om mellanmål. Där det visar sig att bara drygt 20% av eleverna äter sådant dagligen. Så många som 56% av pojkarna svarar att de äter mellanmål <3 dagar i veckan och det i en ålder då de är på väg att börja växa och riktigt skjuta i höjden! Mer glädjande är då att ingen elev uppger sig aldrig äta frukt och eller grönsaker och att så få 19

elever äter godis, chips och/eller glass dagligen 6%. Den siffran var jag övertygad om att den skulle vara högre. 3.2. Fritidsvanor Precis som jag förväntat mig så visar det sig att fler pojkar än flickor sitter längre tid framför tv-n och datorn. Att så många som 15% av pojkarna tittar på tv >4 timmar på vardagarna känns oroande. När hinner de då göra läxorna, vara med kompisar och vara ute och leka? Bland flickornas resultat så finner jag det intressant att notera att de sitter så pass lite tid framför datorn/tv-spelen; <2 timmar/dag både under vardagar, 79% & framförallt under helger, 71%. Där trodde jag att flera av flickorna skulle tillbringa mera tid framför datorerna med tanke på allt snack på skolan om msn, Lunarstorm och andra ungdomssajter på Internet. 3.3. Idrott och fysisk aktivitet Totalt 45% av eleverna sysslar med någon sport, friluftsliv eller dans där det finns en ledare. En högre andel av pojkarna, 50% än hos flickorna, 38%. Mest förekommande aktiviteter hos flickorna är dans, handboll och basket. Intressant med det tycker jag att det är att handbollen (Hammarby IF) har lyckats rekrytera våra elever trots att den verksamheten bedrivs på Södermalm d.v.s. inte inom den egna stadsdelen. Hos pojkarna dominerar fotbollen stort med boxning som för mig överraskande tvåa. På frågan om eleverna gör någonting annat på sin fritid men där det inte finns någon speciell ledare eller tränare, blev det interna bortfallet högst då 7% inte fyllde i frågan. En anledning till det kan vara att det för den frågan inte fanns några kryssrutor för ja & nej. I alla fall så uppger 80% att de är aktiva på sin fritid någon eller några dagar i veckan. Av pojkarna är 85% aktiva och säger sig då helst hålla på med fotboll, basket och cykling. Hos flickorna är det promenader, cykling och fotboll som lockar mest. Det jag finner noterbart här är att de barn som svarar ja på båda ovanstående frågor (om fritidsaktiviteter) är 35%. Med en högre andel pojkar 42% än för flickor 26%. Alarmerande är att majoriteten av de barn, 6% som svarat att de inte alls är aktiva på sin fritid (med eller utan ledare) är flickor till 80% och att de till största del 75% går i årskurs fem. Återkommer till det när jag senare i texten kommenterar handslagets verksamhet. 20

Många av eleverna verkar inte veta om de är med i någon idrottsförening/klubb eller inte. 13% kryssade nämligen i alternativet vet inte. 26% var dock säkra på att de var med en siffra som jag kan tycka är väl låg eftersom 45% av eleverna samtidigt svarade att de regelbundet deltar i en ledarledd verksamhet. Eller så är det kanske inget krav att vara medlem i den aktuella föreningen? Ingen skillnad föreligger här mellan könen eller mellan årskurserna. Hela 85% av eleverna har koll på vad Handslaget är för något. Förvånande att det är så få som bara 43% som säger sig ha deltagit i någon av handslagets aktiviteter, eftersom årskurs fem och sex är en prioriterad målgrupp för handslagets verksamhet (bilaga 5). En klar majoritet av dem som deltar i verksamheten är pojkar. 56% av pojkarna säger sig ha deltagit medan bara en knapp fjärdedel 23% av flickorna säger sig ha deltagit. Vilket är en fråga (precis som skollunchen) som jag tycker att vi måste prioritera. Här gäller det att lyssna på eleverna, höra vad de finner intressant och sedan i möjligaste mån försöka skräddarsy en verksamhet för dem. Speciell målgrupp bör vara flickorna i nuvarande år fem som svarade att de inte var aktiva i någon form på fritiden. 3.4. Idrott och hälsaundervisningen När det gäller frågan om elevernas deltagande och aktivitet på idrott- och hälsalektionerna så ligger siffrorna lågt i jämförelse med vad som presenteras i statens Folkhälsoinstituts rapport Sätt Sverige i rörelse 2001 förskolan/skolan. Där svarar 83% att de oftast är med på idrotten med hög aktivitet, på Snösätraskolan är den siffran 72%. Den största skillnaden återfinns bland pojkarna. I rapporten svarar 96% av pojkarna att de oftast är med på idrotten med hög aktivitet medan liknande siffra för eleverna på Snösätraskolan är blygsamma 74%. Hos flickorna föreligger det inga större skillnader utan 70% svarar att de oftast är med på idrotten med hög aktivitet. Något mer än hälften 53% av alla elever i skolår fem & sex på Snösätraskolan säger sig vilja ha mera idrott- och hälsalektioner i skolan vilket är 20% mindre än vad som Håkan Larsson presenterar i sin undersökning bland elever i årskurs fem. I min undersökning så föreligger det dock stora skillnader både när det gäller årskurser och mellan könen. Åldersmässigt där det visar sig att femmorna 61% i högre utsträckning än sexorna 43% säger sig vilja ha mer lektioner. Även könsmässigt skiljer det sig åt. Precis som i Karin Redelius undersökning av 21

677 elever i skolår nio, så är flickorna inte lika mycket för en ökning av undervisningstillfällena som pojkarna. I hennes undersökning svarar 58% av flickorna och 77% av pojkarna att de vill ha mer tid till idrott och hälsa. På Snösätraskolan är de siffrorna hos flickorna 33% och hos pojkarna 67%. svarar På Snösätraskolan är 38% av eleverna nöjda med den nuvarande undervisningstiden. Framförallt är det flickorna 54% som är nöjda medan bara hälften av pojkarna svarar så 27%. Motsvarande siffror i Karin Redelius undersökning är 37% för flickorna och 19% för pojkarna. Vilket är lite konfunderande. Kanske är det så att årskurs nio eleverna är mera medvetna om hälsoaspekterna och vikten av att röra sig regelbundet och att de därför vill ha mera undervisningstid. När det gäller frågan om hur viktigt eleverna anser att idrott- och hälsaämnet är jämfört med andra skolämnen svarar majoriteten, 65% att det är lika viktigt som andra ämnen. Motsvarande svar i Håkan Larssons undersökning är 59% och i Karin Redelius undersökning 85% av flickorna och 77% av pojkarna. Större skillnader föreligger däremot då det gäller de båda andra svarsalternativen. 20% av eleverna på Snösätraskolan svarar att ämnet är mindre viktigt än andra skolämnen. Motsvarande svar i Håkan Larssons undersökning är 2%. I den undersökningen svarar också 39% att de tycker att ämnet är viktigare än andra ämnen medan det på Snösätraskolan bara är 15% som svarar så. Här är det dock en stor skillnad mellan könen. 21% av pojkarna jämfört med 6% av tjejerna tycker att idrott- och hälsaämnet är viktigare än andra skolämnen. En liknande siffra presenterar Karin Redelius även om skillnaderna där är något mindre. Där svarar 11% av flickorna och 18% av pojkarna att de tycker att ämnet är viktigare än andra skolämnen. Om pojkarna anser sig ha lättare för sig i ämnet och därför anser det som viktigare eller vad den skillnaden beror på kan jag inte fastställa. Tänkbara åtgärder. Jag tycker att det har varit otroligt intressant att arbeta med den här rapporten. Vad som jag anser definitivt behöver förbättras är att öka andelen barn som äter skollunch samt att aktivera fler flickor på fritiden, gärna i olika föreningar. Johanneshov 2006-06-04 Rikard Stenberg 22

Referensförteckning Opublicerade källor Skolhälsan, utbildningsförvaltningen, Stockholm Stad. Hälsoprofil/ årskurs 4. Publicerade källor Engström Lars-Magnus. (2004). Utgångspunkter, syften och metodik. Skola-Idrott-Hälsa. Rapport nr 1. Idrottshögskolan i Stockholm. Larsson Håkan & Redelius Karin (red) (2004), Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och hälsa. Skola-Idrott-Hälsa. Rapport nr 2. Idrottshögskolan i Stockholm. s. 123-172. Strandell Annika & Bergendahl Lars (2002) Sätt Sverige i rörelse. Förskola/skola. Stockholm: Statens Folkhälsoninstitut. 23

Bilaga 1. Sid. 1 (4) Enkät våren 2006. Nu ska du få svara på några frågor om dig själv. Dina svar är anonyma det betyder att ingen kommer att veta vad just du har svarat. 1. Jag går i år: 5 6 2. Jag är: Flicka Pojke FRÅGOR OM KOST: 3. Hur ofta äter du frukost? Varje dag Ofta Ibland Aldrig (4-6 dar/vecka) (1-3 dar/vecka) Om du äter frukost, vad äter du då? 4. Hur ofta äter du skollunch? Varje dag Ofta Ibland Aldrig (3-4 dar/vecka) (1-2 dar/vecka) 5. Hur ofta äter du lagad middag hemma? Varje dag Ofta Ibland Aldrig (4-6 dar/vecka) (1-3 dar/vecka) 6. Äter du mellanmål? Varje dag Ofta Ibland Aldrig (4-6 dar/vecka) (1-3 dar/vecka) Om du äter mellanmål, vad äter du då? 7. Äter du frukt eller grönsaker? Varje dag Ofta Ibland Aldrig (4-6 dar/vecka) (1-3 dar/vecka) 8. Äter du godis, chips, glass? Varje dag Ofta Ibland Aldrig (4-6 dar/vecka) (1-3 dar/vecka) 24

FRÅGOR OM FRITIDEN: Bilaga 1. Sid. 2 (4) 9. Hur många timmar brukar du se på Tv eller video/dvd varje dag? Sätt bara ett kryss i varje kolumn. måndag-fredag aldrig mindre än 1 timme per dag 1-2 timmar per dag 2-4 timmar per dag mer än 4 timmar per dag lördag-söndag aldrig mindre än 1 timme per dag 1-2 timmar per dag 2-4 timmar per dag mer än 4 timmar per dag 10. Hur många timmar per dag brukar du spela dataspel eller Tv-spel, chatta eller surfa på Internet? Sätt bara ett kryss i varje kolumn. måndag-fredag aldrig mindre än 1 timme per dag 1-2 timmar per dag 2-4 timmar per dag mer än 4 timmar per dag lördag-söndag aldrig mindre än 1 timme per dag 1-2 timmar per dag 2-4 timmar per dag mer än 4 timmar per dag 11. Sysslar du med någon idrott, sport, friluftsliv eller dans där det finns en ledare på din fritid? Ja Nej Du som svarade ja: vad sysslar du med, och hur ofta? Aktivitet Hur många gånger i veckan? 12. Gör du något annat på din fritid där du också rör dig mycket men där det inte finns någon speciell ledare eller tränare? (Till exempel cyklar, badar, spelar fotboll). Du som svarade ja: vad sysslar du med, och hur ofta? Aktivitet Hur många gånger i veckan? 25

Bilaga 1. Sid. 3 (4) 13. Är du med i någon idrottsförening eller idrottsklubb? Ja Nej Vet inte 14. Vet du vad Handslaget är för någonting? Ja Nej 15. Har du varit med på någon Handslagetaktivitet? Ja Nej Vet inte Du som svarade ja: vilken/vilka aktiviteter var det? FRÅGOR OM IDROTT- OCH HÄLSAUNDERVISNINGEN: 16. Hur mycket rör du dig på idrott- och hälsalektionerna? Sätt bara ett kryss. Jag är alltid eller nästan alltid med, och är mycket aktiv. Jag är alltid eller nästan alltid med, men är inte särskilt aktiv. Jag är med på idrott- och hälsalektionerna ibland. Jag är aldrig eller nästan aldrig med på idrott- och hälsalektionerna. 17. Vill du ha mer eller mindre idrott- och hälsalektioner i skolan? Mer Mindre Lika mycket som nu 18. Hur viktigt tycker du att idrott- och hälsaämnet är jämfört med andra ämnen i skolan? Viktigare än andra Mindre viktigt Lika viktigt. 26

Bilaga 1. Sid. 4 (4) 19. Vad tycker du att man borde få lära sig i ämnet idrott- och hälsa? 20. Vad tycker du är det bästa med idrotten i skolan? 21. Vad tycker du är det sämsta med idrotten i skolan? TACK FÖR DIN MEDVERKAN! RIKARD 27

Bilaga 2. Hej! Samtidigt som jag arbetar som idrott- och hälsalärare vid Snösätraskolan läser jag en kurs i praktiknära skolforskning vid GIH (Gymnastik- och idrottshögskolan). Jag kommer därför under de kommande veckorna att genomföra en enkätundersökning bland eleverna i skolår fem & sex vid Snösätraskolan. Temat för undersökningen är elevernas hälso- och fritidsvanor. Eleverna kommer att frivilligt & anonymt fylla i en enkät. Resultaten kommer sedan att presenteras i en rapport senare i vår. Om ni vill ta del av den ber jag er kontakta mig. Om Ni inte vill att Erat barn ska delta i undersökningen ber jag Er meddela mig detta så snart som möjligt. Jag nås på telefonnummer: 86 14 50 (torsdagar kl. 13-14) via skolans expedition 508 49 210 eller genom mail: rikard.stenberg.snl@home.se Med vänliga hälsningar Rikard Stenberg 28

Bilaga 3. Sida 1 (2) Praktisk skolforskning. Enkät hösten 2005. 1. Jag går i år: 3 4 5 6 2. Jag är: Flicka. Pojke. 3. Är du på din fritid med i någon idrotts-, friluftslivs- eller dansverksamhet där det finns en ledare? Med fritid menas den tid då du inte är i skolan. Ja, förklara nedan. Nej. Hur många gånger Hur många månader Aktivitet: i veckan. per år. 4. Gör du något annat på din fritid som också är träning, där det inte finns någon speciell ledare? Ja, förklara nedan. Nej. Hur många gånger Hur många månader Aktivitet: i veckan. per år. 5. Vilken av följande personer liknar du mest? Sätt bara ett kryss. Person A: Rör mig ganska lite. Person B: Rör mig en hel del men aldrig så att jag blir andfådd & svettig Person C: Rör mig en hel del & blir andfådd & svettig någon gång i bland. Person D: Rör mig så att jag blir andfådd & svettig flera gånger i veckan Person E: Rör mig så att jag blir andfådd & svettig varje dag eller nästan varje dag. 29

Bilaga 3. Sida 2 (2) 6. Hur mycket rör du dig på rasterna i skolan? Sätt bara ett kryss. Sitter för det mesta stilla. Rör mig någon gång i veckan. Rör mig flera gånger i veckan. Rör mig någon gång varje dag. Rör mig så gott som varje rast. 7. Hur mycket rör du dig på idrott- och hälsalektionerna? Sätt bara ett kryss. Jag är aldrig eller nästan aldrig med på idrott- och hälsalektionerna. Jag är med på idrott- och hälsalektionerna ibland. Jag är alltid eller nästan alltid med, men är inte särskilt aktiv. Jag är alltid eller nästan alltid med, och är mycket aktiv. 8. Vill du ha mer eller mindre idrott- och hälsalektioner i skolan? Sätt bara ett kryss. Mer. Mindre. Lika mycket som nu. 9. Hur viktigt tycker du att idrott- och hälsa ämnet är jämfört med de andra ämnena i skolan? Sätt bara ett kryss. Viktigare än andra ämnen Lika viktigt som andra ämnen Mindre viktigt än andra ämnnen. 10. Hur tycker du att idrott- och hälsalektionerna i skolan borde vara upplagda? Sätt bara ett kryss. Flickor & pojkar tillsammans på alla lektioner. Flickor & pojkar tillsammans ibland. Flickor & pojkar alltid var för sig. Annat sätt, förklara nedan. TACK FÖR DIN HJÄLP! Rikard 30

Bilaga 4. 31

Bilaga 5. 32