Utdrag ur stadgar för Föreningen Byggandets Kontraktskommitté, BKK -------- 2 Föreningens ändamål är att utgöra förhandlingsorgan för byggherrar, entreprenörer, installatörer och konsulter inom byggnadsbranschen angående allmänna bestämmelser för olika slag av entreprenader och konsultuppdrag, att utforma sådana bestämmelser, att verka för efterföljd av inom föreningen träffade överenskommelser samt att bedriva annan härmed sammanhängande verksamhet. -------
Medlemskap BKK 3 Medlemskap i föreningen kan efter styrelsens prövning beviljas statliga och kommunala myndigheter eller sammanslutningar samt organisationer inom byggbranschen vilka har intresse av och förutsättningar för att följa och delta i föreningens verksamhet. Styrelsen skall vid denna prövning fästa avgörande avseende vid om den som ansöker om medlemskap kan tillföra föreningen sakkunskap eller kompetens som inte tidigare är företrädd inom föreningen och som bedöms erforderlig.
BKK medlemmar Banverket Byggherrarna Fortifikationsverket HSB:s Riksförbund Luftfartsverket Riksbyggen STD Statens fastighetsverk Sveriges kommuner och landsting SABO Fastighetsägarna Sveriges Byggindustrier Elektriska Installatörsorganisationen EIO Svensk Ventilation Isolerfirmornas Förening Kylentreprenörernas Förening VVS-Installatörerna Vägverket
Styrelsesammansättning BKK Ledamot Suppleant För byggherrarna: Lennart Kjellin Fortifikationsverket Hans Ekman Sveriges Kommuner och Landsting Gösta Gustavsson SABO Bo Andersson Vägverket Ulf Palm Sveriges Kommuner och Landsting Thomas Odelius, HSB Riksförbund ek för Vakant Håkan Albrecht För BYGGHERRARNA För BYGGHERRARNA
Styrelsesammansättning BKK För byggnads- och anläggningsentreprenörerna: Åke Rådberg Tomas Jonasson Sveriges Byggindustrier För Sveriges Byggindustrier (Skanska AB) Johan Nilsson Anders Wimert För Sveriges Byggindustrier För Sveriges Byggindustrier (PEAB Sverige AB) (NCC Construction Sverige AB) För installatörerna: Åsa Kjellberg-Kahn Pontus Vrethem EIO YIT Per Ossmer VVS-Installatörerna För konsulterna: Lars Lundenmark Svensk Teknik och Design vakant För VVS Installatörerna Bo Carlsson För Svensk Teknik och Design (Sweco VIAK)
AB 04 och ABT 06 ur underentreprenörsperspektiv Lars Engell Nordbygg 2008-04-03 2006-11-13 Elektriska Installatörsorganisationen EIO. Entreprenadrätt. 1
Garantitider ABT 06 5 år, dock ej material föreskrivet av beställaren AB 04-2 år för material, 5 år för arbetsprestation AF-del - ofta 5 år för arbete och material i både total- och utförandeentreprenader 2006-11-13 Elektriska Installatörsorganisationen EIO. Entreprenadrätt. 2
Garantitider - problem ALEM 95 2 års garantitid AA VVS 05 2 års garantitid NL 01-1 års reklamationstid Skärpning av krav på dokumentation att underhållsföreskrifter följts 2006-11-13 Elektriska Installatörsorganisationen EIO. Entreprenadrätt. 3
Garantitider - möjligheter Underhålls- och serviceavtal 2006-11-13 Elektriska Installatörsorganisationen EIO. Entreprenadrätt. 4
Garantitider vid förtida ibruktagande Rätt för part att påkalla slutbesiktning om byggherre tar färdigställd del av entreprenad i bruk, 7 kap 2 Garantitid börjar när ibruktagna delen godkänns Garantitiden upphör vid utgången av garantitiden för sist godkända delen av entreprenaden Regeln kan leda till betydligt längre garantitider 2006-11-13 Elektriska Installatörsorganisationen EIO. Entreprenadrätt. 5
Betalning av faktura Inom 30 dagar från mottagande Iakttas ofta inte 2006-11-13 Elektriska Installatörsorganisationen EIO. Entreprenadrätt. 6
Ostridig del av faktura Ostridigt belopp av en faktura skall betalas inom avtalad betalningsfrist kap 6 17 Beställare kräver ofta ny faktura på ostridigt belopp längre kredittid 2006-11-13 Elektriska Installatörsorganisationen EIO. Entreprenadrätt. 7
Hur ser branschen på AB/ABT? Yttryckliga avvikelser från AB/ABT Avvikelse i faktiska tillämpningen av AB/ABT Vilken respekt för innehållet i förhandlade standardbestämmelser skall/kan man förvänta sig av parterna? 2006-11-13 Elektriska Installatörsorganisationen EIO. Entreprenadrätt. 8
2006-11-13 Elektriska Installatörsorganisationen EIO. Entreprenadrätt. 9
Johan Holmqvist
Vad tycker NVS om de nya standardavtalen, kan de bli bättre och går det att minska konfliktkällorna?
Perspektiv och bakgrund NVS roll i byggprocessen Min roll i NVS
Standardavtalets betydelse Mycket viktigt dokument för affärsverksamheten sätter ramarna för: En rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter för oss som entreprenör Dessa rättigheter och skyldigheter utgör grunden för hur vi bedriver projekten och utvecklar NVS verksamhetssystem
NVS Verksamhetssystem I projekthänseende ska rutiner och rutinbeskrivning ge användaren raka och handfasta riktlinjer för projekthanteringen.
Fyra stora förändringar i AB/ABT som påverkar NVS projekthantering Krav på ökad tydlighet Utökad underrättelseskyldighet Startmöte Tider med avseende på tidplan och garantitider
Krav på ökad tydlighet (Se Omfattning 1:3) Ändring av fast bestämmelse redovisas i förteckning Uppgift om antal i mängdförteckning gäller. Ingen mängd = 0. Råd Till B - följ standardavtalet rangordning Till E - skriv rena huvudanbud och notera aldrig falska reservationer
Utökad underrättelseskyldighet (Se Utförande 2:7*,8 jämte Tider 4:4* AB04/2:6*,7 jämte Tider 4:4* ABT06) Utförande Tider Råd Till B Svara inom E s tidsfrist Till E Visa B respekt genom att underrätta enligt AB/ABT
Startmöte (Se Organisation 3:2) Startmöte skall hållas Behörighetsfrågor Precisera former för informationsutbyte och samverkan Protokoll undertecknas av parternas ombud Beställaren ska kalla till startmöte Råd Till B och E - Förbered er väl inför mötet
Tider med avseende på tidplan och garantitider (Se Tider 4:1, 4:7*, 6:21*) E skall redovisa sin planering i tidplan - Entreprenörernas arbete ska samordnas (3:9*) - förutsättning för att hantera krav på tidsförlängning AB04 - Garantitid 5 år för arbete och 2 år för material/varor ABT06- Garantitid 5 år för arbete och material/varor om inte B föreskrivit Säkerhet under garantitiden är numera 5% av kontraktssumman i ABT06 efter entreprenadens godkännande och 2 år framåt
www.nvs.se
Underrätta! (In absurdum?) Jens Lundgren Bolagsjurist
Underrättelsekraven i AB 04 I AB 04 utvidgas entreprenörens underrättelseskyldighet. Man kan fråga sig om utvidgningen är en verklighetsfrånvänd skrivbordsprodukt eller en nödvändig väckarklocka för en del av entreprenörkåren. NCC Construction Sverige AB 2008-04-02 copyright Jens Lundgren 2
AB 04:s utvidgade krav Det tydliggörs att entreprenören är tvungen att underrätta om behov av arbete som är att likställa med ändringar och tilläggsarbete (s.k. likställda ÄTAarbete). Det kan exempelvis röra sig om arbete som föranleds av: att uppgifter m.m. som beställaren lämnat är oriktiga, eller att omständigheterna i övrigt inte är sådana som entreprenören haft anledning att förutsätta. NCC Construction Sverige AB 2008-04-02 copyright Jens Lundgren 3
AB 04:s sanktion mot uteblivna underrättelser Entreprenören saknar rätt till ersättning för likställda ÄTA-arbeten om han: underlåter att underrätta beställaren om arbetena ifråga underlåter att invänta beställarens besked innan han utför arbetet om kostnaden för arbetet bedöms överstiga ett gränsbelopp, som är ½ prisbasbelopp om inte parterna kommer överens om annat om inte detta vore oskäligt. Ett antal exempel på oskälighetssituationer räknas upp i AB 04. NCC Construction Sverige AB 2008-04-02 copyright Jens Lundgren 4
AB 92:s sanktion mot uteblivna underrättelser AB 92 saknar en sanktion motsvarande den som införts i AB 04. Entreprenören har rätt att kräva ersättning för sådana likställda ÄTA-arbeten i upp till sex månader efter entreprenadens godkännande, även om han inte underrättat om arbetet ifråga. Enligt AB 92 krävs det att beställaren kan visa att han lidit en skada för på grund av den uteblivna underrättelsen för att beställaren ska ha rätt till skadestånd. Eftersom beställare många gånger inte lidit någon skada kan exempelvis vara fråga om nödvändigt arbete som föranletts av att beställaren lämnat oriktiga uppgifter saknar AB 92 effektiva sanktioner mot den entreprenör som struntar i att underrätta. NCC Construction Sverige AB 2008-04-02 copyright Jens Lundgren 5
Den faktiska hanteringen av AB 92:s regler i många AF-delar och kontrakt Det är inte ovanligt att beställare som åberopar AB 92 ändrar de aktuella villkoren och anger att även likställda ÄTA-arbeten skall beställas skriftligen före utförandet av dem, för att entreprenören skall ha rätt till ersättning utöver kontraktssumman. NCC Construction Sverige AB 2008-04-02 copyright Jens Lundgren 6
AB 04 kodifiering av den faktiska hanteringen runt AB 92 AB 04:s utvidgade underrättelsekrav kan därmed ses som en kodifiering av den avtalspraxis som utvecklades under AB 92. Upplägget och undantagen i AB 04: är dock mer nyanserade än de flesta hemmasnickrade villkor kopplade till AB 92, klargör nackdelarna med omfattande krav på underrättelser (risk för fördröjning) och klargör fördelarna med att så långt som möjligt undvika behovet av underrättelser genom en god projektering NCC Construction Sverige AB 2008-04-02 copyright Jens Lundgren 7
Hur gör man då? Måste hitta ett rationellt sätt att hantera de inneboende osäkerheter som finns i ett byggprojekt under entreprenadtiden. Entreprenörer och beställare måste ta fram enkla, snabba, flexibla och inte minst kompatibla system för underrättelsehanteringen. Parterna i ett specifikt byggprojekt bör redan i upphandlingen ha klart för sig hur underrättelsehanteringen är tänkt att fungera i praktiken. Innan förfrågan skickas ut bör beställaren ha funderat över gränsbeloppets storlek. NCC Construction Sverige AB 2008-04-02 copyright Jens Lundgren 8
Hur gör man då? Parterna bör i vart fall senast på startmötet reda ut frågor om exempelvis informationsflödet. Då bör också storleken på det s.k. gränsbeloppet diskuteras. Parterna måste vara införstådda med att ju lägre det sätts desto ryckigare riskerar entreprenaden att bli. En väl genomtänkt och välskött underrättelsehantering är det enklaste sättet att undvika tvister. En välunderrättad motpart är normalt mindre tvistebenägen och har sämre möjligheter att vinna framgång i en tvist. NCC Construction Sverige AB 2008-04-02 copyright Jens Lundgren 9
AB 04 och nya samverkansformer som partnering Partnering och andra nu populära samverkansformer kräver, tvärtemot vad många tror, en oerhört välutvecklad underrättelsehantering eftersom parterna enkelt uttryckt förväntas hålla varandra informerade om allt. NCC Construction Sverige AB 2008-04-02 copyright Jens Lundgren 10
AB 04 och partnering En entreprenör som: skaffar sig ett välgenomtänkt och enkelt underrättelsesystem, samt lär sig att på ett pedagogiskt sätt tar upp praktiska frågor kring underrättelsehantering i anbud eller vid startmötet kommer inte ha några problem att uppfylla AB 04:s underrättelsekrav. Samtidigt kommer en sådan entreprenör att skapa just de verktyg som behövs för att kunna fungera som en god samarbetspartner vid parterning och andra former av samverkansformer. NCC Construction Sverige AB 2008-04-02 copyright Jens Lundgren 11
Slutsatser Underrättelsekraven i AB 04 får nog ses som förståeliga beställarkrav mot bakgrund av hur vissa entreprenörer tidigare agerat. Den som lär sig att hantera kraven väl, kan få bonuseffekter i mer integrerade samverkansformer som partnering. Beställare måste dock förstå att de (genom AB 04) begär att normalläget ska vara att entreprenörer sätter sig ned och inväntar besked från beställare, istället för att själva lösa problemen. Beställare måste därför: antingen ha ordentligt med resurser för att hantera och besvara entreprenörens underrättelser, eller se till att projektera bättre, så att behovet av underrättelser minskar. NCC Construction Sverige AB 2008-04-02 copyright Jens Lundgren 12
Slutsats (ii) Om inte beställare förstår och gör detta kommer AB 04:s krav, precis som AB 92:s formaliakrav, utvecklas till ett rabattsystem som beställare åberopar först vid den ekonomiska slutregleringen. Så frågan om det nya systemet kommer att bli en skrivbordsprodukt eller inte, beror till stor del på om beställare faktiskt vill ha och utöva större inflytande under entreprenadtiden (och då ta konsekvenserna av detta) eller om beställare bara vill skaffa sig en god förhandlingsposition inför den ekonomiska slutregleringen. NCC Construction Sverige AB 2008-04-02 copyright Jens Lundgren 13
Vad händer efter AB04 och ABT06? 3 april 2008
Kort inledning Vad händer efter AB04 och ABT06 Dagens Program Kort om BKK Lennart Kjellin Bakgrund och de viktigaste förändringarna NVS syn på de nya standardavtalen Johan Holmqvist Kan konfliktkällorna minskas? Kaffepaus ca 15.00 Underrätta! In absurdum? Jens Lundgren AB04/ABT06 ur underentreprenörsperspektiv Lars Engell Avslutande debatt Moderator: Åsa Kjellberg Kahn
Syfte med revideringen Övergripande målsättning Ge goda förutsättningar för ökad kvalitet inom byggsektorn vid genomförandet av byggentreprenader.
AB-revideringen - ex på frågor Redovisning av avsteg från AB Hanteringen av ändringar och tilläggsarbeten under entreprenadtiden Garanti- och ansvarsfrågor Kvalitets- och miljöstyrning och dess inverkan Besiktning (avskärande rättsverkan m.m.)
Struktur m.m. Förord Kommentarer i löpande text Nytt kapitel om tvistelösning
Redovisning av avsteg Krav på tydlighet Återgiven under rätt kod och rubrik i AF Upptagen i sammanställning över ändringar i AF
Kvalitets-och miljöstyrning Vid underlåtelse - rätt för B att vidta rimliga åtgärder på E bekostnad Förlängning av garantitiden max två år om åtagande enligt kvalitets- eller miljöplan inte utförts Avdrag om åtgärd inte utförts enlig miljöeller kvalitetsplan
Garanti- och ansvarstider i AB 92 Garantitid: 2 år från entreprenadens godkännande - entreprenören förutsätts ansvarig för fel och har bevisbördan för motsatsen (täckbestämmelse) Ansvarstid: 10 år från entreprenadens godkännande - förutsätter väsentligt fel och att entreprenören varit vårdslös (beställaren har bevisbördan)
Garanti- och ansvarstider i AB-04 Garantitid Fem år för entreprenörens arbetsprestation Två år för material och varor Ansvarstid 10 år från entreprenadens godkännande - förutsätter väsentligt fel och att entreprenören varit vårdslös (beställaren har bevisbördan)
Hantering av ÄTA-arbeten Kostnad överstigande gränsbeloppet E skyldig inhämta B synpunkter innan åtgärdande Kostnad understigande gränsbeloppet E rätt att påbörja arbetet Underrättelse till B utan dröjsmål Vid utebliven underrättelse ej rätt till ersättning
Besiktningens avskärande verkan AB 92 - Efter besiktning rätt att göra gällande Dolda fel Fel som påtalas inom tre månader AB 04 - Efter besiktning rätt att göra gällande Dolda fel Fel som påtalas inom sex månader eller i fråga om väsentliga fel 18 månader
Förenklad tvistelösning Förutsätter överenskommelse mellan parterna Gemensamt utsedd skiljeperson Snabb handläggning Bindande alt. överenskommelse om annan lösning eller missnöjesanmälan