Projekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev

Relevanta dokument
Projekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev UPPFÖLJNING

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 UPPFÖLJNING

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015 Uppföljning Mona A

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Bättre liv för sjuka äldre

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Monica Forsberg

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Sammanhållen Vård- och omsorg Om de mest Sjuka äldre. Handlingsplan för södra länsdelen

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling


Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2016

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS Bilaga: 1. Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre

Revidering av handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Temagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.

Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Uppdaterad

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2014

AVÄ rapport Bättre liv

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål

Uppdaterad

13/16 Revidering av handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland

Bättre liv för sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar. Handlingsplan

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

Bättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2017

Bättre liv för sjuka äldre- i Sjuhärad, Södra Älvsborg

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Protokollsutdrag Landstingsstyrelsen Samtliga kommunstyrelser Länsstyrgruppen SKL Akten

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Handlingsplan närsjukvårdsgrupp/er i Fyrbodal Lilla Edet

Mobil närvård Göteborg med kranskommuner

Genomförandeplan för Skaraborg av Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Palliativregistrets värdegrund

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Antal % % % % % % Min-max Riket

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2018

för Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve (10) Handlingsplan

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Genomförande av Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

Handlingsplan - norra länet i samverkan år Rapporterings nivå - delar som LDG inte "äger" utan följer löpande för kännedom.

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Elize Leto och Mattias Taflin.

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län. Strategi och handlingsplan Samordnande äldregrupp Kalmar län

Transkript:

Datum 150320 revidering 150504 Ansvarig Sergio Garay, projektledare för Hälsostaden, Maria Olsson, verksamhetschef, Carl-Johan Robertz, verksamhetchef, Christel Nilsson, områdeschef Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Målbild Jag kan som äldre med behov av omsorg och vård lita på att jag får den goda omsorg och vård jag behöver när jag behöver den och det är lätt att få kontakt med den. Om jag har hemtjänst kan jag så långt möjligt välja när och hur stöd och hjälp ges. Jag får stöd att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande även när jag är i behov av omsorg och vård. Om jag behöver hembesök av läkare eller annan sjukvårdspersonal på grund av svårigheter att förflytta mig erbjuds jag detta. Jag kan lita på att läkemedelsbehandlingen är korrekt och följs upp regelbundet. Ansvaret för att samordna den omsorg och vård jag behöver är tydligt och något jag får hjälp med om jag behöver det. Jag känner mig trygg i att mina behov av omsorg och vård blir omhändertaget på ett kompetent och säkert sätt med hög kvalitet och värdigt bemötande. Jag blir alltid tillfrågad, informerad och får den kunskap jag behöver om olika vård- och hjälpinsatser och får möjlighet att själv välja. Om jag så önskar är mina närstående väl informerade om min situation och om den omsorg och vård jag får samt delaktiga i planeringen. När jag vårdas i livets slutskede får jag lindring för smärtor och andra symtom, får vårdas där jag vill dö och behöver inte dö ensam. Målgrupp Mest sjuka äldre är personer 65 år och äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Förslag på prioriterade aktiviteter: Samordnad individuell plan (SIP) Hembesök; planerade och akuta besök Läkemedelsgenomgång Utskrivningsrutiner Uppföljningssamtal inom 72 h Webbkollen återinlagda Hemtagningsteam Brukarmedverkan Utbildningsinsatser 1

God vård i livets slutskede Syfte: God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut utgör ett av de nationella målen för vård och omsorg. Cirka 80 % är väntade dödsfall och registrering i Svenska Palliativregistret ger de enheter som registrerar en möjlighet att bedriva en strukturerad vård i livets slutskede även för de enheter som har få döende patienter. Mål: Täckningsgrad i Svenska Palliativregistret och utfall för indikatorer som rör brytpunktssamtal, smärtskattning, munhälsa och ordination av injektionsmedel mot ångest ska förbättras i enlighet med de målnivåer som fastställs i Hälso- och sjukvårdens samlade uppdrag för. Täckningsgrad i Svenska Palliativa registret ID0123 Brytpunktsamtal, läkarinformation till patienten ID0125 Smärtskattning, sista levnadsveckan med validerat instrument ID0124 Munhälsa genomförda bedömningar ID0126 Vidarebehovsordination av injektionsläkemedel mot ångest ID0127 Hälsostade n Målniv å/ 97% 90% Uppföljning varje månad av vår statistik. 39% 70% 61,8% 50% 48,5% 80% 63,2% 90% Har under startat ett palliativt nätverk på medarbetarnivå men också på chefsnivå. 2-3 träffar/termin. 1 gång/vecka konsulterar läkare och sjuksköterska från ASIH på sjukhuset för stöd och råd. Medarbetare från Hälsostaden ingår i ett förbättringsarbete Palliativ Syd med handledning från utvecklingscentrum. Hålla täckningsgraden och förbättra resultatet i alla mätparametrar. Områdes chef Christel Nilsson Enh chefer Hälsosta den Uttag av statistik varje månad. Pågår, Pågår och genomfört oktober 2

Preventivt arbetssätt Syfte: Att förebygga fall, undernäring, trycksår och ohälsa i mun är viktigt för de äldres hälsa. Registrering samt analys av utfall av riskbedömning, förebyggande åtgärder och uppföljning ger personalen stöd att bedriva ett aktivt förbättringsarbete. Mål: Registrering i journalsystem för alla över 65 år vid inskrivning eller ankomst till sjukhus gällande riskbedömning, förebyggande åtgärder och uppföljning för fall, undernäring, tryckskada. Målnivåer fastställs i Hälso- och sjukvårdens samlade uppdrag för. Mål: Arbetet med bedömning av ohälsa i munnen (enligt ROAG) ska utvecklas och genomförda munhälsobedömningar ska öka under året. Målnivåer fastställs i Hälso- och sjukvårdens samlade uppdrag för. Mål: Samverkan kring de mest sjuka äldre ska öka genom att riskpatient med identifierat behov av uppföljning kommuniceras till annan vårdgivare i kommun/primärvård i samband med utskrivning från sjukhus. Hälsost aden Aktivitet/processer Ansvar Tidpl an Riskbedömning trycksår ID0021 Riskbedömning fallrisk ID0012 73% 75% 80% 80% Hälsostadens mål är att alla patienter över 65 år ska riskbedömas och ha en riskvårdplan inom 24 timmar i fall, tryck samt nutrition. Riskbedömning undernäring ID0023 Vårdplan trycksår ID0223 68% 74% 80% 95% kunskap och kompetens bland medarbetarna på enheterna om vikten att göra riskbedömningar och riskvårdplaner. Vårdplan fallrisk ID0013 81% 95% Grupper tillsatta ute i verksamheterna som arbetar med tryck, fall och nutrition. Vårdplan - nutrition 83% 95% Munhälsa enl ROAG 60% Utbildningar och föreläsningar inom respektive F.n uppföljning bara möjliga på område. Region Skåne nivå Riskpatient med behov av uppföljning kommuniceras till annan vårdgivare i kommun/primärvård i samband med utskrivning från sjukhus. Patientsäk erhetssam ordnare Marie Falkheden KTC Uppföljning Uttag av statistik varje vecka/ enhet. Pat säk samordnare 2ggr/termin 3

God vård vid demenssjukdom Syfte: Tidig upptäckt av demens i syfte att identifiera det stora mörkertal som föreligger och att kunna erbjuda korrekt utredning och diagnos möjliggör att sjukdomsförloppet kan lindras med behandling och ge fler år med bibehållen självständighet. Registering i kvalitetsregistret SveDem ska ske för att säkerställa och utveckla demensvården. Mål: antalet registreringar i Svedem för utredning och diagnos i primärvården. Målnivåer fastställs i Hälso- och sjukvårdens samlade uppdrag för. Mål: antalet uppföljningar i SveDem i primärvården. Målnivåer fastställs i Hälso- och sjukvårdens samlade uppdrag för. Mål: antalet hälsovalsenheter som regelbundet registrerar i SveDem och följer upp sina patienter. Mål: Identifiering av kognitiv svikt även i slutenvården och i samband med utskrivning från sjukhus ska remittering ske till primärvården för utredning/kontakt med kommun. registreringen i Svedem för utredning och diagnos i primärvården ID0052 antalet uppföljningar i Svedem i primärvården antalet hälsovalsenheter som regelbundet registrerar i SveDem och följer upp sina patienter. Identifiering av kognitiv svikt i slutenvården och i samband med utskrivning från sjukhus ska remittering ske till primärvården för utredning/kontakt med kommun. Hälsosta den Spec. minnesmottagningen i Ängelholm har startat ett sammarbete, med våc Laxen som går ut på att öka kvalitéten i basala demensutredningen samt i övertagandet av återremitterade patienter. PV basaldemensutredningar. Kvalitén i röntgenremisserna. Stöd till Pv läkarna från spec. minnesmottagningen. Kliniska konferenser på vårdcentralen. Utbildning i hur man kan få svar på det man önskar ur en hjärnavbildning, skärpta frågeställningar ger skärpta svar. Konsult telefon direkt till spec. minnesmottagningen Återremisser tas upp på kliniskkonferens Återremitterade ärenden återföljs av tydliga förslag till uppföljning och fortsatt handläggning Söl Per Johansso n Öl Moa Wibom Inleds helt genomfört tidigast 2017 Påbörjat på vårdcentralen Laxen. Utökning till ytterligare minst två våc från hösten -15 Helt genomfört tidigast 2017. 4

God läkemedelsbehandling för äldre Syfte: Vissa tillstånd hos äldre kan med framgång behandlas med andra behandlingsformer än läkemedel. Omfattande läkemedelsanvändning för äldre kan innebära en risk för biverkningar och negativa läkemedelsinteraktioner. Mål: andelen patienter som får en läkemedelsgenomgång. Mål: olämpliga läkemedel för personer 75 år och äldre. Mål: Minskning av användningen av antiinflammatoriska läkemedel för personer 75 år och äldre. Mål: Äldre patienter med neuroleptika ska ha relevant indikation för behandling. Hälsostaden andel patienter som får läkemedelsgenomgång slutenvård. ID0015 andel patienter som får läkemedelsgenomgång primärvården. ID0016 olämpliga läkemedel för personer 75 år och äldre i slutenvård 30-40% >60% d bemanning. Utöka så att fler patienter kan få läkemedelsgenomgångar. Utöka ändra målgrupp för LMG (yngre patienter färre än 5 LM) Inget arbete bedrivs inom Hälsostaden. Via Sund sker genomgångar på vissa vårdboenden Apotekare påpekar olämpliga läkemedel både i journal samt muntligt. Utbildningsins atser framförallt till nya läkare på Ängelholms sjukhus. >60% <30 000 DDD/100 0 Klinikapotek arna Löpande, regelbundet 5

Hälsostaden olämpliga läkemedel för personer 75 år och äldre i primärvård antiinflammatoriska läkemedel för personer 75 år och äldre i slutenvård antiinflammatoriska läkemedel för personer 75 år och äldre i primärvård Äldre patienter med neuroleptika ska ha relevant indikation för behandling i slutenvård Äldre patienter med neuroleptika ska ha relevant indikation för behandling i öppenvård Eget Mål: Förbättra läkemedelssäkerheten <30 000 DDD/100 0 Aktivitet/processer Identifieras i samband med LMG och läkare informeras Fler olämpliga läkemedel bör undvikas. Nysinsättningar undvikas. Följa rekommendationer alt dokumentera orsak för indikation i journal Brister i ordinationslistorna, 17 % är korrekta vid inläggning. Detta skall förbättras. Flera delprojekt planeras. Återkoppling ska ske från slutenvård till primärvård, då tvärprofessionell läkemedelsgenomgång gjorts på sjukhuset. Kvalitetsgranskning av utskrivningsinformation. Apotekarnas anteckningar behöver utvecklas. Ansv ar Klinik apote karna Tidpl an Uppföljning Löpande, regelbundet Det ska finnas rutiner i slutenvård för hur utskrivningsinformation skrivs och förmedlas samt rutiner i primärvård och inom kommun för hur utskrivningsinformationen tas emot. 6

Sammanhållen vård och omsorg Syfte: Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas. För den äldre kan en resa till akutsjukvården innebära onödig exponering för infektioner, långa väntetider och ökande förvirringstillstånd. Minskning av utfallet för indikatorerna undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar bör därför ske. Identifiering av sköra äldre kan ske t.ex. med verktyget Geriatrisk Riskprofil. Åtgärder som bedöms kunna påverka ovanstående nyckeltal inom slutenvården är ett strukturerat omhändertagande av äldre enligt ett individorienterat synsätt och med ett tvärprofessionellt team (CGA). Andra åtgärder är fast vårdkontakt, läkemedelsgenomgång, gemensam vårdplanering och arbete med SVPL-rutin, en strukturerad utskrivnings-process samt utskrivningsinformation med läkemedelsberättelse. För primärvårdens del är arbete med samverkan, hembesök, vårdplanering i hemmet (SIP), läkemedelsgenomgång, aktuell läkemedelslista, läkarkontinuitet, fast vårdkontakt, direktinläggningar och minskning av olämpliga läkemedel prioriterat. Lagändringen i hälso- och sjukvårdslagen om bland annat fast vårdkontakt är inte särskilt väl känd inom vården och bland patienter. Det visar uppföljningen som också pekar på att det finns ett stort behov av information och utbildning. Vårdgivarna behöver även införa rutiner för att tydliggöra hur fast vårdkontakt ska fungera i praktiken. Andra områden som behöver uppmärksammas är psykisk hälsa hos äldre och identifiering av vårdbehov hos äldre med annan etnisk bakgrund. Mål: Minskning av utfallet för indikatorn undvikbar slutenvård. Mål: Minskning av utfallet för indikatorn återinläggningar inom 30 dagar. Mål: Fast vårdkontakt etableras för äldre patienter med omfattande behov av vård och omsorg (SoS Meddelandeblad nr 9/2012). Minskning av utfallet för indikatorn undvikbar slutenvård ID0090 Minskning av utfallet för indikatorn återinläggningar inom 30 dagar ID0090 Fast vårdkontakt etableras för äldre patienter med omfattande behov av vård och omsorg Hälsosta den Minska med 10% Minska med 10% -06-01 startade vårt akuta mobila team i Hälsostaden i syfte att minska oplanerade inläggningar i slutenvården. Teamet började på 50 % men har sedan i höst uppgraderats till 100 % dagtid månd-fred. Starta upp ytterligare ett hemteam Närsjukvårdsteam. Utökning av patientkriterierna och kommuner i NVS. Förbättra statistiken så att merparten av alla patienter rings upp inom 72 timmar. 100 % av patienterna ska ha utskrivningsinformation vid hemgång. Koordinator Marie Bladh och VC Maria Olsson Ssk i slutenvården Ansvarig läkare på slutenvården. Löpande 7