Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder Alexandra Pye, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Krusskräppa (Rumex crispus L.) 1
Möjliga orsaker till skräppans ökning Minskad djordbearbetning b Ekologisk odling Mer intensiv animalieproduktion Fler och större hästgårdar Ökad användning av flytgödsel yg Mina metoder Försök Typ av experiment Plantmaterial Testfaktorer Studerad process I Krukexperiment, i fält Frön Fröspridningstidpunkt, jordtäcke, störning, population Uppkomst II Lådexperiment, i växthus Groddplantor/ juvenila individer Rot- och skottkonkurrens, kvävetillförsel Tillväxt och morfologi III Odlingskammare och växthus Rötter Rotstorlek, nedgrävningsdjup, g avklippning Vegetativ regeneration IV Fältexperiment Individer i alla utvecklingsstadier, population Avklippningsfrekvens, bete Övergångar mellan stadier 2
Försök 1: Tidpunkt för fröspridning Oktober Februari Juni Effekt av täckning samt omrörning (alla populationer) Uppko mst i procent (ackumulera ad) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 Ytsådda Täckta Täckta, omrörda höst 23 Täckta, äk omrörda öd våren 24 1 29 april 4 29 maj 4 29 juni 4 29 juli 4 29 augusti 4 29 september 4 3
Effekt av population och täckning för frön sådda på hösten 45 Uppkomst i procent 4 35 3 25 2 15 Pop 1 Ytsådda Pop 1 Täckta Pop 2 Ytsådda Pop 2 Täckta Pop 3 Ytsådda Pop 3 Täckta 1 5 29 april 4 29 maj 4 29 juni 4 29 juli 4 29 augusti 4 29 september 4 Effekt av population och täckning för frön sådda på våren 45 4 Uppkomst i procent 35 3 25 2 15 Ytsådda Täckta Ytsådda Täckta Ytsådda Täckta 1 5 29 april 4 29 maj 4 29 juni 4 29 juli 4 29 augusti 4 29 september 4 4
Slutsatser försök 1 Uppkomst från frö kan ske under hela växtsäsongen Omrörning av det översta jordlagret gynnade uppkomst från de frön som då hamnade vid ytan Frön som drösar på hösten gror tidigare och mer koncentrerat än frön som sitter kvar på moderplantan under vintern Försök 2: Konkurrensstudie i växthus 5
Slutsatser försök 2 Rotkonkurrens k hämmar tillväxten kraftigt hos unga fröplantor Därför krävs en stor lucka i t.ex. vallen för att etableringen ska lyckas Små fröplantor kan stanna upp i ett viloliknande tillstånd och vänta på bättre tider. Försök 3: Vegetativ förökning Illustration från prof. Korsmos ogräsplanscher 6
Både storleken på rotfragmenten och planteringsdjupet påverkar hur mycket som kommer upp, och hur fort Uppkomst, procent 1 9 8 7 6 5 4 3 6 cm 2 3 g 6 cm 6 8 g 6 cm >1 g 12 cm 2 3 g 12 cm 6 8 g 12 cm >1 g 18 cm 2 3 g 18 cm 6 8 g 18 cm >1 g 2 1 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 Dagar efter plantering Avhuggna rotnackar kan producera mer biomassa än hela rötter, till och med vid en andra skörd 25 25 Shoot biomass (g dm) 2 15 1 5 Whole taproot Above root collar Shoot biomass (g dm) 2 15 1 5 Whole taproot Above root collar 6 cm 12 cm 18 cm 6 cm 12 cm 18 cm 7
Slutsatser försök 3 Delning av rotsystemet kan stimulera bildningen av nya skott Avhuggna rotnackar har en högre kapacitet för vegetativ förökning än hela rötter Sannolikheten för uppkomst av skott från nedgrävda rötter beror både på rotvikten och på nedgrävningsdjupet. Försök 4: Populationsdynamik i vall 8
Fördelning levnadsstadier, år 1 4 3 25 23 Field A Field B 3 25 24 Field A Field B No. of ind dividuals 2 15 1 No. of ind dividuals 2 15 1 5 5 Seedlings Juveniles Adult rosettes Reproductive Seedlings Juveniles Adult rosettes Reproductive 3 25 25 Field A Field B 3 25 26 Field A Field B No. of individuals 2 15 1 No. of individuals 2 15 1 5 5 Seedlings Juveniles Adult rosettes Reproductive Seedlings Juveniles Adult rosettes Reproductive Simulering av fröbankens tillväxt 15 Number of seeds m -2 1 5 1 2 3 4 5 6 Years 9
Slutsatser försök 4 Mortalitet och reproduktion i fält är båda huvudsakligen beroende av plantstorlek Förhållandena under etableringsfasen, till exempel konkurrens, påverkar en individs utveckling för flera år framåt Avklippningar har ingen större effekt på plantstorlek eller fördelning av utvecklingsstadier, men kan minska populationens bidrag till fröbanken. Slutsatser försök 4, forts. Vi kunde inte se någon kostnad för reproduktion i form av signifikant ökad mortalitet bland blommande individer. 31 procent av individerna blommade tre år i rad. Av de totalt 751 studerade individerna överlevde så många som 76 procent till år 4. Den beräknade tillväxthastigheten för populationen var ca,9, dvs populationen minskar långsamt. Men simuleringar av tillskottet till föb fröbanken visar att denna ändå snabbt kan öka till nivåer där man kan få stora problem när vallen bryts och sås om. 1
Vad är det viktigaste att komma ihåg för att minimera risken för skräppainvasion? Var noggrann med att åstadkomma en tät och konkurrenskraftig gröda undvik luckor och trampskador Inga insättningar på fröbanken! Vid borttagning av plantor, se till att få med de 5 7 översta centimetrarna av roten Vid bearbetning av ett fält med skräppa plöj djupt och jämnt Vid ensilering: lågt ph och hög vattenhalt minskar överlevnaden hos skräppafrön 11