Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Profi Dagvattenutredning Freden Större 11 Uppdragsnummer 1143520000 Stockholm 2012-10-03 Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskare: Agata Banach 1 (11) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 60 10 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Johanna Rennerfelt Telefon direkt 08-695 62 76 Mobil 0767-92 62 76 johanna.rennerfelt@sweco.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning och syfte 3 1.1 Underlagsmaterial 3 2 Riktlinjer och krav 3 3 Områdesbeskrivning och markanvändning 4 3.1 Föreslagen utformning av området 5 4 Avrinningsområde & Recipient 5 4.1 Recipient Råstasjön 5 5 Metod och indata 6 5.1 Dagvatten- och recipientmodellen StormTac 7 5.2 Flödesberäkning 7 6 Resultat 7 6.1 Flödesberäkning 7 7 Förslag på åtgärder för LOD på tomtmark 8 7.1 Grönytor 8 7.2 Vegetationstäckta tak 9 7.3 Växtbäddar 10 7.4 Genomsläppliga beläggningar 10 8 Diskussion och slutsatser 11 2 (11)

1 Inledning och syfte Sweco har på uppdrag av Profi utfört en översiktlig dagvattenutredning inom fastigheten Freden Större 11 i Sundbybergs stad. Profi planerar att bebygga marken med bostadshus och Förvaltaren planerar att förädla redan befintlig bebyggelse. En ny detaljplan ska antas för området. Dagvattenutredningen syftar till att ge en bild av hur planområdet avvattnas och hur flödena förändras i och med den planerade exploateringen. Flöden före och efter exploateringen beräknas med modelleringsprogrammet StormTac. Vidare ges förslag på åtgärder i form av lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). 1.1 Underlagsmaterial Nedan följer en förteckning över det underlagsmaterial som har använts: Primärkarta, tillhandahölls av Equator. Ledningskarta VA, tillhandahölls av Sundbybergs stad. Illustrationsplan, tillhandahölls av Equator (daterad 2012-06-19) Projektpresentation Kvarteret Freden Större 11, tillhandahölls av Equator (daterad 2012-06-19) Platsbesök genomfört 2012-09-20. 2 Riktlinjer och krav I detta kapitel redovisas de riktlinjer och krav som bör beaktas vid hantering av dagvatten inom Freden Större 11. Sundbybergs stads riktlinjer för dagvattenhantering (2005) främjar lokalt omhändertagande av dagvatten 1. Vidare bör i befintlig miljö eller vid exploatering andelen hårdgjorda ytor minimeras för att kunna bibehålla grundvattenbalansen. Enligt riktlinjerna bör också recipientens behov av avlastning från dagvattenföroreningar vara styrande för föreslagna dagvattenåtgärder. Ett krav från Sundbybergs stad är att dagvattenflöden från planområdet inte får öka efter exploatering eftersom recipienten Råstasjön har begränsad flödeskapacitet vid utloppet. Av extra vikt är också att belastningen på dagvattenledningsnätet vid Madenvägen inte får öka jämfört med idag eftersom ledningsnätet där redan är väldigt hårt belastat. Ökade flöden kan därigenom orsaka översvämningar i närområdet (muntligen Elin Öman, VA- 1 Med lokal dagvattenhantering avses att infiltrera dagvatten lokalt och fördröja dagvatten lokalt innan avledning till det kommunala VA-ledningsnätet. 3 (11)

ingenjör Sundbybergs stad). Det är därför av vikt att dagvattnet som alstras inom fastigheten i möjligaste mån tas om hand så nära källan som möjligt. Stuprör från fastigheter längs med Madenvägen bör ej kopplas direkt på dagvattennätet. Enligt fördröjningskravet från Sundbybergs stad bör flöden som är större än vad som genereras innan exploatering vid ett 10-års regn med dimensionerande varaktighet fördröjas. 3 Områdesbeskrivning och markanvändning Planområdet Freden Större 11 utgör ett ca 4,3 ha stort område inom Sundbybergs stad och är beläget norr om Hallonbergens centrum och söder om Enköpingsvägen. Området avgränsas i norr av Madenvägen, i söder av Rissneleden och i väster av ett kommunalt skogsparti. Inom planområdet idag finns 4 sammanlänkade byggnader som är från 70- talet. Dessa brukas idag huvudsakligen som kontor, men det finns även en livsmedelsbutik. Flertalet parkeringsplatser på marknivå finns inom fastigheten. Marken mellan husen är huvudsakligen hårdgjord, i form av parkeringsytor och gator. Figur 1 visar planområdet idag samt markanvändning. Figur 1. Flygfoto över planområdet Freden Större 11 idag. Större delen av planområdet (röd linje) utgörs utav hårdgjord yta. 4 (11)

3.1 Föreslagen utformning av området Fastighetsbolaget Profi planerar att skapa ca 300 nya bostäder inom fastigheten längs med Rissneleden och på befintlig parkeringsplats väster om befintlig byggnad. Planen är också att den befintliga bebyggelsen inom fastigheten ska förädlas. Exploateringen kommer att ske etappvis under flera års tid. Föreslagen utformning av området åskådliggörs i perspektivbilden i Figur 2 nedan. Figur 2. Perspektivbild över hur området föreslås se ut efter utbyggnad. (Källa: Equator) 4 Avrinningsområde & Recipient Planområdet ligger inom Råstasjöns avrinningsområde. Dagvattnet från planområdet ansluter till det kommunala dagvattennätet och vidare till huvudledningen norr om planområdet. Huvudledningen leds till Madenbäcken och sedan vidare till Råstasjön som avvattnas ut i Brunnsviken. 4.1 Recipient Råstasjön Råstasjön är en ytvattenförekomst vars status klassats till måttlig ekologisk status. Den ekologiska statusen bedöms utifrån halt av näringsämnen, ljusförhållanden (siktdjup) och försurning. I detta fall är det status för näringsämnen som avgör statusklassningen då Råstasjön klassas som övergödd. Miljökvalitetsnormen för Råstasjön är att den ekologiska statusen vara uppnådd senast 2015 (källa VISS, vatteninformationssystem Sverige). 5 (11)

Kemisk status är ej bedömd i denna vattenförekomst. Råstasjön rinner mot Brunnsviken som har en otillfredställande ekologisk status baserat på sammanvägd bedömning av ovan nämnda parametrar. Även i detta fall är det övergödning som är orsaken till att statusen i Brunnsviken är otillfredställande. Den kemiska statusen är klassad som god. Brunnsviken mynnar i Östersjön. 5 Metod och indata Under detta kapitel redogörs för den metod som har använts och vilka beräkningar som har genomförts i denna utredning. Efter att ha studerat höjder och utfört platsbesök på planområdet gjordes bedömningen att halva området innan exploatering avvattnas mot norr medan andra halvan av planområdet avvattnas mot söder. I denna bedömning fick ett antagande göras om att halva takytorna på de befintliga byggnaderna avvattnas mot norr och andra halvan mot söder då inga utvändiga stuprör observerades på de befintliga byggnaderna. Utefter avvattningsvägar har planområdet delats upp i två delavrinningsområden vilka åskådliggörs i Figur 3 nedan. Båda delavrinningsområdena ansluter till det kommunala dagvattennätet i gatan (för norr i Madenvägen och för söder i Rissneleden) för att därefter ansluta till huvudledningen för dagvatten som ligger norr om planområdet. Figur 3. Planområdets två delavrinningsområden. 6 (11)

Skogsområdet som ligger nordväst om planområdesgränsen avvattnas idag mot norra avrinningsområdet. Dock leds dagvattnet ner i brunn och bedöms därför inte påverka dagvattenhanteringen inom planområdet. Delavrinningsområdenas storlek bedöms bli lika före och efter exploatering. Denna bedömning grundas på marklutningar inom planområdet efter exploatering vilka är givna i situationsplanen. Höjdsättning inom planområdet innebär att torgytor och gårdar kommer att avvattnas mot södra avrinningsområdet. 5.1 Dagvatten- och recipientmodellen StormTac Översiktlig beräkning av flöden före och efter exploatering har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac, version 2012-02. Som indata till modellen används nederbörd och kartlagd markanvändning i området. Markanvändningen före och efter exploatering har uppskattats utifrån flygbilder, platsbesök och illustrationsplan. 5.2 Flödesberäkning Flödesberäkningar avser dimensionerande flöden som uppkommer vid 10 minuters 2- respektive 10-årsregn, utifrån de senaste nederbördsdata och regnintensiteter som rekommenderas att användas enligt Svenskt Vatten. Framtida dagvattensystem för planområdet bör utformas för att klara av att hantera och avleda ett 10-årsregn. Markanvändning före exploateringen utgörs till största delen av hårdgjord yta (hus, parkering, asfalterade körbanor) och därtill lite grönyta vilket gör att avrinningskoefficienten för området har uppskattats till 0,7. Arean för norra delavrinningsområdet före exploatering är 2,2 ha medan södra avrinningsområdets area är 2,1 ha. Efter exploateringen kommer andelen grönytor att öka både på torg och gårdar. Genomsläppliga beläggningar ersätter delvis asfalterade ytor. Dessa parametrar medför sammantaget att avrinningen bedöms bli lägre efter exploatering och har uppskattats till 0,45. Areorna för båda delområdena är desamma som innan exploatering. 6 Resultat I detta kapitel redovisas resultatet av beräknade flöden. 6.1 Flödesberäkning Beräkningar av flöden har gjort för delavrinningsområde Norra respektive Södra. I Tabell 1 redovisas flödena från planområdet vid 2- respektive 10-årsregn före samt efter exploatering. 7 (11)

Tabell 1. Dimensionerande flöden (l/s) från delavrinningsområde Norra och Södra vid regn med återkomsttid 2 respektive 10 år före och efter exploatering. Delavrinningsområde Norra Delavrinningsområde Södra Före Efter Före Efter 2-årsregn (l/s) 206 133 197 127 10-årsregn (l/s) 351 225 335 215 Resultaten av flödesberäkningarna visar att flödesbelastningen på ledningsnätet och recipienten minskar i båda delområdena efter exploateringen jämfört med innan. Detta beror på att den mark som innan exploatering är hårdgjord delvis kommer att ersättas av grönytor eller mer genomsläppliga beläggningar efter exploateringen. Flödet minskar med i medeltal cirka 35 % vid båda förbindelsepunkterna. Generellt sätt minskar även föroreningsbelastningen när dagvattenavrinningen minskar. Dock får man ha i åtanke att markanvändningen ändras efter exploateringen vilket kan komma att påverka vissa föroreningshalter i dagvattnet. För att ytterligare minska flödesbelastningen på ledningsnäten och föroreningsbelastningen på recipienten kan LOD tillämpas i syfte att rena, fördröja och infiltrera dagvattnet innan det når dagvattennätet. Nedan följer några principlösningar för LOD på tomtmark. 7 Förslag på åtgärder för LOD på tomtmark Här ges några exempel på enkla åtgärder som kan vidtas för lokalt omhändertagande av dagvatten på tomtmark. 7.1 Grönytor Dagvattnet kan ledas från tak via stuprör och stuprörsutkastare ut på nedsänkta grönytor där det tillåts infiltrera. Hårdgjorda ytor inom planområdet kan också delvis avvattnas mot dessa grönytor. Grönytorna bör försättas med brunnar som kopplas till kommunal dagvattenledning för att leda bort överskottsvatten vid kraftigare regntillfällen. Genom dylika lösningar omhändertas en stor andel av årsnederbörden som faller vid regntillfällen som är mindre än ett par millimeter. Parkeringsytor kan avvattnas på bred front eller genom släpp i kantsten mot grönyta i form av dike, se exempel Figur 4. Växtbäddar för dessa grönytor kan anläggas på bjälklag. 8 (11)

Figur 4. Exempel på grönytor som i figur till vänster avvattnar tak och gångväg och i figur till höger avvattnar en parkeringsplats. För att parkeringsytorna ska kunna avvattnas mot grönytorna krävs att kantsten slopas eller att släpp i kantsten anordnas. 7.2 Vegetationstäckta tak För att minska och utjämna flöden kan man ha vegetationstäckta tak, se Figur 5. Takvegetationen tar upp, magasinerar och medverkar till avdunstning av stora mängder nederbörd vilket medför minskade flöden. Gröna tak kan användas på komplementbyggnader som cykelskjul eller förrådsbyggnad. Även en pergola med klätterväxter minskar avrinningen. Figur 5. Vegetationstäckta tak i figurerna till vänster och en pergola i figur till höger. 9 (11)

7.3 Växtbäddar Växtbäddar utformas som nedsänkta lådor där vegetation i form av träd, örter och gräs planteras. Genom nedsänkningen skapas en extra utjämningsvolym ovan mark. Syftet med växtbäddarna är att fördröja, rena och eventuellt infiltrera dagvatten till omgivande mark eller dräneringsledning. Flera växtbäddar kan kedjekopplas via övertäckta eller öppna dagvattenrännor och på så vis tillåts vattnet svämma över från växtbädd till växtbädd innan avledning. Växtbäddar kan anläggas på torgytor och gårdar så att både mark och takytor kan anslutas till dessa. I branta partier kan grönytor/växtbäddar kompletteras med dämmen som dämpar flödet och ökar fördröjningsvolymen. För bilder över växtbäddar i bostadsnära miljö se Figur 6 nedan. Figur 6. Växtbäddar i bostadsnära miljö. 7.4 Genomsläppliga beläggningar Om det är möjligt är det rekommenderat att ha en så liten andel hårdgjorda ytor som möjligt för att minska avrinningen. Hårdgjorda ytor kan ersättas med genomsläppliga material som till exempel grus. Beläggningar såsom markplattor, stenmjöl, smågatsten, betonghålsten eller permeabel asfalt är andra exempel på genomsläppliga beläggningar. Permeabla beläggningar föreslås användas för till exempel gårdar och vissa gångbanor. I Figur 7 nedan visas olika exempel på permeabla beläggningar. 10 (11)

Figur 7. I figuren visas ett grusat respektive stensatt gångstråk av smågatsten vilket är markbeläggningar som ökar genomsläppligheten. 8 Diskussion och slutsatser I denna utredning har det ingått att bedöma hur den framtida exploateringen av Freden Större 11 kommer att påverka dagvattenflöden från planområdet. Som det har konstaterats ovan kommer exploateringen innebära att flöden från planområdet minskar i och med att fler grönytor och andra genomsläppliga beläggningar kommer att anläggas på mark som idag är hårdgjord. För att ytterligare minska flöden och föroreningar ut från området kan LOD tillämpas. I denna utredning ges några exempel på LOD-lösningar vilka kan medföra stora positiva effekter på både kvalitet och kvantitet av dagvattnet. I och med att flöden minskar och LOD planeras att tillämpas uppfylls Sundbybergs stads riktlinjer och krav för hantering av dagvatten. 11 (11)