Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 1 Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie 0 Sammanfattning En samarbetsgrupp mellan har studerat ändrad användning av byggnader taxerade som fritidshus. Det som studerats har varit förändring från fritidshusanvändning till användning för permanent boende under perioden 1991 2002 i Värmdö kommun, Gävleborgs län samt f.d. Göteborgs och Bohus län. Som permanent boende avser vi personer som är folkbokförda på fastigheten. Folkbokföring sker på fastighet och inte på byggnad, vilket medför begränsningar i möjligheten att studera byggnadernas användning. Försvårande är också att det kan ligga flera byggnader på en och samma fritidshusfastighet, och att det kan ligga fritidshus tillsammans med annan byggnad på annan fastighet än fritidshusfastighet. Fr.o.m. 1996 ändrades dessutom fastighetstaxeringen så att tomt med byggnad värderad till lägre än 50 000 kr taxeras med en speciell s.k. typkod typkod 213). Ca 85 procent av dessa byggnader taxerades som fritidshus före 1996. Antalet fritidshus med typkod 213 kan 2002 uppskattas till 113 000. Om byggnad värderad till lägre än 50 000 kr ligger på ofri grund kommer den inte med i fastighetstaxeringen över huvud taget, utan betraktas som lös egendom. Detta gör att upp emot 150 000 fritidshus saknas i taxeringsregistret 2002. År 1995 var antalet taxerade fritidshus typkod 221) ca 640 000. 2002 var de, som en följd av de ändrade taxeringsreglerna, endast 377 000. Antalet fastigheter med fritidshus, vilka tagits i anspråk för permanent boende 1991 2002 är i Värmdö 1 883, i Gävleborgs län 2 079 samt i f.d. Göteborgs och Bohus län 4 786. Samtidigt övergick respektive 257, 411 och 1 023 från att vara bebodda till att bli obebodda. På grund av de ovan nämnda osäkerhetskällorna beräknas antalet fritidshus till vilka inflyttning skett i undersökningsområdena vara underskattade med 8 11 procent. Motsvarande siffra har för riksnivån beräknats att uppgå till 11 procent. Å andra sidan är antalet något överskattat eftersom redan i inledningsskedet fastslogs att samtliga byggnader med typkod 213 skulle anses vara fritidshus. I samband med analysen av resultaten kunde dock, genom speciella bearbetningar av 1995 och 1996 års register, konstateras att detta är fallet till endast 85 procent. Eftersom svårighet finns att skilja ut de taxerade fritidshusen från annan byggnad, samt att inflyttning för permanent boende också sker i annan byggnad än fritidshus, bör vid en ev. statistikproduktion samtliga typer av byggnader och fastigheter ingå i undersökningen. En god beräkning av hur stor andel av den därvid erhållna förändringen som rör fritidshus bör kunna göras. Metodstudien har visat att betydande inflyttning för permanent boende i fritidshus har skett i de delar av undersökningsområdet som utgör storstadsområden eller expansionsområden, medan inte lika kraftiga förändringar skett

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 2 i glesbygdsområdena. Takten i inflyttningen har ökat över åren i de undersökta områdena som helhet. De personer som permanent bosätter sig i fritidshus i tillväxtområden förvärvsarbetar i större utsträckning än de som flyttar in i fritidshus i glesbygdsområden. Sambandet mellan förvärvsarbete och ålder medför att i tillväxtområdena är de inflyttade ofta barnfamiljer, medan de övre åldrarna är mera representerade bland de som flyttar in i glesbygdsområdena.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 3 Innehållsförteckning FRITIDSHUS SOM TAGITS I ANSPRÅK FÖR PERMANENT BOENDE MELLAN 1991 OCH 2002. EN METODSTUDIE... 1 0 Sammanfattning... 1 1 Syfte med undersökningen... 5 2 Arbetsgruppen... 5 3 Fastighetstaxeringsregistret... 5 3.1 Allmänt om fastighetstaxeringsregistret... 5 3.2 Felkällor i taxeringen... 6 3.2.1 Sammanföringar av flera fastigheter till en taxeringsenhet... 6 3.2.2 Fastigheter som är delade på olika taxeringsenheter... 6 3.2.3 Folkbokföring... 6 3.3 Beteckningsreformens betydelse... 6 3.4 Använda filer i undersökningen... 7 4 Definitioner... 7 5 Värmdö kommun... 8 5.1 Resultatredovisning... 8 5.1.1 Antalet fritidshusbyggnader och fritidshusfastigheter i Värmdö kn 8 5.1.2 Inflyttning i fritidshus... 8 5.2 Säkerhet i resultatet... 9 5.2.1 Flera byggnader på samma fastighet... 9 5.2.2 Byggnader på ofri grund på annan fastighet... 10 5.2.3 Byggnader som saknas i registret... 10 5.2.4 Kartkontroll... 10 5.2.5 Uppskattad verklig inflyttning... 11 5.3 Analys av förändringen... 11 5.3.1 Kartredovisning och kommentarer till kartorna... 11 5.3.2 Förändringstakten i inflyttningen... 11 5.3.3 Personer som flyttat in... 12 6 Gävleborgs län... 12 6.1 Resultatredovisning... 12 6.1.1 Antalet fritidshusbyggnader och fritidshusfastigheter i Gävleborg 12 6.1.2 Inflyttning i fritidshus... 13 6.2 Säkerhet i resultatet... 14 6.2.1 Flera byggnader på samma fastighet... 14 6.2.2 Byggnader på ofri grund på annan fastighet... 14 6.2.3 Byggnader som saknas i registret... 14 6.2.4 Kartkontroll... 15 6.2.5 Uppskattad verklig inflyttning... 15

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 4 6.3 Analys av förändringen... 15 6.3.1 Kartredovisning och kommentarer till kartorna... 15 6.3.2 Förändringstakten i inflyttningen... 15 6.3.3 Personer som flyttat in... 16 7 F.d. Göteborgs och Bohus län... 17 7.1 Resultatredovisning... 17 7.1.1 Antalet fritidshusbyggnader och fritidshusfastigheter i länet... 17 7.1.2 Inflyttning i fritidshus... 17 7.2 Säkerhet i resultatet... 18 7.2.1 Förenklad beräkning av osäkerheten i resultatet... 18 7.3 Analys av förändringen... 18 7.3.1 Kartredovisning och kommentarer till kartorna... 18 7.3.2 Förändringstakten i inflyttningen... 19 7.3.3 Personer som flyttat in... 19 8 Effekten av förändringarna i taxeringen fr.o.m. 1996 och rekommendationer för eventuell statistikproduktion... 20 9 Beräkning av osäkerheten på riksnivå... 21 Kartor Karta 1 Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende 1991 2002 i Värmdö kommun. 22 Karta 2 Inflyttning i fritidshus 1991 2002 i del av Värmdö kommun.. 23 Karta 3 Inflyttning i fritidshus 1991 2002 på Runmarö, Värmdö kn 24 Karta 4 Exempel på fastigheter där samma befolkning kan ha bokförts olika 1991 och 2002.. 25 Karta 5 Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende 1991 2002 i Gävleborgs län 26 Karta 6 Inflyttning i fritidshus 1991 2002 i Gävle-området.. 27 Karta 7 Inflyttning i fritidshus 1991 2002 i Färila-området, Gävleborgs län 28 Karta 8 Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende 1991 2002 i f.d. Göteborgs och Bohus län. 29 Karta 9 Inflyttning i fritidshus 1991 2002 i Göteborgs-området.. 30 Karta 10 Inflyttning i fritidshus 1991 2002 i Strömstads-området.. 31

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 5 1 Syfte med undersökningen Syftet med denna studie är att undersöka om och hur SCB:s fastighetstaxeringsregister kan användas för att kartlägga hur fritidshus tas i anspråk för permanent boende ibland förenklat benämnt permanentning av fritidshus. Den period som har ansetts lämplig att studera är 1 jan 1991 1 jan 2002. Som undersökningsområden har valts Värmdö kommun i Stockholms län, Gävleborgs län samt f.d. Göteborgs och Bohus län. 2 Arbetsgruppen I arbetsgruppen har ingått Robert Arvekvist, Dan Borglund och Erik Eklund från MR/BY samt Hans Ansén och Erik Carles från MR/REN. I diskussioner som förts under arbetets gång har även deltagit programcheferna Kerstin Karlsson och Leif Norman samt f.d. programchefen Ingegerd Fängström. 3 Fastighetstaxeringsregistret 3.1 Allmänt om fastighetstaxeringsregistret FastighetstaxeringsregistretFTR) vid SCB är hämtat från skattemyndigheternas fastighetstaxeringssystem. Riksskatteverket RSV) är ansvarigt. Det primära syftet med fastighetstaxeringarna är att erhålla rättvisande taxeringsvärden för olika typer av egendom. För detta ändamål utnyttjas uppgifter insamlade från fastighetsägarna och olika värderingstabeller och riktvärdekartor m.m. Det centrala objektet i fastighetstaxeringarna är taxeringsenhet TE) och värderingsenhet VE). Uppgifterna avser taxeringsenheternas beskaffenhet och övriga förhållanden vid ingången av respektive kalenderår. Taxeringsenhet är vad som taxeras för sig och motsvarar som regel en fastighet. Om delar av en fastighet har olika ägare redovisas fastigheten uppdelad i skilda taxeringsenheter. En fastighet kan också delas upp på flera taxeringsenheter om det föreligger olika skattepliktsförhållanden eller användningssätt för skilda delar av egendomen. Vidare kan flera fastigheter inom en kommun slås samman till en taxeringsenhet om de har samma ägare och har samma skattepliktsförhållande och användningssätt. Taxeringsenhet är vad som normalt utgör objekt för överlåtelse och upplåtelse. För lantbruksenhet gäller att taxeringsenhet skall utgöras av egendom som ingår i en och samma brukningsenhet. Värderingsenhet är den egendom inom en taxeringsenhet som skall värderas för sig. Varje tomt utgör som regel en värderingsenhet. Varje byggnad med ett värde om minst 50 000 kronor utgör en värderingsenhet.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 6 3.2 Felkällor i taxeringen Eftersom FTR primärt innehåller uppgifter om taxeringsenheter TE) och inte fastigheter måste vissa antaganden och förenklingar göras för att åstadkomma koppling mellan fastighet och taxeringsenhet. Vissa antaganden görs i de fall det inte råder ett-till-ett-förhållande mellan fastighet och taxeringsenhet. 3.2.1 Sammanföringar av flera fastigheter till en taxeringsenhet För fastigheter som ingår i sammanföringar markeras fastighet med flest personer. Om det är lika antal personer på flera fastigheter väljs fastighet med största arealen.) Om både antal personer och areal är lika väljs någon fastighet, dvs. slumpen avgör. Den valda fastigheten blir värdebärande, d.v.s. alla värden avseende taxeringsenheten läggs på denna fastighet. 3.2.2 Fastigheter som är delade på olika taxeringsenheter Taxeringsenhet väljs med hjälp av variabeln Typkod och Byggnadsvärde. Man låter alltså den enhet som har högst byggnadsvärde bland typkoderna 120, 220, 222, 223 och 320 representera fastigheten. Om ingen av dessa typkoder finns inom den delade fastigheten får den enhet som har högst byggnadsvärde av 321 och 325 representera fastigheten. Endast om ingen av dessa typkoder är representerade kan fastigheten få typkod 221. Det innebär att för fastigheter med både taxeringsenheter med typkod för permanentbostad och fritidsbostad kan man inte avgöra om det är permanentbostaden eller fritidsbostaden som är bebodd eller eventuellt båda. I det fall det finns flera byggnader värderingsenheter) på fastigheten vet man inte heller om en eller flera av byggnaderna är bebodda. Om fastigheten både ingår i sammanföring och delning görs valet av värdebärande fastighet och taxeringsenhet att representera fastigheten så att fastigheter och taxeringsenheter som utgör både sammanföring och delning väljs som sista alternativ. 3.2.3 Folkbokföring I vissa fall kan folkbokföringens uppgifter om på vilken fastighet personerna är folkbokförda skilja sig från fastigheten där byggnaden som bebos är belägen. Detta kan vara fallet vid sammanföringar, men det kan också finnas andra orsaker 3.3 Beteckningsreformens betydelse Mellan 1975 och 1996 genomfördes en s.k. beteckningsreform, och fastighetsbeteckningen på en fastighet kan vara olika före och efter reformen. För de län där detta skett under 1990-talet är det något svårare att matcha 1991 års

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 7 fastighetsbeteckningar med de efter reformen. Arbetsgruppen förutsätter att information finns, som gör det möjligt att göra sådana matchningar. 3.4 Använda filer i undersökningen Ur fastighetstaxeringsregistret har filer över fastigheter med fritidsbostad för åren 1991, 1995 och samtliga år 1998 2002 använts som utgångsmaterial för metodstudien. Förutom för studien nödvändiga taxeringsuppgifter innehåller filerna också befolkningsuppgifter. Matchning har skett mellan filerna, och information om bl.a. antalet byggnader på resp. fastighet samt nord- och ostkoordinater har tillförts. Förutom filer med fastighetsuppgifter har filer med uppgifter om värderingsenheter =byggnader) använts för vissa år. För jämförande studier har Lantmäteriverkets byggnadsregister använts. 4 Definitioner Fritidshus i fastighetstaxeringens mening kan fritt) tolkas som byggnad vilken i fastighetstaxeringen taxerats som fritidshus typkod 221), samt enhet som fr.o.m. 1996 taxeras som tomtmark med byggnad vars värde är mindre än 50 000 kr typkod 213). Det kan antas att byggnad på enhet med typkod 213 nästan undantagslöst utgörs av fritidshus. Under arbetets gång har dock konstaterats att detta gäller till 85 procent. Se avsnitt 8.) Byggnad kan taxeras som fritidshus trots att den är permanent bebodd. Med permanent bebodd avses här att någon person är folkbokförd på fastigheten. Eftersom personer är bokförda på fastigheter och inte på byggnader, är vi tvungna att i denna studie hantera förändringar på fastigheter i stället för på enskilda byggnader. Med begreppet fritidshus avses därför i det följande vanligen fastighet med fritidsbostad för 1 2 familjer och tomtmark med byggnad vars värde är mindre än 50 000 kr. Bebodd respektive obebodd. I det följande används begreppet bebodd när vi avser permanent bebodd, d.v.s. en eller flera personer är folkbokförda på fastigheten, och begreppet obebodd då vi avser ej permanent bebodd, d.v.s. någon person fanns inte folkbokförd på fastigheten. För att konstatera att en bestående förändring troligen har skett används här kravet att fastigheten skall ha varit bebodd de senaste två åren 2001 och 2002). Begränsad tillgång till dataunderlag har medfört att motsvarande villkor inte ställts för åren kring 1991. Å andra sidan är ju det normala tillståndet att fritidshus är obebodda. Inflyttning för permanent boende i fritidshus anses i denna studie ha skett om, - fastighet med fritidsbostad typkod 213 eller 221 år 2002) var bebodd 2001 och 2002, men obebodd 1991 fritids- eller annan fastighet). - fastighet med fritidsbostad 2002 var bebodd 2001 och 2002, men bestod enbart av tomtmark 1991 eller återfanns inte i registret 1991. Detta omfattar till allra största delen fastigheter med nybyggnation senare än 1991.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 8 - annan fastighet 2002 som var bebodd 2001 och 2002, men 1991 var obebodd fastighet med fritidshus. Vi studerar alltså vad som skett ifråga om övergång från ej permanent bebodd till permanent bebodd och vice versa sedan 1991 på de fastigheter som 2002 taxerades som fritidshusfastigheter, samt på de som 1991 men inte 2002 taxerades som sådana fastigheter. Studien omfattar inte övriga förändringar som skett i boendet t.ex. utökning av antalet boende i ett redan bebott fritidshus. Studien begränsas vidare till inflyttning för permanent boende i fritidshus. Andra typer av byggnader och fastigheter kan också ha genomgått samma förändring från obebodda till bebodda under studerad period. Detta har dock troligen skett i mindre omfattning. 5 Värmdö kommun 5.1 Resultatredovisning 5.1.1 Antalet fritidshusbyggnader och fritidshusfastigheter i Värmdö kn Antalet fastigheter med fritidshus typkod 213 och typkod 221) i Värmdö kommun 2002 var 14 845. På en fastighet ligger det dock ibland flera byggnader taxerade som fritidshus, och sådan byggnad kan ligga på fastighet som taxerats för annat ändamål än fritidsbostad t.ex. fritidshusbyggnad på ofri grund på lantbruksfastighet. Dessutom redovisas vissa byggnader över huvud taget inte i taxeringsregistret. Antalet byggnader i Värmdö kommun klassificerade som fritidshus enligt taxeringsreglerna gällande fram till 1996 kan, med registeruppgifter som grund, uppskattas till drygt 18 000. 5.1.2 Inflyttning i fritidshus Av tabell 1 framgår hur förändringar mellan obebott och bebott skett under perioden 1991 2002 på de 14 845 fastigheterna som 2002 kan anses vara fritidshusfastigheter typkod 221 eller 213), samt vad som hänt med de 875 fritidshusfastigheter 1991 som taxerades som annan fastighet 2002. Tabell 1 Förändringar i boendet på fritidshusfastigheter i Värmdö kommun 1991-2002. Kursivt avser de fastigheter med fritidshus som förändrats från obebodda till bebodda. Typ av fastighet och boendeförhållande Fritidshusfastighet 2002 typkod 221 eller 213) Annan fastighet, tomt eller ej fastighet 2002 1991 Obebodd Bebodd Obebodd Bebodd Fritidshusfastighet Obebodd 11 467 1 394 282 345 Bebodd 227 779 30 218 Annan fastighet Obebodd 34 7 Inte undersökt Bebodd 10 9 Tomtmark eller ej fastighet 1991 Obebodd 781 137 Antalet permanent bebodda fritidshusfastigheter ökade mellan 1991 och 2002 med 1 394+345+7+137=1 883. Se också kartorna 1 3. Av de 13 488

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 9 obebodda fritidshusen 1991 skedde därmed inflyttning i närmare 13 procent. Av dessa taxerades fortfarande 1 394 som fritidshusfastighet år 2002. 345 st däremot hade omtaxerats till annan fastighet. Antalet fritidshusfastigheter som var permanent bebodda 1991, men obebodda 2002 var 227+30=257 st. Av dessa hade 30 omtaxerats till annan fastighet. 779+218=997 st var bebodda vid båda undersökningstidpunkterna, varav 218 omtaxerats. Totalt 60 fritidshus 2002 var taxerade som annan fastighet 1991, varav inflyttning hade skett i 7 st. Under perioden tillkom 781+137=918 fritidshus. Av dessa var 137 bebodda 2002. Observera på nytt att vi betraktar fastigheter och inte byggnader, när vi bedömer om förändring från obebott till bebott har skett eller inte. På de 345 fritidshusfastigheter som blev permanent bebodda och fick annan typkod ersattes troligen fritidshuset med annan byggnad småhus för permanentboende på 149 fastigheter. På någon fastighet hade ett flerbostadshus byggts. På så gott som samtliga resterande fastigheter hade det ursprungliga fritidshuset uppenbarligen omtaxerats till småhus för permanentboende. Sådan omtaxering tycks huvudsakligen ske om betydande ombyggnad sker i samband med att byggnaden tas i anspråk för permanent boende. Det faktum att någon flyttar in för att bo permanent i ett fritidshus medför inte en omtaxering av byggnaden. Oberoende av vad som skett räknas, i denna studie, samtliga dessa fall som ett ianspråktagande av fritidshusfastighet för permanent boende. Antalet personer som flyttade in på de 1 883 fritidshusfastigheterna, som förändrades från att vara obebodda till att bli bebodda, var 4 546 st. Antalet som föll bort, då 257 bebodda fritidshusfastigheter blev obebodda, var 442 st. 5.2 Säkerhet i resultatet Som framgår av ovan kan det finnas flera byggnader taxerade som fritidshus på en del fastigheter, och finnas fritidshusbyggnader på fastigheter som inte taxerats som fritidshusfastighet. Det finns också fritidshusbyggnader som över huvud taget inte, efter 1996 års taxeringsregler, registreras i fastighetstaxeringsregistret. Detta gäller byggnader på ofri grund vars värde är mindre än 50 000 kr. Det ovan nämnda gör att en viss osäkerhet finns i de redovisade uppgifterna i tabell 1. Denna osäkerhet analyseras närmare nedan. 5.2.1 Flera byggnader på samma fastighet På 127 av de 1 883 fritidshusfastigheter där inflyttning hade skett fanns det fler än en byggnad. Totalt fanns det på dessa fastigheter närmare 300 byggnader. 22 av de 127 var fastigheter där något fritidshus inte längre fanns kvar utan detta hade under perioden ersatts av flera byggnader av annat slag. På de resterande 105 fastigheterna fanns det annan byggnad än fritidshus endast på 7 st. Inflyttningen kan naturligtvis ha skett till dessa byggnader i stället för till fritidshusbyggnaderna. På de resterande 98 fastigheterna fanns det totalt 204

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 10 fritidshus. Rent teoretiskt kan inflyttning ha skett i samtliga dessa och ytterligare drygt 100 fritidshusbyggnader utöver de som redovisas i tabell 1 kan ha tagits i anspråk för permanent boende. 5.2.2 Byggnader på ofri grund på annan fastighet Ca 1 300 av de drygt 18 000 fritidshusbyggnaderna i Värmdö kommunen ligger på fastighet som inte taxerats som fritidshusfastighet. Vanligast är att denna fastighet är taxerad som bebyggd lantbruksenhet eller som småhusenhet, helårsbostad för 1 2 familjer. Dessa fastigheter ingår inte i redovisningen i tabell 1. Eventuell inflyttning i fritidshus på dessa fastigheter kan inte skiljas från befolkningsförändringar hänförliga till annan byggnad på fastigheten. Om vi antar att inflyttning för permanent boende har skett i dessa fritidshusbyggnader i samma omfattning som konstaterats skett på fastigheter som taxerats som fritidshusfastigheter, så skulle inflyttning för permanent boende under studerad period ha skett i ca 150 av dessa fritidshusbyggnader. 5.2.3 Byggnader som saknas i registret En jämförelse av antalet byggnader taxerade som fritidshus före och efter 1996, då förändringar i taxeringsreglerna infördes, indikerar att närmare 2 000 sådana byggnader i kommunen inte finns med i fastighetstaxeringsregistret av den anledningen att de ligger på ofri grund och har ett taxerat byggnadsvärde lägre än 50 000 kr. Inflyttningen i dessa byggnader kan antas vara liknande den som skett i byggnader med egen tomt och lägre taxeringsvärde än 50 000 kr. Detta medför att ca 100 fritidshus av denna kategori kan antas ha gått från obebodda till bebodda. 5.2.4 Kartkontroll Ett sätt att försöka kontrollera riktigheten i resultatet har varit att leta fram fastigheter som tappat sin befolkning under perioden 1991 2002, och där intilliggande fastigheter med fritidshus blivit bebodda. Misstanke finns i dessa fall att det kan vara fråga om samma personer som förts olika på fastigheterna vid de två tillfällena. Karta 4 visar ett sådant exempel. Fastigheten Exempelbo1:1 taxerades 1991 som småhus för permanentboende med 10 personer. År 2002 taxerades fastigheten som lantbruksenhet med värde mindre än 1 000 kr och saknade befolkning. Exempelbo 1:11 och Exempelbo 1:12 taxerades 1991 som fritidshusfastigheter utan befolkning. 2002 var fyra respektive en person skrivna på dessa fastigheter. Inflyttning för permanent boende har till synes skett under perioden om fritidshusfastigheterna studeras isolerat, men det finns anledning anta att dessa fem personer ingår i de som 1991 bokfördes på stamfastigheten Exempelbo 1:1, och att ingen egentlig förändring skett. Ett fåtal ytterligare sådana fall i Värmdö kommun kan finnas bland de fritidshusfastigheter som konstaterats övergått från att vara obebodda till att bli bebodda 1991 2002.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 11 5.2.5 Uppskattad verklig inflyttning Som framgår av ovan går det inte att få fram en exakt siffra på antalet byggnader taxerade som fritidshus, och som under perioden 1991 2002 togs i anspråk för permanent boende. Till det antal på 1 883 som redovisas i tabell 1 bör uppskattningsvis läggas drygt 250 byggnader, vilket ger en slutsiffra på ca 2 150 fritidshusbyggnader. Detta medför att ca 12 procent av samtliga fritidshus i kommunen blev bebodda. Ytterligare ca 5 procent var bebodda under hela undersökningsperioden. Samtidigt övergick ca 250 fritidshus från att vara bebodda till att bli obebodda. 5.3 Analys av förändringen 5.3.1 Kartredovisning och kommentarer till kartorna Karta 1 visar en översikt över Värmdö kommun med samtliga fritidshusfastigheter som perioden 1991 2002 tagits i anspråk för permanent boende. Som framgår av karta 2 sker en stor del av inflyttningen i fritidshusfastigheter som ligger i tätorter och där kommunikationsmöjligheterna är goda. 480 av de 1 883 fritidshusfastigheterna som övergick till att bli permanent bebodda ligger i tätort, vilket motsvarar ca 25 procent. Av fritidshusen totalt i Värmdö ligger ca 10 procent i tätorter. På Runmarö däremot, som saknar fast landförbindelse, är omfattningen på inflyttningen för permanent boende i fritidshus betydligt lägre. Karta 3. Här skedde detta på 30 av de 578 fritidshusfastigheterna, vilket motsvarar ca 5 procent av fritidshusfastigheterna på ön. På Ingarö, som har goda kommunikationsmöjligheter västerut mot Stockholm, skedde inflyttning i fritidshus under samma period i ca 18 procent av fritidshusfastigheterna. 5.3.2 Förändringstakten i inflyttningen Förändringstakten i inflyttningen på de 1 883 fritidshusfastigheter som enligt tabell 1 övergick från att vara obebodda till att bli bebodda 1991 2002 framgår av tabell 2. Värdena beräknade som årliga förändringar redovisas i tabell 3. Tabell 2. Inflyttning för permanent boende på fritidshusfastigheter i Värmdö kommun 1991-2002. Kumulativt År, 1 jan. 1991 1995 1998 1999 2000 2001 2002 1) Antal fritidshusfastigheter 0 617 1 182 1 396 1 621 1 883 1 883 Befolkning 0 1 389 2 688 3 258 3 846 4 433 4 546 Tabell 3. Inflyttning för permanent boende på fritidshusfastigheter i Värmdö kommun 1991-2002. Genomsnitt per år År 1991 1991-94 1995-97 1998 1999 2000 2001 1) Antal fritidshusfastigheter 0 154 188 214 225 262 0 Befolkning 0 347 433 570 588 587 113 1) För de mellanliggande åren har endast studerats antalet permanent boende det aktuella året. Utredningens villkor var annars att permanent boende skulle finnas på fastigheten både 2001 och 2002 för att ianspråktagande för permanent boende skulle anses ha skett. Någon ytterligare fastighet tillkom därför inte under 2001. Däremot flyttade ytterligare 113 personer in på de 1 883 fastigheter där det redan 1 jan. 2001 fanns någon permanent boende.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 12 Den årliga inflyttningen för permanent boende på fritidshusfastigheter i Värmdö kommun har successivt ökat under 1990-talet, och inflyttningen under år 2000 översteg den i början av 1990-talet med 70 procent räknat i antal fastigheter per år 5.3.3 Personer som flyttat in 5.3.3.1 Förvärvsarbetande Av de 4 546 personerna som flyttade in på de fritidshusfastighet som 1991 2002 övergick från att vara obebodda till att bli bebodda i Värmdö kommun var 2 985 i åldern 20-64 år. Av dessa förvärvsarbetade 2 448 st motsvarande 82 procent. Närmare Stockholm karta 2) är det vanligare att det bland de inflyttade är någon förvärvsarbetande än det är längre från Stockholm karta 3). Ändock är det något förvånande att det är ett så stort antal förvärvsarbetande bland de som flyttat in på Runmarö. Detta kan dock bl.a. förklaras med att goda båtförbindelser finns med fastlandet, med möjlighet till pendling. 5.3.3.2 Åldersstruktur Åldersfördelning hos de 4 546 personerna framgår av diagram 1. Diagram 1. Åldersfördelningen på personer som flyttat in för permanent boende i fritidshus 1991-2002 i Värmdö kommun Antal 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ålder 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-w Inflyttning sker uppenbarligen ofta av barnfamiljer. Antalet personer i övre tonåren är relativt litet, liksom i de äldre åldersklasserna. Av karta 3 framgår att personer 60 år och äldre i relativt stor omfattning är bland de som flyttat in på Runmarö. 6 Gävleborgs län 6.1 Resultatredovisning 6.1.1 Antalet fritidshusbyggnader och fritidshusfastigheter i Gävleborg Antalet fastigheter med fritidshus typkod 213 och typkod 221) i Gävleborgs län 2002 var 23 547. På en del fastigheter ligger det dock flera byggnader

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 13 taxerade som fritidshus. Fritidshusbyggnad kan också ligga på fastighet som taxerats för annat ändamål än fritidsbostad t.ex. fritidshusbyggnad på ofri grund på lantbruksfastighet. Vissa byggnader registreras dessutom över huvudtaget inte i taxeringsregistret. Antalet byggnader i Gävleborgs län klassificerade som fritidshus enligt taxeringsreglerna gällande fram till 1996 kan, med registeruppgifter som grund, uppskattas till 30 300. 6.1.2 Inflyttning i fritidshus Av tabell 4 framgår hur förändringar mellan obebott och bebott skett under perioden 1991 2002 på de 23 547 fastigheterna som 2002 kan anses vara fritidshusfastigheter, samt vad som hänt med de 1 218 fritidshusfastigheter 1991 som taxerades som annan fastighet 2002. Tabell 4 Förändringar i boendet på fritidshusfastigheter i Gävleborgs län 1991-2002. Kursivt avser de fastigheter med fritidshus som förändrats från obebodda till bebodda. Typ av fastighet och boendeförhållande Fritidshusfastighet 2002 typkod 221 eller 213) Annan fastighet, tomt eller ej fastighet 2002 1991 Obebodd Bebodd Obebodd Bebodd Fritidshusfastighet Obebodd 16 249 1 265 399 485 Bebodd 367 872 44 290 Annan fastighet Obebodd 544 62 Inte undersökt Bebodd 238 244 Tomtmark eller ej fastighet 1991 Obebodd 3 439 267 Antalet permanent bebodda fritidshusfastigheter ökade mellan 1991 och 2002 med 1 265+485+62+267=2 079. Se också kartorna 5 7. Av de 18 398 obebodda fritidshusen 1991 skedde därmed inflyttning i närmare 9 procent. Av dessa taxerades fortfarande 1 265 som fritidshusfastighet år 2002. 485 st däremot hade omtaxerats till annan fastighet. Antalet fritidshusfastigheter som var permanent bebodda 1991, men var obebodda 2002 var 367+44=411 st. Av dessa hade 44 omtaxerats till annan fastighet. 872+290=1 162 st var bebodda vid båda undersökningstidpunkterna, varav 290 omtaxerats. Totalt 544+62+238+244=1 088 fritidshus 2002 var taxerade som annan fastighet 1991, varav inflyttning hade skett i 62. 3 439+267 fritidshusfastigheter 2002 matchade inte 1991 eller var taxerade som tomtmark. Av dessa var 267 bebodda 2002. Observera på nytt att vi betraktar fastigheter och inte byggnader, när vi bedömer om förändring från obebott till bebott har skett eller inte. På de 485 fritidshusfastigheter som blev permanent bebodda och fick annan typkod ersattes troligen fritidshuset med annan byggnad småhus för permanentboende på 74 fastigheter. På någon fastighet hade ett flerbostadshus byggts. På så gott som samtliga resterande fastigheter hade det ursprungliga fritidshuset uppenbarligen omtaxerats till småhus för permanentboende. Sådan omtaxering tycks huvudsakligen ske om betydande ombyggnad sker i samband med att byggnaden tas i anspråk för permanent boende. Det faktum att någon flyttar in för att bo permanent i ett fritidshus medför inte en

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 14 omtaxering av byggnaden. Oberoende av vad som skett räknas, i denna studie, samtliga dessa fall som ett ianspråktagande för permanent boende av fritidshusfastighet. Antalet personer som flyttade in på de 2 079 fritidshusfastigheterna, som gick från att vara obebodda till att bli bebodda, var 4 188 st. Antalet som föll bort, då 411 bebodda fritidshusfastigheter blev obebodda, var 658 st. 6.2 Säkerhet i resultatet Det kan finnas flera byggnader taxerade som fritidshus på en del fastigheter, och fritidshusbyggnader på fastigheter som inte taxerats som fritidshusfastighet. Det finns också fritidshusbyggnader som över huvud taget inte, efter 1996 års taxeringsregler, registreras i fastighetstaxeringsregistret. Detta gäller byggnader på ofri grund vars värde är mindre än 50 000 kr. Dessa taxeras tillsammans med övriga byggnader på den fastighet de står på. Det ovan nämnda gör att en viss osäkerhet finns i de redovisade uppgifterna i tabell 4. Denna osäkerhet analyseras närmare nedan. 6.2.1 Flera byggnader på samma fastighet På 217 av de 2 079 fritidshusfastigheter där inflyttning hade skett fanns det fler än en byggnad. Totalt fanns det på dessa fastigheter ca 300 byggnader. 90 av de 217 var fastigheter där något fritidshus inte längre fanns kvar utan detta hade under perioden ersatts av flera byggnader av annat slag. Rent teoretiskt kan inflyttning ha skett i samtliga dessa och ytterligare närmare 200 fritidshusbyggnader utöver de som redovisas i tabell 4 kan ha tagits i anspråk för permanent boende, och ytterligare ca 100 annan byggnad som ligger på tidigare fritidshusfastighet. 6.2.2 Byggnader på ofri grund på annan fastighet Närmare 600 av de drygt 30 000 fritidshusbyggnaderna i länet ligger på fastighet som inte taxerats som fritidshusfastighet. Vanligast är att denna fastighet är taxerad som bebyggd lantbruksenhet eller som småhusenhet, helårsbostad för 1-2 familjer. Dessa fastigheter ingår inte i redovisningen i tabell 4. Eventuell inflyttning i fritidshus på dessa fastigheter kan inte skiljas från befolkningsförändringar hänförliga till annan byggnad på fastigheten. Om vi antar att inflyttning för permanent boende har skett i dessa fritidshusbyggnader i samma omfattning som konstaterats skett på fastigheter som taxerats som fritidshusfastigheter, så skulle inflyttning för permanent boende under studerad period ha skett i ca 50 av dessa fritidshusbyggnader. 6.2.3 Byggnader som saknas i registret En jämförelse av antalet byggnader taxerade som fritidshus före och efter 1996, då förändringar i taxeringsreglerna infördes, indikerar att ca 6 000 sådana byggnader i kommunen inte finns med i fastighetstaxeringsregistret av den anledningen att de ligger på ofri grund och har ett taxerat byggnadsvärde lägre än 50 000 kr. Inflyttningen i dessa byggnader kan antas vara liknande

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 15 den som skett i byggnader med egen tomt och lägre taxeringsvärde än 50 000kr. Detta medför att ca 170 fritidshus av denna kategori kan antas ha gått från obebodda till bebodda. 6.2.4 Kartkontroll Liknande fall som i Värmdö kommun finns i Gävleborgs län. Ett 20-tal fastigheter med minst 10 personer 1991 har helt mist sin befolkning till 2002. I de flesta fall är det fråga om att nya byggnader för permanentboende redan 1991 troligen låg på angränsande nyligen bildade fastigheter, där befolkningen redan 1991 troligen bodde. Någon sådan förändring som registerbearbetningar indikerar i dessa fall har därför troligen inte skett under studerad period. Enstaka fritidshus kan naturligtvis också beröras i dessa sammanhang. 6.2.5 Uppskattad verklig inflyttning Som framgår av ovan går det inte heller i Gävleborgs län att få fram en exakt siffra på antalet byggnader taxerade som fritidshus, och som under perioden 1991 2002 togs i anspråk för permanent boende. I Gävleborgs län kan man dessutom konstatera att uppdelningen på fritidshusfastigheter och annan fastighet troligen är osäker. Detta beror till stor del på att typkod 213 inte alltid består av fritidshus, utan kan vara annan fastighet. I kolumnen med Fritidshusfastigheter 2002 i tabell 4 är därför antalet fritidshus troligen något överskattat. Till de 2 079 fritidshusfastigheter som gått från obebodda till bebodda enl. tabell 4 bör uppskattningsvis läggas ca 270 byggnader, vilket ger en slutsiffra på ca 2 350 fritidshusbyggnader. Detta medför att ca 8 procent av samtliga fritidshus i länet blev bebodda. Ytterligare ca 4 procent var bebodda under hela undersökningsperioden. Samtidigt övergick drygt 400 fritidshus från att vara bebodda till att bli obebodda. 6.3 Analys av förändringen 6.3.1 Kartredovisning och kommentarer till kartorna Karta 5 visar en översikt över Gävleborgs län med samtliga fritidshusfastigheter som perioden 1991 2002 tagits i anspråk för permanent boende. Jämför man omfattningen av inflyttning i fritidshus i Gävle-området, karta 6, med ett område i inre Hälsingland, karta 7, så framträder klart att inflyttningen är kraftigast i Gävle-området. Ca 20 procent av fritidshusfastigheterna på karta 6 övergick 1991 2002 från att vara obebodda till att bli bebodda. Motsvarande siffra för karta 5 är 8 procent. 6.3.2 Förändringstakten i inflyttningen Förändringstakten i inflyttningen på de 2 079 fritidshusfastigheter som enligt tabell 4 övergick från att vara obebodda till att bli bebodda 1991 2002 framgår av tabell 5. Värdena beräknade som årliga förändringar redovisas i tabell 6.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 16 Tabell 5. Inflyttning för permanent boende på fritidshusfastigheter i Gävleborgs län 1991-2002. Kumulativt År, 1 jan. 1991 1995 1998 1999 2000 2001 2002 1) Antal fritidshusfastigheter 0 752 1 373 1 568 1 814 2 079 2 079 Befolkning 0 1 547 2 813 3 202 3 708 4 201 4 188 Tabell 6. Inflyttning för permanent boende på fritidshusfastigheter i Gävleborgs län 1991-2002. Genomsnitt per år År 1991 1991-94 1995-97 1998 1999 2000 2001 1) Antal fritidshusfastigheter 0 188 207 195 246 265 0 Befolkning 0 387 422 389 506 493-13 1) För de mellanliggande åren har endast studerats antalet permanent boende det aktuella året. Utredningens villkor var annars att permanent boende skulle finnas på fastigheten både 2001 och 2002 för att ianspråktagande för permanent boende skulle anses ha skett. Någon ytterligare fastighet tillkom därför inte under 2001. Däremot flyttade 13 personer ut från de 2 079 fastigheter där det redan 1 jan. 2001 fanns någon permanent boende. Den årliga inflyttningen för permanent boende på fritidshusfastigheter i Gävleborgs län har ökat under perioden 1991 2000, och inflyttningen i början av 2000-talet översteg den under år 2000 med 40 procent räknat i antal fastigheter per år. 6.3.3 Personer som flyttat in 6.3.3.1 Förvärvsarbetande Av de 4 188 personerna som flyttade in på de fritidshusfastigheter som 1991 2002 övergick från att vara obebodda till att bli bebodda i Gävleborgs län var 2 762 i åldern 20-64 år. Av dessa förvärvsarbetade 1 982 st motsvarande 72 procent. Närmare Gävle karta 6) är det vanligare att det bland de inflyttade är någon förvärvsarbetande än det är i Färila-området karta 7) 6.3.3.2 Åldersstruktur Åldersfördelning hos de 4 188 personerna framgår av diagram 2. Diagram 2. Åldersfördelningen på personer som flyttat in för permanent boende i fritidshus 1991-2002 i Gävleborgs län Antal 600 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ålder 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70- w

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 17 Åldersfördelningen hos de som flyttat in i permanentade fritidshus 1991 2002 är en annan i Gävleborgs län än den var i Värmdö kommun. Här är åldrarna 50 år och däröver betydligt kraftigare representerade. Andelen förvärvsarbetande bland de som flyttat in var ju också 10 procentenheter lägre än i Värmdö kommun. 7 F.d. Göteborgs och Bohus län 7.1 Resultatredovisning 7.1.1 Antalet fritidshusbyggnader och fritidshusfastigheter i länet Antalet fastigheter med fritidshus typkod 213 och typkod 221) i f.d. Göteborgs och Bohus län 2002 var 36 513. På en fastighet ligger det dock ibland flera byggnader taxerade som fritidshus, och sådan byggnad kan ligga på fastighet som taxerats för annat ändamål än fritidsbostad t.ex. fritidshusbyggnad på ofri grund på lantbruksfastighet. Vissa byggnader registreras dessutom över huvud taget inte i taxeringsregistret. Antalet byggnader klassificerade som fritidshus i f.d. Göteborgs och Bohus län enligt taxeringsreglerna gällande fram till 1996 kan, med registeruppgifter som grund, uppskattas till ca 45 000. 7.1.2 Inflyttning i fritidshus Av tabell 7 framgår hur förändringar mellan obebott och bebott skett under perioden 1991 2002 på de 36 513 fastigheterna som 2002 kan anses vara fritidshusfastigheter, samt vad som hänt med de 4 342 fritidshusfastigheter 1991 som taxerades som annan fastighet 2002. Tabell 7 Förändringar i boendet på fritidshusfastigheter i f.d. Göteborg och Bohus län 1991-2002. Kursivt avser de fastigheter med fritidshus som förändrats från obebodda till bebodda. Typ av fastighet och boendeförhållande Fritidshusfastighet 2002 typkod 221 eller 213) Annan fastighet, tomt eller ej fastighet 2002 1991 Obebodd Bebodd Obebodd Bebodd Fritidshusfastighet Obebodd 26 629 2 707 1 326 1 774 Bebodd 823 2 731 200 1 042 Annan fastighet Obebodd 383 43 Inte undersökt Bebodd 181 119 Tomtmark eller ej fastighet 1991 Obebodd 2 635 262 Antalet permanent bebodda fritidshusfastigheter ökade mellan 1991 och 2002 med 2 707+1 774+43+262=4 786. Se också kartorna 8 10. Av de 32 436 obebodda fritidshusen 1991 skedde därmed inflyttning i närmare 15 procent. Av dessa taxerades fortfarande 2 707 som fritidshusfastighet år 2002. 1 774 st däremot hade omtaxerats till annan fastighet. Antalet fritidshusfastigheter som bar permanent bebodda 1991, men obeboddq 2002 var 823+200=1 023 st. Av dessa hade 200 omtaxerats till annan fastighet. 2 731+1 042=3 773 st var

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 18 bebodda vid båda undersökningstidpunkterna, varav 1 042 omtaxerats. Totalt 383+43+181+119=726 fritidshus 2002 var taxerade som annan fastighet 1991, varav inflyttning hade skett i 43 st. 2 635+262 fritidshusfastigheter 2002 matchade inte 1991 eller var taxerade som tomtmark. Av dessa var 262 bebodda 2002. Observera på nytt att vi betraktar fastigheter och inte byggnader, när vi bedömer om förändring från obebott till bebott har skett eller inte. På fritidshusfastigheter som blev permanent bebodda och fick annan typkod ersattes troligen fritidshuset med annan byggnad småhus för permanentboende på ett stort antal fastigheter, omtaxering av fastigheter från det ursprungliga fritidshuset till småhus för permanentboende sker också i betydande omfattning. Sådan omtaxering tycks huvudsakligen ske när betydande ombyggnad sker i samband med att byggnaden tas i anspråk för permanent boende. Det faktum att någon flyttar in för att bo permanent i ett fritidshus medför inte en omtaxering av byggnaden. Oberoende av vad som skett räknas, i denna studie, samtliga dessa fall som ett ianspråktagande för permanent boende av fritidshusfastighet. Antalet personer som flyttade in på de 4 786 fritidshusfastigheterna, som gick från att vara obebodda till att bli bebodda, var 11 009 st. Antalet som föll bort, då 1 023 bebodda fritidshusfastigheter blev obebodda, var 1 839 st. 7.2 Säkerhet i resultatet 7.2.1 Förenklad beräkning av osäkerheten i resultatet På 2 procent av fritidshusfastigheterna i f.d. Göteborgs och Bohus län finns det flera än en byggnad, eller byggnaden ligger på annan fastighet än fritidshusfastighet. Detta gör att osäkerhet råder om befolkningsförändringar på dessa fastigheter påverkar enskilda fritidshus. Det finns i området ca 5 100 enheter taxerade som tomtmark med en byggnad värd mindre än 50 000 kr typkod 213). Den konstaterade förändringen i tabell 7 skedde till 4 procent på fastighet med denna typkod. Ca 7 300 liknande enheter försvann ur registret 1996. Om vi antar att befolkningsförändringarna varit liknande på dessa enheter skall värdet i tabell 7 skrivas upp med ca 6 procent. Till detta skall ovan nämnda 2 procent läggas, och en total underskattning av antalet fritidshus som gått från obebott till bebott med 8 procent erhålls. 7.3 Analys av förändringen 7.3.1 Kartredovisning och kommentarer till kartorna Karta 8 visar en översikt över f.d. Göteborgs och Bohus län med samtliga fritidshusfastigheter som perioden 1991 2002 tagits i anspråk för permanent boende. Jämför man omfattningen av inflyttning i fritidshus för permanent boende i Göteborgs-området, karta 9, med ett område kring Strömstad, karta 10, så framträder klart att inflyttningen är kraftigast i Göteborgs närhet,

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 19 där upp emot 30 procent av fritidshusfastigheterna 1991 2002 övergick från att vara obebodda till att bli bebodda. Motsvarande siffra runt Strömstad var ca 5 procent. 7.3.2 Förändringstakten i inflyttningen Förändringstakten i inflyttningen på de 4 786 fritidshusfastigheter som enligt tabell 7 övergick från att vara obebodda till att bli bebodda 1991 2002 framgår av tabell 8. Värdena beräknade som årliga förändringar redovisas i tabell 9. Tabell 8. Inflyttning för permanent boende på fritidshusfastigheter i f.d. Göteborgs och Bohus län 1991-2002. Kumulativt År, 1 jan. 1991 1995 1998 1999 2000 2001 2001 1) Antal fritidshusfastigheter 0 1 823 3 156 3 686 4 174 4 786 4 786 Befolkning 0 4 126 7 091 8 386 9 499 10 882 11 009 Tabell 9. Inflyttning för permanent boende på fritidshusfastigheter i f.d. Göteborgs och Bohus län 1991-2002. Genomsnitt per år År 1991 1991-94 1995-97 1998 1999 2000 2001 1) Antal fritidshusfastigheter 0 456 444 530 488 612 0 Befolkning 0 1032 988 1 295 1 113 1 383 127 1) För de mellanliggande åren har endast studerats antalet permanent boende det aktuella året. Utredningens villkor var annars att permanent boende skulle finnas på fastigheten både 2001 och 2002 för att ianspråktagande för permanent boende skulle anses ha skett. Någon ytterligare fastighet tillkom därför inte under 2001. Däremot flyttade ytterligare 127 personer in på de 4 786 fastigheter där det redan 1 jan. 2001 fanns någon permanent boende. Den årliga inflyttningen för permanent boende på fritidshusfastigheter i f.d. Göteborgs och Bohus län har varit relativt konstant under 1990-talet. År 2000 inträffade dock en ganska kraftig ökning i inflyttningen 7.3.3 Personer som flyttat in 7.3.3.1 Förvärvsarbetande Av de 11 009 personerna som flyttade in i fritidshusfastighet som1991 2002 övergick från att vara obebodda till att bli bebodda i f.d. Göteborgs och Bohus län var 6 876 i åldern 20-64 år. Av dessa förvärvsarbetade 5 568 st motsvarande 81 procent. Liknande förhållanden gäller här som ide övriga försöksområdena, att andelen förvärvsarbetande är relativt sett större i närheten av expansiva områden, än i glesbygd. Fritidshusen i Göteborgs-området som blivit bebodda, men där ingen av de inflyttade förvärvsarbetar, är mycket få. I andra delar av undersökningsområdet är inte alltid detta fallet. 7.3.3.2 Åldersstruktur Åldersfördelning hos de 11 009 personerna framgår av diagram 3. Åldersfördelningen hos de som flyttat in i fritidshus 1991 2002 är återigen en annan i f.d. Göteborg och Bohus län än den var i de föregående undersökningsområdena. Förutom åldersklasserna 15 24 år är åldersklasserna här mera jämt representerade. Det tycks finnas både inflyttning av barnfamiljer, och av äldre personer. Åldersgrupperna 0 4 år och 70 w är ungefär lika stora. Den jämnare åldersfördelningen kan bero på att undersökningsområdet omfattar både ett

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 20 storstadsområde och glesbygdsområden. Närmare studier av åldersfördelningen lokalt inom området har dock inte gjorts i denna studie. Diagram 3. Åldersfördelningen på personer som flyttat in för permanent boende i fritidshus 1991-2002 i f.d. Göteborgs och Bohus län Antal 1200 1000 800 600 400 200 0 Ålder 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70- w 8 Effekten av förändringarna i taxeringen fr.o.m. 1996 och rekommendation för eventuell statistikproduktion Den betydande försämring i registreringen av fritidshus som skedde mellan 1995 och 1996 kan beskrivas med följande siffror på riksnivå: 1995 var antalet byggnader/värderingsenheter taxerade som fritidshus typkod 221) ca 640 000 st. 1996 var detta antal 386 400 och enheter tomtmark med byggnad värderad till mindre än 50 000 typkod 213) var 140 000. En samkörning mellan registren visar att 120 000 85 procent) av dessa 1995 taxerades som fritidshus. Antalet fritidshus i registret 1996 skulle därmed vara 386 400+120 000= 506 400, och närmare 135 000 fritidshus skulle således ha försvunnit ur registret mellan 1995 och 1996. Dessa är enheter på ofri grund med taxerat byggnadsvärde mindre än 50 000 kr, som enligt taxeringsreglerna taxeras tillsammans med huvudbyggnaden på fastigheten. Ytterligare förändringar inträffade 1998, och 2002 var antalet fritidshus typkod 221) nere i 377 000, samt antalet med värde mindre än 50 000 kr typkod 213) 133 000. Antar vi att 85 procent av dessa är f.d. fritidshus, skulle fritidshusen i registret 2002 uppgå till 377 000+113 000=490 000. Utgår vi ifrån att det verkliga antalet fortfarande var ca 640 000 så är antalet försvunna fritidshus i registret detta år upp emot 150 000.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 21 Vi har tidigare i denna metodstudie behandlat samtliga enheter med typkod 213 som fritidshus. Samkörningarna beskrivna ovan visar dock att endast 85 procent av dessa är fritidshus. Det har därmed kommit med något för många byggnader i framräknade resultat, huvudsakligen i kategorin övergång från annan byggnad till fritidshus. Svårigheten att skilja fritidshus från annan fastighet och det faktum att övergång från obebott till bebott också sker på annan fastighet gör att en ev. statistikproduktion bör omfatta en kartläggning av inflyttning för permanent boende på samtliga fastigheter med en åtföljande uppskattning hur stor del av dessa är fritidshus. 9 Beräkning av osäkerheten på riksnivå Exakt mått på storleken av inflyttning för permanent boende i fritidshus går av flera skäl inte att få fram. Ett skäl är att folkbokföringen sker på fastigheter och inte på enskilda byggnader. Ett visst antal fritidshus ligger på annan fastighet än fritidshusfastighet, och därmed går det inte att fastställa huruvida eventuella befolkningsförändringar är hänförliga till fritidshuset eller till annan typ av byggnad på samma fastighet. En osäkerhet följer också av många fritidshus helt har försvunnit ur taxeringsregistret sedan 1996, vilket beskrivits i avsnitt 8. Det finns närmare 377 000 byggnader taxerade som fritidshus, men endast drygt 355 000 fritidshusfastigheter. Detta medför att 22 000 fritidshus, motsvarande 6 procent av fritidshusen, ligger flera än ett på fastigheten eller ligger på annan fastighet än fritidshusfastighet. Vad som skett ifråga om in- eller utflyttning för dessa byggnader går inte att fastställa. 4 5 procent av de i denna studie erhållna förändringarna från obebodd till bebodd byggnad sker på enheterna med typkod 213. Som ovan nämnts är dock inte samtliga enheter med typkod 213 fritidshus, utan ca 85 procent. Vidare visar beräkningen ovan att ca 150 000 fritidshus med värde under 50 000 liggande på ofri grund inte finns med i registret. Om vi antar att inflyttningen i dessa är liknande den som i de motsvarande liggande på egen tomt, d.v.s. de med typkod 213, får vi här en underskattning på ca 5 procent. Detta medför en genomsnittlig underskattningen i antalet fritidshus i vilka inflyttning skett för permanent boende under perioden 1991 2002 med ca 11 procent. Detta värde har erhållits för såväl Värmdö kommun som Gävleborgs län. För f.d. Göteborgs och Bohus län har en lägre procentsats erhållits. Fel som sammanhänger med registreringen av personer på fastigheter är, såvitt kunnat konstaterats i studien, uppenbarligen av liten betydelse.