Rönnbäcken i Tärna socken, Storumans kommun, Västerbottens län

Rönnbäcken i Tärna socken, Storumans kommun, Västerbottens län Kompletterande kulturmiljöanalys 2011 för planering av gruvdrift version oktober 2011 Lennart Klang LK Konsult VATTUGATAN 14 972 39 LULEÅ TELEFON: 0920-141 97, 070-694 51 97 FAX: 0920-141 97 E-POST: lennart@landskapsarkeologerna.se

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning och syfte 4 Bakgrund och inriktning 5 Kunskapsläget 8 Kulturhistorisk värdering 8 Känslighet för intrång 9 Konsekvenser 9 Nya platsbesök 2010 9 Rönnbäcknäsets sydöstligaste del med bl.a. Rödingstjärnarna och Fällan 10 Sundsberget 17 Landskapet innanför Björknäsviken 22 Samlad bedömning 25 Referenser jämte förkortningar 27 Bilaga 1 31 Förteckning över kulturminnesobjekt och kulturmiljöer enligt fig. 3 31 Bilaga 2. Layout 33 Foto: Lennart Klang Omslagsbilden visar utsikt över Atjiken i Björkvattsdalen. Bilden tagen från Fällan på yttersta spetsen av Rönnbäcknäset.

3 Sammanfattning Nickel Mountain AB (tidigare IGE Nordic AB) planerar att, förutom beskriven verksamhet i tidigare upprättad MKB, öppna ett dagbrott på Sundsberget. Med anledning härav har en kompletterande kulturmiljöanalys med platsbesök genomförts hösten 2010 i Rönnbäckenområdet. I denna kompletterande kulturmiljöanalys görs en förnyad bedömning av hur gruvprojektet kan komma att påverka kulturmiljövärden. Den förnyade bedömningen görs på grundval av den kulturmiljöanalys med platsbesök som utfördes 2009 (Klang 2010) och de insikter som förvärvats vid de nya platsbesöken hösten 2010. Förslag till layout för gruvprojektets anläggningar har diskuterats kontinuerligt i syfte att optimera projektet och ta hänsyn till andra intressen. De alternativ till layout som studeras i denna rapport kan komma att modifieras, men sannolikt kommer ett slutgiltigt förslag att rymmas i de olika alternativ som bedömts i denna och den tidigare kulturmiljöanalysen. En kompletterande bedömning kan annars göras om så behövs när layoutfrågan är definitivt klar. De förändringar i layoutförslag för Rönnbäckenprojektet som gjorts 2010/2011 jämfört med 2009 enligt denna rapport innebär att en ny dagbrottsplats föreslås (Sundsberget), att en ny lokalisering för anrikningsverk övervägs (på Rönnbäcknäset), att utökade arealer för gråbergsdeponier föreslås vid Sundsberget och i sydöstra delen av Rönnbäcknäset, och att en utökad dammanläggning föreslås väster om Rönnbäcknäset mellan Atjiknäset och Voitja. Tidigare föreslagna alternativa dammanläggningar vid Stuore Vagge (söder om Näverliden/Vinberget) och i Atjiken samt en alternativ industrianläggningsplats (anrikningsverk) vid Rönnbäcken/Atjiknäset är inte med i det alternativ som genomgående valts i nu aktuell MKB. Ur kulturmiljösynpunkt innebär förslaget till layoutförändring flera fördelar, bl.a. att fjällmarkerna vid Stuore Vagge undantas från en dammanläggning och att miljön vid Rönnbäcken påverkas något mindre. Vid Sundsberget och den centrala delen av Rönnbäcknäset (där anrikningsverk övervägs) förefaller inga kända kulturmiljöintressen beröras direkt. I anslutning till dammanläggningen enligt det alternativ som valts genomgående i aktuell MKB (bilaga 2) bedöms kulturmiljövärden beröras endast i liten eller måttlig omfattning. Preliminära förslag till lokalisering av anrikningsverk på Rönnbäcknäset (fig. 4) och sandmagasin i Björknäsviken (fig. 6) har också studerats i denna rapport. De alternativa lokaliseringarna för anrikningsverk enligt fig. 4 berör inga kända kulturmiljövärden direkt. Det alternativa sandmagasinet berör en fornlämningslokal med en fångstgrop och en ytterligare forntida grop men bedöms inte direkt beröra ytterligare framträdande kulturmiljöintressen. Den bedömning som gjordes vid den tidigare kulturmiljöanalysen kvarstår, att mest negativ påverkan på kulturmiljövärden kan komma att beröra riksintresset för kulturmiljövård Björkvattsdalen med Voijtjajaure kapell inklusive en kulturhistoriskt värdefull vägmiljö mellan dessa riksintressedelar. Hur stor negativ påverkan som kan uppstå beror på vilka skadelindrande åtgärder som är möjliga att vidta. Önskvärt vore att undvika transportflöden med tung trafik i anslutning till riksintresset och att minimera den påverkan som uppstår indirekt (visuellt och som buller). Det förra ingår i nuvarande planer enligt layoutförslag i bilaga 2.

4 Även den bedömning som gjordes vid den tidigare kulturmiljöanalysen kvarstår, att okända fornminnen troligen finns i projektområdet, dock knappast i betydande antal. Särskilda arkeologiska fältarbeten därför måste utföras i enlighet med Kulturminneslagen före exploatering. Den sydöstligaste delen av Rönnbäcknäset (Fällan och Rödingstjärnarna) visade sig vid platsbesök 2010 vara en varierad kulturmiljö med odlingslandskap, fornlämningar av samisk karaktär och andra kulturminnen. Landskapet här med tjärnarna och kringliggande berg är en fin vistelsemiljö, där fler fornlämningar och kulturminnen bör finnas utöver de som gick att upptäcka vid en dags vandring selektivt i terrängen. Odlingslandskapets värden och den nu kända fornlämningsmiljön här gör att miljön framstår som bevarandevärd. Sammanfattningsvis föreslås följande för att minimera intrång i kulturmiljöintressen Beakta riksintresset för kulturmiljö AC 35 så mycket som möjligt Undvik om möjligt exploatering i fjällmiljön vid Stuore Vagge söder om Vinberget och Näverliden Undvik om möjligt exploatering i den sydöstligaste delen av Rönnbäcknäset (området med Fällan och Rödingstjärnarna) Undvik om möjligt exploatering där fasta fornlämningar är kända (vid bebyggelsen i Rönnbäcken och vid fångstgropen ovanför Björknäsviken) Utred om okända fornminnen finns i exploateringsområden Ovanstående förslag för att minimera intrång i kulturmiljöintressen har i huvudsak tillgodosetts i det alternativ som genomgående valts i nu aktuell MKB (layout enligt bilaga 2). Återstår gör att utreda om okända fornminnen finns i exploateringsområden. Om åtgärder vidtas för att minimera intrång i kulturmiljöintressen enligt ovan kan bedömningen göras att gruvbrytningsprojektet sannolikt medför små eller måttliga negativa konsekvenser för kulturmiljövården; Inga särskilt viktiga kända kulturmiljövärden nationellt eller regionalt riskerar att helt utraderas utöver det som vattenkraftsregleringen redan har förorsakat Kända kulturhistoriska strukturer och samband kommer att kunna uppfattas även fortsättningsvis oavsett om enstaka fornminnen kan komma att förloras vid gruvbrytning enligt kända planer

5 Inledning och syfte I det följande görs en kompletterande kulturmiljöanalys för området Rönnbäcken i Tärna socken, Storumans kommun, Västerbottens län, inklusive nya platsbesök hösten 2010. Syftet är att tillhandahålla ett utökat underlagsmaterial om kulturmiljövärden för fortsatt planering av gruvdrift i området, med utgångspunkt i en tidigare gjord analys med platsbesök i området år 2009 (Klang 2010). Kulturmiljöanalysen görs av Lennart Klang i sitt företag LK Konsult på uppdrag av Nickel Mountain AB (tidigare IGE Nordic AB). LK Konsult ingår i konsultgruppen Landskapsarkeologerna. Fig. 1. Rönnbäcken i Björkvattsdalen (Stor- och Lill-Björkvattnet) i Storumans kommun. Läget markeras även på en Sverigekarta, indelad i län. Kartorna tillhandahålls av Nickel Mountain AB för denna kulturmiljöanalys.

6 Bakgrund och inriktning Området för gruvplanerna vid Rönnbäcken, beläget i den fjällnära dalgången Björkvattsdalen i Västerbottens län (fig. 1), består av Rönnbäcknäset, kringliggande vatten och delar av de berg som omger dalgången, bl.a. Vinberget, Näverliden och Sundsberget (fig. 2). Fig. 2. Aktuellt område för naturvärdesinventeringar för gruvprojektet markeras med rött. Platsbesök för bedömningar av kulturmiljövärden har skett 2009 och 2010 inom valda delar av detta område (Voijtjajaure kapell, Björknäsvikens omgivningar, Sundsberget, Fällan, Rödingstjärnarna, delar av Rönnbäcknäset, Stenträsk, Rönnbäcken och Näverliden). Dock har ingen heltäckande fornminnesinventering utförts. Kartan tillhandahållen av Nickel Mountain AB.

7 Inriktningen i denna rapport är att komplettera en tidigare gjord kulturmiljöanalys (Klang 2010). Den tidigare kulturmiljöanalysen inriktades på sammanställningar om kulturmiljöer i Storumans kommun regionala kulturmiljöprogram om Västerbottens län (riksintressen, odlingslandskap, vägmiljöer m.m.) erfarenheter och resultat enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) kända erfarenheter av det pågående inventeringsprojektet Skog & Historia gjord dokumentation av Vapstensprojektet historiska kartor arkivhandlingar om kulturminnesvård i samband med vattenkraftsutbyggnaden litteratur och skrifter om området platsbesök 1) vid bebyggelsen i Rönnbäcken, 2) i riksintresset Björkvattensdalen med Voijtjajaure kapell, 3) från Stenträsk och ut på Rönnbäcknäset, genom området där ett dagbrott planeras, och 4) Näverliden för att därifrån se landskapet som kan bli aktuellt för deponier uppe på fjället. Den tidigare kulturmiljöanalysen visade att kulturmiljövärden finns både i det planerade gruvdriftsområdet och i de närmaste omgivningarna; riksintresset för kulturmiljövård Björkvattsdalen med Voijtjajaure kapell kulturhistoriskt värdefulla odlingslandskap, nu till stor del överdämda kring Rönnbäcknäset men mer välbevarat kring Stor-Björkvattnet en kulturhistoriskt värdefull vägmiljö från Voijtjajaure kapell och norrut till E12:an fornlämningar och andra kulturlämningar på flera platser Kulturmiljöintressen enligt officiella register och inventeringar redovisades på en karta tillsammans med då aktuellt layoutförslag för gruvdriften. Samma redovisning av kulturmiljöintressen görs på fig. 3 i denna rapport. I denna rapport redovisas kulturmiljöintressen tillsammans med förslag till layout för gruvplanerna enligt Nickel Mountain AB i september 2011 (se bilaga 2). I denna rapport förekommer ortnamn och platsnamn som inte alltid visas på kartor i anslutning till text där de omnämns. Namnen återfinns dock på översiktskartor, t.ex. fig. 2 och fig. 3. Ett undantag är platsen Nybyggeberg, som inte finns på dessa kartor. Nybyggeberg ligger på Rönnbäcknäset, där den planerade vägen från Vinberget ansluter till det planerade dagbrottet enligt fig. 3.

8 Fig. 3. Karta med aktuell layout för planerad gruvdrift enligt Nickel Mountain AB i september 2011 och kända kulturmiljöintressen enligt officiella register och publikationer. Underlagskartan tillhandahållen av Nickel Mountain AB. Riksintressen för kulturmiljövården (AC 35a och AC 35b) och registrerade kulturminnesobjekt (fornlämningar, andra kulturminnen och en kulturhistoriskt värdefull vägmiljö) redovisas med rödbrun färg och tillhörande nummerserie enligt tabell i bilaga 1. Jfr med bilaga 2, som visar aktuell layout för den panerade gruvdriften. Observera att kartan redovisar kända kulturmiljöintressen före gjorda platsbesök 2009 och 2010. Vid platsbesöken har ytterligare enstaka fornminnen påträffats, vilka omnämns i denna rapport.

9 Platsbesöken 2009 visade åskådligt att de höga kulturmiljövärden som finns i riksintresset Björkvattsdalen kan komma att hotas av gruvdriften på främst tre sätt; visuellt, genom störande ljud, genom vägarbeten och i samband med transporter. Den del av Rönnbäcknäset som besöktes 2009 för kulturmiljöbedömningar visade sig huvudsakligen bestå av skogsmark. Därtill finns även smärre inslag av odlingslandskap med små öppna gräsytor och myrar som använts vid slåtter. På platsen för Nybyggeberg, där gamla vägen till Rönnbäck slutar i vattenbrynet, har fyra husgrunder 1900- talskaraktär med cementsocklar och rikligt med kvarlämnade föremål som kamin, järnspis, cykeldäck m.m. Där finns även en timring i förfall. Miljön är här helt förändrad av vattenregleringen eftersom gårdar och kulturlandskap med åkrar och ängar är överdämda till stor del. Enligt skriftliga källor insynade den första nybyggaren i Tärna, Abraham Persson, ett nybygge i Rönnbäck år 1824, men enligt en lokal tradition var det här, där senare Nybyggeberg anlades, som samen Sjul Sjulsson var den allra första nybyggaren innan Rönnbäck bebyggdes officiellt av Abraham Persson. Inga av kulturlämningarna eller traditionsuppgifterna finns i register/publikationer redovisade i fig. 3. Lämningarna vid Nybyggeberg berörs direkt av den planerade gruvdriften enligt fig. 3. Platsbesöket uppe på Näverliden visade att kulturmiljön här har klar karaktär av fjällandskap med goda renbetesmarker och spridda lämningar efter äldre renskötsel. I övrigt gjordes sammanfattningsvis följande bedömningar 2009 beträffande kunskapsläget, kulturhistorisk värdering, känslighet för intrång och konsekvenser: Kunskapsläget Bebyggelse, odlingslandskap, vägmiljöer, fornminnen och andra kulturlämningar har inventerats och utvärderats i flera omgångar sedan 1950-talet. Kunskapsläget bedömdes som tillräckligt för att ta ställning till gruvprojektets konsekvenser på kulturmiljön i stort. Den ofullständighet som kunde identifieras i underlagsmaterialet rörde registreringen av fornlämningar och andra kulturminnen. Kulturhistorisk värdering Kulturmiljön i Rönnbäcken med närmaste omgivningar är speciell i ett riksperspektiv främst för att byar och odlingslandskap i stor utsträckning har överdämts i samband med vattenkraftens utbyggnad på 1950- och 1960-talen. Det närliggande riksintresset för kulturmiljövården (AC 35a och AC 35b) bedömdes ha sitt speciellt höga värde kring Stor-Björkvattnet (AC 35a), där enskilda byggnader, odlingslandskap, kulturlämningar, en välbevarad äldre vägmiljö och helhetsmiljön med omgivande fjäll sammantaget konstituerar det höga värdet. Denna miljö har inga eller få motsvarigheter i landet och därmed högt bevarandevärde. Även den tillhörande delen AC 35b (kapellplatsen) har högt kulturhistoriskt värde i egenskap av riksintresse. De kända kulturlämningarna (fig. 3) i området Rönnbäcken (fig. 2) är karaktäristiska för regionen och förekommer således på många platser. De ingår alla i kulturhistoriskt intressanta sammanhang. En strävan bör därför vara att planera exploateringen så att fornlämningar och andra kulturminnen bevaras i så stor utsträckning som möjligt och att påverkan av gruvdriften gör så lite intrång som möjligt i värdefulla kulturmiljöer.

10 Känslighet för intrång För att kulturlandskapet vid Rönnbäcken i stor utsträckning är överdämt, bedömdes känsligheten för ytterligare fysiskt intrång i kulturmiljön som liten nere i den berörda dalgången. Landskapet uppe i området söder om Näverliden och Vinberget (med kulturlämningarna AS 94 och raä-nr 376 på fig. 3) kan med ledning av kända förutsättningar bedömas som mer känsligt eftersom markerna och lämningar där förefaller ingå i mer storslagen fjällmiljö. Riksintresset AC 35 bedömdes som mycket känsligt för intrång i kulturmiljön. Även om riksintresset fysiskt ligger utanför gruvprojektets planerade exploateringsområde kan det beröras av transporter, ljud och störande utsikter. Konsekvenser Bedömningen kunde göras vid den tidigare kulturmiljöanalysen att markanvändning för gruvdrift innebär en stor förändring i landskapet, som i stor utsträckning redan är förändrat av överdämning i samband med vattenkraftens utbyggnad. Kulturmiljön är redan så starkt påverkad i Rönnbäcksområdet att det är svårt att uppfatta kulturhistoriska strukturer och samband i kvarvarande fragment. Industriell drift här bedömdes därför påverka kulturmiljön negativt i Rönnbäcken i endast liten ytterligare omfattning. Möjligen finns en risk för att riksintresset AC 35 blir mer påverkat indirekt på ett negativt sätt. Inga viktiga kända kulturmiljövärden nationellt eller regionalt riskerar att helt utraderas vid gruvdrift enligt fig. 3 utöver det som vattenkraftsregleringen redan har förorsakat. Kända kulturhistoriska strukturer och samband kommer att kunna uppfattas även fortsättningsvis oavsett om enstaka kulturlämningar kan komma att förloras vid exploatering. Konsekvenserna för kulturmiljön vid gruvdrift enligt fig. 3 bedömdes efter 2009 års analys med platsbesök sammantaget som små eller måttliga, beroende på vilka åtgärder som kan vidtas för att lindra negativa effekter. Skadelindrande åtgärder kan vara att styra transporter så att riksintressena inte berörs, att avstå stora dammanläggningar uppe i fjällmiljön söder om Näverliden och Vinberget och att skydda enskilda fornlämningar så att de bevaras i sina miljöer i så stor utsträckning som möjligt trots närliggande gruvdrift. Nya platsbesök 2010 Vid fortsatta överväganden om gruvprojektets genomförande har ytterligare markområden diskuterats som aktuella att exploatera. En översyn av kulturmiljövårdsintressen inklusive kompletterande platsbesök bedömdes därför behövliga för bl.a. tillståndsprövningar och MKB-arbete. Med ledning av tre nya preliminära/alternativa planeringskartor (fig. 4, 5, 6) har tre delområden valts ut för förnyade platsbesök och bedömningar hösten 2010. De besökta och i fält bedömda områdena är 1. Rönnbäcknäsets sydöstligaste del med bl.a. Rödingstjärnarna och Fällan (föranleddes av fig. 4a).

11 2. Sundsberget (föranleddes av fig. 5). 3. Landskapet innanför Björknäsviken (föranleddes av fig. 6). Rönnbäcknäsets sydöstligaste del med bl.a. Rödingstjärnarna och Fällan Platsbesök på Rönnbäcknäsets sydöstliga del motiveras av: Alternativa lokaliseringar för anrikningsverk (se fig. 4). En känd fornminnesmiljö vid Rödingstjärnarna, i vilken tidigare kulturmiljöanalys antog att det kan finnas okända fornlämningar (Klang 2010 s 25). Önskemålet att inventeringsmässigt täcka in så stor del som möjligt av projektområdet enligt fig. 2 genom strategiskt valda platsbesök. Platsbesöket gjordes 2010-09-28. Det visade att den sydöstligaste delen av Rönnbäcknäset är en fin kulturmiljö med odlingslandskap, bebyggelselämningar, spår efter äldre gruvprospektering, en fornlämningsmiljö efter ett samiskt viste med en härd och en bengömma, en tjärdal och en skåreliknande anläggning uppe på ett berg (se bilderna 3-12 nedan). Därtill kommer att landskapet med tjärnarna och kringliggande berg är en fin vistelsemiljö, där fler fornlämningar och kulturminnen bör finnas utöver de som gick att upptäcka vid en dags vandring selektivt i terrängen. En systematisk fornminnesinventering här bör ha en hel del att registrera. Miljön här bedöms som känslig för ingrepp ur kulturmiljösynpunkt. Längre norrut och mot nordväst, där kryssen markeras på fig. 4a och fig. 4b, består landskapet mer av skogsland utan påtagliga kulturmiljöer. Möjligen (men osäkert) kan enstaka lämningar påträffas vid systematiska inventeringar, men som helhet betraktat är bedömningen att markerna som markeras av kryssen inte är känsliga för ingrepp ur kulturmiljösynpunkt, vilket särskilt gäller för platsen med kryss enligt fig. 4b. Fig. 4a (t v) och fig. 4b (t h). Rönnbäcknäset med provborrningspunkter och alternativa lokaliseringar för anrikningsverk (kryss på kartorna - en fjärde alternativ plats finns på fig. 5). Fig. 4a visar lokaliseringar som var aktuella vid platsbesök 2010 men som inte längre är aktuella. Fig.4b visar ett alternativ som ännu övervägs i september 2011.

12 Bild 1. Ovanför dämningsgränsen utmed Rönnbäcknäsets sydvästra strand finns en del fragment kvar av det tidigare odlingslandskapet, numera huvudsakligen överdämt. Bild 2. Utmed nuvarande övre dämningsgräns kring Rönnbäcknäset består landskapet huvudsakligen av moränmark med skog. På några få ställen, som på bilden vid sonden, har sentida härdar anlagts (sannolikt yngre än 50 år).

13 Bild 3. Mer betydande kvarvarande odlingslandskap finns vid Fällan, där gamla odlingar fanns en bit upp i terrängen. Bild 4. Vid Fällan finns bebyggelselämningar.

14 Bild 5. Fällan på Rönnbäcknäsets sydöstliga sida har kvar en hel del lämningar av odlingslandskap och bebyggelse. I förgrunden en uppochnervänd roddbåt. Bild 6. Bland bebyggelselämningarna vid Fällan en välbyggd jordkällare.

15 Fig. 7. På berg i dagen vid Fällan finns spår efter äldre prospekteringar. Åtminstone tre skärpningar utsprängda i berg finns här. GPS 1483286/7265256. Bild 8. Även i moränmark nedanför berget vid Fällan har prospekteringsgropar tagits upp uppskattningsvis för några årtionden sedan.

16 Bild 9. Vid den sydöstligaste Rödingstjärnen har en bengömma och en tjärdal tidigare registrerats i moränsluttningen mellan bergen på andra sidan tjärnen. Uppe på berget till höger har stenar byggts upp som en skåre (=gömma bakom uppbyggda stenar för sjöfågeljakt, alternativt uppbyggt skydd med annan funktion se bild 10). Bild 10. Anläggning av stenar uppbyggd på ett berg vid Rödingstjärnarna.

17 Bild 11. En härd som bedöms vara samisk och fast fornlämning, tidigare ej registrerad, påträffades vid Rödingstjärnarna (GPS 1483059/7266323). Den är 1x0,6 m stor (VNV-ÖSÖ) och 0,1 m hög, med i kanten 8 synliga stenar, 0,1-0,4 m stora. Övermossad med i ytan enstaka skarpkantiga stenar. Sidan i NNÖ skadad. Bild 12. Läget för den nyfunna fornlämningen (i förgrunden) är väl valt nära den sydöstligaste av Rödingstjärnarna och rinnande vatten intill. Härden påträffas några meter NV om tjärnen.

18 Sundsberget Platsbesök på Sundsberget motiveras av: Planer på dagbrott i området för provborrningar enligt fig. 5. Önskemålet att inventeringsmässigt täcka in så stor del som möjligt av projektområdet enligt fig. 2 genom strategiskt valda platsbesök. Platsbesöket gjordes 2010-09-27 (med smärre förberedelser i juni 2010 i samband med annat arbete i området). Det visade sig att Sundsberget saknar påtagliga kulturmiljövärden (bilderna 13-14 nedan). Vid stranden nedanför berget finns fragment kvar av det tidigare odlingslandskapet, nu till stor del överdämt (bilderna 15-16). I anslutning till högsta dämningsgränsen finns enstaka sentida härdar, troligen anlagda efter regleringen på 1960-talet (bilderna 17 och 18). Platsbesöket tyder på att markerna här inte är känsliga för ingrepp ur kulturmiljösynpunkt. Fig. 5. Rönnbäcknäset och Sundsberget med provborrningshål. På Rönnbäcknäset även ett kryss för alternativ placering av anrikningsverk. Miljön med krysset för anrikningsverk berördes av platsbesök 2009, då inga kulturmiljövärden registrerades där. Ett kompletterande platsbesök 2010 gjordes på och kring Sundsberget.

19 Bild 13. Sundsberget består av berg i dagen och moränsluttningar utan påtagliga kulturlämningar. Bild 14. Stränderna nedanför Sundsberget domineras av stenig moränmark.

Bild. 15 och fig. 16. Utöver dominerande skogsmark vid stränderna nedanför Sundsberget finns fragment kvar av det tidigare odlingslandskapet, numera till stor del överdämt. 20

Bild 17. I anslutning till odlingslandskapet och nuvarande övre dämningsgräns nedanför Sundsberget finns enstaka sentida härdar. På bilden står sonden i en härd, 1x0,8 m stor (Ö-V) och 0,1 m hög, med i kanten sex stenar, 0,2-0,4 m stora. GPS 1481161/7270473. Denna bedöms som sentida kulturlämning och kan ha anlagts efter regleringen på 1960-talet. 21

Bild 18. Ytterligare en sentida härd vid högsta dämningsgränsen nedanför Sundsberget. 22

23 Landskapet innanför Björknäsviken Platsbesök innanför Björknäsviken motiveras av: Eventuellt sandmagasin enligt fig. 6a. En sedan tidigare registrerad fångstgrop (nr 342 på fig. 3). Denna fångstgrop skulle kunna vara en indikation på att flera fångstgropar finns i området. Önskemålet att inventeringsmässigt täcka in så stor del som möjligt av projektområdet enligt fig. 2 genom strategiskt valda platsbesök. Platsbesöket gjordes 2010-09-27. Det visade att fångstgropen är välbevarad på ett hygge. När fornlämningen registrerades år 1983 beskrevs området som kalhygge men inte röjt, vilket gör det svårt att lokalisera ytterligare fångstgropar i området (raä-nr Tärna 342). Vid platsbesöket kunde bedömningen göras att fångstgropen sannolikt är en solitär och inte tillhörigt ett system med flera fångstgropar. En mindre grop 2 m SV om fångstgropen, omnämnd vid 1983 års inventering, bör även den bedömas som fast fornlämning. Den är 1,5 1,7 m i diameter och 0,3 m djup, med rektangulärt bottenplan 0,5x0,3 m stort (NNÖ-SSV) och vall kring kanten, 1-1,5 m bred och 0,1 m hög. Detta är ingen fångstgrop men en grävd grop med förhistorisk karaktär enligt provstick med sond. I övrigt kunde inga ytterligare fornlämningar noteras vid platsbesöket kring fångstgropen. Inte heller andra kulturmiljöintressen av betydelse noterades utöver riksintresset (kapellet). För området som helhet bedöms intrångskänsligheten som hög i riksintresset men liten kring själva Björknäsviken. Om möjligt bör fångstgropslokalen bevaras. Fig. 6a (t.v.) och 6b (t.h.). Fig. 6a visar layoutalternativ som var aktuellt vid platsbesöket (TN-D = alternativ för sandmagasin, CP3 = alternativt klarningsmagasin). Fig. 6b visar aktuell layout i februari 2011. Jfr även bilaga 2.

24 Bild 19. Landskapet mellan landsvägen och Björknäsviken, med i bildens mitt och bakgrund den platåartade moränrygg som har en registrerad fångstgrop. Bild 20. Fångstgropen visade sig välbevarad, ca 3 m i diameter och 0,5 m djup, med en ca 2 m bred och 0,1 m hög vall kring delar av kanten. Bottenplanet är ovalt, 1,2x1 m stort (N-S). Högstubbar runt omkring markerar gropens läge. GPS 1480534/7273343.

25 Bild 21. Utsikt från fångstgropen mot Björknäsviken. Fångstgropen är högt belägen i terrängen. Bild 22. Stranden vid Björknäsviken saknar påtagliga kulturmiljövärden.

26 Samlad bedömning Med ledning av tidigare kulturmiljöanalys och platsbesök 2009 (Klang 2010) och nu genomförda platsbesök hösten 2010 kan följande samlade bedömningar göras. I allt väsentligt håller de bedömningar som gjordes efter den tidigare analysen. Det påtagligt nya som tillkommit efter 2010 års platsbesök, och som tidigare var tämligen okänt, är att den sydöstligaste delen av Rönnbäcknäset med Rödingstjärnarna och Fällan har en mer intressant och varierad kulturmiljöstruktur än vad som går att uttyda av officiella register och publikationer. Därtill visar platsbesöket att man kan förvänta sig ytterligare kulturhistoriska komponenter i denna miljö vid en mer systematisk fornminnesinventering. Ytterligare nya tillkommande resultat av platsbesöken är att Sundsberget förefaller sakna påtaglig intrångskänslighet ur kulturmiljösynpunkt enligt nu kända förhållanden och att detsamma gäller för Björknäsviken med undantag för den högt belägna enstaka fornlämningslokalen med en fångstgrop och en annan grop (raä-nr 342 enligt fig. 3). Den vid tidigare inventering på 1980-talet noterade svårigheten att inventera området p.g.a. täckande ris på marken till följd av en då nyligen genomförd avverkning, är inte längre något problem. Riset är borta och den bedömning som kan göras i dag är att det troligen inte finns fler fångstgropar så nära att de hör till samma fångstgropssystem. Störst intrångskänslighet ur kulturmiljösynpunkt med anknytning till projektområdet enligt fig. 2 har riksintresset för kulturmiljövård AC 35 inklusive den vägmiljö som förbinder de två riksintresseområdena (se fig. 3) denna slutsats från den tidigare kulturmiljöanalysen kvarstår. Här kan negativa konsekvenser vid gruvbrytning bedömas som betydande för kulturmiljövården, om inte skadelindrande åtgärder vidtas, helst så att riksintresseområdet helt undantas från projektområdet enligt fig. 2 och så att transporter påverkar riksintresset så lite som möjligt. Därnäst bedöms intrångskänsligheten i kulturmiljön som betydande i den sydöstligaste delen av Rönnbäcknäset, där sammanhängande odlingslandskap finns kvar och där även andra strukturer finns, bl.a. fornlämningar efter ett samiskt viste. Odlingslandskapet här ingår i ett av länsstyrelsen utvärderat större område av betydelse för kulturmiljövården (Länsstyrelsen 1993, se Klang 2010 s 11). Överdämningen här har inte utraderat odlingslandskapet så att enbart svårtydda fragment återstår. Önskvärt vore att bevara denna miljö om möjligt för framtiden. Miljön uppe på fjället söder om Vinberget/Näverliden kan också bedömas som intrångskänslig i enlighet med tidigare gjord bedömning (Klang 2010 s 26). Kända fornlämningar bör bevaras i så stor utsträckning som möjligt, vilket förefaller möjligt. Detta gäller bland annat fornlämningarna vid bebyggelsen i Rönnbäcken. I övrigt kan bedömningen göras att gruvbrytning inom projektområdet skulle kunna genomföras utan att betydande kulturmiljöintressen riskerar att påverkas påtagligt. Kända kulturhistoriska strukturer och samband kommer att kunna uppfattas även fortsättningsvis oavsett om enstaka kulturlämningar kan komma att förloras vid gruvdrift.

27 Okända objekt i form av enstaka fornlämningar och andra kulturminnen kan finnas gömda i terrängen och bör eftersökas före eventuell exploatering. Viktiga miljöer för noggranna inventeringar i fält bedöms vara sydöstra delen av Rönnbäcknäset (Rödingstjärnarna och Fällan), landskapet med Stuore Vagge, miljön med Nybyggeberg på Rönnbäcknäset vid Gorkotjärnen och området kring Löfjällsbäcken. Därutöver kan även ytterligare miljöer inventeras. Den bedömning som kan göras är att okända kulturlämningar torde förekomma i sådan mindre omfattning att de påverkar gruvplaneringen endast marginellt, d.v.s. att de inte påverkar tillståndsgivningen i stort men att de måste hanteras i enlighet med kulturminneslagen. I bilaga 2 ger Nickel Mountain AB ett förslag till layout för gruvprojektet som till stora delar tycks ta hänsyn till de huvudsakliga kulturmiljöintressena i Rönnbäcksområdet (se även fig. 3). Vid en jämförelse med tidigare förslag och vad som framkommit av denna kompletterande analys hösten 2010 kan konstateras att endast enstaka kända fornminnesplatser och kulturmiljöer berörs direkt. Möjligen kan åtgärder ytterligare vidtas som minimerar påverkan. Därmed kan bedömningen göras att negativa konsekvenser för kulturmiljövården av gruvbrytning enligt kända planer blir små eller måttliga avgörande blir vilka skadelindrande åtgärder som kan vidtas för bland annat det närliggande riksintresse för kulturmiljövården och vilka resultat som blir följden av mer ingående arkeologiska utredningar i exploateringsområden.

28 Referenser Här redovisas samma referenser som vid den tidigare kulturmiljöanalysen, med tillägg för att 2009 års kulturmiljöanalys också tas med (Klang 2010). I denna kompletterande analys görs inte hänvisningar till alla referenser nedan, men referenserna ligger till grund för de bedömningar som görs om gruvprojektets inverkan på kulturmiljön. Andersson, Berit 2007a. Delsammanställning inför Natur- och kulturvårdsplan i Storumans kommun. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten. Dnr 291/06. Kulturhistorisk rapport. Andersson, Berit 2007b. Fornminnesinventering 2007 Sorsele, Tärna & Vilhelmina socknar, Västerbottens län. Västerbottens museum AB/ Uppdragsverksamheten. Arkeologisk rapport. Awebro, Kenneth & Klang, Lennart (red.) 2000. Från Nasafjäll till Olden. Subarktisk gruvhantering med fokus på Västerbottensfjällen. Föredrag från symposium i Luleå den 31 mars 2000. Jernkontorets bergshistoriska utskott H 70. Bäckman, Louise & Kjellström, Rolf 1979. Kristoffer Sjulssons minnen. Om Vapstenslapparna i början af 1800-talet upptecknade af O.P. Pettersson. Nordiska museet. Acta Lapponica 20. Egerbladh, Ossian 1969: Tärna. Kolonisationen 1824-1861. Ur Lappmarkens bebyggelsehistoria VIII. Umeå. Flink, Gerhard 1982. Organisationsplan för Fornminnesinventeringen 1982. Riksantikvarieämbetet Dokumentationsbyrån Sektionen för fornminnesinventering Promemorior och arbetshandlingar Nr 1982:6. Flink, Gerhard 1983. Organisationsplan för Fornminnesinventeringen 1983. Riksantikvarieämbetet Dokumentationsbyrån Sektionen för fornminnesinventering Promemorior och arbetshandlingar Nr 1983:5. Flink, Gerhard 1985. Från hav till fjäll. I: Arkeologi i Sverige 1982-1983. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer Rapport RAÄ 1985:5. FMIS. Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. FMIS är en förkortning av FornMinnesInformationsSystem. Finns sökbart på http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html. Hedström, Jan-Olof 2000: Gruvorna i norra Sverige genom tiderna. I: Från Nasafjäll till Olden. Subarktisk gruvhantering med fokus på Västerbottensfjällen. Red. Kenneth Awebro och Lennart Klang. Jernkontorets bergshistoriska utskott H 70. Holm, Lena 1991. The use of Stone and hunting of Reindeer. A Study of Stone Tool Manufacture and Hunting of Large Mammels in the Central Scanes c. 6 000-1 BC. Archaeologi and Environment 12.University of Umeå Department of Archaeology. Isaksson, Olov m.fl. 1975. Tärna förvandlad bygd. LTs förlag i samarbete med Statens historiska museum/riksantikvarieämbetet. Jensen, Ronnie (red.) 1997. Fornminnesinventeringen nuläge och kompletteringsbehov. En riksöversikt. Riksantikvarieämbetet.

29 Klang, Lennart 2002. Inmutningar och gruvdriftsförsök kring sekelskiftet 1900 exempel från det subarktiska fjällområdet i Västerbottens län, Sverige. I: Subarctic Mining II. Papers presented at a symposium in Luleå, June 15 th 2001. Red. Kenneth Awebro och Lennart Klang. Jernkontorets bergshistoriska utskott H 72. Klang, Lennart 2010. Rönnbäcken i Tärna socken, Storumans kommun, Västerbottens län Översiktlig kulturmiljöanalys januari 2010 för planering av gruvdrift. Rapport till IGE Nordic. Klang, Lennart & Skålberg, Pia 1997. 1996 års fornminnesinventering i Västerbottens län. Tärnaområdet, Storumans och Vilhelmina kommuner. Riksantikvarieämbetet Kunskapsavdelningen Dokumentationsenheten. KML. Kulturminneslagen. Utfärdad den 30 juni 1988. Trädde i kraft den 1 januari 1989. Svensk författningssamling 1988:950. Lantmäteriverket. Historiska kartor. Finns sökbara på http://www.lantmateriet.se. Här avses generalstabskartor och avvittringskartor. Larsson, Lars Z 1985. Från Sjnjaptja till Kåge från fjäll till kust. I: Arkeologi i Sverige 1982-1983. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer Rapport RAÄ 1985:5. Länsstyrelsen 1991: Västerbotten genom tiderna. Del 1. Kulturmiljöer av riksintresse i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Meddelande 2 1991. Länsstyrelsen 1993: Det värdefulla odlingslandskapet. Program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Meddelande 2 1993. Länsstyrelsen 1995: Broar i Västerbottens län. En kulturhistorisk inventering. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Meddelande 13 1995. Länsstyrelsen 1999: Fornvårdsprogram för Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Meddelande 1 1999. Länsstyrelsen m.fl. 2001: Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. I samarbete med Vägverket och länsstyrelsen i Norrbottens län. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Meddelande 2 2001. Länsstyrelsen 2004: Ängs- och betesmarker i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Meddelande 2 2004. Länsstyrelsens hemsida: http://www.ac.lst.se/kulturmiljo Meschke, Christian 1977. Early Norrland Sites on the Umeälven. A study of a Cultural-historical Survey. Early Norrland 3. Kungl. Vitterhets Historie och antikvitets Akademien. Riksantikvarieämbetet 1956. Rapport över kulturhistoriska undersökningar vid Gardiken med Övre Björkvattnet, Tärna och Stensele socknar, Lappland, inom Ume älvs källområden. Del I: Text och textbilder; del II-III Fotografier; del IV: Rapport från Folkmåls- och folkminnesundersökningen jämte ortnamnsförteckning. Arkivhandlingar Antikvariskt Topografiska Arkivet, Stockholm. Riksantikvarieämbetet 1958. Rapport över kulturhistoriska undersökningar vid Umnässjön, Ume älv, Stensele socken och Stenträsk, Tärna socken, Lappland. Del I: Text och kartor. Arkivhandling Antikvariskt Topografiska Arkivet, Stockholm.

30 Riksantikvarieämbetet 1990: Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning. Underlag för tillämpning av naturresurslagen 2 kap 6. Skog och Historia: Registreringar av kulturlämningar i skogsmark. Samarbete mellan bl.a. Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen. Stångberg, Andreas 1996. Samiska fornlämningar. En studie inom förfjäll-fjällregionen i Vapstens sameby. Umeå universitet. Arkeologiska institutionen. CD-uppsats vt-1996. Voiijtjabygdens hembygdsförening 2009. Livet i Voijtjabygden. Ord&visor förlag, Skellefteå.

31 Bilaga 1 Förteckning över kulturminnesobjekt och kulturmiljöer enligt fig. 3 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Nr Objekt/kulturmiljö Årtal för senast registrering --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 101 Stenåldersboplats enligt Meschke 1977 s 117ff 1983 102 Stenåldersboplats enligt Meschke 1977 s 119ff 1983 103 Stenåldersboplats enligt Meschke 1977 s 120ff 1983 104 Stenåldersboplats enligt Meschke 1977 s 120ff 1983 105 Källargrop (+ kåtatomt?) enligt Meschke 1977 s 121 1983 116 Stenåldersboplats enligt Meschke 1977 s 143ff 1983 141 Husgrund på kapellplats med 2 kyrkstugor 1982 342 Fångstgrop 1983 343 Renvall med 8 kåtatomter och 5 bengömmor; Ol Jons vallen 1983 344 Renvall 1983 345 Kåtatomt 1983 346 Källargrop 1983 347 Bengömma 1983 348 Källargrop 1983 349 Renvall 1983 350 Renvall med uppgift om koja; Bodvallen 1983 351 Kåtatomt + husgrund 1982 352 Kvarnplats, överdämd 1982 353 Två brofästen 1982 354 Kåtatomt 1982 355 2 källargropar (+ kåtatomt i kartkant) 1982 356 Upprest sten (ledmarkering) 1982 357 Bebyggelselämningar (2 husgrunder, 2 brunnar, 1 källargrop) 1982 362 Grop 1982 363 Plats för numera förstörd seite Guivie enligt Sjulsson s 64 1982 365 Källargrop 1982 366 Fyndplats kvartsitavslag 1982 368 Renvall med en härd; Kåtavallen 1983 369 Bengömma 1983 370 Tjärdal 1983 376 Hällgrav?, byggd av skifferhällar mot ett fast block 1983 377 Härd 1983 378 Kåtatomt 1983

32 399 Renvall med 4 kåtatomter 1983 703 Källargrop 1996 704 Sommargrav? 1996 708 Stenåldersboplats 1996 709 Sten med slipspår 1996 710 Härd 1996 711 3-4 fångstgropar 1996 712 Fångstgrop 1996 713 Fångstgrop 1996 714 2 jordkulor 1996 715 2 gropar 1996 730 Fångstgrop 1996 731 2-3 härdar 1996 751 Husgrund, tidvis överdämd 1996 752 17 fångstgropar 1996 753 9 fångstgropar 1996 754 Källargrop 1996 755 11 fångstgropar 1996 758 5 fångstgropar 1996 759 Kåtatomt 1996 766 Bengömma och liggande höna 1996 767 Härd 1996 768 2 härdar 1996 769 Härd 1996 770 Källargrop 1996 771 Fyndplats för skiddetalj och benknotor i klippskreva 1996 772 Uppgift om slåtterkåta 1996 774 Härd? + Bodgrund? + Renvall? 1996 801 Bengömma + husgrund 1996 844 Härd 1996 AS 18 Kåtatomt + bengömma 1992-95 AS 84 2 bengömmor 1992-95 AS 94 Renvall 1992-95 AS 111 Lämningar efter stolpbod 1992-95 AC 35a Riksintresse för kulturmiljövården 1990 AC 35b Riksintresseför kulturmiljövården 1990 Väg 1113 Kulturhistoriskt värdefull vägmiljö 2001

33 Bilaga 2. Layoutförslag Layout enligt ovan visar det alternativ som valts som genomgående inslag i aktuell MKB hösten 2011. Kartan tillhandhålls av Nickel Mountain AB för denna kulturmiljöanalys.