barn- och ungdomssjukvård Till dig, nyblivna mamma med hjärtbarn

barn- och ungdomssjukvård Till dig, nyblivna mamma med hjärtbarn

Denna broschyr är tänkt för dig som är nybliven mamma och som har ett barn med hjärtfel. När man får beskedet att ens barn är sjukt är det lätt att glömma allt annat. Därför har vi gjort denna broschyr med lite allmän information om tiden efter förlossningen, vi tar också upp sådant som kan vara speciellt med att vara nybliven mamma till ett hjärtebarn. Den första delen med information om tiden efter förlossningen och är framtagen i samråd med barnmorskor på patienthotellet. Det är den information som alla nyförlösta kvinnor får innan de blir utskrivna. För informationen om speciell hjärtebarnsvård ansvarar sjuksköterskor, läkare och dietist samt sjukgymnaster på barnkardiologen i Lund. Broschyren är tänkt som ett extra stöd till dig som är nybliven mamma, ta till dig de råd som känns rätt för just dig och ditt barn. Huvudsaken är att ni hittar ett sätt som passar Er! 2007-12-01 Personalen på barnkardiologen avd 67 samt barnmorskor på patienthotellet, Universitetssjukhuset i Lund

Barnet Avföring Barnet bör ha bajsat inom två dygn efter födelsen. De första avföringarna är grönsvarta och sega. Färgen och konsistensen förändras efter hand som barnet får i sig mer vätska och mat. Ett barn som ammas kan bajsa 10 gånger per dygn eller 1 gång i veckan. Flytningar Nyfödda flickor har ofta en geleáktig flytning som även kan bli blodblandad. Detta är helt normalt och beror på hormonpåverkan från modern. Huden Det nyfödda barnet har ofta torr hud de första dagarna, särskilt på händer och fötter. Torrheten försvinner när mammans mjölk rinner till och barnet får ordentligt med vätska via bröstmjölken eller annan mat. Har ditt barn mycket torr hud kan du smörja med oparfymerad olja eller fet salva för att förhindra torrsprickor. Byt blöja när barnet har bajsat. När du tvättar ditt barn använd i första hand enbart vatten. Tvål behövs bara i någon enstaka gång. Har barnet bara kissat behöver inte stjärten tvättas utan barnet kan få en ny blöja direkt. Förutsättning är att barnet blir tvättat i stjärten några gånger per dygn. Tänk på att själv tvätta händerna efter blöjbyte. Om huden i stjärten blir röd/irriterad är det bra att lufta utan blöja. Navelvård Ser navelstumpen torr och fin ut behöver man inte göra något åt den. Efter ett par dagar blir naveln ofta lite kladdig och det kan även blöda lite. Tvätta då naveln med ljummet vatten. Använder man tops är det lätt att komma åt ner i kanten runt navelstumpen. Torka sedan torrt med en torr tops. Naveln kan vara lite öm men man kan ofta tvätta ordentligt rent i alla fall. Vid illaluktande navel eller rodnad runt naveln, kontakta personalen. Normalt trillar navelstumpen av efter 1-3 veckor. Ögon Det är vanligt att ögonen hos nyfödda barn är något kladdiga. Detta försvinner vanligen inom en vecka. Tvätta ögonen rena med ljummet vatten med hjälp av kompresser eller engångstvättlappar.

Mamman Avslag och eftervärkar Direkt efter förlossningen är det vanligt med rikliga blödningar. Blöder du klumpar ska du kontakta personalen på avdelningen eller på kvinnoklinikens akutmottagning. Avslaget minskar snabbt i mängd men kan vara upp till sex veckor efter förlossningen. De sista veckorna märks det enbart som en flytning. Under den här tiden är det viktigt att duscha underlivet, dock inte upp i slidan. Byt binda ofta. Undvik bad och samlag under den här tiden. Eftervärkar beror på att livmodern drar sig samman och påminner om mensvärk eller förlossningsvärkar. Detta märks särskilt under amning och är helt normalt. Eftervärkarna avtar inom någon/några dagar. Har du behov av smärtlindring så kontakta personalen. Komplikationer efter förlossning förekommer. Om du får illaluktande avslag, tilltagande blödning, ont i nedre delen av buken eller feber ska du kontakta personalen på avdelningen eller kvinnoklinikens akutmottagning. Bristningar Har du fått någon bristning i samband med förlossningen är dessa sydda med tråd som inte skall tas bort. Har du svårt att sitta p.g.a. bristningar kan du få låna en sittring under tiden på avdelningen. Ibland svider det av bristningarna i samband med vattenkastning, då kan det hjälpa att duscha samtidigt som man kissar. Råd om amning Du har mjölk till ditt barn direkt efter förlossningen och du bör börja amma redan under de första timmarna efter förlossningen. Då är barnet som mest vaket och alert på att söka ditt bröst. Detta underlättar starten och stimulerar mjölkproduktionen. Är det av något skäl inte möjligt för dig att amma ditt barn eller om barnet inte orkar p.g.a. sitt hjärtfel så bör du komma igång att pumpa direkt. Ett mer effektivt sätt att få igång mjölkproduktionen är att dubbelpumpa, vilket innebär att pumpen kopplas till båda brösten samtidigt. På detta sätt minskas tiden med pumpen och mängden med mjölk ökar. Dubbla set krävs, vilket erhålls hos portvakten där även själva pumpen hyrs. Amning betyder så mycket mer än bara mat. Den ger en grund för barnets känsla av trygghet och kontakt och ger ditt barn tillgång till kärlek och närhet. Det är en

närhet till din välbekanta kropp som ger både lugn och tröst och är en mjuk övergång till den ännu okända världen utanför livmodern. Barnet känner din varma hud, dina andetag, din doft, din röst och välbekanta hjärtljud, samtidigt som det får suga och äta sig mätt. Småprata gärna med ditt barn under amningen, försök få ögonkontakt med ditt barn. Barnet ser dig bra på detta nära avstånd. Det är viktigt att ditt barn redan från början har ett Rätt tag om bröstet och att det ligger i Rätt läge vid bröstet. Detta är det viktigaste för att få en välfungerande amning och för att undvika amningsproblem såsom såriga bröstvårtor och mjölkstockning. Du kan amma i många olika amningsställningar. Prova dig fram till en eller flera som passar dig och ditt barn. Sätt dig bekvämt i en stol. Du ska sitta så rakt som möjligt. Det blir oftare skönare om du använder kuddar som stöd för dig och ditt barn. Kanske behöver du en fotpall för att sitta bekvämt. Du kan också ligga ner och amma. Du kan också prova att sitta i skräddarställning (om du inte har för ont i underlivet), i sängen eller i en stol om du känner för det. Oavsett vilken amningsställning du väljer ska barnet vara nära dig med ansikte, axlar och mage vänt mot dig. Håll barnet mitt för bröstet, där bröstet är och inte i ditt armveck. Barnet skall vara vänt mot dig dvs. barnets mage mot din mage. Placera ditt barn så att bröstvårtan är placerad ovanför barnets överläpp. Bröstvårtan skall peka upp mot barnets näsa. När bröstvårtan berör barnets läppar börjar barnet först bekanta sig med bröstet genom att slicka på det och smaka sig fram. Barnet vänder huvudet från sida till sida för att känna av var bröstet är. Efter en stund börjar barnet gapa stort och försöker fatta tag om bröstet, i samband med detta hackar pickar barnet med huvudet samt böjer och sträcker huvudet bakåt. Detta beteende är barnets medfödda sökreflexer. Invänta barnets reflex till att gapa stort. Då är det lättare att lägga barnet till bröstet. Kittla gärna barnets läppar med bröstvårtan tills barnet öppnar munnen ordentligt. För barnet till bröstet och inte tvärtom. Se till att barnets tunga säkert kommer under bröstvårtan och att barnet har en stor del av vårtgården i munnen. Om barnets huvud är något tillbakaböjt och hakan ligger in mot bröstet blir barnets näsa fri och barnets kan andas fritt. För barnets stjärt och kropp närmare tätt intill din kropp, detta gör också att näsan lättare blir fri. Barnet skall ta bröstet med stor vidöppen mun och även ha en del av vårtgården i munnen. Om barnet har ett rätt tag skall det inte göra ont, frånsett att de första tagen kan kännas lite. Du skall inte se några gropar i barnets kind och det skall inte höras några smack-

ande ljud. Barnets kind skall ligga an mot ditt bröst. Barnet suger först med korta snabba tag 1-2 sug/sek, därefter när barnet känner att mjölken rinner till mer (utdrivningsreflexen kommer igång) övergår barnet till att suga med långa djupa rytmiska tag. Du kan se hur hakan rör sig kraftigt och sugrörelsen syns upp mot barnets tinning. Håll barnet tätt intill dig under amningen. Det är inte säkert att barnet vill ha båda brösten varje gång. Om du ammat från ett bröst börjar du med det andra bröstet vid nästa amningstillfälle. Har du ammat från båda brösten, börja med det bröstet du slutade med vid förra amningstillfället. Orsakerna till att barnet ska suga färdigt är många, bl.a. är den sista mjölken mest näringsrik och betydligt rikare på fett och protein. Hormoner som verkar under amningen När barnet suger på bröstet frisätts prolaktin som är ett mjölkbildande hormon. Prolaktinnivån i blodet hos dig som mamma är strax efter förlossningen mycket hög. Efter förlossningen sjunker nivån snabbt men så fort barnet suger på bröstet stiger prolaktinet tiofalt. Ju oftare du ammar och då även på natten stimuleras prolkatinfrisättningen och prolkatinnivån kommer att ligga högre i blodet än om du ammar med långa intervaller. Detta har stor betydelse för mjölkproduktionen. Man har sett att amning nattetid utlöser en kraftigare prolaktinfrisättning än på dagen. Det är därför viktigt att amma frekvent även under natten. Ju oftare du ammar ju mer stimuleras mjölkproduktionen Hormonet oxytocin frigörs också när barnet suger på bröstet. Oxytocin verkar muskelsammandragande på livmodern och bidrar till att livmodern drar ihop sig och därigenom minskar också blödningarna. Du som mamma kan känna sammandragningarna när du ammar. Ibland kan det göra ordentligt ont. Oxytocinet påverkar också muskelcellerna kring mjölkkörtlarna och mjölkgångarna i bröstet och pressar på så sett ut mjölken i mjölkgångarna ner mot bröstvårtan. Bröstvårtan styvnar och musklerna kring mjölkgångarnas mynning (som i vanliga fall sluter till mjölkgångarna) slappnar av. Detta är utdrivnings eller tömningsreflexen. Du kan känna detta som stickningar i bröstet och kring bröstvårtan då barnet suger. I början av amningen kan det kännas lite obehagligt, (lite ont pga. ovan känsla i bröstet) när det sticker i bröstet vid utdrivningsreflexen. Denna känsla brukar försvinna efter ett par minuter. En del kvinnor känner väldigt tydligt av utdriv-

ningsreflexen, andra inte alls. Oxytocin kallas även bindningshormon och man vet att hormonet har betydelsen för mammans bindning till barnet. Det påverkar modersbeteendet. Oxytocinet gör också att man känner sig varm, känsla av värmebölja när man ammar och kinderna kan bli rödblossiga och man känner sig törstig. PROBLEM SOM KAN UPPSTÅ VID AMNING I början av amningsperioden kan man få lite ömma bröstvårtor. Den yttersta huden på bröstvårtan blir rodnad och ansträngd. Ibland kan man se små sugblåsor på bröstvårtan och även ibland någon liten blodblåsa. Detta är ett normalt slitage som läker inom en vecka. Om du känner att dina bröstvårtor blivit såriga och gör ont, kontakta personalen. Ömma/såriga bröstvårtor läker du bäst genom att efter varje amning handmjölka ur lite bröstmjölk och gnida in bröstvårtan med detta. Låt lufttorka ordentligt innan du tar på dig behån igen. Anledningen till såriga bröstvårtor är nästan alltid att barnet har ett felaktigt tag om bröstet eller ligger fel vid bröstet. Det är därför viktigt att kontrollera barnets sugteknik och läge vid bröstet. Vid såriga bröstvårtor bör du börja amma på den minst såriga sidan, då barnet suger kraftigt och intensivt i början av amningen. Ett råd är också att stimulera utdrivningsreflexen först innan du lägger barnet till bröstet och även att handmjölka före. Be personalen om hjälp. Det finns även en mycket bra amningsmottagning på patienthotellet dit man kan vända sig för att få hjälp, personalen på avdelningen hjälper dig att ta kontakt med dem. När bröstmjölksproduktionen kommer igång mer, ungefär på 2-3-4 dagen kan dina bröst bli spända och kännas tyngre. Ibland kan det kännas uti armhålorna. Denna första svullnad är inte mjölkstockning. Det är helt naturligt! När mjölkproduktionen ökar blir det ett ökat blodflöde till brösten och en ökad vätsketillförsel, våra lymfkörtlar blir svullna och det kan kännas som små knutor i armhålorna. Denna bröstsvullnad lägger sig på ett par dygn. Att ha varmt om brösten kan kännas skönt. Även lokal kyla är avsvällande och lindrar därmed. Du får prova dig fram till det som känns skönast för dig. Duscha varmt och massera brösten lätt, känns skönt och avslappnande och mjölken

rinner lättare ut. Om du har rejält ont, kan det hjälpa att ta smärtstillande medicin. När brösten blir spända har barnet ofta svårt att få tag om bröstet. Detta kan du avhjälpa genom att handmjölka innan du lägger barnet till bröstet. Det gör att vårtgården mjuknar något och ditt barn får lättare tag. Mjölkstockning gör brösten blir hårda, ömma och knöliga och ibland kan det bli röda strimmor på bröstet eller ett helt rodnat område som känns knutigt och ömt. Oftast har man mycket ont i bröstet där stockningen sitter. Du kan också få influensaliknande symtom såsom feber, frossa och värk i kroppen. Man kan verkligen känna sig riktigt sjuk. Mjölkstockning kommer plötsligt, sällan före 10 dagar efter förlossningen. Det är vanligast under andra och tredje veckan efter förlossningen men kan också uppträda när som helst under amningen. Be någon personal kontrollera att ditt barn verkligen har rätt sugteknik och ligger rätt vid bröstet. Om du vill kan du prova att amma med dina bröst hängande över barnet. Stå på knä i sängen och luta dig över barnet. Massera gärna bröstet lätt och försiktigt med hela handflatan ända uppifrån axeln och ner i riktning mot bröstvårtan medan du ammar, det kan gå lättare med lite matolja i händerna. Ta gärna en varm dusch före amningen eller använd en riskudde alternativt en vetekudde, eller någon annan värmekälla för att värma bröstet innan amningen. Om inte symtomen blir bättre med ovanstående åtgärder inom ett-två dygn bör du genats kontakta Amningsmottagningen, tfn: 046-17 86 26. Under kvällstid och under helger vänd dig till KK-akutmottagning. Du och ditt hjärtebarn Ditt barns hjärtfel kan påverka barnets förmåga att kunna amma, olika hjärtfel har olika stor påverkan på barnets ork och förmåga att kunna ha en korrekt sugteknik. Kanske är det så att hjärtfelets omfattning kräver att barnet får extra energi i form av specialkost som ordineras i samråd med dietist och läkare. Mediciner, operationer och alla undersökningar kan var för sig vara störningsmoment för att man ska kunna lyckas med amningen. Mediciner kan göra barnet trött och ibland kan barnet även förknippa allt som kommer in i munnen med något obehagligt, det kan då leda till att barnet inte ens vill prova att amma eller dricka på flaska av rädsla för att det ska smaka illa. Detta är oftast ett övergående problem men kan skapa svårigheter under sjukhustiden. Tyvärr är medicinerna nödvändiga för bar-

nets välmående och tillfrisknande, likaså operationen som är för barnets direkta överlevnad ibland. För att kunna säkerställa rätt diagnos, hur barnet mår och om mediciner har korrekt verkan måste personalen ofta utföra undersökningar i form av provtagning, EKG, ultraljud, kontroller med mera. Dessa moment bidrar ofta till att barnet blir stört i sina rutiner och det kan försvåra amningen. Att skapa rutiner som fungerar är dessutom extra svårt när man befinner sig på sjukhus, som förälder är man ledsen och orolig och ofta trött. Det är svårt att styra sin tid då man ofta måste ta hänsyn till allt som händer under sjukhustiden. Ibland måste man anpassa sig efter barnets behov och får acceptera att det inte går att amma. Detta betyder inte att man inte kan ge sitt barn det bästa möjliga ändå. Man kan pumpa och låta barnet få mjölken i sonden eller i flaska. Om barnet behöver specialkost kan man ändå känna sig trygg med att barnet får en fullvärdig och näringsrik kost. Om barnet inte orkar eller kan amma, tänk på att det är viktigt att ha barnet nära, hud mot hud, och låta barnet känna din doft och höra de välbekanta ljuden från din kropp. När barnet ligger på intensivvårdsavdelningen efter operationen kan det vara svårt att hålla barnet nära i famnen de första dygnen. Under denna tiden kan du till exempel låta barnet ligga nära en tröja med din lukt på, kanske den tröja du använde vid amning/pumpning. Det är vanligt att ditt barn behöver en sond efter operationen och då är det viktigt att tänka på att när man sondar barnet ska man försöka skapa en så amningslik situation som möjligt. Ta upp barnet i famnen, ha det gärna vid bröstet, kläm fram ett par droppar bröstmjölk innan så barnet känner doften. Barnet får gärna ligga och slicka på bröstet, eller så kan du ta lite bröstmjölk på ditt finger och låta barnet suga på det samtidigt som du sondar. Detta stimulerar barnets sugbehov och kopplar samman doft och smak samtidigt som barnet känner att det blir mätt. Det kan vara svårt att både hålla barnet i famnen och fylla på matsprutorna, kanske kan pappan hjälpa till, annars får du gärna be personalen om hjälp. När man ammar talar man ofta om fri amning, detta innebär att man väntar tills barnet visar hunger genom att skrika eller söka med munnen efter bröstet. För hjärtbarn är detta ofta svårt att efterleva, Ibland behöver hjärtbarn följa ett schema och äta på fasta tider för att det ska få i sig tillräckligt med mat under dygnet. Det är trots det viktigt att göra barnet uppmärksam på att det är dags att äta. Genom att väcka barnet, låta det bli förberett på att det ska komma mat, låta det känna doften av din mjölk eller den ersättning som barnet äter blir barnet på så

sätt medveten om vad som ska hända. På MVC eller BB får man ofta rådet att inte blanda de olika matningssätten, det heter att man inte ska ge både bröst och flaska samtidigt. För hjärtbarn som inte kan/orkar amma måste man ge mat på andra sätt. Det kan vara via flaska eller via sonden. Det betyder inte att man inte kan kombinera de olika sätten, man får både sonda och ge flaska samtidigt eller amma och sonda, eller amma och ge flaska. Man ska dock tänka på att inte blanda in mer än två olika matningssätt samt att hela måltiden inte bör ta mer än ca 45 minuter. Som förälder får man ibland rådet att inte ge sitt barn en tröstnapp. Men för hjärtbarn råder vi tvärtemot att man ska försöka ge napp till barnet. Dels stimulerar det sugreflexerna som kan vara störda då barnet inte orkar eller kan amma, dels är det en bra tröst vid de undersökningar som barnet skall vara med om. Om inte barnet orkar eller kan amma under sjukhusvistelsen kan man försöka ta upp det efter att man kommit hem. När man har tid att vila och kan skapa egna rutiner och inte blir störd finns det möjligheter att amningen kan fungera. Man kan vända sig till amningsmottagningen på sitt hemsjukhus för hjälp och stöd. Det KAN gå att ta upp amningen men det är inta alltid säkert att det fungerar. En god förutsättning är att mamman har gott om mjölk. Vid stress och oro tenderar mjölkproduktionen till att sina, det är viktigt att man dricker mycket och försöker vila så ofta man kan. Ett sätt att öka mjölkproduktionen är att man pumpar ofta. Tills mjölken runnit till ska man amma var tredje timme, detta gäller även på natten. Om man inte pumpar på natten sjunker prolakatinivån och man får en minskad mängd mjölk. Efter 3-4 dygn kan man gå över till att pumpa var fjärde timme, detta gynnar en rikare mjölkproduktion och kan underlätta när man vill försöka amma sitt barn igen. Under tiden på avdelningen kan man tillsammans med personalen göra upp om ett schema då man har vilotid. Kanske behöver du som mamma sova eller vara ostörd en timme mitt på dagen för att orka. Oftast går det att anpassa med de olika rutinerna som finns på ett sjukhus. Man kan t.ex. anpassa rond och undersökningar och kontroller så att de inte är under just denna tid. Det finns en skylt på varje rum där det står var vänlig stör ej. Denna skylt får ni gärna sätta upp när du och ditt barn behöver lugn och ro. Om barnet är nyfött har vi på avd 67 som regel att båda föräldrarna får sova tillsammans på rummet de två första nätterna. Därefter är det bra om en av föräldrarna får en hel natts sömn och kan lösa av den andra föräldern under da-

gen så att denne kan få vila. Ibland måste vi dock frångå detta pga. platsbrist om det t.ex. bara finns plats på dubbelrum. När barnet är nyopererat kan man som förälder vara rädd för att lyfta eller hålla sitt barn fel, det är viktigt för barnet att det kan känna er värme och närhet även efter operationen. Fråga gärna personalen om hjälp att lyfta upp barnet om det känns osäkert. Slutligen vill vi betona att det kan vara svårt eller omöjligt att amma ett hjärtebarn, det finns många fullgoda alternativ till bröstmjölk och man ska inte känna, som mamma, att man inte räcker till för sitt barn eller att man inte ger det bästa. Var inte rädd för att fråga, personalen och dietisten har lång erfarenhet av just dessa frågor och funderingar. Lycka till! 2008-01-01 Personalen på avd 67 och amningsmottagningen. Egna anteckningar Fanns det något du saknade i denna broschyr eller har du åsikter och synpunkter utifrån din situation som nybliven mamma på avd 67? Tveka inte utan skriv och tipsa om hur vi bäst kan bemöta, informera och hjälpa dig och andra mammor.

Så kontaktar du oss Barn- och ungdomssjukhuset Universitetssjukhuset i Lund 221 85 Lund Telefonnummer 046-17 80 67 Epost: barnhjartcentrum.usil@skane.se Internet: www.barnhjartcentrum.se