RADHUS SKÖNDALSVÄGEN DAGVATTENHANTERING

PM RADHUS SKÖNDALSVÄGEN DAGVATTENHANTERING 2015-02-20

Uppdrag 260876, Sköndal Radhus Dagvattenhantering Titel på rapport: Radhus Sköndalsvägen - Dagvattenutredning Status: Slutrapport Datum: 2015-02-20 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Sköndals Projekterings AB Tomas Lauri, ARKlab Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Johan Ekvall Embla Myrdal Johan Ekvall Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Författare: Embla Myrdal, Johan Ekvall Datum: 2015-02-23 Handlingen granskad av: Johan Ekvall Datum: 2015-02-23 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 Version: 2014-12-12 2015-02-20

Sammanfattning Syftet med utredningen är att beräkna avrinning före och efter exploatering i del av Sköndal, södra Stockholm, samt ge förslag till LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) efter omdaningen. I nuläget består området av en parkyta och gång/cykelväg. Området kommer att bebyggas med två radhuslängor med tillhörande parkeringsplatser och uteplatser på husens fram- och baksida. Studien genomfördes genom beräkning av avrinningsytor för given situationsplan samt med beräkning av markanvändning i nuläge genom jämförelse med flygfoto. Resultaten visar att områdets avrinning ökar efter exploateringen (utan LOD). Orsaken äratt tidigare gröna ytor ersätts med hårdgjorda ytor som tak och parkeringar. Då området till stor del består av sandjord finns det möjlighet till infiltration av dagvatten från de tillkomna hårdgjorda ytorna i olika LOD-lösningar. Parkeringsytorna kan förslagsvis förses med mindre infiltrationsdiken för infiltration av parkeringsytans avrinning. Som förslag kan takavvattning samt avrinning från uteplatserna på radhuslängornas baksida infiltrera i infiltrationsmagasin (dagvattenkassetter) under uteplatserna. Alternativt kan takavrinningen samt avrinning från uteplatserna ledas genom genomsläppliga ledningar under uteplatserna där vattnet får infiltrera. De genomsläppliga ledningarna eller dagvattenkassetterna kan anslutas till dagvattenledning i Sköndalsvägen genom bräddledning eller anslutning på lämplig höjd för att minimera risker för överskridande av infiltrationskapaciteten vid frekvent återkommande regntillfällen eller intensiva regn med lång återkomsttid. En geoteknisk undersökning bör utföras för att fastställa möjligheterna till infiltration av dagvatten. Då uteplatserna på radhusens baksida kommer att ligga nedsänkta under parkytans nivå finns en risk att vatten stängs inne på uteplatserna och ansamlas där. Detta innebär att man måste undvika att avrinning från intilliggande ytor avrinner till uteplatserna, exempelvis takvatten och avrinning från parkytan. Samt att avvattningen från själva uteplatserna konstrueras så att vatten inte ställer sig mot husen. Det föreslås även att parkytan närmast uteplatsernas mur lutar från muren för att inte riskera att vatten ställer sig mot muren. Det översta trappsteget i den trappa som planeras ut i parken kan höjas för att skapa ett hinder för vatten att rinna ner på uteplatsen. Trots ökningen av hårdgjorda ytor tycks det finnas god möjlighet att begränsa avrinningen genoml LOD inom fastigheten. Genom att använda sig av LOD på fastigheten kan anläggningsavgifter samt löpande bruksavgifter för dagvatten reduceras, och i vissa fall helt utgå. Att ta hand om fastighetens eget dagvatten lokalt innebär även en minskad belastning på områdets recipient Drevviken både vad gäller mängden dagvatten men även eventuella föroreningar som kan finnas i dagvattnet. Exploateringen bedöms inte utgöra ett hinder för Drevviken att uppnå god ytvattenstatus enligt uppsatta miljömål. 3(13)

Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 5 2 Metodik och avgränsning... 6 3 Resultat av avrinningsberäkningar före och efter omdaning... 6 4 Förslag till LOD inom fastigheten samt översvämningsrisker efter omdaning... 8 5 Anslutning till ledningsnät efter omdaning samt omdaningens påverkan på recipienten... 11 Bilaga 1, Areauppskattning för nuläge och efter omdaning... 12 Bilaga 2, Jordartskarta... 13 Omslagsbild: Vy från Sköndalsvägen nordväst mot de planerade radhusen, längan söder om korsningen med Sandåkravägen (konceptbild från ARKLAB Arkitekter) 4(13)

1 Bakgrund och syfte Detta PM syftar till att utreda befintlig och framtida dagvattensituation i del av Sköndal, inom Farsta stadsdelsområde i Stockholm söderort. I utredningen har avrinningen före och efter omdaning beräknats och förslag till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) efter ombyggnaden presenteras i detta PM. Området består idag av ett trädbevuxet grönområde söder om Sköndalsvägen, vid korsningen till Sandåkravägen, och utgörs således mestadelsav ej hårdgjorda ytor. All avvattning sker till det allmänna ledningsnätet via dagvattenledningar, recipient är Drevviken. Dagvatten från hela avrinningsområdet passerar genom en större reningsanläggning (skärmbassäng vid utloppet i sjön). Efter ombyggnad kommer området bebyggas med två radhuslängor med tillhörande parkeringsytor. Mot parkytan kommer radhusen ha hårdgjorda nedsänkta uteplatser. Finbagarvägen Figur 1. Planområdet i nuläge. Omdaningsområdet visas innanför streckad linje (flygfoto från Eniro.se). Området utgörs till störst del av en trädbevuxen grönyta med en gång/cykelväg mellan Finbagarvägen och Sköndalsvägen som ska bebyggas med två radhuslängor. 5(13) Gång/cykelväg

L1 L2 Finbagarvägen Gång/cykelväg Figur 2. Planområdet efter omdaning. Området bebyggs med två radhuslängor med tillhörande parkeringsytor. Gul markering visar byggnader, grön markering visar planerade uteplatser, blåa linjer gång/cykelvägen och röda ytor visar parkeringsytor. Området som tagits med i avrinningsberäkningen visas innanför streckad linje. Linjen baseras på höjddata för det område av parkmarken som lutar mot radhusen. Radhuslängan markerat L1 ligger plant utmed Sköndalsvägen, längan markerad L2 ligger i lutning mot korsningen i norr mellan Sköndalsvägen/Sandåkravägen. 2 Metodik och avgränsning Underlag i form av skisser, situationsplaner m.m. har erhållits från Sköndals Projekterings AB samt ARKLAB Arkitekter (Tomas Lauri). Avrinningsytor har tagits fram med hjälp av erhållna situationsplaner för kvarteret efter exploatering samt genom jämförelse med flygfoto för markanvändning i befintlig situation. Beräknad avrinning är begränsad till ytan innanför markering i figur 2. 3 Resultat av avrinningsberäkningar före och efter omdaning Områdets avrinningsytor delades upp i olika kategorier för avrinningsberäkningen (bilaga 1). De olika kategorierna är takytor, balkonger, uteplatser på fram och baksida, parkeringsyta, gång/cykelväg samt naturmark. Resultat för avrinningsberäkningen presenteras i tabell 1 nedan. 6(13)

Tabell 1. Resultat av avrinningsberäkning före och efter omdaningen utan LOD-åtgärder för tre regntillfällen. Dimensionerande regn, 10 min varaktighet, återkomsttid: Area (ha) Avrinnings - koeff., 2 år 5 år 10 år l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 Efter omdaning Tak 0,096 0,9 11 6,8 15 8,8 20 12 Balkong 0,015 0,9 1,8 1,1 2,3 1,4 3,0 1,8 Uteplats framsida 0,028 0,8 2,9 1,7 3,8 2,3 5,0 3,0 Uteplats baksida 0,047 0,8 4,9 3,0 6,4 3,9 8,5 5,1 Parkering 0,048 0,8 5,0 3,0 6,5 3,9 8,7 5,2 Gång/cykelväg 0,088 0,8 9,1 5,5 12 7,1 16 9,5 Park 0,341 0,1 4,4 2,7 5,8 3,5 7,7 4,6 Summa 0,663 0,46 39 24 52 31 68 41 Nuläge Gång/cykelväg 0,085 0,8 8,8 5,3 12 6,9 15,3 9,2 Park 0,578 0,1 7,5 4,5 9,8 5,9 13,0 7,8 Summa 0,663 0,19 16 9,8 21 13 28 17 Skillnad i % 141 % 141 % 141 % Skillnad i l/s 23 l/s 30 l/s 40 l/s Resultaten visar att den totala avrinningen från området kommer att öka efter omdaningen utan LOD. Ökningen beror på tillkomna hårdgjorda ytor där takytorna är den störst bidragande kategorin för ökad avrinning, följt av parkeringsytorna och uteplatserna på radhuslängornas baksida. Naturmarken som ska bebyggas ligger i nuläget delvis i sluttning från gång/cykelvägen mot Sköndalsvägen. Detta innebär att uteplatserna på radhusens baksida kan belastas med avrinning från de ytor som lutar mot uteplatserna vid extrema regn. Det är av den anledningen en del av naturmarken och gång/cykelvägen inkluderats i avrinningsberäkningen (se bilaga 1). Den avrinningsbelastning som skulle kunna nå uteplatserna för de två radhuslängorna har beräknats och presenteras i tabell 2. Eftersom takytorna lutar mot uteplatserna på baksidan skulle även taken kunna komma att belasta uteplatserna med avrinning. 7(13)

Tabell 2. Beräknad avrinning mot uteplatser för de två huslängorna (L1 och L2) på radhusens baksida vid 10-årsregn. Dimensionerande regn, 10 min varaktighet, återkomsttid: Area (ha) Avrinnings - koeff., 10 år l/s m 3 Avrinning till uteplatser bak Länga 1 (L1) Uteplatser bak 0,022 0,8 4,0 2,4 Gång/cykelväg 0,016 0,8 2,8 1,7 Tak (inkl. balkonger) 0,052 0,9 11 6,3 Park 0,075 0,1 1,7 1,0 Summa L1 0,164 0,51 19 11 Avrinning till uteplatser bak Länga 2 (L2) Uteplatser bak 0,025 0,8 4,6 2,7 Gång/cykelväg 0,018 0,8 3,3 2,0 Tak (inkl. balkonger) 0,059 0,9 12 7,2 Park 0,061 0,1 1,4 0,8 Summa L2 0,164 0,58 21 13 Totalsumma L1+L2 0,328 0,55 40 l/s Tabell 2 visar att båda radhuslängornas uteplatser på baksidan kan belastas med ca 20 l/s vardera vid ett 10-årsregn. Av det är ca hälften avrinning från tak och balkonger. 4 Förslag till LOD inom fastigheten samt översvämningsrisker efter omdaning Enligt jordartskarta från SGU (se bilaga 2) ligger planområdet i ett område främst bestående av sand. Sand har ofta god infiltrerande förmåga vilket med fördel kan utnyttjas i LOD-lösningar inom området. Eftersom takytorna, parkeringsytorna samt de hårdgjorda uteplatserna på radhusens baksida är de ytor som kommer att tillföra störst ökning av avrinning, ger det störst effekt att infiltrera och fördröja dessa ytor. 8(13)

L1 Infiltrationsdike L2 Infiltrationsdike Figur 3. Förslag till LOD inom området. Infiltrationsmagasin eller genomsläpplig ledning för takvatten och avrinning från uteplatser visas med blå streckade linjer under uteplatserna på baksidan. Röd inringning visar de lägst belägna uteplatserna i radhuslänga L2 som lutar mot korsningen Sköndalsvägen/Sandåkravägen. Dessa uteplatser anses ha en förhöjd risk för belastning av avrinning som kan stängas inne på uteplatserna. Parkeringsytorna föreslås bli anlagda med en lutning från huslivet. Infiltrationsdiken/mindre svackor anläggs för att infiltrera parkeringsytornas avrinning. Allmän dagvattenledning i Sköndalsvägen visas schematiskt i bilden. Parkeringsytorna till radhuslängorna kan anläggas med mindre svackdiken/infiltrationsdiken längs med parkeringsytorna för att fördröja och infiltrera avrinning från parkeringsplatserna. Att infiltrera avrinning från parkeringsytan kommer inte bara innebära en minskad avrinning till recipienten, åtgärden kan också minska föroreningsbelastningen till recipienten. För att fördröja och infiltrera avrinning från taken föreslås att taken avvattnas med takrännor som dras direkt till en ledning eller dagvattenkassetter i marken under uteplatserna. Taken ger upphov till störst andel avrinning och det är även takytorna som skulle kunna belasta uteplatserna med mest avrinning. Eftersom marken som ska bebyggas till största del består av sand kan stuprännorna anslutas till dagvattenkassett eller till en genomsläpplig ledning så att takvattnet kan infiltrera i marken under uteplatserna. För att inte riskera översvämning vid extrema eller frekvent återkommande nederbördstillfällen kan anordningen anslutas till ledningsnät via bräddavlopp eller anslutning på lämplig höjd. Då takvatten och avrinning från uteplatserna på radhusens baksida utgör en stor andel av den tillkomna dagvattenbelastningen efter exploateringen kommer avrinningsökningen efter exploateringen inte öka som presenterat i tabell 1 om all avrinning från dessa ytor infiltreras lokalt. 9(13)

Eftersom radhuslänga 2 (L2) kommer att luta norrut längs med Sköndalsvägen finns det risk att vatten kan ansamlas vid de nedersta uteplatserna vid extrema nederbördssituationer (se inringade uteplatser i figur 3). Därför är det särskilt viktigt att skydda uteplatserna nederst i längan. Då uteplatserna ska vara nedsänkta, se figur 4, är det viktigt att vatten har möjlighet att ta sig ut från uteplatsen via väldimensionerade dränbrunnar och att eventuell ledning för takavvattning samt avvattning från uteplatserna ligger på tillräcklig djup för att inte tryckas upp i de lägst belägna brunnarna. Takavvattningen och avvattningen från uteplatserna kan avledas i två separata ledningar för att inte riskera att takavvattning trycks upp på uteplatserna vid extrema regntillfällen. Då marken består av sand kan ledningarna göras genomsläppliga för att vatten ska infiltrera i sandjorden. För att inte riskera att ledningarna står fulla vid extrema regn kan ledningarna anslutas till dagvattennätet via exempelvis bräddledning. För att klarlägga om det är möjligt med infiltration under uteplatserna behöver en geoteknisk undersökning visa på sandens förmåga till infiltration. Även områdets grundvattennivåer behövs utredas för att inte riskera grundvatteninträngning i infiltrationsmagasinen/de genomsläppliga ledningarna. Uteplats fram Uteplats bak Ytlig avrinning Luta mark från muren Figur 4. Genomskärning av radhus. På husets framsida finns möjlighet för ytlig avrinning från uteplatsen på framsidan. På husets baksida finns inte möjlighet till ytlig avrinning dvs. att området utgör ett instängt område där vatten riskerar att stängas inne och ansamlas. För att inte belasta uteplatserna med avrinning från parkytan föreslås att marken mot muren (inringat) lutar från muren samt att det möjliggörs för infiltration och/eller avledning av vatten från marken närmast muren. Uteplatserna på framsidan har god möjlighet för ytlig avrinning vid extrema nederbördssituationer. De bör även luta svagt från husen mot gata för att undvika att vatten ställer sig mot huslivet vid regn. Uteplatserna kan även förses med planteringar eller gröna ytor dit uteplatsens dagvatten kan avledas och infiltreras. Då uteplatserna på radhusens baksida kommer att vara nedsänkta kommer uteplatserna vara instängda och inte ha möjlighet till ytlig avrinning ut från området. Just av den anledningen är det viktigt att uteplatserna inte belastas med takavrinning samt avrinning från parkmarken eftersom vattnen riskerar att stängas inne och ansamlas på gårdsytan. Uteplatserna på radhusens baksida bör även de anläggas så att de lutar svagt från husväggen, alternativt kan de anläggas svagt skålformade så att vatten ansamlas i uteplatsens mitt där minst en brunn för avvattning anläggs. För att undvika att avrinning från naturmarken rinner ner på uteplatserna föreslås att marken närmast muren lutar bort från muren. Dessutom kan man längs med muren anlägga ett dränerande stråk där avrinningen kan infiltrera. Enligt situationsplanerna ska man kunna gå ut i parken från uteplatserna via trappor som anläggs i muren. För att vatten inte ska rinna in på uteplatsen via trapporna kan det översta trappsteget upphöjas. Detta för att skapa ett fysiskt hinder för att förhindra att vatten från parkytan rinner ner via trapporna. 10(13)

5 Anslutning till ledningsnät efter omdaning samt omdaningens påverkan på recipienten Om området ansluts till dagvattennätet så ansluts det till dagvattenledning i Sköndalsvägen. I närområdet finns även ett kombinerat ledningsnät men för att inte belasta avloppsreningsverken med dagvatten brukar VA-huvudmannen, i detta fall Stockholm Vatten, förorda att nyanslutningar sker till duplikat ledningsnät där det finns tillgängligt. Eftersom största delen av de tillkomna hårdgjorda ytorna tycks kunna infiltrera genom olika LOD-lösningar inom fastigheten kan möjligen anslutning till det allmänna dagvattennätet undvikas. Genom att använda sig av LOD på sin fastighet kan anläggningsavgiften för omhändertagande av avlopp reduceras vid anslutning till allmänt ledningsnät. En reduktion på 50 % av anläggningsavgiften utgår om ingen dagvattenanslutning utförs då övrig anslutning för avlopp införs, och en reduktion på 25 % sker om fastigheten ansluts via bräddavlopp, men fastigheten själv tar hand som sitt dagvatten. Förutom reduktionen av anslutningsavgiften kan den löpande dagvattenavgiften även reduceras, eller helt utgå, om fastigheten själv tar hand om sitt dagvatten genom LOD-anläggningar godkända av Stockholm Vatten. 1 Området ligger inom Drevvikens avrinningsområde (Vattenförekomst SE656793-163709). Drevviken är ca 5 km 2 och tar emot avrinning från Haninge, Huddinge, Stockholm och Tyresö kommuner. Enligt Viss 2 (Vatteninformation Sverige) uppnår Drevviken ej god ekologisk status främst pga. övergödning. Det bedöms inte tekniskt möjligt att uppnå god ekologisk status till år 2015, och därför har vattenförekomsten fått en tidsfrist till år 2021. Drevviken anses inte heller uppnå god kemisk ytvattenstatus, främst pga. förekomst av kvicksilver. Drevviken omfattas även av två badområden som båda uppnår god badvattenkvalité. I nuläget består området främst av grönytor, vilka generellt ger låga föroreningshalter i dagvatten. Området ligger dessutom i ett område där jorden består av sand så stor andel dagvatten infiltreras troligen och når därför inte dagvattennätet. Resultaten visar att efter omdaningen kommer det totala flödet att öka om de inte fördröjs lokalt, främst på grund av tillkomna takytor. Takytor ger generellt lägre föroreningsbelastning än asfalterade ytor vilket innebär en relativt låg föroreningsbelastning till recipienten trots exploateringen. Takens föroreningspåverkan till recipienten är också bl.a. beroende av val av takmaterial. De nya radhusen kommer även att förses med parkeringsytor för de boende. Genom att infiltrera avrinningen från parkeringsytorna istället för att koppla dem direkt på dagvattenledning i Sköndalsvägen kan ytterligare avrinning samt föroreningsbelastning till dagvattennätet undvikas. Planområdet är så pass litet i förhållande till Drevvikens totala avrinningsområde att förändringen av dagvattenbelastningen kan anses vara försumbar. Eftersom området dessutom till störst del består av sandjord kan en stor andel av den ökade avrinningen infiltrera och fördröjas lokalt med hjälp av olika LOD-lösningar. Även föroreningstransporten till Drevviken bedöms inte öka nämnvärt, särskilt inte om avrinning från parkeringsytorna fördröjs och infiltreras. Exploateringen anses inte utgöra ett hinder för Drevviken att uppnå god ytvattenstatus enligt uppsatta miljömål. 1 Information från broschyr Taxa 2012 för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Stockholm och Huddinge, Avgift för vatten och avlopp ; http://www.stockholmvatten.se/commondata/infomaterial/taxa2012_rev.maj2013.pdf (Information hämtad 150120) 2 http://www.viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se656793-163709 (Information hämtad 150212) 11(13)

Bilaga 1, Areauppskattning för nuläge och efter omdaning Areauppskattning efter omdaning, beräknad yta visas innanför streckad linje. Gul yta = tak, mörkblå = uteplatser på baksida, rosa = uteplatser framsida, ljusblå linjer = gång/cykelväg. Ifyllda cykelvägar samt grönmarkerad naturmark visar de ytor som antas kunna belasta uteplatserna på husens baksida med avrinning baserat på höjdkurvor (röda linjer i bild ). Area Sköndal efter omdaning Yt kategori m 2 ha Tak 962 0,0962 Balkong 150 0,015 Uteplats fram 278 0,0278 Uteplats bak 474 0,0474 Parkering 481 0,0481 GC - väg 875 0,0875 Park 3410 0,341 Summa 6630 0,663 Area Sköndal före omdaning GC - väg 850 0,085 Park 5780 0,578 Summa 6630 0,663 12(13)

Bilaga 2, Jordartskarta Markförhållanden i planområdet, planområdet visas innanför streckad markering. Orange yta med prickar = sand, Röd = berg i dagen, Röd med vita prickar = berg i dagen med klapper, gul = lera. Bruna rektanglar visar byggnader inom området. Karta hämtad från SGU 20150208. 13(13)