Infoga eget foto Infoga ett foto som täcker sidytan och placera det längst bak. Ta sedan bort exempelfotot! (markera och klicka delete ) Case management för sköra äldre personer (+65) EFFEKTER PÅ SJUKVÅRDSKONSUMTION, KOSTNADER I RELATION TILL NYTTA, OCH UPPLEVELSER AV INTERVENTIONEN MAGNUS SANDBERG, LEG SSK, DR MED VET, BITRÄDANDE FORSKARE Vårdalinstitutet Institutet för Vård- och Omsorgsvetenskap 1
Bakgrund Stora utmaningar för vårdsystemen Vi blir äldre med fler sjukdomar Komplexa vårdbehov Vårdkontakter på flera olika ställen Liten del står för en stor del av vårdutnyttjandet Andelen äldre ökar Bakgrund (forts ) Fragmenterat vårdsystem Svårt för äldre att navigera i vårdsystemet Olika hälsoproblem försvårar kontakten med vården Vård söks inte alltid Vård söks inte alltid på rätt nivå i vårdsystemet 2
Bakgrund (forts ) Förutsättningar för avhandlingsarbetet Det borde gå att identifiera äldre som på sikt kommer att utnyttja vård Det borde gå att tidigt upptäcka och förebygga problem hos äldre Det borde gå att ge äldre stöd i kontakten med vårdgivare och samordna kontakterna Detta borde kunna göras med case management Vad är case management? Det finns ingen bra (eller vedertagen) översättning av ordet till svenska Finns en mängd olika modeller och definitioner Enligt The Case Management Society of America är case management (fritt översatt): "... är en process (i samarbete) som omfattar bedömning, planering, underlättandet, koordinering, övervakning och utvärdering, samt förespråkandet av den service som behövs för att tillgodose en individs och en familjs hälsobehov och där kommunikation och tillgängliga resurser används för att framhäva kvalitet och kostnadseffektiva resultat. 3
Vad är case management? (forts ) Huvudsakliga funktioner Screening Utvärdering/bedömning Planering/koordinering av vård Införandet av olika planerade insatser Övervakning Personcentrerad Kontinuitet Vad är skörhet/frailty The Lancet 4
Avhandlingens syfte Att undersöka vårdkonsumtionsmönster hos äldre och undersöka om en intervention med case management för sköra äldre (+65) har effekt med avseende på vårdutnyttjande och kostnader i relation till nytta. Syftet var även att undersöka de äldre personernas och case managernas upplevelser av interventionen. Delsyften Att undersöka effekterna av en case management intervention för sköra äldre personer (65 år eller äldre) med avseende på vårdkonsumtion (Delstudie II) Att utvärdera effekterna av en case management intervention för sköra äldre personer (65 år eller äldre) med avseende på kostnader i relation till nytta (Delstudie III) Att undersöka sköra äldre personers och case managers upplevelse av en komplex case management intervention (Delstudie IV) 5
Delstudie II och III Design: Urval: Randomiserad kontrollerad studie Personer 65 år och äldre. Skulle även vara hemmaboende, ha hjälp med två dagliga aktiviteter, varit inlagd minst två gånger det senaste året eller besökt läkare i öppenvården minst fyra gånger. 153 individer lottades mellan 2006 och 2010 till kontrollgrupp (73 st) eller till interventionsgrupp (80 st) Datainsamling: Baslinje och därefter var 3 månad under 1 år (enkät). Vårdutnyttjande för året innan de kom med i studien och för hela studieåret (register) Utfallsmått: Vårdkonsumtion (delstudie II) och vårdkostnader (delstudie III), Livskvalitet (delstudie III) Analys: Gruppjämförelser, Intention-to-treat analys Delstudie II och III Interventionen Case management interventionen bestod av fyra delar: 1. Traditionell case management (som till exempel att utvärdera, skapa vårdplaner, koordinera) 2. Ge allmän information (om till exempel om kommunens olika aktiviteter, säkerhet i hemmet och fysisk aktivitet) 3. Ge specifik information anpassat till personens specifika behov (till exempel att ge information om personens specifika sjukdomar eller läkemedel) 4. Säkerhet och tillgänglighet (att vara kontakatbar via mobiltelefon under kontorstid måndag till fredag) Sjuksköterskor och sjukgymnaster jobbade som case managers Hembesök minst 1 gång i månaden 6
Delstudie II Resultat Grupperna skiljde sig inte åt vid studiens start Case management gruppen hade jämfört med kontrollgruppen Lägre antal besök hos läkare i öppenvården under perioden 6-12 månader efter baslinjemätningen (4,1 mot 5,3; p=0,047) Lägre antal och andel akutmottagningsbesök som inte ledde till sjukhusinläggning 6-12 månader efter baslinjemätningen (0,1 mot 0,4; p=0.041 och 17 mot 47 %; p=0.016) Delstudie II Resultat (forts) Färre antal läkarbesök i öppenvård: 4,1 besök jämfört med 5,3 (vid 6-12 månader efter baslinjemätningen) p=0.047 7
Delstudie II Resultat (forts) Högre andel akutbesök som inte ledde till inläggning. Av de som gjorde akutbesök skickades 17% i hembesöks-gruppen hem jämfört med 47% i kontrollgruppen p=0.016 Delstudie III Resultat Case management gruppen hade jämfört med kontrollgruppen Lägre antal timmar hjälp med instrumentell ADL (s.k. IADL som innebär t.ex. städning, transport och matlagning) för hela studieåret (200 timmar mot 333 timmar, p=0.037) Lägre kostnad för IADL under studieåret (SEK 34 186 mot SEK 57 020, p=0.037) Ingen skillnad i totala kostnader för hela studieåret Ingen skillnad i hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D eller EQ-VAS) för hela studieåret En liten ökning av ett av livskvalitetsinstrumenten (EQ-VAS) för de sista sex månaderna (0,03 mot -0,02, p=0.029) 8
Delstudie II och III Slutsatser Viss effekt på vårdkonsumtion (öppenvård och vissa akutbesök) En minskning av informell vård, både i tid och kostnader Ingen minskning av totala kostnader, men heller inte ökade kostnader Inga eller små effekter på hälsorelaterad livskvalitet Delstudie IV Design: Urval: Kvalitativ design 14 personer som fått case management interventionen, samt samtliga sex case managers Datainsamling: Intervjuer under perioden 2007-2012, totalt 14 deltagarintervjuer (mellan 40 min och 2 h 51 min) och 15 case managerintervjuer (mellan 9 och 24 min). Analys: Innehållsanalys 9
Delstudie IV Resultat Resultatet kunde tolkas utifrån två områden 1. att ge/ta emot case management som en vårdmodell 2. att jobba som/interagera med en case manager Totalt fyra huvudkategorier Sedd från case managerns synvinkel 1. case management som att gå in i en ny yrkesroll 2. case managern som en coachande bevakare Sedd från deltagarens synvinkel 3. case management som en möjlig ytterligare resurs 4. case managern som en hjälpande hand Delstudie IV Slutsatser Förtroendet mellan den äldre och case managerns är viktigt och kan skapas av känslor av säkerhet, kontinuitet och tillit. Det ömsesidiga förtroendet är viktigt för att case management ska fungera Ny funktion som kunde vara utmanade och innebära olika problem Det finns ett behov av professionellt stöd till case managern Fanns många problem som case managern upptäckte och kunde lösa och funktionen sågs som ett komplement till övriga vårdsystemet 10
Avhandlingen Slutsatser Äldre är en heterogen grupp där det är svårt att förutsäga vårdutnyttjande (delstudie I) Case management gav möjlighet till: Kontinuitet genom kontakten med case managern Samordning av vården Att problem upptäcktes och åtgärdades Olika former av stöd och en relation baserad på förtroende Case management har effekt på viss typ av vårdutnyttjande Case management har effekt på anhörigas insatser Inga effekter på slutenvård, kostnader eller hälsorelaterad livskvalitet Hur går vi vidare? Söka pengar för implementera case management och/eller hitta intresserade kommuner som är villiga att prova denna nya vårdmodell Dra lärdom av de erfarenheter vi har Implementera case management i befintlig verksamhet Just nu samarbete med en kommun Studera processen (implementeringen) mer noggrant och hur detta uppfattas på olika nivåer. Hoppas kunna starta detta i slutet av 2014. 11
Magnus.Sandberg@med.lu.se http://www.lu.se/lup/publication/3972081 12