Konstföreningen EKO Jag har blivit ombedd att berätta lite om konstföreningens historia sedan starten. Att göra en tillbakablick till den 26 maj 1981, dagen då 16 förväntansfulla kommunanställda samlades på biblioteket i Eslöv till det första årsmötet låter kanske ganska lätt. Men när jag efter att ha läst igenom protokollen genom åren så kan nog sägas att så var det inte. Det skulle lätt kunna bli en uppräkning av alla de konstnärer som vi har haft glädjen att ha som utställare. Men jag väljer istället att berätta om en del av de aktiviteter som vi haft i föreningens historia. Det hela började med att dåvarande kultursekreteraren Lars Fryksén hade gått och funderat på att en konstförening bland de kommunanställda saknades. Han var en välsedd gäst hos mig i kommunens tryckeri i gamla Stadsgården på Västerlånggatan och ofta kom samtalet in på detta och han tyckte att vi skulle försöka få igång något. Lars som var en handlingens man kontaktade några andra och ett möte kom till stånd i Medborgarhuset i slutet av 1980 där en interimsstyrelse bildades som skulle utarbeta stadgar och andra praktiska saker kring detta. Föreningens namn var då Kommunanställdas konstförening i Eslöv. Interimstyrelsen kom att bestå av Lars Fryksén från Kulturförvalt., Gun Olofsson, Kulturförv. Lennart Carlsson från Stadsbiblioteket, Kent Viberg, Fritidsförvaltningen och undertecknad Lars-Erik Svensson från Drätselkontoret. Som suppl. var Börje Blomqvist från Stadsingenjörskont., Inga Ericsson, Drätselkont. och IngBrit Johnsson från Skolkont. utsedda. Detta var också stommen i den första styrelsen som valdes på det första årsmötet. Styrelsen började genast att aktivera kommunmedlemmarna och det dröjde inte heller länge förrän den första utställningen var på plats i Stadsbiblioteket. En viktig åtgärd var att föreningen redan första året sökte medlemskap i Sveriges Konstföreningar Riksförbund, SKR. Kontakter etablerades med de andra konstföreningarna i Eslöv. Bl.a Felix och Åkermans konstföreningar fick lämna råd till oss hur en konstförening lämpligen skulle agera för att skapa intresse kring konsten bland anställda. Medlemsavgiften det första året var satt till 120:- och föreningens första ordf. var Lars Fryksén. Han omvaldes även för 1982. När han nästföljande år flyttade till Karlskrona så valdes gatuchefen Lennart Lundqvist som ordförande. Redan under 1983 påbörjades arbetet med att få fram ett grafiskt blad till medlemmarna. Konstnären som valdes var Jana Masikova som gjorde tre olika blad med motiv från sydfrankrike. De kostade 20:-/st och de delades ut som julgåva till medlemmarna i samband med utlottningen detta år. Under 1983 började man också att titta på möjligheten att ut och resa. En resa till S:t Petersburg (Leninggrad) diskuterades men av någon anledning fullföljdes inte planerna då. Kanske det var oroligheter i världen som avskräckte. Men också att intresset var för litet- eller för dyrt. Detta år hade vi också en s.k. amatörutställning med enbart kommunanställda som konstnärer. Denna utställning visade klart att det fanns många med konstnärliga anlag. Olika tekniker blandades i denna
utställning och kanske detta inspirerade många andra att själv starta med något liknande. En speciell jury fanns för att kolla att alstren höll måttet. Juryn hade säkert ingen svår uppgift ty alla fick ställa upp med sina alster--utan att ge avkall på kvaliten. Medlemsantalet var detta år 217 st. 1984 på årsmötet beslöts att även våra politiker fick vara medlemmar i föreningen. Medlemsantalet var nu 176 st. En minskning men förening förberedde sig då med att göra kampanjer som gav resultat med allt fler medlemmar. 1985 var vi återigen över 200 medlemmar och en del av dessa följde med på en bussresa till Lousianna i Danmark för att titta på Matisseutställningen där. Årligen arrangerades det runt om i Sverige något som kallas för KONSTENS VECKA. Detta går ut på att under en given vecka skall om möjligt alla konstföreningar och andra kulturinstitutioner aktivt verka för att låta konsten komma i focus. Varje år är det olika teman. EKO eller Kommunanställdas konstklubb som föreningen hette de första åren hade bjudit in kommunens olika konstföreningar att deltaga i en utställning med vardera 3 alster som skulle ingå i resp. förenings medlemslotteri. Utställningen som visades på stadsbiblioteket avslutades med en konstafton med Gudrun Rosenberg från Lilla Galleriet som populär föreläsare. 1986 var det året som vi hade en av de många studiecirklar som vi haft genom åren. Vi var ute hos olika konstnärer och besökte dem i hemmiljö där de berättade och visade oss sin teknik. Bl.a. var vi hos Håkan Lindskog i Borgeby (numera Håstenslöv utanför Marieholm), smeden Hans Hall i Munkarp utanför Kungshult, och citadellet i Landskrona där vi fick se hur man restaurerar konst, möbler och andra kulturskatter. I samband med cirkeln hade vi besök av f.d. intendenten på Malmö Museum Ingegerd Polfelt. Och redan så förberedes en studiecirkel som skulle starta på våren 1987. Detta blev säkert en av de mest populära cirklarna vi haft. Vi gjorde en s.k. Slottsrunda där vi besökte en del slott och gods såvål inom som utom kommungränsen. Det var ett fantastiskt mottagande vi fick av godsägarna vid våra besök. De bjöd verkligen på sig själv. Vi hade bl.a. hjälp av Gunnar Johansson/Thor på några av slotten med guidningen. Hans kunskaper är välkända. 1986 var vi 255 medlemmar. Konst för 28000:- hade köpts till vår årliga utlottning. Utlottningen var i många år uppdelad i olika dragningar. En dragning varje år där alla fick vara med och en dragning vartannat år där enbart de som inte tidigare vunnit något deltog. Vid utlottning tänkte styrelsen att den skulle vara generösa och bjuda de närvarande på julkaffe. Men detta hade så när slutat i en ekonomisk kris. Inte mindre än 125 medlemmar (minst) mötte upp. Detta var glädjande i sig men de anslagna medlem på max 500:- fick i hast utökas till 1700:-. Nåja även denna fråga klarades av och det blev många lyckliga vinnare under denna kväll. Vi kunde också efter utlottningen dela ut ett nytt grafiskt blad som konstnärinnan Margaretha Olsson hade gjort. Ett vackert och populärt motiv från Bråån vid Ellinge.
1987 var vi nu uppe i 344 medlemmar. Under 1987 aviserade vår ordförande Lennart Lundqvist att hans skulle sluta sin tjänst vid kommunen. Någon ny ordförande som i såfall skulle väljas vid ett extra årsmöte skulle inte utses utan föreningen fortsatte sin verksamhet med undertecknad som var v. ordf. fram till nästa årsmöte. Vi hade under året bl.a. utställningsverksamhet på såväl Solhällans servicehem som Gatukontorets förråd. Tyvärr har vi inte så många gånger kunnat fullfölja våra planer att sprida ut våra utställningar på andra arbetsplatser. Men kanske resurserna kommer tillbaka. En ny Danmarksrunda med buss blev det och då var det Mexikansk konst på Lousiana som tillsammans med en fin lunch på Julebaeckshus och lite handel gjorde att 48 glada resenärer kunde återvända till Eslöv med lite nya konstintryck. Efter dessa år så hade vi diskuterat färdigt med att föreningen skulle skaffa sig ett mera lättuttalat namn. En namntävling utlystes och Lisel Sjögren, skolförvaltningen, hade komponerat det nya namn och emblem som än idag gäller.-konstföreningen EKO. 20 olika förslag hade inlämnats till tävlingen. Under året lämnade EKO in en skrivelse till Kulturnämnden om att kommunens konstinnehav borde cirkulera mellan de olika förvaltningarna och arbetsplatserna. Redan då var det svårigheter med kommunens ekonomin och någon åtgärd i enlighet med vårt önskemål har ännu inte skett. En ny studiecirkel, denna gång med den populäre Snogerödskonstnären Karl Erik Olsson som cirkelledare avverkades. Ämnet var grafiska tekniker. Vi gick igenom de olika teknikerna och gjorde olika studiebesök, bl.a. Forum, Malmö Museum och Statens museum för kunst i Köpenhamn. Detta var året då vi tyckte att en höjning av årsavgiften till 150:- var motiverat. Årligen har vi många utställare, i samarbete med Kulturförvaltningen. Som exempel kan sägas att 1987 hade vi inte mindre än 21 olika utställare. Och så har det varit de flesta åren Konstkritiker Stig Åke Stålnacke var det årets föredragshållare vid utlottningskvällen inför 80 närvarande medlemmar. När vi i april 1988 hade årsmöte så hade vi bjudit in Åke Arenhill som föreläsare. Hans klurigheter gick hem hos mötesdeltagarna. En ny resa till broderlandet Danmark var på gång. Vi ställde färden Gamle Holtegaard där vi fick se en fin skulpturutställning. Efter en välsmakande lunch på den lilla mysiga krogen åkte vi till Birkeröds rådhus där vi fick en trevlig presentation av en del av kommunens konstinnehav som fanns i rådhuset. Imponerande var att kommunens medel för inköp av konst var flerdubbelt mer än vad Eslöv hade till förfogande. Och inte var det någon dålig konst som köptes in Som en liten parantes så kan jag ju nu så här långt efteråt tala om att vid den rekognisering som jag brukade göra innan utfärderna så kom jag just till Gamle Holtegaards kro och frågade den vänlige krögaren om lite olika alternativ. Han bjöd mig då in på en liten minilunch- med alla tillbehör. Jag hade troligen lite skamkänslor när jag kom ut till bilen igen ty där väntade Brita, min fru. Nåja jag tror nog hon blev kompenserad lite senare under dagen. Under 1989 hade vi en studiecirkel om Skagenmålarna med Lillemor Kornfelt som ledare. Under hennes sakkunniga ledning fick vi veta allt om detta konstnärskollektiv som vunnit vida
berömmelse över hela världen. Och vad vore en studiecirkel om Skagenmålarna utan ett besök på platsen. Så därför åkte en del av deltagarna i privatbilar tillsammans till Skagen och fick se verkligheten på nära håll. Samma helg var dessutom konstföreningen värd för Skånedistriktets SKR-avdelning och dess årsmöte. Stadshusets konst visades och en rundtur till de olika gallerierna i staden avslutade dagen. Årets medlemsiffra var 417 st. Vi hade dessutom införskaffat ett nytt grafiskt blad till medlemmarna. Det var Helsingborgskonstnären Peter Arnesson som hade gjort två olika motiv som vi i egen regi lät trycka upp. 1990 började med en studiecirkel i januari månad som hette 101 sidor konst med Lillemor Kornfelt som studieledare. Vi årsmötet i april kåserade intendenten vid Lunds Konsthall om Övermålaren. Ett gripande människoöde inom konstnärsvärlden. I samband med Forum-elevernas vernisage i oktober hade de 5 konstnärerna inbjudits och berättade då om sin konst och det fanns möjlighet att ställa frågor om konsten och teknikerna. Hasse Hasselgren, välkänd konstnär höll dessutom ett föredrag och visade bilder om Konstgeschäft. Vid utlottningen i december hade vi konstnärsparet Beck o Jung som föreläsare. De gjorde ett lyckat framträdande under rubriken Form och Datakonst. 1991 var kanske lite av ett mellanår. Men våra utställningar skiftades regelbundet varje månad. Till glädje för såväl anställda som andra besökare. Varje år lämnar föreningen in en ansökan om bidrag från arbetsgivaren, Eslövs kommun, och vi har varje år tacksamt mottagit ett belopp som kommer alla medlemmarna till del i någon form. Vidårsmötet i april hade vi bjudit in Gudrun Rosenberg från Lilla Galleriet som då berättade och visade bilder över ämnet GladKonst. Hon har genom mångårig lärarutövning lärt sig att fängsla åhörarna med sina kunskaper. Årets var vid de två dragningarna c:a 100 000:-. 1992 på årsmötet beslöts bl.a. om en höjning av årsavgiften till 180:-och som fortfarande gäller. Under vintern och våren hade vi också en ny studiecirkel som handlade bl.a. om Pariskonst. Ty målet var att tillsammans göra en resa till Paris. I maj månad satte sig 26 medlemmar på bussen för att tillsammans titta på vad Paris hade att visa. Detta blev ingen besvikelse, men vädret var inte på vår sida. Så den berömda löksoppan gjorde faktiskt gott. Det gav mersmak- både resa och soppa.en bra studiehandledare och en kunnig guide gjorde det inte sämre. Årets medlemssiffra var 495 st. Även under 1992 kunde vi glädja oss åt att kunna lämna ut ett grafiskt blad. Denna gång var det Malmökonstnären Roland K. Nilsson som hade gjort två olika motiv som dels var hämtade från myternas värld och dels var Matisseinspirerade. 1993 gjorde vi en gemensam resa till Österlen där vi bl.a. besökte Gösta Verner-museet i Simrishamn. Glasblåsaren Anders Wingård i Baskemölla och Galleri Öhman i Ravlunda var andra ställen som vi besökte. Det lekamliga intogs i den mysiga bykrogen i Brantevik. Ett 50-tal medlemmar deltog i resan. Årsmötets föreläsare var konstnären och konstskribenten m.m. Gösta Nydahl från Höör. Hans ämne var över en av våra
stora skulptörer genom åren Carl Milles. Bilder kompletterade det hela. 1994 var ett år som kanske kan gå till historien för många andra i världen. Men för oss som deltog i studiecirkeln om rysk och östeuropeisk konst och som tillsammans gjorde en båtresa till S:t Petersburg så kommer kanske nu så här efteråt ibland tanken om båtresor och vad som kan hända. Men efter väl genomförda och inlärda teoretiska kunskaper så blev vi drygt ett 25-tal medlemmar som på plats fick se all den överflöd av konst som finns i den forna ryska huvudstaden. Vinterpalatset och de andra kulturplatserna satte sig på näthinnan. Under slutet av 1994 kom så frågan upp igen om ett nytt grafiskt blad. Vi hade genom olika kontakter fått ett tips om och med hjälp av denna kontakt så gjordes en överenskommelse med av Sveriges bästa konstnärer för närvarande, Anders Österlin. En serigrafi i tre olika färgnyanser blev resultatet av dessa samtal. Ett förbehåll var dock att föreningen köpte upplagan, 500 st, och lämnade ut dessa gratis till medlemmarna. Eftersom kostnaden var så pass stor som 50000:- så fick vi genom olika kontakter och tips möjlighet att köpa konst för våra utlottningar till mycket förmånliga priser. Så utlottningen såväl 1994 som 1995 kommer intet på något sätt att bli av sämre kvalitet eller till lägre vinstvärde än förut. Tvärtom så kan nog föreningen få vara med om en av de finaste utlottningarna som konstföreningen någonsin haft. att förmedla konst och intrycken av konst. Att vi sedan har haft glädjen att ha många såväl kända som mindre kända konstnärer hos oss är en viktig del i vår strävan att uppnå våra mål. Det är min förhoppning att såväl nuvarande styrelse som kommande styrelser arbetar i samma anda att förmedla god konst och inte faller för frestelser som genom ett kanske lättare sätt inte uppfyller dessa kriterier. Lars-Erik Svensson Ordf. 1989-1994 Denna lilla historik kan inte på något sätt utge sig för att vara komplett. Men den speglar lite av vad Konstföreningen EKO genom de gångna åren har sysslat med. Huvudsaken har ju hela tiden vara