Samverkan Social ReKo

Relevanta dokument
Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Maria Nyström Agback.

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Datum Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

A-salen, kommunhuset, Sollefteå. Enligt närvaro- och tjänstgöringslista

Ledningssystem för samverkan inom regionens och kommunernas hälsa, vård och omsorg

Lagstiftning kring samverkan

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Stödstrukturer. Delprojekt i Trygg och säker vård och omsorg. Projektplan

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Samverkansöverenskommelse. mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med. Psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Överenskommelse om samverkan för trygg och säker utskrivning från sluten hälso och sjukvård i Jönköpings län

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

(Prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301, SFS 2006:493) läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Riktlinje för samverkan inom Uppsala kommun vid hemgång efter sjukhusvistelse

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (16)

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Politisk samverkansberedning

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Yttrande över revisionsrapport Granskning av samverkan i missbruks- och beroendevården nr 4, 2017

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Strategi för närvårdsamverkan i Uppsala län

Minnesanteckningar från möte med Reko - Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och länets kommuner

Stockholms läns landsting 1 (2)

1 Överenskommelsens parter

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län kring personer med missbruk/beroende

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Program. för vård och omsorg

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården

Överenskommelse om samarbete mellan VGR och kommunerna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Vad betyder den i

Specifikation gällande samarbete och styrning. inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel

Kick-off för arbete med länsgemensam handlingsplan i Västra Götaland VÄLKOMNA!

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

BILAGA C. Samarbetsorganisationen Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Praktiska anvisningar - Analys och ekonomi, Samordning av den enskildes insatser mellan slutenvård, öppenvård och kommun

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

Tjänstemannastöd Specifika samverkansrådet för folkhälsa Beslut i Regionala chefsamverkansgruppen (KC/RD)

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

psykisk funktionsnedsättning

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Gränsdragningsproblem

Regional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sl uten hälso - och sjukvård

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

Riktlinje för bedömning av egenvård

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Göteborgsregionens kommunalförbund. Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen. Förslag till beslut

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

Tandvårdsstöd i Uppsala län

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg.

Tjänstemannastöd Specifika samverkansrådet för folkhälsa, social välfärd och vård

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar

Rapport om arbetet för en ny struktur för samverkan i Västra Götaland mellan kommuner och Västra Götalandsregionen.

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

Överenskommelse i Jönköpings län omgemensam satsning för förbättrade. stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer

Modell för samverkan mellan Stockholms läns landsting och organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i Stockholms län

Transkript:

2018-06-01 Samverkan Social ReKo Arbetsordning och dokumentstruktur för samverkan mellan Region Västernorrland och länets kommuner avseende socialtjänst och hälso- och sjukvård

2 Innehållsförteckning 1 Övergripande beskrivning... 3 1.1 Parter avsikt/viljeinriktning... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Mål... 3 1.4 Aktuell lagstiftning... 3 2 Samverkanstruktur... 3 2.1 Samverkansmodell... 3 2.2 Grupper, deltagare och uppdrag... 4 2.2.1 Social ReKo... 4 2.2.2 Beredningsgrupp till Social ReKo (BG)... 5 2.2.3 Länssamverkansgrupp (LSG)... 5 2.2.4 Tillfälliga styr- och arbetsgrupper... 6 3 Dokumentstruktur... 6 3.1 Avtal... 7 3.2 Huvudöverenskommelse... 7 3.3 Målgrupps- och verksamhetsanpassade överenskommelser... 7 3.4 Rutiner... 8 3.5 Behandlingslinjer... 8 3.6 Projekt och uppdrag... 8 4 Kommunikation... 8 4.1 Internet/Web... 8 4.2 ProjectCompanion... 8 4.3 Extern kommunikation med koppling till samverkan och samordning... 8

3 1 Övergripande beskrivning 1.1 Parter avsikt/viljeinriktning Parter i denna samverkan är Region Västernorrland och länets sju kommuner, Sundsvall, Ånge, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. 1.2 Syfte Syftet med en formaliserad samverkan, baserad på dialog, gemensamma avtal, överenskommelser och rutiner är att skapa ett mervärde för de människor som behöver stöd, vård- och omsorg från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. 1.3 Mål En samordnad och sammanhållen vård och omsorg där bästa möjliga kunskap används i mötet med de människor som behöver stöd, vård- och omsorg från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. 1.4 Aktuell lagstiftning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 och Socialtjänstlagen 2001:763 har kommunerna och landstinget skyldighet att samverka för att säkerställa samarbetet kring personer med behov av insatser från båda huvudmännen. Krav på samverkan finns även när det gäller läkarresurser till särskilt och ordinärt boende och för att enskilda, som kommunen har ansvar för, också får övrig vård och behandling, hjälpmedel samt förbrukningsartiklar som hans eller hennes tillstånd fordrar. Landstinget och kommunen ska även ingå överenskommelser om samarbete i fråga om: 1. personer med psykisk funktionsnedsättning, 2. personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar, och 3. barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Lag (2017:810). De lagar som främst berörs i denna samverkan är Socialtjänstlagen (SOL), Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Även andra lagar och lagområden kan vara aktuella. 2 Samverkanstruktur 2.1 Samverkansmodell Samverkansstrukturen består av en politisk nivå, Social ReKo, samt två formaliserade nivåer på tjänstemannanivå, Beredningsgrupp och Länssamverkansgrupp. Hur många Länssamverkansgrupper som skall tillsättas beslutas av Beredningsgruppen med utgångspunkt från Social ReKo:s verksamhetsplanering.

4 Vid behov kan samverkansgrupper utses på kommunnivå vilket då sker genom beslut i respektive parts linjeorganisation. Lokala samverkansgrupper på kommunnivå har självklart att förhålla sig till gällande avtal, överenskommelser och rutiner men har inget formellt återrapporteringsansvar enligt denna arbetsordning. För administration av möten och aktiviteter inom ramen för denna samverkan ansvarar huvudmännen solidariskt genom att tillhandahålla resurser för administrativt stöd. Social ReKo Beredningsgrupp Adminstrativt stöd Tillfälliga styr- och arbetsgrupper eller projekt Länssamverkansgrupp (LSG) Lännsamverkansgrupp (LSG) Länssamverkansgrupp (LSG) 2.2 Grupper, deltagare och uppdrag 2.2.1 Social ReKo Social ReKo består av ordföranden i respektive kommuns nämnd/utskott som ansvarar för socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård samt ordförande, vice ordförande och en oppositionsledamot från Region Västernorrlands Hälso- och sjukvårdsnämnd, Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnd samt beställarutskott. Ordförande och vice ordförande för Social ReKo utses av forumet i samband med ny mandatperiod senast i januari, från det år uppdraget skall gälla. Ordförandeposten och vice ordförandeposten skall alternera mellan huvudmännen. Social ReKo träffas minst fyra (4) gånger per år. Social ReKo är Västernorrlands politiska samverkansforum mellan kommuner och landsting för frågor som rör socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det är ett forum för dialog och beredning inför beslut i frågor som rör avtal, överenskommelser och gemensamma projekt. Formella beslut fattas därefter av respektive huvudman. Social ReKo fastställer mål och syfte för denna samverkan med utgångspunkt från lagstiftningens krav, lokala behov och egna ambitioner. I detta ingår att fastställa och följa upp verksamhetsplan med tillhörande årsplanering. Social ReKo:s uppföljning utgår från fastställd årsplanering (årshjulet) med tematiserad återrapportering från alla samverkansområden och dokumenteras i en årlig skriftlig rapport. Social ReKo strävar efter

5 att utveckla en samverkan där även skolan finns med varför gemensamma möten med Skolpresidiet kan förekomma. För administration, planering och dokumentation av dessa möten ansvarar huvudmännen vartannat år eller enligt särskild överenskommelse. 2.2.2 Beredningsgrupp till Social ReKo (BG) Beredningsgruppen består av högre chefer (förvaltningschefsnivå) från kommunernas socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård samt från landstingets hälso- och sjukvård. Ordförande och vice ordförande utses av Beredningsgruppen för 1 år i taget, senast i november, året före uppdraget skall gälla. Ordförandeposten och vice ordförandeposten skall alternera mellan huvudmännen. Beredningsgruppen träffas minst sex (6) gånger per år. För administration, planering och dokumentation av dessa möten ansvarar huvudmännen vartannat r eller enligt särskild överenskommelse. Beredningsgruppen bereder ärenden till Social ReKo och följer upp gemensamma åtaganden genom en tydlig organisations- mötes- och dokumentstruktur. Målet om en samordnad och sammanhållen vård och omsorg för de människor som behöver insatser från båda huvudmännen skall alltid vara utgångspunkt i det arbete som bedrivs. Beredningsgruppen ska också medverka till att gemensamma frågor kopplade till nationell kunskapssyrning uppmärksammas och hanteras gemensamt. I uppdraget ingår att: Föreslå överenskommelser och anvisningar/rutiner till stöd för praktiker och chefer för formellt fastställande av respektive huvudman. Föreslå gemensamma behandlingslinjer för formellt fastställande av respektive huvudman Säkerställa att gemensamma dokument hålls tillgängliga och blir uppdaterade Bereda avtal för beslut av respektive huvudman Utse styr- och arbetsgrupper för särskilda frågor och projekt Fastställa, driftsätta och genomföra gemensamma projekt i enlighet med vår gemensamma projektmodell. Säkerställa att frågor från Länssamverkansgrupperna hanteras och återkopplas Respektive part säkerställer hemtagning av överenskommelser, behandlingslinjer, rutiner och andra samverkansuppdrag till egen organisation Sortera och agera mottagare för nationella uppdrag och kunskapsstöd riktade till bägge huvudmännen Hantera frågeställningar som rör struktur och samverkan av gemensam kunskapsutveckling Hanterar löpande inspel, frågor och eventuell friktion i den gemensamma strukturen Dokumentera möten i form av dagordning och minnesanteckningar Vara föredömen för en god samverkanskultur genom att värna samarbete och samverkan 2.2.3 Länssamverkansgrupp (LSG) Länssamverkansgrupper består av verksamhetschefer eller motsvarande och/eller andra funktioner i enlighet med respektive huvudmans önskan. Det är viktigt att utsedda personer har tillräckliga mandat från sin respektive organisation för att syftet med denna grupp skall uppnås.

6 Hur många Länssamverkansgrupper som skall finnas beslutas av beredningsgruppen utifrån Social ReKo:s verksamhetsplanering. Ordförande och sekreterare utses av Länssamverkansgruppen för 1 år i taget, senast i november året före uppdraget skall gälla. Ordförandeposten och sekreterarposten skall alternera mellan huvudmännen. Länssamverkansgrupper träffas minst sex (6) gånger per år. Länssamverkansgruppen skall säkerställa att samverkan och samordning sker i verksamheten i enlighet med fastställda avtal, överenskommelser, behandlingslinjer och rutiner. I detta ingår att: Säkerställa implementering och tillämpning av beslutade avtal, överenskommelser, behandlingslinjer och rutiner Självständigt identifiera och lösa frågor i verksamheten som utgör hinder för samverkan och samarbete Påtala brister till Beredningsgruppen i det fall tillämpning av överenskommelser, behandlingslinjer, rutiner brister och inte kan åtgärdas direkt Hantera och åtgärda övriga avvikelser och brister i vårdkedjan med koppling till samordning och samverkan Dokumentera möten i dagordning och minnesanteckningar, vilka delges Beredningsgruppen Redovisa till Beredningsgruppen i enlighet med Social ReKo:s årsplanering 2.2.4 Tillfälliga styr- och arbetsgrupper Tillfälliga arbetsgrupper utses av beredningsgruppen i det fall en fråga behöver belysas i särskild ordning. För att säkerställa tydlighet formuleras uppdrag till arbetsgruppen skriftligt och vid större projekt upprättas projektdirektiv och projektplan. Normalt fungerar beredningsgruppen som styrgrupp för sådant projekt men vid större projekt eller för vissa arbetsgrupper kan särskild styrgrupp utses. 3 Dokumentstruktur Till stöd och för styrning av samverkan finns avtal, överenskommelser och rutiner. Även vissa behandlingslinjer kan vara gemensamma och utgör då en del av denna styrning. Styrande dokument för samverkan skall finnas lättillgängliga för praktiker och chefer hos båda huvudmännen. En aktuell förteckning över gällande avtal, överenskommelser, rutiner samt gemensamma behandlingslinjer skall finnas tillgänglig för politiker, chefer och praktiker hos båda huvudmännen. För detta ansvarar respektive huvudman. Dokumentstrukturen beskrivs med följande bild:

7 Avtal Huvudöverenskommelse om samarbete och samordning Målgrupps- eller verksamhetsanpassade överenskommelser Rutiner 3.1 Avtal Avtal mellan parterna tecknas i de fall det finns behov av juridiskt bindande avtal och ekonomisk reglering mellan parterna. Ett avtal är en överenskommelse som är avsedd att medföra ömsesidiga rättsligt sanktionerade förpliktelser för parterna. Ett exempel på ett sådant avtal är Avtal om övertagande av hemsjukvård mellan Landstinget Västernorrland och kommunerna i Västernorrlands län. Avtal tecknas i enlighet med respektive parts delegationsordning. 3.2 Huvudöverenskommelse Överenskommelse om samarbete och samordning skall ses som en övergripande överenskommelse för parternas ansvar och åtagande för att människor skall få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda, samordnat och sammanhållet. Huvudöverenskommelsen skall vara utgångspunkt för länsövergripande överenskommelser och samverkansrutiner. Huvudöverenskommelsen tecknas av Regiondirektör och efter ställningstagande i respektive kommun av Kommunförbundets chefstjänsteperson. 3.3 Målgrupps- och verksamhetsanpassade överenskommelser Målgrupps- och verksamhetsanpassade överenskommelser upprättas i det fall lagstiftning, nationella riktlinjer eller målgruppens behov ställer särskilda krav på tydlighet vad gäller samarbete och samordning. Ett exempel på en sådan överenskommelse är Överenskommelse om samarbete och samordning barn och unga MITT BUS. Överenskommelser skall vara utgångspunkt vid upprättande av länsövergripande och lokala rutiner mellan huvudmännen. Målgrupps- och verksamhetsanpassade överenskommelser tecknas av Regiondirektör och respektive kommuns förvaltningschef eller motsvarande.

8 3.4 Rutiner Rutiner för tolkning och/eller tillämpning av ett avtal eller en överenskommelse upprättas när parterna finner det nödvändigt för att säkerställa tillämpning och för att ge stöd till praktiker i berörda verksamheter. Ett exempel på en sådan anvisning är Rutin för samverkan mellan kommunerna och landstinget vid beställning och hantering av medicintekniska produkter (MTP) Rutiner dateras och fastställs av beredningsgruppen. 3.5 Behandlingslinjer För vissa områden/diagnoser kan det finnas skäl att ta fram gemensamma behandlingslinjer. Gemensamma behandlingslinjer dateras och fastställs av beredningsgruppen. 3.6 Projekt och uppdrag I det fall parterna är överens om att tillsammans driva utvecklingsarbete i projektform används den gemensamma projektmodellen. Projektdirektiv och projektplan fastsälls av beredningsgrupp. Projekt och uppdrag som genomförs inom en LSG fastställs på motsvarande sätt av LSG. 4 Kommunikation 4.1 Internet/Web Region Västernorrlands Webb är hemvist för styrande dokument i form av avtal, huvudöverenskommelse, överenskommelser, rutiner samt gemensamma behandlingslinjer. Platsen sköts och administreras av Region Västernorrland. Länk till dessa dokument kan med fördel finnas på respektive kommuns intranät alternativ webb. 4.2 ProjectCompanion Kommunförbundets projektplats ProjectCompanion är hemvist för gemensam dokumentation och löpande uppdatering av olika gruppers arbete. Även Social ReKo:s dokumentation samlas här. Platsen sköts och administreras av Kommunförbundet Västernorrland 4.3 Extern kommunikation med koppling till samverkan och samordning Administreras i samverkan, företrädesvis som gemensam information på respektive huvudmans hemsida. Vem som ansvarar för vad avgörs av frågans art och omfattning.