Erfarenheter av funktionskrav

Relevanta dokument
Funktionsupphandlingar i kommuner

JÖNKÖPING CENTRALT LÄGE FÖR LOGISTIK

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Funktionskrav i upphandling. Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling?

Hur kan entreprenören använda sig av PMSv3 i anbud och entreprenader?

Får man det man beställer? augusti 2007 Helsingfors Lars Jacobsson, Vägverket

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Vägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur

Nordisk konference - Kørebaneafmerkning

Funktionsentreprenader

BBÖ-provsträckor E4 och E18

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

Vägytemätning -mått, metoder och hjälpmedel. NVF seminarium 27/1-05. Innehåll. Bakgrund - vägytemätning idag.

Projektnummer: Väg- och transportä forskningsinstitutet. VT1 notat. Nr Utgivningsår: 1994

GNA workshop Oct 3, 2007

Matris med lätta fordon i yrkestrafik

Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Dimensionering av överbyggnader

Hur klarar vi funktionskraven eller utförandefunktion

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

Beräkning av skogsnäringens merkostnader till följd av bristande vägstandard

Publikation 2007:12 ISSN BWIM-mätningar Sammanfattning

Nr: Utgivningsår: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport efter fem års trafik.

Vägverkets verksamhet och ansvar i förhållande till påverkan på vatten

Olyckor på olika väglag och med olika däck

TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109

Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Betongvägen vid Arlanda

Innehåll. Metodbeskrivning Vägytemätning av objekt

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Introduktion till TRV-applikationen PMSV3 Pavement management system. Fokus på den externa versionen (.se) av PMSV3

Prov med olika överbyggnadstyper

Forskningsledare Väg- och banteknik VTI



Energiförbrukning och kvalité

1990:51 Regler för underhåll och drift. Interna föreskrifter och allmänna råd. Publikation 1990:51

ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-

Maskinstyrd planfräsning

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Ny markering med räfflor Per Strömgren Vägverket Ssau i Borlänge

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Svenska utskottet Beläggning. Rapport huvudämne 2013/2014. Kontraktsformer som uppmuntrar innovation och utveckling.

Handbok i vägytemått

Vägytemätning med mätbil; objektmätning

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Väg 50 Motala-Mjölby. en del av. BanaVäg Motala-Mjölby

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Nytt i PMSV3 i version x. För externa användare. Releasedatum:

notat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson

Vad är returasfalt? Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt. Torbjörn Jacobson Trafikverket. "Lär av historien återvinn kunskap"

Anläggnings-AMA. Metoddagen 11 febr Anvisningar i AMA Anläggning. Anläggnings-AMA. Anläggnings-AMA. Vad är Anläggnings AMA?

Information om ATB VÄG 2002 och införandet av CEN-metoder och CENspecifikationer. Bo Simonsson, Vägverket Produktion Metoddagen 2002

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Uppföljning av väg N610 Totalentreprenad med funktionellt helhetsåtagande under sju år

Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken

Agenda. Syfte med utvärdering Skall krav Spelregler. Entreprenörer kan delas upp i fyra olika kategorier: (Alternativt kan en intressentanalys göras)

DK3 Totalentreprenader med funktionskrav

NVF VIA NORDICA 2008 Kontraktstyper Funktionskrav för upphandling av väginvesteringar Matti Vehviläinen

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Beläggningsprojektering. Fredd Larsson UHdvvs

Allmänt om asfaltbranchen i Finland

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg

Nordisk vägmarkeringskonferens februari 2011, Rovaniemi. Funktionsentreprenader och andra entreprenadformer. Harri Spoof, Pöyry CM Oy

Funktionsentreprenaden

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-

Underhållsstandard belagd väg 2011

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Metoddagen Utskottet för oförstörande fältmätningar. Utskottet för oförstörande fältmätningar. Fokus

Lars Forslöf Roadroid

PUBLIKATION 2008:112 Vägverkets regler för reglering av beläggningsarbeten

Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. HVS och fältförsök. Fredrik Hellman VTI

Betongväg på E20 vid Eskilstuna

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Vägytemätning med mätbil; vägnätsmätning

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Nr Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75. Lägesrapport av Krister Ydrevik

Tillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning

Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011

Okulärbesiktning av vägmarkeringars funktion

Underhållsstandard belagd väg 2011

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: VTI, Hemvärnsgatan Solna. Plats:

Undersökning av dubbslitaget vintern 2004/2005 och validering av VTI:s slitagemodell

Publikation 2006:136 ISSN BWIM-mätningar Projektrapport

Underhållsutredning gator 2016

Projektledare Norrortsleden

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 6

Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar

Nya mått; ett underlag för en utvecklingsstrategi inom området vägytemätningar

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Kostnadsuppföljning av mötesfri väg

Funktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001: Orientering 3. 2 Sammanfattning 3. 3 Säkerhet 3. 4 Definitioner 3

Mobila mätningar av vägmarkeringars retroreflexion i Sverige 2006

Transkript:

Erfarenheter av funktionskrav Rune Fredriksson 6-1-6 Antal funktionsentrepenader 198-9 Antal funktionsentrepenader 1 Antal funktionskrav Antal krav som mäts objektivt Antal krav som registreras okulärt enl. metodbeskrivning Antal krav som registreras subjektivt Antal krav som kan ge bonus Antal krav som kan ge avdrag Bonus kopplat till Avdrag kopplat till Möjlig bonus Möjligt avdrag Ett -tal Ett -tal och efter 1 ett mindre antal > 3 1 13 (mätta) 6 ( mätta + 1 väghyra) Spårdjup och IRI Spårdjup, IRI, stabilitet, retroreflexion, luminanskoefficient och väghyra % av anbudssumman 68% av anbudssumman

Spårdjupskrav vid funktionsentreprenader 1 18 16 1 mm 1 8 6 Skede 1 Skede Skede 3 VN VM VST () VST (1) VMN (1) VMN () VVÄ (1) VVÄ () VVÄ (3) VSÖ VSK (K1) VSK (K) Skede 1 = direkt efter utförandet Skede = under funktionstiden Skede 3 = vid funktionstidens slut Jämnhetskrav vid funktionsentreprenader 1 3, IRI mm/m över meters sträckor 3, 1, 1, Skede 1 Skede Skede 3 VN VM VST VMN (1) VMN () VVÄ VSÖ VSÖ Skede 1 = direkt efter utförandet Skede = under funktionstiden Skede 3 = vid funktionstidens slut

Funktionsentreprenad E Toftaholm Gränna (F-län) Gränna Örsta (E och F-län) 3 mil motorväg Funktionstid 8 år Värde ca mkr

Funktionskrav 1. Nivåskillnader. Spårbildning, spårdjup under funktionstiden 3. Ojämnhet efter åtgärd. Krackelerade, oxiderade eller öppna ytor. Avvattning 6. Slänter 7. Sprickor och hål 8. Friktion 9. Tvärfall. Textur (separation) 11. Etc.

Krav efter utförandet enligt ATB VÄG 1. Nötningsresistens. Deformationsresistens 3. Flexibilitet. Styvhet och utmattningsresistens. Vattenkänslighet Anbudsvärdering Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet antogs. 1. Anbudspris/årskostnad för slitlagerbeläggning. Typ av beläggningsåtgärd 3. Produktionsstyrning. Trafikanordningsplan. Miljöhänsyn vid utförande

Verifikation av funktionskrav Krav direkt ufter utförandet Krav under funktionstiden Krav vid funktionstidens slut Vägytemätningar Entreprenören Mätningar utförs efter åtgärd. Beställaren Mätningar utförs varje år under maj månad.

Gränna-Örsta 1 Tillståndsfördelning ojämnheter och spår Fördelning IRI K1 Gränna-Örsta 1 Fördelning spårdjup K1 Gränna-Örsta 1 IRI 6,, 3, 3, 1, 1, Medelvärde IRI 1: 1,16 3 6 7 8 9 IRI G-Ö 1 Spårdjup (mm) 3 3 1 Medelvärde spår 1: 8, 3 6 7 8 9 G-Ö 1 Spår Gränna-Örsta 1998 och 1 Tillståndsfördelning ojämnheter och spår IRI 6,, 3, 3, 1, 1, Fördelning IRI K1 Gränna-Örsta 1998-1 Medelvärde IRI 1998: 1,1 1: 1,16 3 6 7 8 9 Spårdjup (mm) 3 3 1 Fördelning spårdjup K1 Gränna-Örsta 1998-1 Medelvärde spår 1998: 6,8 1: 8, 3 6 7 8 9 IRI G-Ö 1998 IRI G-Ö 1 Spår G-Ö 1998 G-Ö 1 Spår

Spårdjup 1 Ojämnhet 1

Tvärfall 1 Planerad åtgärd -8 Baserat på tillståndsvärdering

Fyll & Fräs Beräkning av volymer E syd Linköping 3

E syd Linköping 3 Vägytemätning 3

Fördelning IRI K1 Gränna-Örsta IRI 6,, 3, 3, 1, 1, Medelvärde IRI :,88 3 6 7 8 9 IRI G-Ö Fördelning spårdjup K1 Gränna-Örsta 3 Spårdjup (mm) 1 Medelvärde spår :,3 3 6 7 8 9 Spår G-Ö

Gränna-Örsta 1998, 1, och Tillståndsfördelning ojämnheter och spår IRI 6,, 3, 3, 1, 1, Fördelning IRI K1 Gränna-Örsta 1998- Medelvärde IRI 1998: 1,1 1: 1,16 :,88 :,87 3 6 7 8 9 Spårdjup (mm) Fördelning spårdjup K1 Gränna-Örsta 1998-3 3 Medelvärde spår 1998: 6,8 1: 8, :,3 1 : 6, 3 6 7 8 9 Spår G-Ö 1998 Spår G-Ö G-Ö 1 Spår IRI G-Ö 1998 IRI G-Ö IRI G-Ö 1 Toftaholm-Gränna 1 Tillståndsfördelning ojämnheter och spår Fördelning IRI Toftaholm-Gränna 1 Fördelning spårdjup K1 Toftaholm-Gränna 1 IRI 6,, 3, 3, 1, 1, Medelvärde IRI 1: 1,19 3 6 7 8 9 IRI T-G 1 Spårdjup (mm) 3 3 1 Medelvärde spår 1: 7,9 3 6 7 8 9 T-G 1 Spår

Toftaholm-Gränna 1998 och 1 Tillståndsfördelning ojämnheter och spår Fördelning IRI Toftaholm-Gränna 1998 och 1 Fördelning spårdjup K1 Toftaholm-Gränna 1998 och 1 IRI 6,, 3, 3, 1, 1, Medelvärde IRI 1998: 1,17 1: 1,19 3 6 7 8 9 Spårdjup (mm) 3 3 1 Medelvärde spår 1998: 6,7 1: 7,9 3 6 7 8 9 IRI T-G 1998 IRI T-G 1 T-G 1998 Spår T-G 1 Spår E syd Jönköping 3

E syd Jönköping 3 E norr Jönköping

Fördelning IRI Toftaholm-Gränna IRI 6,, 3, 3, 1, 1, Medelvärde IRI :,9 3 6 7 8 9 IRI T-G Fördelning spårdjup K1 Toftaholm-Gränna 3 Spårdjup (mm) 1 Medelvärde spår :, 3 6 7 8 9 T-G Spår

Toftaholm-Gränna 1998, 1, och Tillståndsfördelning ojämnheter och spår IRI Fördelning IRI Toftaholm-Gränna 1998, 1 och 6,, Medelvärde IRI 1998: 1,17 3, 1: 1,19 3 :,9, :,83 1, 1, 3 6 7 8 9 Spårdjup (mm) Fördelning spårdjup K1 Toftaholm-Gränna 1998, 1 och 3 3 Medelvärde spår 1998: 6,7 1: 7,9 :, 1 :,1 3 6 7 8 9 T-G 1998 Spår T-G Spår T-G 1 Spår IRI T-G 1998 IRI T-G IRI T-G 1 E från Toftaholm till Örsta, båda riktningarna och samtliga körfält Kilometer körfältslängd 6 3 Beräknat åtgärdsbehovbehov - Utfört - Beräknat åtgärdsbehovbehov -8 Utfört Beräknat åtgärdsbehov - 8 Utfört -

E från Toftaholm till Örsta, båda riktningarna och samtliga körfält Åtgärder - Procent 9 8 7 6 3 Remixing Heating Fräsning + Heating Fräslåda + Runbase Åtgärder - Försökssträckor mot plastisk deformation 3 Urfräsning ca 11 cm provsträckor med asfaltgrus, bindlager och Runbase

Trafikantnyttor av funktionsentreprenaderna E Toftaholm-Gränna-Örsta Trafikanternas mervärden 1- Trafikanternas tidskostnader har minskat med > mkr (bättre jämnhet och mindre spårighet). Andelen väglängd som har en negativ inverkan på trafiksäkerheten (enl. Vägverkets Effektkatalog) har minskat från 33 till 7, % av den totala väglängden (mindre spårighet). Fordonens reparationskostnader minskar med bättre jämnhet (> mkr för perioden 1-). Bränsleförbrukningen minskar med bättre jämnhet (> mkr för perioden 1-). Rune Fredriksson -1-7 Sammanfattning Entreprenadtiden åtta år och funktionskraven i kombination med bonus och avdrag har medverkat till stort engagemang hos all personal att hela tiden utveckla metoder och kvalité. Den väl avvägda entreprenadtiden och funktionsåtagandets storlek har gjort metod- och åtgärdsutveckling ekonomiskt intressant inom projektet. Bonus- och avdragsnivåerna har resulterat i en bättre kvalitetssäkring av beställarens vägytemätningar. Möjligheten att få bonus och risken att få avdrag har inneburit att trafikanterna mycket snabbare har fått tillgång till en mycket bättre väg. Antalet funktionskrav bör minskas.