En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts



Relevanta dokument
TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

Utbildning och kunskap

Perspektiv Helsingborg

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Utbildning och kunskap

Planeringstal för befolkningsutvecklingen

Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling

STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET

ÅRSRAPPORT 2015 SUNDSVALLSREGIONEN

MODERATERNA I KARLSTAD Valplattform 2014

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund

Jobben är vår viktigaste fråga

ÅRSREDOVISNING karlstads kommun

Resultat av genomförda samråd

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun för år 2008

Hässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson

Hur vill framtidens arbetskraft, entreprenörer och besökare resa? EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland? års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Befolkningsutveckling

Strategiskt program för boendeplanering

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Inflyttning till Skåne

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun

Näringslivsprogram för Ljusnarsbergs kommun

3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige

Befolkningsplan Trelleborgs kommun

Det här är Smedby. Malin Vikman

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö

Kommunanalys Klippans kommun

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK

Bostäder vid Stensån. En del av det nya stationsområdet

Busstrafik på Storsvängen i Karlstad

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

Rapport om servicegarantier samt godkännande av servicegarantier med taxeoch avgiftspåverkande påföljder

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Antagen i kommunstyrelsen , 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Varför behöver fysisk planering, regional utveckling och attraktionskraft sammankopplas?

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan sju kommuner i SOLTAKsamarbetet 2013

Löneutveckling i Järfälla

Bostäder för studenter

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om effektmål 2016 för de egna verksamheterna enligt bilaga.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

ATTRAKTIVITETSPLAN FÖR MARKS KOMMUN

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

Sammandrag från kommunstyrelsens sammanträde den 25 mars Ärenden som går vidare till kommunfullmäktige

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Per-Samuel Nisser (M)

Sammanfattning. Uppdraget

STHLM ARBETSMARKNAD:

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Södertörns nyckeltal 2009

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

Handling för tillväxt... 2

En plats att växa på. Närhet människor möjligheter. Etablera företag i Säffle kommun, Värmland

Inkvarteringsstatistik för hotell

Näringslivsprogram fö r Ljusnarsbergs kommun

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Kommunens Kvalitet i Korthet

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Regional bedömning av behovet av nya bostäder

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Transkript:

Tillväxt Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor. Vi ska därför skapa förutsättningar för goda kommunikationer, både vad gäller människors möten och resor. Vår vision handlar om att bygga både en bättre och en större stad. I en större stad får vi mer resurser till välfärden. Viktiga händelser En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer År 2012 var antalet invånare i Karlstads kommun 86 929 personer. Det innebar en ökning med 520 personer sedan år 2011. Den genomsnittliga årliga befolkningsökningen sedan år 2008 har varit 658 personer. Antalet födda ökar något för varje år. Variationen över tid förklaras till störst del av att flyttströmmarna ser olika ut från år till år. År 2012 flyttade 300 personer till Karlstad. Av dessa kom hälften från andra kommuner i Värmland. En faktor som påverkar befolkningssiffrorna är utvecklingen av antalet studenter vid Karlstads universitet utifrån förändringar i antalet utbildningsplatser. Karlstad har en genomsnittligt god tillväxttakt och om vi ser till perioden 2008-2012 ligger vi nära målet om 700 personer i genomsnitt. Befolkningsökning i antal 2008 2009 2010 2011 2012 Befolkning 83 994 84 736 85 753 86 409 86 929 Befolkningsökning i antal 353 742 1 017 656 520 Antal födda 935 990 1 005 1 009 1 015 Födelseöverskott 119 135 195 214 225 Flyttnetto totalt 242 622 842 454 300 varav Värmland 314 229 450 455 168 varav övriga Sverige -231 44 165 6-38 varav utlandet 159 349 227-7 170 Genomsnittlig tillväxt de senaste fem åren 530 594 731 706 658 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Karlstads kommun har under året genomfört olika aktiviteter tillsammans med näringslivet i syfte att öka inflyttningen. Till exempel har tillgängligheten för vår inflyttarservice förbättrats genom vårt nya kontaktcenter. Vi genomför punktinsatser för att medflyttande ska få arbete när näringsliv och offentlig sektor rekryterar nyckelkompetens. På hemsidan har vi speciella inflyttarsidor och vi har 1

förnyat informationen om lediga jobb hos oss själva som arbetsgivare. I samarbete med näringslivet satsar vi särskilt på att få fler studenter att stanna kvar efter avslutade studier. Vi deltar också i mässor och i arbetsmarknadsdagar. Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020 (från 2008 års siffror) Vi behöver hålla en tillväxttakt om i genomsnitt en procent per år om vi ska nå målet. År 2011, som är de senaste siffrorna vi har, ökade antalet förvärvsarbetande med 1,5 procent. Vi vet dock att tillväxttakten varierar stort över tid. Under hela perioden 2008-2011 ökade antalet förvärvsarbetande med 1,7 procent. Lågkonjunkturåret 2009 hade vi en större nedgång, men återhämtningen påbörjades redan år 2010. År 2011 var förvärvsfrekvensen 75,2 procent vilket motsvarar genomsnittet för större städer. Det är fler män än kvinnor som förvärvsarbetar, en bild som ser likadan ut över hela riket. I Karlstad har återhämtningen för kvinnorna efter nedgången 2009 gått bättre än för männen - som både gjort ett större tapp och har längre kvar tillbaka till 2008 år nivå. Skillnaden i förvärvsfrekvens mellan könen har därmed utjämnats något över perioden. Studenter och arbetspendlare till Norge syns inte i statistiken, vilket drar ner Karlstads resultat något. Andel av den arbetsföra befolkningen i åldern 20-64 år som förvärvsarbetar (förvärvsfrekvens) 2008 2009 2010 2011 Karlstad 75,8 72,9 74,1 75,2 varav män 77,2 73,6 74,3 75,8 varav kvinnor 74,4 72,1 74,0 74,5 Större städer 76,4 73,4 74,6 75,4 Riket 77,5 74,6 75,9 76,8 varav män 79,5 76,2 77,3 78,5 varav kvinnor 75,4 73,1 74,5 75,0 Källa: SCB Pendlingen ligger ganska stabilt över tiden och drygt 31 procent av dem som arbetar i Karlstad pendlar hit. Detta kan jämföras med jämförbara kommuner som i snitt har drygt 20 procents inpendling. Cirka 18 procent av dem som bor i Karlstad pendlar ut från kommunen. Även detta är en siffra som ligger högre än bland jämförbara kommuner. En hög pendlingsgrad är ett tecken på att vi har en dynamisk arbetsmarknadsregion. Karlstads kommun har under året inlett ett samarbete med våra grannkommuner i syfte att öka attraktionskraften för företagande och etableringar i Karlstadsregionen: Karlstad Business Alliance. Vi har också påbörjat ett samarbete med Karlstad Teknikcenter och klusterorganisationen The Packaging Greenhouse i syfte att bli ett nationellt utbildningscenter för näringslivets behov. Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat I Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet fick Karlstad år 2012 placering 86 av 290 kommuner. År 2008 var Karlstad rankat som nummer 35. Sedan dess har rankingen varierat i spannet mellan 71 och 86. År 2011 deltog 166 kommuner i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Kommunens kunder gav oss ett sammantaget ett Nöjd-Kund- 2

index (NKI) om 68, vilket gav oss placering 49 av 166. Medelvärdet var 66, vilket innebär att Karlstad låg över genomsnittet. Spridningen för deltagande kommuner varierade från index 50 till 81. Företagsklimat 2008 2009 2010 2011 2012 Svenskt Näringsliv rakning alla kommuner i Sverige 35 85 71 74 86 SKL NKI - - - 68 - ranking 166 deltagande kommuner - - - 49 - Källa: Svenskt Näringsliv och SKL Karlstads kommun arbetar med att förbättra dialogen med näringslivet och med att skapa arenor för näringslivsutveckling. Bland annat deltar vårt näringslivsråd i arbetet med att ta fram förbättringsområden utifrån resultaten i jämförelserna ovan. Vi arbetar nära våra samverkansparter i klustren om frågor som kompetensmatchning, med handlarna om centrumutveckling och med fastighetsägarna i olika nätverk. Andra exempel är att politiker och tjänstemän gör gemensamma företagsbesök, att kommunen har deltagit i en bemötandeutbildning och att vi har förtydligat informationen till företagare på den nya hemsidan. Under året har kommunen infört servicegarantier riktade till näringslivet. Företagare ska bland annat kunna få besök inom tio dagar, beslut om serveringstillstånd inom sex veckor och besked om nyttoparkeringstillstånd inom tio dagar. Karlstads kommun ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse Vid årsskiftet 2012/2013 fanns det färdiga detaljplaner för att kunna bygga 2 213 bostäder i kommunen. Av dessa är 1 887 flerbostadshus och 326 småhus. Färdiga planer finns för bland annat Inre hamn, Kronoparken och Norra Stockfallet. År 2011, som är de senaste siffrorna vi har, färdigställdes 225 bostäder, varav 19 tillkom genom ombyggnad. Över tid ligger produktionen av småhus någorlunda konstant, medan produktionen av flerbostadshus varierar. I genomsnitt har det byggts 248 bostäder per år sedan år 2008. År 2011 byggdes det framförallt på Råtorp, Zakrisdal, Knappstad, Romstad och Strand. Antal färdigställda bostäder 2008 2009 2010 2011 Totalt nybyggda och ombyggda 373 185 208 225 varav nybyggda flerbostadshus 285 112 127 126 varav hyresrätter 79 112 54 48 varav bostadsrätter 206 0 73 78 varav nybyggda småhus 68 70 70 80 varav äganderätter 68 70 70 26 varav bostadsrätter 0 0 0 54 Källa: SCB Om vi jämför byggtakten i Karlstads kommun med andra jämförbara kommuner hamnar vi något över genomsnittet när det gäller antalet färdigställda bostäder i förhållande till folkmängden. I Karlstad byggdes det åren 2008-2011 i genomsnitt 2,7 nya bostäder per 1 000 invånare. 3

Källa: SCB Trots att det finns planberedskap för bostäder av olika upplåtelseformer för flera års byggande bedöms efterfrågan på hyresrätter i och utanför tätorten för närvarande vara större än tillgången. Karlstads kommun bjöd år 2012 in intressenter från byggbranschen till en bostadsmarknadsdag, i syfte att gå igenom planläget i kommunen. Tanken är att arrangemanget ska återkomma årligen. Internt arbetar vi med att korta ner processen från det att ett uppdrag påbörjas till dess att marken kan börja bebyggas. Kommunen har utfärdat servicegarantier som innebär att invånare ska kunna få planbesked inom tre månader och att husutstakning ska ske inom fem arbetsdagar. I slutet av år 2012 fanns det drygt 273 000 kvadratmeter tillgänglig verksamhetsmark. Ytterligare områden kommer att kunna läggas till allt eftersom: Bråtebäcken inom ett år och Gräsdalen tidigast inom 2-3 år. Expolateringar runt Eriksberg är beroende av Trafikverkets planer för utbyggnaden av E18 och ny trafikplats och ligger därför längre fram i tiden. Tillgången på attraktiv verksamhetsmark har stor betydelse för kommunens tillväxtmöjligheter. Inom kommunen finns det en etableringsgrupp som samordnar näringslivets efterfrågade behov av verksamhetsmark och vi arbetar aktivt för att uppnå en balans mellan långsiktig efterfrågan och tillgång på mark för verksamheter, handel, industri och bostäder i varierande attraktiva lägen. Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer År 2012 gjordes drygt 6,2 miljoner resor med Karlstadsbuss, vilket innebär en ökning med 3 procent. Resandet med Karlstadsbuss ökar varje år och sedan år 2008 har det ökat med 21 procent. De som redan åker buss gör fler resor per år och dessutom är det allt fler som börjar åka regelbundet med Karlstadsbuss. År 2012 var andelen Karlstadsbor som reser med Karlstadsbuss som huvudsakligt färdmedel 15 procent. Ökningen beror till största delen på ökad turtäthet, nytt linjenät och marknadsföring. Karlstadsbuss toppar listan över Sveriges mest nöjda kunder inom kollektivtrafik. Från och med halvårsskiftet 2013 kommer stadsbussarna att drivas med biogas. Vi arbetar också vidare med planerna för ett snabbstråk för buss genom staden (Karlstadsstråket). År 2011 gjordes 565 750 resor med Värmlandstrafik till och från Karlstad. Resandet med Värmlandstrafik till och från Karlstad har även det ökat varje år och sedan år 2008 har det ökat med 11 4

procent. Kollektivtrafikens andel av pendlarna till Karlstad är knappt 12 procent. Det är samma siffra som för kollektivtrafikens marknadsandel i hela länet. Vi samarbetar med Trafikverket, Värmlandstrafik och Region Värmland i syfte att öka möjligheterna till effektiv arbetspendling genom kortare restider. I år har bland annat nya bussomstigningsplatser samt väderskydd vid strategiskt viktiga hållplatser tillkommit. Kollektivtrafik och cyklister 2008 2009 2010 2011 2012 Karlstadsbuss 5 145 500 5 427 100 5 517 800 6 022 076 6 204 837 Resor per invånare 61,3 64,0 64,3 69,7 71,4 Nöjd-Kund-Index 83 83 78 81 87 Värmlandstrafik Resor till och från Karlstad 511 000 540 200 562 100 565 750 - Antal cyklister som passerar mätstationer - - - 701 768 808 689 Källa: Karlstadsbuss, VTAB och stadsbyggnadsförvaltningen I Karlstad mäter vi antal passerande cyklister på två ställen: Värmlands museum och Sandbäcksgatan. År 2012 passerade 808 689 cyklister någon av dessa mätstationer, en ökning med drygt 100 000 cyklister, eller drygt 15 procent. Ökningen vid Sandbäcksgatan beror till stor del på att cykelbanan till Skåre gjorts sammanhängande. Det finns idag 23 mil sammanhängande cykelvägnät inom Karlstad, en ökning med 2 mil de fem senaste åren. Av dessa tillkom 3 km under 2012. Karlstads kommun arbetar med att bygga ihop befintligt cykelnät. Vi för också en dialog med Trafikverket om att förbättra cykelförbindelserna till kommunens stadsdelar, tätorter och kranskommuner och vi deltar i arbetet med att ta fram en regional cykelplan. Kommunen deltog för första gången år 2012 i Cykelfrämjandets jämförande granskning och vi placerade oss på fjärde plats av de 33 kommuner som deltog. Bland annat ligger vi klart över genomsnittet när det gäller antal meter cykelväg per invånare. Vi behöver förbättra förutsättningarna för regionalt och nationellt resande. Ett led i det arbetet är att bygga ut kapaciteten för järnvägen. Karlstads kommun samarbetar med Trafikverket och Region Värmland i projektet Tåg i tid som också innehåller en framtida utbyggnad av Karlstad C. Ett annat led är utbyggnaden av E18 västerut. Även här samarbetar vi med Trafikverket och här handlar det även om att säkra dricksvattentäkten på Sörmon. Karlstad Airport hade år 2012 tre avgångar per dag till vardera Arlanda och Kastrup, två charterdestinationer på vintern och fem på sommaren. Vi har dessutom linjeflyg till ytterligare tre destinationer, något som sammantaget innebär att vi både sett till antal destinationer och antal flygstolar har ett bättre utbud än någonsin. 5