OECD/PISA Frisläppta uppgifter Naturvetenskap

OECD/PISA Frisläppta uppgifter Naturvetenskap Huvudunderökningen 2006 Med resultat från Sverige och OECD Australian Council for Educational Research (ACER) Netherlands National Institute for Educational Measurement (CITO) National Institute for Educational Policy Research (NIER, Japan) Analyse des systèmes et des pratiques d enseignement (aspe) Westat Skolverket Mittuniversitetet

Frisläppta uppgifter i naturvetenskap från PISA MS2006. PISA (Programme for International Student Assessment) är ett OECD-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden. I PISA mäts kunskaper och färdigheter som är nära relaterade till vardagslivet och av betydelse i det vuxna livet. Stor vikt läggs i PISA vid elevernas förmågor att sätta kunskaper i ett sammanhang. Eleverna ska kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem. PISA genomförs vart tredje år. Vid varje tillfälle är ett kunskapsområde i fokus men alla kunskapsområden undersöks varje gång, vilket möjliggör jämförelser över tid. Många av provfrågorna hålls hemliga och används flera gånger för att kunna studera trender i elevernas kunskapsutveckling. Här presenteras de uppgifter i naturvetenskap från huvudundersökningen 2006 som är offentliggjorda. Till varje uppgift finns information om uppgiften. Vilka kompetenser den anses mäta, vilket innehåll den har, vilket sammanhang, svårighetsgrad samt lösningsfrekvens i Sverige för pojkar och flickor och i OECD.

Innehållsförteckning SURT REGN...4 SOLSKYDDSMEDEL...9 GENMODIFIERAD GRÖDA...12 VÄXTHUS...14 FYSISK TRÄNING...18 KLÄDER...20 GRAND CANYON...22 MARY MONTAGU...24

SURT REGN Här nedan ser du ett foto av statyer kallade Karyatiderna som byggdes på Akropolis i Aten för mer än 2500 år sedan. Statyerna är gjorda av en stenart som heter marmor. Marmor består av kalciumkarbonat. År 1980 flyttades originalstatyerna in i Akropolismuseet och ersattes av kopior. Originalstatyerna hade börjat frätas sönder av surt regn.

Fråga 1: SURT REGN Normalt regn är svagt surt därför att det har absorberat en del koldioxid från luften. Surt regn är surare än normalt regn därför att det även har absorberat gaser som svaveloxider och kväveoxider. Varifrån kommer luftens svaveloxider och kväveoxider? Kompentensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Fysikaliska system (Kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Risker Nivå 3 Lösningsfrekvens Sverige: 55 %, (P=57 F=54) Lösningsfrekvens OECD: 58 % Effekten av surt regn på marmor kan visas genom att man lägger marmorskärvor i vinäger över natten. Vinäger och surt regn har ungefär samma surhetsgrad. När en marmorskärva läggs i vinäger bildas gasbubblor. Den torra marmorskärvans massa kan bestämmas före och efter experimentet.

Fråga 2: SURT REGN En marmorskärva har en massa av 2,0 gram innan den sänks ner i vinäger över natten. Nästa dag tas skärvan upp och torkas. Vilken massa kommer den torkade marmorskärvan att ha? A Mindre än 2,0 gram B Exakt 2,0 gram C Mellan 2,0 och 2,4 gram D Mer än 2,4 gram Kompentensdimension: Använda naturvetenskapliga fakta och argument. Innehållsdimension: Fysikaliska system (kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Risker Nivå 2 Lösningsfrekvens Sverige: 67 % (P=67 F=68) Lösningsfrekvens OECD: 67 % Fråga 3: SURT REGN Elever som utförde detta experiment lade även marmorskärvor i rent (destillerat) vatten över natten. Förklara varför eleverna tog med detta steg i sitt experiment? Kompetensdimension: Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar Innehållsdimension: Naturvetenskaplig metod och Naturvetenskapliga förklaringar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Risker Nivå 6 full poäng Nivå 3 delpoäng Lösningsfrekvens Sverige: 39 % (P=37 F=41) Lösningsfrekvens OECD: 36 %

Efter kunskapsfrågorna följer några frågor som avser att dels undersöka intresset för det naturvetenskapliga område som frågan handlar om, och dels undersöka hur stort stödet ör för ett naturvetenskapligt arbetssätt. Fråga 4: SURT REGN Hur är du av följande information? Markera endast en ruta i varje rad. Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls a) Få veta vilka mänskliga aktiviteter som bidrar mest till surt regn. b) Lära dig om teknologier som minimerar utsläppen av gaser som orsakar surt regn. c) Förstå metoderna som används för att reparera byggnader som skadats av surt regn. RESULTAT Surt regn a) Få veta vilka mänskliga aktiviteter som bidrar mest till surt regn b) Lära dig om teknologier som minimerar utsläppen av gaser som orsakar surt regn c) Förstå metoderna som används för att reparera byggnader som skadats av surt regn.. Mycket Ganska Mycket Ganska Mycket Ganska % % % % % % Sverige 10 36 12 32 7 30 OECD 19 42 22 36 14 35 Detta är en av de uppgifter som väcker störst intresse runt om i världen, men svenska elever visar minst intresse efter de holländska.

Fråga 5: SURT REGN I vilken grad håller du med om följande påståenden? Markera endast en ruta i varje rad. a) Skyddet av gamla ruiner bör baseras på vetenskapliga belägg om orsakerna till skadorna. b) Påståenden om orsakerna till surt regn bör baseras på vetenskaplig forskning. Håller absolut med Håller med Håller inte med Håller absolut inte med Stöd för ett naturvetenskapligt arbetssätt RESULTAT Surt regn Skyddet av gamla ruiner bör baseras på vetenskapliga belägg om orsakerna till skadorna.a Påståenden om orsakerna till surt regn bör baseras på vetenskaplig forskning. % % Sverige 81 83 OECD 74 85

SOLSKYDDSMEDEL Mimmi och Dan undrade vilket solskyddsmedel som ger bästa skyddet för deras hud. Solskyddsmedel har en viss solskyddsfaktor som visar hur bra varje produkt absorberar den ultravioletta strålningen i solljuset. Ett solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor skyddar huden längre än ett med låg solskyddsfaktor. Mimmi tänkte ut ett sätt att jämföra några olika sorters solskyddsmedel med varandra. Hon och Dan samlade ihop följande: två ark av klar plast som inte absorberar solljuset. ett ark med ljuskänsligt papper. mineralolja (M) och en salva innehållande zinkoxid (ZnO); och fyra olika solskyddsmedel som de kallade S1, S2, S3 och S4. Mimmi och Dan tog med mineralolja därför att den släpper igenom det mesta av solljuset, och zinkoxid därför att den stänger ute nästan allt solljus. Dan hällde en droppe av varje substans i en cirkel markerad på ett av plastarken, och lade sedan det andra plastarket ovanpå. Han lade en stor bok över båda arken och pressade ner. Mimmi lade sedan plastarken ovanpå arket med ljuskänsligt papper. Ljuskänsligt papper M S1 S2 ZnO S3 S4 förändras från mörkt grått till vitt (eller mycket ljust grått) beroende på hur länge det utsätts för solljus. Slutligen placerade Dan arken på en solig plats plastark ljuskänsligt papper

Fråga 6: SOLSKYDDSMEDEL Vilket av dessa påståenden är en vetenskaplig beskrivning av den roll mineraloljan och zinkoxiden spelar vid jämförelsen av solskyddsmedlens effektivitet? A Mineralolja och zinkoxid är båda faktorer som testas. B Mineralolja är en faktor som testas och zinkoxid är en referenssubstans. C Mineralolja är en referenssubstans och zinkoxid är en faktor som testas. D Mineralolja och zinkoxid är båda referenssubstanser. Kompetensdimension: Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar Innehållsdimension: Naturvetenskaplig metod och Naturvetenskapliga förklaringar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 4 Lösningsfrekvens Sverige: 29 % (P=26 F=32) Lösningsfrekvens OECD: 40 % Fråga 7: SOLSKYDDSMEDEL Vilken av dessa frågor försökte Mimmi och Dan besvara? A Hur mycket skyddar ett solskyddsmedel jämfört med de andra? B Hur skyddar solskyddsmedel din hud mot ultraviolett strålning? C Finns det något solskyddsmedel som ger sämre skydd än mineralolja? D Finns det något solskyddsmedel som ger bättre skydd än zinkoxid? Kompetensdimension: Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar Innehållsdimension: Naturvetenskaplig metod och Naturvetenskapliga förklaringar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 3 Lösningsfrekvens Sverige: 57 % (P=57 F=58) Lösningsfrekvens OECD: 58 % Fråga 8: SOLSKYDDSMEDEL Varför pressades det andra plastarket ner? A För att inte dropparna skulle torka in. B För att sprida ut dropparna så mycket som möjligt. C För att hålla dropparna innanför cirkelmarkeringarna. D För att göra så att dropparna fick samma tjocklek. Kompetensdimension: Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar Innehållsdimension: Naturvetenskaplig metod och Naturvetenskapliga förklaringar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 4 Lösningsfrekvens Sverige: 55 % (P=54 F=56) Lösningsfrekvens OECD: 43 %

Fråga 9: SOLSKYDDSMEDEL Det ljuskänsliga pappret är mörkgrått och bleknar till ljusare grått när det utsätts för lite solljus, och till vitt när det utsätts för mycket solljus. Vilket av dessa diagram visar ett mönster som kan uppstå? Förklara varför du väljer det. A C M S1 S2 M S1 S2 ZnO S3 S4 ZnO S3 S4 B D M S1 S2 M S1 S2 ZnO S3 S4 ZnO S3 S4 Svar:... Förklaring:... Kompetensdimension: Använda naturvetenskapliga fakta och argument Innehållsdimension: Naturvetenskaplig metod och Naturvetenskapliga förklaringar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 4 Lösningsfrekvens Sverige: 25 % (P=23 F=26) Lösningsfrekvens OECD: 27 %

GENMODIFIERAD GRÖDA GM-MAJS BÖR FÖRBJUDAS Miljövårdsgrupper kräver att en ny sorts genmodifierad (GM) majs ska förbjudas. Denna GM-majs är speciellt framtagen för att kunna tåla ett nytt, starkt växtgift som dödar vanliga majsplantor. Det nya växtgiftet dödar de flesta arter av ogräs som växer på majsfält. Miljöaktivisterna säger att dessa ogräsarter är föda för många smådjur, särskilt insekter, och därför är det skadligt för miljön att använda det nya växtgiftet tillsammans med GMmajsen. De som försvarar användningen av GM-majs säger att en vetenskaplig studie visat att detta inte kommer att ske. Här är några detaljer ur den vetenskapliga studie som omnämns i artikeln ovan: Majs planterades på 200 fält över hela landet. Varje fält delades upp i två halvor. Genmodifierad (GM) majs behandlad med det nya, starka växtgiftet odlades på ena halvan, och vanlig majs behandlad med vanligt växtgift odlades på den andra halvan. Antalet insekter som påträffades i GM-majsen som behandlats med det nya växtgiftet var ungefär lika stort som antalet insekter i den vanliga majsen som behandlats med det vanliga växtgiftet. Fråga 10: GENMODIFIERAD GRÖDA Majs planterade på 200 fält över hela landet. Varför använde sig forskarna av mer än en plats? E Därför att många bönder skulle få prova den nya GM-majsen. F För att se hur mycket GM-majs de kunde odla fram. G För att fylla så många åkrar som möjligt med GM-grödan. H För att inkludera olika växtförhållanden för majs. Innehållsdimension: Naturvetenskaplig metod och Naturvetenskapliga förklaringar (Kunskap om naturvetenskap) Kompetensdimension: Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar Sammanhang: Naturvetenskapens och teknikens frontlinjer Nivå 2 Lösningsfrekvens Sverige: 76 % (P=75 F=77) Lösningsfrekvens OECD: 74 %

Här frågas också om hur e elevernas är av följande Fråga 10N: GENMODIFIERAD GRÖDA Hur är du av följande information? Markera endast en ruta i varje rad. Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Lära dig om den process genom vilken växter genmodifieras. Lära dig om varför somliga växter inte påverkas av växtgifter. Bättre förstå skillnaden mellan korsbefruktning och genmodifiering av växter. Lågt intresse igen i Sverige a) Lära dig om den process genom vilken växter genmodifieras. GENMODIFIERAD GRÖDA b) Lära dig om varför somliga växter inte påverkas av växtgifter c) Bättre förstå skillnaden mellan korsbefruktning och genmodifiering av växter. Mycket Ganska Mycket Ganska Mycket Ganska % % % % % % Sverige 4 19 6 30 5 24 OECD 12 34 12 33 15 33

Läs texterna och svara på frågorna som följer. VÄXTHUS VÄXTHUSEFFEKTEN: FAKTA ELLER MYT? Allt liv behöver energi för att överleva. Den energi som upprätthåller liv på jorden kommer från solen, som sänder ut energi i rymden på grund av sin hetta. En liten del av den energin når jorden. Atmosfären fungerar som ett skyddande täcke över jordytan, och hindrar temperaturen att växla så mycket som den skulle göra i en värld utan luft. Det mesta av den strålningsenergi som kommer från solen passerar igenom atmosfären. Jorden absorberar en del av denna energi, och en del reflekteras åter från jordytan. En viss del av denna reflekterade energi absorberas av atmosfären. Ett resultat av detta är att medeltemperaturen ovanför jordytan är högre än den skulle varit utan atmosfär. Jordens atmosfär ger samma effekt som ett växthus, därav begreppet växthuseffekt. Växthuseffekten påstås ha förstärkts under 1900-talet. Det är ett faktum att medeltemperaturen i jordens atmosfär har ökat. I tidningar och tidskrifter anges ofta det ökade utsläppet av koldioxid som huvudorsak till temperaturökningen på 1900-talet.

En elev, Anders, intresserar sig för det möjliga sambandet mellan medeltemperaturen i jordens atmosfär och koldioxidutsläppet på jorden. På ett bibliotek finner han följande två diagram. Koldioxid-utsläpp (1000 miljoner ton per år) 20 10 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 år Medeltemperatur i jordens atmosfär ( C) 15,4 15,0 14,6 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 år Anders drar av dessa två diagram slutsatsen att det är säkert att ökningen av medeltemperaturen i jordens atmosfär orsakas av ökningen av koldioxidutsläpp. S7-SV Sidan 15

Fråga 11: VÄXTHUS Vad i diagrammen stöder Anders slutsats? Kompetensdimension: Använda naturvetenskapliga fakta och argument Innehållsdimension: Naturvetenskaplig metod och Naturvetenskapliga förklaringar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Miljö Nivå 3 Lösningsfrekvens Sverige: 55 % (P=53 F=56) Lösningsfrekvens OECD: 54 % Fråga 12: VÄXTHUS En annan elev, Jenny, tycker att Anders slutsats är fel. Hon jämför diagrammen och menar att vissa delar av diagrammen inte stöder Anders slutsats. Ange ett exempel på en del av diagrammen som inte stöder Anders slutsats. Förklara ditt svar. Kompetensdimension: Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar Innehållsdimension: Naturvetenskaplig metod och Naturvetenskapliga förklaringar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Miljö Nivå: 2 Lösningsfrekvens Sverige: 30 % (P=31 F=29) Lösningsfrekvens OECD: 34 % S7-SV Sidan 16

Fråga 13:VÄXTHUS Anders vidhåller sin slutsats att ökningen av medeltemperaturen i jordens atmosfär orsakas av det ökade koldioxidutsläppet. Men Jenny anser att hans slutsats är förhastad. Hon säger: Innan din slutsats kan godtas, måste du försäkra dig om att andra faktorer som kan påverka växthuseffekten är konstanta. Ange en sådan faktor som Jenny avser. Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Jorden och rymden (Kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Miljö Nivå 6 Lösningsfrekvens Sverige: 17 % (P=18 F=16) Lösningsfrekvens OECD: 19 % S7-SV Sidan 17

FYSISK TRÄNING Regelbunden men måttlig fysisk träning är bra för hälsan. Fråga 14: FYSISK TRÄNING S493Q01 Vilka är fördelarna med regelbunden fysisk träning? Ringa in Ja eller Nej efter varje påstående. Är detta en fördel med regelbunden fysisk träning? Fysisk träning hjälper till att förhindra sjukdomar i hjärta och blodomlopp. Fysisk träning leder till en hälsosam diet. Fysisk träning hjälper mot övervikt. Ja eller Nej? Ja / Nej Ja / Nej Ja / Nej Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Levande system (Kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Lösningsfrekvens Sverige: 59 % (P=61 F=57) Lösningsfrekvens OECD: 53 % S7-SV Sidan 18

Fråga 15: FYSISK TRÄNING S493Q03 Vad händer när musklerna tränas? Ringa in Ja eller Nej efter varje påstående. Händer detta när musklerna tränas? Musklerna får ökat blodflöde. Fetter bildas i musklerna. Ja eller Nej? Ja / Nej Ja / Nej Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Levande system(kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 2 Lösningsfrekvens Sverige: 82 % (P=82 F=82) Lösningsfrekvens OECD: 82 % S493Q05 01 11 12 99 Fråga 16: FYSISK TRÄNING Varför andas man häftigare under fysisk träning än när kroppen är i vila? Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Levande system(kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 4 Lösningsfrekvens Sverige: 55 % (P=61 F=50) Lösningsfrekvens OECD: 45 % S7-SV Sidan 19

KLÄDER Läs texten och svara på de efterföljande frågorna. KLÄDER TEXT Ett brittiskt forskarlag håller på att utveckla intelligenta kläder som kommer att ge handikappade barn förmågan att tala. Barn, som bär västar gjorda av en unik elektronisk textil, som kopplas till en röstsimulator, kommer att kunna göra sig förstådda genom att helt enkelt trycka på det kontaktkänsliga materialet. Materialet är gjort av vanligt tyg och ett sinnrikt nätverk av fibrer impregnerade med kol som kan leda elektricitet. När materialet utsätts för tryck ändras mönstret för signaler som passerar genom de ledande fibrerna och ett datorchip kan räkna ut var tyget berördes. Det kan då aktivera den elektroniska utrustning som finns ansluten, vilken inte behöver vara större än två tändsticksaskar. Det intelligenta består i hur vi väver tyget och hur vi leder signaler genom det och vi kan väva in det i befintliga tygprodukter så att man inte ser att det finns där, berättar en av forskarna. Materialet kan utan risk att det skadas tvättas, viras runt saker eller skrynklas. Forskaren påstår också att det kan massproduceras billigt. S7-SV Sidan 20

Fråga 17: KLÄDER S213Q01 Vilken/vilka av de påståenden som gavs i artikeln kan testas genom vetenskaplig undersökning i laboratoriet? Ringa in Ja eller Nej för varje. Materialet kan tvättas, utan att skadas viras runt saker, utan att skadas. skrynklas, utan att skadas. massproduceras billigt. Kan påståendet testas genom vetenskaplig undersökning i laboratoriet? Ja / Nej Ja / Nej Ja / Nej Ja / Nej Kompetensdimension: Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar Innehållsdimension: Naturvetenskapliga undersökningar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Naturvetenskapens frontlinjer Nivå 4 Lösningsfrekvens Sverige: 49 % (P=44 F=53) Lösningsfrekvens OECD: 48 % Fråga 18: KLÄDER S213Q02 Vilken laboratorieutrustning hör till den materiel du skulle behöva för att testa om tyget leder elektricitet? A Voltmeter B Ljusmätare C Mikrometer D Ljudmätare Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Tekniska system (Kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Naturvetenskapens frontlinjer Nivå 1 Lösningsfrekvens Sverige: 84 % (P=87 F=81) Lösningsfrekvens OECD: 79 % PISA MS2006 Frisläppta uppgifter NV Sidan 21

GRAND CANYON Grand Canyon ligger i en öken i USA. Det är en mycket stor och djup kanjon som innehåller bergarter i många skikt. Någon gång i det förflutna lyftes dessa skikt upp av rörelser i jordskorpan. Grand Canyon är nu 1,6 km djup på vissa ställen. Coloradofloden rinner i botten på denna kanjon Fråga 19: GRAND CANYON S426Q07 Omkring fem miljoner människor besöker Grand Canyons nationalpark varje år. Det finns en oro för de skador parken får genom så många besökare. Kan följande frågor besvaras genom vetenskapliga undersökningar? Ringa in Ja eller Nej efter varje fråga. Kan denna fråga besvaras genom vetenskapliga undersökningar? Hur mycket erosion orsakas genom nyttjandet av vandringsleder? Är parkområdet lika vackert som det var för 100 år sedan? Ja eller Nej? Ja / Nej Ja / Nej Kompetensdimension: Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar Innehållsdimension: Naturvetenskapliga undersökningar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Miljö Nivå 6 Lösningsfrekvens Sverige: 55 % (P=56 F=54) Lösningsfrekvens OECD: 61 % Fråga 20: GRAND CANYON S426Q03 Temperaturen i Grand Canyon varierar från under 0 o C till över 40 o C. Fastän det är ett ökenområde kan sprickor i berget ibland innehålla vatten. Hur bidrar dessa temperaturförändringar och vattnet i bergssprickorna till att skynda på nedbrytningen av berget? A Vatten löser upp varmt berg när det fryser. B Vatten cementerar ihop berget. C Is jämnar ut bergets yta. D Vatten som fryser utvidgas i bergssprickorna. Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Jorden och rymden (Kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Miljö Nivå 2 Lösningsfrekvens Sverige: 71 % (P=71 F=71) Lösningsfrekvens OECD: 66 % PISA MS2006 Frisläppta uppgifter NV Sidan 22

Fråga 21: GRAND CANYON S426Q05 Det finns många fossil av marina djur som snäckor, fiskar och koraller i Grand Canyons Kalksten A-skikt. Vad hände för miljontals år sedan som förklarar varför sådana fossil hittas där? A I äldre tider tog människor med sig fisk och skaldjur till området från havet. B Haven var mycket stormigare förr, och havsdjur spolades inåt land på jättelika vågor. C Vid den tiden täcktes detta område av ett hav som senare drog sig tillbaka. D Somliga havsdjur levde en gång i tiden på land innan de flyttade ner i havet. Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Jorden och rymden (Kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Miljö Nivå 1 Lösningsfrekvens Sverige: 74 % (P=75 F=72) Lösningsfrekvens OECD: 76 % Fråga 22: GRAND CANYON S426Q10S I vilken grad håller du med om följande påståenden? Markera endast en ruta i varje rad. a) Systematiska studier av fossil är viktigt. Håller absolut med Håller med Håller inte med Håller absolut inte med b) Åtgärder för att skydda nationalparker från skador bör baseras på vetenskapliga bevis. c) Vetenskapliga undersökningar av geologiska skikt är viktigt. a) Systematiska studier av fossil är viktigt. GRAND CANYON b) Åtgärder för att skydda nationalparker från skador bör baseras på vetenskapliga bevis c) Vetenskapliga undersökningar av geologiska skikt är viktigt. Håller absolut med Håller absolut med Håller absolut med Håller med Håller med % % % % % % Sverige 15 59 18 58 18 60 OECD 26 58 22 51 29 55 Håller med PISA MS2006 Frisläppta uppgifter NV Sidan 23

MARY MONTAGU Läs tidningsartikeln nedan och besvara frågorna som följer. VACCINERINGENS HISTORIA Mary Montagu var en vacker kvinna. År 1715 överlevde hon en smittkoppsinfektion, men fick därefter ärr över hela kroppen. Under en vistelse i Turkiet 1717 iakttog hon en metod kallad inokulation som var vanlig där. Denna behandling innebar att man skrapade in en svag form av smittkoppsvirus i huden på unga, friska människor som sedan blev sjuka, men i de flesta fall bara med en mild form av sjukdomen. Mary Montagu blev så övertygad om ofarligheten av dessa inokulationer att hon lät sin son och sin dotter bli inokulerade. År 1796 använde sig Edward Jenner av inokulationer av en närbesläktad sjukdom, kokoppor, för att framställa antikroppar mot smittkoppor. Jämfört med inokulation av smittkoppor hade denna behandling mindre biverkningar, och den behandlade personen kunde inte smitta andra. Behandlingen blev känd som vaccinering. Fråga 23: MARY MONTAGU S477Q02 Vilka slags sjukdomar kan människor vaccineras mot? A Ärftliga sjukdomar som blödarsjuka. B Sjukdomar orsakade av virus, som t.ex. polio. C Sjukdomar orsakade av funktionsstörningar i kroppen, som t.ex. diabetes. D Alla slags sjukdomar man inte har botemedel mot. Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Levande system (kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 2 Lösningsfrekvens Sverige: 82% (P=78 F=87) Lösningsfrekvens OECD: 75 % PISA MS2006 Frisläppta uppgifter NV Sidan 24

Fråga 24: MARY MONTAGU S477Q03 Om djur eller människor insjuknar i en infektionssjukdom orsakad av bakterier och därefter tillfrisknar, så blir de i regel inte sjuka igen av samma typ av bakterier som orsakade sjukdomen. Vad beror det på? A Kroppen har dödat alla bakterier som kan orsaka samma slags sjukdom. B Kroppen har bildat antikroppar som dödar den typen av bakterier innan de förökar sig. C De röda blodkropparna dödar alla bakterier som kan orsaka samma slags sjukdom. D De röda blodkropparna fångar in och avlägsnar den typen av bakterier från kroppen. Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Levande system (Kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 2 Lösningsfrekvens Sverige: 77 % (P=78 F=77) Lösningsfrekvens OECD: 75 % Fråga 25: MARY MONTAGU S477Q04 0 1 9 Ange ett skäl till varför man rekommenderar att särskilt små barn och gamla människor bör vaccinera sig mot influensa. Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: levande system (Kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 3 Lösningsfrekvens Sverige: 68 % (P=64 F=74) Lösningsfrekvens OECD: 62 % PISA MS2006 Frisläppta uppgifter NV Sidan 25

Fråga 26: MARY MONTAGU S477Q10S I vilken grad håller du med om följande påståenden? Markera endast en ruta i varje rad. a) Jag är för forskning som sysslar med att utveckla vacciner mot nya stammar av influensa. Håller absolut med Håller med Håller inte med Håller absolut inte med b) Orsaken till en sjukdom kan bara fastställas genom vetenskaplig forskning. c) Effekten av okonventionella behandlingar mot sjukdomar bör granskas genom vetenskapliga undersökningar. a) Jag är för forskning som sysslar med att utveckla vacciner mot nya stammar av influensa. MARY MONTAGU b) Orsaken till en sjukdom kan bara fastställas genom vetenskaplig forskning. c) Effekten av okonventionella behandlingar mot sjukdomar bör granskas genom vetenskapliga undersökningar. Håller absolut med Håller absolut med Håller absolut med Håller med Håller med % % % % % % Sverige 48 40 11 49 20 66 OECD 54 39 21 48 29 56 Håller med PISA MS2006 Frisläppta uppgifter NV Sidan 26