En hållbar framtid? Om hållbar konsumtion och produktion Fredrik Warberg fredrik@tidsverkstaden.se Globala hållbarhetsmålen 1
HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION Hur mår planeten och hur påverkas den av vår konsumtion? 2
Planetära gränser LAND- KLIMAT- FÖRÄNDRING ANVÄNDNING Läget på planeten är ett resultat av rika länders konsumtionsmönster 3
Vi har bara ett.. 4
Om alla konsumerade som vi i Sverige skulle det behövas.. 4,2 jordklot Störst avtryck Jordklot c:a 1. Luxemburg 9,1 2. Aruba 6,9 3. Qatar 6,2 4. Australien 5,4 5. USA 4,8 6. Kanada 4,7 7. Kuwait 4,7 8. Singapore 4,6 9. Storbritannien 4,6 10. Trinidad & Tobago 4,6.. 14. Belgien 4,3 15. Sverige.. 4,2 28. Ryssland 3,3.. 71. Kina 2,0.. 74. Sydafrika 1,9.. 79. Brasilien 1,8.. 164. Indien 0,7 186. Haiti 0,4 187. Öst-Toimor 0,3 188. Eritrea 0,2 5
Hållbar konsumtion VI KONSUMERAR LAGOM Då räcker planetens resurser laget om. Människor i andra länder ges utrymme att konsumera på samma nivå som vi. 6
www.klimatkalkylatorn.se Konsumtionsrapporten 2017 Ökade mest: Konsumtionen ökade med 23 % 2006-2016 69 % - Hushållens konsumtion i utlandet 67 % - Utländsk konsumtion i Sverige 50 % - Kommunikation 44 % - Möbler, hushållsart., underhåll 43 % - Fritid, underhållning, kultur 37 % - Hotell, café, restaurang 7
VI MÅSTE STÄLLA OM KONSUMTIONEN Kommer våra liv att bli ruttna och trista? 8
Ett ruttet liv? 9
SWB (0-10) Vad kan en klimatomställning innebära för vår livsstil och vårt välbefinnande? Finns det ett samband mellan livsstilar som ger upphov till höga utsläpp och högt välbefinnande? Hur ser göteborgarnas konsumtion ut då vi lever klimathållbart? 20 ton CO 2 e/cap/år 15 10 5 0 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 10
SWB (0-10) 20 ton CO 2 e/cap/år 15 10 5 0 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 KONSUMTION OCH VÄLBEFINNANDE 11
Inkomst och välbefinnande Sources: Capitalism As If the World Matters, 2005; Life Satisfaction, 2002; Happiness and Economics, 2002 Inkomst och välbefinnande Sources: Capitalism As If the World Matters, 2005; Life Satisfaction, 2002; Happiness and Economics, 2002 12
World Data Base of Happiness 2007 Taking all together, how satisfied or dissatisfied are you with your life-as-a-whole these days? Combined question types 10-step numeral life satisfaction and 11-step numeral life satisfaction. Livstillfredsställelse och hushållens utgifter I Sverige 1995-2012 1,6 1,5 1,4 Relative development of households expenditures (fixed prices) 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 1995 2000 2005 2010 (SCB och SOM-institutet 2014) 26 13
Myten 14
Verkligheten Ullared, Sverige Foto: Lars Tunbjörk Södra Förstadsgatan, Malmö, 2012 15
Konverterade Konsumister 16
Tolv teman för mer hållbar konsumtion och produktion 17
Märkningar minskar kemi i kropp & natur EU Eko-jordbruk Märkning för livsmedel, textil, blommor m,m som odlas och föds upp. Tillåter ej kemiska bekämpningsmedel. Djuromsorg och socialt ansvar. KRAV är skarpare än EUs märkning. Schyssta villkor & arbetsförhållanden i odling & produktion. Rimlig lön, avsätter till lokal utveckling. Kaffe, té, ris, kakao, choklad, godis, socker, textil, blommor, juice, frukt, kryddor, nötter, trägolv, m.m Falken Svanen EU EcoLabel Märkningar för bl.a rengöringsmedel, kroppsvård, papper, hushållsmaskiner, datorer, textil, byggmaterial, hotell, däck, resor, bilvård, möbler, målarfärg, förbrukningsmaterial, m.m 99 % av de danska barnen har bekämpningsmedel i urinen. Det visar en ny studie från Danmark. Därför råder den danska livsmedelsministern människor att äta ekologiskt om de vill undvika bekämpningsmedel. Insektsmedlet är förbjudet i Sverige, men inte i EU. Berör då det här oss svenskar? Javisst. Varannan tugga mat vi äter är importerad. Och även om Sverige har förbjudit en del värstinggifter så är vi inga änglar. Några exempel: vi tillåter fler bekämpningsmedel än Danmark. Vi sprutar mer än våra rödvita grannar, om man kikar på de mest besprutade grödorna. Vi halkar efter i lagstiftningen, till exempel inför danskarna snart en skatt som gör de farligaste bekämpningsmedlen dyra. 18
2. Minska matsvinn Maten på bilden är dumpstrad 19
3. Konsumera kvalitet 4. Reparera mera 20
5. Sortera mera Sparar råvaror Slipper gräva upp nya saker från under jordskorpan Sparar träd, minskar skövling Pappersåtervinning i Sverige sparar c:a 1 miljon träd / år Sparar energi Papper 50 % Aluminium 95 % Metall 75 % Glas 20 % Minskar utsläpp Sparar pengar 6. Cirkulera mera 21
7. Kollaborera mera 8. Mer tjänster - mindre materiellt 22
23
Hur många gånger kan man åka X2000 från Göteborg till Stockholm och släppa ut lika mycket som en flygresa GOT ARN? 20.000 (WWF) 74.000 (Naturskyddsföreningen) 24
Flygresande orsakar stora växthusgas-utsläpp som allvarligt försämrar framtida generationers livskvalitet 25
11. Begränsad boendeyta Flytta in i en båt 26
12. Medvetandegöra människor Globala målen, mål 12.8 Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen. 27
Utforskande ungdomar Intresserade invånare 28
Engagerade entreprenörer Pålästa Politiker 29
HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION Vad krävs för att vi ska klara det? 30
Politik Etik 31
Krympa våra ekologiska fotavtryck Expandera våra empatiska fotavtryck Värdeförskjutning 32
Fredrik Warberg fredrik@tidsverkstaden.se 33