1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med östra hälso- och sjukvårdsnämnden den 25 april 2017 Plats: Konferenslokal Vänern, Regionens Hus Mari

1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med östra hälso- och sjukvårdsnämnden den 25 april 217 Plats: Konferenslokal Vänern, Regionens Hus Mariestad Tid: Kl. 9: 14:3 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Mari Nilsson, mari.e.nilsson@vgregion.se Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Eventuella tillkommande ärenden Beslutsärenden 1. Delårsrapport mars 217 Diarienummer HSNÖ 217-5 2. Remiss - Motion om anslutning till 1 million lives Diarienummer HSNÖ 216-184 3. Remiss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland Diarienummer HSNÖ 217-35 4. Remiss om policy för styrning i Västra Götalandsregionen Diarienummer HSNÖ 217-21 5. Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 Diarienummer HSNÖ 217-3 6. Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg Diarienummer HSNÖ 217-15 7. Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Diarienummer HSNÖ 216-4 8. Ansökan om att stänga kvälls- och helgöppna mottagningar i Mariestad och Falköping sommaren 217 Diarienummer HSNÖ 217-51 9. Utträde ur kontrakt att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab mellan Skövde Rehabcenter och östra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNÖ 215-344 Postadress: Regionens Hus 45 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 1-441 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.ostra@vgregion.se

Föredragningslista från östra hälso- och sjukvårdsnämnden, 217-4-25 1. Yttrande i ärende angående laglighetsprövning Diarienummer HSNÖ 217-26 11. Fyllnadsval till folkhälsorådet i Falköping Diarienummer HSNÖ 215-2 Beslutsärenden informationen antecknas 12. Ersättningsmodeller för tandvård - specialisttandvård Diarienummer HSNÖ 216-16 13. Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndernas arbetsformer Diarienummer HSNÖ 216-167 Delegeringsärenden 14. Delegeringsärenden Anmälningsärenden 15. Anmälningsärenden Information A. Redovisning av ekonomirapporten för Sjukresor 216 Britt Wallin, ekonom, sektion sjukresor B. Hälso- och sjukvårdsavtalet Sverker Andersson, Västkom C. Utveckling av Närsjukvårdscentrum i Mariestad D. Aktuell information från presidiet E. Aktuell information om medborgardialog F. Aktuell information från processansvarig Gunilla Druve Jansson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se) 2 (2)

1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 217-4-18 Diarienummer HSNÖ 217-5 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Agneta N Hörnlund Telefon: 1-441 36 57 E-post: agneta.nilsson@vgregion.se Till östra hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport mars 217 Förslag till beslut 1. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner delårsrapport mars 217. Sammanfattning av ärendet Delårsrapport mars 217 har upprättats för östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Nämndens ekonomiska resultat för perioden januari mars uppgår till plus,8 miljoner kronor vilket är cirka 1,7 miljoner kronor sämre än budget. Årsprognosen pekar på ett nollresultat. Eftersom prognosen bygger på en kort period av det nya året innehåller den naturligt nog en del osäkerheter. Koncernkontoret Leena Ekberg Ansvarig tjänsteman Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Bilaga Delårsrapport mars 217 Besluten skickas till Regionstyrelsen Postadress: Regionens Hus 45 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 1-441 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.ostra@vgregion.se

Sida 1(1) Diarienummer HSNÖ 217-5 Datum 217-4-24 Delårsrapport mars 217 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Koncernkontoret

Sida 2(1) Diarienummer HSNÖ 217-5 Datum 217-4-24 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret 1. Sammanfattning Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har under årets första tre månader haft fokus på uppföljning av föregående års verksamhet genom årsbokslut och beställarbokslut. Tillgänglighetsfrågor är fortsatt ett problemområde som nämnden följer löpande. Förbättringar sker inom vuxenpsykiatrin medan barnoch ungdomspsykiatrin fortsatt är ett stort bekymmer. Utveckling av närsjukvårdscentrum i Mariestad, Töreboda och Gullspång pågår. Folkhälsoarbetet fortskrider enligt fastlagda planer. Nämndens ekonomiska resultat för perioden januari mars uppgår till plus,8 mnkr vilket är ca 1,7 mnkr sämre än budget. På region- och rikssjukvård finns en positiv budgetavvikelse på ca 9,3 mnkr medan sjukhus i regionen, utomregional länssjukvård, tandvård, läkemedel och sjukresor visar en negativ budgetavvikelse. Några av ovanstående områden bedöms avvikelsen vara tillfällig och kommer inte att kvarstå, vilket visar mot ett nollresultat för helåret. 2. Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har under årets första tre månader haft fokus på uppföljning av föregående års verksamhet genom årsbokslut och beställarbokslut. Nämnden bjöd vid sitt sammanträde i februari in presidierna för Skaraborgs Sjukhus, Tandvården, Habilitering & Hälsa och Beställd primärvård för en genomgång av året som varit och tankar inför framtiden. Arbetet med utveckling av psykiatri i Skaraborg har fortsatt både i den politiskt tillsatta styrgruppen och på tjänstemannanivå. I arbetet ingår nu både vuxen och barnoch ungdomspsykiatri. Utvecklingen av ett närsjukvårdscentrum i Mariestad, Töreboda och Gullspång fortsätter. Konkreta åtgärder tas fram inom områdena Mobil vård och omsorg, Nära vård och omsorg, Förebyggande vård, Vårdplatser, Organisation och finansiering samt Forskning och utveckling. Skaraborgs Sjukhus stängde den sista februari mellanvårdsavdelningen i Mariestad på grund av personalbrist. En utvärdering presenterades för nämnden i mars. Parallellt med detta har en dagsjukvårdsavdelning öppnat och de första patienterna togs emot i mitten av mars. Utveckling av dagsjukvården pågår. Den största utmaning är fortfarande tillgängligheten i första hand till BUP. Nämnden har även noterat ökade väntetider inom cancersjukvården särskilt inom urologin. Nämnden följer löpande tillgängligheten.

Sida 3(1) Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Diarienummer HSNÖ 217-5 Datum 217-4-24 Skaraborgs Sjukhus har aktivt jobbat med olika satsningar inom akutsjukvården. Nämnden fick en redovisning vid sitt sammanträde i mars. Trots ett ökat antal sökande till akuten klarar sjukhuset väntetiderna relativt bra. De når dock inte de satta målet. 2.2 Hälso- och sjukvårdens konsumtion Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska rapportera den vård som invånare bosatta inom deras respektive geografiska ansvarsområde konsumerar, oavsett var den produceras och vilken instans inom Västra Götalandsregionen som finansierar den. Från 217 tillämpas ett nytt regelverk för prestationsredovisning, vilket helt utgår ifrån prestationer som finns i vårddatabasen Vega. Då redovisning av vilka vårdkontakter som skett hos externa vårdgivare, framförallt inom specialiserad vård, ofta dröjer inkluderar uppföljning av sjukhusvården endast konsumtion vid de egendrivna sjukhusen. Vårdtillfällen somatisk vård Vårddagar somatisk vård Vårdtillfällen psykiatrisk vård Besök somatisk vård Digitala kontakter somatisk vård Besök psykiatrisk vård Digitala kontakter psykiatrisk vård Utfall173 9 295 47 389 Utfall 163 9 245 47 737 Förändring 217-216 5-348 % förändring,5% -,7% 536 496 4 8,1% 15 113 7 555 94 575 5 881 1 538 1 674 11,1% 28,5% 17 827 1 233 16 68 747 1 759 486 1,9% 65,1% Befolkningens konsumtion av somatisk slutenvård vid sjukhusen inom VGR är i princip oförändrad jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet kontakter med den somatiska öppenvården ökar däremot. Andelen öppenvård ökar därmed, vilket är en önskad utveckling. Inom psykiatrin ökar konsumtionen av både sluten och öppen vård vid sjukhusen i VGR. Befolkningens konsumtion av digitala kontakter ser ut att ha ökat väsentligt. Det kan inte uteslutas att ökningen åtminstone delvis beror på förändrade registreringsrutiner. VG Primärvård Besök Digitala kontakter Besök vårdval rehab Besök Digitala kontakter Beställd primärvård Besök Digitala kontakter Handikappverksamhet Besök Digitala kontakter Utfall173 Utfall 163 Förändring 217-216 % förändring 17 124 28 65 159 22 188 26 1 922 2 444 6,9% 1,9% 61 779 3 492 55 555 4 62 6 224-1 11 11,2% -24,1% 7 718 26 44 7 451 29 13 267-2 726 3,6% -9,4% 1 92 1 259 9 828 1 279 264-2 2,7% -1,6%

Sida 4(1) Diarienummer HSNÖ 217-5 Datum 217-4-24 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Antalet konsumerade besök är fler än föregående år inom alla delar av primärvården. Inom VG Primärvård har såväl antalet besök hos läkare som antalet besök hos andra yrkeskategorier ökat. Däremot har antalet läkarbesök minskat inom beställd primärvård. Inom Vårdval Rehab har konsumtionen fortsatt att öka, sannolikt till följd av den ökade tillgänglighet som följer av genomförandet av en vårdvalsmodell som i hög grad ger ersättning per prestation. 3. Mål och fokusområden 3.2 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Hälso- och sjukvårdsnämnden har som prioriterat mål att skapa förutsättningar för att invånarna kan leva ett liv i hälsa med fokus på ett strategiskt folkhälsoarbete. Nämnden arbetar också långsiktigt med folkhälsoarbetet utifrån den strategiska plan som antogs 21. Inför 217 har nämnden gjort en prioritering av vilka områden som man ska fortsatt satsa på med utgångspunkt från målet att invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 22. Valet av områden har nämnden bland annat gjort utifrån det prioriterade målet i regionens budget att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska och arbetet kring social hållbarhet. Med utgångspunkt från detta har nämnden också gett ett uppdrag till Folkhälsoenheten i Skaraborg. Skaraborgs Kommunalförbund och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har fastställt en modell för samverkan i folkhälsofrågor. Det innebär en strukturerad samverkan och kraftsamling kring utvalda områden. Det första området är fullföljda studier. Nämnden stöttar detta arbete med resurser. Ytterligare områden kommer att väljas under 217. Nämnden har sedan tidigare samverkan med Västra Götalands Bildningsförbund om mat och rörelse. Från och med hösten 216 görs en extra satsning på mat, Matmöten i Skaraborg. Arbetet fortskrider och nämnden bedömer att målet kommer att uppnås. 3.6 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras 3.6.1 Förbättra tillgänglighet inom barnoch ungdomspsykiatrin Det är fortsatt stora problem med tillgängligheten till BUP. Skaraborgs Sjukhus arbetar aktivt med olika åtgärder för att förbättra situationen. Bland annat köps neuropsykiatriska utredningar från extern vårdgivare.

Sida 5(1) Diarienummer HSNÖ 217-5 Datum 217-4-24 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Nämnden bedömer att tillgängligheten kommer att förbättras under året men vårdgarantin kommer inte att nås. 3.6.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Skaraborgs Sjukhus arbetar med att implementera den Regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri och Regionala utvecklingsplanen för barn och unga. Nämnden följer arbetet genom den politiska styrgruppen för psykiatri. 3.6.3 Stärka första linjens förmåga att möte psykisk ohälsa Närhälsan Guldvingen vårdcentral startade den 1 mars en stärkt mottagning för första linjens vård till barn och unga med psykisk ohälsa. Verksamheten är en del i det pilotprojekt som startats i Västra Götalandsregionen där mottagningen kommer stödja hela Skaraborg från sina lokaler vid vårdcentralen Malmen i Skara. Syftet är att förstärka insatserna för ban och unga i åldrarna 7-18 år. I uppdraget ingår även att vara resurs för personer över 18 år vad gäller utredning av begåvningsnivå. Nämnden kommer att följa hur vårdcentralerna fullgör åtagandet när det gäller psykisk ohälsa både för barn, ungdomar och vuxna samt att följa upp att ungdomsmottagningarna har en god tillgänglighet även på kvällstid och under sommaren. 3.7 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas 3.7.1 Uppfylla vårdgarantin Östra hälso- och sjukvårdsnämnden följer löpande utvecklingen av hur vårdgivarna uppfyller vårdgarantin. Vid varje nämndmöte redovisas antal väntande för besök och behandling inom somatisk och psykiatrisk vård och hur stor andel som får vård inom 9 dagar. Inom barn och ungdomspsykiatrin gäller 3 dagar och vid misstanke om cancer 14 dagar för vuxen och 2 dagar för barn. Nämnden kan konstatera att vårdgarantin inte uppnås. Särskilt oroande är väntetiderna för barnoch ungdomspsykiatrin och för cancersjukvården. 3.7.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Inom Skaraborgs Sjukhus pågår arbete med att införa ett personcentrerat arbetssätt i vården. 3.7.3 Förbättra akutvårdkedjan Skaraborgs Sjukhus har i uppdrag att utveckla akutvårdskedjan med syftet att minska väntetider på akutmottagningen och på sikt bygga upp akutläkarfunktionen. Målet är att senast år 218 uppnå målet att vid 9 procent av besöken ska patienten ha en total vistelsetid (TVT) om högst 4 timmar.

Sida 6(1) Diarienummer HSNÖ 217-5 Datum 217-4-24 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Skaraborgs Sjukhus har aktivt jobbat med olika satsningar inom akutsjukvården. Nämnden fick en redovisning vid sitt sammanträde i mars. Trots ett ökat antal sökande till akuten klarar sjukhuset väntetiderna relativt bra. De når dock inte de satta målet. 3.8 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Nämnden vill arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning och följer områdena både på Skaraborgs Sjukhus och vid vårdcentralerna. Det har inte gjorts någon avstämning under 217. Nämnden följer arbetet med att införa standardiserade vårdförlopp i cancersjukvården. En redovisning gjordes vid nämndens sammanträde i mars. Särskilt noterades att väntetiderna blivit längre. 3.8.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Patientsäkerhetsarbetet är en prioriterad fråga. Ingen redovisning har ännu skett 217. 3.8.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Presidiet/nämnden får en redovisning i slutet av åtet av hur Skaraborgs Sjukhus av kvalitetsindikatorerna 3.8.3 Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Nämnden arbetat med att utveckla ett Närsjukvårdscentrum i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Arbetet påbörjades 216 och fortsätter enligt projektplan. Nämnden är också aktiv i Vårdsamverkan Skaraborg. Under 217 har nämnden ordförandeskapet i såväl Politisk samverkan Skaraborg som i Styrgruppen för Vårdsamverkan. 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Nämndens resultat för perioden januari mars uppgår till plus,8 mnkr vilket är ca 1,7 mnkr sämre än budget. På region- och rikssjukvård finns en positiv budgetavvikelse på ca 9,3 mnkr medan sjukhus i regionen, utomregional länssjukvård, tandvård, läkemedel och sjukresor visar en negativ budgetavvikelse. Några av ovanstående områden bedöms avvikelsen vara tillfällig och kommer inte att kvarstå, vilket visar mot ett nollresultat för helåret. I vårdöverenskommelserna för sjukhusen fastställs ett ekonomiskt tak för möjlig ersättning under året. Modellen innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en förutbestämd nivå. För

Sida 7(1) Diarienummer HSNÖ 217-5 Datum 217-4-24 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret produktion utöver denna nivå utgår ingen ersättning. För perioden har samtliga sjukhus förutom FSS (Frölunda Specialist Sjukhus) nått sitt ersättningstak. För 217 har nämnderna tecknat tilläggsöverenskommelser med sjukhusen kring ytterligare ersättning utöver tak. Kostnaderna fördelas på nämnderna utifrån konsumtionsandel 216 och motsvarande intäkt avropas från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Detta är således inte resultatpåverkande för nämnderna. Per mars är östra hälso- och sjukvårdsnämndens kostnad för produktion över tak ca 8,9 mnkr. Konsumtion av region- och rikssjukvård uppgår till 7,4 mnkr vilket är 9,3 mnkr lägre än budget och 5,3 mnkr högre än efter motsvarande period förgående år. Den lägre kostnaden avseende region- och rikssjukvård förklaras delvis av att den genomsnittliga vårdtyngden per vårdtillfälle (CMI- Case-MIx-Index) har minskat vilket innebär att en något mindre resurskrävande vård har bedrivits. Antalet vårdtillfällen har dessutom minskat jämfört med 215 (det år som ligger till grund för budget). Antalet öppenvårdsbesök har ökat jämfört med 215, samtidigt som kostnaden per besök minskat vilket kan förklaras av en korrigering i föregående års felaktiga prissättning inom strålbehandling. Region- och rikssjukvård kan fluktuera mycket varje månad vilket gör det till en osäker post vid prognossättning. Helårsprognos i delår mars är satt till plus 5 mnkr. Kostnad för sjukhus i regionen (länssjukvård) är 979 mnkr som visar en avvikelse mot budget på minus 3,6 mnkr. Kostnad för tillgänglighetssatsningar utgör 2,9 mnkr av avvikelsen resterande avvikelse ligger på sjukhusen. Antalet öppenvårdsbesök har ökat jämfört med 215 och även kostnad per besök samtidigt som antalet vårdtillfällen minskar och även CMI (CaseMix-Index). Prognos för helår beräknas ändå ligga i nivå med budget. Arvoden till privata specialister i regionen uppgår till 16 mnkr. Det är cirka 4 tkr lägre än budget och 1,4 mnkr högre än för samma period 216 vilket främst beror på ökad kostnad inom mammografi. Den ökade kostnaden avser främst ersättningen för patientavgift vilket finns med i årets budget men inte i utfallet 216. Avtalseffekter för nytt avtal inom gynekologi kommer att utebli då upphandlingen enbart har resulterat i en vårdgivare jämfört med nuvarande två vårdgivare. Detta bidrar till ett överskott i prognosen. Nämnden har dessutom ett ingående överskott i budgeten då budgeten för 217 bland annat baseras på en årsprognos som var högre än utfallet i bokslutet för 216. Detta innebär att årsprognosen visar ett överskott på 4 mnkr. Den utomregionala länssjukvården består av oplanerad utomregional vård (RIA), utomlandsvården/eu-vård men även nytt för i år den köpta rättspsykiatriska vården. Kostnaden för detta uppgår till 1,6 mnkr vilket är 85 tkr högre än budgeterat. RIA vården uppgår till 8,1 mnkr vilket är 7 tkr över budget och 1,2 mnkr mer än perioden förgående år. Utomlandsvården/EU-vård uppgår till 1,5 mnkr vilket är 3 tkr lägre än budget

Sida 8(1) Diarienummer HSNÖ 217-5 Datum 217-4-24 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret och 7 tkr lägre än perioden 216. Den köpta rättspsykiatriska vården uppgår till 95 tkr vilket är 45 tkr högre än budget. Prognos för dessa områden är satt till minus 2,5 mnkr då kostnaden för den köpta rättspsykiatriska vården är högre än vad som budgeterats. Även kostnad för RIA vården befaras bli något högre än vad som finns i budget. Nytt ansvar för i år är länssjukvård finansierade med särskilda bidrag vilket är kostnader för verksamheter som finansieras med stadsbidrag. Kostnaden uppgår till ca 1 mnkr och det är mot Skaraborgs Sjukhus (SkaS) för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivning- och rehabiliteringsprocess. Utfall ligger i nivå med budget och prognos förväntas bli detsamma. Kostnader som går under ansvaret vårdval rehab är hjälpmedel där hälso- och sjukvårdsnämnderna fortfarande har kvar kostnadsansvaret. Kostnaden för perioden är 11,4 mnkr vilket är i nivå med budget. För helåret beräknas dock kostnaderna överstiga budget med 1 mnkr på grund av volym och kostnadsförändring. Kostnader för primärvård utanför VG Primärvård uppgår till 37,6 mnkr vilket är 9 tkr lägre än budget och i nivå med kostnader för samma period förgående år. I detta ansvar finns kostnader för privata vårdgivare i primärvården, offentlig primärvård och övrig kommunal primärvård. Inom offentlig primärvård finns en budgeterad intäkt för dietistuppdrag som nu först kommer att starta i september. Intäkten är budgeterad från juli månad vilket gör att delar av denna intäkt är osäker och bidrar till en negativ budgetavvikelse. Den privata primärvården visar en positiv avvikelse. Prognos för hela detta ansvar enligt ovan är på helår plus 5 tkr. Den utomregionala primärvården är i nivå med budget och kostnaderna uppgår till 1,5 mnkr. Ytterligare nytt ansvar för i år är primärvård finansierade med särskilda bidrag vilket är kostnader för verksamheter som finansieras med stadsbidrag. På primärvårdssidan är det ökade flyktingströmmar där vårdcentraler ersätts. Det är även för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivning- och rehabiliteringsprocess mot Närhälsan samt MMR behandlingar mot vårdcentraler. Kostnader för perioden är 5,7 mnkr vilket ger en positiv budgetavvikelse på 6 tkr. Avvikelsen avser att MMR behandlingar som inte är utbetalda för första kvartalet ännu. Prognos är satt i nivå med budget. Kostnaderna för tandvård uppgår till 37,8 mnkr vilket är en negativ budgetavvikelse på 2,5 mnkr. Det är främst den rörliga ortodontin tillsammans med barntandvården som står för avvikelsen hittills i år. Drygt 4 % av budgeterat avseende den rörliga ortodontin har redan

Sida 9(1) Diarienummer HSNÖ 217-5 Datum 217-4-24 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret betalats ut under första kvartalet, en avvikelse motsvarande ca -1,7mnkr (rörlig ortodonti brukar fluktuera under året). Barntandvården står för en avvikelse motsvarande ca -4tkr resterande avvikelse finns inom tolk och uppsökande verksamhet. Prognos för helår är satt enligt budget efter avstämning med Folktandvården. Kostnader för habilitering och hälsa uppgår till 41,2 mnkr vilket är nivå med budget. Folkhälsomedlens budgetunderskott som uppgår till 95 tkr beror på fakturor som kommit in som inte har periodiserats utan avser kostnader för helår. Prognos är i nivå med budget. Läkemedelskostnaderna för privata vårdgivare går över budget med 1,2 mnkr. Den negativa budgetavvikelsen beror på förskrivning av läkemedel av utomregionala vårdgivare. Prognosen beräknas till minus 2 mnkr på helåret. Kostnaden för sjukresor uppgår till 19,1 mnkr vilket är ca 8 tkr högre än budget och 1,8 mnkr högre än perioden förgående år. De ökade kostnaderna beror på att antalet sjukresor med taxi har ökat. Kostnadsökningen kommer sannolikt att hålla i sig och en helårsprognos visar på minus 4 mnkr. Kostnader för Samordningsförbund ligger enligt budget. Nämndens egna kostnader uppgår till 7 mnkr vilket är 3 tkr under budget och 1 tkr lägre än förgående år. Prognos ligger i nivå med budget. Kanslikostnader är enligt budget då regionstyrelsen fakturerar nämnden i tolftedelar utifrån lagd budget. Under ansvaret särskilda projekt ligger kostnader för bland annat servicenämnd, vårdbarometern och VGR IT kapital men även kostnad för TÖK:en för mellanvårdsplatser. Här finns en negativ avvikelse på 2,8 mnkr där nämnden utgår från att hälso- och sjukvårdsstyrelsen kommer att finansiera för denna TÖK, därmed förväntas prognos för helår bli enligt budget. Regionbidraget ligger enligt budget och övriga intäkter uppgår till 15 mnkr vilket är 6 tkr lägre än budget. Det beror på att nämnden inte har avropat medel för MMR behandlingar. Detta medför ingen resultatpåverkan då nämnden inte har några kostnader för detta under ansvaret primärvård finansierade med särskilda bidrag. Helårsprognos ligger i nivå med budget.

Sida 1(1) Diarienummer HSNÖ 217-5 Datum 217-4-24 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Helårsprognos Enligt ovan nämnda kommentar visar nämnden en helårsprognos på ett nollresultat, det vill säga i nivå med budget. Eftersom prognosen bygger på en kort period av 217 så finns det en del osäkerheter kring vissa poster. 5.3 Eget kapital Nämndens eget kapital per mars uppgår till 7,5 mnkr vilket motsvarar det redovisade resultatet för 216. 6. Bokslutsdokument och noter Resultaträkning och övriga bokslutsdokument framgår av bilagor.

Bilagan kommer att uppdateras i kolumn med prognos SR1 Sammanställning RR Beställare hälso- & sjukvård 824 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden efter 26/4 då prognos är inrapporterad i Cognos Resultaträkning Utfall t.o.m. Utfall samt helårsbedömning Statsbidrag Övriga erhållna bidrag Patientavgifter Såld vård Försäljning av tjänster Hyresintäkter Försäljning av material och varor Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader, inkl. inhyrd personal Köpt vård, internt Köpt vård, externt Läkemedel Driftbidrag till utförare inom regionen Övriga lämnade bidrag Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor, inkl förbrukningsmaterial Lokal- och energikostnader Övriga tjänster, inkl konsultkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Regionbidrag Finansiella intäkter/kostnader m.m. Resultat Periodens utfall Budget Utfall Avvikelse Förändring Prognos t.o.m. t.o.m. utfall/ utfall/ per Helårsresultat Budget Utfall Avvikelse Förändring t.o.m. t.o.m. prognos/ prognos/ 173 173 163 budget utfall 173 1712 1612 budget utfall mnkr mnkr mnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr mnkr % 2,1 24,2,4 5,3,,, 2,1 34,1 2,1 15,,3 1,4,,, 1,7 2,6 4,9 6,,3 3,9,,, 1, 16,2, 9,3, 3,9,,,,4 13,5 -,7-1, -,9-1 122,5-1 119, -1 57,6-39, -33, -33, -7,4-7,6-6,3-4,8-4,8-39,8-13,9-1,4-9,8-7,7-6,8-6,9-14,4-13,2-13,9,,, -9,6-9,7-9,8,,, -19,8-19, -17,4-1 275,7-1 26,5-1 195,3,2-3,5-5,9,2, -3,5 -,9-1,2,,1, -,8-15,2-15,7% 6,1% 18,1% 17,3% 2,6% 41,8% 12,9% 3,7% -85,7% -2,8% 4,6% 1 242,4, 1 242,4 -,1 1 188,2 -,1,,,8 2,4 9, -1,7-56,9% 32,8% 1,2% 35,1% 15,9% 11,6% 13,9% 6,7%,,,,,,,,, 8,5 61,9 1,4 5,5,,, 6,6 83,8 19,7 29,8 1,4 18,7,,, 9,3 79,1-8,5-61,9-1,4-5,5,,, -6,6-83,8, -3,8-3,4, -4 485,3-4 254,5, -133,2-137,9, -31,4-26,9, -163,2-159,, -41,5-46,9, -26,8-28,2, -53,6-56,2,,,, -38,7-38,5,,,, -75,8-73,, -5 53,3-4 824,6 3,8 4 485,3 133,2 31,4 163,2 41,5 26,8 53,6, 38,7, 75,8 5 53,3,, 4 969,7 -,3,, 4 753, -4 969,7,,3 7,5,

Resultatrapport Östra HSN Utfall t.o.m per 217-3 Aenhet Text Utfall ack Budget ack Avv ack Prognos -7 353-79 655 9 32 5-7 353-79 655 9 32 5-978 532-974 898-3 634 Privata specialister i regione -16 47-16 446 399 4 Utomregional länssjukvård -1 64-9 766-837 -2 5 Region- o rikssjukvård Region- o rikssjukvård Summa Region- o rikssjukvård Länssjukvård Sjukhus i regionen LV finasierad särskilda bidrag -987-988 -1 6 17-1 2 98-4 72 1 5 Vårdval Rehab -11 417-11 35-67 -1 Övrig primärvård -37 589-38 57 918 5-1 549-1 559 1 Summa Länssjukvård Primärvård Utomregional primärvård PV finasierad särskilda bidrag Summa Primärvård -5 694-6 297 63-56 249-57 713 1 465-5 Tandvård Tandvård Summa Tandvård -37 843-35 31-2 542-37 843-35 31-2 542-41 225-41 262 37 Handikappverksamhet Handikappverksamhet Summa Handikappverksamhet -41 225-41 262 37 Folkhälsomedel -6 469-5 526-944 Läkemedel -9 387-8 214-1 173-2 -19 156-18 395-76 -4-1 34-1 345 5-73 -1 41 337-4 183-4 183-3 641-875 -2 766-21 -62 41-3 662-937 -2 725 Totalsumma -1 256 74-1 255 67-1 69 Regionbidrag 1 242 432 1 242 432 15 6 15 663-63 15 6 15 663-63 752 2 424-1 673 Sjukresor Samordningsförbund Nämndkostnader Kanslikostnader Övrigt Särskild projekt Finansiella kostnader/intäkter Summa Övrigt Övriga intäkter Övriga intäkter Summa Övriga intäkter Resultat

Bokslutsdokument RR KF BR Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Not Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut Erhållna/lämnade regionbidrag Obeskattade reserver (bolagen) Årets resultat 1 2 3 Not Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Avsättningar Obeskattade reserver (bolagen) Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip Förändring av eget kapital Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse Anläggningstillgångar överfört mellan enheter Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Förändring aktiekapital Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens Utfall Utfall 173 163 34 6 16 173-1 275 718-1 195 275-1 241 658-1 179 12-22 -135 1 242 432 1 188 245 752 9 8 Utfall Utfall 173 163 752 9 8 752 9 8-36 927 17 219-18 956 82 456 39 62 131 66-18 956 34 21 15 254-18 956 131 66-68 444 62 622 131 66

Not Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark - maskiner och inventarier - pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 4 Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder 5 Utfall 173 Utfall 1612 148 779 15 254 164 33 164 33 111 852 34 21 146 62 146 62 7 453 752 8 25-4 64 4 66 7 451 7 453 155 828 155 828 164 33 138 69 138 69 146 62 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

824 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning av tjänster, internt Försäljning av tjänster, externt Hyresintäkter Försäljning av material och varor, internt Försäljning av material och varor, externt Statsbidrag Investeringsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Biljettintäkter Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt 2. Verksamhetens kostnader Personalkostnader Inhyrd personal, bemanningsföretag Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokal- och energikostnader, internt Lokal- och energikostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer (enbart info) Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader Totalt 173 356 5 268 2 121 22 336 1 887 745 1 347 34 6 163 323 3 899 4 921 4 554 1 46 1 16 16 173 173 163 72 854 1 122 464 1 57 59 38 958 32 991 7 44 6 342 47 354 41 674 7 296 7 852 1 7 1 858 2 63 5 877 4 79 13 227 11 876 1 182 2 25 8 565 8 749 994 1 87 18 199 16 432 1 583 943 1 275 718 1 195 275 173 472 99 149 72 163 573 98 183 854

3. Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt Övriga finansiella intäkter, internt Övriga finansiella intäkter, externt Totalt 173 163 21 1 22-22 132 3 135-135 4. Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt 173 51 369 3 578 16 87 18 455 29 25 3 85 148 779 1612 54 275 2 718 9 171 2 288 33 656 9 744 111 852 5. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Upplupna sociala avgifter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt 173 56 337 45 25 22 864 7 998 19 65 3 774 155 828 1612 2 258 72 127 26 191 4 45 33 991-3 138 69 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt Övriga finansiella kostnader, internt Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto

24 Remiss - Motion om anslutning till 1 million lives - HSNÖ 216-184-2 Remiss - Motion om anslutning till 1 million lives : Remiss - Motion om anslutning till 1 million lives 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 217-4-18 Diarienummer HSNÖ 216-184 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Agneta N Hörnlund Telefon: 1-441 36 57 E-post: agneta.nilsson@vgregion.se Till östra hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss - Motion om anslutning till 1 million lives Förslag till beslut 1. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner remissyttrande över motion om anslutning till 1 million lives. Sammanfattning av ärendet Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har av regionstyrelsen beretts möjlighet att lämna synpunkter på en motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om anslutning till 1 million lives. Remissyttrandet innebär att regionfullmäktige föreslås avslå motionen. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Ansvarig tjänsteman Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Bilaga Förslag till remissyttrande över motion om anslutning till 1 million lives Remiss Motion om anslutning till 1 million lives Besluten skickas till Regionstyrelsen Postadress: Regionens Hus 45 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 1-441 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.ostra@vgregion.se

24 Remiss - Motion om anslutning till 1 million lives - HSNÖ 216-184-2 Remiss - Motion om anslutning till 1 million lives : Remissyttrande över motion om anslutning till 1 million lives 1 (1) Förslag till remissyttrande Datum 217-4-11 Diarienummer HSNÖ 216-184 Ert diarienummer RS 216-7281 Regionstyrelsen Yttrande över motion om att ansluta sig till 1 million lives Östra hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att regionfullmäktige avslår motionen. Det finns många organisationer såväl nationellt som internationellt som ligger i linje med Västra Götalandsregionens ansvarsområden. Att ansluta sig till en sådan organisation kräver tid, medel och engagemang. Nämnden anser rent generellt att Västra Götalandsregionen ska var mycket restriktiv att ansluta sig till någon organisation. I de fall det kan vara aktuellt ska man ha ett klart syfte och en väl genomarbetad strategi för arbetet. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Gunilla Druve Jansson Ordförande Postadress: Regionens Hus 45 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 1-441 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.ostra@vgregion.se

24 Remiss - Motion om anslutning till 1 million lives - HSNÖ 216-184-2 Remiss - Motion om anslutning till 1 million lives : Remiss - Motion om anslutning till 1 million lives V våstra V GOTALAN Ds REGION EN å E Datum 216 12-13 RS 216 728 1 Diarienummer Folkhälsokommittén Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Styrelsen för Skaraborgs sjukhus Hälso- och sj ukvårdsstyrelsen i Motion sig till 1 million om att ansluta Regionstyrelsen remitterar lives denna motion for yttrande. synpunkter på om och hur ska framgå nänmdens/styrelsens Av motionssvaret kostnader med mera. Någon tidplan, eventuell genomfóras, kan motionsförslaget av ska inte göras i samband med besvarandet mer omfattande utredning i sakfrâgorna som avgör motionen. T.eX. vill motionären ha en utredning är det regionfullmäktige lämnat synpunkter. ska göras efter att berörda nämnder/styrelser om utredningen Om motionens genom andra beslut ska detta redovisas. syfte redan är uppnått Förslaget till beslut ska vara att motionen är besvarad, eventuellt med hänvisning. Förslagen till beslut kan alltså Vara är besvarad eventuellt med hänvisning u Motionen o ge bifaller motionen Regionfullmäkti - Nämnden får i uppdrag att... o Regionfullmäkti till t ex pågående arbete ge avslår motionen Om förslaget till beslut är att bifalla motionen ska det uppdrag som blir en följd av Vidare ska nämnden ges i uppdrag att bifallet klart framgåi beslutsunderlaget. vidtagna åtgärder dels till motionären, dels till regionfullmäktige. åteirapportera av de redovisar detta i samband med den årliga redovisningen Regionfullmäktige motioner som är äldre än ett år. är överordnad Ingen nämnd/styrelse över en motion. Koncemkontoret någon annan nämnd vid framtagning sammanställer av yttrande de yttrande som har kommit in. utskott har uppdraget att bereda motioner som remitterats till Regionstyrelsens och lägga förslag till beslut. utskotten, svara för eventuell remissammanställning mailas in till med protokollsutdraget ska tillsammans Motionssvaret ~elsen v re ion.se senast den 3 april 217. Ange vårt diarienummer. re ions Med vänliga hälsningar Gustafsson Britt-Marie mobil: 1-44 11 42 Posladress: Regionens Hus 462 BO Vänersborg Besfiksadress. ResidenselTorgel Vånersborg Telefon: 17441 Webbplats: www.vgregion se E-posl: regionslyrelsen@vgregion.se

24 Remiss - Motion om anslutning till 1 million lives - HSNÖ 216-184-2 Remiss - Motion om anslutning till 1 million lives : Remiss - Motion om anslutning till 1 million lives i V l i. A'zrinf'lffv Regionfullmükfige 216-11-29 é Vii/Slim Gina/[Mid É Motion om att ansluta sig till ioomillion lives Undertecknad och andra delegater tran VGR som 216-11-3 hade möiligheten att Iyssna pa Marianne McPhersson Director pà i IHI, under tiden vi var i Boston. Hon berüttade om ett viktigt proiekt. -"1 million Heathier Lives Proiect www.1mlives.or ~Syttetür bla att öka livskvalité för barn och Utsatta i alla samhüllen. Deras Uppdrag Cirkortfaltat; 1 milioner personer som lever hölsosammare i slutet av 22. Vision: Att fundamentalt andra süttet vörlden tanker och agerar kring frågor som rör hölsotörbüttring, völbetlnnande, lömlikhet och skapa genombrottsresultat. Beroende på var man bor i vörlden sa fir det stora skillnader pa genomsnittsaldrar pga skillnader i livsstil. Men i en vanlig vüsllig samhüllsstruktur ür det cirka 9 ar i skillnad på genomsnittsaldrar. I korthet kan man om man ansluler sig till 1 million healihier lives tå coachning och hla'lp, samt att vara delaktiga till i ett globalt perspektiv att göra 4 saker: 1.Skapa en kultur dür fokus blir iömlik hülsa tör alla. 2. Uppmuntra till bättre livsstil till de som är utsatta. 3. Vara ansvariga politiska Iedare som visar att vi tar sats mot ett globalt/lokalt problem. 4.Få mer inspiration till hur vi kan 'andra vart hülsasystem till ett mer personcentrerat tokus. Via hemsidan www.1mlives.org/map kan man se vilka f6resprr ikare/nov/orgunisationer som redan ör anslutna. l Sverige kan man se att region Jönköping redan ar anslutna. Undertecknad Att: Vista med flera föreslàr reglonfullmöklige Götalundsregionen ansluter sig till 1 million lives. För SD-Gruppen Heikki Kluuvuniemi %%Xfi%fifl Regionråd (SD) s i E å

om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland - HSNÖ 217-35-2 Remiss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland : Remiss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 217-4-18 Diarienummer HSNÖ 217-35 Ert diarienummer HS 216-258 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Agneta N Hörnlund Telefon: 1-441 36 57 E-post: agneta.nilsson@vgregion.se Till östra hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland Förslag till beslut 1. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden avger yttrande över inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland enligt upprättat förslag. Sammanfattning av ärendet Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har av hälso- och sjukvårdsstyrelsen beretts tillfälle avge yttrande över förslag till inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götalands. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Ansvarig tjänsteman Bilaga Förslag till remissyttrande Remiss Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, hss@vgregion.se Postadress: Regionens Hus 45 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 1-441 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.ostra@vgregion.se

om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland - HSNÖ 217-35-2 Remiss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland : REMISS Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland.pdf REMISS Datum: 217-2-23 Dnr: HS 216-258 Till Ansvarig styrelse/nämnd i kommunen för ungdomsmottagning Hälso- och sjukvårdsnämnderna VGR Styrelsen för beställd primärvård VGR Berörda sektorsråd inom VGR Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 218-222 Inriktningsdokumentet är gemensamt för länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. Syftet med inriktningsdokumentet är att ge ungdomar jämlika förutsättningar att få tillgång till de resurser och det stöd som ungdomsmottagningar kan ge i hela länet. Inriktningsdokumentet är ett samverkansdokument som visar på ungdomsmottagningars gemensamma inriktning och utveckling och är en grund i att stärka samverkan mellan huvudmännen. Bakgrund Tidigare Inriktningsdokument har löpt ut och ersätts med ett nytt som är anpassat till dagens förhållanden, då kommunerna och Västra Götalandsregionen fortsatt konstaterar behovet av ett väl förankrat Inriktningsdokument för en god och sammanhållen verksamhet riktad till unga i Västra Götaland. Det nya förslaget har tagits fram av en partsammansatt arbetsgrupp bestående av representanter från de fyra kommunalförbunden, Koncernkontoret inom Västra Götalandsregionen samt Närhälsan. Innehåll Förslag till inriktningsdokument 218-222 beskriver ungdomsmottagningens mål, uppdrag och vårdnivå och ger en grund för lokala samarbetsavtal mellan huvudmännen. Nytt i dokumentet är: Ungdomsmottagningens psykosociala uppdrag har lyfts fram som ett gemensamt uppdrag för huvudmännen. Ett nyckeltal för jämlik bemanning och kompetens i länet har tagits fram. Nivåstrukturering av ungdomsmottagningar i huvud-, basoch närmottagningar för en jämlik vård i länet. Mindre mottagningar kan ta del av större mottagningars resurser.

om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland - HSNÖ 217-35-2 Remiss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland : REMISS Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland.pdf Förslag till finansieringsprincip mellan kommun och VGR i samverkansavtalen utifrån uppdrag, bemanning och ansvar har tagits fram, för en ökad jämlik vård i länet. Inriktningsdokumentet omfattar fyra år för att öka förutsättningarna för kommuner och VGR att teckna fleråriga samverkansavtal. Remissomgång Som ett led i beredningen önskas synpunkter på förslaget till gemensamt inriktningsdokument för ungdomsmottagningar. Länets 49 kommuner och hälso- och sjukvårdsnämnderna, Styrelsen för beställd primärvård samt berörda sektorsråd inom VGR ges härmed tillfälle att inkomma med synpunkter på bifogat förslag till Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 218222 Synpunkter på inriktningsdokumentet önskas senast den 15 april. Svar på remissen skickas till hss@vgregion.se Använd bifogat formulär och ange diarienummer HS 216-258. Fortsatt process Inriktningsdokumentet kommer att bearbetas utifrån inkomna synpunkter och överlämnas sedan till det politiska samrådsorganet (SRO) för ställningstagande. Därefter återgår ärendet i respektive huvudmans berednings- och beslutsprocess, för kommunerna via VästKom och för VGR hälso- och sjukvårdsstyrelsen. För frågor om inriktningsdokument eller om svarstiden kontakta: Lena Ekeroth, koncernstad hälso- och sjukvård, VGR, e-post: lena.ekeroth@vgregion.se, tel. 76-843681 Gunilla Bothén, VästKom, e-post: gunilla.bothen@borasregionen.se, tel. 7639595 Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Thomas Jungbeck Direktör Västkom

ss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland - HSNÖ 217-35-2 Remiss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland : Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar Västra Götaland - UTKAST.pdf Inriktningsdokumentför UNGDOMSMOTTAGNINGAR i VästraGötaland Rekommenderat av samrådsorganet för VästraGötalandsregionen och VästK om 217-

ss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland - HSNÖ 217-35-2 Remiss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland : Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar Västra Götaland - UTKAST.pdf 1 Inledning Folkhälsani Sverigeutvecklasgenerelltpositivt för befolkningensom helhet.trots dettaökar skillnaderi livsvillkor och hälsamellanolika grupperi samhället.utvecklingenav unga människorshälsaoch välbefinnandeskiljer sig från utvecklingenav hälsan befolkningeni övrigt. Sedan199 -talet har ungdomsgenerationen haft en sämrehälsoutvecklingän övriga åldersgrupperframför allt när det gäller den psykiskahälsan. Förstaungdomsmottagningen i Sverigestartades197,därefterspredsig idén om en mottagningsärskiltinriktad mot ungdomarsfysiskaoch psykiskahälsasnabbtöver landet. Målet med ungdomsmottagn ingarnahar allt sedanstartenvarit att arbetetska präglasav en helhetssynpå ungdomar.områdetkring sexuelloch reproduktivhälsaoch rättigheterär en viktig del av arbetet.mottagningarnahar genomårenocksåfått en allt störreutmaningi att arbetatydligaremed psykisk hälsaoch ungdomarslevnadsvanoroch livsvillkor. Idag är det tvärprofessionellaarbetssättetväl etableratoch fördelningenmellan medicinskt och psykosocialt uppdragrelativt jämnt fördelat. Målet för ungdomspolitikeni Sverigeär att alla ungdomarska ha godalevnadsvillkor,makt att forma sinaliv och inflytandeöver samhällsutvecklingen. Ungdomstidenär en brytningstid mellan barndomoch vuxenlivet.med rätt förutsättningarkan ungabådeforma sinaegnaliv och bidra till en positiv samhällsutveckling.ungdomsmottagning är en viktig arenaför att kunnauppfylla det nationellamåletoch för att skapajämlik hälsainom VästraGötaland. Ungdomarkan inte sessom en homogengruppmed lika uppväxtvillkor och förutsättningar. Kunskapom vilka ungdomarnaär och deraslivsvillkor, behöverutvecklasur flera aspekter och ur ett ungdomsperspektiv. Behovav ökadeoch anpassade insatserför nyanländamåste beaktasi ungdomsmottagningarnas uppdrag. Detta inriktningsdokumentär gemensamtför VästraGötalandsregionen och länets49 kommuner. Inriktningsdokumentetkan ligga till grundför lokala avtal och överenskommelser om ungdomsmottagning och skavarakänt av personalenvid ungdomsmottagningen. Inriktni ngsdokumentetgrundarsig på Föreningenför Sverigesungdomsmottagningar (FSUM) handbok. 2 Värdegrund Mänskliga rättigheter Vägledandeför verksamhetenär FN:s förklaring om mänskligarättigheter. Barnkonventionen Barnkonventionens fyra grundprinciperär vägledandeförverksamheten:barnetsrätt att inte diskrimineras,barnetsbästai främstarummet,barnetsrätt till liv och utvecklingsamtbarnets rätt att få uttryckasinaåsikter. Diskrimineringsgrunderna Alla ungdomarär välkomnatill ungdomsmottagningen. Ungdomarsom sökersig till mottagningenskakännasig sedda,trygga och tillitsfulla i mötet samtatt derasfrågor och problemrespekterasoch taspå allvar. Ungdomarnaskaupplevaatt de bemötsoch behandlas på ett likvärdigt sätt och får likvärdig tillgång till mottagningenoavsettkön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,funktionsförmåga,sexuellläggningoch ålder. 2

ss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland - HSNÖ 217-35-2 Remiss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland : Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar Västra Götaland - UTKAST.pdf Normmedvetet förhållningssätt Ett normmedvetetförhållningssättska präglaverksamheten. Det innebäratt personalenär medvetenom och ifrågasätterde normersom påverkaruppfattningarom vad som är normalt och därmedoreflekteratkan uppfattassom önskvärt.målet med normmedvetenheten är att alla ungaskakännasig inkluderadeoch välkomna. Hälsofrämjande arbete och förhållningssätt Ett hälsofrämjande,eller salutogent,perspektivinnebäratt utgåifrån det friska hosindivi den och setill hensstyrkor och förutsättningarför en god hälsa.hälsofrämjandearbeteoch förhållningssättbör ständigtlyftas och vara ett utvecklingsområde. 3 Övergripande mål Ungdomsmottagningen skastärkaoch hjälpaungdomari övergångenmellan ungdom och vuxenliv. Ungdomsmottagningen skaha god tillgänglighetanpassadatt mötaungdomarutifrån lokala förutsättningar Arbetetskautgå utifrån en psykosocial,psykologiskoch medicinskhelhetssyn,och utifrån ett rättighetsperspektiv där ungahar rätt till information,kunskap,stöd och behandling. Ungdomsmottagnin gen skafrämja fysisk och psykiskhälsa. Sexuell och reproduktivhälsaoch rättigheter(srhr)för unga. 4 Inriktning Ungdomsmottagningen ska vara en lågtröskelverksamhet. Det innebäratt det skavaralätt för alla ungdomaratt sökahjälp och få hjälp med alla slags frågor. Tillgänglighetenger stora möjlighetertill tidiga insatser.ungdomsmottagningen skasessom ett komplementtill övrig hälso- och sjukvårdoch övrigt hälsofrämjandeoch förebyggandearbete. Ungdomsmottagningar na behövssom ett led i att tillgodoseungdomarsoch ungavuxnasrätt till hälsa.ett av ungdomsmottagningens grundfundamentär att ungdomarunder18 år kan sökasig till verksamhetenutanvårdnadshavarens kännedomeller godkännande. Ungdomsmottagning en har till uppgift att på denungesuppdragförmedlakunskap,ge information, stöd och behandlinginom områdetsexuell,reproduktivoch psykosocialhälsa. Ungdomsmottagningen skauppmärksamma och medvetandegöra riskfyllda levnadsvanor. Ungdomsmottagningen är ingenremissinstans. Verksamhetenvid ungdomsmottagning ska utgåfrån lokala förutsättningaroch ungdomars behov.kunskaperom ungdomarshälsa/ohälsa, omvärld,levnadsvanor,livsvillkor och demografiidentifierasdelspå strukturell/övergripande nivå, delsutifrån lokal kunskap. 5 Verksamhetensinnehåll 5.1 Målgrupp Ungdomsmottagningarnas målgruppär ungdomaroch ungavuxna,med de likheter och olikheter som var och en i dennaheterogenagrupp uppvisar.ungdomsmottagningen är till för alla unga13 till 24 år. 3

ss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland - HSNÖ 217-35-2 Remiss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland : Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar Västra Götaland - UTKAST.pdf 5.2 Ungdomsmottagningenshuvudområden: Levnadsvanoroch livsvillkor Samlevnadoch relationer Sexuellreproduktivhälsaoch rättigheter Psykiskhälsa 5.3 Insatser vid ungdomsmottagning: rådgivande,stödjandeoch behandlandearbetepå mottagningen,individuellt eller i grupp utåtriktatarbetepå gruppnivå,t.ex. besökav klasser,besökpå skolor och andraarenor för unga erbjudaadekvatkunskapom sexualitet stärkaungdomari derasnaturliganyfikenhetkring sexualitetensamtstödjaderas självkänslaoch integritet erbjudakondomsamtal,preventivmedelssamtal och förskrivning av preventivmedel förebyggaoch ge stöd vid oplanerad/oönskad graviditetsamtvid abort STI - samtal,dettaskeri det utåtriktadearbetetoch vid individuella besök Smittspårning arbetamed ungdomarsfysiskaoch psykiskautveckling samtkroppsuppfattningoch självbild uppmärksamma och erbjudakorttids råd-, stödsamtalkring socialaproblem,psykisk ohälsasamtrisk- och missbruk korttids behandlande samtalför att motverkautveckling av psykiskohälsa remitteratill annanaktör/vårdgivare/vårdnivå vid behov 5.4 Verksamhetsformer Drop-in - mottagning Individuella besök Gruppverksamhet Telefonrådgivning Utåtriktat arbeteoch informationsarbete Samverkanmedandraverksamheterpå orten Samverkani individärendenmedannanberördaktör Ungdomsmott agningarbör ha webbtidbokning Hemsidorskall uppdateraskontinuerligtoch mobilvänligasidor bör införas. Ungdomsmottagningarna skavarakoppladetil l Ungdomsmottagningen på nätet www.umo.se Socialamedier Öppenhetför digitala lösningar 5.5 Utåtriktat arbete och i nformationsarbete Ungdomsmottagningarna skai sitt utåtriktadearbeteeftersträvaatt finnas där ungdomarnaär. Alla ungdomarskakännatill var ungdomsmottagningen finns och ha vetskapom vad de kan få hjälp medpå mottagningen.minst en gångunderhögstadietidenskaalla eleverfå göraett besökpå ungdomsmottagning för att få information om verksamheten. Utöver dettaär det angelägetatt på högstadie- och gymnasienivåarbetai en struktureradform där ungdomarna 4

ss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland - HSNÖ 217-35-2 Remiss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland : Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar Västra Götaland - UTKAST.pdf aktivt får möjlighet att diskuteraolika ämneninom sexuell och reproduktivhälsasamtpsykisk hälsa.ungdomsmottagningens utåtriktadearbetekan äveninkluderayngreåldrar. 5.6 Kompetens En förutsättningför att definierassom ungdomsmottagning är att personalgruppen bestårav barnmorska,kuratoroch/ellerpsykolog samtläkare.ungdomsmottagning skaha terapeutisk kompetenspå stegett-nivå/grundläggande terapiutbildningoch kunnaerbjudakorttids terapeutiskasamtalmed specifikt fokus, exempelviskrissamtaloch bearbetande samtal. Ungdomsmottagningarnas verksamhetutgårifrån lokala behovoch förutsättningaroch kan därför ha tillgång till andrapersonalkategorier som till exempelsjuksköterska,undersköterska och/elleradministrativpersonal. En centralförutsättningför ungdomsmottagningens verksamhetär att företrädareför de medicinska,socialaoch psykologiskakompetenserna har närasamarbeteoch tvärprofessionellt arbetssätt. Fördelningenmellande psykosocialaoch de medicinskakompetenserna ska varajämnt fördelade. För att kunnamötaungdomarutifrån derasbehovoch förutsättningarkräver uppdragetspecifik kompetensom ungdoms- och genusperspektiv, biologiska,psykologiska, socialaaspekterpå tonårsutveckling, sexualitetoch könsidentitet. 5.7 Valfrihet Ungdomarkan fritt välja vilken ungdomsmottagningde vill besökainom VästraGötaland. 6 Resursnivå Den resursnivådär en lägstaservice och kvalitetsnivåuppnås,upprätthållsvid ett befolkningsunderlagpå 325ungdomari målgruppen,när ungdomsmottagningen bemannas med motsvarande: Barnmorska 1, tjänst Kurator/ocheller psykolog1, tjänst Läkare,1 tjänst 6.1 Organisationsmodell För öka förutsättningarnaför ungai helalänet att få tillgång till en ungdomsmottagning i sin hemkommunoch för att nå ovanstående resursnivå, byggsi VästraGötalanden organisationsmodel l för ungdomsmottagningar i tre nivåer: huvud-, basoch närmottagning. Syftet är att en jämlik vård. Huvudmottagning öppet5 dgr/veckan,erbjuderdrop-in och tidsbokning egenlokal anpassadför UM kompetenspå mottagningenmed uppdragatt ävenvaraen resursför mindre mottagningar;barnmorska,kurator,psykolog,allmänläkare,gynekolog Vid en huvudmottagningkan ävenandrayrkeskategorierfinnas t.ex. psykoterapeut, sjuksköterskamedvidareutbildningsåsompsykisk hälsa,sti, andrologioch sexologi. Basmottagning öppetminst 3 dgr/vecka,erbjuderdrop-in och tidsbokning lokal anpassadför UM 5

ss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland - HSNÖ 217-35-2 Remiss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland : Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar Västra Götaland - UTKAST.pdf kompetensmed uppdragatt ävenvaraen resursför mindremottagningar;barnmorska, kurator,tillgång till psykologoch övriga kompetensersom finns vid huvudmottagningar, allmänläkare,tillgång till gynekolog Närmottagning öppetminst en dagi veckan,erbjuderdrop-in och tidsbokning. erbjudalokaler som passarde unga kompetensskaminst beståav barnmorskaoch kurator kan skemobilt Detta är lägstanivå. Då läkarkompetensinte finns kan vi d behovskersamverkanmed annan ungdomsmottagning eller vårdcentraldär den ungeär listad. 7 Samverkan Ungdomsmottagningens verksamhetförutsätterömsesidigsamverkanbådelokalt och regionaltmed andraaktörersom berörsi frågor om barnoch ungdomarsvälbefinnande. Samverkanmellan ungdomsmottagning och aktörersom socialtjänst,hälso- och sjukvård, skola,folkhälsorådoch föreningslivmed flera är en förutsättning.för ungdomsmottagningens verksamhetbör samverkanoch samordningprioriterasför att nå specielltutsattaungdomar. 8 Huvudmannaskap och samverkansavtal Kommun och regionhar genomsocialtjänstlagen(sol) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ett befolkningsansvar.när det gäller ungdomsmottagningarna innebärdettaett gemensamtansvarför psykiskhälsa,förebyggande,uppsökandeoch utåtriktadeinsatserför barnoch ungdomar.ungdomsmottagningen har genomsin lågtröskelprofilmöjlighetenatt varaen resursi att förebygga fysisk och psykiskohälsasamtfrämja vuxenblivandet.att samverkai ungdomsmottagningarna är en del av kommunernasoch Västra Götalandsregionen s gemensamma arbetemedatt minskaskillnaderi hälsaoch socioekonomiskaförutsättningar. Huvudmanskapet för ungdomsmottagningen kan innehasav kommun,regioneller privat vårdgivare. För att regleraoch förankravarje ungdomsmottagning lokalt, skrivs avtal mellan respektivekommunoch hälso- och sjukvårdsnämnd. 8.1 Lokala avtal Lokala avtal bör innehålla: verksamhetens innehåll (t ex kompetenssammansättning, öppettideroch tilläggsuppdrag) driftansvar(ledning,planering,uppföljning och redovisningav verksamheten) hälso- och sjukvårdsansvaret (om annanän VästraGötalandsregionen är driftansvarig) former för samverkanoch ledningav verksamheten redogörelseför hanteringdå parternainte är överens hänvisningtill föreliggandeinriktningsdokumentetsom styrdokumentför verksamheten finansiering 8.2 Ekonomisk f ördelningsprincip i lokala avtal Enligt ovanbör de lokala avtalenredogöraför samverkansparterna s respektivefinansiering för varje ungdomsmottagning. En princip på finansiell fördelningmellan parternabör spegla 6

ss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland - HSNÖ 217-35-2 Remiss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland : Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar Västra Götaland - UTKAST.pdf respektivepartsansvaroch ambition.varje avtalspartär suveränoch kan genomförhandling kommaöverensom lämplig fördelningefter lokal anpassning Syftet med en fördelningsprincipär att ge parternastöd i den lokala dialogen. En riktlinje för ekonomiskfördelningsprincipgällanderegion- och kommunersättningi de lokala samverkansavtalen om ungdomsmottagningar kan vara75/25.en sådan f ördelningsprincipgrundaspå respektiveorganisationsansvar,nyckeltalför bemanningsamt ungdomsmottagningens uppdrag, enligt följande: Uppdrag och åtagande. Ungdomsmottagningarnas uppdragoch åtagandebeskrivsunderpunkten5.3: Insatser på ungdomsmottagning. Insatsernafördelasmellanca 5 procentmedicinsktuppdrag och ca 5 procentpsykosocialtuppdrag. Bemanning Måltal f ör bemanningbeskrivsunderpunkt 6: Resursnivå,och följer beskrivningen av Insatserpå ungdomsmottagning, det vill säga5 procentmedicinskpersonaloch 5 procentpsykosocialpersonal. Ansvar VästraGötalandsregionen ansvararför medicinskpersonaloch uppdrag.den psykosocialapersonalenoch uppdragetär delat 5/5 mellankommunoch region. Sammantaget ger beräkningarnaovan den finansiella fördelningsprincipen 75/25. Kostnader för lokalhyra,laboratorie/provtagning, preventivmedel,tolk, verksamhetutvecklare, chef, IT, OH ingår i den totala finansieringen. 9 Avgifter För besökhoshälso- och sjukvårdspersonal på ungdomsmottagning skapatientavgifterläggas i enlighet med besluti VästraGötalandsregionen. 1 Verksamhetschefoch medicinskt ledningsansvar Verksamhetschef ska finnasför varje ungdomsmottagning. Verksamhetschefen skasvaraför att verksamheten har en personal- och kompetensstruktur som tillgodosergod vårdkvalitet, hög patientsäkerhet och främjar kostnadseffektivitet.den huvudmansom är arbetsgivare ansvararför att verksamhetschefen har kompetensför uppgiftenoch att medicinskt ledningsansvarigfinns. 11 Dokumentation och kvalitetssäkring Dokumentationskaskeenligt gällandelagstiftning.arbetsuppgifternaavgör om dokumentationi patientjournalenskaske.all personaloavsetthuvudmansom ger råd, stöd eller behandlingindividuellt är skyldigaatt dokumenterai enlighetmed hälso- och sjukvårdslagen,eftersomungdomendå är att betraktasom patient. I de fall personalanställda av kommunenutför arbetsuppgiftersom rådgivningoch samtalkring psykisk ohälsa, abortsamtal,sti-rådgivningetc. kan tillgång till patientjournalensäkerställasgenom tecknandetav ett uppdragsavtalom tillgång till vårdgivarensvårddatasystem. Ungdomarska informerasom sekretessreglerna och på vilket sättderasbesökdokumenteras. Informationskalämnaspå det sättsom angesi patientdatalagen och personuppgiftslagen. 7

ss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland - HSNÖ 217-35-2 Remiss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland : Inriktningsdokument Ungdomsmottagningar Västra Götaland - UTKAST.pdf 12 Uppföljning och resultat Ungdomsmottagningarna skaanalyseraoch synliggöraverksamhetens kvalitet och resultat. Uppföljningenskaskeutifrån det som gäller i överenskommelser och/elleravtal. Besöks- och åtgärdsregistrering skaredovisasi regionensvårddatabas. Kundenkäterska redovisasoch ungdomarssynpunkterskabelysasoch beaktas. Uppföljning och resultatskaårligenredovisasför de samverkandeparterna. 13 Utvecklingsarbete Fortsatta utvecklingsarbete n behövergörasför ungdomsmottagningarna. Enhetligavtalsmallför samtliga samverkansavtal inom VästraGötaland IT samtdokumentationur juridisk synvinkelbehöverklargöras Parternabehöverinom ramenför ungdomsmottagningarnas uppdragkontinuerligt utvecklasamverka n och anpassasin verksamhetuteftermålgruppensbehovidag och framgent.det kan gälla arbetsmetoder och tillgänglighetvid riktadenationella satsningartill ungdomsmottagningar mm 14 Referenser Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen Skollagen Abortlagen Smittskyddslagen Personuppgiftslagen 1998:24 Lag om behandlingav personuppgifterinom socialtjänst21:454 Patientdatalagen 28:355 Ledningssystemför kvalitet SOSFS211:9 Föreningenför SverigesUngdomsmottagningar FSUM Handbokoch Riktlinjer, 215 8

s om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland - HSNÖ 217-35-2 Remiss om inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland : Svarsformulär Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar VG 218-222 Svarsformulär REMISS Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 218-222 Detta formulär skickas till hss@vgregion.se senast den 15 april 217. Ange dnr HS 216-258 Synpunkter på följande avsnitt: 2 Värdegrund 3 Övergripande mål 4 Inriktning Nämnden har inget att erinra. Synpunkter på följande avsnitt: 5 Verksamhetens innehåll Östra hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig tveksam till att ungdomsmottagningarna ska bedriva behandlingsarbete. Ungdomsmottagningarna ska ge råd och stöd m.m. men vid större behov ska ungdomarna remitteras vidare till annan vårdinstans för vård och behandling. Nämnden ställer sig också tveksam till kravet att ungdomsmottagningarna ska ha terapeutiskt kompetens på steg ett-nivå/grundläggande terapiutbildning. Det är att ställa alltför höga krav och kräver också stora utbildningsinsatser Synpunkter på följande avsnitt: 6 Resursnivå Nämnden är positiv till en organisationsmodell på tre nivåer, vilket stämmer väl överens med den verksamhet som finns idag i Skaraborg. Det är också viktigt att samverkan kan ske med annan ungdomsmottagning eller vårdcentral då läkarkompetens saknas. Detta bör också kunna gälla annan personalkategori. Synpunkter på följande avsnitt: 7 Samverkan 8 Huvudmannaskap och samverkansavtal Huvudmannaskapet för ungdomsmottagningarna i Skaraborg är idag delat mellan VGR och kommunerna. Det finns fördelar med det och eftersom varje avtalspart är suverän bör det även fortsatt vara möjligt att ha ett delat huvudmannaskap. För verksamheten kan det däremot vara en fördel med en huvudman för att bättre kunna styra och leda verksamheten m.m. Nämnden anser att det är bra med att ha en rekommenderad finansieringsprincip. Synpunkter på följande avsnitt: 9 Avgifter 1 Verksamhetschef och medicinskt ledningsansvar 11 Dokumentation och kvalitetssäkring Nämnden har inget att erinra.

26 Remiss om policy för styrning i Västra Götalandsregionen - HSNÖ 217-21-2 Remiss om policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Remiss om policy för styrning i Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 217-4-18 Diarienummer HSNÖ 217-21 Ert diarienummer RS 217-11 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Agneta N Hörnlund Telefon: 1-441 36 57 E-post: agneta.nilsson@vgregion.se Till östra hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss om policy för styrning i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har inget att erinra mot förslaget till policy för styrning i Västra Götaland. Sammanfattning av ärendet Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har av regionstyrelsen beretts tillfälle avge yttrande över förslag till policy för styrning i Västra Götalandsregionen. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Ansvarig tjänsteman Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Bilaga Remiss om policy för styrning i Västra Götalandsregionen Besluten skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Postadress: Regionens Hus 45 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 1-441 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.ostra@vgregion.se

26 Remiss om policy för styrning i Västra Götalandsregionen - HSNÖ 217-21-2 Remiss om policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Remiss av policy för styrning i Västra Götalandsregionen Beslutadav: Fullmäktige, ÅÅÅÅ-MM -DD Diarienummer:RS217-11 Giltighet: från ÅÅÅÅ-MM -DDtill ÅÅÅÅ-MM -DD Policyför styrning i Västra Götalandsregionen Dokumentför remiss1722 Policyngällerför: VästraGötalandsregionen Innehållsansvar:Koncernavdelningärendesamordningoch kansli Dokumentetersätter: nytt dokument

26 Remiss om policy för styrning i Västra Götalandsregionen - HSNÖ 217-21-2 Remiss om policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Remiss av policy för styrning i Västra Götalandsregionen 2 Sammanfattning Policy för styrningomfattarvästragötalandsregionens samtliganämnderoch styrelseroch majoritetsägda bolag.den är framtagenför att översiktligt beskrivade grundläggande principernaför styrning i VästraGötalandsregionen och visar att organisationens olika delar bildar en helhet. Policyn tar sin utgångspunkti kommunallagenoch dessbestämmelse om nämnderna s ansvarför verksamhetenoch att nämndernaskase till att deninternakontrollenär tillräcklig samtatt verksamhetenbedrivspå ett i övrigt tillfredsställandesätt. Policyn läggergrundenför styrandedokument/styrningpå en mer detaljeradnivå

26 Remiss om policy för styrning i Västra Götalandsregionen - HSNÖ 217-21-2 Remiss om policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Remiss av policy för styrning i Västra Götalandsregionen 3 Policyför styrningi Västra Götalandsregionen Policyn innehållergrundläggandeprinciperför styrningi VästraGötalandsregionen. Policyn gäller för nämnder,styrelseroch kommittéersamtmajoritetsägdabolag.i detta dokumentskrivs fortsättningsvisnämnderoch styrelser. Nämnderoch styrelserskaha en styrningav verksamhetensom säkerställeratt värdeför invånarnauppnås.det innebäratt; uppdragfullgörs och mål uppnåsi enlighetmed regionfullmäktiges beslut överenskommelser och uppdraggenomförs gällandelagaroch andraförfattningarföljs styrandedokumentför VästraGötalandsregionen är kändaoch efterlevs verksamhetenär effektivt och ändamålsenligtorganiserad det finns fastställdafunktioneroch processerför intern kontroll Nämndersoch styrelsersstyrning skavara tillräcklig för att planeraverksamhetenutifrån givna uppdragoch resurser genomföraverksamheten följa upp verksamhetenutifrån väsentligaaspekter analyseraverksamhetensom grundför åtgärderoch fortsattutveckling Intern kontroll är en naturlig del av styrningeni VästraGötalandsregionen. En tillräcklig intern kontroll innebärett struktureratarbetssättsom integrerasi organisationen. Riktade kontrollåtgärderutförs för att inom rimliga gränsersäkerställaatt styrningenär tillräcklig, att målenmedverksamheten kan nåsoch att dettaskerpå ett effektivt sätt.den skaäven säkerställaatt regler och riktlinjer följs samtatt rapporteringoch informationi och om organisationen är tillförlitlig. Den internakontrollenskavaraett redskapför ständigförbättring genomatt identifiera,värderaoch hanterarisker följa upp, rapporteraoch åtgärdarisker och avvikelser Regionstyrelsenbeslutarom de riktlinjer som behövsför att stödjapolicynsintentioner.

26 Remiss om policy för styrning i Västra Götalandsregionen - HSNÖ 217-21-2 Remiss om policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Remiss av policy för styrning i Västra Götalandsregionen 4 Styrprinciperi VästraGötalandsregionen. Regionfullmäktigei relation till nämnder och styrelser Regionfullmäktigetillsätter de nämnderoch styrelsersom utöverregionstyrelsenbehövsför att fullgöra Västra Götalandsregionens uppgifter1. Regionfullmäktigebeslutarom reglementenför nämnders/styrelsers verksamhetoch arbetsformer.i reglementenfördelasoch förtydligasansvaroch förutsättningar.regionfullmäktigebeslutarävenom ägardirektivför de majoritetsägdabolagen. Regionfullmäktigeskabeslutai ärendenav principiell beskaffenheteller av störrevikt, exempelvismål och riktlinjer 2 för verksamheten, budgetoch andrastyrande dokument. Nämnderoch styrelserskarapporteratill regionfullmäktigeenligt regionstyrelsens anvisningar.regionfullmäktige beslutarom ansvarsfrihetför nämnderoch styrelser. Regionstyrelseni relation till nämnder och styrelser Regionstyrelsenhar uppsiktsplikt över nämnderoch styrelseroch vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sinaåliggandeninom olika verksamheterutifrån fullmäktigesbeslutsamt enligt lag och andraförfattningar. Regionstyrelsenhar ett övergripandesamordningsansvar för VästraGötalandsregionen s samladeverksamhet.samordningsansvaret utövasexempelvisgenomatt regionstyrelsenär VästraGötalandsregionens personalorgan, att man ansvararför medelsförvaltningenoch att man beslutarom gemensamma riktlinjer i syfte att säkerställaen sammanhållen, ändamålsenligoch effektiv styrningav VästraGötalandsregionens verksamheter. Regionstyrelsenhar ett särskilt ansvarför samordningav verksamhetersom bedrivsi egen regi. Regionstyrelsenbeslutarom riktlinjer för verksamheti egenregi utifrån regionfullmäktigeseller behöriganämndersinriktningsbeslut.regionstyrelsensvararför ägarstödtill verksamheteri egenregi samtövergripandesamordningav stöd- och servicefunktioner.regionstyrelsenföreträdervästragötalandsregionen i egenskapav vårdgivareför hälso-och sjukvårdsverksamheter i egenregi. 1 Den politiska organisationenbeståendeav nämnderoch styrelserbeslutasinför varje mandatperiod.heloch majoritetsägdabolagreglerasi särskildabeslut 2 VästraGötalandsregionen har en beslutadstruktur för styrandedokument.begreppetriktlinjer i kommunallagensmeningmotsvarasi denbeslutadestrukturenav vision, måldokument,policy, budgetsamt plan beslutadav regionfullmäktige.

26 Remiss om policy för styrning i Västra Götalandsregionen - HSNÖ 217-21-2 Remiss om policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Remiss av policy för styrning i Västra Götalandsregionen 5 Relationermellan nämnder och styrelsersamt andra aktörer Utifrån det ansvarsom regionfullmäktigehar f ördelattecknarnämnderoch styrelser; överenskommelser med varandra. avtal medandraaktörer. Beställningaroch uppdrag,i form av överenskommelser tecknasinom Västra Götalandsregionen eller medav VästraGötalandsregionen majoritetsägdabolag. Överenskommelsermellan nämnderoch styrelserskaf öregåsav samrådoch ömsesidigt bekräftasinom fastställdtidsram. Avtal medandraaktörerkan tecknasefter upphandlingeller inom ramenför lagenom valfrihetssystem(lov ). Inom ramenför delsdet statligauppdragetatt bedrivaregional utvecklingoch delsför kulturområdetssamverkansmodell gesocksåuppdragtill externa verksamheter. Relationen till nämndens/styrelsensförvaltning Nämnderoch styrelsersäkerställeratt den egna styrningenverkställsblandannatgenombeslutom egnastyrandedokumentoch beslutom instruktion till förvaltningschefeller VD. I delegeringsordning kan nämnden/styrelsen överförabeslutsrätttill annan. Nämnderoch styrelserskaävensäkerställaden egnastyrningengenomlöpande uppföljning och riktade kontrollåtgärder. Förvaltningschefeller VD ansvararundernämnd/styrelseför att uppdragetutförs.

27 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 - HSNÖ 217-3-1 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 : Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 217-4-1 Diarienummer HSNÖ 217-3 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna Persson Telefon: 1-441 36 59 E-post: anna.c.persson@vgregion.se Till östra hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 Förslag till beslut 1. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner uppföljningsplan för VG Primärvård 217 Sammanfattning av ärendet Uppföljningsplanen omfattar löpande uppföljning av kontrakt enligt Lag (28:962) om valfrihetssystem, Västra Götalandsregionens VG Primärvård. Uppföljningen syftar till att säkerställa följsamhet och grad av måluppfyllelse till de uppdrag och krav som specificeras i förfrågningsunderlaget, Krav- och kvalitetsboken Vårdval VG Primärvård 217. Uppföljningen ska också ge underlag till redovisning av resultat och förbättringar av hälso- och sjukvården. Uppföljningen utgår från de krav som ställts i förfrågningsunderlaget, resultat av tidigare uppföljningar och prioriteringoch riskanalys samt de övergripande mål som fastställs i fullmäktige, styrelser och nämnder. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Ansvarig tjänsteman Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Bilaga Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 Besluten skickas till Koncernkontoret, enhet Primärvård, marie.gustafsson@cgregion.se, anna.c.persson@vgregion.se, för genomförande Postadress: Regionens Hus 45 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 1-441 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.ostra@vgregion.se

27 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 - HSNÖ 217-3-1 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 : Aktuellt uppföljningsunderlag 217 VgPv 1746 EnhetPrimärvård VästraGötalandsregionen 217-3-15 Uppföljningsplan VårdvalVGPrimärvård217 Löpandeuppföljning av kontraktenligt Lag (28:962)om valfrihetssystem.

27 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 - HSNÖ 217-3-1 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 : Aktuellt uppföljningsunderlag 217 VgPv 1746 2 Inledning Syfte Uppföljningen syftar till att säkerställa följsamhet och grad av måluppfyllelse till de uppdrag och krav som specificeras i förfrågningsunderlaget, Krav- och kvalitetsboken Vårdval Vårdcentral Uppföljningen ska också ge underlag till redovisning av resultat och förbättringar av hälso- och sjukvården. Beskrivning Uppföljningen utgår från de krav som ställts i förfrågningsunderlaget krav- och kvalitetsboken, resultat av tidigare uppföljningar och prioriteringoch riskanalys samt de övergripande mål som fastställs i fullmäktige, styrelser och nämnder. Uppföljningsplanen tydliggör vad som ska följas upp och hur. Den löpande uppföljningen sker genom uppföljning av data och/eller i dialog med vårdgivaren. Uppföljningen baseras på enhetens resultat och statistik avseende utvecklings- och kvalitetsindikatorer och produktion samt enkät/frågeunderlag eller annan metod. För att säkerställa att uppföljningen sker på ett systematiskt sätt används guider och rapportmallar som stöd för arbetet. Indikatorer som används i uppföljningen och återkoppling till vårdcentralerna ska ge stöd till enhetens eget förbättringsarbete och som vägledning för patientens val. Ett urval av indikatorerna presenteras i uppföljningsverktyget Munin, se http://munin.vgregion.se/. Koncernkontorets enhet primärvård samverkar med enhet data och analys, ekonomi vårdval samt juridiska avdelningen i uppföljningsarbetet på Koncernkontoret. Uppföljning för respektive enhet för 217 planeras och prioriteras utifrån registeranalys och fokusområden. Formen för uppföljningen kan variera, enskilt med vårdgivaren eller i grupp med flera enheter samtidigt eller på annat sätt som bedöms lämpligt. Arbetet följs regelbundet upp av teamansvarig för att säkerställa att aktiviteterna genomförs enligt plan. Datakälla Den löpande uppföljningen bygger på uppföljning av indikatorer som rapporterats in via nationella och regionala register i form av datafiler som levererats i enlighet med fastställda specifikationer. Uppgifter som inte kan hämtas via inrapporterad data rapporteras av vårdgivaren på annat anvisat sätt exempelvis via enkät/formulär. Uppgifterna sammanställs, stäms av med vårdgivaren och analyseras.

27 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 - HSNÖ 217-3-1 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 : Aktuellt uppföljningsunderlag 217 VgPv 1746 3 Åtgärdsplan I det fall uppföljningen identifierar brister upprättas en åtgärdsplan. Planen ska innehålla förslag till korrigerande åtgärder, tidplan och ansvarig. Uppföljningen avslutas först när handlingsplanen är åtgärdad och verifierad av enhet primärvård. Vid behov initieras en fördjupad uppföljning utöver den löpande uppföljningen i enlighet med Rutin för uppföljning av offentligt finansierade privata vårdgivare i Västra Götalandsregionen Beslutad av hälso- och sjukvårdsstyrelsen 216-6-16. Detta dokument är tillämpligt även för vårdgivare i egen regi. Redovisning och återkoppling av resultat Resultatet av uppföljningen kommuniceras muntligt och skriftligt enligt nedan: - Vårdgivare: vid dialogmöte som sker individuellt eller i grupp i form av lärandeseminarier och/eller uppföljningsrapport samt i vårdgivarnytt. - Hälso- och sjukvårdsstyrelsen via begärda rapporter. - Hälso- och sjukvårdsnämnderna via begärda rapporter.

27 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 - HSNÖ 217-3-1 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 : Aktuellt uppföljningsunderlag 217 VgPv 1746 4 Uppföljningsområden Fokusområde för 217: Personer med psykisk ohälsa Personer äldre, 75år > Hälsofrämjande/förebyggande arbete Uppföljning av förändringar i Krav- och kvalitetsboken 217 - kvälls och helgöppen mottagning - kontaktsjuksköterska Uppföljningen av vårdval VG Primärvård delas in i avsnitt enligt nedan: 1. Volymer och prestation 2. Kvalitet 3. Uppföljning av fokusområde/ behovsgrupper Kommentar: patientupplevd kvalitet mäts i den nationella patientenkäten, nästa planeras hösten 217.

27 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 - HSNÖ 217-3-1 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 : Aktuellt uppföljningsunderlag 217 VgPv 1746 5 Avsnitt 1: Volym och prestation Uppgifter om verksamhetens omfattning, prestation samt ersättning i enlighet med framtagna uppföljnings- och kvalitetsindikatorer för Vårdval Vårdcentral Kvalitetsområde Uppföljningsområde Beskrivning, indikator Datakälla Kommentar Uppgift om verksamhetens omfattning Antal listade, CNI, ACG, geografi Datafil, Särskilt belysa patientgrupper i fokusområden. Antal besök hos psykolog/leg. psykoterapeut, kurator utom BVC Datafil Andel listade individer med psykisk ohälsa och depression Datafil Bemanning och kompetens Inrapporterad Data God Vård Effektiv vård Patientsäkerhet

27 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 - HSNÖ 217-3-1 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 : Aktuellt uppföljningsunderlag 217 VgPv 1746 6 Avsnitt 2: Kvalitet Kvalitetsområde God Vård Uppföljningsområde Beskrivning, indikator Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Datakälla, metod Kommentar Indikatorer som belyser medicinsk kvalitet utifrån psykisk ohälsa, äldre, KOL, osteoporos och diabetes. Datafil Särskilt belysa patientgrupper i fokusområden. ( psykisk ohälsa, multisjuka äldre) Enligt SOSFS 28:1 och tillägg i 213:6 Säker hälso- och sjukvård Process och struktur för kvalitet Har vårdgivaren i sitt ledningssystem upprättade rutiner för säker användning och hantering av medicintekniska produkter. Inrapporterad data Patientfokuserad hälso- och sjukvård Samverkan Andel patienter med en samordnad individuell plan (SIP), KVÅ kod XU45 Datafil Telefontillgänglighet Datafil 1177 Vårdguidens e-tjänster Enkät Erbjuda besök inom 7-dagar för bedömning eller behandling Inrapporterad data, Hälso- och sjukvård i rimlig tid Särskilt belysa patientgrupper i fokusområden.

27 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 - HSNÖ 217-3-1 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 : Aktuellt uppföljningsunderlag 217 VgPv 1746 7 Avsnitt 3: Särskilda fokusområden Kvalitetsområde God Uppföljningsområde Beskrivning, indikator Vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Patienter med psykisk ohälsa Gruppen äldre >75 Datakälla, metod Kommentar Andel listade individer med diagnos depression som erhållit psykosociala/ -terapeutiska insatser, procent % Datafil Vårdcentralens beskrivning av aktuellt behandlingsutbud för målgruppen och hur samverkan sker med andra vårdgivare. Inrapporterad data Följa upp pågående projekt Andel patienter 75 och äldre som fått hembesök Datafil Andel patienter 75 år och äldre där fördjupad läkemedelsgenomgång genomförts Datafil Målvärde Andel patienter 75 år och äldre med olämpliga läkemedel Nyinsatta olämpliga läkemedel Vårdcentralens beskrivning av arbetet med att erbjuda multisjuka äldre en kontaktsjuksköterska Inrapporterad data Nytt i KOK 217 Vårdcentralens beskrivning av aktuellt arbete för målgruppen och hur samverkan sker med andra vårdgivare. Inrapporterad data Följa upp pågående projekt Enkät

27 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 - HSNÖ 217-3-1 Uppföljningsplan Vårdval VG Primärvård 217 : Aktuellt uppföljningsunderlag 217 VgPv 1746 8 Hälsofrämjandeoch Indikatorersom belyserhälsofrämjandeoch förebyggandearbete förebyggandearbetesamtvårdcentralens beskrivningav arbeteti enkätsvar. Fysiskaktivitet på recept Rådgivandesamtalom alkoholvanoroch drogvanor. Tobaksavvänjning Eventuellaspecifika nämndfrågor 217-3-15 Dokumentnamn:Uppföljningsplan- löpandeuppföljning Vårdval VgPv Inrapporteraddata Enkät

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 217-4-18 Diarienummer HSNÖ 217-15 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Per Bjurén Telefon: 1 4413643 E-post: per.bjuren@vgregion.se Till östra hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg Förslag till beslut 1. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner folkhälsorådens verksamhetsberättelser för år 216. Sammanfattning av ärendet Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har avtal om lokalt folkhälsoarbete med kommunerna i Skaraborg. Enligt avtalen ska folkhälsoråden utarbeta verksamhetsberättelser som ska redovisas för respektive kommun och för hälsooch sjukvårdsnämnden. Verksamhetsberättelser har inkommit från samtliga kommuner. Verksamhetsberättelserna ska beskriva de insatser som folkhälsoråden har initierat, samordnat och bedrivit under året samt hur de ekonomiska medlen har använts. Folkhälsorådens verksamhet har bedrivits inom ramen för angiven budget och de medel som inte nyttjas uppgår till 154 66 kronor, varav 77 33 kronor har återbetalats till hälso- och sjukvårdsnämnden. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Ansvarig tjänsteman Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Bilagor Folkhälsorådens verksamhetsberättelser Återbetalning per kommun Besluten skickas till Fokhälsoplanerarna i Skaraborg Postadress: Regionens Hus 45 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 1-441 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.ostra@vgregion.se

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Essunga kommun Verksamhetsberättelse Folkhälsa 216 Verksamhetsberättelse Dokumenttyp 217-2-2 Fastställd Folkhälsorådet Detta dokument gäller för Tillsvidare Giltighetstid Folkhälsoplanerare Dokumentansvarig Diarienummer

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Essunga kommun 2

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Essunga kommun Innehållsförteckning Hälsa en mänsklig rättighet... 4 Folkhälsa... 4 Mål för folkhälsoarbetet... 4 Fysisk aktivitet... 5 Tobak, alkohol och andra droger... 6 Psykisk ohälsa... 9 Tandvården i Essunga kommun... 11 Närhälsan Nossebro vårdcentral i Essunga kommun... 11 Specifikt arbete för att skapa lika förutsättningar för en jämlik hälsa... 11 Ökad tillgänglighet... 11 Folkhälsorådets sammansättning... 12 Bokslut... 12 3

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Essunga kommun Hälsa en mänsklig rättighet Hälsa är en mänsklig rättighet som skyddas av flera internationella konventioner. Sverige har ställt sig bakom FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt WHO:s konstitution som lyfter fram bästa uppnåeliga hälsa som en mänsklig rättighet. Folkhälsa Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. Folkhälsa är ett område som påverkar alla och är allas ansvar. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna för god folkhälsa genom att förbättra människors livsvillkor och livsmiljö. Livsvillkor Livsmiljö Levnadsvanor Handlar om de förhållanden som omger individen, exempelvis uppväxtvillkor, utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor, inflytande, delaktighet och tillgång till service exempelvis hälso- och sjukvård. Handlar om den fysiska och psykologiska miljön där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid, exempelvis miljön i klassrummet, lekplatsen, grönytor, cykel- och gångvägar. Handlar om individens egna val såsom exempelvis kosthållning, vila, fysisk aktivitet och bruk av tobak och alkohol. Mål för folkhälsoarbetet Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Essunga kommuns lokala folkhälsoarbete vilar på det övergripande nationella målet, de elva målområdena samt målet: Invånarna ska ha bäst hälsa i Sverige 22. Utifrån detta har folkhälsorådet i Essunga kommun valt att prioritera och lägga tonvikt på följande mål under år 216: Öka den fysisk aktivitet. Minska tobak, alkohol samt andra droger. Minska den psykisk ohälsa. I dessa prioriterade områden arbetar man för att nå alla åldersgrupper. 4

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Essunga kommun Fysisk aktivitet Öka den fysiska aktivitet en. Fysiskaktivitet kan hjälpa till att minskahög sjukdomsbörda,mänskligtlidandeoch stora ekonomiskakostnaderför samhälletvarje år. Fysiskaktivitet ger positiva effekterpå hälsa och välbefinnande fysiskt, mentalt,funktionellt och socialt.ett aktivt liv där fysisk aktivitet integrerasi vardagen,exempelvisgenomatt man promenerareller cyklar i ställetför att ta bilen, främjar socialarelationeroch sammanhållningi ett områdesamtidigtsom det ledertill minskadeluftföroreningaroch ett minskatanvändandeav fossilabränslen. Samhällsplanering och insatserför att förändraden byggdamiljön har stor potentialatt åstadkommapositivaförändringari folkhälsan.forskningvisar att ett stort antal insatseri den byggdamiljön kan öka eller skapabättref örutsättningarför fysisk aktivitet, lek och rörelse. (Faskunger,28,Samhällsplaneringför ett aktivt liv, Statensfolkhälsoinstitut) Då denfysiskaaktivitetenbehöverhöjasi kommunenär dettaett prioriterat mål i kommunens folkhälsoarbete.essungakommunarbetarpå ett mer strategisktsättmed dettamål. Mer medvetetskapasmiljöer som stimulerar till fysisk aktivitet: exempelvisplanerarman för en aktivareskolgårdpå Nossebroskola, aktivitetsområdemed bland annatutegymsamtfler gång- och cykelvägar. Ute i kommunensverksamheterhar man arbetatmeddettamål. Inom förskolanär detta dagligeni fokus då man har som ett grundläggandemål att alla skavara ute och röra på sig i alla väder. På f ritids har man på ett mer struktureratsättlagt in mer fysisk aktivitet då man settatt mångaär fysiskt inaktiva. Här har ett samarbetepåbörjats medsisu för att få hjälp med utbildning av personalenför att få till nya och bra aktiviteter. För att öka den spontanafysiskaaktiviteten har folkhälsorådetoch SISU arrangerat Öppenidrottshall och Prova-på-dagar underloven. Dessadagarhar varit mycket populära. För att sehur mankan stimuleraden fysiska aktivitetenytterligarehar folkhälsoplanerare n och gymnastiklärarnaträffats. Seniordag För att minskafallolyckor blandvåra äldrei kommunenanordnadesen Seniordag.Tematför dagenvar: Balanseramera tips och råd för att förhindrafallolyckor. Ämnen som togsupp var; mat, motion och mediciner.dettablev en mycket lyckad dag med föreläsareoch utställaresamtmöjlighetenatt praktiskt testasin balans.över 1 styckenpensionärerkom till dennadag. I lokaltidningenhar ävenartiklar skrivits angåendevikten av fysisk aktivitet. 5

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Essunga kommun Tobak, alkohol och andra droger Minska tobak, alkohol och andra droger. Detta målområde har varit ett prioriterat område i flera år. Det börjar ge resultat vilket visar vikten av att arbeta långsiktigt. I 6 9 skolan i Nossebro görs en årlig drogvaneundersökning och 216 års undersökning visar att: Föräldrarnas inställning till att inte tillåta rökning, snusning och alkoholdrickande ökar. Bruket av alkohol bland elever i årskurserna 7, 8 och 9 på Nossebro skola fortsätter att minska. Utifrån vad drogvaneundersökningen visar läggs det drogförebyggande arbetet upp. Detta arbete planeras av en arbetsgrupp som består av folkhälsoplanerare, drogförebyggare, rektor samt elevcoach på 6-9 skolan i Nossebro. 6

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Essunga kommun Det arbete som gjorts under 216 är; fortsatt med att informera föräldrar, elever och politiker angående resultatet av drogvaneundersökningen och Är vi överens? Ingen under 18 ska få tag i alkohol!. Även nyhetsbrev till föräldrarna har skickats ut samt för att minska att man åker med någon som är alkoholpåverkad och inte köra onykter visas filmerna Don t drink and drive och Gräsmark för eleverna i årskurs 8 och 9. Detta har visat sig ge bra effekt. Vad gäller rökningen så ökar mängden elever som inte rökt eller röker. Däremot ser vi en tendens att användandet av e-cigaretter ökar. För att minska rökningen jobbar man inom skolan efter en handlingsplan där bland annat SOTIS-samtal (Samtal Om Tobak I Skolan) ingår. Denna metod utgår från motiverade samtal men riktat mot barn och ungdomar. Vad gäller narkotikaanvändning ökar användandet i hela riket och vi ser tyvärr att Essunga kommun följer efter. För Essunga kommuns del är det cannabisanvändandet som ökar. Trygghetsskapande arbete Att uppleva trygghet har en positiv påverkan på hälsan och bidrar till ökad fysisk aktivitet samt sociala kontakter. För att människor ska tillgodogöra sig hälsofrämjande insatser krävs det att de upplever trygghet i sin närmiljö. För Essunga kommun är trygghet i sin närmiljö viktigt, därför är det en prioriterad fråga. Ett arbete man märkt skapar trygghet och är drogförebyggande är det årliga arrangemanget Bättre stämma i bäcken sommaraktiviteter. Dessa aktiviteter börjar strax före sommarlovet och håller på nästan alla veckor under sommaren fram till skolstarten. Aktiviteterna är allt från resa till Liseberg, drogfri avslutningsfest, sommarskola, badresa, matlagning, fisketävling, fältvandring, utökade öppettider på fritidsgård, läger och mycket mer. Sommarjobb har även ordnats till alla ungdomar i åk 9 och åk 1 på gymnasiet. 7

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Essunga kommun Ett dialogmötemed ungdomararrangerades i slutet av septemberoch ett 15-tal ungdomar mellan 15-25 år kom för att diskuteravad de önskarav kommunen,om trygghet,vad som är bra och inte bra samthur vill man kommuniceramedkommunen.detta blev ett fantastisktbra möte och mångasakerkom fram. Sakersom genomfördesredanunderde efterföljande månader na var: - Uppstartande av ett Ungdomsca fé där ungdomarmellan 16-25 år kan träffas, och att ävennågonvuxen är med. - Hockeyrinkmed grillplats. - Planeringav en aktivitetspark. Kommunenoch polisenhar sedanflera år tillbaka haft en samverkans överenskommelse. I dennahar man kommit överensom någraområdensom man önskarprioriteraoch att det ska finnas ett integreratdrogförebyggande arbete.i en handlingsplantar mansedanfram olika aktiviteterför att minska eller åtgärdadessaproblem. Prioriteradeområden216: - Trygg i trafiken. - Trygg ungdom. - Stölderoch bostadsinbrott. Det brottsförebygga nde arbetesom gjorts under216 har utgåttfrån den handlingsplansom tagitsfram. Här har polisenexempelvisgjort 7 trafik- och drogkontrollersom lett till: beslagtagnafordon, 19 olovliga eller grovt olovlig körning, indragnakörkort, 15 utfärdade ordningsböter för hastighetsöverträdelse, fordonsbristeroch beteendebrott,samtcirk a 1 för ratt- eller drograttfylleri. Polisenhar ävenfotpatrullerati Nossebro,medverkatvid flera arrangemangi skolan,på f ritidsgårdenoch på HVB -hemmen samtstartat2 stycken Grannsamverkan. Kommunenarbetarmed sin del utifrån handlingsplanenoch här fortgår saneringav klotter och skadegörelse kontinuerligt.ökat trygghetenoch framkomlighetenpå vissagatori kommunengenomatt bland annatåskådliggöraoch i vissafall transporterabort bilar som saknarägareeller ståttfelparkeradeunderlång tid. Nya gatljushar sattsupp samtpåbörjat utbyteav lamportil l starkarevitt ljus - allt för att öka tryggheten. 8

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Essunga kommun Kommunen har även haft dialogsamtal med ungdomar som kör A-traktorer. Trafikundervisning för våra nyanlända och visning av filmerna Don t drink and drive och Gräsmark kombinerat med diskussioner efteråt för eleverna i årskurs 8 och 9. I samverkan med föräldraföreningarna har Mörkerkväll arrangerats för barn i år F-5 och temadagen: Trafik, för årskurs 8. Statistik från polisen visar: ESSUNGA 216 215 214 213 Våldsbrott Övriga brott mot person Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Skadegörelsebrott Narkotikabrott Trafikbrott Bedrägeribrott m.m. Tillgrepp i butik Övriga BrB-brott Övriga specialstraffrättsliga brott TOTALT 69 41 154 67 2 7 55 4 2 25 525 82 47 21 58 32 77 29 4 17 16 563 45 56 169 54 9 47 3 15 24 18 467 6 44 179 59 19 43 29 7 16 11 467 ESSUNGA 216 215 214 213 15 11 11 7 1 14 9 2 8 1 18 8 Våld utomhus Fullbordat inbrott i bostad/fritidshus Våld i nära relation (Polisen har nu ett annat uppföljningssystem, det gör att siffror från de tidigare åren inte är helt jämförbara med siffrorna i det nya systemet, därför blir det en del avvikelser). Sammanfattningsvis visar polisens statistik att det totalt är en minskning av brott i kommunen. Det som sticker ut är en liten ökning av skadegörelse samt våld utomhus. Polisen anser att Essunga kommun är en mycket trygg och säker kommun. Psykisk ohälsa Minska den psykiska ohälsan Det psykiska välbefinnandet är i det stora hela gott i kommunen. Tyvärr ger försäkringskassa och skola signaler om att de kan se en ökning gällande ungas ohälsa, framförallt bland våra flickor/kvinnor. Detta är inte något vår kommun är själva om utan ett fenomen man ser över hela Sverige, och som måste tas på största allvar. Inom förskolan har man under 216 fortsatt arbetet med att stärka den psykiska hälsan. Efter att först rikta in sig på det mest grundläggande som är anknytning. Har man under 216 arbetat med yoga för barn. Detta för att skapa mer lugna och harmoniska barn och för att ge barnen olika verktyg för att minska den stress de är utsatta för. 9

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Essunga kommun Inom F-9 skolanoch fritids f ortsätterarbetemed Hälsofrämjandeskolutveckling.All personalbörjadeåretmed en utbildningsdagi Genus och normkritiskttänkande med föreläsarelisa AnderssonTengnér.För att stärkadenpsykiskahälsanhar manunder216 bådeinhämtatny kunskapi form av utbildning för personalinom Elevhälsanangående; Hälsofrämjandeoch förebyggandeelevhälsa och Självskadebeteende, menocksågenom att helaelevhälsanköpt in litteratur som lästsoch diskuterats, bland annatboken Skolfrånvaro: KBT baseratkartläggnings- och åtgärdsarbete. Personalfrån F-9 och fritidspersonalhar läst en artikel av Bo Hejlskovoch sedanvarit på en föreläsningmed honomangående Låg-affektivt bemötande. Utifrån utbildningsdagaroch litteraturgenomgånghåller man nu på att ta fram en plan för hur man skaarbetamed de som mår dåligt (f örebyggandeoch akut) och med h emmasittare. Aktiviteter som kan sättasin håller på att tasfram och testas.en del av de aktiviteter som genomförtsär: - Teateroch workshopför alla elever. Årskurs 6-7 om hur vi förhåller osstill varandra Respekten mänskligrättighet samt årskurs8-9 om källkritik Sanning eller Bullshit. - Utbildning av ungatjejer Självkänsla och ledarskap. I samverkanmedsisu. - Tjejlägerunderjullovet. För att tidigt stärkatjejernaoch ge dem olika verktyg för att må bra samthitta vuxna att vågapratamed. Somett ytterligareled i att nå dennamålgrupphar man tagit kontaktmed Tjejjouren Väst som arbetarmedstödvia chatt,mobilappoch e-post. TjejjourenfinansierasgenomVästra Götalandsregionen. Här jobbarmanmed att under217 få till ett samverkans avtal mellan kommunenoch tjejjouren. Folkhälsorådetoch Essungakommunhar under216 ävenstöttatfilmprojektet Jag är faktisktfantastisk. Dettaprojekt har drivits av föreningeninventumoch syftet har varit att skapaen ökad medvetenhetkring normkritiskt och normkreativttänkandemed fokus på HBTQ-frågor. 1

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Essunga kommun Tandvården i Essunga kommun Tandvårdensarbetemed folkhälsomålen har riktats mestmot tobakanvändandet. Personalen ställer frågor och informerarom tobak,till varje patient,vid varje undersökninghos tandläkareoch tandhygienist.en av våratandsköterskorinformerarävenom tobak i åk 6 och 8 på Nossebroskola. Tandvårdenfångar ocksåupp patientermed ätstörningardå dettasynspå tänderna.när de ser teckenpå dettakan det varasignalerpå psykisk ohälsaoch man hänvisarvidare. Närhälsan Nossebro vårdcentral i Essunga kommun NärhälsanNossebrovårdcentralarbetarmed målen genomatt blandannatengageraen underenhettill vårdcentralen, Hälsoenhetenävenkallat Livslinjen. Livslinjen arbetarmed att främja hälsan hossinakundersamtstöttaindivider i livsstilsförändringarsåväli gruppsom individuellt. De som arbetar på hälsoenheten är hälsopedagoger eller sjukgymnaster.man erbjuderbland annat; f ysisk aktivitet på recept,medicinskyoga,hjälp och stöd gällande problemmed stress,sömnoch matvanor,hälsosamtaloch tobaksavvänjning.under216 har över 3 styckennybesökregistrerats. Ytterligareinsatsersom NärhälsanNossebrovårdcentralarbetaraktivt med är sjukskrivningar.essungakommunhar ett högt ohälsotalnär det gäller sjukskrivningsstat istik och det är diagnosermed psykisk ohälsaoch skelett-muskelrelateradebesvärsom stickerut i antal sjukskrivningar.under216 påbörjadesprojekt ihop medessungakommunoch försäkringskassan att arbetatillsammansmed att minskaohälsotalet. Specifikt arbete för att skapa lika för utsättningar för en jämlik hälsa När det gäller folkhälsaär grundenatt arbetetska nå alla invånare,menibland måstearbetet varariktat för att kunnaskapalika förutsättningar.dettaför att alla skaha möjlighet att kunna delta aktivt i vårt samhälleoch därigenomuppnåen bra hälsa- ett hälsosamt,aktivt, livslångt deltagande. Ökad tillgänglighet Under216 har arbetetmed ett samhälle som är tillgängligt för alla människor fortgått. Arbetsgruppenhar arbetatenligt handlingsplane n som resulterati: fler allmännabyggnaderhar lagtsin i den offentliga Tillgänglighetsdatabasen, bättreoch mer belysningi samhället,kommunenshemsida www.essunga.se har fått en talfunktion Talandewebb. För att öka kunskapenom hur mankan öka tillgängligheteni näringslivethar Boverkets informationsfolderdelatsut till näringsidkarei kommunen.en handlingsplanhar äventagits fram för fortsattarbeteunder217.folkhälsoplaneraren är sammankallande för denna arbetsgrupp. 11

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Essunga kommun Folkhälsorådets sammansättning Essunga kommun Tomas Johansson/ Maria Malmberg (C), Ordförande Daniel Andersson (M) Elsy Lundberg Östrand (L) Peter Lundgren (M) Kjell Karlsson, Kommunchef Västra Götalandsregionen Rezkar Mohamad (S) Pär Johnson (L) Kajsa Quits, Vårdcentr.chef Lena Gerell, Tandvårdschef Madeléne Engvall, Folkh.planerare Bokslut Folkhälsorådet förfogade över en budget på 165 kronor år 216. Vilken fördelas utifrån insatser under året. Medlen baseras på 15 kronor per invånare från Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden och 15 kronor per invånare från Essunga kommun. Medlen fördelades på de prioriterade områdena, enligt följande: Fördelade medel Återstående medel Fysisk aktivitet och psykisk ohälsa 75 kr 758 kr Tobak, alkohol samt andra droger 85 kr 19 kr Övriga utgifter 5 kr 86 kr Totalt 165 kr 1 934 kr Återstående medel för 216 blev 1 934 kronor. Dessa fördelas mellan kommunen och regionen. 12

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 216 Falköpings kommun

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Falköpings kommun Folkhälsoarbete i Falköpings kommun Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Folkhälsorådet i Falköping1 är ett samverkansorgan mellan Falköpings kommun och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella folkhälsoarbetet. Samverkan regleras i ett avtal vars syfte är att utveckla det lokala folkhälsoarbetet. För att folkhälsoarbetet ska bli framgångsrikt krävs långsiktighet, systematik och kontinuitet. För verksamhetsår 216 var barnoch ungdomar -25 år samt människor 6 år och äldre prioriterade målgrupper. Inriktningsområden som särskilt lyfts fram var riktade insatser till socioekonomiskt utsatta, arbeta för att öka samverkan med ideella sektorn, samt förebyggande arbete mot övervikt/fetma som en del mot målet Bäst hälsa 22. De aktiviteter som skett under 216 och som har finansieras av folkhälsorådet, eller där folkhälsoplaneraren har medverkat, följs upp och presenteras i denna verksamhetsberättelse. Då folkhälsoplanerartjänsten har varit vakant från maj till och med december 216 har stora delar av folkhälsoarbetet legat vilande. Folkhälsomål Det övergripande målet för folkhälsa är att: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Till det övergripande målet finns 11 målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 1. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 1 Se Bilaga 1 1

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Falköpings kommun I Folkhälsopolitisk rapport 21 har de elva målområdena delats in i tre strategiska områden: med syfte att ge regeringen, landsting/regioner och kommuner en överblick över hur folkhälsan har utvecklats och resultatet av genomförda åtgärder, samt att rekommendera framtida satsningar på ett sådant sätt att det ska underlätta för beslutsfattare att göra strategiska val och prioritera bland de föreslagna åtgärderna. Folkhälsorådet i Falköping har valt att arbeta utifrån samma struktur2: GODA LIVSVILLKOR HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖER OCH LEVNADSVANOR TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL GODA LIVSVILLKOR Målområde 1 33 och delar av målområde 64 Syftet med det strategiska området Goda livsvillkor är att skapa möjligheter till en bra start i livet vilket kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan (målområde 3) samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende (målområde 2). I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället (målområde 1) och att få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor (målområde 6) ( ). Myndigheter, landsting och regioner samt kommuner har en central roll i att skapa goda livsvillkor liksom ideella organisationer. /Text från Folkhälsopolitisk rapport 21 Aktiviter som skett under område Goda livsvillkor, under 216 Fortsatt delaktighet i Kulturidé, ett projekt för socioekonomiskt utsatta grupper, med medfinansiering av Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Skaraborg. En rad aktiviteter har inom ramen för samarbetet såsom bland annat studiecirklar för att skapa en öppen mötesplats i Gudhem, teaterverksamhet, utbildning i välkomstkassen för alla medarbetare på medborgarkontoret och bussturer till Ekehagen med guidning på olika språk. Samverkan med kommunstrateg för hållbar utveckling kring utbildningsinsatser för 2 Se även Bilaga 2: De tre strategiska områdena inkl. relaterade målområden 1: Delaktighet och inflytande i samhället, 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar, 3: Barns och ungas uppväxtvillkor, 4 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 3 2

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Falköpings kommun ökad kunskap om hur vi ska utveckla det sociala hållbarhetsarbetet i kommunens alla verksamheter. En del av detta arbete har blivit försenat då folkhälsoplanerartjänsten varit vakant. Årets Folkhälsopris i Falköpings kommun. Folkhälsorådet utsåg IFK Falköpings FF. Suicidpreventivt arbete utrett och tagit fram förslag på att Falköpings kommun ska jobba suicidpreventivt. I förslaget skulle folkhälsoplaneraren sammankalla en arbetsgrupp, detta har inte skett då folkhälsoplanerartjänsten varit vakant. Samverkan med socialförvaltningen och hälso- och sjukvården kring psykiatriveckan en vecka mer föreläsningar på olika teman kopplat till psykisk hälsa och välmående. Gett stimulansmedel till: Ungdomens Hus till Sommaraktiviteter Familjelördag en mötesplats för alla människor i kommunen oavsett bakgrund med workshops, konserter, mat m.m. Utställning på Falbygdens museum för föreläsningen och utställningen An ordinary boy som handlar om transsexualism, normer och inkludering. 3

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Falköpings kommun HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖER OCH LEVNADSVANOR Målområde 4 15 Med Hälsofrämjande livsmiljöer menas arbetsmiljön (målområde 4) samt den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid (målområde 5). De kan fungera som stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet (målområde 9), goda matvanor (målområde 1) samt sexualitet och reproduktiv hälsa (målområde 8). Livsmiljöerna kan också formas så att de minskar riskerna för smittspridning (målområde 7), olycksfall och våld (målområde 5). För att informativa insatser som syftar till att påverka människors attityder och beteenden ska få genomslag är stödjande livsmiljöer en viktig förutsättning. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6) spelar en roll inom alla de nämnda målområdena. Förutsättningarna för Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor formas främst av regionala och lokala aktörer såsom länsstyrelser, landsting och regioner, kommuner samt ideella organisationer. När det gäller arbetsmiljön har arbetsgivarna en viktig roll i att forma hälsofrämjande arbetsmiljöer i dialog med arbetstagarnas företrädare. /Text från Folkhälsopolitisk rapport 21 Aktiviter som skett under område Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor, under 216 Folkhälsorådet finansierar kommunens lokala Brottsförebyggande råd6 Delfinansiering av Backdraft, kommunens ungdomsbrandkår, i samarbete med Räddningstjänsten, socialförvaltningen och barnoch utbildningsförvaltningen Bidragit till Ungdomsmottagningens Uppsökande Verksamhet på Ållebergsgymnasiet Fortsatt samarbetet med SISU, kultur och fritid, gällande Säker och trygg förening Falköpings Skyttegille, Falköpings Volleybollklubb har certifierats och Falköpings ridklubb har påbörjat utbildning. Uppmuntrar kommunens, och framför allt kostenhetens, deltagande i Skolmatsakademin, ett samarbete med kommuner i Västra Götaland Mitt hälsorecept fortsatt det påbörjade samarbetet kring överviktiga barn tillsammans med skolsköterskorna i Falköpings kommun. Konferens om övervikt och fetma kopplat till Mitt hälsorecept genomfördes den 29 november en temadag kring övervikt och fetma. Under dagen behandlades bland annat barns närings- energi och rörelsebehov och forskning kring barns matvanor och fysisk aktivitet. Marknadsföring/information om Aktivitet Falköping samt ser till att webbsidan uppdateras. 5 4: Hälsa i arbetslivet, 5: Miljöer och produkter, 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, 7: Skydd mot smittspridning, 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa, 9: Fysisk aktivitet, 1: Matvanor och livsmedel 6 Se Bilaga 3 för BRÅ:s Verksamhetsberättelse för år 214 4

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Falköpings kommun Gett stimulansmedel till Familjecentralen för deltagande på konferens i Jönköping. Ungdomsmottagningen för kunskapsförmedling i sex och samlevnad, hälsa och livsstil för ungdomar. PSS/Socialpsykiatrin för studiecirkel om mat och motion. Freja dagcenter för att genomföra en hälsodag inom handikappomsorgen. Vindängenskolan för att genomföra fruktstunder i syfte att skapa bättre mat- och sovvanor. TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL Målområde 117 Det strategiska området Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel består av målområde 11 och delar av målområde 6. Syftet är att samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Statens ansvar är att stifta lagar och kontrollera att de efterlevs samt att följa konsumtions-, missbruks- och skadeutvecklingen. Staten ska också utveckla och tillämpa förebyggande metoder med vetenskapligt bevisad effekt samt erbjuda kompetensutveckling i förebyggande arbete. Centrala myndigheter är viktiga aktörer liksom länsstyrelserna som bland annat har ansvar för tillsynsverksamhet. Även hälso- och sjukvården har en viktig del i det förebyggande arbetet eftersom den kan uppmärksamma risken för olika typer av bruk, skadliga bruk och beroenden. Kommunerna är navet i det lokala förebyggande arbetet bland annat genom sitt samarbete med olika verksamheter, inte minst ideella /Text från Folkhälsopolitisk rapport 21 Aktiviter som skett under område Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel, under 216 Folkhälsorådet finansierar det lokala drogförebyggande arbetet8 7 8 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Se Bilaga 3 för BRÅ:s Verksamhetsberättelse för år 216 5

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Falköpings kommun ÖVRIGT UTVECKLINGSARBETE Utöver det som planerats inom de tre strategiska områdena fanns det också budgeterade medel till utbildningar för deltagare i folkhälsorådet, för att marknadsföra och informera om folkhälsorådets aktiviteter, att påbörja utvecklingsarbeten inom nya områden samt att ge stimulansmedel till aktörer som arrangerar/driver hälsofrämjande och eller skadeförebyggande aktiviteter för invånarna i Falköpings kommun. Aktiviter som skett under område Övrigt utvecklingsarbete, under 216_ Deltagit i utvecklingsdagar för Skaraborgs Folkhälsoråd Diverse samverkansmöten med olika aktörer såsom t.ex. studieförbund, föreningar, ideella organisationer, kommunala förvaltningar m.fl. Januari-April Utvecklingsdag för folkhälsoarbetet med samtliga förvaltningar inbjudna. EKONOMISK FÖRDELNING FÖR FOLKHÄLSORÅDET ÅR 216 Folkhälsoavtalet mellan Falköpings kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Skaraborg innebär att kommunen och regionen vardera avsätter femton kronor per invånare för lokalt folkhälsoarbete, vilket ger en årlig budget på 945 kr. Goda livsvillkor... 26 234 kr Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor... 315 94 kr Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel... 151 96 kr Övrigt utvecklingsarbete... 196 423 kr SUMMA... 924 521 kr 6

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Falköpings kommun Folkhälsoenheten Folkhälsoplanerare Johanna Jonsson 515-88 53 86 72-213 33 74 johanna.z.jonsson@falkoping.se Besöksadress Stadshuset, S:t Sigfridsgatan 9 Postadress Folkhälsoenheten Falköpings kommun 521 81 Falköping 7

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Falköpings kommun Bilaga 1: Folkhälsorådet i Falköpings kommun LEDAMÖTER Falköpings kommun Ordförande Karola Svensson (C) Conny Johansson (S) Lena Sjödahl (M) Västra Götalandsregionen Vice ordförande Jan- Erik Wallin (M) Anita Löfgren (S) ERSÄTTARE Falköpings kommun Hans Johansson (C) Ingvor Bergman (S) Ingrid A Jarlsson (M) ADJUNGERADE LEDAMÖTER Falköpings kommun Allan Bjärkhed (KD), kultur- och fritidsnämnden Lars-Göran Andersson (KD) kompetens- och arbetslivsnämnden Dan Gabrielsson (S), tekniska nämnden Rune Lennartsson (C), socialnämnden TJÄNSTEPERSONER Falköpings kommun Kommundirektör, Katarina Andersson Chef kompetens- och arbetslivsförvaltning, Sandra Lindgren Bitr. socialchef, Birgit Lagergren Enhetschef socialförvaltningens förebyggande insatser, Sara Dahlin Skolchef, Karina Bronell Utredare barnoch utbildningsförvaltningen, Jenny Trygg Drogförebyggande samordnare, Bengt Nilsson Samhällsbyggnadschef, Patrick Nohlgren Kultur- och fritidschef, Maria Wallengren Personalchef, Maria Ström Räddningschef, Stefan Swenson Folkhälsoplanerare, Malin Frisk (januari april 216) Sekreterare, Karin Hallgren Primärvården Distriktsläkare, Per-Olof Ljungdahl Polismyndigheten Poliskommissarie, Anna-Lena Mann 8

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Falköpings kommun Bilaga 2: De tre strategiska områdena inkl. relaterade målområden. GODA LIVSVILLKOR - Delaktighet och inflytande i samhället - Ekonomiska och sociala förutsättningar - Barn och ungas uppväxtvillkor - Hälsofrämjande hälso- och sjukvård HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖER OCH LEVNADSVANOR - Hälsa i arbetslivet - Miljöer och produkter - Hälsofrämjande hälso- och sjukvård - Skydd mot smittspridning - Sexualitet och reproduktiv hälsa - Fysisk aktivitet - Matvanor och livsmedel TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL - Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 9

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Falköpings kommun Bilaga 3: Verksamhetsberättelse för BRÅ och drogförebyggande samordnare 216 Verksamhetsberättelse 216 Brottsförebyggande rådet/drogförebyggande samordnare Falköpings kommun -BRÅ har jobbat med samarbetsavtalet mellan Falköpings kommun och Polisen. Prioriterade områden för 216: bostadsinbrott, trafiksäkerhet, trygghet i offentlig miljö. -En ny samverkansöverenskommelse mellan Falköpings kommun och Polisen är antagen för 217-219. Fyra prioriterade områden är framtagna: Trygghet i offentlig miljö, Trafiksäkerhet, Inbrott och skadegörelse samt Våldsbejakande extremism. De prioriterade områdena är framtagna bland annat genom medborgardialog, inventering av otrygga platser och dialog med medarbetare från kommunens förvaltningar och polisen. -En handlingsplan till samverkansöverenskommelsen 217-219 är framtagen. -Ett Medborgarlöfte för 217 är framtaget utifrån samverkansöverenskommelsen. Medborgarlöftet innebär att Falköpings kommun och polisen lovar invånarna att lägga fokus på några områden, vilka är: Öka tryggheten i centrum, Wetterlinsområdet och S:t Olofsgatan genom ökad polisnärvaro, Riktade poliskontroller samt anpassa trafikmiljön för att förhindra höga hastigheter. -BRÅ:s arbetsgrupp har bland annat arbetat med att ta fram en strategi för våldsbejakande extremism -Ett antal utbildningar har genomförts om religion, mångkultur och migration. Religionsvetarna från Göteborg har genomfört dessa utbildningar för kommunens olika förvaltningar samt politiker mm. -Fortsatt arbete med dopningssamarbetet mellan Skaraborgs samtliga kommuner, polisen och drygt 5 träningsanläggningar. -Fortsatt arbete med ungdomsbrandkåren Backdraft. Tolv ungdomar per termin får chansen att genomgå ett program som är framtaget av Räddningstjänsten med syfte att stötta de ungdomar som behöver extra resurser för att bli trygga och självständiga vuxna. Arton terminer är nu genomförda. Backdraft finansieras genom Folkhälsorådet, Socialnämnden och Barn och utbildningsnämnden. -En utvärdering av ungdomsbrandkåren Backdraft har genomförts under året. Företaget Veta mera har fått uppdraget och en rapport ska vara klar under våren 217. 1

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Falköpings kommun -Arrangerat ett studiebesök från BRÅ som tittade på ungdomsbrandkåren Backdraft och informerades om vårt lokala brottsförebyggande arbete. -En drogvaneundersökning är genomförd av CAN i årskurs 9 och år 2 på Gymnasiet. -Drogvaneundersökningen är sammanställd och presenterad. -Antilangningskampanj är genomförd i samband med skolavslutning skolstart nyår mm. -Arrangerat preparatutbildning i tre steg ihop med Drogförebyggarna Skaraborg. -Suttit med i olika arbetsgrupper bla suicidgrupp och social hållbarhet. -Genomfört ett antal föreläsningar/föredrag på skolor, föreningar, företag mm -Medverkat på Camp Blåljus. -Medverkat i arbetet med säker och trygg förening. -Genomfört ett antal intervjuer med radio och tidningar. -Medverkat på säkerhetsdagar för samtliga elever i årskurs 8. -Medverkat på säkerhetsdag i Folkets park. -Deltagit i nätverksarbetet för drogförebyggande arbete i regionen och i Skaraborg. -Deltagit på Lägret på Hållö. 11

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Uppföljning av folkhälsoplan 216 för Grästorps kommun Uppföljning av Folkhälsoplan 216-217 Grästorps kommun Antagen av folkhälsorådet 216-2-18, XX-XX

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Uppföljning av folkhälsoplan 216 för Grästorps kommun Innehåll 1 Inledning... 3 2 Indikatorer och mått... 4 2.1 Ökad trygghet.... 4 2.2 Förbättra barn och ungas uppväxtvillkor i kommunen... 5 2.3 Främja goda matvanor och fysisk aktivitet... 6 3 Uppföljning av aktiviteter - kopplade till budget... 7 3.1 Trygghetsskapande insatser... 7 3.2 Hälsa Grästorp... 7 3.3 # Moveit... 8 3.4 Utbildning på Arbetsmarknadsenheten... 8 3.5 Drogförebyggande insatser... 8 3.6 Hälsofrämjande skolutveckling... 9 3.7 Processarbete kring familjecentral... 9 3.8 Processarbete kring seniorcenter... 9 3.9 Övrigt... 9 4 Analys/ kommentar... 1 5 Budget... 11 Grästorps kommun, Uppföljning av Folkhälsoplan 216 2(11)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Uppföljning av folkhälsoplan 216 för Grästorps kommun 1 Inledning Det här är en uppföljning av Folkhälsorådets folkhälsoplan 216-217, där 216 års insatser kopplade till budget redovisas. En ny uppföljningsmodell var planerad att tas fram under december månad, men då kommunens kvalitetschef slutade blev den tyvärr inte gjord. Dock finns indikatorerna inlagda i kvalitetssystemet stratsys och är hämtade där, medan övrig text är skriven på fri hand och följer inte helt strukturen från Folkhälsoplan 216-217. Det blir först nästkommande uppföljning som hamnar i rätt fas. Upplägg: Uppföljningen beskriver 216 års insatser och är upplagd efter indikatorer (målvärde och utfall), uppföljning av pågående aktiviteter, analys och ekonomisk redovisning. Grästorps kommun, Uppföljning av Folkhälsoplan 216 3(11)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Uppföljning av folkhälsoplan 216 för Grästorps kommun 2 Indikatorer och mått För att kunnafölja trenderinom Folkhälsoarbetet finns olika mätningar.här redovisasde indikatorersomvaltsut för att på bästasättkunnabeskrivahälsolägeti Grästorps kommun.detta bör dockkompletterasmeden lokalbeskrivningoch analysdå det är svårt att hitta bra mätmetoderoch då specielltinom områdetbarnoch unga. Indikatorerna är uppdeladei tre områden: Ökadtrygghet Förbättrabarn och ungasuppväxtvillkori kommunen Främjagodamatvanoroch fysiskaktivitet. Förklaringtill de färgmarkeringar och symbolersomanvändsi rapportenframgårav tabellennedan. "Utfall" beskriverdet senaste resultatetav respektiveindikator."målvärdet"är det värde somönskasuppnåoch redovisasantingensomjämförelsemedföregående år, alternativt jämfört medvästragötalandsregionen. 2.1 Ökad trygghet. Indikatorer/mått Utfall Målvärde Hur tryggt och säkert kan du vistas utomhus på kvällar och nätter? Medborgarundersökning vår 216. Redovisas i en skala skattat från 1. Målvärdet är resultatet från föregående mätning våren 213. 6,9 7,1 Upplevelsen av Grästorps kommun som en plats att bo och leva på. Medborgarundersökning vår 216. Redovisas i en skala skattat från -1. Målvärdet är resultatet från föregående mätning våren 213. 7,5 7,2 Hur trygg och säker kan du känna dig mot inbrott i hemmet? Medborgarundersökning vår 216. Redovisas i en skala skattat från -1. Målvärdet är resultatet från föregående mätning våren 213. 5,4 6,1 Belysningen av gator och vägar i din kommun. Medborgarundersökning vår 216. Medborgarundersökning vår 216. Redovisas i en skala skattat från -1. Målvärdet är resultatet från föregående mätning våren 213. 6,5 6,3 24 17 24 19 6 4 6 31 Fullbordat inbrott i bostad/fritidshus. Statistik från polisen för 216. Målvärdet är resultatet för 215. Antal skadegörelsebrott. Statistik från polisen för 216. Målvärdet är resultatet för 215. Våld utomhus. Statistik från polisen för 216. Statistik från polisen för 216. Målvärdet är resultatet för 215. Antal våldsbrott mot person. Statistik från polisen för 216. Målvärdet är resultatet för 215. Grästorps kommun, Uppföljning av Folkhälsoplan 216 4(11)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Uppföljning av folkhälsoplan 216 för Grästorps kommun 2.2 Förbättra barn och ungas uppväxtvillkor i kommunen Beskrivning Tryggaoch godauppväxtvillkorär avgörandeför barnoch ungdomarshälsaoch för folkhälsanpå långsikt. Indikatorer/mått Utfall Målvärde Amningsfrekvens, ammas helt eller delvis efter 2 månader. Statistik från Barnhälsovården Grästorp år 215. Mäts i antal ammande barn. Totalt antal mödrar är 45 st. Målvärdet är resultatet från 214. 37 37 Amning helt eller delvis i 6 månader. Statistik från Barnhälsovården Grästorp år 215. Mäts i antal ammade barn. Jämförs med föregående mätning år 214. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Eftergymnasial utbildning Andel - 15 åringar som uppger att de druckit alkohol någon gång de senaste 12 månaderna. Statistik från CAN, elever bosatta i Grästorp 216. Målvärdet är resultatet från föregående mätning 213. Andel - Intensivkonsumtion 2 22 92,6 1 25 39 33 58 28 27 2 42 18 19 28 31 11 12,4 av alkohol flickor och pojkar 17 år. Statistik från CAN, elever bosatta i Grästorp 216. Målvärdet är resultatet från föregående mätning 213. Andel 15 åringar som av sina föräldrar blivit bjudna på alkohol. Statistik från CAN, elever bosatta i Grästorp 216. Målvärdet är resultatet från föregående mätning 213. Andel snusande 17 åringar. Statistik från CAN, elever bosatta i Grästorp 216. Målvärdet är resultatet från föregående mätning 213. Andel 17 åriga pojkar och flickor som röker. Statistik från CAN, elever bosatta i Grästorp 216. Målvärdet är resultatet från föregående mätning 213. Andel - Daglig rökning 215. Statistik från enkäten "Hälsa på lika villkor", besvarat av 862 personer i Grästorp. (Den totala rökningen har gått ner, fördelat på kön är a ndelen kvinnor som röker ä r 15 % och män 8 %) Målvärdet är resultatet från föregående mätning 211. Grästorps kommun, Uppföljning av Folkhälsoplan 216 5(11)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Uppföljning av folkhälsoplan 216 för Grästorps kommun 2.3 Främja goda matvanor och fysisk aktivitet Beskrivning Detta mål var särskiltprioriterati folkhälsorådetför åldrarna-18 år. Fokusvar att kunna erbjudaallamedborgare ett bra utbud av informationoch möjlighettill friskvårdsaktiviteter. Indikatorer/mått Utfall Målvärde 53 25 26 8 6 7 9,2 84,7 38 4,4 18 17 14 14,1 7 69 Andel personer som äter för lite frukt och grönt (en gång per dag eller mer sällan ). Statistik från enkäten "Hälsa på lika villkor", besvarat av 862 personer i Grästorp. Målvärdet är resultatet från föregående mätning 211. Siffrorna visar att 17 % av kvinnorna äter för lite frukt och grönt samt att motsvarade siffra för männen är 3 % 24 28,1 Hur ser du på möjligheten att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? Medborgarundersökning vår 216. Redovisas i en skala skattat från -1. Målvärdet är resultatet från föregående mätning våren 213. 8,3 8,3 7,4 6,4 Antal - Barn med övervikt ålder 6-9 år (Förskoleklass - åk 3) år 216. OBS. Mäts i antal elever. Statistik från Elevhälsan Grästorp. Jämförs som målvärde men 215. Elever med Diagnos ingår ej. Antal - Barn med fetma 1-15 år 216. OBS. Mäts i antal elever. Statistik från Elevhälsan Grästorp. Jämförs som målvärde med 215. Elever med diagnos ingår ej Antal - Barn med undervikt 1-15 år. Avser antal barn 213. Inga nya uppgifter för år 216. Andel 6 åringar med Kariesfria tänder år 215. Mäts i procent. Jämförs med målvärde för 214. Källa folktandvården, Västra götalandsregionen. Andelen 6 åringar med kariesfria tänder har ökat från 84,7 (211) till 9,2 215 Andel med Övervikt (16-84 år). Statistik från enkäten "Hälsa på lika villkor", besvarat av 862 personer i Grästorp. Målvärdet är resultatet från föregående mätning 211. Kvinnor med övervikt har minskat från 33,2 till 29 %. Män har ökat från 45 till 47,4%. Andel personer med Fetma (16-84 år). Statistik från enkäten "Hälsa på lika villkor", besvarat av 862 personer i Grästorp. Målvärdet är resultatet från föregående mätning 211. Andel personer med fetma har ökat något. Kvinnor med fetma har ökat från 14,5 till 2 %. Män har en minskning från 19,5 till 16 % Andel personer med stillasittande fritid (16-84 år). Statistik från enkäten "Hälsa på lika villkor", besvarat av 862 personer i Grästorp. Målvärdet är resultatet från föregående mätning 211. Här har man svarat att man ägnar sig mest åt läsning, TV, dator, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden. Man promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan Andel personer med bra eller mycket bra hälsotillstånd. Statistik från enkäten "Hälsa på lika villkor", besvarat av 862 personer i Grästorp. Målvärdet är resultatet från föregående mätning 211. Vad tror eller tycker du om belysningen i kommunens motionsspår? Medborgarundersökning vår 216. Redovisas i en skala skattat från -1. Målvärdet är resultatet från föregående mätning våren 213. Grästorps kommun, Uppföljning av Folkhälsoplan 216 6(11)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Uppföljning av folkhälsoplan 216 för Grästorps kommun 3 Uppföljning av aktiviteter - kopplade till budget Här presenteras en uppföljning utifrån de aktiviteter som var aktuella 216 i Folkhälsorådets plan och som är kopplande till dess budget. 3.1 Trygghetsskapande insatser Vad gäller trygghetsskapande insatser så finns en samverkanöverenskommelse mellan Polismyndigheten och Grästorps kommun, vilken utgör grunden för arbetet. Det ger en tydlighet i arbetet, där flera parter arbetar mot samma mål. Under 216 så fick polisen ett nytt uppdrag där medborgardialoger och medborgarlöfte ska utgöra en viktig del i deras arbete. Ett problemområde är framtaget genom medborgardialoger, och finns angivet i en överenskommelse mellan polis och kommunen. I Grästorp arrangerade BRÅ 7 medborgardialoger under våren som utmynnat i att polisen och Grästorps kommun beslutat att följande insatser skall genomföras för att minska problemet med höga hastigheter, bristfälliga fordon och påverkade förare i trafiken: minst tolv stycken riktade trafikövervakningsinsatser med fokus på hastighet, påverkade förare, bristfälliga fordon och trafikfarligt beteende på Södergatan/riksväg 47 och Östra vägen (polisen). trafikmätningar för att säkerställa en tryggare trafiksituation i kommunen (Grästorps kommun). se över och förbättra belysning och övrig vägmarkering på platser där medborgarna upplever en otrygg trafiksituation (Grästorps kommun). Under hösten anordnades en informationskväll kring hur man kan skydda sig mot inbrott. Föreläsare var före detta inbrottstjuv Christer Karlsson och därtill information från Polisen. Ca 35 personer deltog. 3.2 Hälsa Grästorp Hälsa Grästorp är samlingsnamn för alla aktiviteter som syftar till ökad fysisk rörelse hos kommunanställda samt medborgarna. Under 216 så genomfördes ett flertal aktiviteter riktade till kommunanställda. Medborgarna inbjöds att delta i flera av dessa aktiviteter. Ett stort intresse fanns speciellt kring kurser som yoga och avslappning. Kurser har erbjudits inom ex. core, stabilitetsträning, styrketräning, vattengymnastik, frisim, yoga, spinning, hockey, mindfullness, meditation, pump mm. Morgonsimning för kommunanställda samt ett gym som är öppet 5.3 23.. Många individuella träningsprogram har tagits fram till medborgare och personal. Friskvårdamerakortet är en satsning för alla och minst 15 kort har lämnats in från medborgare. Arbetsplatskampen och Grästorpsklassiker har genomförts. Under våren arrangerades en Hälsovecka med aktiviteter riktade till allmänheten. Veckan inleddes med en föreläsning av Kristin Kaspersen. Många deltog och mycket positiv respons gavs efteråt, - lyxigt att kommunen satsar på så bra föreläsningar i Grästorp, och gratis. Badet har varit en succé och många har tackat för att barn får gå gratis. En otroligt bra och viktig del i en folkhälsosatsning. Under hösten 216 påbörjades ett arbete med att kartlägga alla aktiviteter (fysiska) som erbjuds i Grästorps kommun. Den väntas bli en bra kartläggning för att veta vilka insatser Grästorps kommun, Uppföljning av Folkhälsoplan 216 7(11)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Uppföljning av folkhälsoplan 216 för Grästorps kommun som ev behövs. En gemensam bild är att vi bör bli bättre på att veta vilka grupper vi idag når när vi säter in insatser så vi inte bara gynnar fler som redan deltar i mycket. 3.3 Folkhälsoloppet anordnades under Grästorpsfestivalen. 216 bjöds särskilt seniorer in att delta. I folkhälsoloppet 216 hade vi 16 startande vilket är lite mer än året innan. Det positiva med loppet var antalet pensionärer var över 5 st. främst från föreningen Aktiva Seniorer. Det negativa var att antalet barn var mindre. Det berodde främst på att loppet hade lagts en vecka tidigare vilket gjorde att många barn åkte på fotbollscuper. Dessutom var det några mindre föreningar som inte alls var representerade. Loppet är populärt och har blivit en självklarhet under festivalen. # Moveit # Moviet syftar till att få barn och unga i rörelse och är en samverkan mellan kommunen, folkhälsorådet och föreningslivet. Moveitdagen arrangerades under september och fick många deltagare. En synpunkt är att många kommer och tycker det är kul men de stora klubbarna får mest besökare från de som redan är engagerad i deras klubb. Insatser gynnar mest de små klubbarna. Det finns i dagsläget ingen projektledare utan arrangeras utifrån bästa förmåga. Ett flertal träffar har skett i samverkan med SISU där initiativet varit att ihop med grannkommunerna söka medel för att anställa en person som utgör en länk mellan föreningsliv och integration. Tyvärr fick vi avslag på två ansökningar. Inom ramen för SISUs medel så anställdes i projekt en person som delades mellan Essunga, Grästorp och Vara kommun. Personen arrangerade aktiviteter under höstlovet och jullovet med fokus på integration. Anställningen upphör i Mars 217. En diskussion under hösten har varit att mer kunna fokusera på insatser som bygger på spontanaktiviteter. Detta utifrån olika gruppdiskussioner och erfarenheter ute på fältet. 3.4 Utbildning på Arbetsmarknadsenheten Under 216 så var inte ungdomsgruppen tillräckligt stor för att köra en egen satsning. Därav fick alla deltagare och anställda inom arbetsmarknadsenheten delta i en föreläsningsserie kring Hälsa. Creo Hälsa anlitades vid tre tillfällen under oktober månad och föreläste kring teman så som Tankens kraft, stress och Kost. Föreläsningen om tankens kraft fokuserade på valet att styra eller styras av tanken och att typen av tankar påverkar hur man agerar och vilka val man gör. Stressföreläsningen innehöll information om reaktioner på stress och strategier för att stressa ner och vikten av återhämtning. Gruppen fick arbeta mycket individuellt däribland med att fundera över sin egen livssituation och vad man själv kan tillföra för att ev. få till en förändring. Den sista föreläsningen om kost fokuserade föreläsarna på tips och råd om hur man ska äta för att hålla energin uppe en hel dag samt om grunderna för att göra ett bra matval för kroppen. Det var ca 2 st. personer som deltog på samtliga föreläsningar. Reaktionerna efter varje föreläsning var positiva. 3.5 Drogförebyggande insatser Kommunen har en drogförebyggare anställd på 1 % som finansieras av Folkhälsorådet medel. Under året har arbetet med Öckerömetoden fortsatt, med syfte att minska ungas bruk av droger framför allt via föräldrars och andra vuxnas enighet i frågan. Grästorps kommun, Uppföljning av Folkhälsoplan 216 8(11)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Uppföljning av folkhälsoplan 216 för Grästorps kommun Under året har drogvaneundersökning genomförts i åk 7-9 för fjärde året i rad. Resultaten har presenterats för politiker, föräldrar och allmänhet. Ytterligare jämförelser och analyser av materialet har under året förmedlats löpande till berörd personal. Nyhetsbrev i form av mailutskick har distribuerats till de föräldrar som anmält intresse. Drogförebyggaren har medverkat på föräldramöten i årskurs 4, 5, 6, 7, 8, och 9. I år har speciellt fokus lagts på anknytning och kommunikation föräldrar-barn. Drogvaneundersökningarnas resultat har planerats in i skolans kvalitetsarbete vad gäller mobbing, trygghet, trivsel mm. Effekt: Grästorps högstadieelever ligger bättre i de flesta parametrar jämfört med alla andra kommuner som använder Öckerömetoden. 216 års drogvaneundersökning är dock på flera punkter sämre än tidigare år, men det handlar då endast om ett fåtal individer. Under 216 har också genomförts en totalundersökning i VG regionens kommuner och även där ligger Grästorp mycket bra till, både jämfört med andra kommuner och jämfört med förra undersökningen 213. 3.6 Hälsofrämjande skolutveckling Grästorps kommun beviljades 2 kr årligen under tre år, 215-217 för aktiviteter och utbildningar. Syftet var att arbeta med hälsofrämjande skolutveckling för att motverka psykisk ohälsa i samverkan med Östra hälso-och sjukvårdsnämnden. Målsättningen var att utveckla en övergripande plan för att göra arbetet mer målinriktat, med en tydlig strategi att motverka psykisk ohälsa, samt vilka insatser som bidrar till en hälsofrämjande skola och som kan integreras i skolans vardagliga verksamhet. Ett flertal insatser bl.a. föreläsningar och utbildningar som ABC, Family Check-up, DISA, CEB och COS-P genomfördes. Under 216 var det en stor personalomsättning inom skolverksamheten vilket gjorde att arbetet blev svårt att implementera. 3.7 Processarbete kring familjecentral Det har varit en lång process kring familjecentralen. Allt från olika workshops kring behov och insatser till hur lokalen ska utformas. En heldag anordnades med Vibeke Bing (en av grundarna av familjecentraler), där samtliga samverkansparter deltog. En avsiktsförklaring togs fram som stöd i det fortsatta arbetet. Tyvärr så kommer inte Mödravården att delta aktivt inom familjecentralens regi, pga. personal och tidsbrist. Under hösten ansökte Capio som huvudman ihop med social verksamhet om sociala investeringsmedel som beviljades med 96 kr fördelat på tre år. Insatserna gäller utökade hembesök och utökat föräldrastöd från -6 år. 3.8 Processarbete kring seniorcenter Samtidigt som underlaget för familjecentralen arbetades fram löpte en parallell process med förslag till seniorcenter. En arkitekt anlitades under hösten för att ta fram två förslag på lokal där familjecentral och seniorcenter är inkluderat i bägge. 3.9 Övrigt Reportage, annonser och artiklar har via media belyst folkhälsoarbetet i Grästorps kommun. Föreläsningar, möten, arbetsplatsträffar, utvecklingsdag för folkhälsoråden i Skaraborg, #Moveit dagen, information i WebTV, samverkan med bildningsförbunden samt Grästorps kommun, Uppföljning av Folkhälsoplan 216 9(11)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Uppföljning av folkhälsoplan 216 för Grästorps kommun folkhälsoloppet är några saker som genomförts under året. Flertalet insatser inom Hälsa Grästorp har genomförts för såväl medborgare som invånare. Vara, Essunga och Grästorps folkhälsoplanerare samverkar kommunövergripande och 216 anordnades b la möten med politiker från Östra hälso-och sjukvårdsnämnden, där syftet var att ge dom lite mer insikt i arbetet och möjlighet att lyfta frågor i ett eget forum. Äldrehälsansdag arrangerades under hösten och ca 6 personer deltog. Fokus var kost och rörelse. Under året har folkhälsoplaneraren träffat flera verksamheter för att ge stöd, och få en bild av hur arbetet med hälsofrämjande insatser går. Överlag så arbetar många med detta, men det har varit olika hur man har uppfattat uppdraget, d.v.s. hur man ska arbeta utifrån de uppsatta målen. En kartläggning av all fysisk aktivitet som erbjuds invånare i Grästorp har påbörjats. Arbetet med Hälsofrämjande skolutveckling har tagit fart. På medborgarkontoret (allmän verksamhet) har under hela hösten ett arbete med friskfaktorer pågått för att fokusera på hur man vill ha sin arbetsplats. Västragötalandsregionen beslutade 216 att kraftsamla kring området "fullföljda studier En handlingsplan togs fram för regionen under 216 som skall presenteras för regionfullmäktige januari 217. Ruff (regionalutveckling för folkhälsa) är en samverkansgrupp som ihop med regionens folkhälsochef driver utvecklingsfrågor utifrån behov som finns lokalt i regionens alla kommuner. Folkhälsoplaneraren har ett separat uppdrag att arbeta med detta och bl.a. så har en tvådagars konferens anordnats för folkhälsoutvecklare i regionens alla kommuner. Mycket lyckat. 4 Analys/ kommentar 216 har varit ett framgångsrikt år i bemärkelsen att många utrycker ett stort intresse på olika sätt kring hälsofrämjande insatser. Roliga och modiga insatser har påbörjats som ex; gratis bad för barn och ungdomar, folkhälsorådets vilja att arbeta mer innovativt med hälsobudskap, nytänkande kring samverkansformer i kommunen på strategisk nivå, en arbetsgrupp på skolan med rektorer för att stötta ett hälsofrämjande arbetssätt. Ett stort plus är att kommunchefen har skapat gemensamma forum för oss som på olika sätt arbetar med utvecklingsfrågor. Det har funnits ett behov av att både samverka men att också bli en del i kommunens framtidsarbete. Inom många olika arenor och mötesformer finns önskemål att mer fokusera på förebyggande och hälsofrämjande insatser vilket är mycket positivt. Det känns som en ringar på vattnet effekt En summering är att i stort sett överallt finns en vilja att arbeta mer med frågorna, fast i olika former. För framtiden kan det vara bra att bli än tydligare med vilka folkhälsomål vi har och framförallt hur vi ska nå dom. Detta bör också fasas med budgetprocessen i kommunen. Utmaningen är att fokusera på några områden och samtidigt lyfta de som har ett annat perspektiv och vill driva hälsofrågor inom sin sfär. Grästorps kommun, Uppföljning av Folkhälsoplan 216 1(11)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Uppföljning av folkhälsoplan 216 för Grästorps kommun 5 Budget Folkhälsorådet i Grästorp- Budget år 216 Medel från ÖHSN Västra Skaraborg 87 Medel från Grästorp kommun 87 Summa 174 Folkhälsomål/ aktivitet Budget Förbrukat tom 161231 36 - Drogförebyggande insatser 62 6 59 454 362 - Hälsa Grästorp/ friskvårdsinsatser 85 85 92 362 - Administration (annonsering, reklam, litteratur) 5 8 97 363 - Möten (fika, lokaler) 5 11 62 16 4 9 322 174 175 187 364 - Övrigt Summa Grästorps kommun, Uppföljning av Folkhälsoplan 216 11(11)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse för folkhälsorådet i Gullspång 216 GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsberättelse för år 216 GULLSPÅNGS KOMMUN 1

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse för folkhälsorådet i Gullspång 216 Inledning Uppföljningen redogör för det arbete som har stöttats med folkhälsorådets budget under året, samt olika processer som folkhälsoplaneraren arbetat med. Folkhälsa Folkhälsa avser det allmänna hälsotillståndet och hälsans utveckling i hela eller delar av befolkningen, samt dess fördelning bland olika grupper eller geografiska områden. Arv, kön, ålder, livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor är exempel på faktorer som påverkar människors hälsa. Genom politiska beslut är det möjligt att påverka flertalet av dessa faktorer, tillsammans med ett systematiskt sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete. Folkhälsopolitiken ska fokusera på att stärka faktorer som främjar god hälsa och att motverka orsakerna till ohälsa, samt förbättra människors möjligheter och motivation att själva ta större ansvar för sin hälsa. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete är ett målinriktat och organiserat arbete för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Arbetet riktar sig till individer, befolkningsgrupper och samhälle och syftar till att minska hälsoklyftorna. Åtgärderna är dels inriktade på att skapa förutsättningar och miljöer socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt som främjar individernas hälsa, dels på insatser som riktar sig direkt till individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskaper och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor och hälsa. Källa: delbetänkandet om folkhälsofrågor i den statliga utredningen HSU 2 (1997) Folkhälsorådet Folkhälsorådet i Gullspångs kommun är en samfinansierad verksamhet mellan Gullspångs kommun och Västra Götalandsregionen. År 216 bestod folkhälsorådet av fem politiker (och fem ersättare) från kommunen och två politiker från Östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Adjungerade tjänstemän i rådet: folkhälsoplanerare, klinikchef för den lokala folktandvården, kommunchef, skol- och kulturchef, vård- och omsorgschef, chefen för VISA-verksamheten, vårdcentralschef för Närhälsans lokala vårdcentral och vårdcentralschef för Skagerns vårdoch hälsoenhet. Regionen tillhandahåller och finansierar folkhälsoplanerartjänsten. Folkhälsorådets budget finansieras av Gullspångs kommun och Västra Götalandsregionen1. Folkhälsorådet har under år 216 haft fyra sammanträden. Inriktningen för verksamhetsplanen för år 216 Under år 216 riktades det lokala folkhälsoarbetet till nedanstående områden: 1 En god upplevd hälsa och ökad fysisk aktivitet hos den vuxna befolkningen. Barn och ungas hälsa och skolframgång ska förbättras. Förebyggande arbete gällande tobak, dopning, alkohol och droger Trygghetsskapande arbete. Här ingår bland annat Grannsamverkan mot brott, eftersom flera medborgarundersökningar har visat att många invånare är oroliga för inbrott. närmare specifikation finns under rubriken Bokslut 2

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse för folkhälsorådet i Gullspång 216 Arbeta i enlighet med Jämställt Västra Götaland Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 214 217 Den målgrupp som folkhälsorådet prioriterade år 216 var barn och ungdomar 19 år. En god upplevd hälsa och ökad fysisk aktivitet hos den vuxna befolkningen. MTG-projekt för kommunernas särskole- och LSS-verksamhet 215 217 Under 215 startade ett projekt för kommunernas särskole- och LSS-verksamhet. Projektet syftar till att ge vägledning för personalen inom följande områden: relationer och sexualitet, våld i nära relation och alkohol och droger. Projektets målsättning är: - Att personalen inom kommunens LSS- verksamhet och särskoleverksamhet efter projektets avslut har en grundläggande kunskap och konkreta verktyg för arbetet med relationer, sexualitet, HBTQ, våld i nära relation, alkohol/droger genom ett normkritiskt förhållningssätt inom sin verksamhet. - Att det finns tydliga riktlinjer för det arbetet. - Att det finns en metod och en systematik kring hur dessa frågor ska belysas och arbetas med inom LSS-verksamheten och särskoleverksamheten. - Att det ska finnas tillgängligt informationsmaterial för spridning Under 216 har fokusområdet sexualitet och relationer avlösts av området våld i nära relationer. Under året utbildades handledare inom verksamheterna och övrig personal fick en basutbildning. Träning för äldre I slutet av år 215 påbörjades ett test av en arbetsform för att främja fysisk aktivitet bland äldre. Testgruppen utgörs av några av PRO-Otterbäckens medlemmar. Arbetsformen byggde på att medlemmarna fick ta del av instruktörsledd träning och stavgång. Aktiviteten pågick under våren 216. En uppföljande enkät visade att deltagarna var nöjda med träningsformen. Utegym Under 216 påbörjades en process för att ta fram underlag för att eventuellt upprätta ett utegym i kommunen. 3

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse för folkhälsorådet i Gullspång 216 Suicidprevention Sen flera år tillbaka sker ett samarbete kring suicidprevention mellan MTG-kommunerna. Under slutet av år 216 och början av år 217 så finansierar Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté tre tillfällen då organisationen Suicidprevention i Väst handleder MTGkommunerna samt Götene och Skövde i arbetet med suicidprevention. Två träffar hölls år 216. Barn och ungas hälsa och skolframgång ska förbättras. Utmanande avstamp 2, 215 218 Regionutvecklingsnämnden beviljade Gullspångs kommun och de lokala vårdcentralerna ca 3,3 miljoner kr för det treåriga projektet Utmanande avstamp 2. Kommunen och vårdcentralerna medfinansierar med en ungefär lika stor andel (i form av i huvudsak arbetstid). Projektets syfte är att genom samverkan förbättra förutsättningarna i Gullspångs kommun för barnen i projektets målgrupp att gå ur grundskolan med godkända betyg. Målgruppen är barn som har eller riskerar att utveckla ett varaktigt normbrytande beteende och är i åldern 3 1 år. En viktig del i arbetet är en ny funktion som kallas för familjecoach. Familjecoachen ska arbeta nära familjen och fungera som en spindel i nätet kring de olika insatserna i förbättringsarbetet. Arbetssättet kring barnet utgår ifrån kartläggning av risk- och skyddsfaktorer av barnets hela levnadssituation. Projektet erhöll östra hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsopris år 216. Motiveringen löd: Genom ett förtroendefullt samarbete med föräldrar stöttar Utmanande avstamp 2 barn som har, eller riskerar att utveckla, ett normbrytande beteende. En tydlig samverkan mellan de olika verksamheterna ökar skyddsfaktorerna för dessa barn och ger hela familjen ett gott stöd. Folkhälsorådet utgör styrgrupp för projektet. Folkhälsoplaneraren har en stöttande funktion till projektet. Familjecentrum Stöttat familjecentrumsverksamheten. Fritidsprojekt 217 218 Kommunen ansökte och blev beviljad projektmedel från Västra Götalands idrottsförbund. Projektet har som syfte att utöka möjligheter för barn och unga att delta i olika former av fritidsaktiviteter och få prova på kulturaktiviteter, naturupplevelser och idrott. Fokus är på integration och på att få fler flickor att delta i föreningslivet. I projektet ingår även utbildning 4

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse för folkhälsorådet i Gullspång 216 för blivande ledare i föreningarna samt utbildning för föräldrar om vad det innebär att vara föreningsaktiv. Förebyggande arbete gällande tobak, dopning, alkohol och droger Antilangningsinsatser Kommunen deltog i Länsstyrelsens kampanj mot langning av alkohol till minderåriga år 216. Kampanjmaterial spreds till föräldrar, och annan informationsspridning gjordes också via olika kanaler. I samband med att boken Tonårsparlören (en bok med tips till tonårsföräldrar för hur man kan prata med sin tonåring om alkohol) distribuerades till familjer med tonåringar gick ett informationsbrev från familjecentrum ut till dessa familjer med ett erbjudande om träff kring bokens innehåll. Inför sommaren bjöd familjecentrum in föräldrar med barn i årskurserna 6 9 till en träff inför sommarlovet. Föräldrarna fick möjlighet att möta polis, nattvandrarna, skolkurator, socialtjänst, och fritidsgårdspersonal för att resonera om hur man som vuxna kan hjälpas åt att göra sommarlovet så riskfritt som möjligt. Utifrån samtalen sammanställdes sen punkter som kan vara till hjälp i föräldrarollen i mötet med sin tonåring. Sammanställningen skickades sen ut till alla föräldrar oavsett om man deltagit i mötet eller ej. Antirök- och snuskort Folkhälsorådet bekostade priser till utlottning bland de elever i åk 6 9 som skrivit på kontrakt om att inte använda cigaretter och snus. Trygghetsskapande arbete MTG-Brå Stöttat det MTG-gemensamma brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Nattvandrarna Information om hur man gör för att bli nattvandrare skickades hem till alla föräldrar med barn i årskurserna 6 9. Nattvandrarna deltog på en föräldraträff tillsammans med personal från kommunen och polisen (för mer information se rubriken Antilangningsinsatser ). Grannsamverkan mot brott: Grannsamverkan mot brott är en brottsförebyggande metod i första hand är syftet att förebygga inbrott. 5

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse för folkhälsorådet i Gullspång 216 Genomfört en informationsträff i samarbete med polisen i syfte att starta upp nya områden. Träffen hölls i Gullspång. Polisen har själva genomfört Grannsamverkansträffar när boende som var intresserade av att starta Grannsamverkan hade bjudit in dem, vilket har lett till att nya områden kommit igång. Försett kontaktombud med skyltar och annat material. 2 nya områden har skapats år 216. Totalt finns det 74 områden, i områdena ingår ca 993 hushåll. Övrigt utvecklingsarbete med mera Medborgardialog Ordföranden och vice ordföranden tillsammans med folkhälsoplaneraren genomförde en medborgardialog på biografen i Gullspång. Syftet var att inhämta underlag för förslag på fullmäktigebeställningar om folkhälsa. Skolmåltidsundersökning Gullspångs kommun har tillsammans med Hjo, Mariestads, Tibro och Töreboda kommuner genomfört en skolmåltidsundersökning. Syftet med undersökningen var att få veta vad elever i år 3, 6 och 9 har för matvanor och uppfattningar om skolmaten. Rapporten färdigställdes i januari 217. Arbeta i enlighet med Jämställt Västra Götaland Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 214-217 I den ansökan för Fritidsprojekt (se ovan) som togs fram under året så sattes ett extra fokus på flickor. Förhoppningen är att fler flickor ska bli föreningsaktiva. Det LSS-/särskoleprojekt som genomförs i MTG-kommunerna har under året haft fokus på våld i nära relation samt relationer och sexualitet (där exempelvis normer kring detta har diskuterats). Medel för stöttning av aktiviteter Aktiviteter under vecka 44 Vecka 44 (under höstlovet) anordnades flera aktiviteter i samverkan mellan folkhälsorådet, kommunens verksamheter, föreningar och studieförbund riktat till familjer med barn i 6

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse för folkhälsorådet i Gullspång 216 åldrarna 18 år. Huvudarrangemanget var en barnoch familjemässa som arrangerades i Hova med olika utställare och där även ledamöter från östra hälso- och sjukvårdsnämnden deltog. Sportlovsaktiviteter Folkhälsorådet medfinansierade en resa som F 6-skolornas föräldraråd arrangerade som en sportlovsaktivitet. Årskurserna F 6 åkte till Laxå för att bowla. Bokslut Folkhälsorådets budget samfinansierades år 216 av Gullspångs kommun och Östra hälsooch sjukvårdsnämnden. Regionen och kommunen avsatte vardera 11 kronor per invånare för lokalt folkhälsoarbete. Intäkter Gullspångs kommun Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Summa: 58 21 kr 58 21kr 116 42 kr Utgifter En god upplevd hälsa och ökad fysisk aktivitet hos den vuxna befolkningen. Barn och ungas hälsa och skolframgång ska förbättras. Förebyggande arbete gällande tobak, dopning, alkohol och droger Trygghetsskapande arbete Medel för stöttning av aktiviteter 22 785 kr 57 962 kr 8 65 kr 17 425 kr 96 kr Summa: 116 422 kr Omfördelning av medel mellan de prioriterade områdena har skett. 7

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Götene kommun FOLKHÄLSORÅDET Verksamhetsberättelse 216 den2144444 1 februari 217 4Godkänd januari

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Götene kommun 1. Inledning Folkhälsorådet utgår från ett trygghets- och hälsofrämjande perspektiv. Hälsofrämjande arbete tar sin utgångspunkt i friskfaktorer och arbetar för att stärka resurser för god hälsa. Hälsofrämjande uppfattas alltmer som en väsentlig del av hälsoutveckling. Genom hälsofrämjande åtgärder kan man avsevärt bidra till att minska ojämlikhet i hälsa, garantera mänskliga rättigheter och bygga socialt kapital. För att nå en god folkhälsa krävs ett arbetssätt som präglas av långsiktighet i kombination med samverkan med och mellan olika politiska områden, sektorer, yrkesgrupper och befolkningen. Folkhälsorådet är ett politiskt samverkansorgan mellan Götene kommun och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd Östra och regleras i ett avtal vars syfte är att förstärka och utveckla det lokala folkhälsoarbetet. Folkhälsorådet sorterar under kommunfullmäktige. I rådet finns även tjänstemän från kommunens verksamheter. Politikerna i rådet har under år 216 representerat de olika politiska beredningarna/nämnderna i kommunen och Hälso- och sjukvårdsnämnd Östra. Deltagarnas roll har varit att föra ut trygg- och folkhälsofrågorna i de beredningar/nämnder/verksamheter de representerar så att trygghets- och folkhälsoperspektivet beaktas i de politiska besluten. Under året har Folkhälsorådet haft sammanträden 2 februari, 17 maj och 7 december. Folkhälsorådets ledamöter med ersättare 216 Rådet består av ordinarie politiker från kommunala nämnder och från Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra, Västra Götalandsregionen. Åsa Karlsson(S) ordförande, Kommunstyrelsen Susanne Andersson (C) vice ordförande, Kommunstyrelsen Anders Månsson (GF) ordförande Barn- och utbildningsnämnden Markus Källander (M) v. ordförande Barn- och utbildningsnämnden Björn Cavalli-Björkman (S) ordförande Socialnämnden Lars Waldefeldt (M) vice ordförande Socialnämnden Charlotte Öberg (M) ny representant fr.o.m. 7 december Ove Karlsson (S) vice ordförande Räddningsnämnden Clemens Nordentoft (GF) vice ordförande Service och Teknik Rebecka Berling (M) Hälso- och sjukvårdsnämnd Östra Anette Karlsson (M) Hälso- och sjukvårdsnämnd Östra Tjänstemän knutna till Folkhälsorådet Karl-Arne Hennersten, enhetschef, Samhällsbyggnad Åsa Karlsson, ny representant Samhällsbyggnad fr.o.m. mars Dag Högrell, risk och säkerhetssamordnare, Serviceenheten Tove Wold-Bremer, folkhälsoplanerare, Folkhälsoenheten Leif Lagergren, skolchef, Barn och utbildning Oscar Svantesson, polisområde Västra Skaraborg Anders Olofsson, verksamhetschef, Kinnekullehälsan vårdcentral Eva Sellermark, Folktandvården Johan Olofsson, Näringslivsföreningen Mikael Knutsson, ny representant Näringslivsföreningen fr.o.m. 7 december 2

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Götene kommun Adjungerande tjänstemän knutna till Folkhälsorådet Louise Ahlgren, samverkansansvaring, Försäkringskassan Jan-Olov Lundqvist, arbetsförmedlingschef, Arbetsförmedlingen 2. Trygg- och folkhälsoarbete i Götene kommun under 216 Det lokala folkhälsoarbetet i Götene kommun utgår från visionen att skapa en god livsmiljö för alla kommuninvånare där barn och ungdomar står i centrum och syftar till att skapa jämlikhet i hälsa. 3. Rådets mål 216 Folkhälsorådet utgår från långsiktiga mål samt ett samverkansavtal mellan polis och kommun. Tillsammans lyfter de fram: Ett tryggt gott liv för alla i Götene kommun Delaktighet och inflytande i samhället Med en vision där barn och unga placeras i centrum innebär att arbetet måste bedrivas på alla nivåer och för alla målgrupper i samhället. Målgrupperna barn och ungdomar särskilt prioriterade genom rådets olika styrdokument både på kort och på lång sikt. 4. Målområde: Ett tryggt gott liv för alla i Götene kommun Vad är viktigt för ett tryggt och gott liv i Götene kommun? Samarbete och samverkan! För att nå resultat i trygghets- och folkhälsoarbetet har rådet skapat förutsättningar för samverkan mellan olika aktörer att utveckla nya arbetsformer för en positiv livsmiljö i kommunen. Av rådets budget avsätts riktade stimulansbidrag ca 2 kr till olika projekt som drivs av ideella aktörer i samverkan med offentlig verksamhet. Verksamhetsmål 216 Den gemensamma strategin för trygghets- och säkerhetsarbete har utvecklats. Brottsförebyggande arbete Folkhälsorådet skall vara ett diskussionsforum där brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor skall integreras i folkhälsofrågorna. Rådet ska dessutom ta tillvara allmänhetens synpunkter och idéer om hur man tillsammans skapar en tryggare och säkrare kommun att vistas och bo i. Uppföljning: Trygghetsvandringar på kväll- och nattetid för ungdomars känsla av trygghet samt allmänhet. Under året trygghetsvandrar föreningarna Kinne-Vedums IF och Sils IF vid skolavslutning tillsammans med kommunens fältare, tre gånger under hösten samt vid ungdomsfestival Megafon och juldisco. En kontinuerlig information om brottsstatistik, har presenterats för Rådet, även en nulägesrapport hur det ser ut lokalt i kommunen av kommunpolis Oscar Svantesson. Folkhälsorådets Brå-utskott förbereder de brottsförebyggande frågorna. Under året genomförde polisen flera medborgardialoger för att tillsammans med kommunen arbeta fram medborgarlöften. De blev klara och officiella i december. Utbildning med Religionsvetarna för kommunens anställda och bolag har under året planerats och genomförts. Planering och arbetet med plan mot våldsbejakande extremism har påbörjats. Planering och arbete samt nätverksträffar i suicidförebyggande arbete har påbörjats. 3

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Götene kommun Kraftsamling mot langning av alkohol till ungdomar. Bakom varje ungdomsfylla finns en vuxen, var med och förhindra den. Därför har en gemensam satsning inför skolavslutningen gjorts av mellan Polisen, skolan, Rådet, Folkhälsoenheten Skaraborg och kommunen. Uppföljning Alla vårdnadshavare till elever i årskurs 7, 8 och 9 har fått ett brev hemskickat med posten innehållande information om vikten som vuxen/förälder inte bjuda på alkohol hemma, eller köpa ut. Även information via hemsidan. Det arbetet stöttas upp med trygghetsvandring på natten, där vuxna från olika föreningar är engagerade. Föreningarna får ett bidrag från rådet för utfört uppdrag. Antilangningsaktiviteter tillsammans med Systembolaget genomförs vid skolavslutning i form av alkoholfria drinkar och glögg samt informationsbroschyrer. En förebyggande föräldrakväll med genomfördes i mars på Liljestensskolan. Väldigt få föräldrar och vuxna kom dock. Arbetet genomfördes i samverkan med den drogförebyggande gruppen med Socialtjänsten, Fritid-Ungdom, alkoholrådgivning och elevhälsa. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 5. Målområde: Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet, inflytande är förutsättningar för en god hälsa och trygghet. Ett centralt begrepp som skall omfattas alla i Götene kommun är medskaparanda. Rådet är en tvär- politisk organisation. Kopplat till Rådet finns ett Brå-utskott som förbereder de brottsförebyggande frågorna inför Rådets möten och en beredningsgrupp med tjänstemän som förbereder de frågor som handlar om en hälsosam livsmiljö. Verksamhetsmål 216: En bred samverkan mellan den ideella sektorn och/eller den offentliga sektorn. Verksamhetsmål 216: Barn och ungdomar är delaktiga och har inflytande Rådet bidrar till att förstärka och utveckla samarbetsformer genom ekonomiskt stöd, en stimulanspeng. Möjligheter till delaktighet och inflytande är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle och har visat sig även påverkat folkhälsan. Det skapar kreativitet och handlingskraft, fler aktörer finner varandra och samarbetet ger förtroende och tillit. Kriterier för att beviljas medel är att bredda samarbetet mellan ideella och offentliga sektorn. Stimulera till nytänkande i trygg- och folkhälsoprojekt och att det finns ett långsiktigt tänkande även om det sker i projektform till en början. Uppföljning: Under hela året pågår ständigt ett arbete med möten, samtal och funderingar kring nya arbetssätt samt även tankar på att utveckla pågående arbeten. Arbetet mynnar ibland ut i projekt, som får minst ett år till på sig att utveckla sin idé. De projekt som vill fortsätta att utveckla sin idé efter ett år kommer att ges möjlighet till att fortsätta, dock längst i tre år. Resultatet har blivit att medborgares idéer och engagemang tillsammans med olika aktörer skapat flera stimulansprojekt. Samverkan har bidragit till nya kontaktytor, ökad kunskap, förtroende och tillit i samarbetet. Detta kommer till nytta i dagsläget och även inför framtida arbeten för en trygg och hälsosam livsmiljö. För vissa verksamheter har projektarbeten kunnat permanentas i ordinarie verksamhet. Varje projekt har utfört en slutredovisning med stöd av webbutvärdering som finns på rådets sida. 4

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Götene kommun ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------- Webbansökan/utvärdering Det ska vara enkelt att både söka pengar och utvärdera arbeten. Både ansökan och utvärderingen kan göras på nätet. Att kritiskt och konstruktivt granska det man gör och att reflektera över erfarenheter och iakttagelser, gärna tillsammans med andra är ett viktigt inslag i folkhälsoarbetet. En enklare webbmall finns på hemsidan, både för ansökan och utvärdering. --------------------------------------------------------------------------------------------------------17 genomförda stimulansprojekt 216 Rådet bidrar med att skapa förutsättningar för att utveckla nya samarbetsformer tillsammans med många olika aktörer för att stimulera, inspirera och genomföra hälsofrämjande arbete. Under 216 har 17 stimulansprojekt genomförts och flera fortsätter vidare. -------------------------------------------------------------------------------------------------------------FN:s konvention om barns rättigheter Folkhälsorådet arbetar för att göra Barnkonventionen känd och använd. Uppföljning I Barnkonventionens tecken arrangerades Mångfaldsdagar också denna sommar. Syfte var att alla barn ska få göra något roligt under sommarlovet tillsammans med andra. Samverkansgrupp Mångfald Götene har under året arrangerat er rad aktiviteter tillsammans med barn och ungdomar. En rad aktiviteter med bredd planeras under året för att tillgodose många, bl. a. kostnadsfria aktiviteter på alla lov. En snabb slant att söka för ungdomar för deras idéer har genomförts flera gånger under året, exempelvis aktiviteter på earth hour, data-lan, Pokemon-tillställningar, av och med ungdomar. Götene kommun fick erbjudande om statligt sommarlovsstöd. En arbetsgrupp med kultur, fritid-ungdom och folkhälsa genomförde detta under sommaren med aktiviteter som gratis bad under sommaren, utomhusbio, skateskola, underhållning på Solbacken. Verksamhetsmål 216: Skaraborgarna ska ha Sveriges bästa hälsa år 22. Gemensamt fokusområde genom Skaraborgssamverkan Arbete med fokusområde är en del i nu gällande samverkansavtal mellan hälso-och sjukvårdsnämnd Östa Skaraborg och kommunerna i Skaraborg. Med fokusområde avses ett område eller befolkningsgrupp som anses angelägen att prioritera för en gemensam kraftsamling. Uppföljning Folkhälsoplaneraren finns med i en diskussion kring hur vi kan utveckla arbetet kring en god munhälsa och hur det kan se ut framöver. Den 14 november arrangerades en strategidag i ämnet Social hållbarhet - att investera i människors hälsa ger flerfaldigt Dagen syftade till att ge inspiration i arbetet med social hållbarhet. Folkhälsoråden och andra intresserade deltog på konferensen som hölls på bibliotekshuset i Tidaholm. Regelbunden genomgång av aktuell statistik och rapporter samt information från Arbetsförmedling och Försäkringskassan ges till Folkhälsorådet. Temadag om övervikt för elevhälsa, tandvård och vårdcentraler genomfördes i januari. Samarbete Lidköping, Skara och Götene. En utbildningsdag genomfördes för folkhälsopolitiker i Folkhälsa är politik, ett samarbete med Folkhälsoråden i Skara och Lidköpings kommuner i oktober. 5

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Götene kommun Lokala och externa dialoghändelser Rådet samarbetar med andra kring forum för dialog, information och samtal kring en trygg och hälsosam livsmiljö för alla i Götene kommun. Gratisbad på Västerbybadet på sportlovet. Entrén betalas av Västerbybadet och Folkhälsorådet tillsammans. Samt gratis under sommartiderna. Fyra Berättaraftnar på äldrecenters Mötesplats, välbesökt och uppskattat. Kända Göteneprofiler engagerades. Folkhälsoplaneraren deltar i arbetsgruppen kring kvinnors sjukpenningtal, delegationen för unga till arbete samt drogförebyggande gruppen. Folkhälsoplaneraren deltar i nätverket Drogförebyggarna Skaraborg. Fyra utbildningar i preparatkunskap har erbjudits allmänheten under året. Ett arbete kring ett dopningsfritt Skaraborg pågår. Gymmen i Götene kommun, Västerbybadet och Life club, deltar båda i arbetet. Ett par tester har tagits utan anmärkning. Folkhälsoplaneraren deltar i det lokala Folkbildningsrådet (samverkan studieförbunden), tillsammans med Lidköping och Skara. Med i det arbetet är även kultursamordnarna i kommunerna. Folkhälsorådet bidrog med medel till frivilligarbetarna och anhörigvårdarnas julfest. Manifestation Stimulansprojekten 216, beviljade projekt presenteras för pressen i mars och en gemensam genomgång med alla kontaktpersoner om bl.a. halvårsrapport, fakturering och utvärdering. Mångfaldsdagar i juni och mångfaldsgrupp. Folkhälsoplaneraren deltar i arbetet med att planera och utföra Mångfaldsdagar i kommunen. Stort intresse hos medborgare och press. Arbetet fortsätter under hela året i gruppen med ytterligare aktiviteter. Seniordagen, tema En aktivare fritid, Parken Götene, 8 september. 5-tal utställare och drygt 5 stycken besökare. Arbetet med det statliga sommarlovsstödet, planering, genomförande och redovisning. En Balansdag för seniorer genomförs på äldrecenter. Föreläsning, tipspromenad, balansövningar, mingel och kaffe. Ett 8-tal besökare kom. Anhörigveckan, v. 4, genomförs med olika aktiviteter som massage, föreläsningar och utställning. En snabb slant genomförs under året. En drogförebyggande dag genomfördes i mars med föreläsningar för hela högstadiet, personal i kommunen samt för föräldrar och allmänhet på kvällen. Planering och genomförande av en utbildning med Religionsvetarna för hela kommunens personal och bolag, samt allmänhet under året. Folkhälsoplaneraren har i slutet på året dragit igång ett par piloter kring att öka den fysiska aktiviteten för ungdomar, exempelvis gratis tonårsträning på gym samt friskvårdssatsningar för olika grupper. 6. Medel till förfogande, övrigt Rådets administrativa kostnader för marknadsföring som t.ex. utställningar och tryckmaterial. Representationskostnad bl.a. till centrumkafé, föreläsare och andra samarbetspartner samt extra stöd till folkhälsoarbetet i kommunen. 6

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Götene kommun 7. Budget 216 Samarbetsavtalet där Folkhälsorådets verksamhet samfinansieras med Götene kommun och Västra Götalandsregionen, Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg. Enligt samarbetsavtalet satsar båda parter vardera 15 kr per invånare. Kommunen avsätter även 45 kr för det brottsförebyggande arbetet samt ett tillägg för planerarens it-kostnader och kontor på 1 kr. Fördelningen är: Götene kommun: Västra Götalandsregionen: Brottsförebyggande 195 195 45 Budgeten för år 216 uppgår således till 445 kr Redovisning av kostnader för Folkhälsorådets arbete med trygghet och folkhälsa år 216. 17 stimulansprojekt 216: 2 kr (2 kr) En kortare beskrivning och utvärdering för vart och ett projekt finns att få från folkhälsoplaneraren. Mångfaldsarbete 35 kr (28 kr) Trygghetsvandringar 15 kr (15 kr) Drogförebyggande arbete 4 kr (52 kr) Diverse förebyggande 7 kr (98 kr) Utbildning: 3 kr (46 kr) Lokal och it: 1 kr (1 kr) Övrigt: 26 kr (26 kr) Lokala och externa dialoghändelser. Föreläsningar för allmänhet i folkhälsoområdet. Stöd till folkhälsoarbetet i kommunen, t.ex. nätverksträffar, jubileum, föreläsningar, utbildningar, litteratur och representation. Deltagit på föreläsningar i trygghet- och folkhälsans tecken. Folkhälsorådet har under år 216 förbrukat totalt: 7 475 kr (445 kr)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Hjo kommun Verksamhetsberättelse 216 Folkhälsorådet Hjo kommun

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Hjo kommun Inledning Folkhälsoarbetet handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete handlar om samarbete och ansvarsfördelning mellan olika samhällssektorer, myndigheter och organisationer. Grunden i det lokala folkhälsoarbetet är det avtal som slutits mellan Hjo kommun och Västra Götalandsregionens Östra hälso- och sjukvårdsnämnd. Avtalet syftar till att parterna gemensamt ska bedriva ett långsiktigt folkhälsoarbete på strategisk nivå där arbetet i första hand avser hälsofrämjande insatser. Folkhälsorådet i Hjo kommun Folkhälsorådet är ett samverkansorgan mellan Hjo kommun och Västra Götalandsregionen (VGR), Östra hälso- och sjukvårdsnämnden, i syfte att initiera, utveckla och samordna resurser för att främja en god hälsa för kommunens invånare. Ledamöter: Kommunstyrelsen, Folkhälsorådets ordförande Ordförande allmänna utskottet Ordförande barnoch ungdomsutskottet Ordförande byggnadsnämnden Ordförande omvårdnadsutskottet Ordförande tekniska utskottet Ledamöter VGR, Östra hälso- och sjukvårdsnämnden, Folkhälsorådets vice ordförande Tjänstemän: Folkhälsostrateg Klinikchef, Folktandvården Kommunchef Kurator, Närhälsan Verksamhetschef Arbete och Socialtjänst Vårdcentralchef, Hälsocentralen i Hjo AB Folkhälsorådets beredningsgrupp Beredningsgruppen består av Ordförande, Vice ordförande, Kommunchef samt Folkhälsostrateg. Gruppen har till uppgift att bereda ärenden till Folkhälsorådet samt ansvara för handläggning av löpande folkhälsoärenden.

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Hjo kommun Årets resultat Folkhälsorådets budget samfinansieras av Hjo kommun och Västra Götalandsregionen med femton kronor per kommuninvånare och huvudman. Målområde Goda livsvillkor Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor ANDT förebyggande arbete Övrigt Årets resultat Budget 216* 177 48 54 4 13 6 18 22 263 7 Bokslut 216 248 289 4 817 7 3 594 263 7 *Budget 216 är omräknad utifrån beslutet att varje huvudman finansierar arbetet med femton kronor per kommuninvånare istället för elva som var beslutat när budgeten togs för verksamhetsplanen 216.

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Hjo kommun Övergripande mål- och styrdokument för folkhälsoarbetet Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målet bryts ner i tre strategiska områden; Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt ANDT (Alkohol, narkotika, doping och tobak). Hjo kommuns lokala folkhälsoarbete utgår från Västra Götalandsregionens vision Det goda livet och Hjo kommuns vision Tillsammans skapar vi framtidens Hjo. Andra styrdokument är Samling för social hållbarhet Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland, och Hälso- och sjukvårdsnämndens Strategisk plan för folkhälsoarbete i Skaraborg som har målet att invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige 22. Målet bäst hälsa 22 avspeglas även i Kommunfullmäktiges prioriterade mål nummer 8: Hjo kommun ska aktivt bidra till att invånarna i Skaraborg har Sveriges bästa hälsa 22. Ur Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg 21 Behov En förutsättning för ett framgångsrikt arbete är att systematiskt beskriva och analysera behoven. Mål Mål ska formuleras långsiktigt för att garantera ett uthålligt arbete. För ett lyckat resultat är det viktigt att prioritera och fokusera på ett begränsat antal områden. Aktiviteter Aktiviteter för att stärka folkhälsan måste genomföras systematiskt och i bred samverkan för att få genomslag. Uppföljning och utvärdering Folkhälsoarbete måste följas upp regelbundet för att visa vilka effekter insatser ger. Uppföljning är också en viktig del i att förbättras och utvecklas. En systematisk analys och utvärdering är centralt i ett förbättrings- och utvecklingsarbete. Strategiskt folkhälsoarbete i Hjo kommun Folkhälsa är en strategisk politisk fråga för kommunen och Västra Götalandsregionen. Folkhälsorådet utgör arenan för samverkan. Det gemensamma arbetet ska genomsyras av långsiktiga och prioriterade utvecklingssatsningar beslutade av Folkhälsorådet. Långsiktiga satsningar sker i nära samarbete med verksamhetsansvariga och centrala delar i detta arbete är: behovsanalys, samordning, finansiering samt mål- och uppföljningsarbete.

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Hjo kommun Folkhälsoarbetet i Hjo kommun 216 Barns språkutveckling Certifierade litteraturförskolor Nuläge: Anita Isaksson är projektanställd för att arbeta med barns språkutveckling. Arbetet sker främst genom handledning av personal och deltagande på föräldramöten både inom Förskola, BVC och MVC. Målsättning 217: Att utveckla och säkra ett långsiktigt systematiskt arbete med barns språkutveckling inom Förskola, BVC och MVC. Högskolan i Skövde är anlitad för att beskriva och analysera nuvarande arbete samt föreslå åtgärder för att säkra det långsiktiga systematiska arbetet. Fullföljda studier genom Trygghet och Studiero Nuläge: Forskaren Helene Jenven arbetar med utbildning och handledning kring barns trygghet och studiero på våra F-6 skolor. Folkhälsostrategen sitter med i arbetsgruppen på Skaraborgsnivå. Målsättning 217: Att i samarbete med engagerade skolledare, personal och forskare utveckla en systematik kring uppföljningsarbetet. Praktiksamordning Nuläge: I dialog med verksamhetsansvariga har en kontakt tagits med Högskolan i Skövde för att följa, utveckla och utvärdera denna satsning. Målsättning 217: Att etablera ett samarbete med någon Högskola i syfte att utveckla arbetet. Situationen för ensamma äldre Nuläge: En dialog har startats med Högskolan i Skövde och verksamhetsområde vård och omsorg avseende att kartlägga situationen för ensamma äldre. Målsättning 217: Att genomföra en kartläggning kring ensamma äldres situation. Volontärtorget Nuläge: Volontärtorget i Skövde undersöker tillsammans med berörda tjänstemän och verksamheter hur behovet och möjligheterna ser ut gällande utvecklad Volontärverksamhet i Hjo kommun. Målsättning 217: Att starta en pilotverksamhet med inspiration från Volontärtorget där ett fåtal verksamheter prövar nya former för Volontärarbete i Hjo kommun. Övrigt ANDT (Alkohol, narkotika, doping och tobak): Folkhälsostrategen stöttar uppstarten av en lokal grupp inom Ungas nykterhetsförbund. Hjo kommun har även deltagit i Tänk om kampanjen. BRÅ: Folkhälsostrategen har sammankallat och förberett BRÅ-möten.

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Hjo kommun Utbildningssatsning kring diagnoskunskap och bemötande Folkhälsostrategen har samordnat en verksamhetsöverskridande utbildningssatsning kring diagnoskunskap och bemötande som genomförs med start februari 217.

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg t... &5 " KARLSBORGS KOMMUN.. VÄSTRA CÖTAlANDSRECIONEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 Paragraf nr 1-9 Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 217-2-1 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 1 februari 217, kl 8.3-1x. Beslutande Anna Bruzell (S) Eva-Lott Gram (KO) Laila Neck (S) Karlsborgs kommun Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Ovriga deltagande Magnus Fällström Kjell-Åke Berglund chef Folktandvården Karlsborg kommunchef, Karlsborgs kommun 1-5,7 barn-och utbildningschef, Karlsborg 2 leg arbetsterapeut/handledare, Aktivitetshuset, Karlsborg, 3 enhetschef LSS/Socialpsykiatri, 3 folkhälsostrateg, Avdelning Folkhälsa, Skaraborgsenheten Kajsa Eriksson Larsson Ann Lindqvist Kari Monica Kihlström Ann Norling Gustafsson Förhindrade Catarina Oavidsson (KO) Johan Ahlqvist Utses att justera Laila Neck (S) fredag 24 februari 217 kl 8. J usteringens plats och tid Underskrifter Karlsborgs kommun chef, Närhälsans vårdcentral, Karlsborg Sekreterare Ordförande Ol --',,---"---'-1--''---'-- - - Anr Bruzell (S),,;9 / ' Justerande - - - -- -- - - -- / /1/t?c-C Laila Neck (S) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ FOlkhälsoenheten Sammanträdesdatum 217-2-1 Datum [ör anslags uppsättande 217-2-24 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningsförvaltningen, kansli Underskrift Datum för anslags nedtagande 217-3 -18 - - -- - - - - - - - - _._ - - - - - - - - Ann Norling Gustafsson Utdragsbestyrkallde

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sida 7 Folkhälsorådel Sammanlrädesdalum: 217-2-1 FHR 5 Verksamhetsberättelse 216 Folkhälsorådets beslut Folkhälsorådet beslutar att verksamhetsberättelse 216 godkänns. Sammanfattning Utifrån den fastställda verksamhetsplanen för 216 har genomförda insatser följts upp utifrån strategierna. Det övergripande målet är att Karlsborgs innevånare ska ha "Bäst hälsa i Skaraborg 22". För att nå målet har Karlsborg ställts inför ett antal utmaningar/mål. Insatserna har utgått från de strategier som tagits fram för att nå målen. Barn och ungdom är en prioriterad målgrupp för folkhälsorådets verksamhet. Bokslutet visar ett överskott på 642 kronor. Verksamhetsberättelsen ska enligt gällande samverkansavtal redovisas till Karlsborgs kommun och Östra hälso- och sjukvårdsnämnden sista februari årligen. Beslutsunderlag Förslag till verksamhetsberättelse 216 (bilaga l). Beslutet ska sändas till Kommunstyrelsen Östra hälso-och sjukvårdsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg Bilaga 1 5 FHR 217-2-1 KARLSBORGS KOMMUN T",., y VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Verksamhetsberättelse 216 Folkhälsorådet Karlsborgs kommun

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg Innehållsförteckning Karlsborg ska ha bästa hälsa i Skaraborg år 22... 3 Karlsborgs folkhälsoråd......... 3 Goda livsvillkor..... 4 Hälsofrämjande skolutveckling......... _... 4 En bra start i livet och föräldrastöd...... 4 Stödja arbete och processer som främjar trygga och goda uppväxtvillkor på fritiden..........4 Stödja processer som skapar förutsättningar för ett hälsosamt åldrande...... 5 Verka för att övervakad tandborstning införs på alla förskolor och inom pedagogisk omsorg............. 5 Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor............ 5 Stödja processer som främjar fysisk aktivitet och goda matvanor............................... 5 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel..."...... Stödja utvecklingen av det förebyggande arbetet kring alkohol, narkotika, tobak och dopning........ 6 Övrigt utvecklingsarbete..... 6 Arets resultat...,........................... 7 2

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg Karlsborg ska ha bästa hälsa i Skaraborg år 22 Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Karlsborgs kommun och Östra hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar i ett lokalt folkhälsoråd. Samverkan regleras i ett avtal vars syfte är att utveckla det lokala folkhälsoarbetet. Folkhälsorådets roll är att stödja, utveckla och samordna det lokala folkhälsoarbetet samt verka för att folkhälsofrågorna integreras i förvaltningarnas verksamhet. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att invånarna i Karlsborg ska ha bäst hälsa i Skaraborg år 22. Kommunfullmäktige utökade under 213 sitt styrkort med denna målsättning. Utgångspunkt för målet har varit kommunens Vision 22 och Strategisk plan flir folkhälsoarbete i Skaraborg med det övergripande målet att invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 22. För att uppnå detta mål har Karlsborg ställts inför ett antal utmaningar som är indikatorer på var folkhälsan behöver förbättras. Utmaningar har uttryckts som mål folkhälsoplanen 216 och var: fler med bra allmänt hälsotillstånd fler fysiskt aktiva mer är 3 minuter per dag fårre dagligrökare färre med diagnosen fetma fler med bra tandhälsa fårre med riskabla alkoholvanor Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga flitlltsättningar flir en god hälsa på lika villkorflir hela befolkningen. Till målet finns elva målområden som har delats in i tre strategiska områden för att ge ett helhetsperspektiv. Dessa strategiska områden är: Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Goda livsvillkor Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Föreliggande verksamhetsberättelse bygger på de stratet-,>1er som är antagna i folkhälsoplanen 216. Under varje stratet-,>1 redogörs för det folkhälsoarbete som folkhälsorådet initierat, samordnat eller medverkat i samt olika processer som folkhälsostrategen arbetat med. Några processer berör flera strategiska områden men redovisas enbart under ett av dem. Karlsborgs folkhälsoråd Folkhälsorådets ledamöter representerar Östra hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen Karlsborgs kommun. Rådet består också av kommunchef, chef för Närhälsan och klinikchef Folktandvården samt folkhälsostrateg. Rådet har haft tre prokollförda sammanträden under 216. Sammansättning under året såg ut på följande sätt: Anna Bruzell (S), ordförande folkhälsorådet, ledamot kommunstyrelsen Karlsborgs kommun. Eva-Lott Gram (KD), vice ordförande folkhälsorådet, andre vice ordförande Ostra hälso- och sjukvårdsnämnden. Catarina Davidsson (C), ledamot folkhälsorådet, ledamot kommunstyrelsen Karlsborgs kommun. Laila Neck (S), ledamot folkhälsorådet, ersättare Östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Beate Poetzsch, vårdcentralschef t o m 31 juli 216 Johan Ahlquist, vårdcentralschef f rom 1 augusti 216 Magnus Fällström, klinikchef folktandvården. Kjell-Ake Berglund, kommunchef f rom 8 februari 216 Norling Gustafsson, folkhälsostrateg. 3

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg Goda livsvillkor Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan ska förbättras. Med goda livsvillkor kan människor lättare göra egna val som främjar hälsan. Därför har processer under detta strate6,jska område varit prioriterade. Ofpnlslltlan Hälsofrämjande skolutveckling & Miljön i skolan ska syfta till att långsiktigt främja barn och ungas fysiska och psykiska hälsa. Målet är att den personal som arbetar med och möter barn och ungdomar i vår kommun ska bemöta dem med ett helhetsperspektiv på hälsa. Från och mej 216 samverkar folkhälsorådet och barnoch utbildnings förvaltningen för att främja barn och ungas hälsa med skolan som arena och därigenom medverka till fullföljda studier. Arbetet utgår från de utvecklingsområde projektet FlII/folja stlldieri Skaraborg beskriver i kartläggningsrapporten. Utbildning- och fortbildningsinatser till pedagoger har genomförts i syfte att kunna få verktyg för stimulera och motivera elever till att lärande utifrån sin egen kapacitet samt kring bemötande av barn/ elever med särskilda behov. I arbetet för inkluderanje lärrniljöer påbörjajes unjer hösten implementering av Tlivselprogrammet i årskurs f-klass till årskurs sex samt Forsviks friskola. En annan insats i det förebyggande arbetet mot kränkanje behanjling och mobbning var att elever och pedagoger i åk 5-8 fick ta del aven föreläsning kring nätetik. En process som folkhälsoråjet varit delaktig i är uppföljningen av skolmatsenkäten, som gjordes hösten 215 och den kostutredning som pågått. En bra start i livet och föräldraskapsstöd Utgångspunkten för utvecklingen av arbetet med att stöjja barn och ungdomar samt deras föräldrar är den Natiollella strategiii fiir ett 11tvecklat fiiräldrastöd - en villst fiir alla som regeringen tog fram 29. Syftet med arbetet är att skapa förutsättningar för bra uppväxtvillkor genom att erbjuda föräldrar kontinuerlig stöttning under barnens uppväxttid. Målet är att alla föräldrar och barn ska erbjudas stöd. Folkhälsorådet har fortsatt att stödja processen med utvecklingen av den föräldrasskapsstödjande verksamheten vid farniljecentralen samt bidragit till anjra kompetenshöjande insatser för farniljecentralem personal. En process där Folktandvården (FTV) blir den femte samverkanspartner i familjecentralen (FC) inleddes under våren nedan). Östra hälso- och sjukvårdsnämnden erbjöd 215 Skaraborgs kommunerna att söka medel för arbete för social hållbarhet. Karlsborg var en av dessa kommuner. Socialtjänsten tillsammans med skolan ansökte om pengar och beviljades detta för 215 och 216. Syftet med arbetet var att utveckla en samverkansmodell mellan skola och socialtjänst för minska skolfrånvaron och att arbeta med Jen psykosociala miljön för eleverna. Projektet Bra IIppväxtvillkor i KorIsborg startade med en kartläggning av hur uppväxtvillkoren i kommunen ser ut och mynnade ut i flera tvecklingsområde exempelvis elevhälsan, det universella och riktade föräldrastödet samt samordningen av insatser till barn och unga och dess familjer i kommunen. Processen har medfört en lång rad förändringar där omorgaanisering av elevhälsan, anställning av barnoch ungdomssamordnare samt samarbete med psykolog från Psykologi fiir lärande kan nämnas. Utifrån projektets utvecklingsområde har folkhälsorådet initierat processen för ett samordnat föräldraskapsstöj i kommunen, som också innehåller en förändrad föräldramötesstruktur i skolan. Denna process kommer fortgå under 217 och 218. Karlsborgs kommun anställde under sensommaren ett barnrättsombud. Viktiga folkhälsofrågor ryms inom barnkonventionsområdet och därför har folkhälsoråjet inlett en samverkan i dessa frågor. Ett samarbete mellan kommunerna Tidaholm, Hjo, Tibro och Karlsborg intierades under året då barnkonventionen föreslås bli lag i Sverige under 218. "\rbetsgruppen samverkar kring en konferens med frågeställningen vad Jet innebär för kommunen när konventionen blir lag. Konferensen planeras i början av mars 217. Stödja arbete och processer som främjar trygga och goda uppväxtvillkor på fritiden Brevikens golfklubb,,,-,rölltorps rid sällskap och SOK Träff, Karlsborg anordnade i en prova på dag för personer med Folkhälsorådet stöttade fijreningarna i detta initiativ. Föreningarna upplevde Jagen lyckad och kommer arbeta fijr att arrangera liknande dagar framöver, inbjudan kommer då gå ut bredare bl a till andra kommuner i närheten för att locka fler som vill pröva på. 4

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg För barn ska idrott betyda glädje och gemenskap - att få ha kul och kämpa tillsammans med andra. Inget barn som idrottar ska känna sig kränkt eller utanför. Genom verksamheten IDROTT FÖR ALLA Rädda Barnen High Fivc - idrott flir alla stöttar Rädda Barnen idrottsföreningar i att förebygga, upptäcka och hantera diskriminering och kränkningar i sin verksamhet. Folkhälsorådet har under hösten stöttat två föreningar, Mölltorp/Breviks AlF och Mölltorps ridsällskap i processen med framtagandet av handlingsplan mot diskriminering och kränkningar. Processtöd har skett genom Rädda barnen, Väst. Samverkan med de två föreningarna fortsätter under 217. Folkhälsorådet har stöttat Rådet för funktionshinder frågor (RFF) som i samverkan med Carl Johanskolan anordnade en temadag Ett gott livflir alla för elever och lärare på Carl Johanskolan. Dagen innehöll information från ett flertal organisationer samt paras port förevisning av Parasport Västergödand. Stödja processer som skapar förutsättningar för ett hälsosamt åldrande Träffpunkter, dagverksamheter och verksamhet via anhörigsamordnare samt närhälsan och folktandvård är viktiga arenor i arbetet för att skapa förutsättningar för ett hälsosamt åldrande. Under hösten startade ett utvecklingsarbete på träffpunkterna som folkhälsorådet har samordnat och stöttat. Nya samverkanspartners är Folktandvården och arbetet för samverkan med Närhälsans vårdcentral har inletts. Processen kommer fortsätta under 217ch 218. Verka för att övervakad tandborstning införs på alla förskolor och inom pedagogisk omsorg Det är väl känt att en god munhälsa grundläggs i tidig ålder och det finns en tydlig relation mellan barns munhälsa och familjens levnadsvanor. Folktandvården (FTV) ser en vinst i samverkan med andra arenor gällande folkhälsan. En sådan arena är familjecentraler (FC) där kommun och region samverkar samt barnhälsovården (BH\'). Ett projekt tillsamnans med FTV, FC och BHV inletts, där man kan se FTV som en femte samarbetspartner i Fe. Syftet är att utforma en samverkansmodell mellan BHV, FC och FTV för att bevara det friska friskt samt vid behov identifiera individer som löper risk att utveckla en kariessjukdom. I detta koncept integreras FTV:s resurs i FCs verksamhet. Initiering av övervakad tandborstning på alla kommunens förskolor har fortsatt under 216 men går av olika anledningar trögt. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Stödja processer som främjar fysisk aktivitet och goda matvanor Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling fortsatte folkhälsoråden i Hjo, Tibro, Karlsborg och TidahoJlll det inledda samarbete inom området övervikt och fetma. Dialog om fortsatt arbete har skett med folkhälsostrateg och skolsköterska i respektive kommun. Samarbete med Västra Götalands nätverk - SkoJmatsakadcmin- fortgick under 216. Målet är att stötta den offentliga måltiden i syfte att ge våra barn och ungdomar en god och näringsrik måltid som i sin tur skapar förutsättningar för att må bra och orka med skoldagen. Folkhälsorådet har också stöttat kostenheten i andra kompetens utvecklande aktiviteter. Folkhälsorådet stödjer projektet Hälsosam livsstil inom LSS verksamheten i Karlsborg. Projektet kommer pågå under 216-218. 1Iålet är att individen får ökad delaktighet och inflytande i sitt dagliga liv kring mat och rörelse och att de därigenom upplever bättre hälsa och livskvalitet. Syftet är ökad delaktighet samt att motivera till hälsosammare livsstil gällande kost och motion. Utbildningsinsatser till personalen har skett och aktiviteter tillsammans med deltagare inom LSS-verksamheten har genomförts. Ungdomsmottagningen i Hjo-Ti-Borg initierade ett samarbete kring hälsoskola för nyanlända ungdomar. I ett samarbete mellan Hjo-Ti-Borg folkhälsa, ungdomsmottagning och integrationssamordnare genomförde folkhälsostrategerna under våren, en kardäggning kring behovet hos de nyanlända ungdomarna kring deras fysiska, psykiska och sexuella hälsa. Samverkan med kommunens integrationssamordnare har också skett genom att arrangera en föreläsning för politiker, tjänstemän och allmänheten om kulturrnöten. 5

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Stödja utvecklingen av det förebyggande arbetet kring alkohol, narkotika, tobak och dopning Hälsofrämjande skolutveckling är en del av det drogförebyggande arbete. Studier av skolmiljö visar att en väh,trukturerad undervisning, där eleverna upplever att de kan påverka sin situation i skolan minskar risken för skolmisslyckanden och utagerande problem. Detta leder också till minskad konsumtion av droger. Unga behöver också kunskap om droger för att stärka sin förmåga att ta ställning, genomskåda myter och värdera olika budskap i media, på nätet och i ungdomsgrupper. Samtal med bland annat elevhälsan och fritidsgårdens personal har förts om det drogförebyggande arbetet. Kommunen deltog under året i antilangningskampanjen TänkOm som riktat sig till föräldrar, äldre syskon och kompisar. Föräldrar till elever på Carl Johanskolan har fått informationsbrev samt broschyr TäflkOm. På kommunens webbplats och facebook fanns inför skolavslutningen information. Samverkan i Dopningsfritt S karabo'l, har fortgått under året och under hösten genomfördes stickprov på två träningsanläggningar i kommunen. En hälso- och drogvaneundersökning (CAN-enkät) genomfördes under våren i samverkan med Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen och Centralförbundet för narkotika upplysning (CAN). Enkäten har besvarats av årskurs nio och elever årskurs två på gymnasiet. Resultatet presenterades den 15 november. Denna undersökning samt tidigare undersökning som gjordes 213, kommer användas som underlag i det fortsatta drogförebyggande arbetet. Övrigt utvecklingsarbete I linje med det lokala folkhälsoavtalet genomfördes i slutet av maj en utvecklingsdag i folkhälsofrågor. Kallade till dagen var folkhälsorådet, kommun styrelsens arbetsutskott och presidiet i samtliga nämnder. Under dagen beskrevs vad folkhälsa och social hållbarhet är samt en presentation av folkhälsorådets prioriteringar under året. Ett axplock av de verksamheter som ingår i prioriteringarna presenterade sina verksamheter. Utvecklingsdagen avslutades med diskussioner om det fortsatta arbetet för social hållbarhet i kommunen och vilka prioriteringar som bör göras. Folkhälsorådet har under 216 arbetat för att kommunens övergripnade folkhälsomål ska vara social hållbarhet från och med 217. Efter beslut i kommunfullmäktige har rådet varit ett stöd i processen med framtagandet av mål och indikatiorer. Uppföljning av kommunens folkhälsoarbete sker genom framtagandet av Vä(färdsnyckeltal-folkälsa för kommunen. Välfärdsnyckeltalen tar sin utgångspunkt från det nationella folkhälsomålen med dess elva målområden. Nyckeltalen ger en bild av kommuninevånarnas livsvillkor och levnadsvanor, vilket ger signaler om behovet av hälsofrämjande och förebyggande insatser i kommunen. \Talda delar av Jjälfärdsnyckeltal-folkhälsa återfinns i kommunens årsredovsining för 216. Under 216 har Östra hälso-och sjukvårdsnärnnden givit ytterligare uppdrag till Folkhälsoenheten Skaraborg med utgångspunkt ifrån Strategiska plan Jo'r folkhälsoarbete i Skaraborg och bokslut för Bäst hålsa 22 arbetades fram. En modell för samverkan i folkhälsofrågor mellan Skaraborgs kommunalförbund och enheten antogs under november månad. Ytterligare modellområden, utöver fullföljda studier, kommer beslutas under 217. 6

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg Arets resultat Folkhälsorådets budget sam finansieras av Karlsborgs kommun och Östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Folkhälsorådets budget är 21 66 kr för år 216. Av årets budget återstår 642 kronor. Bokslut 216 Budget 216 143 92 kr 14 kr - 3 92 kr Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor 46163 kr 4256 kr -163 kr ANDTS 11 438 kr 12 kr 3562 kr Övriga kostnader 3327 kr 7 1 kr 4673 kr Justeringspost ANDTS t -3 kr 3 kr Avvikelse Verksamhetens kostnader Goda livsvillkor Justeringspost invånare 2 Arets resultat (avrundat) 21 2 kr 434 kr -434 kr 29 kr 64 kr I Kommunstyrelsen finansierar Antilagningskampanjen "Tänkom" 216 2Huvudmännen har finansierat folhalsorädets budget med 15 kr/innevånare vilket innebär 1 83 kr från respektive huvudman Totalt 2 I 66 kr 7

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg KARLSBORGS KOMMUN \..... ".. A Objekt KorJsborgs kommun Utskriven av : Ann Nor1ing Gustafsson Ked Objekt ÅRSBUDGET UTFALL 14, 46, 15, 8, 29, 29, Jan 16 - Mån 13 16 143 91,57 46 162,5 11 437,74 3 326,5 24 18,31 24 18,31 Text 6221 6222 6223 6224 GODA LIVSVILLKOR HÄLSOFRÄMJ. LIVSMILJÖER ANDTS OVRIGT 6 Tetaler 217-1-9 15:24 UTFALL Jan 16 - Mån 13 16 143 91,57 46 162,5 I 11 437,74 3 326,5 24 18,31 24 18,31 ÅTERSTÅR -3 91,57-162,5 3 562,26 4 673,5 4 981,69 4 981,69 Sida 1/2

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Lidköpings kommun FOLKHÄLSORÅDET I LIDKÖPING Verksamhetsberättelse 216

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Lidköpings kommun MÅL FÖR FOLKHÄLSOARBETE I SVERIGE OCH LIDKÖPING Folkhälsoarbetet i Lidköping utgör en del av arbetet för att uppfylla det nationella målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ett gemensamt övergripande mål för folkhälsoarbetet, Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 22. Målet är ett steg i att förverkliga Västra Götalands vision om Det goda livet. I strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg beskrivs viktiga utvecklingsområden för att nå målet om Sveriges bästa hälsa. Kommunfullmäktige i Lidköping använder sig av ett styrkort med visionen Lidköping en välkomnande och hållbar kommun. Lidköpings kommun har beslutat att hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet och långsiktig planering genom social hållbarhet, miljömässig hållbarhet samt ekonomisk hållbarhet. Mål för folkhälsoarbetet i Lidköpings kommun Minska utanförskapet och ökad trygghet ORGANISATION FÖR DET LOKALA FOLKHÄLSOARBETET I LIDKÖPING Avtal Samverkansavtalet avseende folkhälsoarbete mellan Lidköpings kommun och östra hälsooch sjukvårdsnämnden (HSNÖ) har förnyats och gäller mellan 215-217. Parterna är överens om att utveckla stödet till det lokala arbetet från skaraborgsnivå genom bland annat konferenser, erfarenhetsutbyte och gemensamma utbildningar. I avtalet regleras också de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten vilket innebär att vardera huvudman avsätter 1 kronor per kommuninvånare. Folkhälsorådet Folkhälsorådet är ett politiskt samverkansorgan där politiker från kommun och HSNÖ med gemensamma resurser arbetar för att främja en god hälsa för kommunens invånare. Folkhälsorådet sammanträder fyra gånger per år. Ramarna för ansvar och samverkan styrs av samverkansavtalet. Folkhälsorådet består av kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och oppositionsråd samt ordförande och 2:e vice ordförande från samtliga nämnder. Från HSNÖ deltar även två förtroendevalda. Arbetet leds av Folkhälsorådet som är ett tvärsektoriellt forum för olika samverkansparter som gemensamt arbetar för att förbättra hälsan för invånarna i kommunen. Medlemmarna i Folkhälsorådet ska bidra med erfarenheter och kunskaper, utifrån de områden de är verksamma inom och även förankra folkhälsoarbetet i respektive verksamhet. 2

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Lidköpings kommun Folkhälsorådets beredningsgrupp Beredningsgruppen utgörs av kommunens ledningsgrupp, ledande tjänstemän från Räddningstjänsten, Primärvården, Folktandvården, Polisen, utvecklingsledare i sociala frågor folkhälsoplanerare, samt representanter från Folkbildningsrådet och från Lidköpings Kristna Samarbetsråd. Beredningsgruppens uppgift är att bereda ärenden till folkhälsorådets sammanträden. Drog- och brottsförebyggande rådet Är organisatoriskt underordnat folkhälsorådet. Rådet består av kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och oppositionsråd samt ordföranden och 2:e vice ordföranden i barnoch skol-, utbildnings- social- och arbetsmarknads- och kultur- och fritidsnämnden tillsammans med socialchef, Polis, utvecklingsledare i sociala frågor samt säkerhetsstrateg. Som grund för det drog- och brottsförebyggande arbetet finns ett samverkansavtal mellan Lidköpings kommun och Polismyndigheten. Samverkan inom folkhälsa För arbetet inom områden för folkhälsoarbetet finns tvärsektoriell samverkan; Tidiga, samordnade insatser, TSI Arbetet med tidiga samordnade insatser bedrivs genom olika grupperingar med tydligt ansvarsområde. TSI Politik TSI-politik består av ordföranden och 2:e vice ordföranden i barnoch skolnämnden, utbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden, kultur- och fritidsnämnd, socialnämnden och räddningsnämnden. Mat & Rörelse I arbetsgruppen ingår representanter från Barn & Skola, Kostenhet, Barnhälsovård, Folktandvård, och Folkhälsoenhet. Seniorers hälsa Arbetsgruppen består av volontärer och yrkesverksam aktivitetssamordnare, arbetsterapeut och sjukgymnast. En säker och trygg kommun I arbetsgruppen ingår representanter från Barn & Skola, Utbildning, Samhällsbyggnad, Kultur & Fritid, Vård & Omsorg, Räddningstjänst, Polis, Primärvård, Folkbildningsråd och Kommunstyrelsens verksamheter. Sätt Lidköping i rörelse Måbra dag I arbetsgruppen ingår representanter från Bildningsförbunden, Kultur & Fritid, Astma och Allergiförbundet, Tillväxt Lidköping, Destination Läckö-Kinnekulle och folkhälsoplanerare. 3

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Lidköpings kommun Prioriterade mål för folkhälsoarbetet i Lidköpings kommun I verksamhetsplanen har folkhälsorådet och dess beredningsgrupp enats om nedan prioriterade områden med utvecklingsbehov. Minska utanförskapet Ökad trygghet Utmaningar för att nå målen Lidköping En säker och trygg kommun Ökad psykisk hälsa hos barn, unga och unga vuxna Minska övervikt och fetma bland befolkningen Minska bruket av alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) ÅRETS VERKSAMHET För att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt folkhälsoarbete krävs ett gemensamt arbete på alla nivåer och inom alla sektorer, offentlig, näringsliv och civilsamhälle. Fokus bör ligga på att skapa goda och jämlika livsvillkor och på så sätt nå en god folkhälsa bland hela befolkningen. Allt folkhälsoarbete är ett långsiktigt, strategiskt arbete som kräver samverkan. Folkhälsorådet har under 216 bidragit med stöd och samverkan till olika verksamheter. Några områden redovisas nedan; 1. Lidköping - En säker och trygg kommun Arbetet inom En säker och trygg kommun handlar om att uppfylla sju indikatorer när det gäller att förebygga skador på grund av olyckor, våld och självskada. För att behålla utnämningen sker ny ansökan vart femte år. Kommunstyrelsen har beslutat att Lidköpings kommun och folkhälsorådet ska intensifiera det säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande arbetet. Med målet att i framtiden vara bland de ledande kommunerna, gällande säkra och trygga kommuner i världen. Alla förvaltningar och bolag har fått i uppdrag att utifrån respektive verksamhet, enskilt och i samarbete med andra, bidra till målet. Under året har folkhälsorådet fortsatt utredningen om kommunens förutsättningar och möjligheterna för att Lidköpings kommun ska kunna bli ett Nationellt centrum för Säker och trygg kommun. Frågeställningen uppkom vid Lidköpings kommuns återcertifiering oktober år 214. En förstudie genomfördes med förslag till vidare utredning av förutsättningar och möjligheter för kommunen att utveckla ett Nationellt centrum. Camp Blåljus Camp Blåljus är ett samarbetsprojekt i Skaraborg som ska bidra till att stärka ungdomars förmåga att hantera olika olycksrisker. Camp Blåljus genomförs som en årligen återkommande tävling som riktar sig till alla skolklasser årskurs 8 i Skaraborg. I år arrangerade Lidköping tävlingen och 25 ungdomar kämpade om segern. Camp Blåljus arrangerades av Säkerhets & Trygghetsrådet i Skaraborg, som består av brandskyddsföreningen, ambulanssjukvården, samtliga räddningstjänster i Skaraborg, polisen och Länsförsäkringar Skaraborg. 4

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Lidköpings kommun Nattvandrande föreningar Föreningar har erbjudits möjlighet att nattvandra vid olika risktillfällen som ett stöd för att minska brott och öka tryggheten i Lidköping. Nattvandringen samordnas av Fältassistenterna och Vuxna på stan. Fallskadeförebyggande arbete, Seniorers hälsa Seniorers hälsa har under året på olika sätt arbetat för att minska fallskador hos seniorer bland annat genom stimulans till ökad fysisk och social aktivitet samt säkrare ute- och innemiljö. Under året har gruppen arrangerat en rad träffar med olika teman såsom: Temadag om Osteoporos Träffar på utegymmet vid Framnäs Balansera mera kampanj på 5 olika mötesplatser i kommunen med 191 deltagare. Start av månadens tips på Facebook med råd om hälsa och säkerhet i vardagen. Vidare beslutade Kommunfullmäktige att under vintern genomföra kampanjen Köp broddar Få en lunch den fria lunchen serveras på valfri mötesplats i kommunen och löper ut vintern 217. Detta som ett led i det skadeförebyggande arbetet. 2. Ökad psykisk hälsa hos barn, unga och unga vuxna För den psykiska hälsan har förhållanden under uppväxtåren stor betydelse under hela livet. Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är en god investering. Verksamhet för jämlik hälsa i utsatta grupper Älskade barn Studiefrämjandets Riksförbund har tagit fram ett studiematerial Älskade barn vilket riktar sig till föräldrar i ett nytt land och som har barn i åldrarna -18 år. Under året har 4 grupper med totalt 2 kvinnor deltagit i studiecirklarna Älskade barn. Ledarna för studiecirklarna har genomfört handledarutbildning samt ledarutbildning inom studieförbundet Studiefrämjandet. Detta arbete fortsätter under 217. Fysisk aktivitet för utsatta grupper Studiefrämjandet har under 216 fortsatt sin förebyggande verksamhet i bostadsområdet Margretelund. Syftet med verksamheten är att bidra till fysisk aktivitet för barn utan föreningstillhörighet, barn och ungdomar med invandrarbakgrund samt för barn med funktionsvariation. Lirarna är en aktivitet för barn med funktionsvariation aktiviteten pågick regelbundet 1 gång/vecka sammanlagt 35 ggr/år under 216. Barnen har också deltagit på andra aktiviteter och läger under året. Friskis och Kompis har haft 5 barn i Margretelundsområdet som kommer regelbundet. Killgrupper har bedrivits under måndagar och tjejgrupper på onsdagar samt torsdagar. Barnen har fått möjlighet att delta på olika aktiviteter och läger. Ledare för verksamheten är tre arbetslösa ungdomar. Ungdomarna får lön och ledarskapsutbildning. 5

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Lidköpings kommun Zumbadans är en verksamhet som marknadsförs för kvinnor i Margretelundsområdet men i nuläget kommer även deltagare från fler stadsdelar. Gemenskap och glädje engagerar 3 kvinnor. Ledaren för Zumban satsar Studiefrämjandet på genom fortlöpande utbildning. Simskoleundervisning Rackeby IK fick stöd med att skapa möjligheter för barn och ungdomar från socialt utsatta familjer i Margretelund och barn från Internationella klassen på Wennerbergsskolan att delta i simskoleundervisning. Totalt deltog 7 barn och ungdomar i aktiviteten. Missionskyrkan Soppkök Missionskyrkan har fått medel för att utveckla sitt arbete med Soppluncher och möjlighet att öka verksamheten med ideella insatser samt praktik. 3. Minskad övervikt och fetma bland befolkningen Regelbunden fysisk aktivitet och god kosthållning främjar hälsan och välbefinnandet samt har en sjukdomsförebyggande effekt. Förutom betydelsen för den enskilde individens hälsa finns det mycket som tyder på att ökad fysisk aktivitet är lönsam samhällsekonomisk åtgärd. Må bra dag I september arrangerades Må bra i Lidköping, syftet med dagen var att föreningsliv, företag, Närhälsan och kommunal verksamhet som har rörelse, mat och välbefinnande som inriktning, fick möjlighet att visa upp sin verksamhet på stan. Cirka 5 medverkande deltog med olika aktiviteter och utställningar. Eftersom arrangemanget är omtyckt av utställare och besökare planeras aktiviteten in hösten 217. Temadag i samverkan Folkhälsoplanerarna i Lidköping, Skara och Götene har genomfört en gemensam dag Hur kan vi stärka det hälsofrämjandearbetet för att förhindra övervikt och fetma hos barn? Huvudföreläsare var Sofia Trygg Lycke. Dagen vände sig till personal som arbetar med barn i åldrarna 4-12 år. 4. Minska bruket av alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) Beroendeframkallande medel har i hög grad stor påverkan på hälsan. Det finns tydliga samband mellan ANDT som visar att det ofta är samma riskgrupper för flera av beroendeskapande levnadsvanor. Levnadsvanor som kan bidra till skillnader i befolkningens hälsa. Krogar Mot Knark är den förebyggande delen av narkotikaarbetet som vänder sig till krogar och restauranger i kommunen i nuläget deltar nio stycken. 213 gick Lidköpings kommun (social och arbetsmarknad) med i arbetet tillsammans med Polismyndigheten i Västra Götaland och arbete är helt frivilligt från krogarnas sida. Antidopningsarbetet sker tillsammans med 6 stycken anläggningar i Lidköping. I kommunen finns en antidopningsgrupp. Lidköpings kommun är kopplad till nätverket Dopningsfritt Skaraborg. Det är ett samarbete som arbetar för dopningsfria gym i Skaraborg. 6

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Lidköpings kommun Folkhälsomyndigheten och kommunen har under året genomfört kampanjen Tänk om för att minska ungdomsfylla. CAN-Enkäten Under våren 216 genomfördes en undersökning om elevers drogvanor i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet. Undersökningen gjordes av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) i samarbete med kommunerna och Västra Götalandsregionen. Antalet medverkande ungdomar folkbokförda i Lidköpings kommun var 37 i årskurs 9 och 313 studerande år 2 på gymnasiet. I Västra Götaland ses en nedåtgående trend gällande andel elever som röker. Denna trend ses även i Lidköping men 17-åringarna ligger fortsatt över genomsnittet i Västra Götaland. Intensivkonsumtionen av alkohol bland ungdomarna i båda åldersgrupperna från Lidköping har minskat. Det är fler flickor än pojkar som bjuds på alkohol hemma. Intensivkonsumtion av alkohol är vanligare bland ungdomar som blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. 5. Övrigt arbete Fortsatt arbete för ett socioekonomiskt synsätt Folkhälsorådet har under 216 fortsatt stödja utvecklingsarbetet för ett socioekonomiskt synsätt. Via tidiga och samordnade insatser (TSI) ska vi minska framtida kostnader för utanförskap och istället ge barn och unga förutsättningar för ett gott och självständigt liv. Under våren anordnade folkhälsoenheten i Skaraborg i samverkan en nätverksträff i sociala investeringsmedel. Lidköping deltog med goda exempel från TSI arbetet samt en genomgång av socioekonomiska beräkningar. Nationellt nätverk Sveriges kommuner och Landsting anordnar nätverksträffar för strategiskt folkhälsoarbete två gånger per år. Syftet med nätverket är erfarenhets- och kunskapsutbyte om hur en kommun bäst använder sina resurser och vad som kan betraktas som framgång i folkhälsoarbetet. I nätverket ingår Lidköping och ett tjugotal andra kommuner. Representant för Lidköpings kommun dvs. folkhälsoplaneraren har deltagit vid de båda nätverkstillfällena samt medverkat i nätverkets planeringsgrupp. Folkhälsa är politik - Utbildning för folkhälsopolitiker Under året genomfördes en storsatsning i Sverige med stöd av Folkhälsomyndigheten och i samarbete med studieförbundet NBV. Folkhälsoråden i Lidköping, Skara och Götene bjöds in till en utvecklingsdag där syftet var att öka kunskapen för att utveckla folkhälsoarbetet i kommunerna. Utbildningen handlade om det politiska uppdraget att värna om befolkningens hälsa och att fördela den goda hälsan till alla i hela befolkningen. Konferens- Social hållbarhet I november genomförde Folkhälsoenheten i Skaraborg en konferens i Tidaholm för politiker och tjänstemän. Huvudtalare under konferensen var Pär Eriksson, kommundirektör i Eskilstuna och Fredrik Westin Stålmannens pappa. 7

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Lidköpings kommun Föreläsning om hederskultur i Lidköping Under hösten genomfördes en föreläsning med Soheila Fors, hon växte upp i den kurdiska delen av Iran. Som tonåring var hon en privilegierad kurdisk prinsessa. Hon blev senare gerillasoldat och sedan utsatt förtryckt hustru i Iran. I dag gör Soheila Fors revolution med tehus i kampen mot hedersförtryck och kvinnomisshandel. Föreläsningen handlade om hederskultur och hur den kan ta sig uttryck i Sverige. Kvinnor som görs osynliga, ensamhet, felaktig medicinering, gruppkultur jag-kultur och processer som tar tid. Folkhälsopris Lidköpings dataförening fick årets folkhälsopris med motiveringen att de genom sina insatser skapar bred samverkan och därigenom lyckas locka många ungdomar till en meningsfull fritid. Föreningen arbetar mycket aktivt med breda insatser för att främja sociala nätverk. EKONOMISKA RESULTAT För folkhälsorådets verksamhet 216 har Lidköpings kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd Östra Skaraborg avsatt vardera 1 kr/invånare, totalt 77 kronor Folkhälsorådet Lidköpings kommun Budget till verksamhetsberättelsen 216 Budget: HSN Östra Skaraborg Lidköpings kommun 385 385 Summa 77 Aktivitet/projekt Ökad psykisk hälsa barn och unga Säker och trygg kommun Seniorers hälsa ANDT och drog- och Brå Minskad övervikt och fetma Må bra i Lidköping Övrigt, oförutsedda utgifter Budgeterat Förbrukat Återstår 35 328 992 8 14 611 5 65 826 8 84 23 1 2 44 6 82 216 5 39 475 Totalt 77 8 761 583 8 417

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Mariestad kommun Verksamhetsberättelse 216 Folkhälsorådet Mariestads kommun

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Mariestad kommun Inledning I arbetet med folkhälsa och välfärdsutveckling samverkar kommunen med Östra Hälso- och Sjukvårdsnämnden i ett politiskt styrt folkhälsoråd som verkar lokalt i Mariestads kommun. Samverkan styrs av ett lokalt avtal om folkhälsoarbetet 216-217. Folkhälsoarbetet i Mariestads kommun har varit riktat till hela befolkningen. Folkhälsorådet har valt att prioritera tidiga insatser till barn och ungdomar. Folkhälsorådet och folkhälsorådets medel stödjer arbetet för: Mariestads kommuns folkhälsomål Friska och trygga kommuninvånare med den bästa livskvalitén Östra Hälso- och sjukvårdsnämnderna övergripande mål Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 22. Folkhälsorådet och folkhälsrådets ledningsgrupp leder den övergripande utvecklingen av folkhälsoarbetet i kommunen. Folkhälsorådet har drivit arbetet utifrån Folkhälsostrategi 214-217 för Mariestads vision 23. Samtliga nämnder har upprättat en handlingsplan till folkhälsostrategin som följs upp varje år av kommunstyrelsen. Folkhälsorådet har bedrivit arbete utifrån Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak 216-219. Samtliga nämnder har upprättat en handlingsplan till strategin som följs upp varje år av kommunstyrelsen. Mariestads, Törebodas och Gullspångs kommun (MTG) har ett gemensamt Brottsförebyggande- och trafiksäkerhetråd. Arbetet utgår från det gemensamma samverkansavtalet polis och MTG kommunerna. Organisatoriskt lyder det brottsförebyggande- och trafiksäkerhetsrådet under folkhälsoråden i de tre kommunerna. Folkhälsostrategi 214-217 för Mariestads Vision 23 Prioriterade målgrupper för folkhälsoarbetet är barn & unga, äldre och personer med funktionsnedsättning. Ledstjärna för folkhälsoarbete är Mariestads kommuns Vision 23. Utifrån den har folkhälsomålet Friska och trygga kommuninvånare med den bästa livskvalitén satts. För att folkhälsomålet effektivt ska kunna nås har tre prioriterade målområden utsetts: Delaktighet och inflytande Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor 2

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Mariestad kommun Uppföljning av verksamhetsplanen för folkhälsorådet 216 Målområde: Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Jämlika och jämställda livsvillkor, liksom social integration har betydelse för god hälsa och hållbar utveckling. Att känna sig trygg är en rättighet och en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet. Attraktiva och trygga utomhusmiljöer. En trygg och säker kommun Öka seniorers möjlighet att själva forma och ta ansvar för en hälsosam ålderdom. Uppföljning Utveckla samverkan mellan organisationer, kommunen och Västra Götalandsregionen för ett ökat folkhälsoarbete Nätverket Livsstil och Hälsa Folkhälsoenheten i Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommuner, studieförbunden, Studiefrämjandet, Sensus, NBV, Bilda, Medborgarskolan, ABF och Vuxenskolan har haft fyra möten och under året samverkat med andra aktörer. Samverkan med studieförbunden i Västra Götalands regions projekt Kost och motion. HSN har gett studieförbunden och folkhögskolorna i Skaraborg, via Västra Götalands Bildningsförbund, ett uppdrag att utöver Kost och motion arbeta med projektet Matmöten 217-218. Samverkan och planering inför 217 har påbörjats. Ökad kunskap och fortbildning i kring Folkhälsa Politiker och tjänstemän från Mariestads kommun och Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden har deltagit på folkhälsokonferenser i Västra Götalandsregionen, exempelvis konferensen Social hållbarhet att investera i människors hälsa ger flerfaldigt tillbaka den 14:e november i Tidaholm. Brottsförebyggande arbete Brottsförebyggande- och trafiksäkerhetsrådet (BRÅ) i Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommuner är en tvärsektoriell arbetsgrupp med representanter från Polisen, sektor utbildning, sektor stöd och omsorg, kommunalteknik MTG, kommunledningskontoret. Organisatoriskt lyder det brottsförebyggande rådet under folkhälsoråden i de tre kommunerna. En styrgrupp är tillsatt som består av två ledamöter från respektive folkhälsoråd, denna styrgrupp fungerar som en länk mellan folkhälsoråden och arbetsgruppen. Arbetet har genomförts utifrån samverkansavtalet kommun-polis. Samverkansavtalet har förnyats och gäller till och med 219. 216 fokusområden har varit: Våld i nära relation, Ungdomar i riskzon och unga kriminella, Yrkes- och livsstilskriminella, Trafikbrott och trafik som störande element. För mer information se uppföljning av samverkansavtal kommunpolis 216-219. Ett medborgarlöfte, som en utveckling av samverkansavtalet, har arbetats fram. 3

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Mariestad kommun Seniormässa Den 7 september 216 arrangerade Pensionärsorganisationerna (PRO, SKPF, SPF, SPRF och RPG) i samarbetet Folkhälsorådet och kommunen seniormässan Seniorliv ett gott liv för alla!. 48 utställare fanns med på mässan. Mässan lockade drygt 1 personer och många av dessa lyssnade på föredrag, deltog i tipspromenad och lotterier. Syftet med mässan är att främja det friska åldrandet. Peppar Peppar är en nationell satsning från Socialstyrelsen som bygger på att stärka seniorers säkerhet utifrån fallolyckor. Dagen arrangeras i samverkan med kommunala pensionärsrådets företrädare för pensionärsorganisationerna, Närhälsans rehabilitering och sektor stöd och omsorg, cirka 35 pensionärer besökte utställningen. Det fanns tipspromenad och det bjöds på kaffe. Information från bland annat Socialstyrelsen om fallförebyggande, kommunens Uppsökande verksamhet, Tandhygienist i kommun gav råd om munvård/munhälsa. Närhälsan i Mariestad gav tips och råd för att undvika fallolyckor. Försäljning av halkskydd/broddar i samarbete med Apoteket. Trygg och säker informations aktiviteter: Säkerhets-5:an, Trafikkalender till alla elever i åk f-6. Information om säker trafik. Funktonshindersvecka Under hösten anordnades koncentrerat under en vecka ett antal föreläsningar på temat funktionshinder. Syftet var att öka allmänhetens kunskap om vad funktionshinder kan vara och innebära. Sommarkollo 216 Sommarkollo har i år bedrivits i fritidsgårdarnas regi under två sommarveckor på Karlsholme folkpark med ekonomisk finansiering av folkhälsorådet. Sommarkollot är ett samarbetsprojekt mellan fritidsgårdarna, folkhälsorådet och Karlsholme folkpark. Det vänder sig till barn i årskurs 4, 5 och 6 som inte är inskrivna i kommunens fritidshemsverksamhet. Sommarkollot är en dagkoloniverksamhet mellan 1. - 16. i 9 dagar. 4 barn i åldern 1-12 år deltog i 216 års sommarkollo. Deltagaravgiften var 35 kr/deltagare. Målområde: Barn och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under uppväxten får konsekvenser långt fram i livet. I barndomen grundläggs förutsättningar för god psykisk och fysisk hälsa. Trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar i familjen och på fritiden. En trygg och hälsofrämjande skol- och förskolemiljö som syftar till att långsiktigt främja elevernas fysisk och psykiska hälsa 4

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Mariestad kommun Senarelägga debuten och minska bruket av, alkohol narkotika, dopning, tobak och spel bland ungdomar Uppföljning Hälsofrämjande skolutveckling- ökad fysisk aktivitet och goda matvanor Syftet med projektet är att utveckla fysisk aktivitet i skolans vardag och utveckla skolmåltiden med bl.a. pedagogiska måltider och hälsosamma mellanmål på fritids. Målgruppen är förskoleklass-åk 6. Riktlinjer för produkter som innehåller tillsatt socker för förskola till åk 9 har antagits av utbildningsnämnden under året. Sex skolor med förskoleklass till år 6 har under 216 börjat använda sig av verktyget Trivselprogrammet. Det erbjuder en metod för att få ökad fysisk aktivitet, trygghet och struktur på rasterna. Programmet involverar eleverna i arbetet som också fungerar som förebyggande i relation till konflikter, kränkningar och mobbing. En enkät-undersökning om elevers uppfattningar om skolmaten har genomförts. Elever i år 3, 6 och 9 har fått svara på enkäten. 485 elever, vilket motsvarade en andel svarande på 76 % i kommunen, deltog i undersökningen. Förutom frågor om skollunchen fick eleverna också svara på frågor om deras matvanor i övrigt. De fem kommunerna i östra Skaraborg Mariestad, Töreboda, Skövde, Tibro och Hjo ingår sedan några år i tillbaka i nätverket KNÖS (Kost Nätverk Östra Skaraborg) och Skolmatsakademin Västra Götaland. Syftet med nätverket är att erfarenhetsutbyte och fortbildning för utveckling av den offentliga måltiden. Utveckling av Familjecentralen Pärlan Familjecentralen Pärlan deltar i skaraborgsprojektet Utveckla familjecentralerna inför framtiden. Familjecentralen har utvecklat samarbetet med alla aktörer i verksamheten BVC, MHV, förskolan och familjebehandlingen samt skrivit ett nytt samverkansavtal. Utvecklingen av verksamheten sker kontinuerligt. Förvaltningsövergripande Drog- och Alkohol Samverkan Arbetsgruppen Ungdomsforum mot droger arbetade under året vidare med representanter från skolan, socialtjänsten, folkhälsoenheten och polisen. Samarbetet har utvecklats för att minska användingen av alkohol och droger bland ungdomar. Information till föräldrar och personal på högstadiet och gymnasiet om droger. Drogförebyggande fältassistent Kommunstyrelsens arbetsutskott har under en treårsperiod avsatt medel för att kunna fokusera på drogförebyggande arbete bland barn och ungdomar i Mariestad kommun. Folkhälsorådet har stött projektet med 4 under 216. En drogförebyggande fältassistent utvecklar under en treårsperiod kommunens drogförebyggande arbete med fokus på samordning av arbete, föräldrainformation och stöd, tidiga insatser och tillgänglighetsbegränsning. Fältassistenten driver också kompetensutveckling. 5

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Mariestad kommun Dopningsfritt Skaraborg Mariestads kommun medverkar i Dopningsfritt Skaraborg som arbetar mot dopning på träningsanläggningar. Det är ett samarbete mellan Skaraborgs kommuner, träningsanläggningar, polisen och Folkhälsoenheten Skaraborg. Syftet med samarbetet är att man ska kunna träna på dopningsfria anläggningar (gym) och att de som vill ha hjälp med sitt missbruk ska få den hjälp som behövs. Drygt 5 träningsanläggningar (gym) i Skaraborgs 15 kommuner ingår i samarbetet. Under 216 har rutiner tagits fram för att möjliggöra anmodningar till test på träningsanläggningarna i Mariestad. Målområde: Goda Levnadsvanor Var och en ska ges förutsättningar att ta ansvar för sin hälsa. Hälsa och livsstil påverkas till stor del av samhällets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella förhållanden. Skapa förutsättningar för en aktiv och stimulerade fritid Skapa förutsättningar för en god psykisk och fysisk hälsa Främja goda/sunda matvanor och fysisk aktivitet Uppföljning Psykisk ohälsa-suicidprevention Hälsoprojekt Relationer och sexualitet för personer inom Mariestad, Töreboda och Gullspångs (MTG) kommuners LSS- och särskoleverksamhet 215-217. Projektet pågår under 215-217 och består av tre delar, relationer och sexualitet, våld i nära relation och alkohol och droger. Syftet med projektet är att personer inom kommunernas LSS- och särskoleverksamhet ska uppleva att de får kunskap och stöd från personalen inom projektets områden. Under året har genomförts utbildningar för personal samt utbildat handledare. Arbete har kommit igång uti verksamheterna. Projektet är beviljat medel av socialstyrelsen för 216 inom området våld i nära relation. Under 216 har kommunen arbetat med att utveckla handlingsplaner/riktlinjer vid suicid samt kartlagt behov av utbildning m.m. Det arbetet sker mer hjälp av Regionens folkhälsokommitté som finansierar Suicidprevention i Väst stöd till kommunerna. Det sker i samarbetet MTG-kommunerna och Götene kommun genom processtöd i arbete med utveckling av det sucicidpreventiva arbetet. Det finns en lokal arbetsgrupp i Mariestad som för dialog med verksamheterna om bland annat utbildningsinsatser. Livsstilsdag åk 8 Samtliga elever (åk 8) har klassvis deltagit i en livsstilsdag under höstterminen och vårterminen. Eleverna har under en förmiddag i smågrupper fått träffa en dietist samt personal från Folktandvården och ungdomsmottagningen. Ämnen som diskuterats har varit vad och hur man bör äta för att må bra men också hur man kan skydda sina tänder från 6

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Mariestad kommun erosionsskador och kariesangrepp. Ungdomsmottagningen har genom värderingsövningar samtalat med eleverna kring områden som vänskap, relationer och kärlek samt visat ungdomsmottagningens lokaler. Munhälsoprojekt seniorer Mariestads kommun har projektanställt en tandhygienist i 214-216. Tandhygienisten är en resurs i munhälsofrågor för personer över 65 år samt berörd personal. Målgrupperna är friska oberoende personer, sköra personer som börjar få svårigheter att klara sin vardag eller personer som är beroende av andra för att klara den dagliga tillvaron och ofta har kommunala insatser. Tandhygienist anställd i kommun (TAIK) deltar i folkhälsoarbetet genom informationsinsatser om munhälsa och tandvårdsstöd riktat till åldersgruppen 65+. Hälsans stig Denna hälsoslinga är lättvandrad och erbjuder en omväxlande stadsvandring genom bland annat parker i Mariestad. Denna slinga har uppdaterats och utvecklats under 216, leden är markerad med pilar och logotyp. Broschyr med karta finns på turistbyrån och på hemsidan, kartan har förutom leden bland annat parkeringsplatser markerade. 7

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Mariestad kommun Ekonomisk redovisning Folkhälsorådet Mariestad 216 Folkhälsorådets budget är 711 98 kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg och Mariestads kommun har beslutat att avsätta 15 kronor per invånare. Intäkter Mariestads kommun Hälso- och Sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg Budget 356 kr 355 98 kr Utfall 356 355 98 Kostnader Delaktighet och inflytande i samhället 15 kr 16 812 Barns och ungas uppväxtvillkor 5 kr 521 341 Goda Levnadsvanor 62 kr Summa 711 98 kr 52 538 68 691 Resultat + 31 39 kr Återbetalning av ej förbrukande medel 5% av 31 39kr dvs. 15 654 kr kronor till Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg BG 396-159 Mariestad 161227 Gunilla Carlsson Folkhälsoplanerare 8

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Mariestad kommun Bilaga 1: Organisation av Folkhälsoarbetet Folkhälsoråd 216 Folkhälsorådet är ett samverkansorgan mellan Mariestads kommun och Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra, vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella folkhälsoarbetet. Folkhälsorådet består av politiker från kommunen och Västra Götalandsregionen. Folkhälsorådets arbetssätt och arbetsuppgifter Folkhälsorådet ska leda folkhälsoarbetet i kommunen genom att: - ta fram mål/målsättningar - verka för att konsekvenser för folkhälsan belyses i nämndernas planering och beslutsprocess - återrapportera till respektive nämnd från folkhälsorådets sammanträden Folkhälsorådet är remissinstans i frågor som rör folkhälsan eller folkhälsoarbetet i kommunen. Folkhälsorådet ansvarar för att kommunens vision och mål för folkhälsoarbetet blir känt hos kommunens nämnder, bolag samt bland kommuninvånarna. Folkhälsorådet/folkhälsoplaneraren ska informera kommunstyrelsen om hur folkhälsoarbetet utvecklas i samband med att verksamhetsplanen för kommande år fastställs i kommunen. Folkhälsorådet mötesdatum 216 Plats: stadshuset konferenslokal Hemön Måndagen den 29 februari, kl. 13:-15: Måndagen den 16 maj, kl. 9:-11: Måndagen den 17 oktober, kl.9.- 11: Måndagen den 12 december, kl. 9:-11: Folkhälsorådet medlemmar Johan Abrahamsson (m) Björn Fagerlund (m) Ida Ekeroth (s) Anette Karlsson (m) Sture Pettersson (s) Jan Hallström (fp) Janne Jansson (s) Ulrika Johansson (c) sjukvårdsnämnden) Karl Wiktorsson (s) sjukvårdsnämnden) Ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot (Kommunstyrelsen) (Kommunstyrelsen) (Kommunstyrelsen) (Barn och utbildningsnämnden) (Barn och utbildningsnämnden) (Socialnämnden) (Socialnämnden) Vice ordförande (Östra Hälso- och Ledamot (Östra Hälso- och 9

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Mariestad kommun Stefan Wallenå Gunilla Carlsson Sektorschef Folkhälsoplanerare Sekor Ledning Folkhälsoenheten Skaraborg Folkhälsorådets Ledningsgrupp Under folkhälsorådet finns en ledningstjänstemannagrupp som fungerar som en länk mellan politiker och tjänstemän i folkhälsofrågor. Ledningsgruppen ansvarar för att föra ut information och uppdrag ut i organisationerna. Ledningsgruppen ansvarar också för beredning och uppföljning av folkhälsorådets beslut. Syftet med ledningsgruppen är att utveckla det strategiska folkhälsoarbetet samt att förbättra samverkan mellan kommunala sektorer och primärvård. Gruppen verkar också för att skapa samverkan med andra aktörer inom t.ex. näringsliv, föreningar och andra frivilligorganisationer. Folkhälsorådet ledningsgrupps mötesdatum 216 Måndagen den 8 februari kl. 13:3-15:3 (dillö) Tisdagen den 3 maj kl. 14:3-16:3 (Vetön) Tisdagen den 27 september kl. 14:3-16:3 (Hemön) Tisdagen den 22 november kl. 14:3-16:3 (Hemön) Ett möte inför varje Folkhälsoråd. Folkhälsorådets ledningsgrupp Stefan Wallenå Anette Karlsson Anna- Karin Yséus Kristofer Svensson Ann-Marie Furustam Christina Hassel Gustavsson Gunilla Carlsson Sektor Ledning Sektor Stöd och Omsorg Sektor Utbildning Sektor Samhällsbyggnad Vårdcentralen, Närhälsan VG-region Folktandvården, VG-region Folkhälsoenheten Skaraborg 1

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Skara kommun Folkhälsorådet Verksamhetsberättelse 216

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Skara kommun Folkhälsorådet Folkhälsorådet är ett samverkansorgan mellan Skara kommun och Västra Götalandsregionen i syfte att initiera, utveckla och samordna resurser för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Prioriterade områden för folkhälsorådet i Skara 216 I Skaras folkhälsostrategi för 214-218 finns det fyra prioriterade målområden. Folkhälsorådet har prioriterat dessa fyra. Tobak, alkohol narkotika, dopning och spel Barn och ungas uppväxtvillkor Fysisk aktivitet och goda matvanor Hälsofrämjande miljöer och produkter

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Skara kommun Verksamhetsuppföljning folkhälsorådet i Skara 216 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Barn och unga har varit målgrupp för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Informationsinsatser för att minska langning av alkohol till minderåriga har genomförts inom ramen för de nationella kampanjerna Tänk om och IQ. Arbetet med kontrakt om tobaksfrihet för elever i åk 7-9 har fortlöpt. Det dopningsförebyggande arbetet i samverkan med gymmen har fortlöpt. De föreningar som har nattvandrat i samband med så kallade riskhelger har fått ett bidrag. Insatser för att skapa en alkohol- och drogfri skolavslutning har genomförts. Barn och ungas uppväxtvillkor Under året har projektet Hälsofrämjande förskola stöttats. De har arbetet med mat, motion, återhämtning och tandvård inom två förskoleområden. Personal har utbildats i ny pedagogik och lådcyklar har köpts in för att underlätta vistelse i natur och skog. Edvinarbetet har stöttats med medel till utbildningsinsatser. Föreningen Våra älskade barn, som arrangerar semesterresor för ekonomiskt utsatta familjer, har fått ett ekonomiskt stöd. Fysisk aktivitet och goda matvanor Promenadslingorna Hälsans Skara har marknadsförts. ÅKA projektet har stöttats för att stimulera sina deltagare till en hälsosammare livsstil. Temadag om övervikt och fetma bland barn och unga har arrangerats i samverkan med folkhälsoråden i Lidköping och Götene. Hälsofrämjande miljöer och produkter Trygghetsvandringar har genomförts i centrala Skara med olika målgrupper. Konferensen Hälsa och livskvalitet, som främst riktar sig till seniorer har genomförts i samverkan med äldreomsorgen, PRO och SPF. Konferensen Green Care, grön omsorg, som arrangerats av SLU och Hushållningssällskapet, har stöttats.

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Skara kommun Ekonomi Folkhälsorådet har under året haft 546 kr till sitt förfogande. Av dessa har 494 kr förbrukats. Hälften av överskottet det vill säga 26 kr har skickats till Östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Målområde Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Barn och ungas uppväxtvillkor Fysisk aktivitet och goda matvanor Hälsofrämjande miljöer och produkter Summa Redovisat 128 kr 226 kr 43 kr 97 kr 494 kr

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Skövde kommun

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Skövde kommun 1

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Skövde kommun Ekonomisk redovisning Strategiska Folkhälsorådet i Skövde 216 1

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Tibro kommun Datum 217-2-2 Ärendenr. 217-47.77 Verksamhetsberättelse 216 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 8 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 54-18

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Tibro kommun Innehållsförteckning Övergripande folkhälsoarbete... 3 Prioriterande folkhälsoarbete... 5 Ekonomisk slutrapport... 9 2 (9)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Tibro kommun A. Övergripande folkhälsoarbete Kommunens långsiktiga och strategiska folkhälsoarbete har som syfte att främja en god och jämlik hälsa hos Tibros befolkning. Arbetet utgår från kommunens värdegrund och har sitt fokus på insatsområdena: Attraktiva Tibro Ett aktivt liv i Tibro Tryggare Tibro För perioden 216 och 217 gäller det lokala folkhälsoarbetets politiska mål att skapa förutsättningar för en god social hållbarhet för samtliga invånare i Tibro kommun. Den prioriterande målgruppen är dock inriktad på barn och unga upp till 25 år. Under 216 har samverkan med närliggande kommuner såsom Hjo, Karlsborg och Tidaholm skett inom olika folkhälsorelaterande insatsområden tillsammans med Västra Götalandsregionens avdelning folkhälsa, Skaraborgsenheten. Framförallt har dessa arbeten varit fokuserade på målgruppen barn och unga. I samband med folkhälsorådets årliga utvecklingsdag med temarubriken För en god psykisk hälsa hos Tibros barn och unga gästade Anita Nilsson, processledare för Göteborgs Stad inom området Jämlikt Göteborg - hela staden social hållbar. Hon talade om ämnet Barn och unga ska lyckas i skolan ett samverkansarbete mellan kommun och sjukvård i Göteborgsområdet. Workshopspasser i form av gruppdialog och SWOT-analys genomfördes också under den dagen. Informationsmaterial om kommunens folkhälsoarbete i form av broschyr och roll-up, har skapats under året och hemsidan har setts över och uppdaterats inom området folkhälsa. Tibro folkhälsa har medverkat i Drivhuset 24 genom att ge uppdrag till studenter på det folkhälsovetenskapliga programmet på högskolan i Skövde. Uppdraget berörde området psykisk hälsa och två förslag togs fram av några av eleverna. Drivhuset 24 är ett vidareutvecklande s k open innovation -koncept från stiftelsen Drivhuset och som innefattar mer än bara tävling. Det är en av flera aktiviteter som genomförs där för att skapa samverkan mellan Akademin, näringslivet, institut och offentliga aktörer. Stiftelsen är icke vinstdrivande och har som syfte att öka entreprenörskapet hos det eftergymnasiala studentkollektivet samt arbeta för att förändra attityden kring företagande på lärosätena och hjälper studenter att starta och driva företag. I samverkan med folkhälsostrategerna i kommunerna Hjo, Tibro och Karlsborg genomfördes dialoger med representanter från östra hälso- och sjukvårdsnämnden och respektive 3 (9)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Tibro kommun kommunchef. Syftet med dialogerna var att se hur folkhälsoarbetet kan utvecklas i dom tre kommunerna genom samverkan emellan dom. Folkhälsoenheten Skaraborgs årliga konferens genomfördes under höstterminen hos värdkommunen Tidaholm. Gästande föreläsare var: Sven Bremberg, Pär Eriksson, Tomas Fellbrant, Tomas Bokström, Fredrik Westin med flera. Dagens tema var Social hållbarhet att investera i människors hälsa ger flerfaldigt tillbaka. Inom det förebyggande arbetet inom området alkohol, narkotika, tobak och dopning (ANTD) har insatsen Dopningsfritt Skaraborg fortgått och en av träningsanläggningarna har genomfört anmodan till dopningstest i enlighet med nuvarande avtal. Tibro kommun beslutade under året att delta i den tobaksförebyggande satsningen Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 225. Ekonomiskt har folkhälsorådet under året stöttat med medel till bland annat arbetet inom förebyggande trafiksäkerhet i samband med inköp av reflexer och cykelhjälmar. Övriga bidrag från rådet har skett inom ramen för det prioriterande folkhälsoarbetet. 4 (9)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Tibro kommun B. Prioriterande folkhälsoarbete Målet för det prioriterande folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar för goda livsvillkor och levnadsvanor för Tibros barn och unga upp till 25 års ålder. Här utgår folkhälsoarbetet från den handlingsplan som finns i den politiskt tagna verksamhetsplanen för det lokala folkhälsoarbetet mellan åren 216 till 217. Verksamheten är fokuserad på dom hälsofrämjande arbetena inom psykisk hälsa, kost och fysisk aktivitet, förebyggande arbetet inom området alkohol, narkotika, tobak och dopning (ANTD) samt på insatser som främjar en god tandhälsa hos målgruppen. Hälsofrämjande arbete inom området psykisk hälsa Den långsiktiga insatsen "Kraftsamling psykisk hälsa" startades under året i samarbete med andra aktörer. Under dess första skede riktas den till kommunens gymnasieelever. Två föreläsningar genomfördes under hösten, en riktat till dom anhöriga till en familjemedlem eller vän som lider av psykisk ohälsa och en till gymnasiets skolpersonal. Föreläsaren var Charlie Eriksson. Det samarbetet utfördes i samverkan med Studieförbundet Vuxenskola och Fågelviks gymnasium. Efter föreläsningarna erbjöds möjlighet till att starta studiecirklar, arrangerade av Studieförbundet Vuxenskolan, med syftet att erbjuda verktyg över hur och vad man kan göra när någon i ens närhet mår psykiskt dåligt. Under året initierade ungdomsmottagningen i Hjo-Ti-Borg ett samarbete med folkhälsostrategen i respektive kommun avseende sitt utåtriktade arbete med inriktning på de nyanlända flyktingbarnen. Förankringen skedde med kommunernas integrationssamordnare och ungdomsmottagningens chef i Skaraborg. Inför uppstarten av en hälsoskola åtog sig folkhälsostrategerna i Hjo, Tibro och Karlsborg att gemensamt stödja arbetet med en kartläggning av målgruppens behov. Samarbetet inbegrep att folkhälsostrategerna gjorde en kartläggning i sin kommun gällande hälsobehoven som finns bland de ensamkommande flyktingbarnen. Syftet med verksamhetens Hälsoskola är att ungdomarna ska få ökad kunskap om grundläggande hälsofrågor som hör till ungdomstiden, känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Metoden är utvecklad av universitetet i Harvard och har använts med lovande resultat i ett flertal kommuner runtom i Sverige. Metodiken bygger på dialog mellan deltagare och ledare samt har fokus på information om migration, stress och hälsa. Den ska ge kursdeltagaren kunskap och verktyg för att själv kunna hantera sina behov. Hälsoskolor för nyanlända bedrivs på flera ställen i Västra Götalandsregionen och är då en del av etableringsplanen och utgår via arbetsförmedlingen. Stöttning med folkhälsomedel till föräldrastödsutbildningen Marte Meo för specifik skolpersonal genomfördes under vårterminen. 5 (9)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Tibro kommun Inom området om FN:s barnkonvention fortskred under året samverkansarbetet mellan kommunerna Tibro, Hjo, Karlsborg och Tidaholm och Folkhälsoenheten Skaraborg. Med hänsyn till att konventionen blir en lag i Sverige under 218 har samverkansparterna arbetad fram en konferens som genomförs i Tibro kommun under våren 217 för ledande målgrupp. Hälsofrämjande arbete inom området fysisk aktivitet och kost Samverkansarbetet inom området övervikt och fetma bland barn och unga mellan kommunerna i Hjo, Tibro, Karlsborg och Tidaholm har fortskridit under året. Dialog om arbetets fortsättning har genomförts med folkhälsostrateg och skolsköterska i respektive kommun. Under hösten genomfördes en skolmatsundersökning bland eleverna i åk 3, 6 och 9 samt Gy år 2, i syfte att få veta vilka matvanor och uppfattningar som eleverna har om skolmaten. Undersökningen var en del av kostnätverket KNÖS arbete. Resultatet delades ut vid slutet av året. Förebyggande arbete inom området alkohol, narkotika, tobak och dopning (ANTD) Tillsammans med personal från kultur- och fritids förvaltningen har dess ANDT basutbudsplan, riktat mot barn och unga upp till 2 år, setts över och uppdaterats. Under 216 genomförde Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN) sin drogvaneundersökning bland samtliga elever i åk 9 och år 2 (gymnasiet). Resultatet presenterades vid slutet av året. Tibro kommun deltog vid årets antilagningskampanj Tänk Om där information riktat till vårdnadshavare för elever i åk 7-9 skickades ut till hushållen i samband med skolavslutningen. Även i satsningen Hejdå alkoholskador, riktat till unga vuxna, deltog kommunen. Båda satsningarna genomförs genom Länsstyrelsen i Västra Götaland, som är ansvarig huvudaktör. Folkhälsobidrag till insatser riktat till barn och unga Under året har folkhälsorådet stöttat med medel till ett flertal insatser riktat till barn och unga såsom orienterings evenemang, föräldrastödsutbildningen Marte Meo till utsedd skolpersonal, samverkansarbetet mellan kommunen, lokala företag och kyrkor som syftar till att verka för skolbarnens välbefinnande (det s k Ungdomsprojektet), den förebyggande kampanjen mot langning av alkohol till minderåriga ungdomar och till kommunens skolmatsundersökning. Även bidrag till kultur- och fritidsförvaltningens olika insatser riktat mot barn och unga och till organisationen Rädda Barnen fördelades ut i samband med en bussutflykt för barnen. 6 (9)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Tibro kommun Strategi Förväntat resultat Investera i insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa Ökad andel elever behöriga till gymnasiet Genomföra insatser som motverkar utanförskap Insats Kraftsamling psykisk hälsa Ungdomsprojektet (BU) Insatsens status Kommentar Pågående Pågående Folkhälsorådet har stöttat med medel Arrangera konferens om FN:s Barnkonvention i samverkan med andra kommuner Pågående Folkhälsorådet har stöttat med medel Inblick i barnkonventionen för BUN:s medlemmar Avslutad Föräldrastödsutbildning för utsedd skolpersonal (Marte Meo) Avslutad Hälsoskola för nyanlända flyktingbarn kartläggning och samarbete med ungdomsmottagningen, avd. folkhälsa/skaraborgsenheten och kommunerna i Hjo och Karlsborg Pågående Skattegårdsprojektet Pågående Kultur och fritid, skolan och IFO samverkar Pågående Folktandvården och förskolan ansvariga aktörer Genomföra tidiga insatser som främjar en god tandhälsa Minskad andel barn med karies Övervakad tandborstning i vissa förskolor vid början av året Stimulera till daglig fysisk aktivitet Genomföra insatser som stödjer barn och ungas möjligheter till hälsosamma levnadsvanor Ungdomsevenemang i orientering Avslutad 7 (9)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Tibro kommun Strategi Förväntat resultat Främja goda kostvanor Genomföra insatser som stödjer barn och ungas möjligheter till hälsosamma levnadsvanor Implementera strategiska och förebyggande insatser inom ANDTS området Ökad andel rök- och alkoholfria ungdomar Insats Skolmatsundersökning riktat till elever i åk 3, 6, 9 samt Gy i år2. Insatsens status Kommentar Avslutad Folkhälsorådet har stöttat med medel. I Tibro visar resultatet bland annat på att elever i åk9 har ett positivt helhetsintryck av skolmåltiden och är nöjdare än tidigare. Förebyggande arbete inom området barnfetma- och övervikt Pågående Antilagnings kampanjer Pågående Folkhälsorådet har stöttat med medel CAN:s drogvaneundersökning bland elever i åk 9 och Gy år 2 Avslutad I Tibro ser resultatet positivt ut. Antalet elever i åk 9 och Gy år2 som röker, snusar, konsumerar alkohol eller använder narkotika har minskat Antirök- och snuskortet (KoF) Pågående Folkhälsorådet har stöttat med medel Genomföra insatser som stödjer barn och ungas möjligheter till hälsosamma levnadsvanor 8 (9)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Tibro kommun C. Ekonomisk slutrapport För perioden januari december 216 har 27 66 kronor förbrukats. Återstående medel på 4 934 kronor fördelas jämt mellan Tibro kommun och Östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Aktivitet Budget Förbrukat Återstående medel Goda livsvillkor 62 61 973,5 26,5 Livsmiljöer och levnadsvanor 92 88 24, 3 76, ANTD 3 28 15,5 1 849,5 Övriga utgifter 28 28 71,67 (-) 71,67 212 27 65,67 4 934,33 TOTALT 9 (9)

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Tidaholms kommun Folkhälsorådet Fastställd: VERKSAMHETBERÄTTELSE Lokalt folkhälsoarbete 216

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Tidaholms kommun Verksamhetsberättelse för lokalt folkhälsoarbete 216 2/5 Inledning Folkhälsorådet i Tidaholm har under verksamhetsåret 216 arbetat för att stötta förvaltningarna enligt folkhälsomålen i kommunens strategiska plan samt bedrivit arbete utifrån inkomna ansökningar. Verksamhetsplanen som formulerats under året och som avser 217 har utvecklat tanken om att folkhälsorådet ska stötta arbetet med förvaltningarnas folkhälsorinriktade mål. Syftet är att hitta gemensamma arbetsområden. För att folkhälsan ska integreras i kommunens arbete och för att arbetet ska grundläggas i verksamheterna tros denna samverkan vara viktig. Under senare delen av verksamhetsåret 216 har folkhälsostrategen i kommunen avslutat sin tjänst, varför en överlappning har skett till en ny strateg som anställs i mars 217. Detta har i viss mån påverkat folkhälsoarbetet. Folkhälsorådet Tidaholms kommun

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Tidaholms kommun Verksamhetsberättelse för lokalt folkhälsoarbete 216 3/5 Budget 216 Budget för 216 var 252 kronor i lika delar fördelat mellan kommunen och regionen. Under perioden januari-december 216 har 253 778 kronor förbrukats. Det ger ett underskott på 1 778 kronor som regleras mot 217 års budget och tills vidare dras på kommunens konto. Summan fördelas i övrigt jämnt mellan kommunen och regionen. Aktivitet Delaktivitet Budget Förbrukat Övergripande arbete Avgifter för kurser, livsmedel etc. 4 17 83 Goda livsvillkor Barnrättsutbildningar Amningskurser 15 113 94 Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvaror Ung och Mobil Ung och Smart Mopedsäkerhetsdagar Synbarhetsprojekt Barngrupper hästklubb Klassbollen 35 15 Övrigt Resor, logi, telefoni etc. 27 17 35 252 253 778 Totalt Underskott 1778

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Tidaholms kommun Verksamhetsberättelse för lokalt folkhälsoarbete 216 4/5 Genomförd verksamhet 216 Folkhälsorådet har förutom att stötta förvaltningarna i deras folkhälsoinriktade arbete, också beslutat om fyra egna folkhälsorelaterade mål. Målen för 216 har varit att: Arbeta emot en hållbar utveckling i kommunen Samverka med folkbildningen och föreningslivet Delta i Skaraborgs övergripande folkhälsoarbete Samverka kring tidiga insatser och en amningsvänlig kommun Nedan beskrivs närmare de insatser som folkhälsorådet stöttat under 216 under delaktiviteterna Goda livsvillkor och Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor. Här ingår de större satsningar som rådet har gjort under året. Goda livsvillkor Genom projektet En jämlik hälsa för barn -5 år har folkhälsorådet stöttat Barnrättsutbildningar i kommunen. Kompetensutvecklingen av sammanlagt 575 personal och förtroendevalda ska förhoppningsvis bidra bland annat till att barnperspektivet blir tydligare i fler sammanhang, att fler barn som far illa uppmärksammas och att barn ges möjlighet till inflytande. Utbildningarna har bidragit till att ett barnrättsbaserat beslutsunderlag implementerats i kommunen genom ett beslut i kommunstyrelsen. Medel från folkhälsorådet har också bidragit till att starta upp Amningskurs för blivande föräldrar. Under året har fyra kurser hållits och 25 personer fått utbildningen som ska bidra till att deltagarna kan göra ett aktivt val kring amning, få veta de hälsofrämjande effekterna för mamma och barn samt få lära sig mer om hjälpmedel och tillvägagångssätt vid amning. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Folkhälsorådet har stöttat flera mindre projekt för att bidra till ökad förståelse om trafiksäkerhet bland medborgarna. Ung och mobil vänder sig till motorburen ungdom i åldern 15-25 år. Syftet är att medvetandegöra ungdomarna om följden av en krock och informera om bilens säkerhet och om hastighetens inverkan på fordon och förare. Mopedsäkerhetsdagar har hållits för elever i årskurs 8. Syftet är att öka kunskapen hos eleverna vad gäller att fatta rätt beslut i trafiken när man transporterar sig med hjälp av färdmedel som moped, cykel eller A-traktorer. Ett Synbarhetsprojekt har vänt sig till kommunens barn och ungdomar. Via informations- och så kallade mörkerkvällar vill man informera om vikten av att bära reflex och att transportmedel har fungerande utrustning samt öka kunskapen om ett säkert trafikbeteende.

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Tidaholms kommun Verksamhetsberättelse för lokalt folkhälsoarbete 216 5/5 Genom att också arrangera heldagsutbildningar för ungdomar enligt konceptet Ung och Smart tillsammans med polis, räddningstjänst, MHF, NTF, drogförebyggarna med flera vill man minska antalet olyckor i trafiken orsakade av påverkan av alkohol och droger. Ungdomar i åldern 18-25 år är överrepresenterade i denna olycksstatistik. Folkhälsorådet har stöttat Tidaholmsbygdens hästklubb i utvecklingen av Barngrupper för barn i åldrarna 3-7 år. Under året har 36 barn deltagit i verksamheten tillsammans med föräldrar och anhöriga. Barnen har fått träna kondition och balans genom ridning samt fått kunskap om teori och att ta hand om hästen. Folkhälsorådet har även stöttat det årliga eventet Klassbollen, som bjuder in alla barn i årskurs 1-6 i kommunen till att spela fotboll med varandra under en dag.

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Töreboda kommun Folkhälsorådet Töreboda Verksamhetsberättelse 216

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Töreboda kommun Inledning Folkhälsorådet i Töreboda bedrivs i samverkan mellan Töreboda kommun och Västra Götalandsregionen, Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg. Samverkan regleras i ett avtal vars syfte är att utveckla folkhälsoarbetet. Hälso-och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg antog 21 ett mål om att Skaraborg ska ha bäst hälsa 22 kopplat till detta mål antogs även en strategisk folkhälsoplan med en konkret beskrivning av hur nämnd och kommun skulle arbeta tillsammans. Under 216 har Hälso-och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg givit ytterligare uppdrag till Folkhälsoenheten Skaraborg med utgångspunkt ifrån den strategiska folkhälsoplanen. Töreboda kommun antog utmaningen om att Skaraborg skulle ha bäst hälsa 22 och har antagit ett fullmäktigemål som bygger på nämndens mål samt ett antal indikatorer för uppföljning. Målet lyder enligt följande; I Töreboda kommun skapas förutsättningar för livsvillkor som stimulerar till såväl psykiskt som fysiskt välbefinnande liksom sunda matvanor. Åtagandena som är kopplade till målet och som ska följas upp i Stratsys presenteras nedan; Andel personer som upplever psykiskt välbefinnande ökar, andelen personer som upplever förbättrat självskattat hälsotillstånd ökar, bruket av tobak, alkohol och narkotika hos ungdomar minskar samt att antalet individer med fetma minskar. Dessa åtaganden är kopplade till ett antal styrmått som lyder enligt följande; andel individer med fetma minskar med fyra procent jämfört med tidigare mätning, användandet av narkotika minskar med två procent jämfört med tidigare mätning, användandet av alkohol minskar med två procent jämfört med tidigare mätning. Folkhälsorådets roll är att stötta, utveckla och samordna folkhälsoarbetet och arbeta i enlighet med de prioriterade områdena. Det ska integreras i Västragötalandsregionens verksamheter samt i Töreboda kommuns verksamhet. För att nå målet bedrivs arbetet även i samverkan med studieförbund, ideella organisationer samt företag. I rådet finns kommunledningens politiker och tjänstemän samt Västragötalandsregionens politiker från Hälso-och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg samt primärvård och tandvård. I föreliggande uppföljning redogörs för de områden som Folkhälsorådet under året initierat och utvecklat tillsammans med verksamheterna utifrån fullmäktigemålet, se folkhälsoplan 216-218. 1

te ä 28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Töreboda kommun Törebodas folkhälsoråd Folkhälsorådet i Töreboda inordnas direkt under kommunstyrelsen. Ledamöterna representerar Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, ordförande i samtliga utskott i kommunen samt två av de gemensamma MTG nämnderna, dvs Miljö och byggnadsnämnden samt Tekniska nämnden. Rådet består även av kommunens ledande tjänstemän samt tjänstemän inom primärvård och tandvård. Sammansättning under året såg ut på följande sätt: Ledamöter; Bengt Sjöberg, Kommunstyrelsens ordförande tillika ordförande Roland Wanner, vice ordförande, Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden Iowan Hedendahl Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Lars-Åke Bergman, utvecklingsutskottet Marianne Asp Henrysson utbildning- och kulturutskottet Anne-Charlotte Karlsson, Utbildning- och kulturutskottet Mikael Faleke, Vård och omsorgsutskottet Hans Thorsell, Vård och omsorgsutskottet Göran Johansson, Miljö och byggnadsnämnden Johan Jacobsson,Tekniska nämnden Tjänstemän; Tommy Sandberg/ Per-Ola Hedberg, kommunchef Per-Ola Hedberg/ Sandra Säljö, socialchef Marita Friborg, barn och utbildningschef Przem Skorupka, vårdcentralchef Lars Jönsson, tandvårdschef Pia Gustavsson, folkhälsoplanerare 2

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Töreboda kommun För att nå målet Bäst hälsa i Skaraborg 22 arbetade vi med följande prioriterade områden i enlighet med Folkhälsoplan 216 Skapa en trygg och hälsofrämjande miljö Miljön ska syfta till att långsiktigt främja elevernas fysiska och psykiska hälsa, 1 :- (förbrukat ca 96 89:- ) Föräldrastöd Vi arbetar utifrån den nationella strategin för utvecklat föräldrastöd En vinst för alla som regeringen tog fram 29, 25 :- ( Förbrukat ca 2 :-) ANDT (alkohol, narkotika, doping och tobak) Stödja utvecklingen av det alkohol, narkotika, tobaks och dopning förebyggande arbetet. Vi arbetar utifrån den nationella ANTD strategin som regeringen presenterade under 211 och som reviderades under 215., 75 :- ( förbrukat ca 1 :-) Utveckla den offentliga måltiden utifrån den vision och policy som kommunen antagit. Vi samverkar med Västra Götalands nätverk Skolmatsakademin. Arbetet bygger på implementera visionen och policyn samt utforma handlingsplaner tillsammans respektive verksamhet. Vi arbetar även tillsammans med nätverket KNÖS Kostnätverk Östra Skaraborg är ett nätverk för kunskapsutbyte som består av folkhälsoplanerare och kostchefer i Mariestad, Töreboda, Tibro, Skövde och Hjos kommuner. Samtliga Kommuner är med i Skolmatsakademin i Västra Götalandsregionen., 5 :- ( förbrukat ca 45 :-) Utveckla det brottsförebyggande arbetet med utgångspunkt från det samverkansavtal som kommun och polis gemensamt har arbetat fram för 216-218, 21 89:- ( förbrukat ca 1 :-) Eftersom arbetsområdena och åtagandena går in i vartannat så går det inte att redogöra på ett specifik och exakt sätt gällande hur mycket budgetmedel som förbrukats inom respektive område. 3

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Töreboda kommun Viktiga händelser och utveckling under året Vi har skapat förutsättningar för samtliga ungdomar i åk 9-2 möjlighet att feriearbeta. Arbete och dialog gällande utveckling av arbetet med våld i nära relation. Vi har påbörjat dialog samt sökt budgetmedel för att tillsammans med mödravård, barnhälsovård samt Skövde kommunarbeta med stärkt föräldraskap. På Skaraborgsnivå fortsätter arbetet med fullföljda studier och FIL ( fullföljda studier genom inkluderande lärande) projektet. På Skaraborgsnivå har vi påbörjat en kartläggning av ett ev gemensamt arbete gällande tandvård, psykisk hälsa samt fetma. Detta med utgångspunkt att vi ( Folkhälsoenheten Skaraborg och Skaraborgs kommunalförbund gemensamt tog fram en modell för ett fortsatt gemensamt arbete gällande något av dessa områden) Vi har fått budgetmedel från Folkhälsokommittén för att fortsätta att implementera det suicidpreventiva arbetet tillsammans med suicidprevention i Väst. Familjecentralens personal har deltagit i projektet gällande kompetenshöjning tillsammans med sex andra kommuner i Skaraborg. Budgetmedel för detta avsattes från Östra hälso-och sjukvårdsnämnden. De har även deltagit i utbildning gällande föräldrastödprogrammet ABC samt gått på föreläsning gällande bråkiga barn Uppföljning mål Åtagande: Andel personer som upplever psykiskt välbefinnande ökar Vi arbetar tillsammans med Suicidprevention i Väst för att implementera det Suicidpreventiva arbetet i Kommunens samt Västra götalandsregionens verksamheter. Vi har arbetat tillsammans med Utväg genom att utbilda LSS personal inom schyssta relationer och övergripande föreläsningar inom området våld i nära relation. En påbörjad dialog gällande arbete med förstärkt föräldraskap i form av utökade hembesök. Ett förebyggande arbete gällande organisationen kring särskilt sårbara familjer i enlighet med (SUFsamverkan, utveckling och föräldraskap ). Familjecentralen i Töreboda har som en av sju kommuner i Skaraborg har deltagit i projektet kring kompetenshöjning för personalen.. Åtagande: Andelen personer som upplever förbättrat självskattat hälsotillstånd ökar Att erbjuda samtliga ungdomar i åk 9-2 feriearbeten. Utveckling och upprustning av lekplatserna i kommunen. Klienterna inom LSS verksamheten har fått arbeta med sexualitet och relationer via handledarna som har fått utbildning. Familjecentralen har utvecklat arbetet med Fredagsgruppen och har under året arbetat med tema som relationer och mat. Dietist, familjerådgivning, Utväg, skolsköterska mfl har deltagit i arbetet. Familjecentralens personal har utbildats i föräldrastödsprogrammet ABC och har under året genomfört pilotgrupper. Åtagande: Bruket av tobak, alkohol och narkotika hos ungdomar minskar Skapat förutsättningar för feriearbeten. En Can ( Centralförbundet för alkohol och narkotika) enkät genomfördes i åk 9 och åk 2 under våren 216, resultatet kommer att presenteras och diskuteras under våren 217. Vi arbetar vidare på Skaraborgsövergripande nivå med " Ett dopingfritt Skaraborg" och under 217 kommer det att ansökas om budgetmedel för att kunna genomföra gemensamma dopingtester över hela Skaraborg. Skola och socialtjänst kommer gemensamt att anställa personal som kommer att finnas skolan för eleverna samt även utanför skoltid vid behov fältare. 4

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Töreboda kommun Framtiden Matmöten tillsammans med studieförbunden. Bland annat ett gemensamt arbete med AMU, dietist och studieförbunden. Kompetenshöjning av förskolepersonal, familjestöd, familjecentral samt mödravårdcentralspersonal och barnhälsovårdens personal inom områdena sexuella övergrepp, våld i nära relation och religionskunskap. Kompetenshöjning hos nyckelpersoner inom AMU för vårt eventuella arbete med en utsatt målgrupp. En presentation av Skolmatsenkäten som gjordes under hösten 216 (tidigare 21, 213). Kompetenshöjning hos LSS personal gällande alkohol och droger. Vi kommer att påbörja arbetet med sårbara föräldrar. Vi har påbörjat ett skaraborgsövergripande kartläggning av psykisk hälsa. 5

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Töreboda kommun Folkhälsorådet i Töreboda Tertialrapport per 2161231 Budget år 216 HSN Östra Töreboda kommun Summa 135 945 135 945 271 89 Aktivitet/Projekt Budget Förbrukat Förbrukat tom 21643 Förbrukat tom 216831 2161231 Återstående Avvikelse ÖVERGRIPANDE FOLKHÄLSOARBETE 271 89 43 59 76 9 256 59 15 3 TOTALT 271 89 43 59 76 9 256 59 15 3 6

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Töreboda kommun 7

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Vara kommun Verksamhetsberättelse 216 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 217-2-9 Av HSNÖ Av KS

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Vara kommun Verksamhetsberättelse 216 217-2-9 Sammanfattning Folkhälsorådet har under år 216 genomfört insatser kopplade till de målområden som varit prioriterade i Verksamhetsplan 216-218. Budgeten har varit i balans och förbrukats enligt plan. Tyngdpunkten har varit på arbete mot målgruppen barnoch unga samt inom ANDT-området. Några av de arbeten som specifikt skett under året är: Vara har blivit medlem i Healthy Cities nätverket. Nätverkets huvudfokus är de sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling. Projektet Fri Lek har utvecklats. Syftet är att få fler barn fysiskt aktiva (samverkan med fyra grundskolor, elevhälsan, folkhögskolan och SISU). Flera hälsofrämjande insatser har genomförts i skolor, föreningar med mera med hjälp av medel från folkhälsorådet. Insatser har genomförts inom handlingsplan kopplad till Drogpolitiskt program 216-219. Tätortsvandringarna har utvecklats och syftar nu även till att följa upp tryggheten i bostadsområden, trygghetsaspekten tas fram i samverkan med polismedverkan. Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa såväl den psykiska som den fysiska är en förutsättning för hållbar utveckling och tillväxt. För individen är en god hälsa ett av de viktigaste värdena i livet. Organisation Folkhälsorådet är ett samverkansorgan mellan Vara kommun och Västra Götalandsregionen med syfte att initiera, utveckla och samordna resurser för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Vardera part avsätter årligen 15 kr per invånare till en folkhälsobudget vilket totalt innebär 472 kr. Politiker Irene Karlsson (C) Elof Jonsson (C) Agneta Edvardsson (M) Peter Persson (S) Dan Hovskär (KD) Emma Larsson (S) Bildningsnämnden Vara kommun, ordförande Kommunstyrelsen Vara kommun Socialnämnden Vara kommun Miljö- och byggnadsnämnden Vara kommun Hälso- och sjukvårdsnämnden, vice ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden Tjänstemän Elisabeth Svenander Föreståndare Vårdcentralen (till 1 nov) Anna-Lisa Östergaard ersättare Vårdcentralen (från 1 nov) Camilla Haraldsson/ Klinikchef Folktandvården (till 1 maj) Anna-Karin Bonander Lindh, ersättare Folktandvården (från 1 maj) Yvonne Kjell Bildningschef, ledningsgruppen (från 1 okt) Emma Hevelius Folkhälsoplanerare 2

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Vara kommun Verksamhetsberättelse 216 217-2-9 Prioriterade områden Delaktighet och inflytande i samhället Samhällsplanering Torsbo-ut och in Jämställdhetsprojektet Torsbo- ut och in har färdigställt genom olika processer, workshops och medverkande av ungdomar och olika intressenter vilket inneburit att utemiljön fritidsgården Torsbo nu har färdigställts till en jämställd plats och invigning skedde fredagen den 16 september. En checklista vid planering av jämställda miljöer har även tagits fram. Healthy Cities Vara kommun blev under 216 medlem i det Nationella Healthy Cities nätverket, som syftar till utökade insatser inom social hållbarhet och samhällsplanering samt möjliggöra att arbeta djupare med de viktiga hållbarhetsfrågorna. Nätverksarbetet syftar även till ett erfarenhetsutbyte mellan kommuner och regioner. Folkhälsorådet deltog på årsmöte 15-16 mars samt temamöten 18-2 oktober. Rörelsebana Stora Levene En planerad rörelsebana för barn och ungdomar utanför Levene skola skjuts på framtiden på grund av att marken där banan ska iordningsställas behöver dräneras innan byggnation kan ske. En aktivitetsvagn har istället utformats för att öka spontanaktiviteten hos barnen på rasterna. Vedums skolgård Folkhälsorådet stöttade Vedums skola genom ekonomiska medel till föreläsning av miljöpsykolog och till ett ritningsförslag från landskapsarkitekt. under 215. För att kunna verkställa projektet med en hälsofrämjande skolgård behöver skolgården utformas enligt framtaget förslag från landskapsarkitekten. Ansvaret att iordningställa skolgården utifrån förslaget överlämnades till bildningsnämnden men skolgården har inte iordningsställts på grund av en för hög kostnadsbild. Folkhälsorådet anser att förslaget på en utveckling av skolgården är positivt ur såväl hälso- som miljöaspekt och ur de pedagogiska aspekterna, samt att området även kommer allmänheten i Vedum till gagn som en aktivitets- och social mötesplats. Tätortsvandringar Tätortsvandringar genomfördes i Varas samtliga orter under våren, i syfte att se över bebyggelse och trafiksäkerhet. Tätortsvandringarna har utvecklats och syftar nu även till att följa upp tryggheten i bostadsområden, trygghetsaspekten tas fram i samverkan med polismedverkan. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet i Vara har sammanträtt vid fyra tillfällen under 216. Deltagare från BRÅ har även under året deltagit i Brottsförebyggande rådets nationella konferens Råd för framtiden. Medborgarlöfte och åtagandeplan har tagit fram. i syfte att samverkan kring att förebygga brott och droger samt öka tryggheten i kommunen. 3

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Vara kommun Verksamhetsberättelse 216 217-2-9 Inflytande Integration- BIO Folkhälsorådet bidrog med medel till att främja integration genom bio på sportlovet. Ungdomarna har till största delen sett filmen Den unge Zlatan men även andra filmer som gick på sportlovet på bion. 85 stycken biljetter har gått till Götgatans, Bondens och Badarens Ungdomsboenden och 15 stycken gick till Torsbo Fritidsgård. Föreläsning Anhörigstöd, Anhörigstödet, i samverkan med Studieförbund Vuxenskolan anordnade en föreläsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Föreläsningen riktade sig mot personal i verksamheter(dagtid) och mot allmänheten i stort (kvällstid). Neuropsykiatriska diagnoser ökar trots detta är okunskapen ofta stor. Tidiga Insatser Arbetet med tidiga insatser (sociala investeringar) på förskolan genom sociala team pågår i Vara sedan 212. Insatser till familjer skett samt handledning och utbildning till personal. Utbildning har erbjudits kommunerna i Skaraborg inom tidiga insatser/sociala investeringar. Både i oktober 215 samt den 27 april 216. Vara kommun har haft förhinder vid dessa tillfällen. Vid nytt tillfälle 2 september 216 deltog elevhälsochef och bildningschef från Vara. HBTQ-föreläsning Årskurs 9 på Nästegårdsskolan fick möjlighet att lyssna på en föreläsning av Aurora Cederholm. Hon gav en introduktion om hbtq-personers historia, organisering och fakta om, identiteter och inriktningar inom hbtq-gruppen. Utbildning i folkhälsoarbete Social hållbarhet- utbildning i folkhälsoarbete En utbildningsdag om social hållbarhet genomfördes för alla Skaraborgs folkhälsoråd den 14 november i Tidaholm. Det är en årlig konferens i Skaraborg inom folkhälsa och syftar till att ge aktuell information inom området folkhälsa och social hållbarhet. Konferensen syftar även till erfarenhetsutbyte mellan Skaraborgs 15 folkhälsoråd. Folkhälsa är politik Nytt utbildningsmaterial från Svensk förening för folkhälsa har tagits fram genom litteratur; Folkhälsa är politik. Denna skrift har delats ut till folkhälsorådets ledamöter. Folkhälsopris Folkhälsopriset Varas folkhälsopriset 216 delades av två personer; Helge Lindberg, Kvänum och Nils-Åke Karlsson, Ryda. Motiverinen löd: Är eldsjälar som bidrar till skapandet och bibehållandet av goda vanor i olika åldersgrupper. Helges och Nils-Åkes arbete främjar social samvaro, fysisk aktivitet och engagemang i den lokala närmiljön. Helge Lindberg, var en av initiativtagarna till bildandet av Oltorps friluftsförening. Han blev dess ordförande och är det fortfarande. Helge har varit med och sett till att området kring Oltorp hålls i ordning, arrangerat 4

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Vara kommun Verksamhetsberättelse 216 217-2-9 tipspromenader och andra många andra sammankomster. Helge är dessutom mycket engagerad i Kvänums tennisklubb och får många fler intresserade av tennissporten. Nils-Åke Karlsson, är mycket engagerad i Rydas anläggning vid Almesåsen. Han sköter om spåren och synar dem dagligen, helt ideellt, så att de är i fint skick. Detta så att alla kommuninvånare kan använda dem och trivas med att vara vid dessa välskötta motionsspår. Säker & Trygg förening Säker och trygg förening Under år 216 fanns det 5 certifierade föreningar; Levenebygdens Ridklubb, Stora Levene Scoutkår, Varaslättens Buggare, Norra Vånga Excelsiorförening Hembygden och Varabygdens Simsällskap. En inspirationskväll genomfördes för föreningarna i Vara den 8 mars, med inbjudna föreläsare från Kalmar och Smålandsindrotten i syfte att inspirera Varas föreningar till att arbeta mer med konceptet Säker och Trygg förening. Barns och ungas uppväxtvillkor Barn och ungdomars hälsa ABC utbildning En föräldrastödsutbildning (ABC) startade igång i slutet av 216. Genom medel från folkhälsorådet så har fyra ledare kunnat utbildas inom metoden. Ungdomsprojektet Ungdomsprojektet har under året fortlöpt på både Allé- och Nästegårdsskolan. Ungdomsprojektets målsättning är att kamratstödjarna ska finnas som stöd till eleverna på högstadieskolorna och de verkar mot droger, mobbing och rasism och bidrar till en meningsfull fritid för eleverna. Kamratstödjarverksamheten är ett bra komplement till ordinarie elevhälso- och skolverksamhet. Det är en viktig förebyggande insats framförallt inom ANDT-området. Berätta mera Låtskrivarprojektet Berätta mera pågick under våren 216 för ungdomar i Vara. Syftet med projektet var att ge ungdomarna framtidsutsikter, självförtroende, vänner och gemenskap. Att bli sedd och få vänner är en stor friskfaktor för individen. Från början fanns det bara 12 platser, men man möjliggjorde för fler ungdomar att delta. Ett 2-tal ungdomar kom på träffarna som var under våren och skrev musik, spelade och sjöng. Projektet avslutades med en förebildskonsert för vänner och släktingar. Projektet blev mycket lyckat med ett resultat över förväntan. Det blev också en form av lyckad integration då många ensamkommande deltog. Sommarlovsprogram Genom att Vara kommun ansökte om statliga medel från myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (mucf) så möjliggjordes att anordna många aktiviteter för ungdomar under sommarlovet. Speciellt skulle sommarlovsverksamheten rikta sig till ekonomiskt utsatta familjer samt främja integration. Ett gediget sommarlovsprogram sattes ihop och ett av kraven var att 5

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Vara kommun Verksamhetsberättelse 216 217-2-9 aktiviteterna skulle vara gratis att delta i. Förra året bidrog folkhälsorådet med medel för att anordna sommarlovsaktiviteter för en grupp tjejer via ungdomscoacherna i kommunen. Tjejerna behövde en meningsfull fritid och aktiviteterna syftade också till att minska risken för utanförskap och skapa sociala relationer. Frukostgrupp Nästegårdsskolan En grupp elever har fått frukost i syfte att höja deras energinivå och koncentration. Uppföljning visar på piggare och mer motiverade elever. Tjejer på Arenan 216 I samverkan med SISU och Vara folkhögskola genomfördes en två-dagars ledarskapsutbildning för tjejer Tjejer på Arenan. Den var till för att stärka tjejers möjligheter och rättigheter i idrottslivet. 18 tjejer deltog och temat var ledarskap, jämställdhet, idrott, självförsvar, kost och motion. VARA SK, tjejverksamhet Under sommaren genomfördes en resa med Vara SK. Då Vara SK inte har något representationslag inom damfotbollen är det viktigt att de tjejer som är i 13-14 års-åldern får förebilder för att fortsätta sitt idrottande. Då forskning visar att det är ett mycket känsligt läge för att sluta idrotta inom lagidrott vid den åldern är det extra viktigt att stärka gemenskap inom laget och mellan tjejer inom föreningen. Resan genomfördes genom bussresa med ca 7 stycken av föreningens ungdomar och några medföljande föräldrar och ledare. En mycket lyckad sammanhållningsresa för detta lag och dessa tjejer. Med stöd av medel från folkhälsorådet möjliggjordes att alla hade råd att åka med. Under hösten har samtliga av lagets tjejer fortsatt att träna och delta i klubbens verksamhet så målet att få tjejerna att inte sluta har uppnåtts. Kurs i Hälsofrämjande arbete, uppföljning 216 Vid tre tillfällen under 215 genomfördes en kurs i hälsofrämjande arbete. Kursledare var Mia Börjesson och inriktningen på kursen var att arbeta med tjejgrupper och stärka dem. 25 personer från elevhälsa och socialförvaltning deltog. Ett uppföljningstillfälle för deltagande personal skedde under våren 216, i syfte att skapa praktiskt struktur för gruppverksamhet och följa upp det konkreta arbete som skett. Tjejgrupper och killgrupp Kvänum Tjejgruppen har bestått av ett tiotal tjejer i högstadiet som har träffats varannan vecka. Tjejerna kommer från olika sociala bakgrunder och kulturer. Killgruppen har bestått av 8 stycken killar på högstadiet. Arbetet med grupperna är mycket uppskattat av både tjej-och killgruppen och av pedagoger och föräldrar. Tjejer Torsbo Under våren har ett 2-tal tjejer deltagit i olika aktiviteter som anordnats via fritidsgården Torsbo; såsom tjejdag, resa, dans, remmalag och matlagning. Besök UMO Årskurs 8 på Nästegårdsskolan fick möjlighet att besöka ungdomsmottagningen under hösten. 6

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Vara kommun Verksamhetsberättelse 216 217-2-9 Ungdomskultur och den digitala världen Föreläsning anordnades i april med inspirationstalare Micke Gunnarsson kring ungdomskultur och den digitala världen för årskurs 7-9 på Alléskolan respektive Nästegårdsskolan, samt för målsmän och personal. Internetföreläsning i Önum och i Jung Föreläsare Mårten Skagert träffade alla elever i de båda skolorna och på kvällen hade han en föreläsning för inbjudna föräldrar och för pedagogisk personal om Internet. I och med föreläsningen kände pedagoger att de fått mer kunskap, men också en del verktyg, som de kan använda sig av tillsammans med eleverna. De hoppas också att de föräldrar som lyssnade till honom, fick mer kunskap om nätet och vågar ta hans råd på allvar. På så sätt får eleverna lära sig hantera spel och annat som finns på internet, både hemma och i skolan, på ett bättre sätt. Fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel Rätt Rätt Samverkan mellan flera aktörer har resulterat i projektet Rätt Rätt som bland annat innebär kostrådgivning i butik och utbildningar för idrottsklubbar, personal och allmänheten. Satsningen har pågått under 215 och 216. Projektet syftar till att minska ohälsotalen i Vara och att främja goda matvanor hos befolkningen. Kostrådgivarnas arbete i butiken har varit lyckat. Kunderna efterfrågar många gånger de varor som kostrådgivarna rekommenderar. Kostrådgivningen i butik har skett vid ca tre tillfällen per månad. I genomsnitt har cirka 12 kunder per gång nåtts av kostråden. Ledarna i Vara IBK och Vara SK har fått kostutbildning samt tjejgruppen på Torsbo fritidsgård. Fri Lek Under sex veckor i början av 216 genomfördes projektet Fri lek. Samverkan skedde med elevhälsan, SISU och Vara Folkhögskola. Elever på fritidsledarprogrammet fick på fyra skolor; Stora Leveneskola, Arentorps skola, Kvänums skola och Vedums skola leda aktiviteter för barnen i syfte att öka den fysiska aktivitetet och få fler barn att intressera sig för idrott. Tråvads fritids Olika insatser har gjorts för att öka hälsan, rörelseglädjen och självförtroendet hos eleverna. De har tränat på olika aktiviteter för att stärka vi- känslan, självförtroendet och självkänslan och elevinflytande hos varje elev. Arbetet som gjorts under våren avslutades med en resa till Camp Active. Larvs fritidshemsresa Pedagogerna ville uppmuntra barnen att vara ute och röra på sig och få frisk luft och intressera sig för olika idrotter. I stället för att bara få, så behövde eleverna aktivt medverka för att kunna genomföra belöningen som var en resa till hockey i Göteborg och en upplevelse på Universeum. Fritidshemsresa Fritidsbarnen tillsammans lyckats uppnå en förutbestämd sträcka som var att gå lika långt som till Nordens Ark och tillbaka till Larv. Varje barn lärde sig att 7

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Vara kommun Verksamhetsberättelse 216 217-2-9 ta ansvar och det blev naturligt att gå varvet när barnen kom till fritids. Som belöning avslutades projektet med resa till Nordens Ark. Västra/Park och Grundsärskolans samarbetsdag Den 1 juni genomfördes en gemensam samarbetsdag för skolorna för att stärka gemenskapen mellan skolorna och eleverna. Nytt för i år var att elever i årskurs 5 fick i blandade grupper ha ansvar för stationerna. De har fått mycket bra respons både från vuxna som följde grupperna och från barn de tog emot. De visade på ansvar, engagemang, omsorg och tålamod. 5:ans elever uttryckte själva i efterhand sig känna sig uppskattade och behövda. GP- byn En ansökan inkom till folkhälsorådet om ekonomiska medel till att utveckla ett koncept kring lugnare miljö. Det gällde ett rum eller miljö där barnen blir mindre stressade och kan återhämta sig. En lugn miljö genererar lugnare barn som orkar mer. Personal har inspirerats utav föreläsningar och studiebesök inom Reggio Emilia inspirerad verksamhet till att utveckla lärmiljön runt barnen. Ett barn har hundra språk när det föds men berövas 99 och de 99 språken vill vi ge barnen tillbaka. Alkohol, narkotika, dopning och tobak Tobaksfria elever Statistik från Tobakskontraktet 216: Alléskolan Åk 7, 116 av 117skrev på, 1bröt Åk 8, 122 av 123 skrev på, 2 bröt Åk 9, 8 av 93 skrev på, 7 bröt Särskolan Parkskolan, 11 av 11skrev på, bröt Förberedelseklass Alléskolan, 15 av 17 skrev på 2 bröt 115 fick premier 12 fick premier 73 fick premier 11 fick premier 13 fick premier Nästegårdsskolan Åk 7, 55 av 56 skrev på, 1 bröt Åk 8, 46 av 47 skrev på, bröt Åk 9, 49 av 55 skrev på, bröt Förberedelseklass, 1 av 11 skrev på, bröt 54 fick premier 46 fick premier 49 fick premier 1 fick premier Insatser mot droger CAN-resultat Under hösten kom resultatet från CAN-undersökningen. Ungdomar i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet fick svara på frågor om sin användning och erfarenhet av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak. Dessutom har ungdomarna svarat på frågor kring spelvanor, fritid, skola och familj. Motsvarande undersökning gjordes 213 varför det nu går att jämföra och ana trender över tid. Västra Götaland följer i stort utvecklingen i riket men det finns skillnader mellan kommunerna. Undersökningen har genomförts av CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, på uppdrag av Västra Götalandsregionen. 8

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Verksamhetsberättelse 216 för folkhälsorådet i Vara kommun Verksamhetsberättelse 216 217-2-9 Studenter Göteborgs Universitet Två studenter från Göteborgs Universitet; Folkhälsovetenskapligt program med inriktning hälsoekonomi har under våren gjort praktik hos folkhälsoplaneraren och även skrivit två uppsatser med titlarna: Goda Livsvillkor för barn och ungas hälsa, samt Tobak och folkhälsanfolkhälsoarbetet kring tobaksvanor i Vara Kommun. Antilangningskampanj Inför skolavslutningen genomfördes kampanjen Tänk om. Brev till målsmän för elever i åk 7-9 om att inte langa sändes ut. Information i tidningar och på hemsida. Effekt/ÖPP På föräldramötena på Alléskolan och på Nästegårdsskolan har man arbetat med Effekt (f.d ÖPP)- en metod som stärker föräldrar i att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Alkoholutbildning På folkhälsorådets möte i februari genomfördes en alkoholutbildning med titeln: Effektiv och Ansvarsfull alkoholpolitik- hur jobbar din kommun för att minska alkoholens negativa konsekvenser? Utbildningen handlade om alkoholens kostnader och effekter och hur kommunen kan jobba effektivare med frågan. Inbjudan till detta utbildningstillfälle gick förutom till folkhälsorådet även till kommunstyrelsen samt kommunfullmäktiges presidie. Ekonomisk uppföljning 216 Verksamhet Delaktighet och inflytande i samhället Barns och ungas uppväxtvillkor Fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel Alkohol, narkotika, dopning och tobak Budgeterat Förbrukat 6 36 974 16 148 98 8 14 15 162 24 22 9 9367 47 41 461 561 Övrigt Summa Årets överskott uppgick till 885 kronor. Överskottet fördelades mellan Vara kommun och ÖHSN enligt anvisningar. 9

28 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg - HSNÖ 217-15-1 Verksamhetsberättelser 216 för folkhälsoråden i Skaraborg : Utfall fhr 216 Folkhälsoråd 216 utfall dec Avtal 212-215 (befolkning 111231) Budget i Tkr. Östra nämnden 347 397 346 393 396 372 398 373 345 399 344 371 394 395 374 Gullspång Hjo Karlsborg Mariestad Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Essunga Falköping Grästorp Götene Lidköping Skara Vara 11:15:15:15:15:15:-/1:15:-/1:15:15:15:15:15:15:-/1:15:15:- 58 132 11 356 776 159 189 136 82 475 85 197 573 273 235 3 827 Utfall i Tkr. 58 132 11 356 776 16 126 136 82 475 85 197 382 273 235 3 52 Återbetalt i kronor. 15654 21 2467 8 1374,5 4972,5 2634 4425 7733

29 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten - HSNÖ 216-4-12 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 217-4-7 Diarienummer HSNÖ 216-4 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Martin Dohlsten Telefon: 7-82 49 98 E-post: martin.dohlsten@vgregion.se Till östra hälso- och sjukvårdsnämnden Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Förslag till beslut 1. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förslag till gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Sammanfattning av ärendet Den 12 september 216 rekommenderade Regionstyrelsen, i ärende RS 216 3795, hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik att ta fram gemensamma rutiner för samverkan kring sjukreseverksamheten. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har i ärende HSNÖ 216-4 uppdragit åt ansvarig tjänsteman att i samverkan med tjänstemän för servicenämnden och Västtrafik ta fram gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Bakgrunden till uppdraget är att det funnits oklarheter i uppdrag, beslutsmandat och ansvarsfördelning för sjukreseverksamheten. Sjukreseverksamheten regleras idag genom reglementen och avtal med flera olika parter vilket har skapat otydlighet, framförallt när det gäller vem som har rätt att ändra utbud, initiera upphandlingar och göra tilläggsbeställningar. I grunden handlar det om att det inte funnits några fastställda rutiner för hur samråd sker mellan de olika aktörerna. De framtagna gemensamma rutinerna för samråd kring sjukreseverksamheten syftar till att klargöra och beskriva hur utsedda tjänstemän från hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik AB gemensamt ska samverka kring sjukreseverksamheten. Rutinerna för samverkan kring sjukreseverksamheten har som mål att hålla alla parter informerade i ärenden som berör sjukreseverksamheten samt att reda i uppkomna synpunkter, önskemål och strategiska frågor. Detta för att motverka den otydlighet som tidigare upplevts. Postadress: Regionens Hus 45 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 1-441 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.ostra@vgregion.se

29 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten - HSNÖ 216-4-12 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Datum 217-4-7 Diarienummer HSNÖ 216-4 2 (2) Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Ansvarig tjänsteman Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Bilaga Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsnämnderna för genomförande, hsn@vgregion.se Servicenämnden för kännedom och genomförande, servicenamnden@vgregion.se Västtrafik AB för kännedom och genomförande, vasttrafik@vasttrafik.se

29 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten - HSNÖ 216-4-12 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Gemensamma rutin er för samråd kring sjukreseverksam heten Västra, östra, norra, södra och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Servicenämnden Västtrafik AB

29 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten - HSNÖ 216-4-12 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Bakgrund De fem hälso- och sjukvårdsnämnderna har gett respektiveansvarigtjänstemanatt i samverkanmedtjänstemänför servicenämnden och Västtrafik AB ta fram gemensamma rutiner för samrådkring sjukreseverksamheten. Dettadokumentsyftar till att klargöraoch beskriva hur utseddatjänstemänfrån hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämndenoch Västtrafik AB gemensamtskasamverkakring sjukreseverksamheten. För att skapasamverkanmellan dessaorganisationerhar en tjänstemannagrupp bildats för att ta fram gemensamm a rutiner för samrådkring sjukreseverksamheten. Tjänstemänfrån varderapolitisk organisationenhar ett löpandeansvaratt vidareförmedla informationtill sin politiska uppdragsgivare. Vid behovfinns ävenmöjlighet för politiker från de tre berördaorganisationerna att sammankallatill möte för diskussionoch samråd. Varderapolitisk organisationhar olika ansvarsområden, roller och finansieringsansvar kring sjukreseverksamheten. De samverkansrutiner som är framtagnai dettadokument syftar till att klargörahur man på tjänstemanna nivå kan samrådapå ett effektivt och transparentsätt.tjänstemännen har i sin tur i uppdragatt vid behovåterkopplatill politiken och om behovuppstårfinns möjlighet för politisk dialog. Detta samråd ska ske mellan följande parter: För hälso- och sjukvårdsnämnderna, utseddatjänstemänfrån koncernstabhälso- och sjukvård. För servicenämnden,utseddatjänstemänfrån Regionservice Sektion Sjukresor För Västtrafik AB, utseddatjänstemänfrån Västtrafik Samrådetsmål är : Skapadialog, informationsspridningoch ömsesidigkunskapsöverföring Bidra till gränsöverskridande verksamhets - och kunskapsutveckling. Skapaen tydligaresamverkanmellan parterna. Aktiviteter som ska följas upp i samråd För att kunnaskapatransparensmellanparternaskaföljandeaktiviteter följas upp i samråd. Initiering av upphandling När befintliga trafik- och beställningscentralsavtal löper ut har Västtrafik ansvaretför att initiera en upphandlingav samordnadeanropsstyrdaresor(d.v.s.sjukresetaxitjänster som samordnatsmedtill Västtrafik anslutnakommunersresorsom t.ex. färdtjänst,omsorgsoch skolresorsamtallmän anropsstyrdtrafik som t.ex. närtrafik och anropsstyr da

29 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten - HSNÖ 216-4-12 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten linjeturer). Koncernstabhälso- och sjukvårdskainformerasav Regionservice- Sektion SjukresoralternativtVästtrafik om att ny upphandlingkommeratt ske. När det gäller såkalladesärköp,alltså tjänster/trafikformersomendastbeställsav V ästra Götalandsregionen, och inte kommuner,såkan berörda hälso- och sjukvårdsnämnder och servicenämndensjälvständigtinitiera om upphandlingav dessatjänster/trafikformer,t.ex. Ronden. Upphandling Västtrafik skainnan befintligt avtal upphörinformeraregionservice- SektionSjukresor om gällandetidplan inför ny upphandling.när ny upphandlingär planeradskaen gemensamutvärderingskeav befintligt avtal. Inför upphandlingav trafik- och beställningscentralstjänster som samordnasmed anslutna kommunerstrafik (enligt ovan) sammankallaskoncernstabhälso- och sjukvård, Regionservice- SektionSjukresoroch berördakommunerav Västtrafik till samrådinför upphandling(siu). På SUI-mötenfinns det möjlighet för parternaatt förmedlaförslagtill förändringar och övriga önskemål, som i sin tur kan varabehjälpligtsom underlagtill en kravspecifikation.i nför framtagandetav förfrågningsunderlaget skavästtrafik beakta inkomnasynpunkteroch idéerfrån genomfördasui-möten.(västtrafiksstyrelsekan kommaatt ta beslutom strategiskaupphandlingsfrågor). Underupphandlingstidenråder upphandlingssekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen 19 kap 3. Dettainnebär att när upphandlingpåbörjatsfår ingeninformation om upphandlingenlämnaspå ett sådant sättatt informationenblir allmän. Inför upphandlingav särköp, t.ex. Ronden,tillsätts en projektgruppmed representanter från Regionservice- SektionSjukresor,koncernstabhälso- och sjukvårdoch Västtrafik. Projektgruppenbestämmertillsammanstrafikutformning av särköpetdär sedanvästtrafik genomförsjälvaupphandlingen. Efter genomförd upphandling Efter genomfördupphandlinginformerarvästtrafik berördaparterom upphandlingsresultat inklusive möjlighets- och riskbedömning. Strukturella f örändringar Vid störrestrukturellaförändringar, som exempelvistrafikförändringarpå grundav konkurshosett trafikföretageller uppsägningpå grundav misskötsel, skavästtrafik informeraregionservice- SektionSjukresoroch koncernstabhälso- och sjukvård. Detsammagäller vid storaförändringarinom beställningscentralsverksamheten. Vid större förändringarav patientströmmarskakoncernstabhälso- och sjukvårdinformera Regionservice- SektionSjukresoroch Västtrafik om förändringensomfattningi volym och tid. Uppmärksammarkoncernstabhälso- och sjukvårdeller Regionservice- SektionSjukresor f örändringari sjukresereglem entetoch desstillämpningarkan påverkaresandevolymer eller utförandeav tjänstenskadet äveninformerastill Västtrafik. Inplanerade uppföljningar