Bilaga till: Överenskommelse om fördjupad samverkan mellan Nybro kommun och Arbetsförmedlingen i Nybro

Relevanta dokument
Bilaga 2 Hur arbetet ska organiseras och bedrivas 2.1 Beskriv verksamheten i samverkan - en sammanhållen process

SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD

Lokal modell Örkelljunga kommun

Lokal modell samverkan Ekerö kommun och Arbetsförmedlingen

Överenskommelse DUA Jönköping

Bilaga 2: Lokal modell för verksamhet i samverkan för Unga år

Lokal modell. Ängelholms kommun

Bilaga 1: Lokal modell för fördjupad samverkan kring unga, nyanlända (inklusive unga nyanlända) och långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden

Överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering

Lokala jobbspår. Bilaga till lokal modell för fördjupad samverkan om nyanlända på Gotland

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Delegationen för unga till arbete (A 2014:06) Dir. 2017:20

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Bilaga 2 Lokala jobbspår i Norrköping

Bilaga 1 Lokal modell för samverkan om nyanländas etablering

Fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Bilaga 1 till överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Lokal modell för samverkan om nyanländas etablering. Mellan Valdemarsviks kommun och Arbetsförmedlingen

ARBETSFÖRMEDLINGEN Etableringsuppdraget Gävle Mohamed Chabchoub

Samverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,

Lokal modell för fördjupad samverkan för ungas och nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Livets skola, eller livet efter skolan?

ÖK DUA+ Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten:

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet ÖVERENSKOMMELSE KOMMUNLEDNINGSKANSLIET

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 1 till överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Högbo. A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

BILAGA 3 VERKSAMHET SOM SKA BEDRIVAS I SAMVERKAN

Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

BILAGA 3 VERKSAMHET SOM SKA BEDRIVAS I SAMVERKAN

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition

Delegationen för unga till arbete. (Dua)

Insatser, information och vägledning. Intern och extern samverkan och utvärdering av insatser. Långsiktig, hållbar och strategisk planering

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

OM REVIDERING AV DEN LOKALA ÖVERENSKOMMELSEN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FLER UNGA TILL ARBETE ELLER STUDIER LULEÅ

Utökad samverkan Västerås stad och Arbetsförmedlingen

Lokal överenskommelse i Kumla kommun för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Arbetslivsinriktad rehabilitering inom Etableringsprogrammet

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Jobbspår- en arbetsmodell i samverkan

Lokal överenskommelse gällande unga år i Strömstadkommun.

Kartläggning av befintliga verksamheter

Bilaga 2 Hur arbetet ska organiseras och bedrivas

BILAGA 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan

Lokal modell Landskrona Stad och Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Lokala jobbspår och Sfi-Bas i Nacka

Bilaga 1 Kartläggning och analys

Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet

Arbetsförmedlingen och nyanländas etablering på arbetsmarknaden: tidigare erfarenheter och framtida utmaningar

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

St LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO

Ö verenskommelse om samverkan fo r att minska ungdomsarbetslo sheten. Arbetsförmedlingen, Norsjö kommun och Skellefteå kommun,

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/rev ök 2016/bilaga 3 (2016).

Lokal modell för fördjupad samverkan om nyanländas etablering

Lokal överenskommelse

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan Arbetsmarknadsenheten

Stockholm 16 juni 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12

Arbetsmarknadsläget. fokus etablering. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 31 januari Arbetsmarknadsdepartementet 1

Överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Ljungby Kommun Unga som varken arbetar eller studerar

Bilaga till överenskommelse gällande DUA nyanlända. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Sigtuna kommun och Upplands Väsby kommun.

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juni 2017

Stockholms stad satsar på språk och arbete i samverkan med arbetsgivare. The Capital of Scandinavia

ARBETSMARKNAD LANDSKRONA Vi tar arbetsmarknaden till dig

Bilaga 2 DUA-nyanlända Styrning, organisering och uppföljning

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017

Gemensamma taget, GT

Praktik. Lättläst svenska

Åmåls kommun. Kommunala aktivitetsansvaret KAA Studiecoach Jobbcentrum... 3

Lokal modell för fördjupad samverkan

andra åtgärder via AF NEJ Gemensamt ställningstagande: förberedande insatser (AMA) 50 % Antagen SALT yrkes eller språk spår

Arbetsmarknadsutbildning inom vård och omsorg. Mats Eriksson Nationell branschstrateg Tel E-post:

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå,

Arbetsmarknadsutsikter

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

ETABLERINGSUPPDRAGET. Arbetsförmedlingen Gävle

Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan

Antal elever behöriga till gymnasieskolan (siris skolverket)

Revidering av Lokal överenskommelse mellan Hofors kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten

Högbodagarna 25 oktober Peter Agerhäll

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik oktober 2017

BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet:

Ny utbildningsorganisation för nyanlända unga vuxna

På väg - mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom Komvux för elever med svenska som andraspråk

Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten?

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Kartläggning av befintliga verksamheter

Lokal överenskommelse

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2018

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015

Transkript:

Bilaga till: Överenskommelse om fördjupad samverkan mellan Nybro kommun och Arbetsförmedlingen i Nybro

Innehållsförteckning 1.Kartläggning och analys... 3 1.1 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet... 3 1.2 Målgruppens sammansättning och behov... 4 1.3 Samlad analys av kartläggningen..6 Del 2. Hur arbetet ska organiseras och bedrivas... 6 2.1 Verksamheten i samverkan en sammanhållen process.... 6 2.2 Arbetsprocessen kring individerna... 9 2.3 Närmare om Nybros lokala spår..11 Del 3. Unga nyanlända mellan 16-24 år 15 2

Del 1. Kartläggning och analys 1.1 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet. Behov Nybro Antal annonser/ positioner har utannonserats senaste året (hur stort är behovet i antal personer räknat) Arbetsgivare i KOMMUNEN (eller närkommun(/ arbetsmarknadsområde Utbildningsanordnare Sektor Bransch 1 Tillverkning 127 127 Komvux Bransch 2 Vård & omsorg 850 71 Komvux Bransch 3 Utbildning 227 54 Komvux SUMMA 1204 252 Bransch Nybro Behov av rekrytering Yrke/ arbetsställe Kort sikt Lång sikt Bransch 1 Tillverkning Stort Stort De flesta områden, mycket brett område Bransch 2 Vård & omsorg Stort Stort Samtliga vårdyrken Bransch 3 Utbildning Stort Stort Samtliga utbildningsyrken, inkl förskola Bransch 4 Handel Balans Balans Fack- och dagligvaruhandel Utifrån underlaget har tre olika spår framkommit som mest lämpade att inleda fördjupningsarbetet med. Detta är baserat på faktorerna att det finns ett behov på arbetsmarknaden, att det finns individer som är intresserade av och/eller har utbildning för alternativt erfarenhet av att arbeta inom specifik bransch. Sett ur en femårsperiod beräknas 65 personer som idag arbetar inom äldreomsorg eller LSS (Lagen om särskilt stöd) gå i pension. Vidare råder ett löpande behov av tim- och semestervikarier. I Nybro kommun finns ett stort tillverkningsföretag (AB Gustaf Kähr) och flera (11) medelstora industrier som signalerar att det råder stort rekryteringsbehov. I samtal med industrierna framkommer det att det råder konkurrens om arbetskraft mellan industrier. Här ser DUA-Nybro en stor möjlighet att samverka med företagen och utveckla 3

spåret med fler företag. Det ligger i linje med att flera tillverkningsindustrier i kommunen beskriver ett arbetsmarknadsläge där det är hög efterfrågan och rekrytering pågår. 1.2 Målgruppens sammansättning och behov Spår1: Tillverkningsindustri Sett till 437 kartlagda ur målgruppen har 87 individer signalerat att de vill arbete inom industri. Fördelningen är 12 kvinnor och 75 män. Utifrån kartläggningar av utbildning och arbetslivserfarenhet av 346 ur målgruppen har 13 individer relevant utbildning och/eller erfarenhet sett till tillverkningsindustri. Fördelningen är 12 män och 1 kvinna. Sammantaget pekar underlaget på att ett stort intresse för att arbeta inom industri finns i målgruppen men få har erfarenhet eller utbildning inom området. Spår 2: Vård och omsorg Sett till 437 kartlagda ur målgruppen har 33 individer signalerat att de vill arbete inom vård och omsorg. Fördelningen är 14 kvinnor och 19 män. Utifrån kartläggningar av utbildning och arbetslivserfarenhet av 346 ur målgruppen har 20 individer relevant utbildning och/eller erfarenhet sett till vård och omsorg. Fördelningen är 8 män och 12 kvinnor. Sammantaget finns ett intresse för att arbeta inom vård och omsorg. Vidare genomför kommunen återkommande informationsinsatser för att medvetandegöra nyanlända om framtida rekryteringsbehov samt vilka möjligheter det finns att studera till omsorgsassistent. Spår 3: Kortutbildade Definitionen kortutbildad har inte en fullgjord gymnasieutbildning. Vad gäller kortutbildade är det tre grupper inom målgruppen nyanlända som kartläggs separat. Inom ramen för etableringen är det 241 personer (av totalt 475) som saknar en gymnasieutbildning från sitt hemland. Av dessa är 113 kvinnor och 128 män. 98 har en 9-årig utbildning, 115 har kortare än 9 år och 28 saknar en formell grundläggande utbildning. Av de nyanlända som är inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin finns inte tillförlitliga siffror om hur fördelningen ser ut. Uppskattningsvis kommer cirka 120 personer, som idag läser på Individuella programmets språkintroduktion, att avsluta sin utbildning utan att ha med sig en gymnasieutbildning de närmsta fyra åren. Arbetsförmedlingen, Personalavdelningen, Lärande och kultur och Arbetsmarknadsenheten på Nybro kommun har arbetat fram kartläggningen av målgrupperna. 4

Kartläggningen av målgrupper utgår från oktober och november månads statistik 2017. Vidare har målgruppens sammansättning pekat på ett stort behov av insatser för kortutbildade. Arbetsförmedlingen I dagsläget, med de som är inskrivna i kommunen, skulle 241 personer omfattas av utbildningsplikten, vilket motsvarar hälften av kunderna i Etableringsuppdraget. Endast kunder i etableringsprogrammet kommer dock att omfattas av utbildningsplikten. Skulle utbildningsbakgrunden se likadan ut för kunderna i etableringsprogrammet som i etableringsuppdraget, är det alltså hälften som skulle omfattas av utbildningsplikten. Vuxenutbildningen Komvux: Ca 200 läser på Komvux grund-och gymnasiet. Av dessa är 70 unga (upp till 25 år) varav hälften nyanlända. Denna grupp läser grund och/eller gymnasiebehörighet. Sett till hela gruppen på 200 är 75 % utomeuropeiska. På yrkesutbildningarna är det lägre %-sats, ingen ur målgruppen studerar på trä, el, buss eller lastbilsutbildningen har utomeuropeiskt ursprung. Sedan januari 2017 har Nybro en förberedande vård-och omsorgsutbildning för nyanlända. Likaså startades det under våren 2017 upp en förberedande utbildning inom transport där den studerande kan kombinera studier i svenska med en förberedande transportutbildning. En utökning av vuxenutbildningen är under upparbetning för att möta framtida krav. SFI: Beräkningen av målgruppen är utifrån 2017 system för SFI. Ca 200 läser på SFI. Av dessa går 122 på A-B-nivå och av dessa är 20 unga, dvs 16-24 år. 75 studerar på C-D-nivå och av dessa är 16 unga. Sett till denna kartläggning behöver minst 60 % fortsatt stöd av Arbetsförmedlingen och/eller kommunen och har en lång resa till egen försörjning. Ca 200 i kö till SFI. Enligt kartläggningen av de som står i kö följer det nivåerna steg 1-3. Individuella programmet (IM) 164 elever går idag på IM, av dessa går 113 på språkintroduktionen. Födda -99 är den grupp som är störst, 42 elever, och kommer ha mycket svårt att bli så kallat klara med sitt gymnasium. 20 elever slutar 2018 och då utan gymnasiebehörighet. 15 elever skulle behöva göra något annat en tid, det är en grupp som inte utvecklas i nuvarande studieform. Totalen: 10-15 % kan vara behöriga till gymnasiet. De individer som idag går i skolan har ännu inte intervjuats gällande hur de ser på framtiden och yrkesval. Det kommer att ske kontinuerligt under 2018. Efter kartläggning inom målgruppen finns idag 10-15 elever mellan 18-20 år som skulle vara aktuella för spåren. Dvs de går kvar på gymnasiet och läser svenska men får resterande aktiviteter i ett spår. 5

Kommunala aktivitetsansvaret Förutom de som idag är inskrivna på introduktionsprogrammet på gymnasiet finns 15-20 okända, det vill säga ungdomar som inte vill få stöd av Kommunala aktivitetsansvaret. Ett fåtal av alla skulle kunna klara en utbildning eller få arbete utan extra stöd. Orsaken till att det finns behov av extra stöd är olika; språkproblem, droger, psykisk ohälsa, sociala problem. 1.3 Samlad analys av kartläggningen Spår 1: Sett till 437 kartlagda ur målgruppen har 87 individer signalerat att de vill arbete inom industri. Fördelningen är 12 kvinnor och 75 män. Utifrån kartläggningar av utbildning och arbetslivserfarenhet av 346 ur målgruppen har 13 individer relevant utbildning och/eller erfarenhet sett till tillverkningsindustri. Fördelningen är 12 män och 1 kvinna. Spår2: Sett till 437 kartlagda ur målgruppen har 33 individer signalerat att de vill arbete inom vård och omsorg. Fördelningen är 14 kvinnor och 19 män. Utifrån kartläggningar av utbildning och arbetslivserfarenhet av 346 ur målgruppen har 20 individer relevant utbildning och/eller erfarenhet sett till vård och omsorg. Fördelningen är 8 män och 12 kvinnor. Sett ur en femårsperiod beräknas 65 personer som idag arbetar inom äldreomsorg eller LSS gå i pension. Vidare råder ett stort löpande behov av tim- och semestervikarier. Spår 3: Definitionen kortutbildad vi följer är att personerna inte har en fullgjord gymnasieutbildning. Vad gäller kortutbildade är det tre grupper inom målgruppen nyanlända som kartläggs separat. Inom ramen för etableringen är det 241 personer (av totalt 475) som saknar en gymnasieutbildning från sitt hemland. Av dessa är 113 kvinnor och 128 män. 98 har en 9-årig utbildning, 115 har kortare än 9 år och 28 saknar en formell grundläggande utbildning. Av de nyanlända som är inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin finns inte tillförlitliga siffror om hur fördelningen ser ut. Uppskattningsvis kommer cirka 113 personer, som idag läser på IM Språkintroduktion, att avsluta sin utbildning utan att ha med sig en gymnasieutbildning de närmsta fyra åren. Del 2. Hur arbetet ska organiseras och bedrivas 2.1 Verksamheten i samverkan en sammanhållen process. I styrgruppen finns representanter med chefsmandat för sin verksamhet, här kommer även representanter från spåren att ingå. Styrgruppsmöte ca en gång varannan månad. Styrgruppen 6

måste medvetandegöra vad som är aktuellt och arbetsgruppen identifiera eventuella svårigheter som ska till styrgruppen för fortsatt ställningstagande och åtgärder. De nuvarande arbetsgrupperna för DUA och LÖK (Lokal överenskommelse) bibehålls i sin nuvarande form, dock är det av värde att samma deltagare finns representerade i båda grupperna. Samverkan mellan aktörerna är viktig för att skapa bättre vägar in i spåren för sökande. Arbetsgrupperna har mandat att driva processer på individnivå. De ansvarar även för rapportering till styrgruppen: statistik, resultat mm. Denna grupp hanterar allt på individnivå. Arbetsgruppen arbetar med att hitta bra vägar i individpusslet tillsammans med representanter från utbildning, företag och Arbetsförmedlingen. Detta för en så god kunskapsspridning som möjligt. Arbetsgrupperna träffas en gång/månad. Det viktigaste är dock att alla har en närhet till varandra, det vill säga att de ska kunna kontakta varandra och samverka när behov uppstår. Vad respektive part bidrar med i samverkansarbetet Arbetsförmedlingen: Etableringslaget arbetar processinriktat utifrån den nyanländes väg genom etableringsprogrammet; från inskrivning till arbete, studier eller Arbetsförmedlingens övriga program. Medarbetarna är indelade i tre team med utgångspunkt från etableringsprocessen och vilket stöd den nyanlände är i behov av. Team 1 ansvarar för att göra den första kartläggningen av den nyanländes utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet samt påbörjar en utredning av den nyanländes önskemål om framtida yrkesinriktning i Sverige. Meriter identifieras och dokumenteras och betyg och intyg skickas för översättning. Team 2 ansvarar för att löpande rusta den nyanlände med de utbildningar och andra insatser som den nyanlände är i behov av för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden eller för att kunna söka in på svenskt universitet eller högskola. Insatserna kan bland annat bestå av språkutbildning, arbetsmarknadsutbildning, praktik, yrkesvalidering och snabbspår. Team 3 arbetar aktivt med att arbeta fram platser och att matcha den nyanlände mot arbete. De arbetsmarknadspolitiska program som står till förfogande är främst nystartsjobb, instegsjobb, lönebidrag, yrkesintroduktionsanställning, extratjänster, moderna beredskapsjobb och arbetspraktik. Teamet arbetar med kedjor av insatser där exempelvis arbetspraktik kan leda till instegsjobb och därefter vidare till nystartsjobb. Individ och familjeförvaltningen: Information om deltagare, specialistkompetens i socialsekreterarna, kontakter genom AMR (Arbetsmarknadsresurs). Funktion i arbetsgrupp- och styrgrupp. Funktioner som arbetar med att hjälpa personer ut i självförsörjning. 7

Arbetsmarknadsenheten: Finns nätverk mellan kommunen och det lokala civilsamhället sett till organisationer och föreningar samt studieförbund och kan kopplas på vid behov. Lärande-och kulturförvaltningen (LOK): Samverkan mellan DUA:s arbetsgrupp/handläggare och de förberedande utbildningsinsatserna inom LOK vad gäller deltagare till utbildningarna. Vidare kommer ett samarbete ske vad gäller utvecklingen av spåren. LOK har en viktig roll i samtliga spår eftersom flera av insatserna som krävs för att rusta en individ till arbete sker genom utbildningar. Samarbete med Hermods kan komma att utökas. Fackförbund: Dialog med fackliga representanter styrt utifrån behov inte per rutin. Fackförbundet Kommunal har representant med i styrgrupp redan innan DUA:s tid. Hur parterna säkerställer individens eget ansvar Rutin i Arbetsförmedlingens samtal med individen inom ramen för Etableringsprogrammet. Lyfts även i samtal med vägledare inom ramen för DUA. Viktigt med det vi kallar deltagarstyrning, deltagaren äger sin egen plan, framtid och den insats hen gör i DUA (rusta sig, introduktionen, spåret). Täta kontinuerliga uppföljningar tillsammans med deltagarna gör att vi alla har koll och att deltagaren känner att hen äger sin plan och följer den. Även viktigt att hen klargör om något inte fungerar. Jämställdhet: Arbetsförmedlingen har ett uppdrag att arbeta med att kvinnor och män ges samma möjlighet till etablering på arbetsmarknaden och den lyfts på individnivå. Ett hinder är dock föräldraledigheter som efter tradition är kvinnan som har. Information om att även män ska/kan/får vara föräldralediga ges till exempel i Etableringsplattformen. Samordnare och företagsrådgivare på Arbetsförmedlingen arbetar aktivt för att främja jämställdhet i det privata näringslivet. Kommunen har ett aktivt arbete i egen regi med sig själv som arbetsgivare. Gällande jämställdhetsarbetet kommer vi erbjuda spåren med dess förberedelser med så jämn fördelning som möjligt mellan kvinnor och män. Viktigt i sammanhanget är att påvisa, förmedla, titta på olika yrken för att om möjligt få fler kvinnor till traditionellt manliga yrken och vice versa. Arbetsförmedlingen har vägledningsinsatser kopplade just till kvinnor som har begränsad arbetslivs- eller utbildningserfarenhet. Gällande kortutbildade kvinnor behöver vi som kommun till exempel prioritera möjligheterna till en individanpassad barnomsorg. De som arbetar med målgruppen behöver uppmärksamma vad som behöver informeras och kommuniceras till kvinnorna. 8

Hälsa: I Nybros lokala modell, Etableringsplattformen, får deltagarna 100 timmar hälsa som inriktar sig på förebyggande arbete. Flertalet av de som deltar där kommer också bli aktuella för spåren och/eller rustas inför studier. Syftet är att ge verktyg för att individen ska kunna bevara och stärka sin egen hälsa. Arbetsförmedlingen arbetar i samverkan med Individ- och familjeförvaltning också aktivt med att fånga upp individer som är i behov av hälsofrämjande eller rehabiliteringsinsatser. DUA:s arbetsgrupp blir ett verktyg för att fånga upp de individer som behöver specifika insatser. Samverkan sker även med Försäkringskassan och Landstinget. 2.2 Arbetsprocessen kring individerna Rutiner kommer att arbetas fram inom ramen för respektive spår av både arbets-och styrgrupp. Kontaktpersoner ska finnas inom varje organisation för att enkelt och snabbt kunna diskutera individärenden och därmed verkställa eventuella åtgärder. Dessa kontaktpersoner avgörs av styrgruppen. LÖK:ens och DUA:s styr- och arbetsgrupp ska vara stödfunktionerna. Det är redan idag en mycket god upprättad samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen som också leder till resultat. Dessa befintliga strukturer ska bestå men utvecklas vid behov. Modul 1-3 Modul 1- Kartläggningssamtal Modul 2- Förberedelse till exempel inför tillverkningsspåret: individen förbereder sig inom Arbetsmarknadsenhetens egna praktiska verksamhet där enklare tillverkning ingår med maskinkunskap, verktyg mm. Här finns även tillgång till coaching. Jämsides kan även aktivitet i Etableringsplattformen ingå, främst aktiviteten förberedande språkutveckling. Modul 3- Går in på arbetsplats och påbörjar sin väg till arbete eller studier med språkstudier parallellt (se jobbspår under rubrik 2.3) Nedan följer en tydligare process. Bilden visar den inriktning vi har i processarbetet. 9

Efter en kartläggningsperiod signalerar Arbetsförmedlingen till arbetsgrupp/handläggare. Även Etableringsplattform Nybro används som kartläggningsforum och signalerar vidare till arbetsgrupp/handläggare. Arbetsförmedlingen kommer att identifiera personerna i den inledande kartläggningsprocessen som kommer att få ett ökat fokus. Utifrån stödmaterial och systemstöd finns moment som ska gås igenom för att fånga individernas utbildningsbakgrund, yrkeserfarenhet och utifrån detta gör vi en bedömning av arbetsmarknadens behov, en så kallad arbetsmarknadspolitisk bedömning. Etableringen har dessutom ett kvalitetssäkringssystem för att alla moment ska gås igenom och etableringsprocessen påskyndas med fokus på individuella behov av insatser. För flertalet yrken finns självskattningsformulär som används som stöd vid intervjuerna. I etableringsplanen framgår dels den arbetsmarknadspolitiska bedömningen (individens bakgrund och förutsättningar, arbetsmarknadens krav samt vilket stöd individen är i behov av) samt vilka insatser som individen just för tillfället genomför. I arbetet med att individen ska komma närmare sin egen försörjning ingår även viss del validering. Främst används yrkeskompetensbedömning, vilket innebär en tre veckor lång insats hos arbetsgivare. Validering finns för vissa yrkesgrupper, både i närområdet och i riket. Dock vore det önskvärt med fler valideringsmöjligheter och det kommer att vara ett utvecklingsområde. 10

Uppföljning och utvärdering Syfte och lokala mål ska förankras i politiken. Indikatorer/nyckeltal framtagna av styrgrupp. Kommunen hanterar individerna i nytt systemverktyg i Accorda. Eftersom arbetssättet är nytt för alla är det viktigt att kontinuerliga uppföljningar sker. Det processarbete som händer runt individerna men också hur samverkan fungerar mellan de olika involverade aktörerna följs upp. Flerpartsmöten vid behov där individen deltar. Alla deltagare utvärderar sin egen insats utifrån en frågeenkät när insatsen avslutas, kan också ske i intervjuform. 2.3 Närmare om Nybros lokala spår Ansvarig för respektive spår är branschansvarig handläggare inom Arbetsförmedlingen men också personal inom kommunen i aktuellt spår. Spår1: Tillverkningsindustri Sett till 437 kartlagda ur målgruppen har 87 individer signalerat att de vill arbete inom industri. Fördelningen är 12 kvinnor och 75 män. Utifrån kartläggningar av utbildning och arbetslivserfarenhet av 278 ur målgruppen har 11 individer relevant utbildning och/eller erfarenhet sett till tillverkningsindustri. Fördelningen är 10 män och 1 kvinna. Sammantaget pekar underlaget på att ett stort intresse för att arbeta inom industri finns i målgruppen men få har erfarenhet eller utbildning inom området. 11

I Nybro finns goda möjligheter att erbjuda kompletterande utbildningar inom glas- eller träindustri i kommunens vuxenutbildning. Vidare möjliggör en god och väl etablerad samverkan med Arbetsförmedlingen att kommunen, AB Gustav Kähr och Arbetsförmedlingen gemensamt kan identifiera rätt utbildning för rätt person. Det ligger i linje med att flera tillverkningsindustrier i kommunen beskriver ett arbetsmarknadsläge där det är hög efterfrågan och rekrytering pågår. Företag: AB Gustav Kähr Ansvarig för spår 1: Petronella Carlevad, Arbetsförmedlingen, Irene Sjödahl Nybro kommun Spår 2: Vård och omsorg Sett till 437 kartlagda ur målgruppen har 33 individer signalerat att de vill arbeta inom vård och omsorg. Fördelningen är 14 kvinnor och 19 män. Utifrån kartläggningar av utbildning och arbetslivserfarenhet av 278 ur målgruppen har 19 individer relevant utbildning och/eller erfarenhet sett till vård och omsorg. Fördelningen är 7 män och 12 kvinnor. Sett ur en femårsperiod beräknas 65 personer som idag arbetar inom äldreomsorg eller LSS gå i pension. Vidare råder ett löpande behov av tim- och semestervikarier. Sammantaget finns ett intresse för att arbeta inom vård och omsorg. Vidare genomför kommunen återkommande informationsinsatser för att medvetandegöra nyanlända om framtida rekryteringsbehov samt vilka möjligheter det finns att studera till omsorgsassistent. Nybro kommun har anordnat en förberedande utbildning som kombinerar SFI och/eller Svenska som andraspråk med utbildning i vård och omsorg. Utbildningen har intag en gång 12

om året och har 18-22 platser. Kommunen erbjuder praktikplatser i den egna verksamheten för de som läser utbildningen. Företag: Nybro kommun Ansvarig för spår 2: Lennart Jönsson Spår 3: Kortutbildade Definitionen kortutbildad gäller för personer som inte har en fullgjord gymnasieutbildning. Vad gäller kortutbildade är det tre grupper inom målgruppen nyanlända som kartläggs separat. Inom ramen för etableringen är det 241 personer (av totalt 475) som saknar en gymnasieutbildning från sitt hemland. Av dessa är 113 kvinnor och 128 män. 98 har en 9-årig utbildning, 115 har kortare än 9 år och 28 saknar en formell grundläggande utbildning. Av de nyanlända som är inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin finns inte tillförlitliga siffror om hur fördelningen ser ut. Uppskattningsvis kommer cirka 120 personer, som idag läser på Individuella programmets IM) språkintroduktion, att avsluta sin utbildning utan att ha med sig en gymnasieutbildning de närmsta fyra åren. Spåret för kortutbildade kommer fokusera på att stötta individen utifrån var hen befinner sig just då. Det handlar dels om vägledning, dels om handledning i form av att följa med personen ut på arbetsplatsbesök, identifiera möjliga utbildningar och/eller praktikplatser. 13

Spåret ska också användas för att stärka innehållet för eleverna som idag läser på IM Språkintroduktion. Exempelvis genom att tillsammans med skolan starta upp en utbildning i arbetsmarknadskunskap, anordna studiebesök, studieteknik mm. Företag: Nybro kommun Ansvarig för spår 3: Lennart Jönsson Krav för spåren Idag har Nybros vuxenutbildning förberedande vård och omsorg och förberedande transport. Ur dessa finns viss lärdom om språkkrav, upplägg av utbildning, nödvändiga kontakter och tidsåtgången. Förkunskapskrav kan vara individuella utifrån spår och tidigare erfarenheter men språkkunskaperna har betydelse. Viktigt är att deltagarna kombinerar utbildning i svenska med yrkespraktik för att på så sätt lättare få till sig yrkessvenska på ett naturligt sätt. Det kan dock krävas ytterligare dialog om vad som är tillräckligt god svenska för att klara ett ordinarie arbete, exempelvis vid sommarjobbsrekryteringar. Antagningsprocessen till utbildning behöver utvecklas genom intervjuer och baserat på intresse eftersom individen verkligen behöver förstå vad som krävs för att klara en utbildning men även vad utbildningen kan leda vidare till. Antal deltagare Antal deltagare i spåren kommer att arbetas fram utifrån utvärderingar från spårens involverade aktörer, framförallt är arbetsgivarna den viktigaste leverantören av det. Vi har gemensamt beräknat att börja med 5 i tillverkningsspåret, likaså i omsorgsspåret. Spåret för kortutbildade blir 10. Dock arbetar alla för att kunna utöka platserna då vi ser hur arbetsmodellen med spåren fungerar och börjat sätta sig i de olika organisationerna och arbetsgivarna. Tid i spåren Tidsåtgången i spåren kommer att vara individuell och är behovsprövad för varje enskild individ i överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. Dock ska det vara ett utvecklingsflöde för individen, det vill säga att modulerna ska vara tidsatta. Modul 1 ca 3 månader, modul 2 ca 3 månader och modul 3 ca 12 månader. Det kommer att finnas möjlighet att genomföra modul 1-2 inom ramen för Etableringsplattformen. Individen kommer härefter kunna fortsätta i sitt spår men går in i så kallad ordinarie verksamhet: praktik/anställning eller heltidsstudier. Individer i spåren ska även här kunna få stöd vid behov men då ligger det på deras eget ansvar. Utvecklingsarbetet Kommunen: Arbetet med arbetsgivarkontakter och kompetensförsörjningsbehoven i kommunens verksamheter kommer att fortgå dels genom det befintliga nätverket och knyta det samman med målgruppen och dels genom att delta i olika verksamheternas ledningsgrupper så frågan går från allmän till mer specifik för de berörda yrkena. Kommunen behöver hålla dialog med 14

verksamheter såsom omsorg, kök, städ, mark & service om möjligheterna. När det gäller Lärande -och kulturförvaltningen får diskussionen bli en annan då det på sikt är utbildad personal som efterfrågas över tid (idag används t ex extratjänster). Arbetsförmedlingen: Den befintliga arbetsgivaregrupp som är riktad mot arbetsgivarearbetet kommer att ha fokus mot näringslivet och på att skapa goda relationer med arbetsgivare som kan tänka sig ta emot sökande. Det finns ett befintligt upparbetat nätverk som kommer att användas där även ett kontinuerligt arbete med kompetensförsörjningsbehovet pågår. Via dialog/besök informera om överenskommelsen och hur vi genom detta även kan stötta arbetsgivare med deras behov. Genom kunskap om företaget kunna matcha deras behov mot vår målgrupp. Allt detta för att säkerställa att de arbetsgivare som har behov kan starta upp nya spår och/eller praktikmöjligheter. Samarbetsavtal och/eller överenskommelser med arbetsgivare sker i samspråk mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har nationella och regionala samverkansavtal och här finns möjligheten att skriva lokala överenskommelser ur de befintliga avtalen. Del 3. Unga nyanlända mellan 16-24 år Individuella programmet Den ungdomscoach som finns och arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret arbetar uppsökande, förebyggande och stödjande. Det har gjort att ett flertal går kvar i skolan och/eller har en praktik. För övrigt är det många motivationshöjande samtal/insatser som erbjuds. Ungdomscoachen samarbetar med Individ-och familj, Arbetsförmedling, Arbetsmarknadsenhet med flera. Här kan det bli aktuellt med att ungdom går in i ett spår. Behöriga har svårt att klara sig på de nationella programmen, behöver mer stöd för att hänga med. Ett ökat tempo i språkundervisningen är inte aktuellt då eleverna inte kan tillgodogöra sig kunskaperna snabbare än de gör idag. Idag är det ett fåtal som läser yrkeskurser på språkintroduktionen då det krävs högre krav på svenska för att klara kurserna. Detta är ett utvecklingsområde som är under planering. Det behövs till exempel extra stöd och vara mer individanpassat. Samverkan sker med vuxenutbildningen gällande yrkes-och studievägledning. De flesta elever vill studera på Komvux. Detta ligger även i linje med övergångarna från gymnasiet till vuxenutbildning. Samarbetet mellan IM och Arbetsmarknadsenhetens Ungdomsservice ska förstärkas på det sätt att det sker en naturlig övergång från skola till Ungdomsserviceför de ungdomar som har behov. Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadskunskap tillsammans med Arbetsförmedlingen är planerad att utökas under 2018. Arbetsförmedlingen fortsätter sitt arbete med utbildningskontrakt tillsammans med kommunen. Gemensamt arbetar vi även med praktiksamordning för ungdomar som behöver 15

praktik av olika orsaker, till exempel för att känna på ett yrke inför studier. Här används också Arbetsförmedlingens utbildningar. Ett arbete kring Nybros ungdomsarbetslöshet har intensifierats under hösten 2017 då arbetslösheten var och är hög. Möten och planering fortskrider och ingår i prioriterat område. 16