LANDSBYGDSFÖRETAGARE OCH FÖRENINGAR SOM PRODUCENTER AV TJÄNSTER INOM LANDSKAPSSKÖTSEL Förundersökningsrapport om intresset för miljö- och landskapskötsel bland lantbruks- och landsbygdsföretagare samt föreningar. ProAgria Finska Hushållningssällskapet - Suomen Talousseura 2008-2009 Riitta-Liisa Pettersson 28.4.2009.
2/23 Innehållsförteckning INLEDNING 3 1. LANDSBYGDSMILJÖN 4 1.1. OMRÅDEN MED LANDSBYGDSPRÄGEL I TÄTORTER 4 1.2 JORDBRUKS- OCH BYAMILJÖER 6 1.2.1. Främjande av naturens mångfald samt utvecklande och skötsel av landskapet 7 1.2.2. Skötsel av vårdbiotoper 7 1.2.3. Stöd för icke-produktiva investeringar för inledande röjning och stängsling av små värdefulla vårdbiotoper 7 1.3. JORDBRUKETS VATTENVÅRD 8 1.3.1. Anläggning och skötsel av skyddszoner 8 1.3.2. Mångfunktionella våtmarker och landskapsvård som alternativ till skyddszonerna 9 2.1. FÖRETAGANDE INOM LANDSKAPSSKÖTSEL 10 2.2. GÅRDAR SOM UTVECKLAR OCH UTVIDGAR SIN VERKSAMHET 10 2.3. NATURSKYDDSFÖRENINGAR, BYALAG, JAKTFÖRENINGAR O. DYL. 11 2.4. KOMMUNER OCH REGIONALT SAMARBETE 11 3. MÅL FÖR FÖRUNDERSÖKNINGS-PROJEKTET 11 4. FÖRVERKLIGANDE 12 5. INFORMATION OM KARTLÄGGNINGEN 13 5.2 ENKÄT TILL VÄGLAG 16 5.3 ENKÄT TILL FÖRETAGARE 17 5.7 SAMMANDRAG AV KARTLÄGGNINGEN 21 6 KÄLLOR 23 2. LANDSKAPSSKÖTSEL OCH MILJÖVÅRD, EN MÖJLIGHET TILL FÖRETAGSVERKSAMHET 10 Denna rapport finns på webbadressen www.fhs.fi. Översättning till svenska ADB-/ekonomirådgivare Mats Norrholm vid Finska Hushållningssällskapet. Tilläggsuppgifter: Riitta-Liisa Pettersson, projektdragare, landskaps- och miljövårdsrådgivning ProAgria Finska Hushållningssällskapet - Suomen Talousseura, Tavastgatan 28, 20700 Åbo tfn; 02-481 2400, 040-593 8691, fax; 02-481 2412, www.fhs.fi
3/23 Inledning En kulturmiljö med vackert landskap och rik natur samt rent vatten är redan i sig mycket värdefull. Dessa element är viktiga attraktionsfaktorer för landsbygden och skärgården. De utgör också en förutsättning för många landsbygdsnäringar och för landsbygdens dragningskraft såväl som arbets- som boendeplats. För att förbättra kvaliteten på skötseln av landsbygden krävs mera information och samarbete. Landskaps- och miljövården kommer i framtiden i allt högre grad att omfatta åtgärder som förbättrar såväl vattnens tillstånd som naturens mångfald. Eftersom sådana åtgärder även kan erbjuda nya verksamhetsnischer för landsbygdsföretagare och föreningar, ansågs det vid planeringen av ProAgria Finska Hushållningssällskapets förundersökningsprojekt nödvändigt att utreda intresset för företagande inom landskapsskötsel på projektområdet. Övriga teman som togs upp var jordbrukets vattenvård och upprätthållande av naturens mångfald. Ett av de viktigaste tyngdpunktsområdena för såväl Sydvästra Finlands miljöcentral som TE-centralen är förhindrande av eutrofieringen av Skärgårdshavet och främjande av naturens mångfald. Jordbrukets miljöverkningar har väckt diskussion och man har efterlyst konkreta åtgärder. I förundersökningsprojektet, som förverkligades av ProAgria Finska Hushållningssällskapet, kartlade man bl.a. om miljöföretagande kan ge tilläggsinkomster, intresset för våtmarker och skyddszoner, om en översiktsplanering av t.ex. skyddszoner skulle sporra markägare och föreningar att ansöka om specialstöd, behovet av en rådgivningslots inom miljövård till hjälp för föreningarna och aktionsgruppen samt intresset för landskapsskötsel och entreprenader hos områdets landsbygdsföretagare och föreningar. En utgångspunkt för arbetet var att också lyfta fram olika faktorer, stödformer och möjligheter i anslutning till miljö-, vatten- och landskapsvård. Projektet genomfördes under tiden 1.6.2008 30.4.2009 och fick delprojektfinansiering (70 %) via Egentliga Finlands TE-centrals landsbygdsutvecklingsprogram och från kommunerna via den regionala Leaderaktionsgruppen I samma båt r.f. Målgrupperna för projektet bestod av odlare, entreprenörer inom landskapsskötsel, kommuner, föreningar inom landskapsskötsel (byalag, 4-H, jakt, miljövård). Utredningsprojektet förverkligades på I Samma Båts område; Kimitoön (Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd), Väståbolands stad (Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Pargas), de tidigare skärgårdskommunerna inom Nådendals stad (Merimasku, Rimito och Velkua), Finby i Suur-Salo samt kommunerna Gustavs och Tövsala. Vartefter projektet och kartläggningen framskred blev det klart att det finns ett utbud av tjänster inom landskapsskötsel. Gruppen av företagare inom miljöskötsel på området är ännu rätt så marginell och verksamheten för de flesta företagarna mycket liten. Miljöföretagande är ännu en relativt ny sak och också efterfrågan på tjänster är liten. Bara en tillräcklig efterfrågan skulle skapa ett intresse hos företagarna att utbilda sig vidare inom branschen. I förundersökningen tillfrågades landsbygdsföretagarna bl.a. om odlarnas intresse för skötsel av jordbruksområdena. Vi utredde också vilka behov och tankar företagarna har gällande vattenvårdsåtgärder. Endast sju av odlarna som svarade hade redan anlagt en skyddszon. Ett tjugotal av de svarande hade dock intresse av att anlägga skyddszoner och överraskande många 27 % av de svarande var intresserade av att anlägga en mångfaldsvåtmark på sina marker. 10 % var i behov av rådgivning gällande skyddszoner och 13 % gällande våtmarker. Endast 3 % av de svarande kunde ännu inte ta ställning till tidpunkten för åtgärderna. Förundersökningen och enkäten ger en bra grund för att starta utvecklingsprojektet Balans i naturen Tasapainoa luontoon. Via det nya projektet erbjuds gårds- och föreningsspecifik information, rådgivningsoch kartläggningstjänster samt rådgivning för miljöspecialstödplanering, samt handledning och information gällande stödfinansieringen. Riitta-Liisa Pettersson, ProAgria Finska Hushållningssällskapet - Suomen Talousseura
4/23 1. LANDSBYGDSMILJÖN Landsbygdens betydelse har förändrats och gör det fortsättningsvis. Landsbygden förväntas utöver livsmedel också producera miljövärden och nyttigheter. Åkerodlingen producerar förutom råvaror även ett välskött landsbygdslandskap. Flera grupper av landsbygdsföretagare, bland annat producenter av landsbygdsturism-, utfärdsoch rekreationstjänster, är beroende av odlingslandskapet samt av de otaliga möjligheter som ett välskött landskap erbjuder. Landsbygdsutvecklingen och skötseln av landsbygdsmiljön har fått en betydande finansiering under de senaste dryga tio åren. En del av finansieringen har kanaliserats bl.a. genom den regionala TE-centralen och aktionsgruppen samt genom utvecklingsprojekt som finansierats via andra EU-program, samt även genom stöd som betalas direkt t.ex. till odlare. Under den pågående finansieringsperioden 2007-2013 betonas beaktandet av miljövärdena och utvecklingen av nya företagsformer på landsbygden ännu starkare än tidigare. 1.1. Områden med landsbygdsprägel i tätorter Områden med landsbygdsprägel, såsom åkrar, ängar och olika våtmarksområden, uppskattas allt mer. Även landsbygdskommunerna och församlingarna har blivit medvetna om den betydelse en vårdad miljö har för deras image. Välskötta och mångformiga områden ökar boendetrivseln och lämpar sig väl för invånarnas närmotion. I tätorter finns många olika typer av områden med landsbygdsprägel som kan skötas av landsbygdsföretagare. Sådana är bl.a. ängsliknande områden, vårdbiotoper, strandområden, våtmarker eller områden som väntar på planläggning eller byggande, tätorternas randområden och infarter, igenväxande åkrar och vyer, landskapsåkrar, åkrar i odling, obebyggda grönområden, mellanområden och rastplatser för trafiken samt kommunalteknik (t.ex. områden vid kraft- och elledningar). I ett landskap som är rikt på vattendrag och i skärgården är strandområdena och utsikten från vägarna mot vattendragen värdefulla med tanke på turismen. Skötseln av skyddszoner mellan åkrar och vattendrag är viktig ur såväl landskaps- som vattenvårdsynpunkt. Invånarna i tätorterna uppskattar variationer i miljön, i synnerhet om man kan utnyttja områden som rekreationsområden. Ett välskött rekreationsområde upplevs som tryggt. Områden med landsbygdsprägel är lättare och förmånligare att underhålla än anlagda grönområden. På öppna och halvöppna åker- och vägrenar kan man med hjälp av skötsel bevara också ängarnas växt- och djurarter. För att bevara det öppna odlingslandskapet kan man odla åkrar som landskapsåkrar och samtidigt erbjuda nånting intressant att följa med för dem som rör sig i naturen. Askais 2008
5/23 Den förnyade skötselklassificeringen av B- områden (2007), som färdigställdes i samarbete mellan Grönmiljöförbundet och Maa- ja kotitalousnaisten Keskus, är ett bra verktyg vid planeringen av kommunernas och församlingarnas grönområden. Den lägger grunden för skötselnivån på områden med landsbygdsprägel, s.k. B-områden, såsom landskapsåkrar och olika slags ängar. Skötseln och utvecklingen av B-områden är en förmånlig grönområdesskötsel som torde öka intresset för områden som sköts genom odling och slåtter. Landsbygdsföretagare / företagare inom landskapsskötsel Skötseln av områden med landsbygdsprägel kräver ofta utrustning som kommunerna och församlingarna inte har. Att köpa skötseltjänsterna av en landsbygdsföretagare är då ett beaktansvärt alternativ. Samarbetet kan ofta inledas t.ex. med skötsel av landskapsåkrar och ängar med hjälp av lantbrukets basmaskiner, varefter verksamheten kan utökas. Tjänsten kan köpas för ett enskilt objekt eller genom en större skötselentreprenad för t.ex. skötsel av ängar i en tätort. Avtalet som ingås med företagaren kan omfatta maskinell slåtter av området och, beroende på objektet, även balning och bortförsel. Även skötsel av randområden kan ingå i avtalet. Lämpliga objekt för en landsbygdsföretagare kan vara bl.a. skötsel eller återupptagen odling av oodlade områden, skötsel av ängar, putsning av vägdiken, röjning av videsnår och andra röjningsarbeten, öppning av vyer samt även landskapsbetningstjänster. Från dessa områden är det bra att föra bort röjningsresterna och utnyttja dem t.ex. som energi. R-L Pettersson
6/23 R-L Pettersson 1.2 Jordbruks- och byamiljöer Till de mest utmanande uppgifterna på jordbruksområden hör vattenvården samt bevarandet och skötseln av vårdbiotoperna och kulturlandskapet. Beträffande lantbruksmiljön på gårdarna har jordbrukets miljöstödssystem utgjort en central verksamhetspraxis och finansieringkälla under de senaste åren. De primära specialstödformerna för främjande av naturens och landskapets mångfald är skötsel av vårdbiotoper, främjande av naturens och landskapets mångfald samt skötsel av mångfunktionell våtmark. Miljöstödets specialstödsavtal har ökat intresset och arbetet för skötsel av gårdarnas egna områden. Samtidigt har uppskattningen för ett välskött landskap ökat. Den regionala TE-centralen, Sydvästra Finlands miljöcentral och lantbruksrådgivningen (ProAgria, MKL, privata rådgivare) har erbjudit rådgivning och experthjälp i frågor som gällt finansiering och skötsel av kulturlandskap, naturens mångfald och miljövård. Arbetet för skötseln av landskapet och naturen har även fått omfattande understöd från miljö- och arbetskraftsförvaltningen samt genom olika projekt. Dessutom sköts landsbygdsmiljöer utan avtal som en del av produktionsverksamheten på den egna gården och gemensamt i byalag genom talkoarbete. Dessa verksamhetsformer räcker ändå inte alltid till. Öppna odlingslandskap har ofta vuxit igen och naturens mångfald minskat i och med att de traditionella produktionsformerna har skurits ned och gårdsstrukturen har förändrats. För att sköta om landskapet och bevara naturens mångfald i lantbruksmiljön krävs allt mer arbete och flera aktörer. Med hjälp av översiktsplanering och effektiverad rådgivning kunde man sporra markägare och föreningar att ta vara på de möjligheter som specialstöden ger att sköta om värdefulla och mångformiga kulturmiljöer samt anlägga skyddszoner eller mångfunktionella våtmarker.
7/23 Specialstöd betalas i huvudsak till odlare som idkar lantbruks- och trädgårdsproduktion. En förutsättning är att odlaren har ingått förbindelse om miljöstöd. Stödet kan sökas årligen på våren före det datum som ministeriet meddelar. Stöden är 5- eller 10-åriga. Tilläggsuppgifter: Miljöstödets specialstöd www.mavi.fi -> odlarstöd 1.2.1. Främjande av naturens mångfald samt utvecklande och skötsel av landskapet Specialstöden för naturens mångfald och landskapet kombinerades innevarande programperiod till en enda stödform: Främjande av naturens och landskapets mångfald Målsättningen är bl.a. att ta hand om odlingslandskapet och naturens mångfald i jordbruksmiljöerna genom att sköta om de livsmiljöer som är karakteristiska för jordbruksidkande. I synnerhet skall man försöka öka mängden djur, växter och naturobjekt som är typiska för jordbruksmiljöerna samt höja deras kvalitet. Odlaren kan via denna stödform välja att förverkliga en eller flera åtgärder. Skötselobjekten kan vara t.ex. kantzoner mellan åker och skog (max. 20 m), åkerholmar, gränsområden mellan åkrar och vägar samt områden mellan åkrar och vattendrag. För främjande av naturens mångfald kan man anlägga och/eller sköta om områden eller objekt som är viktiga för bevarande och förökande av växt- och djurarterna. Objekten kan vara skogsholmar, åkrar som översvämmas, fåglarnas häcknings-, mat- och rastplatser på åkrarna, små våtmarker samt platser där utrotningshotade arter förekommer. 1.2.2. Skötsel av vårdbiotoper Viktiga delar i det traditionella landskapet är vårdbiotoper som formats av det traditionella jordbruket, d.v.s. kulturinfluerade naturtyper såsom torrängar, svedje- och hagmarker samt lövängar eller skogsbeten, där det så småningom utvecklats en flora som avviker från miljön i övrigt. Vårdbiotoperna är en av de mest betydande faktorerna för upprätthållandet av naturens mångfald. Specialstöd betalas för iståndsättning av objekten samt för skötsel genom betesgång eller slåtter. Från och med år 2007 har också andra än odlare som förbundit sig till miljöstödet haft möjlighet att söka miljöspecialstöd för skötsel av värdefulla vårdbiotoper. Miljöspecialstödet kan numera också sökas av registrerade föreningar via Leader-aktionsgruppen I Samma Båt Tilläggsuppgifter: Leaderdimensionen inom axel 2 1.2.3. Stöd för icke-produktiva investeringar för inledande röjning och stängsling av små värdefulla vårdbiotoper Från och med år 2008 har både odlare och föreningar kunnat ansöka om s.k. stöd för ickeproduktiva investeringar. Tilläggsuppgifter: Ickeproduktiva investeringar. Arbetena som understöds, såsom röjning av buskoch trädbestånd, uppsamling och bortförsel av röjningsavfall, iståndsättning av anläggningar för boskapsskötsel, kan erbjuda nya verksamhetsmöjligheter för föreningar och företagare inom landskapsskötsel. Då finansieringsbesluten fattas prioriterar man objekt som klassificerats som värdefulla vårdbiotoper eller tillhör Natura-nätverket. För
8/23 objekten bör man senare ingå vanliga 5- eller 10- åriga miljöspecialstödsavtal. 1.3. Jordbrukets vattenvård Ett av de viktigaste tyngdpunktsområdena för såväl Sydvästra Finlands miljöcentral som TEcentralen är att förhindra eutrofieringen av Skärgårdshavet. Jordbrukets miljöverkningar har väckt diskussion och man har efterlyst konkreta åtgärder. Enligt en utredning som Sydvästra Finlands miljöcentral lät göra år 2008 ansåg nästan hälften av de svarande i skärgårdsområdet att den viktigaste faktorn för att förbättra miljöns tillstånd är skyddszoner vid vattendragen, (Maatalouden muutokset ja niiden ympäristövaikutukset saaristomeren valumaalueella8/2008, A. Setälä, K. Salmela). Åtgärder för att skydda grundvattnet genom att minska näringsutsläppen, metoder för behandling av avrinningsvatten samt näringsbalanserna ansågs också som viktiga åtgärder av de svarande. Bland de tio oftast nämnda faktorerna fanns också minskning av erosionen och markslitaget, våtmarker och sedimenteringsbassänger samt förändringar i stallgödselspridningen. Främjande av naturens mångfald lyftes också fram. Avsikten med bl.a. skyddszonerna och våtmarker vid vattendrag är att minska erosionen och förhindra att näringsämnen urlakas från odlade strandåkrar som är erosionsbenägna och sluttande eller som gång på gång översvämmas, liksom från åkrar som ligger på viktiga grundvattenområden. 1.3.1. Anläggning och skötsel av skyddszoner Med hjälp av miljöspecialstöd kan odlaren anlägga skyddszoner mellan åkrar och vattendrag. Andra målsättningar med skyddszonerna är att minska mängderna av näringsämnen i marken på de åkerskiften som utgör skyddszoner, att förbättra markstrukturen, balansera vattendragens hydrologi, öka den biologiska mångfalden samt främja vilt- och fiskerihushållningen. Skyddszoner minskar också koldioxidutsläppen genom att hindra att förråden av organiskt kol i marken krymper och genom att främja bindningen av kol i marken. Skyddszonen skall i medeltal vara 15 meter bred. Den anläggs helst i skyddssäd eller bildas av en gammal vall eller grönträda (icke odlad åker som sköts). Zonen sköts systematiskt genom slåtter eller betesgång. R-L Pettersson
9/23 R-L Pettersson 1.3.2. Mångfunktionella våtmarker och landskapsvård som alternativ till skyddszonerna Miljöspecialstödsavtal som gäller skötsel av våtmarker eller främjande av naturens och landskapets mångfald kan vara goda alternativ till anläggning av skyddszoner. Man bör ta reda på och överväga hur målen, stödformerna och åtgärdskraven i de olika avtalen passar ihop med bl.a. gårdens förhållanden. Behovet av dels vattenvård, dels främjande av landskapsvård och naturens mångfald, kan i de olika avtalsformerna beaktas med något olika tyngd. För anläggning av en mångfunktionell våtmark kan man numera ansöka om stöd för s.k. Ickeproduktiva investeringar. Anläggningen av en våtmark eller ett översvämningsområde eller iståndsättningen av en fåra skall då genomföras enligt en separat plan. För skötseln av åkermarken eller det övriga markområdet som tas ur bruk inkl. tillräckliga kantområden efter anläggningen bör man ansöka separat om ett 5- eller 10-årigt miljöspecialstödsavtal för Skötsel av mångfunktionell våtmark Med våtmarker översvämningsområden sänker man vattnets strömningshastighet och fördröjer strömningen. Samtidigt minskar man erosionen i diken och små vattendrag, och jordpartiklar och näringsämnen som transporteras med vattnet sedimenteras och blir kvar på bottnen. Dessutom bidrar åtgärderna till att öka landskapets och naturens mångfald samt återställa biotoper som försvunnit från åkerområdena till följd av dräneringen, och främjer även vilt- och fiskerihushållningen. Källa tike 15.1.2009 Skötsel av landskapet Främjande av naturens mångfall Vårdbiotop Naturens mångf, landskap Sediment. - bassäng Statistik från år 2008: skyddszon TE-centr.23.3.09 kpl ha kpl ha kpl ha kpl ha kpl ha kpl ha Finby 1 1,23 1 1,62 1 34,87 1 1,23 Gustavs 1 12,87 1 6,09 1 2 1,22 Houtskär 2 52,54 Iniö 1 2,52 1 83,18 1 13,31 Korpo 1 28,88 10 442,3 1 20,41 Merimasku 1 1,25 1 3,7 2 2,94 1 Nagu 1 7,65 2 41,73 16 750,8 1 5,88 3 10,37 Pargas 3 4,62 7 61,23 17 268,4 3 17,25 5 2 1,74 Rimito 1 28,67 2 2,21 10 131,6 2 1 1 Tövsala 1 2,73 4 59,45 5 55,9 2 7,97 1 6 8,15 Velkua 1 3,12 5 159,9 1 5,53 Sammanlagt 9 49,27 20 214,2 69 1982 10 76,44 10 0 15 23,71 E Finland 81 240 306 3700 312 1640 71 1450 689 2230
10/23 2. LANDSKAPSSKÖTSEL OCH MILJÖVÅRD, EN MÖJLIGHET TILL FÖRETAGSVERKSAMHET I framtiden kommer man att fästa alltmer uppmärksamhet vid vattnens och miljöns tillstånd samt vid behovet av skötsel. Vatten- och landskapsvården kommer i framtiden att höra till de snabbast växande verksamhetsområdena i lantbruksföretagen. Företagande inom landskapsskötsel ger odlarna en möjlighet att utnyttja maskinparken också utanför gården. 2.1. Företagande inom landskapsskötsel Den gemensamma linjen i lantbruks- och landsbygdspolitiken är att främja en mångsidig verksamhet på gårdarna. Till följd av strukturförändringen på landsbygden har det bildats en grupp av gårdar som idkar maskinentreprenad, vidareförädling av livsmedel, turism m.m. Landskapsskötseln och miljövården är ett beaktansvärt tillägg till denna företagsverksamhet på landsbygden. Genom det landsomfattande projektet Maaseutuyrittäjien mahdollisuudet viherympäristöissä (2003-2004) fick man information om hur områden med landsbygdsprägel sköts inom städer och kommuner idag och om skötselbehovet i framtiden, samt klarlade intresset för att utnyttja landsbygdsföretagare för att sköta ovannämnda områden. Resultatet av projektets enkäter visade med all önskvärd tydlighet att det finns ett verkligt intresse för att sköta områden med hjälp av landsbygdsföretagare. Hela 98 % av kommunerna var intresserade av att utnyttja den landskapsskötselservice som landsbygdsföretagare kan erbjuda. 2.2. Gårdar som utvecklar och utvidgar sin verksamhet Det finns redan rätt så många gårdar som idkar traditionellt maskinentreprenadsarbete i någon skala. Detta verksamhetsområde är det snabbast växande, men utbudet av landskapsskötseltjänster är obefintligt eller ringa. Allt flera R-L Pettersson
11/23 gårdar som utvecklar sin husdjurs- eller växtproduktion utnyttjar också utomstående tjänster. Växtskyddsbesprutningar, foderarbeten och stallgödselspridning är tjänster som ofta köps av utomstående. Jordbrukarna koncentrerar sig allt mer på sitt specialkunnande och är därför beredda att anlita utomstående entreprenörer. Precis på samma sätt som gårdarna kan också t.ex. kommuner anlita entreprenörer för miljö-, natur- och landskapsskötseln. Gårdarna har lämpliga maskiner och kunskaper som kan tillämpas, och således en arbetsreserv som kan fortbildas för den lokala landskapsskötseln. En del av jordbruksföretagarna kommer sannolikt i framtiden att specialisera sig på att sköta dessa specialområden. Eventuellt kommer företagarna att behöva utbildning inom vissa områden, för att kunna erbjuda kvalitativa tjänster. Då landskaps- och naturskötselarbetenas omfattning ökar på gårdarna värderas också detta arbete högre också på den egna gården. Intresset för att söka jordbrukets miljöspecialstöd ökar, och yrkeskunskapen och erfarenheterna kan utnyttjas då man erbjuder sina tjänster åt andra. De som har inriktat sig på professionell landskapsvård har ofta verkat länge inom jordoch skogsbruket. De är intresserade av att utvidga sin yrkeskunnighet. Åt den här gruppen kan landskapsvården erbjuda en ny deltidssysselsättning och möjlighet till tilläggsinkomster. 2.3. Naturskyddsföreningar, byalag, jaktföreningar o. dyl. År 2007 medförde förändringar i miljöspecialstödet, och det förändrade verksamhetssättet har skapat ett behov av rådgivning genom s.k. miljölotsar. Verksamhetssättet erbjuder också möjligheter till samarbete mellan såväl företagare inom landskapsskötsel, kommuner och samfund som föreningar. Under den nya programperioden (2007-2013) kan registrerade föreningar (byalag, jaktföreningar el. dyl.) beviljas miljöstöd via den s.k. Leaderdimensionen. Registrerade föreningar kan ansöka om specialstödsavtal som gäller skötsel av vårdbiotoper och skötsel av mångfunktionell våtmark. Föreningar kan dessutom ansöka om stöd för icke-produktiva investeringar när det gäller inledande röjning och inhägning av värdefulla vårdbiotoper och anläggning av mångfunktionell våtmark. Leaderdimensionen är tillgänglig, om åtgärderna i samband med det specialstödsavtal som söks stöder målen för den lokala I Samma Båt Leader-aktionsgruppens utvecklingsplan och om det område som avtalet önskas omfatta ligger inom det område där aktionsgruppens utvecklingsplan tillämpas. Tilläggsuppgifter: Ickeproduktiva investeringar och miljöspecialstöd 2.4. Kommuner och regionalt samarbete Många kommuner har skurit ned kostnaderna genom att minska på den egna arbetskraften som sköter grönområden, och uppgifterna sköts nu av den privata sektorn. Också den närmaste tidens pensionsvåg ger orsak att fundera på arbetena ur en ny synvinkel. I närheten av de stora städerna finns det i allmänhet tillräckligt med entreprenörer, men i många små kommuner är det svårt att hitta entreprenörer som har specialiserat sig på grönområden och miljövård. Om kommunerna ökar det regionala samarbetet och kombinerar arbetena kan miljöobjekten skötas effektivt och kostnadsinbesparande. En landsbygdsföretagare kunde t.ex. underhålla områden inom flera kommuner. Väglandskapet har inga kommungränser, och skötselarbetena kan därför omfatta enhetliga långa vägavsnitt eller till exempel omfattande närområden i kommuncentra. Regionalt samarbete samt långsiktiga skötselavtal skulle säkerställa tillräckligt med arbete för entreprenörerna. 3. MÅL FÖR FÖRUNDERSÖKNINGS- PROJEKTET Förundersökningsprojektet skulle kartlägga intresset för miljö- och landskapskötsel bland lantbruks- och landsbygdsföretagare samt föreningar. Eftersom landskapsskötsel och miljövård också kan erbjuda nya verksamhetsmöjligheter för landsbygdsföretagare och föreningar, ansågs det vid planeringen av ProAgria Finska
12/23 Hushållningssällskapets förundersökningsprojekt nödvändigt att utreda intresset för företagande inom landskapsskötsel hos företagare och föreningar på projektområdet. Målet för förundersökningsprojektet var att med hjälp av post och webbenkäter utreda bl.a. behovet och viljan hos kommuner, städer, församlingar och föreningar att köpa tjänster för skötseln av områden med landsbygdsprägel av landsbygdsföretagare och föreningar, samt intresset hos jordbrukarna att sälja tjänster inom landskapsskötsel och genomföra vattenskyddsåtgärder. kartlägga intresset för att köpa entreprenadtjänster (t.ex. bete, röjning, slåtter) för skötsel av avtalsområden hos odlare som ingått miljöspecialstöd utreda möjligheterna i nuläget hos regionens landsbygdsföretagare att erbjuda skötsel- och underhållstjänster för grönområden, kartlägga den befintliga maskinparken och utbildningsbehovet kartlägga intresset hos odlarna för att anlägga och sköta skyddszoner och/eller våtmarker klarlägga intresset hos föreningar (byalag, 4-H, jakt, miljövård) för att sköta vårdbiotoper eller anlägga och sköta våtmarker utreda om det på verksamhetsområde finns behov av att lista områden som lämpar sig väl som skyddszoner eller mångfunktionella våtmarker utreda intresset hos städer, kommuner och församlingar för att medverka som delfinansiärer i ett eventuellt utvecklingsprojekt utreda vilka objekt som har listats som värdefulla vårdbiotoper på verksamhetsområdet. De vårdbiotoper som redan listats som värdefulla objekt av miljöcentralen finns numera på Sydvästra Finlands miljöcentrals webbsidor i Varsinais-Suomen perinnebiotooppien hoito-ohjelma sidorna 1-113I och sidorna 114-148 (kartor), R. Kemppainen, L. Lehtomaa, 2008 www.ymparisto.fi > Lounais-Suomi > Palvelut ja tuotteet > Julkaisut > Raportteja > Lounais-Suomen ympär... > LOSra 15/2008 Varsinais-Suomen perinnebiotooppien hoito-ohjelma analysera och sammanställa förundersökningen till en skriftlig rapport 4. FÖRVERKLIGANDE Förundersökningsprojektet genomfördes under perioden 1.6.2008-30.4.2009 på Leader+ - aktionsgruppen I samma båt :s område. Eftersom projektfinansieringsbesluten försköts till år 2009 flyttade man en del av arbetet till år 2009 för att minska finansieringsrisken. Den ursprungliga projekttiden 1.6-1.11.2008 förlängdes därför in på år 2009. För administrationen och genomförandet av projektet svarade ProAgria Finska Hushållningssällskapet - Suomen Talousseura, Tavastgatan 28, 20700 ÅBO. Som projektledare och kartläggare fungerade landskaps- och miljövårdsrådgivare, hortonom Riitta-Liisa Pettersson. Den administrativa dokumentationen gjordes på finska. ADB-/ekonomirådgivare Mats Norrholm vid Finska Hushållningssällskapet sammanställde webbenkäten på Finska Hushållningssällskapets webbsidor samt granskade och översatte projekttexter, enkäter m.m. till svenska. För bokföringen och ekonomiförvaltningen ansvarade Finska Hushållningssällskapets direktör Jörgen Grandell. I kartläggningen utredde man på aktionsgruppen I samma båt :s område bl.a. - kommunernas, församlingarnas och föreningarnas behov av entreprenader inom landskapsskötsel - lantbruks- och landsbygdsföretagarnas samt föreningarnas intresse för miljövård och vattenskydd samt deras intresse och resurser att producera miljövårdstjänster. Enkätresultaten analyserades under hösten 2008 och början av år 2009 (kapitel 5), Utgående från analysresultaten utredde man möjligheterna för utvecklingsprojektet Balans i naturen Tasapainoa luontoon och dess finansiering. Målsättningen med det nya projektet skulle vara att sprida information om t.ex. 1) miljöspecialstödsmöjligheter som underlättar lantbrukets och landsbygdens utveckling i en hållbar
13/23 riktning 2) åtgärder som minskar åkerodlingens näringsbelastning på havet och vattendragen 3) åtgärder som befrämjer bevarandet av en mångfaldig biodiversitet i lantbruksmiljön. Förverkligandet av projektet Balans i naturen Tasapainoa luontoon skulle innefatta: - gårdsspecifik effektiverad rådgivning för miljöspecialstödplanering samt handledning gällande stödfinansieringen. - projektarbetaren fungerar som rådgivningslots som hjälper odlare, föreningar och aktionsgruppen i frågor gällande stöd för ickeproduktiva investeringar och miljöspecialstöd. - projektarbetaren utreder potentiella placeringar av skyddszoner och våtmarker och erbjuder en segmenterad rådgivning. Tyngdpunkten läggs på effektiva miljöspecialstödobjekt som skyddszoner och mångfunktionella våtmarker. - information och rådgivning till föreningar inom I samma båt :s område (byalag, 4-H, jaktföreningar, miljövård) gällande anläggning, skötsel och finansiering av våtmarker och värdefulla vårdsbiotoper. Föreningarna och lantbruksföretagarna erbjuds information samt rådgivnings- och kartläggningstjänster, men inom ramen för projektet utförs inte planeringstjänster för de mångfaldsprojekt, vårdbiotoper och skyddszoner som kommer fram (projektet vill inte konkurrera med privata aktörer). 5. Information om kartläggningen Lantbruks- och landsbygdsföretagarnas samt föreningarnas intresse för miljövård potentiella företagare inom landskapsskötsel (ca 100 st.). Föreningarnas ordföranden och sekreterare (ca 140 st.) fick också enkäten i september. I månadsskiftet september-oktober skickades enkäten till representanter för kommunerna i området. Svarsprocenter Fastän enkäten upplevdes som lång och delvis för omfattande uppgick svarsprocenten för odlarnas del till 11,65 %. Av företagarna svarade 10 %, delvis beroende på att enkäten inte med säkerhet kunde riktas endast till företagare som utför landsskapsskötselarbeten. Föreningarnas rätt låga svarsprocent (8 %) visade att landsskapsskötselfrågorna ännu inte upplevs som en del av föreningarnas verksamhet. Naturskyddsföreningarna visade stort intresse för frågorna, och bland de svarande fanns också ett tiotal byaföreningar. Enkäten till kommunerna och församlingarna skickades ut vid tiden för kommunsammanslagningarna och bildandet av kyrkliga samfälligheter i slutet av år 2008. Trots detta var svarsandelen hos de numera verksamma kommunerna utmärkt (21,4 %). Församlingarnas låga svarsprocent (13,3 %) visar att frågorna som gäller landskapsskötsel och miljövård ännu är okända för församlingarna. I blanketterna efterfrågades bl.a. - behovet hos odlare, landsbygdsföretagare och föreningar av att köpa eller sälja samt intresset för att producera miljövårdstjänster (förteckning över producenter publiceras på www.fhs.fi). - behovet och intresset hos kommuner och församlingar av att köpa miljövårdstjänster. - behovet och intresset hos odlare och föreningar av att ingå miljöspecialstödavtal och anlägga skyddszoner eller våtmarker. - odlarnas, företagarnas och föreningarnas intresse för utbildning och behov av rådgivning. Enkäter Kartläggningen genomfördes som en brevenkät som också kunde besvaras via internet. Jordbrukarna (ca 825 st.) fick enkäten i samband med post från landsbygdssekreteraren i juni-juli 2008. Balans i naturen -webbenkäten fanns på Hushållningssällskapets webbsidor från augusti 2008 tillsammans med ett sammandrag av information om projektet. I september 2008 skickades enkäten till maskinentreprenörer och
14/23 5.1 Enkät till kommuner, församlingar, föreningar och offentliga samfund Resultatet av en enkät som gjordes inom det riksomfattande projektet Maaseutuyrittäjät viherympäristöpalveluiden tuottajina under åren 2003-2004 visar att det finns ett verkligt intresse hos städerna och kommunerna för att anlita landsbygdsföretagare för skötseln av områden med landsbygdsprägel. Samma resultat gav också denna regionala utredning. Denna undersökning, liksom också den riksomfattande, visar på regionala skillnader i tillgången på entreprenörer. Många små kommuner och församlingar som hos oss i skärgården har svårigheter att hitta yrkeskunniga aktörer. Den nu genomförda enkäten gav i synnerhet information om den regionala och lokala situationen gällande efterfrågan och utbud i skärgårdskommunerna. Situationen gällande utbudet har utgående från de som besvarade enkäten sammanställts på Finska Hushållningssällskapets webbsidor. Enkäten skickades i månadsskiftet septemberoktober 2008 till 14 kommuner och 15 församlingar, och senare till offentliga samfund och ca 100 föreningar. Tre kommuner och några församlingar besvarade enkäten. Svarsprocenten uppgick beräknad enligt de nuvarande kommunerna och församlingarna till 36 %. Bland de svarande fanns kommuner med både stadsoch landsbygdsprägel samt kyrkliga samfälligheter. Av föreningarna svarade ca 10 %. Hälften av de svarande kommunerna och församlingarna har en egen grönområdesenhet och hälften har ingen egen personal för miljövården. Av de svarande föreningarna hade en tredjedel skött om områden med landsbygdsprägel. Hurudana områden med landsbygdsprägel sköter man om? Av svaren framgår att kommunerna och församlingarna sköter om många olika slags områden med landsbygdsprägel (se figur nedan). Den arealmässigt största delen är tätortsskogar. Kommunerna sköter av naturliga skäl om en hel del vägrenar som slås. Också en del odlad åker förekommer, i synnerhet hos församlingarna. På en del av dessa odlas s.k. landskapsgrödor. Igenväxande åkrar och vyer ansåg man sig inte ha. Skärgårdskommunerna sköter förutom de ovannämnda också om strandområden, men en mindre andel friluftsleder och områden som väntar på bebyggande. Även åkrar och ängar som betas förekommer dock i små arealer. Församlingarna sköter av naturliga skäl om begravningsplatser och en församling sköter också vårdbiotopområden. Eftersom en stor del av områdena finns på synliga platser är det också motiverande att hålla dem i skick. Miljöcentralen har inga egna områden. Forststyrelsen sköter om friluftsleder både i skärgården och på fastlandet. Man sköter också om bl.a. vårdbiotoper, betesområden och åkrar som tagits ur odling. Forststyrelsens skötselobjekt finns på naturskyddsområdena och i Skärgårdshavets nationalpark. Museiverkets fornlämningsobjekt och föreningarnas skötselobjekt är till största delen i privat ägo. För de flesta av museiverkets objekt har man ingått miljöspecialstödsavtal. Vägförvaltningen sköter av naturliga skäl om en stor mängd vägrenar och rastplatser. Figur över kommunernas områden med landsbygdsprägel (%-andelar)
15/23 Vem utför skötsel av områden med landsbygdsprägel? Landskapsskötsel på kommunernas och forststyrelsens områden samt museiverkets fornlämningar sköts till stor del med egen arbetskraft, men t.ex. kommunerna köper också in rätt så många tjänster av utomstående. De arbeten som oftast köps av landsbygdsföretagare är åkerodling, slåtter och vinterunderhåll. Arbeten som köps av andra företagare är oftast slåtter av vägrenar, trädfällning och flisning. Andra tjänster som intresserar församlingarna är slåtter av åkrar och ängar, skötsel av igenväxande vyer, slåtter av stränder, landskapsbetning, skötsel av frilufts- och utfärdsleder, grästrimning samt bevattning av bullervallar. Församlingarna utför en stor del av åtgärderna med egen arbetskraft. Mest utför man skötsel av begravningsplaner, skötsel av lägerområden, grästrimning, trädfällning samt vinterunderhåll. Tjänster som köps av landsbygdsföretagare är åkerodling, skötsel av kulturlandskap, röjning av stränder samt slåtter av stränder. Dessa är enskilda svar, men i ljuset av materialet kan man sluta sig till att kommunerna och församlingarna har ett visst intresse för landskapsskötseltjänster. Miljöcentralen har inga egna områden, men arrangerar rekonstruktions- och skötselåtgärder för vissa kulturlandskap och skyddsområden i privat ägo (strandängar, lundar och kulturlandskap). En del utförs av markägarna själva, i övrigt sköts de privata skyddsområdena i huvudsak av Forststyrelsen. Man strävar efter att arrangera skötseln av värdefulla kulturlandskap med hjälp av ägarna, och ibland med finansiering från miljöministeriet antingen med hjälp av föreningar eller konkurrensutsättning bland entreprenörer. Forststyrelsen utför en stor del av skötselarbetena på sina områden med egen arbetskraft. Av de tjänster som landsbygdsföretagare erbjuder är man intresserade av skötsel av kulturlandskap, betesgång samt skötsel och byggande av friluftsoch utfärdsleder. Museiverkets fornlämningsobjekt sköts av enheten för fornlämningsvård samt av markägarna. Av landsbygdsföretagarnas tjänster är man intresserade av skötsel av kulturlandskap, skötsel av igenväxande ängar samt skötsel av naturskyddsområden. Vägförvaltningen låter utföra alla arbeten på basen av totalentreprenader. R-L Pettersson
16/23 Hur viktig är skötseln av områden med landsbygdsprägel? De svarande hade tagit till sig tanken att skötseln av områden med landsbygdsprägel kunde vara viktig med tanke på odlarnas förtjänstmöjligheter. Skötseln ansågs även viktig med tanke på kommunernas image och kommuninvånarnas rekreationsbruk samt den allmänna trivseln. Intresse finns för att köpa landskapsskötselarbeten av landsbygdsföretagare i närområdet. Ungefär hälften av de svarande uppgav att det i någon mån, och delvis tillräckligt, finns entreprenörer på deras område, men man vill ha mera information om saken. På vissa ställen upplevdes entreprenörernas brist på yrkeskunskap och maskiner, och ställvis också bristen på entreprenörer, som ett problem. Av svaren framgår, som väntat, att det största problemet då kommunerna och den offentliga förvaltningen skall sköta områden med landsbygdsprägel är bristen på pengar. Även för församlingarna och föreningarna är pengabristen det vanligaste problemet, liksom delvis också bristen på skötselplaner. Vid skötseln av vårdbiotoper upplevdes också bristen på betesdjur som ett problem. Olika slags områdesinventeringar och skötelplanering i projektform skulle enligt de svarande vara önskvärda, och för kommunernas del kunde man även tänka sig att delta i projektfinansieringen. Genom projekt kunde man förverkliga bl.a. skötsel av kulturlandskap, skötselplaner för parkskogar eller landskapsskötsel vid vägkanter i samarbete med kommuner, församlingar, offentliga samfund och lokala organisationer. Gällande skötseln av turistrutter och väglandskap skulle ett regionalt samarbete vara önskvärt. 5.2 Enkät till väglag Postenkäten skickades inte ut till väglagen. Av tradition har odlarna skött om de privata vägarna, och i den verksamheten finns både efterfrågan och utbud även i fortsättningen. Situationen utreddes genom en telefonenkät till de vägdisponentföretagare som deltog i den vägdisponentutbildning som hölls i Nagu vintern 2009. En vägdisponents uppgifter består i att bistå väglaget i de administrativa uppgifterna t.ex. genom att fungera som sekreterare eller ordförande i väglag, beräkna vägenheter, planera och övervaka grundförbättringsprojekt samt hantera tvistefrågor. En företagare som besvarade enkäten berättade att han verkar som vägdisponent i Åboland, men uppgifterna kan ibland också utsträckas till Nyland och Åland. Inom företagarens kommun verkar också disponenter från grannkommunerna. Enligt disponenten finns det ett utbud på vägskötsel- o. dyl. tjänster, och han genomför vid behov anbudsförfaranden gällande vägbyggande och - skötsel. Han sköter om pappersarbetet, men beroende på situationen kan det också vara de lokala väganvändarna i väglaget som söker upp lämpliga företagare. De som utför arbetet finns oftast i närområdet, och i praktiken sköts bl.a. snöplogning och slåtter oftast av en företagare som finns på vägområdet. Vid skötseln av vägarna används s.k. normala lantbruksmaskiner. Ibland kan utrustningen vara för klen för vissa arbetsmoment, och om t.ex. plogningsutrustningen är för lätt kan det orsaka ett tjockt lager sörja på vägen när snön smälter på våren. Vid sladdning och snöplogning kan det behövas en kraftigare utrustning. Slåttern av vägrenarna utförs vanligtvis med normal utrustning för höslåtter. Som slutsats kan man konstatera att väglagen sannolikt kan erbjuda tilläggsarbete för en miljöföretagare. Många företagare har en modern utrustning, det gäller bara att få efterfrågan och utbud att mötas. Företagarna borde erbjuda sina tjänster via vägdisponenterna. R-L Pettersson
17/23 5.3 Enkät till företagare De flesta gårdar med mångsidig verksamhet utför redan maskinentreprenader och landskapsskötselarbeten i någon utsträckning. Även de övriga maskinentreprenörerna är intresserade av landskapsskötselarbeten. Dessa kom också fram i vår enkät, även om de som erbjuder enbart landskapsskötseltjänster är rätt få. Det är vanligt att man köper t.ex. växtskyddsbesprutningar, foerarbeten och stallgödselspridning av utomstående företagare. Enkäten riktades till landsbygdsföretagare i projektkommunerna (825 st) samt till en grupp entreprenörer inom jordbyggnad och miljöbyggande (100 st.). Företagsverksamhet De flesta av de svarande är spannmålsodlare. Många bedriver också s.k. övrig växtproduktion och ca 15 % har husdjursproduktion. Många av de svarande bedriver en mångsidig företagsverksamhet, t.ex. har en femtedel av spannmålsgårdarna också annan verksamhet utöver spannmålsodlingen. Maskinentreprenader är mycket allmänna, och bedrivs av nästan 17 % av spannmålsodlarna och 16 % av husdjursgårdarna som besvarade enkäten. 3 % av de svarande är företagare inom landskapsskötsel. Som binäringar har de svarande bl.a. inkvarteringsverksamhet 4 % (stugor, B&B), annan turismverksamhet 2 % (t.ex. gårdsbruksturism) och annan företagsverksamhet 8 % (hästbranschen, fastighetsskötsel, vägdisponentskap, byggnadsbranschen, sågning, inbrottsoch brandskydd, skogsarbeten osv.). Miljöspecialstödsområden Nästan 80 % av de svarande husdjursgårdarna hade valt den frivilliga specialstödsformen skötsel av vårdbiotoper. Detta är i och för sig logiskt, eftersom betande boskap är den bästa vårdaren av kulturlandskap. En intressant överraskning var att också nästan 10 % av de renodlade spannmålsgårdarna hade valt samma specialstödsform. Avtalen om skötsel av naturen och landskapet fördelades jämnt mellan de olika verksamhetsformerna, liksom också anläggning och skötsel av skyddszoner. Beklagansvärt få av de svarande hade ingått avtal om skyddszoner, endast 6 % hade valt denna vattenskyddsåtgärd.
18/23 I skärgårdskommunerna och områdena är husdjursgårdarna rätt få, men ca en tredjedel (32,3 %) av de svarande odlarna har betesdjur. Hälften (58 %) av dessa har får. Andelen gårdar med övriga nöt och hästar är vardera 36 % av husdjursgårdarna, så på ganska många husdjursgårdar (33 %) håller man flera djurslag. Betesgång med djur på andras områden mot ersättning väcker intresse bland de svarande. Intresset för landskapsbetning är rätt så stort. 32 % av de svarande som har betesdjur ställde sig positiva till saken, och 11 % har redan redan djuren på bete på andras områden. En stor grupp (35 %) föredrar dock att låta djuren beta på sina egna marker. Hurudana landskapsskötselarbeten utför man ytterom gården? Av företagarna som besvarade enkäten har 36,7 % utfört något slags landskapsskötselarbete på beställning, och av dessa är 20,5 % intresserade av att utföra mera. Mest allmänna är skogsvårdsåtgärder som trädfällning eller gallringar (18,4 %) och slyröjning (15,3 %). På åkersidan är åkerodling (7,1 %) och slåtter (11 %), dikesgrävning och iståndsättning (12 %), slåtter av vägrenar (14 %) samt vinterunderhåll (20 %) och skötsel av vägar (23,5 %) typiska arbeten som utförs ytterom gården. Dessa arbeten är man intresserade av att utföra också i fortsättningen. Ca 20 företagare är intresserade av att öka mängden arbeten som utförs åt andra, och bl.a. olika slags röjningsarbeten intresserar. Det finns också ett utbud på skötsel av skyddszoner samt utrustning och arbetskraft för olika slags slåtterarbeten. Skötsel av kulturlandskap och strandområden intresserar också flera företagare. Företagarna inom landskapsskötsel erbjuder också specialkunnande, t. ex. för anläggning och underhåll av friluftsleder och spångar. Drygt 20 företagare gav tillstånd att publicera deras kontaktuppgifter på websidorna www.fhs.fi. Överraskande är att fastän drygt en tredjedel av de svarande har utfört entreprenader åt jordbrukare, har endast ett fåtal (5 %) låtit utföra arbeten på sin egen gård. Likaså är bara knappt 10 % villiga att låta landskapsskötselföretagare i när-området utföra arbeten på den egna gården. Behov finns gällande röjningsarbeten, slåtter av trädor och skyddszoner, skötsel av kultur-landskap samt odlingsarbeten. R-L Pettersson
19/23 Tabell; Företagarnas intresse för olika slags landskapsskötselarbeten. Hurudana landskapsskötselarbeten På egen gård På beställning Intresserad av att utföra åt andra Trädfällning eller gallring och avverkning 72 18 12 Slyröjning 67 15 9 Flisning av stammar ( rangor ) 12 2 2 Skötsel av tätortsskogar 7 2 7 Röjning av igenväxande vyer 37 10 9 Öppning av vyer 24 7 6 Skötsel av skyddszoner 16 4 4 Röjning av strandområden 28 5 9 Slåtter av strandområden 20 5 5 Skötsel av stränder 22 5 5 Slåtter inom landskapsskötsel 26 3 6 Skötsel av ängar 21 6 5 Skötsel av kulturlandskap (vårdbiotoper) 18 5 5 Landskapsbetning, in-/uthyrning av djur 16 6 4 Åkerodling/landskapsväxter 10 3 2 Åkerodling/spannmål och vall 54 7 3 Slåtter av åkrar och ängar 47 11 7 Betesgång 27 6 2 Iståndsättning av igenväxande åkrar 19 4 3 Slåtter med röjsåg/trimmer 33 7 9 Bevattning av bullervallar 0 0 1 Dikesgrävning och -rensning 51 12 8 Underhåll av skidspår 1 1 1 Anläggning och skötsel av skoterleder 0 0 1 Slåtter av vägrenar 37 14 7 Skötsel av rastplatser 0 0 2 Skötsel av frilufts- och utfärdsleder 1 0 3 Anläggning av frilufts- och utfärdsleder 0 1 3 Anläggning och iståndsättningar av spångar 1 0 1 Rivning av gamla byggnader 14 11 8 Vinterunderhåll (vägar, leder) 34 20 9 Skrotinsamling 28 3 3 Skötsel av områden som skall bebyggas (impediment) 2 2 3 Skötsel av naturskyddsområden 3 1 1 Skötsel av begravningsplatser 2 0 0 Skötsel av omgivningen vid lägergårdar 0 1 2 Skötsel av områden vid högspännings- och ellinjer 5 1 4 Byggnadsarbeten enligt traditionella metoder (slan- /stengärdsgårdar etc.) 4 2 3 Skötsel av privata vägar 32 23 11 Cirkelsågning 0 0 1 företagare st. 36 20 Intresserad av att utföra åt Hurudana landskapsskötselarbeten På egen gård På beställning andra
20/23 Den största kundgruppen inom landskapsskötseln är privatpersoner (100 % av företagarna) vilket redan framgår av tabellen ovan men många har också utfört arbeten åt väglag (75 %) och åt andra jordbrukare (58 %). 45 % av alla svarande har utfört arbeten åt flera än en kundgrupp, och de som har arbetat åt endast en kundgrupp har oftast arbetat åt väglag eller privatpersoner. Ungefär en tredjedel av de svarande har utfört landskapsskötselarbeten på beställning, och 27 % av de svarande är intresserade av privatföretagande. Samarbete med andra intresserar 6 % och underentreprenader 9 % av de svarande, och 2 % är intresserade av att fungera i ett andelslag. Yrkesskicklighet är en av grundpelarna för ett gott kundförhållande. I enkäten utreddes de svarandes behov av tilläggsinformation och intresse för fortbildning. Upp till 34 % av de svarande företagarna efterlyste fortbildning och information gällande landskapsskötselarbeten. Av tabellen framgår fördelningen mellan olika intresseområden. Hur viktiga anser ni att landskapsskötselarbetena är? mycket viktiga viktiga mindre viktiga Med tanke på era egna förtjänstmöjligheter 5 31 35 8 Med tanke på kommunens/byns image 23 49 5 1 Med tanke på rekrationsanvändningen och trivseln 27 45 8 1 inte alls viktiga Landskapsskötselarbetena anses viktiga för kommunernas och byarna image och trivsel, och med tanke på förtjänstmöjligheterna viktiga (31 %) och mindre viktiga (35 %). I förundersökningen tillfrågades landsbygdsföretagarna om odlarnas intresse för miljövård på jordbruksområden. Vi utredde också vilka behov och tankar företagarna har gällande vattenskyddsåtgärder. I anslutning till enkäten informerade man också om möjligheterna till miljöspecialstödsavtal och utredde odlarnas intresse och beredskap att anlägga och sköta skyddszoner och mångfunktionella våtmarker. Med hjälp av dessa kan man bl.a. förbättra vattnens tillstånd. Av de svarande odlarna hade endast sju anlagt skyddszoner, och ett tjugotal odlare var intresserade av att anlägga skyddszoner. Ca 15 % av de svarande behöver rådgivning och 10 % behöver planeringshjälp i dessa frågor. Överraskande många 27 % av de svarande var intresserade av att anlägga en mångfunktionell våtmark på sina marker. 20 % hade också redan funderat på placeringen av våtmarken, som i samtliga fall skulle ligga på den egna marken. En del hade också redan funderat på våtmarkens storlek, och de uppskattade storlekarna varierade från 0,1 ha ända upp till 10 ha. I huvudsak skulle de ändå ligga i storleksklassen 0,5-1 ha. För 17 st. markägare var den viltvårdsmässiga aspekten en av målsättningarna med våtmarken, även om knappt hälften ansåg att våtmarken gör större nytta för främjandet av mångfalden och förbättringen av vattnens tillstånd. De flesta som är i behov av rådgivning funderar över placerings- och storlekskraven som ingår i stödformerna. 13 % av de svarande efterlyste rådgivning i våtmarksfrågorna. Anläggningen av våtmarken skulle för största delen av de svarande bli aktuell inom de närmaste åren, och för vissa redan år 2009. Endast 3 % hade ännu inte funderat på tidpunkten. Med hjälp av översiktsplanering har man kunnat sporra markägarna att dra nytta av de möjligheter som specialstöden och de s.k. stöden för ickeproduktiva investeringar erbjuder och anlägga bl.a. skyddszoner och mångfunktionella våtmarker