Laboration 2 - Modulering I denna laboration skall vi

Relevanta dokument
Hemtenta 2 i Telekommunikation

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

LABORATION i TELEKOMMUNIKATION AMPLITUDMODULERING

Examples on Analog Transmission

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

DIGITAL KOMMUNIKATION

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

MATLAB-stöd till Telekomm-kursen Vt-08 För Data- och Elektro

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG

UPPTÄCKT OCH RIKTNINGSBESTÄMNING AV BANDSPRIDDA SIGNALER MED HJÄLP AV KORRELATION

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

2 Laborationsutrustning

Digital kommunikation. Maria Kihl

TSKS21 Signaler, Information och Bilder Lab 2: Digitalisering

Digitala TV-mottagare

7HQWDPHQLNRQVWUXNWLRQVPHWRGHU 'HOWHQWDPHQ / VQLQJDURFKNRPPHQWDUHU

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Laboration i tidsdiskreta system

Laboration - Va xelstro mskretsar

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01

Flerdimensionell signalbehandling SMS022

Signaler & Signalanalys

Byggsats Radio med förstärkare Art.nr: 99409

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

1. Vi har givet två impulssvar enligt nedan (pilen under sekvenserna indikerar den position där n=0) h 1 (n) = [ ]

Växelström i frekvensdomän [5.2]

LabVIEW - Experimental Fysik B

Växelström i frekvensdomän [5.2]

LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING. Med PLL

Signal- och Bildbehandling, TSBB14. Laboration 2: Sampling och rekonstruktion. DFT.

Digital kommunikation. Maria Kihl

Laboration Datorteknik D 1. IR-länk

Komplexa tal. j 2 = 1

Tentamen i Elektronik - ETIA01

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Komplexa tal. j 2 = 1

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys

Signalanalys med snabb Fouriertransform

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Laboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform

Kapitel 35, interferens

Signalbehandling Röstigenkänning

Hambley avsnitt

MOTION till SSA, Årsmötet 2013 Rev. 5

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

LiTH Lab1: Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk Laboration 1. Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar

Grundläggande signalbehandling

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Digitala trafiksätt på HF

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Projekt 3: Diskret fouriertransform

Spektralanalys - konsten att hitta frekvensinnehållet i en signal

Spektrala Transformer

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Laboration i Fourieroptik

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

SIGNALANALYS I FREKVENSRUMMET

Mätsystem. Upplägg. Josefin Starkhammar. Före pausen: Efter pausen:

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter Laura Enflo & Giampiero Salvi

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018

Signal- och Bildbehandling, TSBB14. Laboration 2: Sampling och Tidsdiskreta signaler

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

Hambley avsnitt

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

Laboration 3: Stora talens lag, centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Spektrala Transformer

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

Klubbledarpärm. 5. Spektrumövervakning vid större meeting och tävlingar. 6. Sändarinlämning vid större meeting och tävlingar

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

IE1206 Inbyggd Elektronik

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

Lab 3 Kodningsmetoder

Laboration i Fourieranalys för F2, TM2, Kf2 2011/12 Signalanalys med snabb Fouriertransform (FFT)

Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny

Elektronik 2018 EITA35

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G33(1) TER4(63)

DT1120/DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Tentamen i Kommunikationssystem och nätverk, ETSF15

Laboration 1: Grundläggande sannolikhetsteori, simulering och dataanalys

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Föreläsning 6: Spektralskattning: icke parametriska metoder. Leif Sörnmo 4 oktober 2009

Transkript:

Björn Ekenstam 19/9 2003 Telekommunikation TDV hösten 2003 Laboration 2 - Modulering I denna laboration skall vi Tillämpa MATLAB för att studera några olika Digitalt modulerade signaler Visa dessa signaler i tids- och frekvensplanet Uppgift 1 Undersökning av ASK-signal. En ASK-modulerad bärvåg ( Amplitude Shift Keying ) kan sen ut så här i tidsplanet: Bitsekvens: 1 1 0 1 0 1 En 1:a innebär att bärvågen ligger på under hela bit-tiden, medan en 0:a stryper bärvågen. Skriv en MATLAB-funktion ask(f c, f s, N bit, T bit, Bitseq) Som plottar en ASK-signal i tids- och frekvensplan. Parametrar: f c f s N bit T bit Bitseq Bärvågsfrekvens [Hz] Samplingsfrekvens [Hz] Antal bitar Tiden för 1 bit Bitmönstret, slumpa med t.ex rand

Redovisa 1. MATLAB-kod. 2. Resultatet efter exekvering av ask(10,200,1000,0.25, egen Bitseq) 3. Hur stor är huvudlobens bredd i relation till bit-frekvensen? Frekvens Huvudlob Uppgift 2 Undersökning av FSK-signal En FSK-modulerad bärvåg ( Frequency Shift Keying ) ( Används t.ex i Bluetooth ) kan sen ut så här i tidsplanet: Bitsekvens: 0 1 0 1 1 En 1:a innebär att under bittiden är signalens frekvens lika med bärvågens + en frekvensoffset ( delta_f ) medan medan en 0:a representeras av bärvågsfrekvens delta_f)

Skriv en MATLAB-funktion fsk(f c,delta_f, f s, N bit, T bit, Bitseq) Som plottar en FSK-signal i tids- och frekvensplan. Parametrar: f c delta_f f s N bit T bit Bitseq Bärvågsfrekvens [Hz] Offset [Hz] Samplingsfrekvens [Hz] Antal bitar Tiden för 1 bit Bitmönstret, slumpa med t.ex rand Redovisa 1. MATLAB-kod. 2. Resultatet efter exekvering av fsk(10,2,200,1000,0.5, egen Bitseq) 3. Hur stor är huvudlobens bredd i relation till bit-frekvensen?

Uppgift 3 Undersökning av PSK-signal. PSK eller Phase Shift Keying är en typ av digital bärvågsmodulation, där bärvågens fasläge bestäms av den digitala informationen. Låt oss anta att den omodulerade bärvågen kan tecknas: sc( = cos(2πf Vidare den modulerade bärvågen: s C ( = cos(2πf t + a( π ) Obs att detta uttryck gäller under 1 bit-tid! a( = 0 för informationsbit = 0 a( = 1 för informationsbit = 1 C Detta innebär att en 0:a ej påverkar bärvågens fas, medan en 1:a skiftar bärvågens fas π eller 180 0. För t.ex bitföljden 0 0 1 0 1 ser s( ut så här Digitala data a( Av data modulerad bärvåg s( Fassprång π här

En vanlig variant av PSK är QPSK ( Quadrature Phase Shift Kying ) som arbetar med 2 bärvågor 90 0 fasförskjutna. sin( 2πf C b0 b2... bit-tid 2T bit Q-komponent b0 b1 b2 b3... bit-tid T bit QPSKsignalen b1 b3... bit-tid T bit I-komponent cos( 2πf C f C är bärvågens frekvens. Inkommande bitström: b0, b1, b2, b3,... med bit-tid T bit, delas upp i 2 parallella strömmar, med bit-tiden 2 T bit. enligt. figuren. Den digitala informationen ( b0, b1, b2,... ) är kodad så här: 1 +1, och 0-1 Bitströmmarna modulerar var sin bärvåg, symbolen motsvarar ren multiplikation. QPSK-systemet arbetar alltså med 4 symboler, 00, 01, 10, 11. Detta kan grafiskt åskådliggöras så här Q 10 11 I 00 01

Redovisa 1. Antag att bithastigheten är 1 Mbit/s i ett QPSK-system. Hur stor är då symbolhastigheten? 2. Skriv ett MATLAB-program som 1. Generar en slumpmässig följd av 0:or och 1:or. Normalisera bit-tiden T bit = 1 och ta med åtminstone 1000 bitar 2. Låter dessa data QPSK-modulera en bärvåg, var frekvens f C kan sättas till t.ex 10. 3. Beräknar och plotta spektrum för dels bitföljden och dels den modulerade bärvågen. 4. Frivillig uppgift: Visa att en QPSK-signal kan demoduleras och avkodas genom att man multiplicera den med likadana bärvågor som på sändarsidan. Se figur nedan. sin( 2πf C Q-komponent b0 b2... bit-tid 2T bit QPSKsignalen I-komponent b1 b3... bit-tid T bit cos( 2πf C QPSK-demodulator