Verksledningskansliet Gunilla Olsson 2007-05-06 1 (12) Skolsystemet i olika länder Land: Storbritannien (Skottland beskrivs också separat) Styrning, administration och genomförande Storbritannien är ett förenat kungadöme med en regering för England, Wales, Nordirland och Skottland. I London-regeringen finns bl.a. ett ministerium för utbildning. I Wales och Skottland finns också folkvalda parlament (Assembly Government respektive The Scottish Parliament) och ministerier (Department for Training and Education, The Scottish Executive samt i Nordirland Department for Education) som utformar och administrerar utbildningen så att den har vissa särdrag inom det gemensamma ramverket. Inom England, Wales, Nordirland respektive Skottland fördelas styrningen, ledningen och finansieringen på två nivåer, den centralt statliga där ett antal myndigheter eller andra centrala organ kompletterar ministerierna, samt den lokala nivån där man de senaste decennierna på olika sätt stärkt skolornas autonomi relativt de överordnade. I England och Wales har de lokala skolmyndigheterna reformerats och omorganiserats enligt The Local Government Act 2000. Local Education Authorities (LEA) ska ha en förvaltning med ansvar för bestämda frågor (tillgång till utbildning, förskoleverksamhet, uppföljning/tillsyn, särskilda stödinsatser, läsårstider, transporter, etc.), i princip motsvarande svenska kommuner. I övrigt har skolorna stort ansvar för genomförande, kvalitet och resultat i den utbildning de svarar för. Alla skolor måste ha en styrelse (governing body) som sätter mål för verksamheten och övergripande normer medan rektorn (head teacher) som ingår i styrelsen, har ansvar för den dagliga verksamheten. Från år 2006 har styrelsen ansvar för budget, personal, intagning och relegering av elever, hur skolan konkretiserar den nationella läroplanen och skolans resultat. Rektor och personal rapporterar till styrelsen som i sin tur ska återrapportera till föräldrar och närsamhälle. Lärarna ansvarar för undervisningssätt och läroböcker och för de egna undervisningsresultaten. Kommunerna finansierar skolorna via egna skatteintäkter kompletterade med statsbidrag. Från år 2000 fördelas medel till skolor/institutioner som erbjuder högre sekundärutbildning inklusive yrkesinriktad sådan av The Learning and Skills Council for England och motsvarande myndigheter i Wales. Skolorna får en summa som de själva disponerar och svarar för. Offentliga och privata skolor I England är cirka två tredjedelar av skolorna community schools, med kommuner (Local Education Authorities, LEA) som huvudmän. Bland de övriga finns dels de som är helt privat finansierade. Cirka 7 procent av samtliga elever går i sådana independant schools bland vilka ingår särskilt prestigefyllda skolor som Eton m. fl. De ska vara registrerade hos utbildningsministeriet och inspekteras och bedömas ha en tillfredsställande standard men de måste inte följa den nationella läroplanen och andra föreskrifter. Övriga icke-kommunala skolor är s k voluntary schools med kyrkor, företag, andra organisationer eller juridiska personer som huvudmän. De är maintained, dvs.
2 (12) de är offentligt finansierade genom bidrag från LEA och från staten och följer samma nationella bestämmelser som kommunala skolor. Kvalitetssäkring Se nedan, Sammanfattning Förskoleverksamheten I England och Wales är kommunerna ansvariga för att det finns förskoleplatser för alla 3- och 4-åringar. Enligt en ny lag från år 2002 betraktas nu verksamheten för 3-4-åringarna som det första steget i utbildningssystemet med en betydelsefull roll i att utveckla barnens färdigheter och kunskaper och förbereda dem för skolan. Vanligen sträcker sig barnens vistelse där 2,5 timmar per dag utan kostnad, längre tid då föräldrarna erlägger avgifter. Godkända förskolor av olika slag ges bidrag. Den obligatoriska utbildningen Den obligatoriska utbildningen är indelad i fyra nyckelstadier (key stages, KS) KS 1: 5-7 år, KS 2: 7-11 år, KS 3: 11-14 år, KS 4: 14-16 år. De första två erbjuds i primärskolor, de två senare i lägre sekundärskolor. Många av sekundärskolorna har också utbildning på högre sekundärnivå, upp till 18 år. Som övergripande mål för primärskolan gäller att utbildningen ska främja elevernas andliga, moraliska, kulturella, mentala och fysiska utveckling i skolan och i samhället och förbereda för vuxenlivets möjligheter, ansvar och erfarenheter. I primärskolan (KS 1 och KS 2) utgör följande ämnen den obligatoriska läroplanen: engelska (walesiska), matematik, naturkunskap, design och teknologi, IT, historia, geografi, konst, musik och idrott. Undervisningen är inte ämnesbunden. I key stage 3 omfattar den obligatoriska, ämnesindelade undervisningen/läroplanen engelska (walesiska/iriska), matematik, naturkunskap, design och teknologi, historia, geografi, modernt språk, konst musik, idrott, samhällskunskap. I key stage 4 ingår samma ämnen utom konst. I stället ska det finnas vissa valmöjligheter för eleverna, bl.a. yrkesinriktade studier. Det finns ingen nationell timplan för ämnena, endast rekommenderade minimiantal lektioner per vecka, t.ex. 21 timmar för 8-12-åringar. För ämnena finns närmare anvisningar i national guidelines men utbildningen styrs till stor del av de föreskrivna bedömningarna av elevernas kunskaper via föreskrivna prov. Den högre sekundärutbildningen Utbildning för 16-18-åringar eller äldre erbjuds i secondary schools eller i colleges. Cirka 75 procent av 16- till 18-åringarna går i någon form av högre sekundärutbildning, allmän eller yrkesinriktad. Skolor som kallas secondary schools och sixth form college erbjuder allmän utbildning, andra further education colleges främst yrkesutbildning. Även tertiary colleges (som alltså ligger på den tredje nivån) erbjuder både allmän och yrkesinriktning och riktas till samma åldersgrupp, 16 år eller äldre.
3 (12) Further education finns av följande typer: allmän (academic) och yrkesinriktad (vocational) utbildning för 16-19-åringar yrkesutbildning och träning för vuxna som söker arbete kompetensutveckling som vänder sig till arbetsgivare som vill utveckla sin arbetskraft/anställda andrachans, allmän utbildning för vuxna lärande för nöjes skull och för personlig utveckling. Utbildningen är avgiftsfri till 19 års ålder. För denna högre sekundärutbildning finns inga nationella studieprogram, programmål, läroplaner eller kursplaner som fastställts av utbildningsministeriet. Den läroplan som eleverna följer beror på vad de väljer för slutexamen och de kursplaner som utifrån målet att förbereda för en viss examen har utarbetats av en s k awarding body. De som anordnar utbildning (skolor och colleges) planerar och erbjuder således kurser avsedda att förbereda eleverna för bestämda examina på olika nivåer. Kurserna kan i sin tur leda till fortsatta studier eller till arbetslivet. Skolorna ansvarar inte för examina, det gör awarding bodies, särskilda prov- och kvalifikationsorgan som i sin tur måste utarbeta mål, krav, kursplaner, prov m.m. utifrån nationella standards och ramverk (The National Qualifications Framework). Mål, kursplaner, prov och diplom, titlar och examensbetyg etc. godkänns och kontrolleras av den nationella myndigheten The Qualifications and Curriculum Authority (QCA). Denna myndighet kvalitetssäkrar och godkänner även awarding bodies. - Academic courses är för de 16-17-åringar som ämnar gå vidare till högre utbildning. De rekommenderas att studera upp till fem ämnen under det första året. Därefter fördjupar de sig ofta i tre ämnen. Skolor kan dessutom bestämma att vissa är kurser obligatoriska (studievägledning, idrott, religionskunskap, etc.). Alla kurser och delkurser bedöms och betygssätts enligt en skala A-E samt U för icke godkänt. Slutmålet är en examen kallad General Certificate of Education, Advanced eller Advanced Subsidiary level ( GCE A-level/AS-level). - Vocational courses har traditionellt erbjudits i colleges men blir alltmer tillgängliga i skolor. Examenssystemet och därmed kurs-/programutbudet håller på att reformeras. Tidigare fanns s k General National Vocational Qualifications (GNVQs) på tre nivåer (grundläggande, mellan- och avancerad nivå) inom varje bransch- eller yrkesområde. Utbildning för att klara den grundläggande yrkesexamen kunde påbörjas redan i 14-årsåldern. Reformarbetet har lett till att nya examina införs. En Advanced Vocational Certificate of Education kräver att eleven har avslutat den obligatoriska utbildningen. En sådan examen ska leda till antingen anställning eller till fortsatta studier för kvalifikationer på en högre nivå. Yrkesutbildningarna sorteras inom utbildningsområden, t.ex.: (tillämpad) konst och design, (tillämpat) företagande, bygg, teknik/ingenjör, hälsa och omvårdnad, hotell/catering, informations- och kommunikationsteknologi, fritid och rekrea-
4 (12) tion, tillverkning, media, utövande konst, detaljhandel och distribution, naturvetenskap, resa och turism. I England finns det en uttalad ambition att minska skillnaderna mellan academic courses (förberedande för studier på tertiär nivå) och vocational courses (förberedande för arbete inom bestämd sektor/yrke). Ett arbete som drivs från utbildningsministeriet syftar till att öka möjligheterna för studerande att växla studieväg och att på olika sätt se till att studievägar blir jämbördiga i värde och status. En reform pågår inom utbildningen för 14-19-åringar. Implementeringen ska pågå till 2015 och har fyra huvudpelare : yrkesutbildningar från 14 års ålder som ger klara vägar till högre utbildning och/eller anställning förnyat fokus på matematik och engelska i secondary scools nya möjligheter till utmaningar för de mest begåvade eleverna vägar att motverka bristande motivation som leder till att elever lämnar utbildningen för tidigt. De nya studievägarna för 14-19-åringarna ska leda till examen/slutbetyg/diplom med specialisering som i sin tur ska leda till möjligheter till praktiskt lärande. Samtidigt pågår en uppstrukturering av kravnivåerna och kvalifikationsnivåerna i slutbetygen. Från 2004 ska dessa utformas så att de motsvarar krav på en av nio nivåer där de högsta kravnivåerna har tydligare anknytning till universitetsutbildning. Strukturen kallas Framework for Achievement. Lärlingsutbildning För England gäller en särskild lag från år 2 000 för all utbildning och träning efter den obligatoriska nivån. Flera insatser ska leda till att fler har en längre utbildning och att yrkesutbildning ska få bättre status och bli mer attraktiv för unga. Lärlingsutbildning definieras som structured programmes that combine work-based training with off-the-job learning. Det finns både Apprenticeship som leder till en examen NVQ, nivå 2 och Advanced Apprenticeship till nivå 3. Dessutom finns, från 2004, Young Apprenticeships, där ca 1000 ungdomar deltar, den vänder sig till yngre elever, 14-16-åringar. Regeringens mål är att 25 % av alla ungdomar ska starta på ett lärlingsprogram före 22 års ålder. Ett Learning and Skills Council (LSC) har inrättats som har ansvaret för att det finns tillgång till utbildning för alla som är äldre än skolpliktsåldern. LSC arbetar via nätverk av lokala LSC. De ska förmå lokala arbetsgivare att erbjuda platser till yrkesutbildning och bidra ekonomiskt. De ska också tillsammans med de lokala arbetsgivarna definiera behov av yrkesfärdigheter och identifiera hur utbildningserbjudanden möter dessa kompetensbehov. Vidare finns ett ansvarigt organ (Sector Skills Development Agency) som ska ta fram vilka krav på arbetskraft som behöver identifieras och vidareutvecklas. Denna har i sin tur stött utvecklingen av Sector Skills Councils som leds av arbetsgivare och finns i hela Storbritannien. I dessa ingår också
5 (12) fackliga representanter och yrkes-/branschorgan som bl.a. ska utveckla s k moderna lärlingsutbildningar, nationella examens- och kravspecifikationer etc. för respektive bransch/sektor som de representerar. Vidare finns en Learning and Skills Development Agency med ansvar för utveckling av policy och praktik inom yrkesutbildningsområdet. Ytterst är det The Qualifications and Curriculum Authority (QCA) som samordnar, upprätthåller och kontrollerar de standarder, examina och examinationer som de s k awarding bodies ansvarar för. QCA kvalitetssäkrar med andra ord ytterst all yrkesutbildning i relation till The National Qualifications Framework. Redan 1995 inleddes en satsning på s k modern lärlingsutbildning avsedd att leda till yrkesexamen motsvarande nivå 3 av National Vocational Qualifications. Denna lärlingsutbildning är avsedd för 16-åringar eller ungdomar upp till 25 år. De flesta lärlingar har status som anställd, dvs. de har lön. Utbildningen/träningen läggs upp så att den motsvarar den som erbjuds i skolor. Utbildningar leder till examina inom 80 sektorer, t.ex. industri, byggnation, företagande, bank, IT, detaljhandel. Ett nationellt ramverk tas fram som ska reglera förhållandet mellan arbetsgivare och lärling. Inom ramen för satsningen New Deal görs insatser för arbetslösa 18-24-åringar som bl.a. kan innehålla utbildning. Både lärlingsutbildning och de utbildningssatsningar som görs inom New Deal genomförs via skolor, colleges, privata utbildningsföretag, branschinstitut eller vanliga företag. Från år 2004 har alla unga med fem eller fler godkända betyg i ett General Certificate of Education rätt till lärlingsutbildning. Kunskapsbedömning, betyg, examina och examination I England får eleverna vid sju års ålder göra uppgifter och skriftliga prov i engelska och matematik. Svaren rättas av läraren men under kontroll av det organ som utformar proven. Eleverna (i England och Wales) genomgår också prov i engelska, matematik och naturkunskap i slutet av key stage 2 (11 års ålder). Proven rättas och betygssätts av en extern instans (de som utarbetar proven). Den skala som används vid betygssättningen kallas nationell Curriculum 1-8 level scale. Där motsvarar nivå 2 vad som kan förväntas av 7-åringar, nivå 4 vad som kan förväntas av 11-åringar. Denna skala ska användas både vid rättningen av de obligatoriska externa proven och av lärarna i deras betygssättning. Det är dessa resultat som görs offentliga och kan publiceras t.ex. i tidningar för jämförelser av skolornas resultat. De ska användas av inspektionen och av skolorna själva i deras självvärdering. Eleverna får däremot inget slutbetyg efter primärutbildningen utan fortsätter direkt till sekundärskolan. Vid slutet av key stage 3 (14 år) ska alla elever genomföra prov i engelska/walesiska, matematik och naturkunskap. Dessutom ska lärarna bedöma elevernas kunskaper med stöd av kriterier som uttrycker nationella förväntade standards i alla övriga obligatoriska ämnen. Resultaten både på de nationella proven och lärarbedömningarna ska göras på den nationella 1-8-gradiga skalan där nivå 5 och 6 motsvarar vad som förväntas av 14-åringar.
6 (12) Efter key stage 4 genomgår de flesta elever examinationer för att nå ett General Certificate of Secondary Education (GCSE) i ett antal ämnen, inklusive i yrkesämnen om eleven valt en sådan inrktning. Betyget i varje ämne sätts på en 8-gradig skala. I högre sekundärutbildning väljer eleverna ämnen och kurser utifrån vilka ämnesbetyg de vill ha i sitt diplom/avgångsbetyg vid slutet av utbildningen. De som anordnar utbildning (skolor och colleges) sätter samma kurser som ska leda till vissa examina. Dessa leder i sin tur till fortsatta studier eller till arbetslivet. Skolorna ansvarar inte för examina, det gör s k awarding bodies, särskilda prov- och kvalifikationsorgan som i sin tur måste utarbeta mål, krav, kursplaner, prov m.m. utifrån nationella standards och ramverk (The National Qualifications Framework, General National Vocational Qualifications, The Advanced Vocational Certificate of Education, m.fl.). Awarding bodies och de kursplaner, prov och qualifications (diplom, titel, examensbetyg etc.) som utbildningsanordnarna utarbetar godkänns och kontrolleras av den nationella myndigheten The Qualifications and Curriculum Authority (QCA). Examinationen för att få ett diplom/en examen är både intern och extern, dvs. lärarna respektive en awarding body svarar för den. Tertiär utbildning Enligt en lag från 1988 definieras i Storbritannien högre utbildning: en kurs med högre standard/krav än dem som leder till General Certificate of Education Advanced Level eller Business and Technology Education Council National Diploma or Certification. En lag från 1992 gav en enhetligare och tydligare legal ram för högre utbildning. Många tidigare yrkeshögskolor fick universitetsstatus. Därtill finns numera högskolor som benämns colleges of higher education och university colleges. Examensnivåerna har varit honours degrees där bl.a. ingår kandidatexamen, och postgraduate qualifications där bl.a. magisterexamen ingått. Från år 2004 finns ett nytt ramverk för all universitets- och högskoleutbildning och de examina den leder till (higher education qualifications) med fem nivåer: certificate, intermediate, honours, masters och doctoral. Sammanfattning beslutsbefogenheter Typ av beslut att bestämma ekonomi, organisation, administration av skolväsendet Beslutande Övergripande ansvar ligger på ministeriet, Departement for Education and Skills eller motsvarande i Wales och Nordirland. De ska svara för att kostnader kan täckas via statsbudgeten, för övergripande satsningar, national programmes samt för att systemet håller ihop nationellt liksom för att det finns lärarutbildning och lärare. Därifrån utbetalas statsbidragen till de lokala myndigheterna (LEA:s) som sedan betalar vidare till alla state-maintained skolor. Ministeriet svarar också för kostnaderna för postgymnasial (further education) och tertiär utbildning och för studerandestöd. För den närmare planeringen, organiseringen och ekonomiadministrationen svarar sedan, för förskola, barnomsorg och skola, s k local education authorities (LEA). För eftergymnasial utbildning sköts
7 (12) Typ av beslut Beslutande detta av The Learning and Skills Council och för universitet/högskola Higher Education Funding Council for England/Wales, på Nordirland arbetsmarknads- och utbildningsdepartementet. LEA:s svarar också för viss vuxenutbildning. LEA finansierar sin budget dels via statsbidragen, dels genom egna skatteuttag (council tax). Alla state-maintained skolor får sina ekonomiska bidrag från kommunen. Bidraget ska skolan använda för skolans ändamål, men under eget ansvar. att bestämma i personalfrågor som t.ex. tillsättning och anställning (av olika kategorier personal, t.ex. chefer, lärare, annan personal), arbetsvillkor, karriär, lön, kompetensutveckling m.m att bestämma om läroplan, kursplaner, annat regelverk som har med mål, innehåll, metodik att göra att svara för nationell utvärdering av kvaliteten och resultaten i skolväsendet som helhet; förekomst av lokal utvärdering/självvärdering Alla skolor har en förhållandevis hög grad av självbestämmande. Alla har en governing body(styrelse) som ansvarar för den allmänna styrningen och som har medlemmar med representanter för olika intressenter. Utbildningsministern beslutar men får råd av en särskild myndighet, The Qualifications and Curriculum Authority (QCA) som räknas som en icke-ministeriellt myndighet (non-departmental body). Alla skolor ska ha en balanserad och bred läroplan/lärogång och de har rätt att utveckla denna så att den reflekterar särskilda behov och omständigheter. Alla offentligt finansierade skolor har samma nationellt bestämda krav på innehåll och mål i enskilda ämnen. Både myndigheterna och rektorerna har ansvar för innehåll och organisation av den genomförda läroplanen. Inspektionen, Ofsted, har ansvaret för utvärderingen av alla skolor (även privata), förskoleverksamhet och barnomsorg och tillgången till utbildning för 16-19-åringar. Inspektion av eftergymnasial utbildning ligger hos Adult Learning Inspectorate (ALI) men förväntas gå över till Ofsted. Samtidigt har det bildats en ny myndighet, the Quality Improvement Agency (QIA) som under en 3-årsperiod, ska utveckla kvaliteten i den eftergymnasiala utbildningen. För högre utbildning (universitet) finns The Quality Assurance Agency for Higher Education (QAA). Inspektionen av skolor som Ofsted svarar för skiljer sig från övriga länder på så sätt att inspektionen till stor del sköts av kontraktsanställda uppdragstagare. Enligt den senaste reformeringen av inspektionens uppdrag ska alla skolor granskas av inspektionen vart tredje år. Alla skolor ska också kontinuerligt göra en självvärdering. Det är huvudsakligen med denna som grund som inspektionen gör sina granskningar av de flesta skolor, plus det underlag som genereras genom statistik från
8 (12) Typ av beslut Beslutande prov- och examenssystemet och från andra nationella statistikkällor. Ofsted tillhandahåller handfast handledning för att göra en självvärdering och dessutom den statistik som de kräver att man använder. Skolorna kan nå detta genom att följa en arbetsgång ungefär som i ett webb-baserat enkätformulär, via webben. Inspektionerna blir på så sätt ett skribordsarbete kombinerat med ett en- till tvådagars besök på plats, vart tredje år. För de skolor som är i riskzonen och har dåliga värden följer inspektörerna betydligt mer nära och ofta utvecklingen. Ofsted, inte rätt att stänga en skola, vare sig den är offentlig eller privat, på grund av dålig kvalitet. Men chefen för Ofsted kan råda utbildningsministern att vidta åtgärder. Detta kan ske om Ofsted först bedömt skolan som undermålig och den blivit föremål för särskilda åtgärder som t.ex. upprepade inspektioner för att följa skolans insatser för att rätta till brister som inspektionen påtalat. En sådan uppföljningsprocess från Ofsteds sida kan pågå i två år. Då Ofsted påtalar problemen kan utbildningsministern se till att styrelsen byts ut eller att skolan läggs ner. Det senare händer med ungefär 20 skolor årligen. För att de aktuella eleverna ska få utbildning kan de antingen föras över till en annan skola i området eller också kan utbildningsministern se till att en ny skola öppnas där den nedlagda funnits eller i närområdet (kallas a fresh start). Osted fokuserar i sina inspektioner särskilt på skolledningen och ledningsteamet. Ofsted kan dock inte avskeda en rektor eller en lärare. Men genom att inspektionsresultaten pekar på brister kan rapporterna leda till att styrelsen eller den lokala myndigheten (LEA/kommunen) avskedar personer. Ofsted kan inte heller förbjuda undervisningsmaterial, läroböcker etc. men kan rapportera om det, vilket i helhetsbedömningen visar att skolan har kvalitetsbrister som i sin tur kan leda till krav på särskilda åtgärder. att svara för utvärdering av elevernas kunskapsutveckling, nationella prov och utarbeta sådana The Qualifications and Curriculum Authority ((QCA) är en (ganska) fristående myndighet som får sina penningmedel från ministeriet och som styrs av en styrelse vars medlemmar utses av utbildningsministern. Dess uppdrag är att ge råd till ministern i allt som har att göra med läroplan, kunskapsbedömningar och examenskrav på skolområdet (inte universitetsnivån). QCA ansvarar för utvecklingen av kursplaner och allt vad som hör till läroplanen (curriculum), även för förskolan, granska mål, krav, examina och examinationsförfarandena i alla typer av skolutbildningar. Det är dock s k Awarding bodies som svarar för genomförandet av examinationer/prövningar. Dessa är oberoende organisationer. De måste följa nationella bestämmelser. De har också en roll i att utveckla kursplaner, godkänna de centra (skolor) som svarar för undervisningen, uppföljning och utvärdering av examinationsprocessen i further education, alltså gymnasieutbildningen. att svara för till- På nationell nivå ansvarar Ofsted (se ovan). Det är i första hand
9 (12) Typ av beslut syn/inspektion/kontroll i fråga om hur regelverket följs och kvaliteten upprätthålls i enskilda skolor; Beslutande LEA (local education authorities) som ska kvalitetssäkra utbildning och omsorg inom sitt område, de har alltså ett ansvar motsvarande de svenska kommunernas. Genom en Children Act 2004 pågår en utveckling mot nya local authorities, LA:s, varigenom den lokala skolmyndigheten (LEA) integreras med andra lokala sektorsmyndigheters ansvarsområden. Dessa nya myndigheter/organisationer kallas Children s Service Authority (CSA) och omfattar education services, social services, health services. Det finns också en skyldighet att ha en Director of Children s Services och politiskt vald Huvudledamot (Lead Member) som ansvarig för CSA. LEA:s/LA:s har ansvar för att skolplikten fullföljs. att svara för revision/motsvarande ekonomisk uppföljning; att svara för stöd till utveckling av skolväsendets och undervisningens kvalitet (utvecklingsprojekt, stimulansbidrag ); Oklart??? Ministeriet driver vissa utvecklingsprogram, t.ex. under 2004 då man gjorde insatser bl.a. mot skolk inom ramen för ett Improving Behavior and Attendance programme. Man hade konstaterat att i primäroch sekundärskolorna omfattade skolket 0,7 % av halvdagarna eller, räknat på annat sätt, 7,5 millioner lektioner missades under ett år. Då genomfördes något av en razzia i vissa områden med särskilt höga siffror i skolkstatistiken. I dessa deltog både personal inom skolväsendet och polis. Ett annat exempel är Young Apprenticeship programme, en del i den s k 14-19 National Strategy att bekosta och besluta om medel för forskning, att genomföra forskningsprojekt att granska läromedel Statsbidrag till högre utbildning fördelas av Higher Education Funding Councils i England, Wales och Scotland. Det finns en Arts and Humanities Research Council som bestämmer bidragen till forskning inom dessa områden (som kanske innefattar pedagogik/skol- /utbildningsforskning?). Lärare bestämmer över läromedel och metoder. Ofsted kontrollerar vilka läromedel som används. att utbilda lärare att förklara lärare behöriga till anställning/behöriga att undervisa Lärarutbildningscolleges Lärarutbildningscolleges.
10 (12) Mer om det engelska systemet Storbritannien har ca 55 miljoner invånare. År 2004 fanns nästan 10 miljoner barn/elever i de offentliga förskolorna och skolorna. I England och Wales är dessa ca 27 000. Dessutom fanns det ca 600 000 barn/elever i privata skolor. England, Wales, Nordirland och Skottland har var sitt utbildningsministerium med lite olika lösningar på myndighetsorganisationen och styrningen inom sina områden. Ca 96 procent av eleverna går i offentligt finansierade skolor, cirka 6 procent går i skolor som inte har statsbidrag utan där avgifter helt bekostar utbildningen. År 2004 fanns det ca 30 000 skolor och förskolor av vilka drygt 2 000 in var avgiftsfinansierade. Engelska är undervisningsspråk utom i Wales där det är antingen walesiska eller engelska eller en kombination. Alla walesiska barn måste dock ta en kurs i walesiska. Motsvarande gäller på Nordirland. Barnen kan ofta välja mellan skolor som har walesiska/iriska eller engelska en skola som undervisningsspråk. Pre-primary education Från 3 månaders till 3 års ålder bekostas omsorgen av privata eller frivilliga medel och organisationer. Föräldrar betalar avgifter. Barn mellan 3-5 år kan gå i statsunderstödda nursery schools och klasser i primärskolor och i frivilliga eller privata institutioner (motsvarande förskolor). Regeringen har satt upp mål för att utvidga offentligt finansierad utbildning (education) och barnomsorg. Nytt regelverk (nationella mål) ska införas från 2008 som ska gälla omsorg, lärande och utveckling för alla barn 0-5 år. Gratis deltidsförskola finns nu att tillgå för alla 3- och 4-åringar i England och Wales. Barn i denna ålder ska erbjudas fem 2,5 timmars vistelse per vecka 38 veckor om året. Majoriteten av 3- och 4-åringar deltar i någon form av pre-primary eller primary education. Från 2002 är det nu formellt beslutat om ett foundation Stage (grundläggande stadium) för barn 3-5 år att delta i offentligt finansierad verksamhet och att barnen ska arbeta mot early learning goals inom sex nyckelområden i en läroplan (personal, social and emotional development, communication, mathematical development, knowledge and understanding of the world, physical development, creative development).
11 (12) 5-åriga barn tillhör vad som kallas reception class. Skolplikten - eller snarare utbildningsplikten - gäller från 5-16 års ålder (i Nordirland från 4-16). Den omfattar två skolformer, primär- och lägre sekundärskolor. Ca 75 procent av årskullarna fortsätter att utbilda sig efter 16-årsåldern, ca 44 procent går vidare till universitets- eller annan högskoleutbildning (2004). Primär- och lägre sekundärutbildning Primärskolor omfattar barn 5-11 år. I vissa fall talar man också om mellanskolor för barn 8-12/13 år. Många skolor omfattar både primär- och sekundärutbildningen, dvs. är något motsvarande svenska grundskolor. Det råder fritt skolval, dvs. föräldrar får ansöka till vilken skola som helst. Alla skolor måste ha en intagningspolicy. Läsåret ska vara 190 dagar. För närvarande finns en viss rörelse mot att skolor ska ha ett skolår indelat i sex i stället för i två terminer. I primary schools går man 23,5 timmar per vecka om man är 5-7 år, 23,5 timmar om man är 7-11 år och 24 timmar om man är 11-14 år, 25 timmar för 14-16-åringar. Klasser med 5-7-åringar kan ha upp till 30 elever. Många elever byter skola i 11-årsåldern då man går i (lower) secondary schools. På Nordirland finns fortfarande den gamla skolformen Grammar school där eleverna går mellan 11 och 19 år. Lärarutbildningen Lärare är anställda antingen av den lokala myndigheten (local authority) eller av skolan/institutionen. Grundutbildning för lärare omfattar 3- eller 4-årig Bachelor of Education examen, eller en bachelor s examen påbyggd med en 1-årig Postgraduate Certificate in Education. Den förra utbildningen är vanlig för lärare i primärskolor, den senare för sekundärskolor. Lärare i sekundärskolor är ämnesspecialiserade. Grundutbildningen leder till Qualified Teacher status. Lärare i eftergymnasial utbildning ska numera (från 2001) ha en lärarutbildning. Numera är det vanligt att även institutioner inom högre utbildning kräver lärarutbildning av den undervisande personalen. Styrdokumenten Curriculum är lärogången för utbildningen inom viss skolform. Ordet används i betydelsen skolans sätt att lägga upp studierna och förverkliga vad som bestämts på nationell nivå och även i fråga om lärogången för en viss elev. Det som motsvarar våra nationella kursplaner kallas national guidelines. Det är alltså summan av dessa guidelines som utgör den nationella läroplanen, tillsammans med andra nationella regler. De nationella guidelines sägs innehålla den grund som ska täckas in och hur elevernas lärande ska bedömas och rapporteras. Det finns curriculum guidelines i språk, matematik, ICT, miljö, expressive arts, religiös och moralisk utbildning, hälsa och personlig/social utveckling. Obligatoriska ämnen är engelska, matematik,
12 (12) naturvetenskap, idrott, design och teknologi, IT, temaarbeten. Efterhand studerar man geografi, historia, fler språk, samhällskunskap, humaniora. I själva verket lägger man stark tonvikt på output, dvs. vad eleverna presterar på de prov som alla elever genomför i alla ämnen vid slutet av varje key stage. Många av proven är nationella framför allt i kärnämnena (engelska, matematik, naturkunskap, IT) och rättas externt men vissa får rättas av läraren, vissa är något mittemellan. Eleverna bedöms vid 7, 11, 14 års ålder av sina lärare och/eller genom nationella prov i kärnämnena engelska, matematik, naturvetenskap och IT (endast 14-åringar). 14-åringarna får betyg också i andra ämnen. Output-orienteringen visar sig också i att man talar om examensinriktningen snarare än undervisningsinriktningen, i varje fall i sekundärutbildningen. Studie och yrkesorientering Regeringen har satsat på studie- och yrkesvägledning. Alla som deltar full tid i utbildning har rätt ill rådgivning. Service ges inom vad som kallas Connexions (informationscenter?) som ska ge information m.m. till 13-19-åringar. De ska också hjälpa ungdomar att komma ut på arbetsmarknaden. Rådgivarna finns även i skolor och utbildningsinstitutioner.