Land: Italien. Skolsystemet i olika länder

Transkript

1 Verksledningskansliet Gunilla Olsson (12) Skolsystemet i olika länder Land: Italien Styrning, administration och genomförande Italien har, förutom ett ministerium för utbildning, universitet och forskning även en statlig administrativ indelning i 20 regioner. Vissa regioner har särskild status som autonoma med viss rätt att utfärda föreskrifter. De har stort ansvar och befogenheter för både administration, innehåll, kvalitet och genomförande av utbildning, bl.a. genom en statlig inspektion med fokus på styrning av skolornas verksamhet. Regionerna är indelade i provinser och de i sin tur omfattar flera kommuner. Reformer pågår som syftar till att föra över makt och ansvar till lokal nivå inom ett nationellt ramverk och att renodla de statliga uppgifterna. De pågående förändringarna gör strukturen och ansvarsfördelningen inom systemet svårfångade för närvarande. Skolorna har enligt en lag från år 2001 autonomi i fråga om de pedagogiska frågorna, arbetssätt, organisation, försöks- och utvecklingsarbete, dock inom ett ramverk som ska garantera likvärdigheten i hela systemet. Från år 2003 har den provinsiella statliga administrativa nivån tagits bort. Italienska skolor har dock inte finansiell autonomi. Staten svarar för administrativa och didaktiska kostnader, regioner, distrikt och kommuner svarar för byggnader, materiel och visst elevsocialt stöd. Inspektionen ska förändras mot ett utvärderingsuppdrag gentemot skolor eller av systemet. Offentliga och privata skolor Cirka 8 procent av eleverna i primär- och lägre sekundärskolor går i icke-offentliga skolor. Bland dessa finns två kategorier, statligt godkända skolor som får statbidrag och ska erbjuda motsvarande utbildning och standard som de offentliga och helt privata skolor som finansieras med avgifter eller donationer etc. Förskoleverksamheten Förskolan (3-6 år) har ansetts vara det första stadiet i utbildningssystemet sedan 1991 men staten tog ansvar för förskolor redan För de allra minsta barnen finns också barnhem. Staten driver förskolor men ofta är de kommunala eller privata som får stöd med statsbidrag. Scuole dell Infanzia har sedan 2005 något motsvarande en svensk läroplan, bl.a. finns nationella riktlinjer om pedagogiska aktiviteter av viss omfattning och mål för lärandet, t.ex. Indicazioni Nazionali per i Piani personalizzati delle attività educative som inte är obligatorisk men som ska vägleda vid utformningen av individuella utvecklingsplaner. Barn vistas i förskolan mellan 25 och närmare 50 timmar i veckan, 35 veckor per år.

2 2 (12) Den obligatoriska utbildningen Skolsystemet håller på att reformeras i grunden, med början år Nu talar man om den första utbildningscykeln som omfattar de första åtta åren, varav de första fem åren tillhör primärskolan, de följande tre räknas som lägre sekundärutbildning. Primärskolans första år ska vara en övergång från förskolan, därefter följer två stadier om vardera två år. Nationella Indicazione, riktlinjer, från år 2004 anger specifika mål för lärandet för varje ämne, dvs. vad eleven ska ha uppnått vid slutet av kursen. De ämnen som ska ingå är: italienska, engelska, historia, geografi, matematik, naturvetenskap, teknologi, IT, musik, idrott, katolsk religion och nya kurser : medborgarkunskap, trafiksäkerhet, matkunskap, miljö, mental hälsa. Skolorna får själva lägga ut tiden inom ramtimplanen, det anges inga timplaner för varje ämne, däremot finns riktlinjer för antalet veckotimmar i elevernas perspektiv. Skolorna bestämmer metod och läromedel. Eleverna fortsätter till tre års utbildning i lägre sekundärskolor (11-14 års ålder). För att få räkna en årskurs som fullföljt måste eleven vara närvarande minst tre fjärdedelar av årets lektionstid. Även i denna skolform finns visst utrymme för regioner, skolor och elever att profilera och välja innehåll. Timplanen är utformad som en ram med riktlinjer för minimi- och maximitimmar under ett läsår. Obligatoriska ämnen är religion (frivilligt), italienska, engelska, ytterligare ett modernt språk, historia, geografi, matematik, naturvetenskap och teknologi, IT, musik, konst och idrott. Högre sekundärutbildning Nya bestämmelser om högre sekundärutbildning har börjat gälla från år Efter förberedelser börjar den genomföras i årskurs 1 från 2007/08. Den högre sekundärutbildningen utgör den andra cykeln av de skolformer som eleverna börjar i vid 14 års ålder och omfattar dels Liceo, dels Istituto, de senare kortare och mer yrkesutbildande. - Liceo år 5-årigt (indelat i år), där det sista året är en direkt förberedelse för universitetsstudier. Liceo har åtta huvudinriktningar (konst/estetisk, klassisk, ekonomisk, språklig, musik-, naturvetenskaplig, teknisk, humanistisk). Liceo classico och liceo scientifico är universitetsförberedande, till mål och innehåll liknande de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen i svensk gymnasieskola. Utbildning i liceo artistico är 4-årig med möjlighet till ett femte år (vilket kvalificerar för universitets-/högskolestudier). Utbildningen har inriktningar som arkitektur, scenkonst, visuell konst, skulptur. - Istituto d arte är något kortare utbildningar inriktade mot industriell tillverkning i olika material (keramik, textil, grafisk framställning etc.) och för olika arbetsuppgifter. Utbildningarna kan vara 3, 4 eller 5 år och leder till ett Diploma. Utbildningen måste omfatta både allmänna ämnen (italienska, historia, samhällskunskap, konsthistoria, matematik och fysik, naturvetenskap, kemi, geogra-

3 3 (12) fi) och konstnärliga ämnen. De allmänna ämnena utgör i den första årskursen närmare 40 procent av hela utbildningen, därefter minskar andelen. - Utbildningar inom Istituto Tecnici har specialiseringar som jordbruk, handel, turism, industri, sjöfart, flyg, socialtjänst. Utbildningen är på 2+ 3 år och innehåller förutom karaktärsämnen gemensamma kärnämnen: italienska, historia, geografi, språk, matematik, fysik, miljö/geografi, biologi, rättskunskap, idrott och religionskunskap. Det ingår mycket tillämpning/praktik i karaktärsämnena. - Utbildningar inom Istituto professionale finns inom tre sektorer: jordbruk, industri och hantverk samt service. Dessa har ett stort antal specialiseringar inom området. Elever kan lämna utbildningen efter 3 år med en examen som kvalificerar dem för viss anställning, efter ytterligare två års studier är man berättigad att kallas tecnici. Även denna yrkesinriktade utbildning har gemensamma ämnen, förutom karaktärsämnena: italienska, historia, språk, rättskunskap, matematik och IT, naturkunskap, idrott, religionskunskap. År 2004 hade de tekniska och yrkesinriktade gymnasieskolorna (istituti) i Italien mer än 1,5 milj. studerande, de universitetsförberedande gymnasieskolorna (licei) mindre än hälften så många studerande. Lärlingsutbildning Vid sidan om yrkesutbildningen i yrkesskolorna finns även så kallad grundläggande yrkesträning. De regionala myndigheterna svarar för den. De yrkesutbildningscentra som svarar för genomförandet är fristående skolor som godkänns av och får bidrag från de regionala myndigheterna. Utbildningscentra svarar för olika typer av yrkesutbildning, inte enbart lärlingsutbildning. Inom lärlingsutbildningen svarar utbildningscentra för kursplanerna. Lärlingen har en individuell utbildningsplan och ett anställningskontrakt med det företag där den arbetsplatsförlagda träningen sker. Företaget ska utse en ansvarig handledare. Denna, mer färdighetsinriktade yrkesutbildning har ingen direkt anknytning till den formella yrkesutbildningen på högre sekundärnivå. Regionerna har olika policy för att konstruera kurser, krav och omfattning m.m. Det finns dock vissa ansatser till nivåbestämningar och till att utbildning i utbildningscentra ska kunna valideras om lärlingen vill fortsätta till annan utbildning: - lägsta nivån för ungdomar som redan från 15 års ålder avslutat utbildningen i den obligatoriska skolan. Lärlingskontraktet är på fyra år och ses inte som en egentlig yrkesutbildning. - andra nivån där studerande mellan 18 och 29 år kan delta. Utbildningen ska pågå mellan två och sex år och innehålla formella utbildningsinslag. - lärlingskontrakt för studerande mellan 18 och 29 år som ska leda till en formell yrkesexamen, ett diplom.

4 4 (12) Kunskapsbedömning, betyg, examina och examinationer I förskoleverksamhet följer lärarna barnens utveckling genom observationer. Systematisk dokumentation i portfolio används också. I primärskolan följs elevernas lärande och uppförande upp och bedöms periodiskt och årligen, bl.a. inför övergången mellan stadierna. Numera har eleven en portfolio där elevens framsteg och vilka mål han/hon uppnått framgår. Vid övergången från primärskolan till lägre sekundärskolan, dvs. efter 5 år, ges en sammanfattande bedömning, utan någon formell examen. Vid slutet av lägre sekundärutbildningen (14 års ålder) genomgår eleven en avslutande examen. Denna krävs för behörighet till högre sekundärutbildning I Liceo och Istituto får eleverna efter varje läsår betyg på en skala 1-10 där man måste ha 6 eller högre i alla ämnen för att anses godkänd och få fortsätta till nästa årskurs. Vid slutet av Liceo respektive Istituto genomgår eleven en nationell examen med två skriftliga prov utgivna av ministeriet, ett tredje skriftligt prov utarbetat av skolan och en muntlig examen. Examinatorsgruppen består av lärare på skolan med ordförande utsedd av den regionala statliga skolmyndigheten. Ordförande är en lärare från en annan gymnasieskola än den där examinationen genomförs. Det finns noggranna regler för hur betyg ska räknas och på vilka villkor man blir godkänd. Kandidaterna får ett diplom eller avgångsbetyg där det ingår både betyg från examen och skolans betyg. Examensgenomförandet granskas av en ny nationell myndighet med ansvar för uppföljning och utvärdering av utbildningssystemet (på engelska National Institut for the Assessment of the Education System). Yrkesskolor på högre sekundärnivå har ett liknande examinationssystem. Då det gäller den grundläggande yrkesutbildning (inklusive lärlingsutbildning) som de regionala myndigheterna är ansvariga för, är dessa också ansvariga för examinationen. De studerande får ett avgångsbetyg som beskriver innehållet i utbildningen och elevens resultat. Det ska kunna ge vägledning då eleven söker kvalificera sig för en examen på bestämd kvalifikationsnivå. En prövning för ett sådant yrkesbevis görs av en nämnd som av den regionala myndigheten fått behörighet att examinera och utfärda examensbevis/diplom. En lärling får också ett intyg av sin arbetsgivare. Tertiär utbildning Det finns både statliga och privata universitet. Strukturen för kurser och examina reformeras från år Utbildningarna leder till laurea- examen efter 3 år, magisterexamen efter ytterligare ett års studier eller doktorsexamen efter tre års studier. Det finns även en stor mängd andra postsekundära skolor, t.ex. tekniska, Istruzione Tecnica Superiore, eller inom en mängd andra områden till vilka det krävs en examen på högre sekundärnivå. Alla universitet och institutioner på motsvarande nivå har administrativ och finansiell självständighet och bestämmer över forskningsinriktningar etc.

5 5 (12) Sammanfattning Typ av beslut att bestämma ekonomi, organisation, administration av skolväsendet Beslutande Övergripande: ministeriet. Decentraliserat ansvar för sådant som har med själva genomförandet att göra. Det decentrala ansvaret ligger på olika nivåer och är olika för olika skolformer. Skolor har inte finansiell autonomi. Staten svarar för generellt och utjämningsbidrag som motsvarar administrativa och undervisningskostnader. Regionerna svarar för kostnader för skolmåltider, transporter, läroböcker, bidrag till elever med svag ekonomi. Detta kan regionerna delegera till provinser eller till kommuner. Provinser och kommuner svarar för driftskostnader i fråga om lokaler och t.ex. telefon. Elever i högre sekundärskolor betalar avgifter för antagning, examination och vissa verkstäder m.m. att bestämma i personalfrågor som t.ex. tillsättning och anställning (av olika kategorier personal, t.ex. chefer, lärare, annan personal), arbetsvillkor, karriär, lön, kompetensutveckling m.m att bestämma om läroplan, kursplaner, annat regelverk som har med mål, innehåll, metodik att göra att svara för nationell utvärdering av kvaliteten och resultaten i skolväsendet som helhet; förekomst av lokal utvärdering/självvärdering Ministeriet bestämmer övergripande riktlinjer för personalens anställningsvillkor. Övergripande riktlinjer, core curriculum, beslutas av regeringen. Ministern kan konsultera ett högre utbildningsråd i policyfrågor. Rådet har 36 medlemmar. Övergripande bedömning av systemet och hur det fungerar görs av ministeriet. På alla nivåer finns både intern och extern utvärdering. På skolnivå ska arbetsplanen utvärderas, vilket ska göras av Collegio dei docenti. Extern utvärdering av arbetsplanen och dess utfall kan göras av inspektörer, av andra utvärderingsföretag eller, från 2004, av Istituto Nazionale per la Valutazione del Sistema dell Istruzione (ett nationella utvärderingsinstitutet). att svara för utvärdering av elevernas kunskapsutveckling, nationella prov och utarbeta sådana Det finns sk tekniska inspektörer på nationell och regional nivå som bl.a. svarar för research2 dvs. utvärdering och för examinationer. Examensgenomförandet i högre sekundärskolan granskas av National Institut for the Assessment of the Education System (se nedan).

6 6 (12) Typ av beslut Beslutande Den kontinuerliga uppföljningen/utvärderingen av eleverna lärande sker av lärarna. klasskonferensen har regelbunden gemensam uppföljning och inflytande över repetitioner av årskurser, fortsättning till nästa skolform, etc. Eleverna har dels personliga studieplaner, dels använder man sig av portfoliosystemet. att svara för tillsyn/inspektion/kontroll i fråga om hur regelverket följs och kvaliteten upprätthålls i enskilda skolor; Det finns inspektörer men dessa har mer en utvecklande/störande och direkt administrativt styrande funktion än en utvärderande. Lokala myndigheter och skolor har numera ansvar för kvalitetssäkringen i högre grad än före reformer som beslutats från slutet av 1990-talet och framåt och håller på att implementeras. att svara för revision/motsvarande ekonomisk uppföljning; att svara för stöd till utveckling av skolväsendets och undervisningens kvalitet (utvecklingsprojekt, stimulansbidrag ); Övergripande ministeriet och de regionala myndigheterna. att bekosta och besluta om medel för forskning, att genomföra forskningsprojekt att granska läromedel Det finns inga specifika regler för val av läromedel. Läroböcker väljs av lärarkollegiet (Collegio dei docenti), ämnesråd (Consigli di interclasse) eller klassråd (Consigli di Classe). att utbilda lärare att förklara lärare behöriga till anställning/behöriga att undervisa

7 7 (12) Mer om det italienska systemet 2005/06 var antalet barn i förskolor ca , elever i primärskolan ca 2, 6 milj., i lägre sekundärutbildning drygt 2,5 milj., i högre sekundärutbildning över 2,5 milj. och studerande i universitetsutbildning 1,8 milj. År 1999 kom bestämmelser som innebär en utveckling mot ökat decentraliserat ansvar ( skolautonomi ). Ansvar för organisation, planering och inspektion har gått från central till lokal nivå. Numera ger ministeriet ut riktlinjer för studieorganisation och timplaner, för personalens villkor och finansieringen av personalen, för utvärderingen av systemet samt mål för och finansiering av universitetsutbildning m.m. (ungefär som i det svenska systemet). De statliga, regionala inspektionsmyndigheterna hade ett utvecklingsstödjande uppdrag och svarade för att fördela pengar, bestämma om skolorganisationen etc. (motsvarande de svenska länsskolnämnderna). Nu pågår en radikal omläggning som bl.a. innebär att den regionala inspektionen ges en utvecklingsstödjande funktion. Skolplikten Sedan 2003 finns (i princip genomförd men kanske inte i verkligheten?) vad som kallas rätt/plikt (dirittto-dovere) till utbildning och träning, från 6 års ålder och i minst 12 år eller tills personen slutfört en utbildning vid 18 års ålder.

8 8 (12) Reformen införs stegvis, f n gäller rätten/plikten till 16 års ålder. Reformen kräver kraftiga omorganiseringar eftersom eleverna tidigare gått till allmänna studieinriktade eller yrkesinriktade skolor från tidig sekundärnivå (ca 11 år). Skolformerna Primärskolan Primärskolan reformeras i grunden med början år Nu talar man om den första utbildningscykeln som omfattar de första åtta åren, varav de första fem åren tillhör primärskolan. Primärskolans första år ska vara en övergång från förskolan, därefter följer två stadier om vardera två år. Kommunerna svarar för läroböcker, transporter och måltider även om föräldrarna också får bidra till kostnaderna. Staten svarar för övriga kostnader oavsett om det är statliga,, equal status- eller auktoriserade skolor. Det är max. 25 elever i klasserna, min. 10, läsåret omfattar 33 veckor och timplanen är fastställd så att där finns utrymme för lokal profilering och individuella val- Eleverna ska ha en Personalised Study Plan (jmf Sverige1). De nationella Guidelines anger specific learning targets för varje ämne, dvs. vad eleven ska ha uppnått vid slutet av kursen. Ämnen: italienska, engelska, historia, geografi, matematik, naturvetenskap, teknologi, IT, musik, idrott, katolsk religion och nya kurser : medborgarkunskap, trafiksäkerhet, matkunskap, miljö, mental hälsa. Skolorna får själva lägga ut tiden inom ramtimplanen, det anges inga timplaner för varje ämne. Skolorna besämmer metod och läromedel. Elevernas lärande och deras uppförande (behaviour) bedöms periodiskt och årligen, bl.a. inför övergången mellan stadierna. Den examen som fanns tidigare vid övergången till en högre skolform har avskaffats år Numera har eleven en individual skills portfolio där elevens framsteg och vilka mål han/hon uppnått framgår. Där ger också lärarna kommentarer och allt annat som visar elevens lärande. Vid övergången från primärskolan till lägre sekundärskolan, dvs. efter 5 år, får en sammanfattande bedömning men det är ingen formell examen. Lägre sekundärskolan Eleverna fortsätter inom ramen för den obligatoriska utbildningen till lägre sekundärskolor i tre år (11-14 års ålder). Det tredje året är inriktat mot att vägleda eleverna inför övergång till nästa utbildningsform. Skolorna är offentliga eller godkända privata. Familjer betalar för läroböcker. Klasserna omfattar elever. Läsåret 30 veckor och ca 890 timmar plus visst utrymme för regionala profileringar, skolans val och elevens val. Det finns nationella guidelines som visar hur timmar bör fördelas till olika ämnen.

9 9 (12) Eleverna ska ha en Personalised Study Plan (individuell studieplan). För att få tillgodoräkna sig ett läsår/en årskurs måste eleven vara närvarande i åtminstone tre fjärdedelar av det schema/den utbildning som framgår i den individuella studieplanen där det framgår vilka timmar som är obligaotriska, valda etc. Ämnena är ungefär desamma som i primärskolan (och i svensk skola). Vid slutet av lägre sekundärutbildningen (14 års ålder) genomgår eleven en avslutande examen efter första cykeln (Final State Examination). Denna måste eleven klara för att gå vidare till högre sekundärutbildning Högre sekundärutbildning Nya bestämmelser om högre sekundärutbildning (gymnasieskolan) har börjat gälla från 2005 men införs i årskurs 1 från 2007/08. Denna utbildning kallas den andra cykeln och omfattar dels liceo, dels yrkesutbildningssystemet. Denna utbildning börjar vid 14 års ålder och fortsätter till 16 års ålder då skolplikten upphör, eller till 19 års ålder. Liceo år 5-årigt (indelat i år), där det sista året är en direkt förberedelse för universitetsstudier. Yrkesutbildning kan vara 3, 4 eller 5 år och ges i Istituto professionale. Liceo har åtta huvudinriktningar (artistico, classico, economico, linguistico, musicale e coreutico, scientifico, tecnologico, delle scienze umane). Man kan byta från liceo till yrkesutbildning från 15 års ålder. 1. Liceo classico och liceo scientifico är universitetsförberedande (lika svenska NV, SP). Skolor kan numera få frångå de nationella kursplanerna i viss mån. Klasstorlek 25.28, oftast inte mer än 20. Elever får betala avgifter. 200 skoldagar per läsår. Eleverna får, efter varje läsår, betyg på en skala 1-10 där man måste ha 6 i alla ämnen för att anses godkänd. Vid slutet av högre sekundärskolan genomgår eleven en examen med två skriftliga prov utgivna av ministeriet, ett tredje skriftligt prov utarbetat av skolan och en muntlig examen. Examinatorsgruppen består av lärare på skolan med ordförande utsedd av den regionala statliga skolmyndigheten, ordförande kommer från andra skolor. Det finns noggranna regler för på vilka villkor man blir godkänd. Kandidaterna får ett diplom eller avgångsbetyg där det både ingår betyg från examen och skolans betyg. Examensgenomförandet granskas av National Institut for the Assessment of the Education System 2. Liceo artistico är 4-årig med möjlighet till ett femte år (vilket kvalificerar för universitets-/högskolestudier). Utbildningen har inriktningar som arkitektur, scenkonst, visuell konst, skulptur. Det finns också skolor kallade Istituto med kortare utbildning och inriktningar mot industriell tillverkning i olika material (keramik, textil, grafisk framställning etc.) och för olika arbetsuppgifter. Utbildningarna kan vara 3, 4 eller 5 år och leder till ett Diploma. Utbildningen, curriculum, måste omfatta både allmänna ämnen (italienska, historia, samhällskunskap, konsthistoria, matematik och fysik, naturvetenskap, kemi, geografi) och konstnärliga ämnen. De all-

10 10 (12) männa ämnena utgör i åk 1 närmare 40 procent av hela utbildningen, därefter minskar andelen. 3. Tekniska och yrkesinriktade högre sekundärskolor (eng. colleges). Istituti Tecnici har inriktningar som ligger inom ett fåtal sektorer: jordbruk, industri, service. Varje sådan sektor innehåller flera grenar (branches). Varje gren leder till yrkeskvalifikationer som yrkesutövare ( tradesman, efter tre år) eller till tekniker (efter ytterligare två år). Tekniska skolor har gemensamma ämnen oavsett inriktningar: italienska, historia, geografi, främmande språk, matematik, fysik, earth sciences, biologi, rättskunskap och ekonomi, idrott, religionskunskap, förutom karaktärsämnena. Yrkesskolor, Istituto professionali, erbjuder 3-åriga studier (14-17-åringar) med möjlighet till en 2-årig påbyggnad (18-19-åringar). Gemensamma ämnen under den första 3-årscykeln är: italienska, historia, främmande språk, rättskunskap och ekonomi, matematik och IT, earth science och biologi, idrott, religionskunskap, totalt ca 35 % av utbildningen resten karaktärsämnen. Under de sista två åren (då eleverna är år) ska ingå yrkesträning i arbetslivet. Yrkesutbildningen avslutas med en examen efter 3 års studier som ger ett diploma vilket i sin tur kan leda till arbete eller fortsatta studier. Enligt ministeriets uppgifter fanns det år 2004 betydligt fler elever i yrkesskolorna (Istituto professionale, ca ), i de tekniska gymnasieskolorna (Istituto tecnico,,drygt ) och i Istituto d arte (ca ) respektive i Liceo artistico (38 000) än i Liceo classico och scientifico (tillsammans ). Alltså i de tekniska och yrkesinriktade gymnasieskolorna fanns det mer än 1,5 milj., i de universitetsförberedande mindre än hälften så många. Grundläggande/inledande yrkesträning (eng. initial vocational training) Inledande yrkesträning är en del i yrkesutbildningen och regionerna har ansvaret för detta. I denna medverkar både de statliga Istituto professionale och andra skolor som är privata företag men som får särskilda bidrag från regionen. Man delar upp den verksamhet som inte är direkt läroplansstyrd och skolförlagd i två delar: Vocational training outside school och Work-linked training (lärlingar). Det finns nationella riktlinjer för regionernas arbete. Numera har Italien gemensam lagstiftning som täcker vocational training, initial training och continuing training (dvs. yrkesträning, inledande träning och fortsatt träning, dvs. vad vi brukar kalla yrkesutbildning, grundutbildning och fortbildning). Italien har gjort ansträngningar för att göra överenskommelser med arbetsmarkandens parter för att få yrkesutbildningen att fungera, från slutet av 1990-talet och senare då rätt/plikt till utbildning infördes. I praktiken kan elever börja i vad som översättas med yrkesträning redan efter de första åtta åren i primärskolan (14 års ålder). Denna skolform integreras alltmer med det som kallas utbildning, i yrkesskolorna. Den är 3-årig men kan följas av

11 11 (12) fler kurser så att elevens rätt till 12-årig utbildning2 kan sägas bli möjlig. Efter hand verkar regionerna skapa fler varianter som antingen har huvudsakligen yrkesträning för att eleven ska så småningom få ett avgångsbetyg som är en vocational qualification. Eller är uppläggningen sådan att det är framför allt skolutbildning kombinerat med träningsmoduler då eleven ska få både de teoretiska ämnen som skolan ska erbjuda och yrkeskvalifikationer. Varianterna verkar vara många och längden på utbildningen likaså, från 1-3 år. Det är också möjligt för dem som redan har en högre sekundärutbildning att följa en yrkesträningskurs. Vidare finns möjlighet att gå en lärlingsutbildning som karakteriseras av att det finns ett kontrakt mellan elev/skola/motsvarande och arbetsplatsen. Det finns tre typer: - när man fyllt 15 år kan man börja och kontraktet sträcker sig i högst tre år. Det syftar till en yrkeskvalifikation (?). - när man är mellan 18 och 29 år, kontrakt på minst 2, högst 6 år där det ska ingå formal worker training, - ett lärlingsskap som kan leda till ett diplom, ett avgångsbetyg från högre sekundärutbildning, högre studier, för unga år. Inledande yrkesträning erbjuds av yrkesträningsföretag som utses av regionerna. Det ställs krav i fråga om ekonomiska, administrativa och kompetensmässiga förutsättningar på dessa företag ungefär som på de svenska fristående skolorna, de måste följa guidelines för den aktuella utbildningen, som regionen lagt fast och som övergripande lagts fast av ministeriet. Alla sådana företag måste godkännas om de ska få statliga bidrag. De läroplaner som utarbetas för yrkestränings- och lärlingsutbildning följer numera ett modulsystem där de färdigheter och förmågor som ska utvecklas analyseras som antingen basic, transversal eller technical-vocational. Man säger att det införs alltmer inom yrkesutbildningen ett portfoliosystem som ska underlätta att systematiskt få underlag för bedömning av framsteg. Regionerna utfärdar betyg (certification), då eleven har ett lärlingskontrakt är det företaget som ger ett betyg. Nyligen har man infört en libretto formativo (training booklet) som är en mer formaliserad betygsbok som individen själv ansvarar för att den fylls i men som utfärdas som dokument av regionen (??).

12 12 (12) Lärarna Lärarutbildningen har reformerats. Från 2006/07 ska alla som undervisar ha högre utbildning. Förskolan och primärskolans lärare För att vara lärare i förskolor måste man ha ett betyg från utbildning till lärare i primärskolan, dvs. en Laurea-kurs som tar fyra år. För tillträde till denna utbildning krävs betyg från sekundärskolan (5 års studier). Efter Laurea-kursen har lärarna en försöksanställning och efter denna genomgår de en särskild examen. Därefter kan man få en fast anställning som lärare. Yrkesträningslärare är trainers, dvs. anställda i de företag där träningen sker eller som hyrs in av de företag som svarar för kontrakten. Tränaren måste ha minst gymnasieutbildning. Studie- och yrkesvägledning Det finns ingen särskild institution som svarar för vägledning, det varierar mycket, beroende på förhållanden i skolans omvärld.